Mellan 1989 och 1997 ökade antalet högskolestuderande med 86 procent, medan antalet lärare bara ökade med 17 procent. Konsekvenserna av detta har bland annat blivit att lärarna inte har samma möjligheter att ge feedback till de studerande. Regeringens målsättning är att ännu fler ska studera, och satsningar görs nu på den nya informations- och kommunikationsteknologin (ICT). Dessutom ska examinationens roll och det pedagogiska reformarbetet ges högsta prioritet.
Kan internetbaserad examination användas i undervisningen som ett stöd för lärande? Bertil Roos vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet, har genomfört en pilotstudie om hur lärare och studenter upplever en sådan examinationsform. Studien pågick i fyra år, och omfattade totalt 16 lärare och omkring 850 studerande inom högskolans samtliga vetenskapsområden.
Enligt preliminära resultat upplevde både lärare och studenter att examinationsformen fungerade som ett stöd för studenternas lärande. Lärarna ansåg att examinationsformen gav större möjlighet till feedback. Studenterna kunde arbeta i sin egen takt och så ofta de själv önskade. Studenterna föredrog också internetbaserad examination framför pappersbaserad, och ville gärna delta i fler kurser med samma typ av examination.
För lärarna ledde examinationsformen inledningsvis till ett visst merarbete. Men resultaten i form av ökad förståelse hos studenter, geografisk och tidsmässig flexibilitet och möjligheter till återanvändning kunde omvandla bördan till en tillgång.
Syftet med den formativa internetbaserade examinationsformen är mer att fungera som en källa till stöd och hjälp istället för ett tillfälle för belöning och straff. Lärare har alltid varit rätt bra på att överföra kunskap och att få de studerande att reproducera den överförda kunskapen. Idag, när kunskaperna i stor utsträckning lagras utanför människan i form av exempelvis interntbaserade databaser, har behovet av kunskapsöverföring och memorerande minskat, enligt Bertil Roos.
Han menar att dagens lärare bör fungera mer som vägledare, inspirationskälla och katalysator. Studenter behöver tillägna sig andra kunskaper och färdigheter, som förmågan att söka och värdera kunskap, att göra självständiga och kritiska bedömningar, att urskilja, formulera och lösa problem, och därmed få en bättre beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Torsdagen den 31 mars försvarar Bertil Roos, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling ICT and formative assessment in the learning society. Disputationen äger rum kl. 10.00 i KBC-husets stora hörsal. Fakultetsopponent är Professor Yngve Troye Nordkvelle, Høgskolen i Lillehammer, Norge.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Bertil Roos,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 95 29
e-post: bertil.roos@pedag.umu.se
Louise Moqvist har studerat ledarskap inom åtta myndigheter, på chefsnivån strax under generaldirektörerna. Hon har nyligen disputerat i pedagogik på en avhandling som ger belägg för en alternativ syn på ledarskap.
– Forskning om ledarskap har blivit populär från 1980-talet och framåt, säger hon. Men den har också fått kritik, särskilt för att den har varit så svår att omsätta i praktiken.
Louise Moqvist nöjde sig därför inte med att intervjua chefer om deras syn på ledarskap. Hon gjorde också observationer, dvs. hon följde ett mindre antal chefer i deras arbete under några normala arbetsdagar.
– Jag ville ta reda på inte bara vad chefer säger att de gör, utan också vad de faktiskt gör.
Den bild hon då fick skiljer sig på flera avgörande punkter från chefernas egen uppfattning om hur de leder.
Verklighetens ledningsarbete sker kontinuerligt, i många små steg och i nära samspel med medarbetarna. Det är långt ifrån idealbilden av ett visionärt och storskaligt ledarskap som utövas i avskildhet, enskilt eller med ledningsgruppen.
För cheferna blir det en krock mellan ideal och verklighet som skapar frustrationer hos dem. De kan inte leva upp till idealbilden av ledarskap. Samtidigt kan denna bild hindra dem från att se och uppfatta det faktiska ledarskap de utövar.
Louise Moqvist ger fler exempel på hur chefers bild av hur de bör fungera inte stämmer med verkligheten.
– Ta planering, till exempel. Chefer ägnar mycket tid åt att planera för framtiden. Samtidigt är deras praktiska erfarenhet att det inte går så bra att planera, oförutsedda saker händer alltid, verkligheten och förutsättningarna förändras hela tiden.
Ett annat exempel är känslor. Ledarskap och förändringsarbete utövas, enligt idealbilden, som om känslor inte fanns. Men känslor spelar alltid en stor roll, säger Louise Moqvist. Chefer som förstår det och kan hantera dem kan också bli mer effektiva.
Det ideala ledarskapet beskrivs idag som målstyrt och resultatinriktat. Tydliga mål och visioner ska finnas, och chefen ska få hela den verksamhet som hon ansvarar för att arbeta mot dem.
Louise Moqvist lanserar en alternativ syn på ledarskap.
– Ledarskap är en process, säger hon, inte en egenskap. Det inbegriper processer av påverkan, lärande och utveckling.
En anledning till att vi har så svårt att få syn på det, menar hon, är att det ligger invävt i andra aktiviteter. Ledarskap är inget som man kan lyfta ut och göra separat (”nu leder jag”). Det sker integrerat i allt chefen gör.
Kontaktinformation
Louise Moqvist disputerade den 4 mars. Hon har e-post loumo@ibv.liu.se och telefon 013 285843 eller 0733 343551
Kompletteringsutbildningen är ett resultat av ett avtal som träffats mellan Länsarbetsnämnden i Stockholm och Karolinska Institutet. Bakgrunden är att det i Sverige finns många sjuksköterskor med utbildning från länder utanför EU/EES. Men eftersom de saknar svensk legitimation, har de svårt att komma in på arbetsmarknaden.
– Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart och innebär dessutom en personlig tragedi att inte få utöva sitt yrke i det nya hemlandet. Det säger Elisabeth Almqvist, kursansvarig vid institutionen för omvårdnad, Karolinska Institutet.
För att komma i fråga för utbildningen krävs att sjuksköterskorna är arbetssökande, men det finns undantag. Ett par av dem som har påbörjat utbildningen nyligen har jobb, men inte som sjuksköterskor.
Förkunskapskravet är att ha klarat ett test i svenska. Kursen föregås av en fyra veckors validering. Då inventeras tidigare kunskaper och erfarenheter, och en individuell kursplan på mellan 20 och 60 veckor fastställs. Teori blandas med praktik under utbildningstiden.
I vårens kursstart finns sjuksköterskor från en rad länder. Sju kommer från Iran och fyra från Ryssland, i övrigt finns personer från Filippinerna, Chile, Moçambique, Ghana, Burundi och Kina för att nämna några. Nästa kursomgång är tänkt att starta i höst.
För mer information kontakta: Elisabeth Almqvist, studierektor för sjuksköterskeprogrammet, telefon 08-524 886 14, mobil 070-648 86 14 – e-post: elisabeth.almqvist@omv.ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
– Med tanke på vilka klienter vi har är det här ett sensationellt resultat, säger Sture Korpi, generaldirektör för SiS.
Kvinnorna som vistas på Fortunagården är dömda till vård enligt lagen om vård av missbrukare, LVM. Numera är det bara de verkligt svåra fallen som blir aktuella för LVM-vård överhuvudtaget.
Kvinnorna fick under projekttiden år 2000 till 2002 en kontaktperson som de byggde en förtroendefull relation till. Kontaktpersonen såg till att kvinnan inte hamnade ”mellan stolarna” efter tiden på LVM-hemmet. Relationen i sig är också mycket värdefull och kan göra att kvinnan åter orkar ta till sig det nätverk eller delar av nätverk som även LVM-klienter har.
– Vi vill ta fram kraften i det sociala nätverk som många klienter trots allt har, säger Gunnel Elf, chef för Fortunagården.
– Vår bedömning är att man genom att arbeta med klienters professionella och privata nätverk kan göra en bättre kartläggning av klientens liv och därmed en mer realistisk och verklighetsförankrad behandlingsplanering, säger Ell-Marie Wärmegård, psykoterapeut på Fortunagården, som skrivit rapporten.
18 av 20 slutade missbruka
18 av de 20 kvinnor som deltog slutade missbruka droger under projektets gång. Tio lyckades vara drogfria under hela tiden. Åtta klienter hade återfall men med nya behandlingsplaner fullföljde de projektet och blev drogfria. Två klienter avbröt och återgick helt i missbruk.
– När en kvinna återfaller i missbruk eller när hon eller nätverket ger signaler om att hon är i riskzonen för ett återfall mobiliserar nätverket sina insatser, säger Ell-Marie Wärmegård.
Genom projektmedel fick socialtjänsten Fortunagårdens eftervård gratis. Det gjorde att placeringarna ökade markant.
Tanken med en vårdkedja
Vad SiS hoppas på i dag är en väl fungerande vårdkedja; ett ökat samarbete med både sjukvården och socialtjänsten. En missbrukare som vill eller måste bli avgiftad på grund av fara för sitt liv ska få det omedelbart och inte stängas ute på grund av platsbrist på sjukhusen eller snålhet hos socialtjänsten med LVM. LVM-hemmen är skickliga på avgiftning. Efter tiden på LVM-hemmet ska socialtjänsten erbjuda en kvalificerad eftervård.
Regeringen har beslutat att avsätta 300 miljoner kronor under en treårsperiod för att subventionera LVM-vården för kommunerna. De resurser som därmed frigörs kan stärka andra delar av vårdkedjan. Kommunerna ska samtidigt åta sig att erbjuda kvalificerad eftervård, nätverk och boende samt praktik, jobb eller vettig sysselsättning. Regeringen kallar satsningen ”Ett kontrakt för livet”. Fortunagården har i projektet redan framgångsrikt arbetat som det är tänkt i en vårdkedja.
Rapporten ”Del av ett sammanhang” går att ladda ner från SiS hemsida www.stat-inst.se under Publikationer, Allmänna rapporter.
Statens institutionsstyrelse, SiS
SiS är en statlig myndighet som bedriver vård, utredning och behandling av ungdomar med allvarliga sociala problem och av vuxna missbrukare. Vården bedrivs vid 34 särskilda ungdomshem och 14 LVM-hem över hela landet. Varje år tar SiS emot cirka 1000 personer med missbruksproblem och 1000 ungdomar. De flesta av dem har varit föremål för samhällsingripanden flera gånger utan att deras situation har förbättrats. En viktig del i SiS uppdrag är att utvärdera resultaten av vården, utveckla metoderna och initiera forskning på området. Under åren har SiS bedrivit ett omfattande utvecklings- och utbildningsarbete. Flera av de utvecklings- och forskningsprojekt som bedrivits med stöd av SiS och/eller på SiS institutioner har lett till att behandlingen utvecklats.
Kontaktinformation
Ell-Marie Wärmegård, psykoterapeut Fortunagården,
tfn: 0370-65 67 60, 070-231 34 28
Gunnel Elf, institutionschef, Fortunagården,
tfn: 0370-65 67 61, 070-525 24 11
Sture Korpi, generaldirektör,
tfn: 08-453 40 01, 070-533 13 75
Presschef: Cecilia Sandahl
Tfn: 08-453 40 56
Mobil: 070-687 32 42
cecilia.sandahl@stat-inst.se
www.stat-inst.se
Det visar medieforskaren Gunnar Nygren i sin doktorsavhandling i journalistik som han i dagarna lägger fram vid JMK, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet.
Gunnar Nygren har analyserat närmare 2 000 artiklar och inslag i olika typer av Stockholmsmedier samt genomfört en enkät där 2 440 personer både från innerstaden och olika förortskommuner svarat på frågor om medieanvändning och politiska attityder.
Analysen av artiklarna visar att stora delar av Storstockholm ligger i en medieskugga. Journalistiken är koncentrerad på händelser i innerstaden och frågor som rör hela regionen som trafik och sjukvård. Förorter beskrivs sällan i de dagliga medierna, och när de uppmärksammas handlar det oftast om brottslighet och sociala problem. Ett undantag är dock de lokala gratistidningarna som för de flesta är den enda kanalen för lokala nyheter.
Lokal politik tar en mycket begränsad del av utrymmet i Stockholmsmedierna. För de flesta stockholmare är det omöjligt att genom medierna få en bild av vad som händer i den lokala politiken. Jämfört med andra delar av landet ligger mediernas lokala kommunbevakning på en mycket låg nivå.
Enkäten visar starka samband mellan medieanvändning och politiska attityder. De medier som innehåller en viss andel lokal och regional politik stärker också intresset för politik och kunskaper om lokal politik. De som tar del av medier med mycket politiskt innehåll har också ett större förtroende för politiker.
Men enkäten visar också en stark segregation i medieanvändningen. I resursstarka områden, t.ex. innerstaden och välbärgade villaförorter, så läser människor de prenumererade morgontidningarna, lyssnar på P1 i Sveriges radio och ser mest på SVT1 och 2 samt TV4. I resurssvaga områden, som miljonprogrammets förortsområden, är mönstret i medieanvändning annorlunda – där dominerar gratistidningar och människor ser lika gärna på TV3 och Kanal 5 som på SVT.
Sverige hade under 1900-talet medier som höll ihop samhället, som gjorde att alla kunde ta del av viktiga samhällsfrågor. Nu delas medieanvändningen upp utifrån sociala skiljelinjer – resursstarka grupper tar del av samhällsinriktade medier medan resurssvaga grupper får nöja sig med gratismedier som domineras av underhållning.
Den fragmenterade medieanvändningen får också konsekvenser för den politiska offentligheten, konstaterar Gunnar Nygren. Skillnaderna i valdeltagande ökar mellan olika delar av Stockholm, och det växer fram ett politiskt två – tredjedelssamhälle där en tredjedel av medborgarna varken har intresse för politik eller förtroende för politiker. Denna tredjedel återfinns främst i de resurssvaga områdena.
Doktorsavhandlingens titel: Skilda medievärldar. Lokal offentlighet och lokala medier i Stockholm.
Disputationen äger rum fredag den 8 april kl. 10.00 i JMK-salen, Karlavägen 104. Opponent är Tomas Andersson Odén, JMG, Göteborgs universitet.
Gunnar Nygren kan nås på tfn 08-16 44 33, e-post nygren@jmk.su.se
Sedan slutet av 1950-talet har landsbygden utarmats när det gäller befolkning, lantbruk och andra lokala arbetsplatser, service, offentliga mötesplatser och lokalpolitiska arenor. Med exempel från Locknevi, en jord- och skogsbygd i nordöstra Småland, diskuterar Yvonne Gunnarsdotter effekterna av denna samhällsförändring. I centrum för diskussionen står fem ?institutioner? (skolan, kyrkan, älgjakten, lantbruket och föreningslivet) och hur dessa har påverkat relationerna mellan människor och deras relation till bygden och omvärlden.
Trots utarmningen av landsbygden strävar invånarna efter att upprätthålla bygden genom nya mötesplatser och umgängesformer, företrädesvis i föreningslivet. Föreningslivet var tidigare en viktig arena för moderniseringen av lantbruket och landsbygden. Dagens föreningsliv är mer tudelat med både lantbruksbaserade och bygdebaserade föreningar. De inflyttade invånarna saknar ofta anknytning till lantbruket och engagerar sig gärna i den senare sortens föreningar. Numera upprätthålls därför den tidsrumsliga gemenskapen på fritiden i föreningsliv och umgänge snarare än i den arbetsgemenskap som lantbruket erbjöd.
Tre exempel från Locknevi diskuterar effekten av samhällsförändringen de senaste decennierna. Skolan är en viktig institution och mötesplats. Kampen för att behålla den sista byskolan visar att när mötesplatserna försvinner tenderar invånarna att mobilisera mot utarmningen av livsvillkoren. Kyrkan är en viktig lokalpolitisk arena (såväl som en institution och en mötesplats). Konflikten kring kyrkans ledarskap visar att det finns olika uppfattningar om vem som ska ha tolkningsföreträde när det gäller vilken bygd de lever i: det gamla relativt självständiga eller det nya Locknevi inlemmat i en global värld. Älgjakten är en institution för att upprätthålla den tidsrumsliga gemenskapen. De lokala jaktlagens reaktion på jaktturismen visar att det ibland uppstår spänningar mellan kulturella/sociala och ekonomiska aspekter av bygden.
Fältundersökningarna i Locknevi visar att det inte finns någon motsättning mellan en stark förankring i bygden och en öppenhet mot omvärlden. Tvärtom kanske denna kombination utgör en viktig drivkraft i samhällsbyggandet. Det är dock svårt att skapa en levande landsbygd om det saknas lokal försörjning, mötesplatser, institutioner och ett konkret brukande av platsen.
Fil Mag Yvonne Gunnarsdotter, inst. för landskapsplanering, SLU, försvarar onsdagen den 23 mars kl. 13.00 sin doktorsavhandling Från arbetsgemenskap till fritidsgemenskap. Den svenska landsbygdens omvandling ur Locknevis perspektiv. Disputationen äger rum i Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är docent Ann-Kristin Ekman, Högskolan Dalarna.
Kontaktinformation
Mer information: Yvonne Gunnarsdotter, 018-67 17 57, 018-46 41 28
E-post: Yvonne.Gunnarsdotter@lpul.slu.se
Liselott Roth vid avdelningen för Industriell miljöteknik har för sin doktorsavhandling bland annat granskat genomförda återbruksprojekt av betong och tegel. Resultaten visar att återvinning av byggmaterial inte självklart är fördelaktigt för miljön. Miljövinsten kan ätas upp av långa transporter och komplettering med nytillverkade byggelement, som krävs för att uppfylla statliga byggnormer.
Tre projekt studeras i avhandlingen. Platsgjutna betongstommar från flerbostadshus i Finspång sågades till betongelement som idag utgör stommen i ett studentbostadshus i Linköping. Huset har en helt annan form än de ursprungliga. Jungfrulig fabriksbetong göts på bjälklagen och innerväggarna kompletterades med avväxlingsbalkar, gips och mineralull för att uppnå moderna byggnormer.
I Norrköping demonterades betongelementhus för att byggas upp till i stort sett samma konstruktion, fast mindre, i Linköping. Även i detta projekt kompletterades betongstommen med ny råvara i form av gips, smide, isolering och stålreglar.
I Malmö demonterades en sjukhusbyggnad av tegel som fick utgöra stommen till en villa i Staffanstorp. Här användes jungfruliga träreglar och stålbalkar för att komplettera tegelstommen.
Den nya råvaran utgör bara omkring en tiondel (10, 6 respektive 12 procent) av den totala stomvikten, men står ändå för största delen av energianvändningen för återbruket. I den kalkylen är energianvändningen för framställning av nya råvaror inräknad. Långa transporter av tunga återvunna material kan också äta upp miljövinsten.
Resultaten visar också att det är skillnad mellan direkt återanvändning – som beskrivits ovan
– och degraderande materialåtervinning, det vill säga krossning för användning som ballast i ny betong eller vägfyllnad. Direkt återanvändning ger större miljövinster.
Idag miljöbedöms material för återvinning i första hand utifrån toxikologiska aspekter. Då missar man det övergripande syftet, nämligen hushållning med naturresurser. I en miljöbedömning av materialåtervinning bör därför båda dessa perspektiv tas med.
Avhandlingen heter Reuse of construction materials – environmental performance and assessment methodology. Disputationen äger rum 31 mars kl 13.15 i sal C3, C-huset, Linköpings universitet Campus Valla.
Kontaktinformation
Doktoranden Liselott Roth nås på 013-285827, lisro@ikp.liu.se
– Just medicinsk forskning och bioteknik är områden där Sverige redan är framgångsrikt och där vi med ytterliggare satsningar har stora möjligheter att leda den internationella utvecklingen.
När ”The Times Higher” nyligen rankade världens bästa biomedicinskt inriktade universitet hamnade Karolinska Institutet på en hedrande sjunde plats efter tre amerikanska och tre brittiska universitet. Sverige och Karolinska Institutet har bevisligen en unik position inom internationell medicinsk forskning. Dagens forskningspolitiska proposition pekar på en alltmer tydlig koppling mellan medicinsk forskning och ekonomisk tillväxt, med ökad välfärd och högt utvecklad sjukvård.
– Medicinska upptäckter som utvecklas till nya läkemedel eller till diagnostiska hjälpmedel är till nytta för hela samhället. Men processen att få fram nya produkter tar många år, är långsiktig och behöver statligt stöd i alla sina delar. Regeringen har tagit fasta på detta och stödjer nu hela utvecklingskedjan, från grundläggande forskning och tillämpad forskning till ett inriktat stöd till lärosätenas holdingbolag. Detta är mycket betydelsefullt för våra möjligheter att kommersialisera medicinska upptäckter, säger Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson.
Inför Utbildningsdepartementets arbete med propositionen har Karolinska Institutet lämnat in en forskningsstrategisk plan. Där påpekade vi vikten av att göra en kraftfull satsning för att på nytt placera Sverige i den främsta medicinska forskningsfronten för att därigenom bidra till ett aktivt överförande av kunskap till nytta för samhället. Forskningsstrategin finns att läsa via länken nedan:
Kontaktinformation
För kontakt med Harriet Wallberg-Henriksson gå via pressekreterare Sabina Bossi, tel 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@dmin.ki.se
Karolinska Institutet är ett medicinskt universitet som omfattar alla aspekter av medicinsk vetenskap, från basal humanbiologisk grundforskning till patientinriktad forskning. Karolinska Institutet bidrar genom forskning, utbildning och information till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Mer information finns på hemsidan www.ki.se
– Vi är glada över den här ökade satsningen på hållbar utveckling som är av stor betydelse både för samhällsbyggandet och viktiga svenska basnäringar, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på Formas.
Tillskotten täcker dock långt ifrån de verkliga forskningsbehoven. Formas angav ett behov av förstärkning med 400 miljoner kronor i sin forskningsstrategi och har fått 180 miljoner kronor.
– Långsiktigt behövs det mera pengar till forskning för hållbar utveckling. Dock visar satsningen tydligt på vikten av den forskning som Formas finansierar. Potentialen för framtida styrkeområden inom t ex den gröna sektorn är mycket lovande förutsatt att forskningsbehoven tillgodoses.
– Regeringen uppmärksammar speciellt den ämnesövergripande forskningen vilket vi värdesätter eftersom hållbarhetsfrågorna ofta kräver sådana forskningsinsatser. Formas satsar redan ämnesövergripande forskning, i årets utlysning ingår till exempel en särskild satsning på sådan forskning.
Regeringen vill också öka resurserna för starka forskningsmiljöer med internationell konkurrenskraft. Även detta ligger helt i linje med de satsningar som Formas redan initierat.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
– Vi välkomnar satsningarna men de borde ha varit mycket större, säger rektor Göran Bexell. Den särskilda satsningen på starka forskningsmiljöer som lärosätena själva ansöker om i konkurrens är bra. Det är också bra att det har skett en liten ökning av direkttilldelningen till universiteten. Men denna är så liten att den forskningspolitiska propositionen likväl förstärker den systemkris i svensk forskning som består av en snedbalans mellan direkttilldelning och en tilldelning genom centrala organ. Genom att en stor del av forskningspengarna kanaliseras via de centrala statliga forskningsfinansiärerna ökar administrationen, forskarna måste lägga ner mer tid på ansökningar och det finns en risk för likriktning. För universitetens del innebär det en fortsatt mycket svår planeringssituation och osäkerhet i anställningsvillkoren.
Rektor Göran Bexell menar att förslaget tvingar fram en utredning om balansen mellan direkttilldelning och central tilldelning. Som det nu föreslås går bara en fjärdedel direkt till lärosätena.
I propositionen Forsknings för ett bättre liv presenterade regeringen ett förslag på hur 2,34 miljarder kronor ska användas till forskning och utveckling under de närmaste tre åren. Särskilda satsningar vill regeringen göra på forskningen inom medicin, teknik och hållbar utveckling. Landets medicinska forskning får 400 miljoner kronor, teknisk forskning får 350 miljoner kronor och 210 miljoner kronor går till forskning om hållbar utveckling. Stödet kommer att fördelas av de statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet (VR), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Verket för innovationssystem (Vinnova) samt Rymdstyrelsen. Sammanlagt 521 miljoner kronor går direkt till lärosätenas forskning och forskarutbildning och Lunds universitet får tillsammans med Uppsala universitet de största anslagen på 40,2 miljoner kronor vardera.
Vidare vill regeringen satsa 300 miljoner kronor på starka forskningsmiljöer med internationell konkurrenskraft. Regeringen slår också ett slag för kommersialisering av forskningsresultat och föreslår en kapitalförstärkning av universitetens holdingbolag med sammanlagt 60 miljoner kronor.
Kontaktinformation
För mer information kontakta rektor Göran Bexell på telefonnummer 0705-59 70 01, eller universitetsdirektör Peter Honeth på telefonnummer 0705-11 41 88
Inbjudna deltagare är handläggare och chefer inom äldreomsorgen respektive berörda personer från kommuner, universitet/högskolor och olika myndigheter. Forskare och doktorander inom området bidrar med olika framföranden.
– Det är sjätte året i rad som vi arrangerar forskardagar om äldre och äldreomsorg. För varje år har antalet deltagare blivit allt fler. Förhoppningsvis är det ett tecken på en ökad medvetenhet om dessa frågor, säger Marie Rönnerfält, universitetsadjunkt vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan och som tillsammans med Lotta Henrikson är initiativtagare till arrangemanget.
Teman som tidigare belysts har bland annat varit arbetsledning inom äldreomsorgen och hur det praktiska arbetet kan använda sig av forskningen.
För ytterligare information och kontakter med forskare:
Marie Rönnerfält, tfn 08-674 74 52 e-post marie.ronnerfalt@socarb.su.se
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91 e-post maria.erlandsson@eks.su.se
www.socarb.su.se
Stockholms universitet är huvudstadens universitet – regionens centrum för forskning och utbildning inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora och juridik. Universitetet har 37 000 studenter och 6 000 medarbetare och omsluter knappt 2,7 miljarder SEK.
– Livsåskådningens betydelse i kris och katastrof:
Var fanns Gud när flodvågen kom? Vid akut inträffade traumatiska händelser ställer vi oss stora frågor som många gånger saknar svar.
Kjell Kallenberg, präst i Svenska kyrkan och adjungerad professor i livsåskådningsvetenskap, etik och hälsa vid Universitetssjukhuset Örebro
– Att välja vara ”svensk” – En undersökning om nationell identitet bland ”svenska” och ”andra” gymnasieelever ”Svensk” blir man genom att kunna språket och följa våra lagar, anser gymnasieelever i kommande undersökning.
Hans Lödén, lektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet
– De Förenade rikena 1814-1905 – En tillbakablick på unionen Sverige-Norge I år firas unionsupplösningens 100-årsjubileum.
Bo Stråth, professor i historia vid Europauniversitetet i Florens.
– Debatt: Hur avgör man vad som är en stark forskningsmiljö?
Bo Rothstein till attack mot bedömningsgrunderna vid utnämningen av sk ”starka forskningsmiljöer”. Vetenskapsrådets ordförande BengtWesterberg svarar.
– Språkproblem och kulturkonflikter – Jonas Gardell med franska förtecken Hur översätter man Jonas Gardell till franska? Och Gnosjöanda…?
Elisabeth Tegelberg, universitetslektor i franska vid Göteborgs universitet
————-
Om Tvärsnitt:
Tidskriften Tvärsnitt vill spegla mångfalden och det vetenskapliga djupet inom landets humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning. Vid sidan av artiklar författade av landets främsta forskare innehåller Tvärsnitt också reportage och intervjuer inom området. Avsikten är också att diskutera forskningens villkor genom debatt och dialog.
Tidskriften ges ut av Vetenskapsrådet med 4 nr per år och har en upplaga om 20 000 ex.
Prenumeration sker på helår och kostar 200 kr för fyra nummer. För prenumeration, skicka anmälan till:
tvarsnitt@vr.se
Tvärsnitts webbplats, www.vr.se/tvarsnitt är under uppbyggnad.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Redaktör Liselotte Englund: 08-546 44 119, liselotte.englund@vr.se
Ansvarig utgivare Bengt Hansson, huvudsekreterare ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap: 08-546 44 228, bengt.hansson@vr.se
– Formas får ofta ansökningar om övergripande forskningsfrågor och med den ämnesövergripande forskningen kan frågor i gränslandet mellan olika discipliner studeras. Tvär- och mångvetenskaplig forskning kan också hjälpa till att reda ut samspel och konflikter mellan de ekologiska, ekonomiska och socialt inriktade delarna inom hållbar utveckling, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Detta förutsätter att människors och djurs hälsa och välbefinnande, biologisk mångfald, miljön och naturens bärkraft, ekonomi, etik samt sociala och kulturella värden beaktas.
Sista ansökningsdatum är 3 maj och Formas styrelse fattar beslut den 23 november.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se , 08-775 40 38, 0733-50 31 61
Till en av medlemmarna i kommissionen har utsetts Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet och föreståndare för Centre for Health Equity Studies (CHESS), ett gemensamt forskningscentrum för universitetet och Karolinska institutet, där man forskar kring hälsa och ojämlikhet.
– Det känns som ett mycket meningsfullt uppdrag, säger Denny Vågerö. Kommissionen är en fantastisk samling kompetenta personer. Det behövs ett nytänkande inom hälsopolitiken – det borde vara möjligt inom denna kommission som samlar prominenta politiker och forskare från alla delar av världen. Jag hoppas att vi bidrar till något nytt.
Denny Vågerös forskning är främst inriktad på barndomens betydelse för hälsan i vuxen ålder, folkhälsokrisen i Östeuropa, främst i Ryssland samt det växande gapet i hälsa mellan Öst- och Västeuropa.
I kommissionen, som består av 17 medlemmar, 6 kvinnor och 11 män, ingår välkända profiler inom politik och forskning. Bland medlemmarna märks Ricardo Lagos Escobar, Chiles president, Amartya Sen, professor i Cambridge och Nobelpristagare (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne), Giovanni Berlinguer, medlem av Europaparlamentet och dess hälsoutskott, Kiyoshi Kurokawa, president i japanska vetenskapsrådet och Charity Ngilu, hälsominister i Kenya. Mirai Chattaerjee, som organiserat en fackförening av 200 000 kvinnliga egenföretagare i Indien är den mest kända företrädaren för civilsamhället. Ordförande för gruppen är Sir Michael Marmot, professor i epidemiologi i London.
Kommissionen håller sitt första möte i Santiago i Chile 15 – 19 mars och namnen på kommissionärerna offentliggörs den 18 mars.
Kommissionen ska arbeta till år 2008 och kommer att träffas cirka fyra gånger om året. Med hjälp av ett antal forskarnätverk skall man kartlägga sociala orsaker till ohälsa. Lika viktigt är att föreslå åtgärder från nationella regeringar och globala aktörer som kan bidra till att global utveckling och minskad ojämlikhet.
”God folkhälsa förutsätter ett gott samhälle”, förklarade Chiles president, Ricardo Lagos, vid kommissionens första möte. Det är mottot för kommissionens arbete.
Närmare information om kommissionen, med presentation av samtliga kommissionärer, finns på http://www.who.int/social_determinants/en
Denny Vågerö kan nås på tfn 08-16 23 13 fr.o.m. 21 mars, mobil 070-680 9899 eller e-post denny.vagero@chess.su.se (www.chess.su.se )
Bäckensmärta, så kallad foglossning, är en vanlig åkomma hos gravida kvinnor i hela världen. En tredjedel av de drabbade har mycket svår smärta. De med ett tungt arbete och de som haft ryggsmärta eller bäckensmärta tidigare har störst risk att drabbas. Smärtan uppträder över korsbenet och strålar ofta ner på lårens baksida. Ibland har kvinnorna också ont över blygdbenet. Förmågan att stå, gå och sitta påverkas. Det är viktigt att skilja bäckensmärtan från vanlig ryggsmärta eftersom felbehandlad bäckensmärta kan förvärra besvären. Det finns ingen behandling som botar bäckensmärta under pågående graviditet, men tillståndet kan lindras.
I en studie från avdelningen för obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg har behandlingsresultaten av 386 gravida kvinnor med bäckensmärta analyserats. Kvinnorna delades in i tre olika grupper i vilka tre olika behandlingsstrategier testades under sex veckor.
Den första gruppen fick endast standardbehandling, vilket innebar råd, mjukt bäckenbälte och ett hemträningsprogram. Den andra gruppen fick standardbehandling och gängse akupunktur, det vill säga akupunkturstimulering som är densamma som den som ges till män och icke gravida kvinnor med liknande symtom. Den tredje gruppen fick standardbehandling och individuell bäckenstabiliserande träning hos sjukgymnast.
Kvinnorna undersöktes av sjukgymnast före studien påbörjades. Då användes flera test för att provocera fram bäckensmärtan. Samma test utfördes efter behandlingens avslutning. Kvinnorna skattade sin smärta morgon och kväll på en skala från 0-100 där 0 betydde ingen smärta och 100 värsta tänkbara smärta.
Resultaten visar att såväl kvinnorna i akupunkturgruppen som i sjukgymnastikgruppen upplevde minskad smärta både morgon och kväll en vecka efter behandlingens avslutning. Smärtan minskade emellertid mest för de kvinnor som fått akupunktur. I standardträningsgruppen ökade smärtan på morgonen medan den var i stort sett oförändrad på kvällen. Andelen kvinnor som upplevde smärta efter provokation efter behandlingens avslutning var lägst i akupunkturgruppen. Akupunktur visade sig vara den effektivaste behandlingen för kvinnorna med bäckensmärtor.
Sammanfattningsvis visar studien att både akupunktur och bäckenstabiliserande sjukgymnastik lindrar bäckensmärta under graviditet. Akupunktur visade sig vara överlägsen bäckenstabiliserande sjukgymnastik i den här studien.
Resultaten är av speciell betydelse eftersom det inte finns någon tidigare studie som visat så stora behandlingseffekter vid isolerad väldefinierad bäckensmärta under graviditet.
För mer information kontakta:
doktorand Helen Elden, telefon: 031-343 41 75, 070-288 78 82, e-post: helen.elden@vgregion.se
Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Tidskrift: BMJ (British Medical Journal)
Artikelns titel: Effects of acupuncture and stabilising exercises as adjunct to standard treatment in pregnant women with pelvic girdle pain: randomised single blind controlled trial
Författare: Helen Elden, Lars Ladfors, Monika Fagevik Olsen, Hans-Christian Ostgaard och Henrik Hagberg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Charlotte Allesson antogs till forskarutbildningen 2001 och arbetar på en avhandling om metaforer som anspelar på krig och konflikt i tidningsprosa, nämligen i Le Monde och LExpress. Hon undersöker graden av bildlighet hos metaforerna samt frekvens, kategorier och motivation, där metaforerna ses som ett för människan naturligt sätt att strukturera tankar om omvärlden. Hon undersöker i vilka typer av artiklar och i vilka sammanhang krigs- och konfliktmetaforer finns och studerar hur de bildas och frågar sig också om det kan finnas någon motivation till varför de används i vissa sammanhang.
Stipendiet gör det möjligt för Charlotte Allesson att visas i Paris för att knyta kontakter med forskare inom sitt avhandlingsområde, med vilka hon redan har goda kontakter.
