– Vid all radiokommunikation ger hinder på vägen upphov till reflexer och dämpningar som begränsar den del av den utsända effekten som når mottagaren. Det går naturligtvis inte att ändra på hindren, eller reflexpunkterna, men det finns mycket att göra i hur apparaterna utformas så att en större andel av radiovågorna når fram, förklarar Fredrik Tufvesson, lektor vid institutionen för elektrovetenskap på LTH.
Konkret kommer det arbete som nu påbörjas i Lund att resultera i olika matematiska modeller som kan användas av operatörer och produktutvecklare för att ytterligare öka prestandan på trådlösa datanät, 3G:s nya höghastighetsvariant, hsdpa, och framförallt system som följer efter 3G. Med ökad prestanda får operatörerna plats med fler abonnenter inom samma utrymme, vilket är välkommet då det blir allt trängre i luften och frekvensutrymme är dyrt.
– De första resultaten kan kommersialiseras inom tre år, bedömer Andreas Molisch, professor vid institutionen.
Till sin hjälp har institutionen, som tillhör världsledarna inom just mätning och modellering av radiovågors utbredning, nyligen köpt en utrustning som på en dataskärm kan visa hur radiovågorna rör sig på vägen mellan sändare och mottagare. Utrustningen är tillverkad i Tyskland och finns bara vid ett fåtal universitet och företag i världen. Den är världsunik såtillvida att den klarar av att mäta på tre intressanta frekvensområden: 5 GHz, 2 GHz och 300 MHz.
– Med hjälp av den nya mätutrustningen underlättas forskarnas arbete att konstruera antennlösningar och bedöma om, och i så fall på vilket sätt, flera antenner kan placeras i en terminal för att öka prestanda, säger Anders Derneryd, adjungerad professor i antennteknik vid LTH.
– Genom att utrusta mobiltelefonen med flera antenner går det att skicka ut flera oberoende radiovågor inom en och samma frekvens, istället för en åt gången, som nu är fallet. För att designa antennerna rätt måste man förstå hur radiovågor fungerar, berättar Fredrik Tufvesson.
Med flera antenner kan forskarna dra nytta av reflexerna, eller eko-effekterna, genom att sända ut signaler som följer olika vägar. På så sätt går det att flerdubbla hastigheten utan att använda mer frekvensutrymme.
– Även vi behöver ökad kunskap om radiokanalens egenskaper och dess samverkan med antennerna. Det nya mätsystemet klarar även av att mäta på det försvarsintressanta frekvensområdet kring 300 MHz. Det ger oss möjligheten att utveckla trådlösa kommunikationssystem som är robusta men har högre kapacitet än tidigare system, berättar Åsa Waern, projektledare på FOI (Totalförsvarets Forskningsinstitut).
Utrustningen finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, FOI och LTH.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Fredrik Tufvesson, lektor i radiosystem, inst för Elektrovetenskap, LTH, e-post: fredrik.tufvesson@es.lth.se, tel 070-564 81 40, 046-222 46 29 eller Andreas Molisch, professor i radiosystem, inst för Elektrovetenskap, LTH, e-post: andreas.molisch@es.lth.se, tel 046-22 291 10
God komfort i fordon är av stor betydelse, dålig komfort kan ha en lika stor negativ effekt. För den som tillbringar sin arbetsdag i fordon av olika slag är det viktigt att kroppen skyddas från ogynsamma vibrationer som annars kan leda till exempelvis ryggproblem och i slutänden sjukskrivningar.
Vibrationer klassas idag som en av nio arbetsriskskategorier och i sommar kommer den första arbetsmiljölagen inom EU vilken specificerar tillåtna gränsvärden för vibrationer i arbetslivet.
Lagen och högre kundkrav kommer att medföra ökad prioritet för detta område från både arbetsgivare och fordonsindustrin.
Doktoranden Peter Jönsson vid Luleå tekniska universitet har i sin forskning tagit fram en metod som ska hjälpa både arbetsgivare och fordonstillverkare. Syftet är att reducera skadliga kroppsvibrationer genom modifiering av fordonskonstruktionen. Metodiken har tagits fram bland annat genom vibrationsmätningar och insamling av komfortupplevelser både i fält och i rörelsesimulator.
Peter Jönssons metodik är också det första kända systematiska arbetssättet för att utveckla komfort i fordon.
Fredagen den 25 februari disputerar Peter Jönsson med doktorsavhandlingen Procedure for the reducion of the effect of transient whole body vibrations.
Kontaktinformation
Upplysningar: Peter Jönsson, 0920-49 14 27, 070-549 64 66, peter.j@ebox.tninet.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73 eller sofia.eriksson@ltu.se
Några öl med chefen
Många av dagens chefer uppmuntrar pubbesök. Det är chefer som är skolade i moderna ledarstilar där medarbetarna ska känna samhörighet med varandra. Det är inte ovanligt att företagsledningen förväntar sig att medarbetarna ska hänga med på puben.
– After work är ett gränsland. Även om vi har lämnat kontoret så tar vi med oss våra yrkesroller. Du kanske känner dig ledig och fri i barmiljön, men du blir fortfarande bedömd både av kollegor och chefer. Allt du säger eller gör kan vändas till din fördel eller nackdel, säger Dan Porsfelt, universitetslektor vid Växjö universitet.
Är alkohol farligare för nordbor?
När vi i Norden dricker en liter alkohol mer per person och år ökar antalet mord, självmord och dråp med tio-tolv procent. Statistik visar att ökningen av totaldödligheten är mycket större i Norden än i andra länder trots att alkoholkonsumtion även ökat där.
– Det verkar som alkohol är farligare för oss nordbor. Det finns inget annat sätt att tolka siffrorna, säger Thor Norström som är professor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.
Alkohol stärker identiteten hos unga
Unga mellan 19-29 år dricker mer än någonsin visar ny forskning. Varför dricker de så mycket? Enligt de själva handlar det om att det underlättar de sexuella inviterna. Ett avslag på en sexuell invit när man druckit är lättare att ta än om man är nykter menar många unga.
– Berusningen ger ett skydd för handlingarna. Gör dem tvetydiga. Om man får ja är det bra, men får man nej kan man hänvisa till att man egentligen inte menade något särskilt. Alltså en ansvarsfrihet, säger Maria Abrahamson vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (Sorad), Stockholms universitet.
Två dryckeskulturer på varandra i Sverige
Vi dricker mer än vad vi gjort på hundra år. I genomsnitt dricker vi 10,5 liter ren alkohol per år vilket är en ökning med 30 procent.
– Man kan säga att vi håller på att lägga två dryckeskulturer på varandra, menar alkoholforskaren Håkan Leifman vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (Sorad), Stockholms universitet. Dels har vi vår långa tradition av berusningsdrickande på helger och semestrar. Det är ett arv vi bär med oss. Dels har alkoholen blivit en del av vårt dagliga liv. Vi dricker mer öl och vin under veckorna.
Alkohol finns inte med i sjukstatistiken
I statistiken finns nästan inga långtidssjuka med alkoholproblem. Det är något som alkoholforskaren Marianne Upmark har svårt att tro på.
– Det är givetvis svårt att säga vad som är hönan och vad som är ägget. Är alkoholism en orsak till långtidssjukdom eller är långtidssjukdom en orsak till alkoholproblem? Men mina studier visar klart att många långtidssjukskrivningar är alkoholrelaterade, säger Marianne Upmark.
Alkohol – varför vi dricker som vi gör är den sjunde boken i FAS utgivning av populärvetenskapliga kunskapsöversikter.
För ytterligare information eller recensionsex. kontakta:
Bodil Gustavsson, e-post: bg@fas.forskning.se
eller 08-775 40 96.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
_________________________________________________________________________________
Kontaktinformation
Bodil Gustavsson, pressansvarig, tel. 08-775 40 96, bg@fas.forskning.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
Postadress Box 2220, 103 15 Stockholm , Telefon vx. 08-775 40 70
E-post fas@fas.forskning.se
www.fas.forskning.se
Org.nr. 202100-5240
Genom ny teknik finns i dag unika möjligheter att på bild visa vad som händer i våra hjärnor. Detta är något utställningen Se hjärnan! tar fasta på.
Hjärnforskningen ligger i brännpunkten mellan ekonomi, politik och etik. Den berör individuella upplevelser som välmående och integritet. Vilka är riskerna och vilka är möjligheterna?
Vår förhoppning är att allmänheten ska delta i en diskussion om vart vi vill att hjärnforskningen ska föra oss. Faktum är att vi befinner oss i ett vetenskapligt genombrott, ett evolutionärt språng som har enorm betydelse för vår framtid. Inte bara vad avser vår hälsa och våra möjligheter utan även för vår syn på oss själva.
Se hjärnan! är ett samarbete mellan KK-stiftelsen, Riksutställningar och Vetenskapsrådet. Det består, förutom utställningen på cirka 500 m2, av webbplats, film, programverksamhet och en broschyr för den vetgirige. Målgruppen är en bred allmänhet och förhoppningen är att besökare oavsett ålder eller djupare förkunskaper ska ta till sig ny kunskap om våra hjärnor. Projektet innehåller revolutionerande och banbrytande hjärnforskning förmedlad på ett lättförståeligt sätt.
Turné i landet
Utställningen invigs i Göteborg den 26 februari och kommer därefter bland annat att besöka Malmö, Kalmar, Kristianstad och Umeå. Turnén avslutas årsskiftet 2006-2007.
Utställningen
En grundtanke med utställningen är att visa vad vi i dag känner till om hjärnan och hjärnforskningen. Vår hjärna är plastisk och formbar och forskare menar att vi förändrar vår hjärna i allt snabbare takt. I utställningen får du veta mer om våra tio sinnen och via tretton interaktiva stationer kan du ge dig ut på egen upptäcktsfärd genom det centrala nervsystemet. Aspekter på kvinnligt-manligt, biologiskt kontra socialt samt perspektiv på psykologisk ohälsa lyfts fram. Idag förs i medierna en diskussion kring hur fingeravtryck kan kompletteras eller ersättas av DNA. Inom dagens hjärnforskning finns redan förslag på hur man genom hjärnans aktivitet kan knyta någon till en brottsplats via så kallad brain fingerprinting. Detta är bara ett exempel på hur hjärnforskningen kan tillämpas.
Webbplatsen
Webbplatsen Se Hjärnan bygger på ny spännande teknik och innehåller pedagogiskt utformade kunskapsscener, texter, illustrationer, 3D-animeringar och film. Innehållet är populärvetenskapligt så att alla ska kunna ta del av det. Webbplatsen är producerad av forskning.se, och nås dygnet runt på www.forskning.se
Film av Agneta Ginsburg
TV-producenten och filmaren Agneta Ginsburg låter i sin film några kända svenska forskare komma till tals och spekulera över idéhistoria, kognition och medicin. Filmen visas i anslutning till utställningen.
Programverksamheten
Varje turnéort lägger upp sitt eget program med utgångspunkt i den lokala verksamheten. Bland annat kommer forskare, vårdpersonal och författare att ge öppna föreläsningar.
Broschyr
En broschyr har tagits fram och delas ut till alla besökare för att inspirera till vidare utforskning av ämnet. Länk- och boktips leder läsaren vidare. Broschyren går också att läsa i sin helhet på www.riksutstallningar.se där även pressbilder kan hämtas.
Pressvisning
Pressvisning i Universeum fredagen den 25 februari kl 10.00
Hjärnforskaren fil.dr Anders Sandberg från Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan, som är utställningens vetenskapliga producent, guidar i utställningen. Representanter från de fyra institutionerna finns närvarande. Ackreditering sker via Universeum.
Närvarande vid invigningen lördagen den 26 februari kl 12.00
Arvid Carlsson, nobelpristagare i medicin
Leif Pagrotsky, utbildnings- och kulturminister
Madeleine Cæsar, vd KK-stiftelsen
Ann Follin, generaldirektör Riksutställningar
Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet
Lars Rehnman, vd Universeum
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Pär Stolpe, utställningsproducent Riksutställningar 070-669 60 63
Marlene Truedsson, informatör Vetenskapsrådet 0733-66 62 13
Palaemona Mörner, kommunikationschef KK-stiftelsen 0705-19 98 02
Anne Solli, projektledare Universeum 031- 335 64 88
Anders Klangs avhandling handlar om att utveckla en modell för att värdera hållbarhet i avfallshanteringssystem. Målet har varit att förbättra metoder som kan stödja beslutsprocesser för hållbar avfallshantering. Studien inkluderar fast avfall i Bräcke kommun, avloppsvatten i experimentella reningssystem och rivningsavfall i Östersunds kommun samt en enkätstudie kring avfallsplanering i alla Jämtlands kommuner. Utöver de metodiska aspekterna visar avhandlingen också hur olika möjliga lösningar för avfallshantering i glest befolkade skandinaviska regioner presterar ur hållbarhetssynpunkt.
Erik Grönlunds avhandlingsarbete handlar om alger i avloppsreningssammanhang och har presenterats i två delar. Den första hade ett produkt- och hållbarhetsperspektiv på avloppsrening med hjälp av alger och visade på en potential att framställa kommersiella produkter ur algerna, samt att sådan avloppsrening kan vara ett mer hållbart alternativ än konventionell avloppsrening. I den andra delen var inriktningen algernas roll vid avloppsreningen i dammar samt en studie från några tjärnar utanför Storlien där algflorans förändring följts sedan 70-talet. Tjärnarna var då kraftigt förorenade av avloppsvatten, men har sedan dess återhämtat sig väsentligt.
På lördag den 26 februari presenterar de sin forskning i en populärvetenskaplig föreläsning kl. 14.00-16.00 i sal G1352, Bibliotekshuset, på Mittuniversitetets Campus Östersund.
Ytterligare information om Anders Klangs disputation finns under Dr.grads-disputaser på NTNU http://www.universitetsavisa.no/
Erik Grönlunds avhandlingar finns att ladda ned som pdf-dokument från Luleå tekniska universitet, och har följande namn och beteckningar: ”Microalgae at wastewater treatment in cold climate”, Licentiate thesis 2002:35, http://epubl.luth.se/1402-1757/2002/35/index.html samt: ”Microalgae at wastewater pond treatment in cold climate – an ecological engineering approach”, Doctoral thesis 2004:61, http://epubl.luth.se/1402-1544/2004/61/index.html Pressmeddelande från Luleå 2004-12-21 finns på http://hogtrycket.adm.ltu.se/pressmeddelande.asp?nyhetsnr=1787&skribent=16
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till Erik Grönlund, tel: 063-146259, 0730-620245, e-post erik.gronlund@z.lst.se , eller Anders Klang 070-2256441, 063-165760, e-post anders.klang@miun.se
En första nätverksträff äger rum i Riga idag. 17 deltagare från Stockholm finns på plats för att delta på seminarier om Lettlands ekonomi och senaste utveckling samt ta del av den senaste forskningen i affärsattityder bland lettiska och ryska entreprenörer.
Tidigare i veckan besökte deltagare från SSE Rigas Executive MBA-program Handelshögskolan för att lyssna till föreläsningar av Ola Ahlvarsson, entreprenör och känd som pionjär inom europeisk Internethandel, och Kjell A. Nordström, medförfattare till böckerna ”Funky Business” och ”Karaoke Capitalism”.
Executive Educations MBA-utbildningar rankas högst i Norden av Financial Times och ges med tre olika inriktningar: General Management, Business Development & IT och Health. Se executiveeducation.hhs.se alternativt www.hhs.se.
……………………………
Handelshögskolan i Stockholm Executive Education AB är under sammangående med IFL – Institutet för Företagsledning. Tillsammans skapas ett av Europas största institut för ledarskapsutbildning. Företaget finns representerat i Sverige, Norge, Finland, Belgien och Ryssland och är systerbolag till SSE Riga i Lettland.
Handelshögskolan i Riga (Stockholm School of Economics in Riga) invigdes 1994 och startade då sin civilekonomutbildning för studenter bosatta i Estland, Lettland och Litauen. Sedan 2002 driver högskolan också ett magisterprogram i Business Administration för personer i managementpositioner. För mer information om dessa och andra aktiviteter vid högskolan hänvisas till www.sseriga.edu.lv.
…………………………..
Kontaktinformation
Peter Rovér, marknads- & informationschef, Handelshögskolan i Stockholm Executive Education AB
Tel: 070-249 42 24 / 08-736 97 96
E-post: peter.rover@hhs.se
Design är viktigt och mycket mer än ”bara” form. Bland annat är det en potentiell tillväxtindustri. Det tycker universitetslektor Dominic Power på kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet.
– Skandinavisk design är redan ett starkt internationellt varumärke. Men istället för att definieras som en stil borde den marknadsföras som ett kvalitetsmärke grundat på innovativa idéer, säger han.
Under ett år har han lett en forskargrupp som undersökt designbranschen och dess potential som tillväxtindustri i de fem nordiska länderna. Hur ser den ut? Vad är det som skapar konkurrenskraft? Vilka processer och trender kommer att påverka framtiden? Vilka politiska beslut kan stödja designindustrins tillväxtpotential?
– Det finns en stor potential och många innovativa idéer, men företagen är små och för att klara konkurrensen även på en internationell marknad krävs fler nätverk och samarbeten, säger Dominic Power.
Andra problem som uppmärksammas i rapporten är att det visserligen utbildas många studenter, men att forskningsöverbyggnad saknas. Det behövs en satsning på forskning, menar Dominic Power. Och studenterna behöver mer kunskap om hur man kommersialiserar en produkt och driver ett företag.
– Även internationalisering är viktigt. Dels för att nå exportmarknader, men vår rapport visar också att den etniska mångfalden bland de anställda i branschen är väldigt låg.
Men framgång bygger också på samhällets medvetenhet. Design, såväl form som funktionalitet, är en tjänstesektor som enligt Power är viktigare än man tror för i stort sett alla andra sektorer. Därför behövs politiska beslut.
– Ett land som Sverige får allt svårare att konkurrera med pris och tillverkningsindustri. Istället får man använda kunskap och design som vapen.
I rapporten lämnas en rad rekommendationer för att göra branchen mer kommersiellt framgångsrik.
FAKTA
* Designindustrin växer i samtliga nordiska länder. Företagen är framför allt samlade i och omkring de största städerna. I Sverige finns 50% av företagen i Stockholmsregionen.
* 2002 fanns 11 199 företag i Sverige, varav 5 631 inom grafisk design. Mellan 1993 och 2002 växte antalet med 272 procent. Majoriteten företag hade färre än fyra anställda.
* Omsättningen var 7 549 miljoner kronor år 2003
* Antalet heltidsstudenter inom design har växt med 330 procent mellan 1993 och 2003.
15 forskare och en referensgrupp från industrin bestående av sex personer är knutna till projektet. Forskningen har finansierats av the Nordic Innovation Centre (http://www.nordicinnovation.net)
För mer information och nedladdning av rapporter, http://www.nordicdesign.org
Kontaktinformation
Kontaktperson: Dominic Power, tel. 018-471 2538, 070-425 0857, eller via e-post Dominic.Power@kultgeog.uu.se
Gör samverkan till en merit
Ge universitet och högskolor direkta statsanslag för att samverka med omvärlden och se till att samverkansarbete blir meriterande vid tillsättning av tjänster, även i praktiken. Det föreslår den bedömargrupp som på uppdrag av Högskoleverket inventerat och utvärderat hur lärosätena samverkar.
Viktigt med oberoende prövning av oredlighetsmisstankar
Inom kort väntas det första utlåtandet från Vetenskapsrådets expertgrupp för frågor om oredlighet i forskning, som bildades 2002. Forska har intervjuat Birgitta Strandvik, professor i pediatrik vid Göteborgs universitet och ledamot i expertgruppen. Hon framhåller hur viktigt det är med ett säkert system för hantering av misstankar om forskningsfusk.
Design + forskning = sant
Vetenskapsrådet är en av de myndigheter som fått i uppdrag av regeringen att under året verka för att stärka designens ställning i samhället. Ett av Vetenskapsrådets bidrag under Designåret 2005 är boken Designmedvetenskap, där kopplingen mellan forskning och design åskådliggörs med en rad exempel. En annan satsning är att se till att forskning om design presenteras lättillgängligt på Internet.
Djupdyk i hjärnan – vandra genom vindlingarna
Se hjärnan! är det manande namnet på en utställning och en webbplats där de senaste rönen inom hjärnforskningen presenteras. På varje ort där vandringsutställningen slår ner sina bopålar kommer programverksamheten kring den att få lokal prägel. Bakom det hela ligger ett samarbete mellan Riksutställningar, KK-stiftelsen och Vetenskapsrådet.
Flera nyheter i årets utlysning av bidrag
Den bidragsutlysning som nu inleds skiljer sig på flera punkter från fjolårets. En av de större nyheterna är möjligheten att söka bidrag till s k postdok-anställning i Sverige. En annan förändring kommer sig av att KFI, Kommittén för forskningens infrastrukturer, har inrättats. Forska redogör för vad som gäller i årets utlysning.
Om tidningen Forska
Forska ges ut av Vetenskapsrådet och utkommer med sex nummer per år. Tidningens uppgift är att föra en diskussion kring forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation.
Forska distribueras till forskare som får bidrag från Vetenskapsrådet samt till styrelseledamöter, ämnesråd, personer som ingår i beredningsgrupper och andra som berörs av Vetenskapsrådets verksamhet.
Hela tidningen finns på Vetenskapsrådets webbplats under adressen nederst
Kontaktinformation
Kontakt med redaktionen
Ragnhild Romanus, redaktör: 08-546 44 160/ ragnhild.romanus@vr.se
Prenumerera gratis
Viola Törmä, administrativ assistent: 08-546 44 117/ viola.torma@vr.se
Det är Patentmedelsfonden för odontologisk profylaxforskning som utdelar pris till en ”yngre forskare för odontologisk profylaxforskning”. Gunnel Hänsel Petersson får det för sina studier av Cariogrammet, ett datorprogram som bl a används i undervisningen om karies för tandläkarstudenter. Färdiga tandläkare tar hjälp av Cariogrammet för att bedöma enskilda patienters risk att utveckla karies.
Programmet togs fram 1997 av professor Douglas Bratthall, avdelningen för cariologi vid Odontologiska fakulteten i Malmö. Idag är det översatt till tolv språk.
– Karies uppstår i ett komplicerat samspel mellan olika faktorer som Cariogrammet tar hänsyn till.
Programmet gör det lättare för tandläkare att sätta in rätt behandling för att hejda kariessjukdomen, förklarar Gunnel Hänsel Petersson.
Totalt rör det sig om ett knappt tiotal riskfaktorer vars betydelse är viktade i förhållande till varandra: antalet tidigare hål i tänderna, fluoranvändning, salivens buffertkapacitet, mediciner, antalet bakterier i munnen, kostvanor e t c. Uppgifterna matas in i datorn och programmet räknar ut risken för karies. Patientens riskprofil återges grafiskt av en cirkel där tårtbitar i olika färger och storlekar utgör riskfaktorerna – ju större grönt område, desto högre chans att förbli kariesfri.
– Cariogrammet är ett fantastiskt pedagogiskt redskap som kan öka patientens förståelse för sjukdomen och engagemanget i behandlingen. Man kan exempelvis visa att om patienten börjar skölja tänderna med fluor så minskar kariesrisken med si och så många procent, förklarar Gunnel Hänsel Petersson.
Forskningen hon nu belönas för är ett avhandlingsarbete där Cariogrammet utvärderas för första gången. Bland annat har hon undersökt hur väl programmets bedömning av barns och äldre vuxnas risk att få karies stämmer med verkligheten. I studierna ingick 600 individer, som enligt den ursprungliga riskbedömningen placerades i olika riskgrupper. Vid uppföljningen efter två respektive fem år framgick att indelningen avspeglade det verkliga utfallet. Drygt 90 procent av dem med den högsta risken hade exempelvis fått nya hål i tänderna.
– Cariogrammet kan alltså förutsäga barn och äldre vuxna till rätt riskgrupp. Men som tandläkare ska man inte lita blint på Cariogrammet. Det är ett komplement till den kliniska bedömningen, säger Gunnel Hänsel Petersson.
Tanken har alltid varit att Cariogrammet ska kunna användas globalt, och det går att ladda ner gratis från internet. På ryska, tyska, thailändska, portugisiska, franska, engelska o s v. På avdelningen från cariologi får man dagligen e-post från hela världen där användare har frågor om olika saker. Men också inom Sverige tycks användningen öka. Det gläder Gunnel Hänsel Petersson, som annars menar att den förebyggande vården i Sverige i dag inte är tillräckligt prioriterad i tandvårdsförsäkringen.
– Jag har en känsla av att man på vissa håll likriktar det profylaktiska arbetet och drar alla patienter över en kam i stället för att anpassa det efter individen. Den utvecklingen kan Cariogrammet bidra till att vända, säger Gunnel Hänsel Petersson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Gunnel Hänsel Petersson.
Tfn: 040 – 6658541 eller e-post: gunnel.hansel-petersson@od.mah.se
Om detta har det spekulerats ända sedan de gamla grekernas tid – men i brist på översikt och helhetsperspektiv har spekulationerna fått frodas och växa vilt, utan att tuktas och beskäras av besvärande fakta. Resultatet är en brokig flora av motsägande hypoteser, luftslott byggda på ett ensidigt perspektiv som inte tar in problemets hela vidd. Detta är en alltför vanlig situation i forskningsområden som griper över flera discipliner – experter från en disciplin missar viktiga aspekter därför att de ryms inom en annan disciplin som de inte behärskar.
Sverker Johanssons nyutkomna bok om språkets ursprung, Origins of language – Constraints on hypotheses är inte ett försök att bygga ännu ett luftslott. Istället är bokens mål att väva ihop relevanta rön från alla berörda discipliner, och utvärdera befintliga hypoteser i ljuset av den samlade kunskapen om språkets ursprung. Det visar sig då att många populära idéer inte alls håller måttet, utan måste förkastas.
Sverker Johansson är universitetslektor i fysik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Förutom en doktorsexamen i fysik har Sverker Johansson både en civilingenjörsexamen och en civilekonomexamen. Utöver detta har han studerat en mängd olika ämnen – bl.a. lingvistik – och den nu aktuella boken började som en C-uppsats i just lingvistik.
Kontaktinformation
Sverker Johansson, tfn 036-15 77 55, e-post: sverker.johansson@hlk.hj.se
Läs mer om boken:
http://www.benjamins.com/cgi-bin/t_bookview.cgi?bookid=CELCR%205
Den etniska segregeringen ökade med 80 procent
Betygsintagningen har ökat segregeringen mellan svenskar och elever med invandrarbakgrund och mellan olika socioekonomiska grupper. Segregeringen mellan svenskar och elever med invandrarbakgrund ökade med 80 procent, från 5 procent till 9 procent. Efter reformen går elever med lågutbildade föräldrar i större utsträckning på samma skola, den socioekonomiska segregeringen ökade från 10 procent till 14 procent. Kunskapssegregeringen ökade kraftigt, från 30 procent till 60 procent, men tecken fanns på en ökad spridning redan innan reformen. Till viss del kan den ökade etniska och socioekonomiska segregeringen förklaras av att elever med invandrarbakgrund och elever med lågutbildade föräldrar tenderar att ha sämre betyg. En annan förklaring kan vara att elever med olika bakgrund men samma betyg har olika benägenhet att söka sig till en skola i innerstan.
Bakgrund
Stockholms kommun genomförde en förändring av antagningsförfarandet till de kommunala gymnasieskolorna höstterminen 2000. Till och med 1999 användes närhetsprincipen, vilket innebar att eleverna hade förtur till den gymnasieskola som låg närmast bostaden. Från och med hösten 2000 kan eleverna fritt välja skola i kommunen och betyg är enda urvalskriterium, den så kallade betygsprincipen.
Data och metod
I rapporten mäts segregering i tre dimensioner: kunskap, etnicitet och socioekonomisk bakgrund (föräldrars utbildning och inkomst). Segregering mäts med olika index och jämförs två år före och efter reformen. För att säkerställa att förändringen verkligen härrör från reformen studeras även segregeringsmönstret i kringliggande kommuner där man fortfarande använder sig av närhetsprincipen, samt segregeringen mellan bostadsområden. Dessutom kontrolleras för det ökande antalet friskolor.
Författare
Rapport 2004:2 ”Vad innebar införandet av fritt skolval i Stockholm för segregeringen i skolan?” är skriven av Martin Söderström, Uppsala universitet och Roope Uusitalo, Löntagarnas Forskningsinstitut, Finland och IFAU.
Kontaktinformation
Vill du veta mer? Kontakta Martin Söderström, tel: 018- 471 15 90, e-post: Martin.Soderstrom@nek.uu.se
Många organisationer i Sverige satsar mycket pengar på att ta fram interna program för ledarutveckling. Man anser att den interna ledarutvecklingen håller hög kvalitet, men har inte någon större tilltro till andra organisationers chefsutbildning. Trots att internutbildningen ofta är specialgjord, kan nu Peter Nilsson vid Umeå universitet visa att likheterna är stora mellan olika organisationers interna program. Likheterna går dessutom tvärs över bransch- och sektorsgränser inom svenskt arbetsliv.
Peter Nilsson har i sin avhandling studerat ledarutveckling inom svenskt arbetsliv. Han anser att likriktningen delvis kan förklaras av att personer som ansvarar för ledarutvecklingen inom olika organisationer har en liknande utbildningsbakgrund. Dessutom härmar man konsulter, högskolor och andra organisationer, och försöker anpassa tillvägagångssättet till den egna organisationen. Enligt Peter Nilsson blir det ungefär som att leka följa John, där man försöker följa någon form av ideal, men på sitt eget speciella vis.
För de chefer som stannar kvar inom en organisation kan det finnas stora kompetensvinster med att delta i intern ledarutveckling. Peter Nilsson menar också att utbildningen används som ett medel för att påverka chefernas prestation och på sikt organisationens produktivitet. Men i jakten på ett chefsjobb utanför den egna organisationen är det tveksamt om utbildningen ses som en merit. Organisationer efterfrågar nämligen mycket sällan den typen av erfarenheter när de rekryterar chefer externt.
Fredagen den 25 februari försvarar Peter Nilsson, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Ledarutveckling i arbetslivet. Kontexter, aktörer samt (o)likheter mellan utbildningskulturer. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Per-Erik Ellström, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Peter Nilsson,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 97 43, 070-396 48 43,
e-post: peter.nilsson@pedag.umu.se
Växternas fotosyntes har länge studerats i syfte att förstå de bakomliggande mekanismerna och därefter försöka använda kunskapen för att producera energi för samhällets behov. Vätgas anses idag vara en av de mest lovande bränsleformerna för framtiden. Ett nytt europeiskt nätverk, SOLAR-H, har nu bildats som samlar forskarkompetens från olika områden.
– Nätverket består av världsledande laboratorier inom ett brett fält från molekylär biologi, biokemi och synteskemi till fysikalisk kemi, berättar professor Stenbjörn Styring vid avdelningen för molekylär biomimetik vid Uppsala universitet.
Han har nyligen flyttat från Lund till Uppsala med sin forskargrupp och koordinerar nu det nya nätverket, som initierats från Sverige och Konsortiet för Artficiell Fotosyntes. I och med flyttningen till Uppsala har konsortiet kunnat samla huvuddelen av sin forskning till ett universitet efter att tidigare ha varit spridda på tre olika. I Uppsala fanns sedan tidigare Leif Hammarströms grupp i kemisk fysik och Peter Lindblads grupp i fysiologisk botanik. Ytterligare en grupp har kunnat byggas upp kring synteskemister som flyttat från Stockholms universitet i samband med Styrings flytt.
– Vi är nu cirka 40 personer samlade i Uppsala och vi ser positivt och med stor entusiasm på framtiden, säger han.
Genom sin bredd kan Uppsalagruppen använda många olika angreppssätt samtidigt. Lindblads grupp studerar levande cyanobakterier (en slags alg) och förändrar deras metabolism på genetisk nivå så att de bildar vätgas utan samtidigt eget upptag. Styring leder gruppen som studerar den naturliga fotosyntesens mekanismer på biokemisk nivå, medan en tredje grupp som leds av en grupp unga forskare ska syntetisera de molekylkomplex som behövs för att härma den naturliga processen. I Leif Hammarströms grupp kan de snabba och komplicerade reaktionerna studeras med en rad olika fysikaliska mätmetoder.
– Vi tror att artificiell fotosyntes har stor potential, även om den inte demonstrerats än. Det är en vetenskaplig utmaning och lyckas vi finns det en stor marknad.
Övriga laboratorier i SOLAR-H finns i Frankrike, Tyskland, Ungern, Holland och Schweiz. Läs mer på:
FAKTA. Ramprogrammen är EU:s främsta källa för stöd till toppforskning och teknisk utveckling. Budgeten uppgår till totalt 19 miljarder euro och finansierar projekt i hela EU under perioden 2002-2006.
Kontaktinformation
För närmare upplysning kontakta Stenbjörn Styring på 018-471 6580, 070-572 2364 eller via e-post stenbjorn.styring@fki.uu.se
Diskussionerna utmynnade i förklaringar av vad som förväntades av naturvetare och tekniker. Ett genomgående tema i diskussionerna var att de unga naturvetarna beskrev en rad gränser och skillnader, till exempel mellan läroverkselever och ungdomar som inte gick i skolan. Läroverkseleven skulle inta en “allvarlig” hållning till samhället och uppvisa skötsamhet, framåtanda och ansvarstagande.
Ytterligare en gräns restes mellan den “moderna” naturvetenskapen och föråldrade ämnen som religion och humaniora. Unga naturvetare och tekniker på läroverken beskrev därför sig själva som framtidsskapare. De skulle vara framåtblickande, utåtriktade och handlingskraftiga. Naturvetenskapen och tekniken särskiljde sig genom sina unika metoder. De var effektiva och objektiva i kraft av ett laboratorieideal. Naturvetaren inhämtade objektiv och direkt kunskap från naturen utan påverkan från förutfattade meningar eller filosofisk spekulation.
I debatten beskrevs skillnaderna mellan naturvetare och andra ofta i termer av “manligt” och “kvinnligt”. Naturvetenskap och teknik antogs främst passa pojkar, och naturvetarrollen blev därigenom också en könsroll.
Naturvetenskap och teknik har ofta beskrivits som opåverkade av kultur, men det är felaktigt, menar Staffan Wennerholm.
– Tvärtom ingick ämnena i en slags vetenskapens ungdomskultur, som var ett kulturbygge där eleverna skolades in i en naturvetenskaplig världsbild, säger han.
Denna naturvetenskapliga kultur innebar att naturvetenskapen beskrevs som en modern, rationell, krävande, manlig, visionär och regelstyrd verksamhet. De hårda krav som detta innebar betydde en sållningsmekanism som med all säkerhet är levande och aktuell än idag. För att förstå naturvetenskap och teknik som samhälleliga och kulturella fenomen, och för att förstå unga människors föreställningar om dem, måste de förstås som kunskapskulturer.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Staffan Wennerholm på 018-471 3583, eller via e-post på staffan.wennerholm@idehist.uu.se
Skolan har en lång och stark tradition att erbjuda elever som har svårt att nå målen i svenska special- och/eller stödundervisning. Inger Tinglev har undersökt tre skolor som deltar i försöksverksamheten att arbeta utan nationell timplan, något som ökar skolornas friutrymme att utveckla en undervisning för alla.
Trots de tre undersökta skolornas dokumenterade och uttalade ambitioner att i högre grad möjliggöra alla elevers måluppfyllelse inom den ordinarie klassundervisningens ram visar det sig att det i praktiken är svårt att genomföra en inkluderande svenskundervisning.
De tre skolorna säger sig med sitt deltagande i försöksverksamheten ytterligare vilja utveckla det individuella lärandet, flexibiliteten samt helhetsperspektivet i undervisningen.
En av anledningarna till att skolorna i praktiken inte lyckas genomföra sina ambitioner är att de ser svårigheterna som individbundna. Det betyder att det är eleven som ska åtgärdas, vilket specialundervisningen historiskt har ombesörjt och gör det i mer eller mindre utsträckning även på de tre skolorna. En följd av denna föreställning blir att svenskundervisningen inte nödvändigtvis behöver förändras i de sex undersökta klasserna.
Svenskundervisningen i de undersökta klasserna är relativt likformig, starkt lärarinramad och färdighetsinriktad. Detta förstärks av schemats starka inramning av lektionstiden, som ytterligare förstärker lärares planering och kontroll av innehåll och aktiviteter. En fördjupad analys av läs- och skrivprocessen visar ytterligare att svenskundervisningen med sina relativt enstämmiga och osynliga normer, krav och värderingar i högre grad marginaliserar än inkluderar och bekräftar alla elever socialt, kulturellt och språkligt. Det innebär att svenskundervisningen i de sex klasserna vidmakthåller behovet av den kompensatoriska special- och stödundervisningen som en möjlighet för elever i svårigheter att nå målen.
Ytterligare en anledning som bidrar till fortsatt kompensatoriskt stöd på de tre skolorna är att flera intervjuade specialpedagoger säger sig inte beröras av den pågående försöksverksamheten och att samarbete mellan specialpedagogisk personal och lärare uteblir.
Synen på individen som bärare av svårigheterna tillsammans med den traditionella svensk- och specialundervisningen kommer därmed att ömsesidigt och osynligt påverka och ytterligare befästa varandra, vilket motverkar integrerande processer. Detta förstärks ytterligare av ett ringa samarbete mellan specialundervisningens och den ordinarie svenskundervisningens innehåll och mål samt en otydlig och motstridig läroplan om vad som gäller i arbetet med elever i svårigheter. Möjligheter till kompensatoriskt stöd har i stället på de tre skolorna förblivit oförändrat eller ökat under tiden för försöksverksamheten.
Fredagen den 25 februari försvarar Inger Tinglev, institutionen för barn- och ungdoms-pedagogik, specialpedagogik och vägledning, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Inkludering i svårigheter. Tre timplanebefriade skolors svenskundervisning.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Karl-Georg Ahlstrom, professor emeritus, institutionen för pedagogik och lärarutbildning, Uppsala universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=424
Kontaktinformation
Inger Tinglev nås på:
Tel: 08-66 36 936
Mobil: 070-21 58 598
E-post: inger.tinglev@educ.umu.se
Johan Ström, atmosfärkemi med inriktning mot luftföroreningar och aerosoler
Hans forskning är främst inriktad på luftburna partiklars livscykel och hur dessa partiklar kan påverka klimatet genom att förändra molnens mikrofysikaliska egenskaper. En möjlig antropogen inverkan på kalla moln, cirrus, har varit en central frågeställning, där resultat från forskningen visar på en systematisk skillnad i molnens egenskaper mellan moln i den ”smutsiga” norra hemisfären och den ”rena” södra hemisfären.
Sonja Olin Lauritzen, pedagogik
Hon intresserar sig i sin forskning för meningsskapande som äger rum i mötet mellan den vardagsvärld där människor lever sina liv och den medicinska världen.
Hon har studerat kommunikation och påverkan i vårdmöten, särskilt inom förebyggande vård för föräldrar och barn, liksom frågan om hur människors föreställningar om hälsa och sjukdom, normalitet och avvikelse, formas i möten med medicinsk diskurs och praktik.
