Niclas Månsson undersöker i sin avhandling de förutsättningar som krävs för att svara på frågan varför vissa individer och grupper framstår som mer främmande än andra. Han gör detta genom att studera den polske sociologen Zygmunt Baumans författarskap. Denne skriver mycket om ”främlingen” och avhandlingen är den första svenska studie som systematiskt går igenom hans författarskap.
– Min avhandling vänder sig till andra forskare som är intresserade av social marginalisering, som ju är ett samhällsproblem. När normer skapas, exempelvis inom skolan, skapar samtidigt bilden av det som inte är norm, säger Niclas Månsson.
Enligt Bauman kan den sociala konstruktionen av främlingen inte jämföras med relationen mellan en ”vi-grupp” och en ”de-grupp”. ”Vi-gruppen” står för vänskap och närhet och utgör en enhetlig gemenskap. ”De-gruppen” står för fientlighet och avstånd och betraktas genom ”vi-gruppens” ögon som ett kollektivt ”de”. Främlingen, däremot, framträder i den ambivalenta position som existerar mellan dessa grupper och gör därmed våld på den sociala ordningen. Främlingen måste antingen inordnas eller avlägsnas. Men Bauman pekar också på den känsla som uppstår spontant i mötet med en annan – innan samhällsnormen ger avtryck. Som den moraliska gnista som väcks när man ser någon lida. Det är en spontan reflektion. En känsla utan egenvinning.
– Även under förintelsen, i ett samhälle som marginaliserade judar, fanns det de som leddes av annat än samhällsnormer med risk för sina egna liv, exemplifierar Niclas Månsson.
Han hoppas att avhandlingen kan leda till en djupare förståelse av den sociala marginalisering och kulturella exkludering som sker genom ett samhälles institutioner. Men Niclas Månsson ger inga enkla svar.
– Det går nog inte att hitta en enkel lösning på problemet med social marginalisering och vi kan inte leva utan att kategorisera och ordna tillvaron. Vi kan bara sträva åt rätt håll, säger han.

Kontaktinformation
Niclas Månsson kan kontaktas på tel. 018-471 2459 eller via e-post niclas.mansson@ilu.uu.se

Elektriskt ledande plast finns idag i fälteffekttransistorer, lysdioder, elektrokemiska komponenter och batterier. Organiska halvledarmaterial har fördelen framför kisel att de kan appliceras på mjuka ytor – även papper – med tryckteknik. Komponenterna kan dessutom återanvändas på samma sätt som vanligt papper och plast.

I den elektrokemiska transistorn verkar både elektroner och joner som laddningsbärare. Den kan användas i sensorer, analysverktyg, logiska kretsar och smarta displayer. Strömmen kontrolleras av en reduktions/oxidationsprocess vilket medför att den arbetar med låg spänning, omkring 1 volt, och inte är beroende av små dimensioner. Dessutom har den en minnesfunktion.

I avhandlingen av David Nilsson vid Institutionen för teknik och naturvetenskap beskrivs en elektrokemisk fuktsensor, tillverkad av enbart organiskt material. Beroende på luftfuktigheten ändras elektrolytens ledningsförmåga, och därmed responsen från transistorn. Samma koncept kan användas för att mäta exempelvis surhet (pH-värde) eller halter av joner och glukos.

Visionen är att sensorn, batteriet och displayen ska kunna tryckas samtidigt på papper eller andra flexibla ytor. På så vis blir det möjligt att producera exempelvis billiga elektroniska ”lackmuspapper” och provstickor för blod- och glukostester.

Intelligenta bildenheter (pixlar) är en annan intressant tillämpning av elektrokemiska transistorer. Genom att variera spänningen ändrar man färgen på displayen och därmed budskapet i bilden eller texten. Tekniken kan utnyttjas för att utveckla smarta etiketter och reklamskyltar.

David Nilsson ingår i professor Magnus Berggrens forskargrupp i organisk elektronik. I samarbete med elektronikforskningsinstitutet Acreo har gruppen utvecklat tryckteknik för elektronik på papper. Nyligen anslog Vetenskapsrådet medel för ytterligare en tryckpress inom projektet Electronic Paper Printing House.

Avhandlingen heter An organic electrochemical transistor for printed sensors and logic. Disputationen äger rum 17 februari kl 10 i sal K3, Kåkenhus, LiU Norrköping. Opponent är George G. Malliaras, Cornell University, USA.

Kontaktinformation
David Nilsson nås på 011-363054, davni@itn.liu.se
Magnus Berggren 011-363637, 0709-783430, magbe@itn.liu.se

Mängden döda träd i våra vattendrag har mer än halverats som en följd av gångna tiders skogsbruk. Att mer döda träd behövs i skogen vet nästan alla, men vedens betydelse för våra vattendrag är det få som känner till. Veden gör att vattendragens utseende och funktion förändras och det medför en förbättrad livsmiljö för djur och växter. Det bildas mer lugnvatten och djuphöljor i bäckarna och nerfallna löv spolas inte lika lätt iväg. Det betyder mer mat åt insekter och i förlängningen mer fisk och ett bättre fiske.

Jämför man små skogsbäckar med den omgivande skogen så finns det ungefär dubbelt så mycket död ved i bäcken som på land. Det beror till stor del på den långsamma nedbrytningen i bäckmiljön. Stockar som hamnar i vattnet kan ligga kvar där i flera hundra år innan de försvinner.

Det positiva är att det krävs relativt små insatser för att förbättra situationen och öka mängden död ved i vattendragen. Det är i huvudsak de allra närmsta träden som slutligen hamnar i vattendragen och dessa ska man gärna spara vid avverkningar. I ett landskapsperspektiv går det endast åt små volymer för att öka mängden död ved i vattendragen. Undersökningen har utförts i små vattendrag i norrländska barrskogar. Internationellt sett är vi svenskar ganska positivt inställda och ser den döda veden som en naturlig del av vattendragen. I många andra länder anses döda träd vara skräp som måste rensas bort.

Fredagen den11 februari 2005 försvarar Niklas Dahlström, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, samt institutionen för naturvetenskap, Mittuniversitetet, sin avhandling med titeln ”Function and dynamics of woody debris in boreal forest streams”. Svensk titel: Vedförnans funktion och dynamik i boreala skogsbäckar. Disputationen äger rum kl 10.00 i SCA-salen (O102), Kornboden, vid Mittuniversitetet i Sundsvall.
Opponent är Professor Ellen E. Wohl, Department of Earth Recources, Colorado State University, Fort Collins, Colorado, USA.

E-publicering: http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=425

Niklas kommer från Söderbärke i södra Dalarna men bor numera i Sundsvall.
Han nås på:

Telefon: 060-148 856
E-post: niklas.dahlstrom@miun.se

Försökskarteringen med Carabas-tekniken har gjorts både i området Växjö-Ljungby samt över Tönnersjöheden i Halland.

– Våra bilder visar tydligt att vi kan se de stormfällda träden och skilja ut dem från beståndet som fortfarande står kvar, säger Lars Ulander på FOI. Det är det svåraste när man gör flygkartering av stormfällningen. Skogsvårdsorganisationen har i sin kartering uppskattat skadorna till ungefär 70 miljoner kubikmeter, men de vet att det kan vara i underkant eftersom det är särskilt svårt att uppskatta skadornas omfattning i områden där bara en mindre del av träden tagit skada. Förutom kartering av den stormskadade skogen ger CARABAS-bilderna möjlighet att mäta virkesförråd i den stående skogen som bl.a. behövs när nya skogsbruksplaner ska upprättas.

I skogarna i södra Sverige jobbar man för högtryck för att ta vara på virket i skadade och fällda träd. Man vet dock redan nu att mycket kommer att ligga kvar i skogen när sommaren kommer och risken för stora insektsangrepp är överhängande. Mycket stora ekonomiska värden står på spel för att förebygga insektsangrepp på den stående skogen.

– En ny och mer detaljerad kartering kommer att behövas under försommaren för att få en god bild av hur mycket virke som ligger kvar i skogen, och då framförallt inne i bestånd där inte alla träd har fällts. Skogsstyrelsen är mycket intresserade av att få veta om CARABAS-radar kan vara ett komplement till vanliga flygbilder och satellitbilder i kartläggningen av också mindre stormfällda områden, säger Magnus Fridh på Skogsstyrelsens analysenhet.

Den kartering Skogsvårdsorganisationen hittills genomfört är en så kallad strategisk kartering som genomfördes med observatörer i lågflygande flygplan.

– Den operativa kartering som krävs framåt försommaren ställer krav på betydligt mer detaljinformation för att också hitta de mindre stormfällda områdena, säger Lars Ulander på FOI. Det är relativt enkelt att identifiera områden där alla träd har fällts. Det syns både på flygfoton och på satellitbilder. Problemet är att granarna i smålandsskogarna står så tätt vilket gör flygfoton och satellitbilder svårtolkade. Här har CARABAS-tekniken en chans att få ett genombrott.

Kartframställning och verifiering av CARABAS-bilderna har genomförts i samarbete med Dianthus, Lantbruksuniversitet i Umeå och Chalmers Tekniska Högskola.

FAKTA OM CARABAS
Tekniken, som fått namnet CARABAS, har tagits fram i samarbete mellan FOI och Ericsson Microwave Systems. Ursprungligen har den tagits fram för tillämpningar inom försvaret som t ex att se gömda fordon i vegetation. Tekniken har anpassats för en rad civila tillämpningar, t ex kartering av virkesförråd. Systemet bygger på radiovågor med låg frekvens som kan ”se” genom regn, snö och vegetation rakt in på exempelvis trädstammar och fordon. Det fungerar och kan se mål i skogklädda områden alternativt mäta skogsbestånd oberoende av väder och ljusförhållanden.

Ericsson Microwave Systems håller på med generisk utveckling av CARABAS, där bland annat en liten radar, ”lågprisvariant” kommer att ingå. Denna kan monteras på ett litet civilt flygplan av typen enmotorig Cessna, för olika civila tillämpningar, såsom skogskartering.

Kontaktinformation
Lars Ulander, FOI, forskningschef inom radarsystem, telefon 070-9277152
Björn Larsson, FOI, Intsitutionschef radarsystem, telefon 070-9277149
Evakarin Nilsson, Ericsson Microwave Systems, telefon 0709-87 25 68
Åsa Ivarsson, FOI, presskontakt, telefon 073-444 77 55

Plasmin och dess förstadium plasminogen har ansetts vara inblandat i ett stort antal processer som innebär nedbrytning och omformning av s.k. extracellular matrix, dvs. den vävnad som finns utanför cellerna. Avhandlingen studerar plasminets roll för inflammation vid både autoimmuna och andra sjukdomar, bl.a. reumatoid artrit (RA), multipel skleros (MS), sårläkning och infektion. Studier på möss som saknar enzymet visar att de är resistenta mot kollagen typ II-inducerad artrit men inte mot MS. Dessa fynd antyder att plasmin är viktig för uppkomsten av vissa autoimmuna sjukdomar.

Traditionellt anses plasminets roll i sjukdomsprocesser ha att göra med nedbrytning av fibrin och andra typer av extracellulärt matrix. Avhandlingens studier av plasminets funktion vid icke-autoimmuna sjukdomar och processer, t.ex. sårläkning, vävnadsåterbildning, bakterieinfektion och blodförgiftning, antyder att plasmin också kan ha en viktig roll genom att aktivera det s.k. komplementsystemet. Utifrån dessa och tidigare resultat föreslår Li att det finns ett funktionellt samband mellan frånvaron av plasmin och oförmåga att aktivera komplementsystemet.

Sammantaget förefaller plasmin ha väsentliga funktioner vid vissa typer av sjukdomsprocesser. Fortsatta studier är viktiga för att öka kunskaperna om plasminets roll vid autoimmuna och andra sjukdomar. Sådan forskning kan leda fram till nya läkemedel mot reumatism och läkemedel som förbättrar sårläkningsförmågan..

Jinan Li är doktorand vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 090-786 67 04, Jinan.li@medchem.umu.se.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik och har titeln ”Multifunctional Roles of Plasmin in Inflammation”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är prof. Peter Carmeliet, Center for Transgene Technology and Gene Therapy, Belgien.

Det industriella skogsträkonsortiet består av SCA Forest Products, Sveaskog, Holmen Skog, Norra Skogsägarna, Setra Group, Sågab, Martinsons Trä, Älvsbyhus, Lindbäcks Bygg och Norvag Byggsystem. Tillsammans med Luleå tekniska universitet och SP-Trätek har de enats om att skapa ett industridrivet träcentrum i norra Sverige med säte i Skellefteå.
Ordförande för Träcentrum Norr är Björn Sprängare.

I området Luleå-Skellefteå finns landets mest omfattande forsknings- och utvecklingsresurs
med fokus på sektorn trärelaterade produkter och tjänster – Luleå tekniska universitet med verksamhet i såväl Luleå som Skellefteå, samt SP-Trätek i Skellefteå. Inom träområdet arbetar cirka 60 personer med forskning varav sju är professorer. Här finns landets mest omfattande forskarutbildning och enda civilingenjörsutbildning i träteknik, ett magisterprogram i träteknik med internationell rekrytering samt spetsutbildning inom träbyggnad.

Under senare år har det blivit alltmer uppenbart att ökade satsningar måste ske för att stärka framtidsutsikterna för den svenska trämekaniska industrin. Lönsamheten har varit svag, vidareförädlingen för låg, rekryteringen av högkvalificerad personal inte tillräcklig och så vidare.
Samtidigt skärps konkurrensen från nya sågverksföretag i Baltikum och Ryssland.
Politiskt stöd har uttryckts för den trämekaniska industrin och en ökad satsning för byggande i trä. Inom näringslivet har de stora skogsbolagen numera större fokus på sågverksrörelsen samtidigt som strukturförändringar skett i branschen.
Det gemensamma målet för alla intressenter i Träcentrum Norr är en svensk trämekanisk
industri som genom nya och utvecklade produkter, system och tjänster kan öka förädlingsvärdet och stärka den internationella konkurrenskraften till gagn för såväl företagen som hela samhället.

För att nå målet ska Träcentrum Norr bidra till följande:
• Fördjupad samverkan mellan forskning och näringsliv för att uppnå en stark, behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet och långsiktig tillväxt
• Nätverk som ökar kreativitet, utvecklingskraft samt bidrar till synergier mellan företag
• Förbättrad utbildning samt rekrytering till den trämekaniska sektorn
• Ökad personalrörlighet mellan industri och forskning/utveckling

Det industriella konsortiet har beslutat att finansiera Träcentrum Norr med fem miljoner kronor per år. Genom detta ekonomiska tillskott från skogs- och tränäringen skapas möjligheter till extern finansiering från länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten samt Skellefteå kommun.

Den totala budgeten för Träcentrum Norr ligger på elva miljoner per år och finansieringen ska i första hand stödja behovsmotiverad forskning och utveckling som är av branschgemensamt intresse.

Kontaktinformation
Upplysningar: Björn Sprängare, ordförande i Träcentrum Norr, tel. 070-582 92 91

GIST är en mjukdelstumör som förekommer i buken, men som skiljer sig från mag-tarmcancer. Nästan tvåhundra svenskar drabbas årligen. Långtidsöverlevnaden har varit mycket låg. GIST-tumörer kan bli mycket stora och uppta en stor del av buken. Det finns exempel på tumörer som väger över fem kilo. Den enda behandlingsmetoden har under många år varit kirurgi, men under de senaste fyra åren har det varit möjligt att kombinera kirurgin med ny medicinsk behandling i form av medicinen Imatinib. Medicinen ges för att tumörtillväxten ska stanna av och för att förhindra uppkomsten av nya tumörer och metastaser.

Av de patienter som drabbas av GIST har 44 procent en mycket aggressiv tumör som i många fall leder till döden. Dessa patienter bör prioriteras för medicinsk behandling. Den nya medicinen Imatinib är det första läkemedlet som ger en effektiv medicinsk behandling för patienter med elakartad GIST.

– GIST-tumörer har varit underdiagnostiserade. Det finns därför en risk att patienter inte fått optimal behandling. Genom utvecklingen av Imatinib finns för första gången en effektiv medicinsk behandling av aggressiv GIST. Det har därför blivit absolut nödvändigt för patologer, kirurger och onkologer att diagnostisera den här tumören korrekt och att fastställa hur aggressiv tumören är så att patienten får den bästa möjliga behandlingen, säger professor Lars-Gunnar Kindblom som tillsammans med professor Jeanne Meis-Kindblom och docent Bengt Nilsson lett den aktuella studien.

Baserat på en unik studie av alla GIST-fall i Västsverige mellan åren 1983 till 2000 har Lars-Gunnar Kindbloms forskarlag utvecklat ett riskpoängsystem. Med hjälp av systemet är det möjligt att förutsäga patientens prognos vad gäller både överlevnad och risk att drabbas av nya tumörer. Systemet baseras på tumörens storlek och hur snabbt tumören växer, vilket fastställs genom analys av vävnadsprover.

Forskarna delade in GIST-patienterna i fyra grupper – väldigt liten risk, liten risk, mellanrisk och hög risk – baserat på tumörens storlek och ett index som beräknar hur många celler som delar sig. Av de 170 patienterna som hade GIST-tumörer som klassificerades som väldigt liten risk, liten risk och mellanrisk var det bara en patient som hade en tumör som inte gick att operera och tre patienter som drabbades av återkommande tumörer. Det ska jämföras med de 89 patienter med högrisktumörer där 36 patienter hade tumörer som inte gick att operera och 35 patienter som drabbades av nya tumörer efter kirurgisk behandling. 63 procent av patienterna med högrisktumörer och 83 procent av dem med från början redan spridd tumörsjukdom dog på grund av GIST-tumörerna. Emellertid var det bara en procent av patienterna med väldigt låg risk, låg risk eller mellanrisk som dog av GIST.

Studien visar dessutom att GIST är betydligt vanligare än vad forskarna tidigare trott. Världen över drabbas ungefär 15 personer per en miljon årligen av sjukdomen.

För mer information kontakta:

Professor Lars-Gunnar Kindblom, telefon: 0733-50 85 35, e-post: lars-gunnar.kindblom@llcr.med.gu.se

Professor Jeanne Meis-Kindblom, telefon: 031-342 38 69, e-post: jeanne.meis-kindblom@llcr.med.gu.se

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för patologi

Tidskrift: Cancer

Artikelns titel: Gastrointestinal stromal tumors: The incidence, prevalence, clinical course, and prognostication in the preimatinib mesylate era

Författare: professor Lars-Gunnar Kindblom, professor Jeanne Meis-Kindblom, docent Bengt Nilsson

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Det nya programmet kommer framför allt att ägna sig åt forskning kring livsmedel som har gynnsamma effekter på tarmens hälsa och på det metabola syndromet. Tarmens hälsa inkluderar sjukdomar som inflammatoriska tarmsjukdomar och cancer och det metabola syndromet omfattar bland annat diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och fetma. Redan idag bedrivs mycket forskning vid Lunds universitet kring dessa folksjukdomar.
Samtliga projekt inom det nya doktorandprogrammet är tvärvetenskapliga och i flertalet samarbetar forskare från Lunds medicinska fakultet och Lunds Tekniska Högskola.
– Vi tror att just det tvärvetenskapliga angreppssättet är viktigt och har därför ställt krav på att de nya projekten ska vara gränsöverskridande, säger professor Inger Björck som är verksamhetsansvarig för Functional Food Science Centre. De beviljade projekten ligger inom tre huvudsakliga kompetensblock och fokuserar på utveckling och dokumentation av functional food-koncept, livsmedelsdesign och kvalitetssäkring av de nya produkternas så kallade hälsomervärde, samt kommunikation av detta hälsomervärde till konsumenter och marknad.

Inom ramen för FUNCFOOD-programmet ska tolv doktorander från sammanlagt sex olika fakulteter vid Lunds universitet samarbeta med region Skåne och livsmedelsindustrin. Behovet av att ta fram ny kunskap inom området är stort, men det finns också ett stort behov av att i högre utsträckning börja tillämpa den kunskap som finns redan idag.
– Ett viktigt motiv för functional food science är den förebyggande effekten då flera kostrelaterade sjukdomar idag har en epidemisk utveckling. Inom Region Skåne har man nu fått upp ögonen för den stora potential som finns inom functional food-konceptet, både vad gäller förebyggande vård och behandling, säger Inger Björck. Hon tror att svensk livsmedelsindustri kan komma att få en värdefull nisch genom att specialisera sig inom functional food. Doktorandprogrammet FUNCFOOD förväntas inte bara ge nya kunskaper som kan utgöra basen till nya produkter, patent och etablering av nya företag utan också en ny generation forskare som skolats i ett tvärvetenskapligt arbetssätt och i att kommunicera över ämnesgränserna.

Av den forskning som finns redan idag kan nämnas projekt med fokus på utveckling av fullkornsprodukter med effekter på insulinresistenssyndromet, användning av bakterier och kolhydrater för att minska inflammatoriska tarmtillstånd, design av nyttiga fetter, studier av havres kolesterolsänkande effekter, samt kommunikations- och marknadsstrategier inom functional foods-området.

Kontaktinformation
För mer information kontakta professor Inger Björck, inger.bjorck@ffsc.lu.se,
tel 046-222 97 38


Tidigare fanns tydligare riter för att bli vuxen, idag blir dessa övergångar istället livskriser. Begreppet ung vuxen har fått en ny innebörd. Men är då förhållningssätten också tidstypiska? Nej, ser vi till exempel till sagornas värld finner vi dagdrömmande flickor, Snövit, Askungen och Törnrosa. Det som hjälpte dem var inte antidepressiv medicin, utan en hjälpande relation.

Psykoanalytikern Gunnel Jacobsson visar i sin avhandling vid Stockholms universitet vilka påfrestningar unga vuxna, 18 – 25 år, möter i livet och hur man förhåller sig till dessa. I en intervjustudie har 21 unga vuxna följts under ett och ett halvt års tid. Fyra unga vuxna har följts under tre års tid. Genom en enkät har 611 unga vuxna berättat om sina förhållningssätt vid påfrestningar i livet. Resultaten diskuteras genom tre olika teoretiska perspektiv, ett psykoanalytiskt, ett socialkonstruktionistiskt och ett personligt epistemologiskt.

Avhandlingsarbetet har utförts på Psykoterapiinstitutet i Stockholm och vid Pedagogiska institutionen vid universitetet.


Doktorsavhandlingens titel: On the threshold of adulthood. Recurrent phenomena and developmental tasks during the period of young adulthood.

Disputationen äger rum fredagen den 11 februari kl. 10.00 i De Geersalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är professor Harriet Bjerrum Nielsen, Senter for kvinno- og kønsforskning, Universitetet i Oslo, Norge.

Gunnel Jacobsson nås på telefon 08-665 00 03 eller 08-578 397 21 eller e-post gunnel.jacobsson@sll.se

Andra motiv är att skapa möjligheter för forskarstuderande i socialt arbete med inriktning mot hälsa och samhälle att avlägga doktorsexamen inom detta område och att bättre förbereda de professionella yrkesutövarna för den verklighet som medborgarna/patienterna/klienterna befinner sig i. Det nyinrättade forskningsämnet innebär också ekonomiska fördelar. Möjlighet ges till samutnyttjande mellan områdets olika verksamheter vad avser statliga fakultetsmedel och förutsättningarna ökar för tillgång till extern finansiering av gränsöverskridande forskningsprojekt. Det är rimligt att förvänta sig ett tillräckligt stort söktryck på utbildningen både från socialt arbete och omvårdnad, men också från biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhälsovetenskap och IMER, för att forskningsämnet ska utgöra en framtida rekryteringsbas för den seniora forskningen inom området Hälsa och samhälle.

UTMANING SKAPA GEMENSAMMA FORSKNINGSPROFILER
Flervetenskapligheten är fundamental för utbildnings- och forskningsområdet Hälsa och samhälle och är också grundtanken bakom områdeskonstruktionen. En särskilt angelägen utmaning är skapandet av en forskningsmiljö som klart och tydligt fokuserar på gemensamma forskningsprofiler inom socialt arbete respektive omvårdnad. Det är här det nya forskarutbildningsämnet kommer in.

Andra exempel som gett goda erfarenheter är forskningsprogrammet ”Migration, hälsa och socialt välbefinnande” i samarbete mellan omvårdnad, socialt arbete och IMER, forskningsnätverket HARNESS – Hiv/aids research network in Southern Sweden och forskningsprogrammet ”Normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner” som samverkar kring olika projekt med socialtjänsten och brottsförebyggande rådet i Malmö stad.
– Det är en spännande utveckling och en etablering av det arbete som gjorts på Hälsa och samhälle under den senaste femårsperioden, säger Margareta Östman, dekanus vid Hälsa och samhälle. Hälsa och samhälle finns som ämne på grundutbildningsnivå i form av den gemensamma introduktionskursen för alla programstudenter. Nu går vi ett steg vidare med ämnet också på forskningsnivå, som forskarutbildningsämne.

Margareta Östman pekar på de möjligheter som inrättandet av det nya forskningsämnet ger.
– Det kommer att innebära möjligheter inte bara till en forskarutbildning för socialt arbete, utan också för andra utbildnings- och forskningsområden på Malmö högskola att förlägga en forskarutbildning på Hälsa och samhälle. Det som krävs är att ämnet för avhandlingen ligger inom ramen för ämneskonstruktionen Hälsa och samhälle. Sjuksköterskor kommer att kunna disputera inom ytterligare ett ämne förutom omvårdnad. Samtliga professioner som Hälsa och samhälle utbildar till, också biomedicinska analytiker och folkhälsovetare, ges möjlighet till forskarutbildning inom detta nyinrättade ämne.

Kontaktinformation
För mer inoformation kontakta Margaretha Östman, dekanus på Hälsa och samhälle.
Tfn: 040 – 6657915, 0706 – 611320
E-post: margareta.ostman@hs.mah.se

Rottickan (Heterobasidion annosum) angriper både levande och dött växtmaterial och kan orsaka svåra skador på de flesta barrträdslag. Spridningen sker dels från träd till träd genom mycel i rotsystemen, dels genom sporer som gror i t.ex. färska stubbskär. Ett sätt att förhindra sporspridning är att vid avverkningen skyddsbehandla stubbar med sporer av en konkurrerande svamp, pergamentsvampen. Magnus Thors undersökningar visar att stubbehandlingar har lika god effekt mot rotröta som avverkning på vintern, dvs. ca 90 procent mindre infektioner. Maskinell behandling fungerar lika bra som manuell när det gäller att begränsa infektionernas storlek. Den spridningsutrustning som används i Sverige är skonsam mot sporerna i det biologiska preparatet.

Med hjälp av modeller har Magnus Thor också gjort beräkningar av rottickans förekomst, spridning och ekonomiska konsekvenser. För att modellera förekomsten av rotröta användes uppgifter från Riksskogstaxeringen, som är en fortlöpande inventering av svensk skog. Med hjälp av uppgifter om 50 000 träd och 8 000 stubbar konstruerades matematiska formler som beräknar sannolikheten för att en enskild gran ska vara rötangripen. Denna sannolikhet kan sedan skalas upp till bestånds-, företags- eller annan nivå. En spridningsmodell som bygger på rottickans spridningsbiologi har också utvecklats. Modellen gör det möjligt att beräkna konsekvenser av olika skötselalternativ, t.ex. stubbehandling, val av omloppstid eller antal gallringar. Modellerna kan användas i olika former av planeringssystem eller beslutsstöd.

Lönsamheten av stubbehandling beräknades i fyra typbestånd. I dagsläget stubbehandlas 30 000-40 000 hektar per år, nästan uteslutande i gallringar i södra Sverige. Beräkningarna visar att utrymmet för lönsam stubbehandling är väsentligt större – även i slutavverkning. Skillnaden i slutvärde vid slutavverkningstillfället kan vara 23 000-28 000 kronor per hektar för en skogsägare beroende på om behandling utförts eller ej. Det motsvarar 16-26 procent av det totala nettovärdet.

Magnus Thors doktorsarbete har utförts vid forskningsinstitutet Skogforsk och vid institutionen för skoglig mykologi och patologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
____________

Skog Lic Magnus Thor, inst. för skoglig mykologi och patologi, SLU, försvarar fredagen den 4 februari kl. 9.15 sin doktorsavhandling Heterobasidion root rot in Norway spruce: Modelling incidence, control efficacy and economic consequences in Swedish forestry. Disputationen äger rum i sal FU 26, HVC, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är Prof. Everett Hansen, Oregon State University, Corvallis, USA.

Kontaktinformation
Magnus Thor, 018-18 85 96, 070-598 85 96
E-post: magnus.thor@skogforsk.se

Precisionsodling handlar om att ta hänsyn till åkermarkens skiftningar. Även i ett måttligt kuperat landskap kan jordens egenskaper (struktur, mullhalt, lerhalt, torkkänslighet m.m.) variera betydligt även inom enskilda fält, och detta påverkar självfallet grödornas förutsättningar.

När det gäller gödsling är kväve det ämne som det är både viktigast och svårast att dosera rätt. Tillgången på kväve har en avgörande inverkan på skördens storlek och kvalitet, men också på risken för utlakning och övergödning av vattendrag. Kvävegödslingsbehovet kan variera avsevärt inom ett stråsädesfält beroende på hur mycket kväve som är tillgängligt i marken och hur stora skördar som marken medger i övrigt. Vad Sofia Delin har gjort är att undersöka hur väl det går att förutsäga kvävegödslingsbehovets variation inom ett fält utifrån olika markegenskaper.

Jordens mull- och lerhalt och fältets topografi hade ett visst inflytande på markens kväveleverans, men det gick inte att bestämma gödslingsbehovet enbart utifrån dessa faktorer. Däremot kan sådana uppgifter vara ett bra komplement till de metoder som finns för att bedöma gödslingsbehov utifrån grödans egenskaper. Många jordbrukare bedömer idag behovet av kvävegödsling i växande grödor med hjälp av sensorer som analyserar det ljus som växterna reflekterar.

Hela det 15 hektar stora försöksfältet gödslades med samma mängd kväve. När Sofia Delin sedan jämförde kartor över grödornas avkastning och proteinhalt i olika delar av fältet upptäckte hon olika mönster under de tre försöksåren. Då markfuktigheten var lagom hade kvävegödslingen nästan samma effekt oavsett jordart. Under blöta år var däremot jordens kväveleverans, liksom skörden, sämre i fältets leriga, lågt liggande partier. Under torrare år var skörden sämre där jorden var lättare. De områden som borde ha fått mer kväve var de där proteinhalten var låg.

Att ta jordprover är dyrt och tidskrävande och det krävs många prover för att göra tillförlitliga kartor över variationen inom ett fält. Ett alternativ är att ta hjälp av en sensor som mäter markens elektriska ledningsförmåga, vilket avspeglar lerhaltens variation i fältet. Sofia Delin använde sensorn för att dela in fältet i zoner, vilket visade sig vara ett bra alternativ. Sensormätningarna kunde också användas tillsammans med skördekartor och topografiska kartor för att dela in fältet i zoner med olika risk för torka och vattenöverskott.
____________

Agronom Sofia Delin, inst. för markvetenskap, avdelningen för precisionsodling vid SLU i Skara, försvarar fredagen den 4 februari kl. 13.00 sin doktorsavhandling Site-specific nitrogen fertilization demand in relation to plant available soil nitrogen and water. Potential for prediction based on soil characteristics. Disputationen äger rum Hernquist-aulan, SLU, Skara. Fakultetsopponent är PhD Hugh Riley, Norsk Institutt for Planteforsking, Apelsvoll forskingssenter, Avdeling Kise, Nes på Hedmark, Norge.
____________

Kontaktinformation
Sofia Delin, 0511-672 35, 0704-08 15 80
E-post: Sofia.Delin@mv.slu.se

Börje Lindén
0511-671 22

Järnbrist ärden vanligaste bristsjukdomen i världen och enligt WHO kan så mycket som 65-80 procent av jordens befolkning lida av järnbrist. Det är framför allt kvinnor och barn i u-länder som drabbas. Om man inte behandlar järnbrist leder det så småningom till anemi (blodbrist). Järnbrist och anemi har allvarliga konsekvenser och man kan bland annat få infektioner, nedsatt arbetsförmåga och inlärningssvårigheter. Man har även sett en ökad dödlighet i samband med graviditet och förlossning. Att järnbrist i så hög grad drabbar människor i u-länder beror till stor del på den enformiga vegetabiliska kost som äts i dessa länder. Vegetabiliska livsmedel som sädesslag och grönsaker innehåller järn i en form som kroppen har svårt att ta upp.

Det finns flera ämnen i vegetabiliska livsmedel som kan påverka järnupptaget negativt. Ett exempel är polyfenoler som finns naturligt i sädesslag och baljväxter, men även i kaffe och te. De binder till sig järnet som finns i maten och gör det omöjligt för kroppen att ta upp det. Genom att utnyttja enzymer som finns i många vanligt förekommande frukter, såsom päron, banan och avokado, kan polyfenolerna påverkas så att de förlorar sin förmåga att binda järn, vilket i sin tur leder till att järnet lättare kan tas upp i kroppen.

Behandling av mjöl från sädesslag som innehåller polyfenoler med juice från färsk frukt minskade dessa ämnen kraftigt och tillgängligheten av järn ökade till mer än det dubbla. I och med att många frukter som innehåller dessa enzymer finns på landsbygden i u-länder skulle metoden lätt kunna användas i hushållen, och på så sätt förbättra tillgängligheten av järn för den del av befolkningen som inte nås av berikade livsmedel eller järntillskott. Det krävs dock ytterligare en del forskning innan metoden kan överföras från laboratoriet till hushållen, bland annat på grund av att det även finns andra faktorer som påverkar järnupptaget från vegetabiliska livsmedel.

– Arbetet har utförts i samarbete med Tanzanias livsmedelsintitut, vilket innebär att det finns naturliga kanaler för att föra ut informationen till befolkningen på landsbygden. Fruktjuicerna innehåller dessutom andra näringsämnen som kan öka upptaget av järn från vegetabiliska livsmedel, som till exempel vitamin C, säger Erika Matuschek.

Avhandlingen ”In Vitro Availability of Iron in High-Tannin Sorghum” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 4 februari 2005 kl. 10.00 i KA-salen, Kemigården 4, Chalmers, Göteborg.

Kontaktinformation
Mer information:
Erika Matuschek, Institutionen för kemi- och bioteknik, Livsmedelsvetenskap, Chalmers tekniska högskola,
tel 031-335 1359, e-post: em@fsc.chalmers.se

Svante Brandänge, organisk kemi
Hans tidigare forskning rörde alkaloider som finns i orkidéer och naturligt förekommande alfa-hydroxisyror och hur tobaksalkaloiden nikotin omvandlas i människokroppen till kotinin.. Resultatet har bland annat relevans för omvandlingen av ett antal läkemedel som är strukturellt besläktade med nikotin. Senare arbeten har handlat om syntetisk organisk kemi, där han utvecklat en effektiv och mycket flexibel syntesmetod som lämpar sig för syntes av olika sexringsföreningar.

John Hassler, makroekonomi
Hans forskning har under senare tid handlat om sambandet mellan tillväxt, social rörlighet och ojämlikhet. Han forskar även om dynamisk politisk ekonomi, bland annat frågan om huruvida välfärdsstaten kan överleva genom att återskapa sin egen väljarbas.

Vladimir Krasnov, experimentell kondenserade materiens fysik med inriktning mot mesoskopiska fenomen
Hans forskning har varit inriktad på att studera supraledning och kvantmekaniska fenomen i supraledande tunnelövergångar. För närvarande är hans forskning inriktad på grundläggande fysik bakom högtemperatursupraledning, såväl som framtida tillämpningar av supraledande komponenter inom elektroniken.

Antalet nya fall av lymfom per år har tredubblats under de senaste 40 åren och orsakerna är till stor del okända. En hypotes har varit att frekvent solande skulle kunna öka risken för denna cancer, främst för den vanligare formen non-Hodgkin lymfom, men även för lymfom av Hodgkin typ. Men en färsk studie från Karolinska Institutet i samarbete med Uppsala Universitet och forskare i Danmark visar tvärtom att frekvent solande, främst i solen men också under sollampor/solarier, ser ut att minska risken för främst non-Hodgkin lymfom med cirka 30-40 procent.

– Vi ser likadana samband om vi analyserar svar från Sverige och Danmark för sig, och om vi studerar olika hudtyper var för sig. Det innebär att risken för systematiska fel minskar och att ttrovärdigheten i vår studie ökar, säger Karin Ekström Smedby, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Studien är baserad på telefonintervjuer med mer än 3000 patienter som nyligen fått diagnosen malignt lymfom, antingen non-Hodgkin eller Hodgkin lymfom, under 1999-2002 i Sverige och Danmark, samt drygt 3000 slumpmässigt utvalda personer i befolkningen utan den här sjukdomen. Man frågade också efter tidigare diagnostiserad hudcancer.

Mekanismer oklara
Sedan tidigare är det väl känt att frekvent solande ökar risken att drabbas av hudcancer. Om resultaten från den aktuella studien står sig och kompletteras med ytterligare data kan råden om solning komma att nyanseras framöver, tror Karin Ekström Smedby.

– Men vi har inte studerat mekanismerna till att solljus minskar risken för lymfom. Mer forskning behövs för att ge råd om faror och nyttoeffekter av solning i ett större perspektiv, säger hon.

Forskarna ska nu gå vidare med andramekanistiska studier för att ta reda på vilka biologiska mekanismer som skulle kunna ligga bakom sambandet.

Publicerat i Journal of the National Cancer Institute 2 februari 2005:
Ultraviolet Radiation Exposure and Risk of Malignant Lymphomas Karin Ekström Smedby, Henrik Hjalgrim, Mads Melbye, Anna Torrång, Klaus Rostgaard, Lars Munksgaard, Johanna Adami, Mads Hansen, Anna Porwit-MacDonald, Bjarne Anker Jensen, Göran Roos, Bjarne Bach Pedersen, Christer Sundström, Bengt Glimelis, Hans-Olov Adami
J Natl Cancer Inst. 2005;97:1-11

För mer information kontakta:
Karin Ekström Smedby, Karolinska Institutet, Telefon: +591-2 277 15 80 E-post: Karin.Ekstrom@meb.ki.se

En europeisk forskningsanläggning som ESS skulle vara ett centralt verktyg för strategiska områden som t ex energi- eller nanoteknologi. Just nu görs liknande satsningar i USA och Japan. Europa, som i dag är ledande på forskning med hjälp av neutroner, kommer när de amerikanska och japanska anläggningarna är klara om ett par år att förlora sin ledande ställning.
– En placering i Lund skulle förutom att hålla uppe den europeiska särställningen dessutom stärka Sveriges konkurrenskraft inom områden som medicin, miljö, kommunikation och livsmedel. Här finns många profilområden för Sverige, både inom nuvarande näringsliv och möjligheter till nya industriområden, säger Karin Markides, vice generaldirektör på VINNOVA.

Tillväxt och utveckling i fokus
Syftet med det nya forumet är att vara en mötesplats för forskning, näringsliv och myndigheter kring ESS, men också att sprida information och kunskap om den kapacitet som ESS kommer att erbjuda både forskningen och den industriella utvecklingen. Forumet ska även stimulera utvecklingsarbete kring den teknologi som ESS ska använda och tillhandahålla. Initiativtagare till forumet är Vetenskapsrådet och VINNOVA.
Lars Börjesson, huvudsekreterare för KFI, Kommittén för forskningens infrastrukturer, vid Vetenskapsrådet konstaterar att det är inte bara intresset från det europeiska forskarsamfundet som är stort.
– Lika viktigt är att det från många håll bedöms som att en investering i ESS skulle ha stora långsiktiga tillväxteffekter för hela samhället, såväl i Sverige som i Europa.

Klart om fem år?
Målet är att ESS ska vara klart till år 2015 och kostnaderna för projektet beräknas till 1-1,5 miljarder euro. Allan Larsson, tidigare bland annat finansminister, leder på regeringens uppdrag en utredning kring ESS eventuella placering i Öresundsregionen. Utredningen ska vara klar senast den 1 juli i år. Därefter kommer regeringen att ta ställning till frågan om ett eventuellt svenskt värdskap.

Mer information
Bakgrund bl a:
Pressmeddelande 2004-07-09: http://www.vr.se/press/index.asp?id=184&dok_id=6515
Artikel i tidningen Forska från hösten 2003: http://www.vr.se/forska/index.asp?id=681&dok_id=4804


Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Karin Markides, vice generaldirektör VINNOVA Karin.Markides@VINNOVA.SE; 08-473 3003

Lars Börjesson, huvudsekreterare, kommittén för forskningens infrastrukturer, KFI, Vetenskapsrådet Lars.Borjesson@vr.se, 08-546 44 109

Pressmeddelande skickat av:
Henrik Brånstad, pressekreterare Vinnova, Henrik.Branstad@VINNOVA.SE, 08-473 30 30 (kopplar om till mobil)
Kajsa Eriksson, presschef Vetenskapsrådet, Kajsa.Eriksson@vr.se, 08-546 44 216, 0733-66 62 16