Bedömargruppen har bestått av en internationell panel bestående av sju ansedda forskare från olika vetenskapsområden. I sin bedömning säger panelen att alla 27 miljöerna tar upp högaktuella och viktiga forskningsfrågor. I en internationell jämförelse ligger de i frontlinjen inom sina respektive vetenskapsområden. Hade det funnits mer medel att fördela hade panelen tilldelat fler än tio miljöer finansiering, skriver panelen i sitt slutomdöme. Vetenskapsrådet delar sammanlagt ut ca 44 miljoner kronor per år i fem år till de tio grupperna. – Trots att det bara handlar om tio miljöer så visar dessa både på den kvalitet och bredd som finns inom svensk grundforskning, konstaterar Pär Omling, generaldirektör vid Vetenskapsrådet. Ämnena sträcker sig från populationsstudier och nanotrådar till kosmologi – vad som styr universums utveckling. Flera projekt syftar till att lära mer om människokroppen och hur den fungerar både i friskt och i sjukt tillstånd. Några av miljöerna ska ta fram och utveckla metoder som t ex röntgenlaser och användandet av matematiska analyser, viktig metodutveckling som kommer att gynna flera forskningsfält.
Satsningen på starka forskningsmiljöer
Syftet med satsningen på starka forskningsmiljöer är att lyfta och stödja framgångsrik svensk spetsforskning. En viktig del är att Sverige måste kunna möta utmaningarna från en forskning som blir allt mer resurskrävande och komplex, samtidigt som den internationella konkurrensen om de bästa forskarna blir allt hårdare.
Flera andra statliga finansiärer; Formas, Stiftelsen för Strategisk Forskning, och VINNOVA, gör liknande satsningar. (För dessa finansiärers kommande beslut, se respektive webbplatser).
De tio forskningsmiljöerna är:
X-ray Free-electron lasers in structural biology. Kontaktperson: Janos Hajdu, Uppsala universitet, 018-471 44 49 The Gothenburg Stocastic Centre. Kontaktperson: Peter Jagers, Chalmers tekniska högskola, 031-772 35 20 Context, competence and combinatorial signaling in vertebrate development. Kontaktperson: Carlos Ibánez, Karolinska institutet, 08-52 48 76 60 Centre for Population Studies. A strong and innovative research centre at Umeå Universitet. Kontaktperson: Anders Brändström, 090- 786 60 63, Umeå universitet The AlbaNova High Energy Astrophysics and Cosmology (HEAC) Centre. Kontaktperson: Claes Fransson, Stockholms universitet, 08-55 37 85 17 Brain neurodegeneration, plasticity and repair. Kontaktperson: Patrik Brundin, Lunds universitet, 046-222 05 29
Mitochondrial Medicine Center. Kontaktperson: Nils-Göran Larsson, Karolinska institutet, 08-58 58 37 24 Evolutionary genomics – crossing the prokaryote-eukaryote boundary. Kontaktperson: Siv Andersson, Uppsala universitet, 108-471 43 79 och Hans Ellegren
Nanowires for Fundamental Materials Science and Quantum Physics and for Applications in Electronics, Photonics and in Life-sciences. Kontaktperson: Lars Samuelson, Lunds universitet 046-222 76 79
Betula: Memory, genetics, brain imaging and early diagnostics. Kontaktperson: Lars-Göran Nilsson, Stockholms universitet 08-16 39 40
Mer information
Mer information om resp miljö, deltagande forskare, listor, motiveringar, panelens sammansättning mm hittas på www.vr.se/starka
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Bengt Westerberg, styrelseordförande Bengt.Westerberg@telia.com, 0705-220 873
Gunnel Gustafsson, bitr generaldirektör, Gunnel.Gustafsson@vr.se, 070-694 56 55 Anna Sjöström Douagi, forskningssekreterare, Anna.Sjostrom.Douagi@vr.se, 08-546 44 153
Ämnesansvariga
Bengt Hansson, huvudsekreterare ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, 070-814 88 63 Karin Forsberg Nilsson, biträdande huvudsekreterare för ämnesrådet för medicin, 070-373 45 18 Arne Johansson, huvudsekreterare ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, 070-820 96 06
Under senare tid har den genetiska forskningen fått en alltmer framträdande roll i diskussionen om mänskliga egenskaper och beteenden. Det är generna som antas förklara varför vi beter oss som vi gör. Tora Holmberg vid sociologiska institutionen har undersökt den forskning som förbinder det sociala beteendet med ärftlighet.
– Forskningen om mänskligt beteende berör existentiella och politiska frågor och blir många gånger kontroversiell, men oftast väcker den ingen debatt alls, säger hon.
I sin avhandling ”Vetenskapen på gränsen” visar Tora Holmberg hur forskningsresultat kring beteendets ärftlighet framställs som trovärdiga och oantastliga och hur de används i en ständig kamp om vetenskapligt tolkningsföreträde. Hon analyserar resultat från djurforskning och tvillingstudier och hur de framställs i vetenskap och media. Den forskning hon diskuterar rör sig i spänningsfältet mellan en rad motsatspar – natur och kultur, arv och miljö, djur och människor, naturvetenskap och beteendevetenskap.
– Min studie visar att det inte är så självklart var gränserna skall dras, och vad som skall ingå i respektive kategori. Det är snarare något som ständigt förhandlas, förflyttas och omtolkas, säger Tora Holmberg.
Utifrån ett rikt vetenskapligt och populärvetenskapligt material diskuterar avhandlingen teman som ”tvillingars magiska kraft”, ”genantal som mänsklighetsmarkör”, ”konserverade gener” och ”sjöhästars omvända könsroller”. Enligt Tora Holmberg kan forskningen och dess resultat användas både för att stärka vissa dominerande föreställningar om människan och för att utmana andra föreställningar.
– Därför är beteendegenetisk forskning både konservativ och utmanande, en dubbelhet som i förlängningen borde möjliggöra samtal över ämnesgränser, säger Tora Holmberg.
Kontaktinformation
Tora Holmberg kan kontaktas på 018-471 6514, 471 1198 eller via e-post Tora.Holmberg@soc.uu.se
De sakkunniga på Vetenskapsrådet motiverar valet av Institutionen för astronomi och Fysikum, Stockholms universitet tillsammans med Institutionen för fysik på KTH med deras sätt att förena astrofysik, partikelfysik och kosmologi (Vetenskapen om universum). Forskningen innefattar så exotiska företeelser som supernovor, gammastrålningsblixtar, svarta hål, mörk materia och mörk energi.
– AlbaNova Universitetscentrum har nu varit igång i tre år och detta är en bekräftelse på att vi är på rätt väg. Stödet innebär ett unikt tillfälle att ytterligare stärka detta intressanta forskningsområde i Sverige och att utöka det samarbete som bedrivs mellan de tre institutionerna. Den största delen av stödet kommer att användas för en gemensam forskarskola och för gästforskarverksamhet, säger Claes Fransson, professor vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet.
I motiveringen till varför Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet uppmärksammas skriver de sakkunniga på Vetenskapsrådet att det så kallade Betula-projektet, genom att kombinera klinisk och teoretisk forskning, har potential att leda till ett vetenskapligt genombrott. Projektet är ett viktigt tillskott till forskningen kring åldrande och hälsa, anser de sakkunniga på Vetenskapsrådet.
Projektet handlar om att studera hur minnet utvecklas när vi blir äldre. Forskarna har vid fyra tillfällen sedan 1988 studerat en grupp på 4 000 personer. Både sociala och biologiska variabler har observerats. 4 – 5 forskare deltar i kärntruppen och runt 20-talet är knutna till forskningen. Vid testerna deltar dessutom psykologer och sjuksköterskor.
– Det här känns fantastiskt och möjliggör att vi kan genomföra ytterligare en undersökningsomgång, säger Lars-Göran Nilsson, professor vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Av 261 ansökningar från landets högskolor och universitet beviljades tio som tillsammans får 44 miljoner kronor per år i fem år. Syftet med Vetenskapsrådets satsning på starka forskningsmiljöer är att lyfta och stödja framgångsrik svensk spetsforskning. Ytterligare tre bidrag från Stockholms universitet var med i den i den slutliga uttagningsomgången.
För ytterligare information:
Claes Fransson, professor Institutionen för astronomi, tfn 08-5537 8517 e-post claes@astro.su.se
Lars-Göran Nilsson, professor Psykologiska institutionen, tfn 08-16 39 40 mobil 0733-54 63 88
e-post lgn@psychology.su.se
Den svenska skolan har under 1990-talet genomgått ett antal stora reformer och förändringar. Bland annat har ansvaret och finansieringen för skolan decentraliserats och konkurrens bildats från fristående skolor. Åsa Ahlin vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, har studerat vad som hände med resurserna till skolan i samband med decentraliseringen och hur elevers studieresultat påverkades av konkurrens från fristående skolor. Avhandlingen innehåller även analyser av lärarnas rörlighet och av kommuninvånares efterfrågan av skolresurser.
Analysen av hur konkurrens från fristående skolor påverkar elevers resultat bygger på ett rikt datamaterial där ett slumpmässigt urval elever födda 1982 följs genom huvuddelen av grundskolan. Resultaten visar att det finns ett positivt samband mellan högre grad av konkurrens från fristående skolor i en kommun och bättre studieresultat i matematik. Detta gäller för såväl låg- som högpresterande elever. Däremot kan inga effekter av skolkonkurrens påvisas för studieresultaten i engelska eller svenska.
Genom att jämföra elevernas resultat mellan två tidpunkter, årskurs 6 och 9, och relatera detta till graden av konkurrens i olika kommuner undviks många av de metodologiska problem som tidigare studier av konkurrensens effekter på elevresultat lidit av. Eftersom ”tillväxten” av elevernas kunskaper mäts, minskar problemet med att kontrollera för andra faktorer som påverkar resultaten, såsom elevernas socio-ekonomiska bakgrund. Elevresultaten i årskurs 9 mäts med hjälp av resultaten på de nationella proven, medan resultaten i årskurs 6 baseras på prov utformade av pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet.
1991 och 1993 genomfördes två stora reformer som ledde till en decentralisering av skolan. I avhandlingen studeras hur de kommunala resurserna till grundskolan påverkades i samband med dessa reformer. Resurser mäts i termer av skolkostnader per elev (exklusive lokalkostnader) respektive lärartäthet. Den studerade perioden är 1989-1995. Resultaten ger inget stöd för att resurserna till skolan blev mer beroende av kommunernas olika ekonomiska förutsättningar i samband med decentraliseringen. För det första var skolresurserna mer jämnt fördelade mellan olika kommuner efter decentraliseringen än före. För det andra kan inget samband mellan kommunernas skattebas och skolkostnader påvisas, varken före eller efter reformerna. Resultaten tyder också på att utformningen av statsbidragssystemet spelar roll för vilken effekt statens bidrag till kommunen får. Det finns ett positivt samband mellan riktade statsbidrag och kommunala skolresurser, medan ett motsvarande samband inte kan påvisas för de generella statsbidrag som ersatte det tidigare systemet med riktade bidrag.
Kontaktinformation
Åsa Ahlin kan kontaktas på 018-471 1632, 070-271 8283 eller via e-post Asa.Ahlin@nek.uu.se
Av 261 ansökningar gick 27 excellenta miljöer vidare och nu har Vetenskapsrådet valt ut de tio som finansieras med 44 miljoner kronor per år i fem år. Forskningsmiljöerna representerar alla vetenskapsområden.
Syftet med satsningen på starka forskningsmiljöer är att lyfta och stödja framgångsrik svensk spetsforskning för att Sverige ska kunna möta utmaningarna från en forskning som blir allt mer resurskrävande och komplex, samtidigt som den internationella konkurrensen om de bästa forskarna blir allt hårdare.
Två grupper i Uppsala har idag fått besked att de finns med bland de tio. Professorerna Hans Ellegren och Siv Andersson på Evolutionsbiologiskt centrum får pengar för sitt projekt ”Evolutionary genomics – crossing the prokaryote-eukaryote boundary”.
– Det här är det roligaste som hänt under min vetenskapliga karriär, det är ett oerhört erkännande, säger Hans Ellegren.
– Det är fantastiskt kul att Vetenskapsrådet vill förstärka ett så här pass nytt samarbete, nu kan vi se lite längre framåt!, säger Siv Andersson.
De båda professorerna hoppas nu kunna rekrytera några framstående postdoc-forskare för att stärka gruppen ytterligare.
Biokemisten Janos Hajdu vid institutionen för cell-och molekylärbiologi, får anslag för forskning om frielektronlaser inom strukturbiologi. Han befinner sig just nu i Stanford, där en av de två frileketronlaser-anläggningarna byggts upp. Hans projekt är redan mycket internationellt och handlar om en helt ny röntgenteknik, som möjliggör studier av enskilda molekyler.
– Det är oerhört många spännande frågor som kan besvaras om frielektronlasern håller vad den lovar. En helt ny värld öppnar sig, säger han.
Bedömargruppen har bestått av en internationell panel bestående av sju ansedda forskare från olika vetenskapsområden.
Kontaktinformation
Kontaktupersoner: Janos Hajdu: 018-471 44 49, Siv Andersson: 018-471 43 79, Hans Ellegren: 018-471 64 60
Det är inom följande fyra områden som medel delas ut: arbetsutbud och arbetskraftsförsörjning, arbetsorganisation, barns levnadsvillkor och interventionsforskning dvs. vilka åtgärder som vidtas för att påverka hälsa, social funktionsförmåga m.m. Stöden är på ca. 1,35 miljoner kronor per forskargrupp och år. Syftet med programstöden är att långsiktigt förstärka och bygga ut forskarmiljöer inom angelägna områden.
– Genom detta stöd får framstående forskargrupper möjlighet att under sex år utveckla sina forskningsområden, säger Rune Åberg, huvudsekretrae vid FAS.
Följande åtta programstöd har beviljats:
Interventionsforskning
· Stefan Borg vid Karolinska institutet, rättspsykiatri i Stockholm, får stöd för forskning om psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet.
· Per Johansson vid institutet för marknadspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala får medel för forskning om policyinterventioner i social- och arbetslöshetsförsäkring.
Arbetsutbud och arbetskraftsförsörjning
· Tommy Bengtsson vid ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet, får stöd för forskning om regionala studier av invandrares arbetskraftsdeltagande i ett livscykelperspektiv.
· Henry Ohlsson vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, får stöd för forskning om incitament för arbetsutbud i ett åldrande samhälle.
Arbetsorganisation
· Mats Alvesson vid företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet, får stöd för forskning om identitet och ledarskap i komplexa organisationer.
· Töres Theorell vid institutet för psykosocial medicin (IPM) i Stockholm får stöd forskning om strukturella förändringar i arbetslivet.
Barns levnadsvillkor
· Elizabeth Thomson vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet, får medel för forskning om familjestruktur, ekonomiska resurser och barns levnadsvillkor.
· Håkan Stattin vid institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet, får medel för forskning om auktoritära eller negligerande föräldrar, farliga bostadsområden, kaotiska skolor sett ur barnets perspektiv.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
FAS huvudsekreterare Rune Åberg, tel. 08-775 40 71,
e-post: rune.aberg@fas.forskning.se
IceCube är en neutrinodetektor som kommer att bestå av minst 4 200 känsliga ljusdetektorer som placeras på mellan 1450 och 2450 meters djup i isen under Amundsen-Scott-basen vid Sydpolen. Den första kabeln med 60 moduler, som nu är på plats, registrerar data som skickas till de forskningsinstitutioner som deltar i projektet.
Kabeln kommer senare att kopplas samman med det redan existerande neutrinoteleskopet AMANDA.
IceCube har till uppgift att registrera neutrinopartiklar från universum. AMANDA, som har varit i funktion i fem år, är troligen för liten för att se neutriner från kosmos. Neutrinerna, som bildas genom våldsamma processer i universums extrema miljöer, har ingen elektrisk laddning och kan passera stora mängder materia. De flesta av dem går rakt igenom jorden utan att det händer något. Men om en av dem råkar träffa en atomkärna skapas elektriskt laddade partiklar. När detta inträffar i den klara isen nära teleskopet kan ett blåaktigt sken registreras av de känsliga ljusdetektorerna. Platsen på himlen som neutrinon kommer från kan då beräknas.
– Vår förhoppning är att neutrinopartiklarna ska hjälpa oss att lösa några av de främsta frågorna inom astrofysiken. Var kommer den högenergetiska kosmiska strålningen ifrån? Från gigantiska svarta hål eller till exempel från de märkliga gammablixt-källorna?
Vi vill också få svar på vad den så kallade ”mörka materien” i universum består av. Det beräknas att det finns omkring sex gånger mer av denna materia än av den vanliga materia som till exempel vi och stjärnorna är uppbyggda av, säger Per Olof Hulth, professor i experimentell astropartikelfysik Stockholms universitet och internationell talesman för IceCube-samarbetet.
Byggandet av teleskopet leds från University of Wisconsin i Madison, USA.
Sverige satsar 36 miljoner kronor från Vetenskapsrådet och K&A Wallenbergsstiftelse.
Dessutom bidrar Svenska Polarforskningssekretariatet med tekniker. De svenska forskarna arbetar för närvarande med att bygga och kvalitetskontrollera ljusdetektorer. Nästan en fjärdedel av dem kommer att byggas i Sverige
För ytterligare information:
Per Olof Hulth, professor experimentell astropartikelfysik, Stockholms universitet, tfn 08-55378668, mobil 0708-164633 e-post: hulth@physto.se
Olga Botner, professor, Uppsala universitet, tfn 018-471 3876 e-post: olga.botner@tsl.uu.se
Allan Hallgren, professor, Uppsala universitet, tfn 018-471 3881 mobil 070-4250355, e-post: allan.hallgren@tsl.uu.se
IceCubes hemisda http://icecube.wisc.edu
AMANDAs hemsida http://www.amanda.uci.edu
IceCube bilder www.news.wisc.edu/newsphotos/icecube.html
Bilder från borrningen av första hålet: http://www.icecube.wisc.edu/~malkus/SP05_IceCube1
I fokus står de män och kvinnor, medlemmar av Hechaluz i Tyskland, som beviljades inresa till Sverige genom chaluz-kvoten. Enligt Socialstyrelsens bestämmelser fick ungdomarna tillstånd att resa in i Sverige som transmigranter för att utbildas inom lantarbete under 18 månader för att sedan fortsätta till Palestina. Enligt Hechaluz var ungdomarnas uppgift att tjäna som pionjärer, de skulle utbilda sig inom lantbruk, sionistisk kultur och i hebreiska för att bygga upp det judiska hemlandet och sig själva. Målet var att ansluta sig till den judiska arbetarrörelsen i Palestina som yrkesvana hebreiska arbetare. I avhandlingen undersöker Malin Thor hur, varför och av vilka Hechaluz etablerades, organiserades och utvecklades under åren 1933-1943 samt hur Hechaluz togs emot av och vilket handlingsutrymme dess medlemmar hade att bedriva sin verksamhet i det svenska samhället.
I avhandlingen analyseras dessutom Hechaluz och dess medlemmars självbild och syn på den egna verksamheten och exiltillvaron i Sverige. Undersökningen av korrespondensen mellan Hechaluz i Tyskland och Sverige och de sionistiska institutionerna i Palestina visar att Hechaluz ledarskap i Sverige betraktade exiltillvaron som en läroprocess. De sökte att vidmakthålla kontakterna med andra Hechaluz-grupper i Europa och med arbetarrörelsen och kibbutzrörelsen i Palestina. Avhandlingen belyser således inte bara den svenska flyktingpolitiken under 1930-talet utan även Hechaluz och den sionistiska rörelsens betydelse för att rädda unga judar ut ur det Naziockuperade Europa och den israeliska statsbildningsprocessen i vardande.
Analysen av insamlade levnadsberättelserna, visar att det främst är flyktingerfarenheten och arbetet hos de skånska bönderna som de före detta Hechaluz-medlemmarna lyfter fram när de berättar om Hechaluz och exiltillvaron på 1930- och 1940-talen. Intervjuerna med de före detta medlemmarna möjliggör sålunda en problematisering av Hechaluz självbild som undervisande rörelse och den eftersträvade kollektiva sionistiska identiteten som framträder vid en analys av det skriftliga materialet. Intervjuerna visar att medlemmarna hade vitt skilda uppfattningar om Hechaluz och sin egen roll i denna och om sionismen, det svenska samhället och det kommande livet i Palestina.
Malin Thor är uppvuxen i Nybro, men bor sedan något år i Tranås. Hon anställdes som doktorand vid Växjö universitet 1999 och har även varit verksam som gästdoktorand vid Department for Labor Studies vid Tel Aviv University i Israel. Malin Thor undervisar främst i migrationshistoria och muntlig historia vid Växjö universitet och Malmö Högskola.
Avhandlingen Hechaluz – en rörelse i tid och rum. Tysk-judiska ungdomars exil i Sverige 1933-1943 försvaras den 18 februari 2005, kl. 13:15. Disputationen äger rum på Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Opponent är professor Rune Johansson, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Kontakta Malin Thor, 070-69 71 948, eller e-post: malin.thor@hum.vxu.se.
Beställ boken från:
Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, eller e-post: Kerstin.Broden@vxu.se
Vid extern fixation hålls lemmen i önskat läge med metallpinnar som fästs i skelettet och fixeras i en yttre metallram. Metoden kan bl a användas för att korrigera felställning vid knäartros hos yngre eller aktiva patienter. Metoden är inte ny men används på de flesta sjukhus ganska sällan. Ett undantag är Universitetssjukhuset i Lund, där ortopederna gör 50-60 sådana ingrepp varje år.
– Vi har en särskild organisation för detta, med personal som tar hand om patienterna vid de återbesök de måste göra. Däremot har vi tidigare inte haft något särskilt vårdprogram utan bara gett vad vi trott vara bästa möjliga vård, förklarar avhandlingens författare Annette W-Dahl.
Hennes avhandling är tänkt att lägga grunden till ett sådant vårdprogram, genom att svara på frågor som Hur ofta behöver såren från de pinnar som förts genom huden läggas om? Är klorhexidin eller koksalt bäst för sårrengöringen? Hur mycket antibiotika bör ges i förebyggande syfte före operationen?
I sina studier har Annette W-Dahl jämfört patienter som opererats för knäartros. Resultaten visar bl a att det räcker att lägga om pinnsåren en gång i veckan, och att en dos med förebyggande antibiotika duger lika bra som tre. Det är positiva resultat för patienten och även för vården, eftersom det minskar både arbetet och sjukhusens antibiotikaanvändning.
En särskild del av avhandlingen jämför rökare och icke-rökare. Hos rökarna läkte skelettet sämre efter operationen, vilket ökade risken för infektioner (eftersom en längre tid med pinnar genom huden ger större risk för problem i pinnsåren).
– En slutsats är att man bör försöka övertyga rökare som ska opereras om att de ska sluta röka. Att sluta helt i god tid är förstås det bästa, men det finns studier som visar att det är till viss nytta även att sluta precis före operationen. Däremot hjälper det inte att bara halvera sin cigarettkonsumtion, säger lundaforskaren.
Hennes studie visar också att artrospatienterna upplevde en minskad smärta, en ökad funktion och bättre livskvalitet redan medan de hade den externa fixationen kvar på benet.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Hemicallotasis in tibial osteotomy using external fixation. Patients, pin site infection and pin site care”. Annette W-Dahl träffas på tel 0704-240410, 046-175350 (arb.) eller 046-775345 (hem), eller e-post Annette.W-Dahl@ort.lu.se.
Det är första gången högskolan kommit med som fullvärdig partner i ett forskningsprojekt inom ramen för EU:s sjätte ramprogram, där EU samlat sitt stöd till forskning, teknisk utveckling och innovation.
– Det är viktigt för en högskola att vara med i ramprogrammen, inte minst av ekonomiska skäl. Det här sätter en kvalitetsstämpel på vår forskning som öppnar nya vägar såväl vetenskapligt som finansiellt, säger rektor Lars Ekedahl.
Det forskningsprojektet som nu startar kallas Vital (står för Environmentally Friendly Aero Engine). För HTU:s del är det en direkt fortsättning på den forskning om industriprocesser som byggts upp med stöd från framför allt KK-stiftelsen och EU:s strukturfonder. Målet är att göra flygmotorerna miljövänligare genom att minska såväl buller som bränsleförbrukning och utsläpp från flyget. HTU:s uppgift är att utveckla automationskoncept och en ny tillverkningsmetod för titan i syfte att ersätta det gjutna material som används i flygmotorn idag med svetsade komponenter – något som skulle minska motorns dimensioner och vikt.
I projektet deltar 53 partners, inklusive hela Europas flygmotorindustri samt ett antal högskolor och universitet med spetskompetens inom detta område. Från Sverige medverkar förutom HTU även Volvo Aero Corporation, Chalmers tekniska högskola och Totalförsvarets forskningsinstitut. Projektet är inte bara stort vad gäller antalet medverkande, det har också en stor budget. Under de fyra år projektet löper är budgeten på drygt 800 miljoner kronor, varav 450 miljoner kronor kommer från EU. HTU:s del är dock betydligt mindre, ca tre miljoner kronor.
– Jag ser det här i första hand som en inträdesbiljett för HTU. Att vara med i ramprogrammet gör oss synligare på en internationell arena och höjer vår status, säger docent Per Nylén som ansvarar för Vital-projektet för HTU:s räkning.
Kontaktinformation
För mer information kontakta
Per Nylén, tel 0520 – 47 50 61, mobil 0733 – 97 50 61, per.nylen@htu.se
– Att ha blivit utsedd till den här professuren är mycket glädjande. Det betyder att jag kan fortsätta att forska och undervisa om hur socialförsäkringar påverkar ekonomiskt beteende och därigenom samhällsekonomin, säger Mårten Palme.
Men den största utmaningen som ny professor i socialförsäkring, menar han, är att producera högkvalitativ forskning om socialförsäkringar. Forskning som kan användas både inom den nationella debatten om socialförsäkringens roll i framtiden, och inom det internationella forskarsamhället.
– Att bygga upp undervisning kring socialförsäkringar på alla nivåer inom nationalekonomiundervisningen på Stockholms universitet är en annan ambition jag har.
Produktiv forskare
Mårten Palme har sedan han 1993 avlade sin filosofie doktorsexamen vid Handelshögskolan i Stockholm visat att han är produktiv forskare med bl a många internationellt publicerade artiklar. Hans forskning behandlar flera områden och visar stor bredd.
– Min forskning har genomgående varit empirisk. De första uppsatserna handlade om inkomstfördelning och berörde frågan hur olika bidrags- och skattesystem påverkar inkomstfördelningen. Senare har jag kommit att inrikta mig mer på socialförsäkringarnas roll. Jag har också studerat om det finns ett samband mellan utbildning och arbetsinkomst. Bland annat en utvärdering av hur grundskolereformen påverkat löner, utbildningsval och social mobilitet.
För närvarande har Mårten Palme flera projekt på gång, bl a studerar han hur utformningen av olika trygghetssystem inverkar på utträdet från arbetsmarknaden och arbetsutbudet i allmänhet bland de äldre i arbetskraften.
– Jag tittar också på vad som händer med sjukskrivningsbeteendet när det sker förändringar av anställningstryggheten i småföretag. Ett annat projekt som engagerar mig handlar om hur utbyggnaden av ålderspensionssystemen påverkat välfärden bland äldre.
Mårten Palme är född i Stockholm 1961. Sedan 2002 är han anställd vid Stockholms universitet och vid Växjö universitet. Förutom egen forskning, undervisning och handledning har han varit knuten till flera stora samhällsekonomiska utredningar, främst kring inkomstfördelning, skatter, socialförsäkring och pensioner.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta gärna:
FAS huvudsekreterare Rune Åberg
Tel. 08- 775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.forskning.se
Mårten Palme
Tel. 08 – 16 33 07, mobil: 070-674 67 45
E-post: marten.palme@ne.su.se
Det är tredje året i rad som The Scientist undersöker var postdoktorer anser att de bästa forskningsmiljöerna och arbetsmöjligheterna finns. Mer än 3 500 disputerade inom life science-området, d v s medicin och biologi, har svarat på tidskriftens enkät och betygsätter sådana faktorer som goda forskningsmöjligheter, tillgång till forskningsutrustning och biblioteksresurser samt mentorskap och handledning.
Många av dem som svarat på enkäten är missnöjda med förhållandena på sin institution. Villkoren vid Umeå Plant Science Centre (UPSC) får däremot mycket goda vitsord.
– Vi är utomordentligt glada över berömmet, säger Göran Samuelsson, föreståndare vid UPSC, och vi ser det som att våra stora ansträngningar att skapa en internationell forskningsmiljö av högsta klass har lyckats.
Forskningscentret UPSC är gemensamt för SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Umeå universitet. Forskare vid institutionerna för skoglig genetik och växtfysiologi samt fysiologisk botanik samverkar i centret inom framförallt områdena växt- och skogsbioteknik. Antalet anställda är cirka 150, inklusive 30-40 postdoktorer. Det internationella inslaget är mycket stort och inom centret finns mer än 20 nationaliteter representerade.
Enkätresultaten för USA och övriga världen redovisas var för sig, ingen sammanvägning görs. På andra plats på den utomamerikanska 15-i-topp-listan placerar sig Uppsala universitet. Kanada, Nederländerna och Storbritannien är de länder som har med flest forskningsinstitutioner på listan.
På listan över de mest attraktiva forskningsinstitutionerna i USA placerar sig på de tre första platserna USA:s Environmental Protection Agency, Research Triangle Park, NC, Fred Hutchinson Cancer Research Center i Seattle, Washington State, och National Cancer Institutes i Maryland. Bland renodlat akademiska institutioner belades de tre första platserna av University of North Carolina, Chapel Hill, North Carolina, Washington University i St. Louis, Missouri, och Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Cambridge, Massachusetts.
Gemensamt för bästa utomamerikanska forskningsinstitutionerna, bland dem de i Umeå och Uppsala, är att de har god finansiering, är bra på samverkan och erbjuder karriärmöjligheter, vilket postdoktorerna från andra länder sätter stort värde på, enligt The Scientists enkät.
En anledning till missnöje hos postdoktorer på många håll är möjligheterna att få tillräcklig uppskattning och ersättning. Övergången till självständigt arbete inom en rimlig tidrymd tycks också skapa problem.
– Vi hoppas att resultaten ska fungera som en utmaning att undan för undan förbättra de ofta bedrövliga arbetsvillkoren för postdoktorerna, de som kanske är forskningssamhällets mest värdefulla aktörer, säger Richard Gallagher, chefredaktör och ansvarig utgivare för The Scientist.
De 15 bästa institutionerna utanför USA är i tur och ordning:
1. Umeå Plant Science Centre
2. Uppsala universitet
3. Netherlands Cancer Institute, Amsterdam, Nederländerna
4. Dalhousie University, Halifax, Kanada
5. University of Bristol, Bristol, Storbritannien
6. Mount Sinai Hospital, Toronto, Kanada
7. University of Zürich, Schweiz
8. University of Calgary, Calgary, Kanada
9. Den Kgl. Veterinær- og Landbohøjskole, Köpenhamn, Danmark
10. University of Alberta, Edmonton, Kanada
11. Universitetet i Bergen, Bergen, Norge
12. Cardiff University, Cardiff, Storbritannien
13. Utrecht University, Utrecht, Nederländerna
14. Wageningen University, Wageningen, Nederländerna
15. Centro de Investigaciones Biologicas-CSIC, Madrid, Spanien
Journalister som vill få tillgång till hela texten, kontakta pr@the-scientist.com
Kontaktinformation
Prof Göran Samuelsson, inst. för fysiologisk botanik,
Tel: 090-786 56 94, 070-645 50 39
E-post: Goran.Samuelsson@plantphys.umu.se
Prof Anders Ericsson, prefekt vid inst. för skoglig genetik och växtfysiologi
Tel: 090-786 82 43, 070-537 87 53
E-post: Anders.Ericsson@genfys.slu.se
Allt fler äldre får klara sig utan hemtjänst. Utvecklingen de senaste tjugo åren är dramatisk, och motsvaras inte av tillräckligt många platser inom så kallat särskilt boende. Istället har de flesta kommuner återinfört anhörigprövning, något som innebär att äldre nekas hemtjänst om de har en nära släkting som kan utföra tjänsten. Nu när äldreomsorgen privatiseras är också allt fler äldre hänvisade till den öppna marknaden för att få hjälp med städning, matlagning och inköp.
Helene Brodin vid Umeå universitet visar i sin avhandling att privatiseringen av äldreomsorgen främst drabbar kvinnor. Eftersom majoriteten av ensamstående äldre är kvinnor, är det framförallt kvinnor som nekas kommunal hemtjänst eller en plats i särskilt boende. Det är också huvudsakligen kvinnliga anhöriga som får rycka in som oavlönade anhörigvårdare när staten och kommunerna frånsäger sig ansvaret.
Helene Brodin har jämfört hur många äldre som år 2000 nekades äldreomsorg i kommunerna Umeå och Linköping. Trots att kommunerna har valt två olika privatiseringsstrategier, är resultaten slående lika. De flesta äldre som fick avslag på ansökan om kommunal äldreomsorg var ensamstående. Men jämfört med kvinnorna var det vanligare att männen som fick avslag var sammanboende eller gifta, och kunde därför få hjälp av sin maka. De flesta kvinnor som fick avslag var däremot ensamstående, och var därför tvungna att få hjälp av vuxna barn eller andra anhöriga. Majoriteten av anhörigvårdare var också kvinnor, till exempel en maka som hjälper sin man, en dotter som hjälper sin mor eller en svärdotter som hjälper sin svärmor.
Helene Brodin visar också att äldre alltmer kommit att betraktas som konsumenter av omsorg, och att deras konsumtion av omsorg mer ska bestämmas av möjligheter att välja än av deras behov. Synen på äldre som omsorgskonsumenter ligger också bakom privatiseringen, eftersom tanken är att äldre ska kunna köpa till exempel hushållsarbete på den öppna marknaden. Men de äldre som följdes i Umeå och Linköping valde istället att vända sig till anhöriga för att få hjälp, oftast en kvinna. Av den anledningen, menar Helene Brodin, är det också möjligt att säga att det i första hand är kvinnorna som har betalat priset för de senaste årtiondenas privatiseringspolitik.
Fredagen den 18 februari försvarar Helene Brodin, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Does Anybody Care? Public and Private Responsibilities in Swedish Eldercare 1940-2000. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Paulina de los Reyes, institutionen för ekonomisk historia, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Helene Brodin,
ekonomisk historia,
Umeå universitet,
tel: 090-786 96 60, 070-535 01 24,
e-post: helene.brodin@ekhist.umu.se
Ryggmärgsskador leder till att cirka 150 svenskar varje år blir rullstolsbundna. Skadorna leder till bortfall av bland annat rörelseförmåga och känsel nedanför skadenivån. En forskargrupp vid Karolinska Institutet har nu på råtta visat att tillförsel av stamceller efter en sådan skada är verksamt men också ett tveeggat svärd: Å ena sidan förbättrades motoriska funktioner (rörelseförmåga) nedanför skadan när forskarna injicerade stamceller i det skadade området i ryggmärgen. Å andra sidan upptäckte man att råttorna fick en ökad smärtkänslighet strax ovanför skadan.
I ett uppföljande försök tillsatte man en speciell gen, kallad neurogenin-2, till stamcellerna medan de förökades i cellodling. När stamceller innehållande neurogenin-2 transplanterades till skadad ryggmärg uteblev de negativa effekterna på smärtkänslighet, samtidigt som de positiva effekterna på motorisk funktion förbättrades. Även sensorisk funktion (känsel) nedanför skadan förbättrades tydligt.
Den ökade smärtkänsligheten tycktes bero på att många stamceller utvecklades till astrocyter, en typ av stödjeceller som genom utsöndring av nervtillväxtstimulerande ämnen lockar smärtnervtrådar i ryggmärgen att växa till.
Forskarna fann att närvaro av neurogenin-2 – en så kallad transkriptionsfaktor som styr aktivitet hos andra gener när stamceller mognar – ledde till att mycket färre stamceller utvecklades till astrocyter, och att i stället fler blev oligodendrocyter, en annan typ av stödjeceller som bildar fetthaltiga skidor runt nervtrådar. Den lilla mängd astrocyter som utvecklades från de neurogenin-2-bärande stamcellerna överensstämde med avsaknad av tillväxt av smärtnervtrådar. Den ökade mängden oligodendrocyter som utvecklades från de neurogenin-2-bärande stamcellerna överensstämde med en ökad mängd vit substans, det vill säga nervtrådar med fetthaltiga myelinskidor i skadeområdet.
Med hjälp av funktionell magnetkameraavbildning, så kallad fMRI, har forskargruppen för första gången lyckats visa återkomst av sensoriska funktioner efter ryggmärgsskada. Detta har gjorts vid Karolinska Institutets experimentella magnetkamera-centrum. En fördel med fMRI-tekniken är att den kan användas för att jämföra resultat på försöksdjur och människa, om och när nya behandlingsmetoder för ryggmärgsskada kan komma att prövas på patienter.
Publikation:
Allodynia limits the usefulness of intraspinal neural stem cell grafts and directed differentiation improves outcome
Christoph Hofstetter, Niklas Holmström, Johan Lilja, Petra Schweinhardt, Jinxia Hao, Christian Spenger, Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin, Shekar Kurpad, Jonas Frisén, Lars Olson
Nature Neuroscience Online 13 februari 2005
I tryck: Nature Neuroscience Mars 2005
För mer information, kontakta:
Professor Lars Olson, institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel. 08-524 870 50, 070 670 3388 eller mail lars.olson@neuro.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Den sprutbetongteknik som används i dag går ut på att man med hjälp av luft ”skjuter” fast betongen på underlaget, exempelvis en bergvägg. Numera har korta stålfibrer, 30-50 millimeter långa, som blandas in i betongen före sprutning ersatt de traditionella armeringsjärnen, något som gör förstärkningsarbetet både billigare och snabbare.
I dagens regelverk ställs krav på över 100 års livslängd, detta eftersom säkerheten för människor och maskiner inte får äventyras.
Sprutbetong i allmänhet, tillverkad av kunniga hantverkare, har hög kvalitet och bra beständighet.
– Under en period har det varit oklart om man verkligen kan klara så lång livslängd för fiberarmerad sprutbetong. Fibrerna är bara en halv millimeter i diameter och skulle kunna korrodera av snabbt, vilket borde ge problem med bärförmågan på sprutbetongen, säger Erik Nordström, industridoktorand vid Luleå tekniska universitet som disputerar med doktorsavhandlingen Durability of sprayed concrete – Steel fibre corrosion in cracks den 18 februari.
I doktorsavhandlingen ger Erik Nordström bland annat svar på i vilka miljöer det finns risk för korrosion och hur den kan påverka bärförmågan hos sprutbetongen.
– Resultaten och metoderna i min avhandling kan användas för att bedöma risken för problem i framtiden, om man hittar sprickor i den fiberarmerade sprutbetongen. De kan också användas för att bedöma vilka åtgärder som kan vidtas redan i förväg, vid nyproduktion i så kallat elaka miljöer.
– Generellt sett är dagens tunnlar mycket säkra. Resultaten hittills pekar mot att problemen främst verkar uppstå för konstruktioner i miljöer med mycket hård exponering för vägsalt.
Erik Nordström är född 1967, han växte upp i Luleå men är i dag bosatt i Gävle. Han tog sin civilingenjörsexamen som väg- och vattenbyggare vid Luleå tekniska universitet 1993 och anställdes därefter som forskare vid Vattenfall Utveckling i Älvkarleby.
Doktorandstudierna, som genomförts på deltid, påbörjades 1997, i dag arbetar Erik Nordström som specialist inom betongområdet vid Vattenfall Vattenkraft.
Vid sidan om doktorandstudierna har Erik varit pappaledig, byggt om och renoverat huset samt studerat socialpsykologi vid Uppsala universitet.
Efter disputationen hoppas Erik Nordström på att få mer tid över till att renovera färdigt huset – och till att ta tag i nya spännande projekt.
Kontaktinformation
Upplysningar: Erik Nordström, tel. 026-837 44, erik.nordstrom@vattenfall.com eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
För eventuell pressbild, kontakta Lena Edenbrink.
Forskargruppen, som leds av professor Peter Ekblom, har studerat den aktuella proteinfamiljen laminin i flera år. Upptäckten av laminin-111s betydelse för den tidiga fosterutvecklingen hos möss har gjorts av den snart disputerade forskaren Susanne Schéele, och beskrivs i ett aktuellt nummer av den ansedda tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Science i USA).
I de första två stegen av fosterutvecklingen bildar en del av stamcellerna två sorters celler ur vilka moderkakan och kringliggande stödvävnad senare kommer att utvecklas. Dessa celler är epitelceller, en typ av celler som skiljer två miljöer från varandra och finns i många organ i kroppen.
I det tredje steget bildar stamcellerna en tredje typ av epitelceller, som ska vidareutvecklas till själva fostret. Det är detta som inte blir av utan proteinet laminin-111, som verkar ha funktionen att ge stamcellerna signalen att gå vidare till steg tre.
– Vi testade teorin genom att ta fram musstammar som saknade en viktig del av den gen som bildar laminin-111. De muterade musfostren dog mycket tidigt. Bara drygt fem dagar efter befruktningen var det uppenbart att något hade gått galet – embryona utvecklades inte vidare efter steg två, förklarar Susanne Schéele.
Arbetet är grundforskning som bidrar till kunskapen om ett fosters tidigaste utveckling. Men det skulle också kunna få medicinska tillämpningar i framtiden. Om laminin-111 visar sig vara aktivt inte bara i omvandlingen av stamceller till den specifika epiteltypen i steg tre, utan också när stamceller senare i fosterutvecklingen ska bilda epitel i organ som njure, tarm och hjärta, så kan det kanske användas av forskare som vill styra stamceller i provrör till att bilda olika specialiserade celler för att behandla sjuka patienter.
Kontaktinformation
Mer information Susanne Schéele, 046-2220817, e-post Susanne.Scheele@medkem.lu.se, eller Peter Ekblom, 046-2220903, e-post peter.ekblom@medkem.lu.se. Artikeln återfinns på www.pnas.org, skriv in ”Scheele, S.” i sökrutan.
