– Två individer kan ha samma grad av ohälsa; den ena går till jobbet och den andra sjukskriver sig. Rimligen finns det alltså andra skäl än enbart ohälsa som påverkar beslutet att sjukskriva sig, säger Johan Hallqvist, docent vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet.
Docent Johan Hallqvist är projektledare för detta nystartade forskningsprojekt om utlösande faktorer bakom sjukskrivningar. Hallqvist och hans medarbetare ska identifiera faktorer som kan utlösa sjukfrånvaro och mäta vilken betydelse de har för individen. Forskarna ska undersöka tre olika typer av arbetsplatser i Stockholmsområdet: vård- och omsorgsarbete, varuproduktion och ett tjänstemannaföretag. Den första arbetsplats som deltar är Stockholms Geriatriken inom Stockholms läns landsting. Så fort någon sjukskriver sig tar forskarteamet kontakt för att intervjua den sjukskrivne.
– Med hjälp av intervjuerna kan vi kartlägga vad som har störst betydelse just i det ögonblicket en anställd bestämmer sig för att sjukskriva sig. Beslutet kan förutom sjukdom hänga ihop med till exempel i vilken grad arbetet kan anpassas till lite nedsatt arbetsförmåga eller med andra aspekter av arbetsmiljön. Krav från livssituationen utanför arbetet kan också spela roll, till exempel vård av anhörig, menar Johan Hallqvist.
– Det handlar inte om att spåra fusk i sjukskrivningarna utan om att hela livssituationen har betydelse för hur man känner sig och för beslutet att sjukskriva sig eller inte.
Syftet är att bättre kunna förklara varför benägenheten att sjukskriva sig varierar och att bättre kunna bedöma behovet av olika förebyggande och rehabiliterande åtgärder.
Projektet finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Stockholms läns landsting och Riksförsäkringsverket.
För mer information kontakta Johan Hallqvist, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Tel: 08- 737 38 52. Mobil: 070-484 61 83. E-post: johan.hallqvist@phs.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
TAKSTOLSBOKEN redovisar några av de vanligaste takstolstyperna, deras geometri, ingående virken, maximala spännvidder, uppslagskraft och deformationer. Dessutom ges allmänna råd och tips.
TAKSTOLSBOKEN gavs ut första gången år 1993 och kompletterades 1999 med digitalt material anpassat till Windows. Boken blev snabbt slutsåld och har nu kommit ut i ny omarbetad upplaga. Utformning och innehåll överensstämmer i stort med tidigare utgåvor. Boken har anpassats till idag gällande version av Boverkets konstruktions-regler och datorprogrammet har byggts ut och anpassats till moderna versioner av de vanligaste operativsystemen. Detta medger betydligt exaktare beräkningar än tidigare versioner.
Boken ges ut av Formas förlag och kostar 371 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski,
maria.guminski@formas.se 08-775 4008
Kontaktinformation
Mer information:
Katerina Chrysogeni, katerina.chrysogeni@formas.se, 08-775 40 13
Böjveckseksem, atopiskt eksem, är en vanlig hudsjukdom som ökat betydligt de senaste decennierna. Cirka 15 till 20 procent av barnen i Sverige drabbas idag. Både ärftliga faktorer och miljöfaktorer spelar roll. En del blir så småningom helt besvärsfria medan andra fortsätter att ha eksem även som vuxna. Studier på böjveckseksem har tidigare framför allt gjorts på barn, medan kunskapen vad som händer med eksemet hos de vuxna har varit dåligt känd.
Specialistläkare Mari Helen Sandström Falks avhandling är baserad på en enkätundersökning av drygt 800 vuxna som fått diagnosen böjveckseksem, antingen som barn eller som unga vuxna. Hennes resultat visar att 59 procent av dem, som när enkätundersökningen genomfördes var i åldern 45 till 86 år, hade kvar sitt eksem.
- Detta gällde framför allt dem som haft eksem på huvudet eller halsen, de som förutom eksem hade allergier mot till exempel pollen och pälsdjur och de som hade böjveckseksem i släkten, säger Mari Helen Sandström Falk.
De flesta som hade kvar sitt eksem uppgav att de hade ett milt eller måttligt svårt eksem, vilket också sågs hos de 100 slumpvis utvalda som senare undersöktes av läkare. Svårt eksem fanns hos en av tio. Majoriteten av de undersökta hade pågående eksem och hos över hälften fanns eksem på huvudet eller halsen.
Malassezia är en jästsvamp som normalt finns på huden och som kan ge upphov till mjälleksem. Svampen smittar inte och finns framför allt på huvudet, halsen och upptill på bålen. Studiens resultat visar att allergiantikroppar mot Malassezia var vanligare hos dem som hade ett pågående eksem och framför allt hos dem som hade eksem på huvudet eller på halsen.
– Hos vissa patienter verkar det alltså som om Malassezia-svampen triggar eksemet, säger Mari Helen Sandström Falk.
Baserat på resultaten i sin avhandling och kunskapen om att böjveckseksem och allergier drastiskt ökat tror Mari Helen Sandström Falk att antalet vuxna med böjveckseksem kommer att öka allt mer i framtiden.
Avhandlingen skriven av:
Specialistläkare Mari Helen Sandström Falk, mobiltelefon: 070-605 32 17, e-post: mari_helen.sandstrom@vgregion.se
Handledare:
Adjungerad professor Jan Faergemann, telefon: 031-342 40 42, e-post: jan.faergemnn@derm.gu.se
Avhandlingen för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för särskilda specialiteter, avdelningen för dermatologi och venereologi
Avhandlingens titel: Atopic Dermatitis in Adults: Prognosis and Factors of Importance for Persistence
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Bland de viktigaste förändringarna i årets ansökningsomgång märks den nya möjligheten att söka nationella postdoktoranställningar och att även hum-sam-området får del av internationella postdok-stipendier.
– Inte minst för internationaliseringen av svensk forskning är detta två angelägna satsningar. Internationalisering är en central fråga för att få högsta kvalitet i svensk forskning, säger Pär Omling, Vetenskapsrådets generaldirektör.
I år finns dessutom den nya kommittén för forskningens infrastrukturer, KFI, som tagit över finansiering av dyrbar utrustning, stora forskningsanläggningar m m.
Checklista nytt & ändrat:
NYHETER 2005:
* Planeringsbidrag för forskningsinfrastruktur
* Anställning som forskarassistent/biträdande lektor även inom humaniora och samhällsvetenskap
* Anställning som forskarassistent/biträdande lektor i klinisk miljö, halvtid (medicin)
* Internationellt postdoktorstipendium inom alla vetenskapsområden
* Bidrag till postdoktoranställning i Sverige (samtliga ämnesoråden)
* Projektbidrag kan inkludera bidrag för medeldyr utrustning
INTE sökbart i år:
* Rambidrag (gäller naturvetenskap och teknikvetenskap)
* Starka forskningsmiljöer
* Långsiktigt stöd för ledande forskare (humaniora och samhällsvetenskap)
* Bidrag till kollegier för konstnärligt FoU (humaniora och samhällsvetenskap)
* Bidrag för forskningstid för kliniker (medicin)
* Planeringsbidrag inom utbildningsvetenskap
Övrigt:
* 2005 är sista året som medeldyr vetenskaplig utrustning är sökbart som separat bidragsform. Kommande år ska det sökas samtidigt som projektbidrag.
Sista ansökningsdag för bidrag inför nästa år är 19 april 2005.
Kontaktinformation
Mer information
Mer om respektive nyhet, om själv ansökningsprocessen, kontaktpersoner m m finns på Vetenskapsrådets webbplats www.vr.se.
En allmän uppfattning bland influensaexperter är att smitta från fågel till människa och uppkomst av nya pandemier försvåras främst av att det inte finns någon lämplig receptor (den komponent på värdceller som virus binder till) hos människa. Via analogier med andra virus föreslås nu att det högst sannolikt finns lämpliga receptorer i våra ögon.
I forskargruppen ingår Niklas Arnberg och Urban Kumlin vid avdelningen för virologi, Umeå universitet, samt Sigvard Olofsson, Göteborgs Universitet, och Ken Dimock, University of Ottawa, Kanada. De rekommenderar nu att man i de utsatta områdena dels, i mycket större omfattning än tidigare, bör leta efter fågelinfluensavirus hos människor via analys av ögonsekret, dels använda ögonskydd om man på något sätt exponeras för dessa virus.
Sedan tidigare är det känt att två olika virus, adenovirus typ 37 [Ad37] och enterovirus typ 70 [EV70], orsakar mer eller mindre allvarliga ögoninfektioner. Forskarna har nyligen visat att båda virustyperna angriper ögonen via samma receptor, alfa2,3-länkad sialinsyra. Det är sidan tidigare känt att fågelinfluensavirus i huvudsak använder just alfa2,3-länkad sialinsyra som receptor. Den typ av sialinsyra som Ad37 och EV70 använder (alfa2,3-länkad) förekommer framför allt på utsidan av ögonceller. På utsidan av luftvägsceller finns en annan typ av sialinsyra (alfa2,6-länkad) som istället används av vanlig (human) influensa. De olika typerna av sialinsyra som finns på celler i ögon och luftvägar (och i omgivande sekret som tårvätska och slem), skapar en barriär som försvårar för virus att infektera båda organen samtidigt. Att fågelinfluensavirus ändå kan göra människor svårt sjuka i framför allt lunginflammation förklaras förmodligen av att några exponeras för mycket höga virusdoser, och att barriären inte ger ett 100-procentigt skydd.
Fågelinfluensavirus hotar att, inte minst vid samtidig infektion med vanlig (human) influensa, förvärva förmågan att spridas direkt från människa till människa som luftvägssmitta. Detta händer inte ofta, men ju fler människor som via ögon och luftvägar exponeras för fågelinfluensavirus, desto fler kommer att insjukna i luftvägsinfektion och därmed öka risken för en global epidemi, (pandemi), liknande spanska sjukan där miljontals människor riskerar att dö.
Artikeln har titeln ”Avian influenza and sialic acid receptors: More than meets the eye?”.
Niklas Arnberg kan nås på tel. 090-7858440 (arb), 090-192949 (hem) och 070-4297220 (mobil), e-post niklas.arnberg@climi.umu.se
Urban Kumlin finns på tel. 090-7851347, e-post urban.kumlin@infdis.umu.se.
Forskarna har studerat genmodifierade möss, som saknar en viss typ av nikotinreceptorer. Dessa möss uppvisade vid fem dagars ålder samma avvikelser som möss som utsatts för nikotin under fostertiden. Deras andning blev mycket oregelbunden, när de utsattes för en måttlig grad av syrebrist. De hade också svårare att vakna upp och hade lägre halter av stresshormon i binjurarna.
När ett barn utsätts för stress reagerar det inte som en vuxen person genom en så kallad kamp- och flyktreaktion. I stället kurar barnet ihop sig med följden att andningen och hjärtfrekvensen minskar. Normalt ska denna reaktion brytas genom att barnet vaknar upp och andningen och hjärtfrekvensen stabiliseras. Men nikotin i blodet förefaller blockera denna reaktion, varvid barnet dör. Vi har också funnit att spädbarn, som hittats livlösa i sängen återhämtar sig i mindre utsträckning om de exponerats för nikotin.
Över 100 barn per år omkom i Sverige i plötslig spädbarnsdöd fram till år 1992, då man började vända på barnen och lägga dem på rygg i stället för på mage. Numera dör cirka 30 spädbarn per år varav de flesta utsatts för nikotin.
– Om alla gravida och ammande kvinnor skulle undvika alla former av nikotinmissbruk, kanske vi nästan kan nå en nollvision när det gäller plötslig spädbarnsdöd, säger professor Hugo Lagercrantz på Karolinska Institutet och barnläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Vissa fall av plötslig spädbarnsdöd kan dock vara svåra att helt förebygga, då det även finns vissa ärtliga faktorer som påverkar. Även extremt för tidigt födda barn är en grupp som drabbas även om dem har sovit på rygg och inte utsatts för nikotin.
Publikation:
G Cohen, J-C Roux, R Grailhe, G Malcolm, J-P Changeux, H Lagercrantz: Perinatal exposure to nicotine causes deficits asscoiated with a loss of nicotinic receptor function.
PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences 102: 3817-3821, 2005
Gary Cohen och Jean-Christophe Roux är gästforskare vid Karolinska Institutet
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Hugo Lagercrantz, professor vid Karolinska Institutet och barnläkare, särskilt neonatalvård vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Telefon 08-5177 47 00 – Mobil 070-984 52 73 – E-post Hugo.Lagercrantz@kbh.ki.se
Direkt inverkan på individen
Studien undersöker hur den omgivande gruppen påverkar socialbidragstagande i en grupp flyktingar som kom till Sverige i början av 1990-talet. Resultaten visar att antalet personer från det egna ursprungslandet i närmiljön inte har någon betydelse för individens bidragstagande. Däremot har andelen socialbidragstagare i denna grupp en stor direkt inverkan på individen. Sannolikheten att individen mottar socialbidrag ökar med 7 procent i en miljö med 10 procent högre andel bidragstagare.
Likartade effekter för olika grupper
Resultaten visar att effekterna av omgivningen är likartade för olika typer av hushåll. De gäller både ensamstående och sammanboende, med eller utan barn. Omgivningen påverkar även individer som kan förväntas ha en relativt stark ekonomisk ställning, t ex de högutbildade. Bidragstagandet i den omgivande gruppen har effekter på såväl sannolikheten att den enskilde mottar bidrag någon gång under året, som risken för att individen hamnar i ett mer omfattande bidragsberoende.
Tänkbara förklaringar
Det går inte utifrån studien att säga exakt varför omgivningen påverkar den enskilde. Det finns flera tänkbara förklaringar till resultaten. En möjlig förklaring är att det är svårare att få hjälp till självförsörjning om man är omgiven av en grupp människor med svag ekonomisk ställning. En annan möjlighet är att socialbidragstagande upplevs som mer accepterat i en bidragsberoende omgivning. Miljön påverkar i detta fall normer eller preferenser hos den enskilde.
Bakgrund och metod
Undersökningen mäter socialbidragstagande år 2000 bland 22 556 personer som invandrade 1990 och 1991. Valet av undersökningspersoner baseras på att man i denna grupp kan renodla orsakssambandet mellan omgivning och individ. Resultaten förklaras alltså inte av att personer med liknande egenskaper söker sig till samma ställen, eller av att vissa orter medför generellt dåliga förutsättningar för självförsörjning.
Rapport 2005:3 ”Påverkas socialbidragsberoende av omgivningen” är skriven av Peter Fredriksson och Olof Åslund, båda vid IFAU. Studien finns även på engelska: Working paper 2005:8 ”Ethnic enclaves and welfare cultures – quasi-experimental evidence”.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Peter Fredriksson, tel: 018-471 70 84, e-post: peter.fredriksson@ifau.uu.se eller Olof Åslund, tel: 018-471 70 89, e-post: olof.aslund@ifau.uu.se
Detta framkom vid ett seminarium där hela skogskedjan var representerad. Seminariet ordnades av Forskningsrådet Formas och VINNOVA.
– Deltagarna var överens om att det behövs en kraftfull samordning av forskningen, säger Formas huvudsekreterare Lisa Sennerby Forsse. Kortsiktigt gäller det att skydda det stormfällda virket mot insekter och svamp, lagra det, förädla det och få det accepterat på marknaden.
– Förhoppningsvis går det att undvika kemisk bekämpning. Men om det blir nödvändigt måste konsekvenserna studeras noga, både för naturmiljön och för produkter som exempelvis matförpackningar där det inte får finnas spår av bekämpningsmedlen. En annan fråga är hur miljön och virkeskvaliteten påverkas av att timret vattenlagras.
Det stormfällda virket kan ha dolda skador i form av tryckbrott som ger försämrad hållfasthet. De här skadorna upptäcks inte med dagens sorteringsrutiner i sågverken. Risken är att virke med sämre hållfasthet exporteras och försämrar ryktet för svenska skogsprodukter.
En akut insats som behöver göras är inventering av de stormfällda ytorna. Vilka träd står kvar och vilka har blåst omkull – och varför? Granens stabilitet kan variera på grund av genetisk variation och beroende på olika härkomst och här behövs det mer forskning. Vi bör inte heller missa tillfället att inventera stormens påverkan på vattenkvalitet och insekter.
– En angelägen fråga är också hur stormen påverkar den biologiska mångfalden i de drabbade områdena. Det vore intressant om en del av den stormfällda arealen kunde få status som statliga ”stormreservat” och bli referensytor för forskningen, säger Lisa Sennerby Forsse.
Diskussionen om forskningsbehovet med anledning av stormen kommer att ge avtryck i en nationell forskningsstrategi som regeringen har gett Formas i uppdrag att ta fram. Strategin ska vara färdig den 1 maj.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Forskningssekreterare Jan Svensson, Formas, 08-775 40 51, jan.svensson@formas.se
Vice avdelningschef Lars Wärngård, VINNOVA, 08-473 31 97, lars.warngard@VINNOVA.se
Hon får den ”
för det sätt på vilket hon stuckit hål på den akademiska världens patriarkala meritokratiska uppblåsthet; för att hon obarmhärtigt, med kalla siffror, avslöjat universitetets ständiga gynnande av män, samt för att hon som medicinare givit ett ovärderligt bidrag till synliggörandet av amningskonspirationens härva av myter, floskler och tveksamma forskningsresultat. Till patriarkatets fasa och vår förtjusning har hon dessutom, med vetenskapliga metoder, lett i bevis att städning ur medicinsk synpunkt är onödig.”
Priset, som består av en statyett i form av en gyllene tagg, delas ut lördagen den 5 mars kl. 20. 00 på Café Bojan i Frescati (T-bana Universitetet).
Agnes Wold är docent i mikrobiologi och immunologi vid Sahlgrenska akademin och forskar om tarmflorans effekt på immunsystemet. År 2003 belönades hon med Cancer- och allergifondens miljömedicinska pris. Agnes Wold har under lång tid varit en aktiv debattör i frågor om kvinnors villkor i akademin. I mitten av 1990-talet presenterade hon tillsammans med sin kollega Christine Wennerås en studie som visade att kvinnliga sökande behövde ha dubbelt så höga meriter för att bli bedömda som lika kompetenta som sina manliga medsökande av Medicinska forskningsrådet. Hon är också ordförande i Kvinnliga Akademikers förening. Agnes Wolds feministiska grundsyn präglar hennes forskning och populärvetenskapliga folkbildning om allergiernas orsak. Hon har konsekvent visat hur medicinen underhållit ovetenskapliga myter om städning och amning och därigenom skuldbelagt mödrarna för barnens sjukdomar, något som understött en konservativ ordning där kvinnorna skall ansvara för reproduktionen, medan männen i fred skall få ägna sig åt karriären och politiken.
T.O.R.A är en förening som bildats av kvinnliga forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Föreningens syfte är att varje år första lördagen i mars dela ut priset TORA-Taggen. Priset skall gå till en feministisk forskare vars forskning bedöms irritera den patriarkala ordningen, dvs. vara som en Tagg i Ordningens RumpA. Pristagaren skall vidare identifiera sig själv som kvinna.
År 2004 tilldelades priset Maud Eduards, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Närmare information lämnas av Ulrika Thomsson, ordförande i T.O.R.A, tel. 08-16 30 80, e-post: ulrika.thomsson@statsvet.su.se eller Maria Jansson, informationsansvarig i T.O.R.A, tel. 08-16 26 26, e-post: maria.jansson@statsvet.su.se
– En nödvändig förutsättning för att nå goda resultat genom förbättringsarbetet är att man lyckas stimulera människors tankemönster. Metoder och system är centrala möjliggörare för projektarbetet, men nyckeln till resultatet finns i personers ”mind”.
Martin Andersson har själv deltagit i olika förändringsarbeten i en projektintensiv organisation och studerat utvecklingen under en femårsperiod. I avhandlingen lyfter han fram tre grundläggande typer av förändringar för att nå goda operativa projektresultat: första, andra och tredje ordningens förändringar.
Första ordningens förändringar handlar om att utnyttja organisationens redan existerande metoder och mallar för hur arbetet skall fungera i projekten. Ibland är det dock inte tillräckligt med dessa. Om verksamheten exempelvis expanderat kan man ha ”växt ur” de arbetsmetoder och system som använts tidigare. Det kan då finnas behov av att genomföra andra ordningens förändringar, d.v.s. förändringar av förutsättningarna för projektverksamheten. Det kan exempelvis innebära utbildningar i projektstyrning, nya arbetsrutiner och nya informationssystem.
Det är dock ofta problematiskt att lyckas med denna typ av förändringar. Det är inte ovanligt att organisationer försökt införa manualer och system, som inte kommit till användning på det tänkta sättet. Om man genomför andra ordningens förändringar men inte åstadkommer de resultat som eftersträvas kan problemet ligga i verksamhetens förbättringsmetoder. Nyckeln ligger då i att ändra på sättet som förändringarna genomförs på, vilket kallas tredje ordningens förändringar. Det kan exempelvis innebära att involvera medarbetarna mer under förändringsprocessen för att skapa en större förståelse för vad som ligger bakom förändringen.
I nästa fas kommer Martin att fortsätta att arbeta med förbättringar i projektintensiva organisationer i nära samarbete med näringslivet.
– Samverkan med näringslivet är otroligt viktigt för forskningen, menar Martin. Det som är spännande är att försöka finna mönster i vad som kan förändras, och på vilket sätt det leder till resultat.
Martins avhandling ”Making a Difference: Project Result Improvement in Organizations” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, e-post: efi@hhs.se, eller laddas ned elektroniskt från http://www.hhs.se/im/staff/ima.htm.
Kontaktinformation
Martin Andersson
Institutionen för företagande och ledning, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08 – 736 94 33
Mobil: 070 – 744 22 98
E-post: martin.andersson@hhs.se
Fredagen den 25 februari presenterade Bokpriskommissionen sin slutrapport för kulturministern och därefter för ett pressuppbåd på Rosenbad. Närvarande i församlingen fanns Pamela Schultz Nybacka, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen. Samma dag offentliggjorde hon en forskningsrapport kring läsandet efter bokmomssänkningen. Studien utgör frukten av ett forskningssamarbete mellan Bokpriskommissionen och Företagsekonomiska institutionen och ingår i forskningsprojektet Bookonomy, som handlar om böcker, bokbranschen, bokmarknaden och läsandet.
Momssänkningen har haft en betydande effekt på försäljningen av böcker. Det har varit mindre känt vilka människor som utökat sina bokinköp samt om den ökade försäljningen av böcker har haft någon inverkan på läsandet. Förra kulturminister Marita Ulvskog markerade tidigt att momssänkningen inte skulle ses som ett näringspolitiskt stöd till branschen. Målet är att läsandet skall öka i alla grupper, enligt Bokpriskommissionens direktiv. Det har funnits en kulturpolitisk oro att momssänkningen enbart skulle komma vana läsare till del. Dessa farhågor har nu visats vara obefogade.
Pamela Schultz Nybackas undersökning är utformad på så sätt att den kompletterar Bokpriskommissionens övriga underlag, som främst bygger på statistik. Schultz Nybacka har därför beaktat andra metoder och genomfört ett antal gruppvisa och individuella djupintervjuer samt använt sig av experimentella måleriövningar. Med dessa som utgångspunkt har hon kommit fram till resultat, som inte annars skulle ha kommit till Bokpriskommissionens kännedom.
– Min studie är ett viktigt komplement till annan forskning, eftersom den också väger in sociala aspekter av bokinköp och läsande. Tidigare har man framför allt utgått från enskilda individer eller från olika socio-ekonomiska grupper. Jag vill även försöka förstå hur människor hanterar böcker och läsande sinsemellan, speciellt mot bakgrunden av en reform som momssänkningen. Denna kunskap är viktig, inte minst för att vi i framtiden ska kunna vidareutveckla en konstruktiv kulturpolitik.
I studien visar Schultz Nybacka att:
– priset på en enskild titel spelar liten roll för människors köp av böcker, däremot har priset på böcker som varugrupp en stor betydelse i förhållande till andra varor.
– det finns ingen typisk och entydig bild av de människor, som har köpt fler böcker efter momssänkningen. Det enda som förenar dem är att de i högre grad än andra har gripit tillfället att handla fler böcker till ett lägre pris.
– de vana läsarna som köper fler böcker efter momssänkningen ger emellertid bort fler böcker i present än tidigare. En betydande del av gåvorna går till personer med mindre läsvana än de själva. Gåvoböckerna inhandlas framför allt i bokhandeln.
– samtliga intervjuade har en positiv attityd till momssänkningen, alltså även de personer som själva inte ändrat sina bokinköp och läsande.
Undersökningen väcker frågan om hur framtida kulturpolitiska satsningar på bokläsandet kan vidareutvecklas.
– Om den kulturpolitiska målsättningen är att öka och bredda läsandet av böcker i Sverige, så kan det finnas anledning att göra upp med gamla myter om den typiska läsaren, menar Pamela Schultz Nybacka. Böcker är inte bara en angelägenhet för välutbildade, medelålders kvinnor i storstäderna. Att läsa böcker är inte heller en helt och hållet ensam sysselsättning. Människor rekommenderar böcker till varandra, de lånar och ger bort böcker i present. Förekomsten av många läsecirklar vittnar om att det finns en stark social dimension kring läsandet. Och den glöms ofta bort!
– Det gäller för både kulturpolitiken och bokbranschen att lyfta fram den oerhörda mångfalden i de olika sätten att läsa böcker på. Varje bok tycks höra samman med en särskild lässituation. Om man vill skapa litterär bredd bland läsarna kanske man också bör uppmuntra bredd i själva lässituationerna, resonerar Pamela Schultz Nybacka.
– Vi måste göra plats för nya bilder av läsandet. Nya forskningsmetoder kan hjälpa oss att nå en både djupare och bredare förståelse av kulturvanorna.
För bilder och mer information, kontakta Pamela Schultz Nybacka på tfn 08-16 46 57, 0707-308 310 eller e-post: ps@fek.su.se
Rapporten återfinns i sin helhet på http://www.fek.su.se/current_research/bookonomy
Genetiska förändringar som leder till utbyte av arvsmassa mellan olika kromosomer ger ofta upphov till så kallade fusionsgener där delar av två gener slås samman till en ny gen. Nya rön visar att dessa fusionsgener, som upptäcks i allt fler cancerformer, tycks påskynda tumörutvecklingen. Vanligtvis sker förändringen av en normal cell via en godartad tumörform som sedan den fått ytterligare fel i sin arvsmassa utvecklas till en elakartad tumör som sprider sig i kroppen. Fusionsgener tros kunna påskynda utvecklingen av elakartade tumörer genom att samtidigt påverka flera av cellens olika försvarssystem mot okontrollerad tillväxt.
Fil mag Melker Göransson har i sin avhandling studerat den fusionsgen, FUS-DDIT3, som orsakar fettvävstumören myxoida liposarkom för att förstå vilka system som påverkas och hur detta leder till tumörutveckling. Denna kunskap kan sedan användas för att finna ledtrådar till hur myxoida liposarkom med hjälp av specifika cellgifter skulle kunna botas eller lindras. Idag behandlas patienter som drabbats av tumören med operation och strålbehandling vilket ofta ger en mängd biverkningar. Dessutom kommer sjukdomen ofta tillbaka i en mer aggressiv form en tid efter behandling.
– Vi har funnit att det fusionsprotein som bildas i celler som bär fusionsgenen interagerar och stör flera av de olika system som hindrar okontrollerad tillväxt. Bland annat har vi funnit en direkt koppling mellan fusionsproteinet och det kraftfulla NFkappaB-systemet som är det system som även styr inflammationsreaktionen, säger Melker Göransson.
Forskare har länge misstänkt att det finns ett samband mellan inflammation och tumörutveckling. Ny forskning har visat att just NFkappaB-systemet verkar vara den viktigaste faktorn i denna koppling. Sedan många år finns anti-inflammatoriska mediciner som innehåller den aktiva substansen acetylsalicylsyra som slår mot NFkappaB-systemet. Samtidigt pågår intensiv forskning för att ta fram nya specifika substanser mot inflammatoriska sjukdomar och olika typer av tumörsjukdomar.
– Vi hoppas att kopplingen mellan fusionsproteinet och NFkappaB-systemet ska ligga till grund för utvecklandet av nya terapiformer baserade på specifika läkemedel, med färre biverkningar, mot NFkappaB-systemet för patienter som drabbats av denna elakartade tumörform, säger Melker Göransson.
Avhandlingen är skriven av:
fil mag Melker Göransson, telefon: 031-342 28 85, 031-82 48 70, mobiltelefon: 0737-41 24 25, e-post: melker.goransson@llcr.med.gu.se
Handledare:
professor Pierre Åman, telefon: 031-342 28 42, e-post: pierre.aman@llcr.med.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för patologi
Avhandlingens titel: Functional characterization of the liposarcoma associated fusion oncogene FUS-DDIT3
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig vid Sahlgrenska akademin
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Dagens Internet är skapat för en relativt statisk struktur där datorer förblir uppkopplade mot ett och samma nätverk. En användardator som flyttas mellan olika nätverk kommer att tappa den kommunikation som pågår.
För att vidmakthålla kommunikationen när en användare rör sig mellan olika nätverk med sin dator krävs nya lösningar.
En sådan lösning är ett förslag med namnet Mobile IP, som för att fungera riktigt bra dock delvis behöver utökas. Trådlösa uppkopplingar är känsliga för störningar och det kan skapa situationer där Mobile IP inte fungerar särskilt bra.
I doktorsavhandlingen Extended Mobile IP and support for global connectivity in hybrid networks föreslår doktoranden Christer Åhlund en utökning av Mobile IP som möjliggör att flera parallella trådlösa uppkopplingar kan användas och där prestandan i kommunikationen används för att bestämma vilken trådlös uppkoppling som ska användas.
I avhandlingen presenteras också en lösning där datorer som befinner sig inom kommunikationsräckvidd kan kommunicera direkt eller genom att använda en mellanliggande dator om så krävs, så kallade ad hoc-nätverk. På så vis kan en mobil användare med bärbar dator nå en annan dator via ad hoc-nätverket eller genom att använda en accesspunkt för att nå datorn via Internet.
Hanteringen är osynlig för användaren och kräver inte att datorn behöver konfigureras om för att hantera de olika sätten att kommunicera.
Christer Åhlund är född i Örnsköldsvik och i huvudsak uppvuxen i Hallstahammar. Han har läst datateknik vid Mälardalens högskola i Västerås och datavetenskap vid Uppsala universitet.
Christer Åhlund bor numera i Skellefteå och förutom den akademiska karriären har han arbetat som programmerare, systemingenjör och projekledare i industrin.
Kontaktinformation
Upplysningar: Christer Åhlund, tel. 0910-58 53 31, 070-543 37 22, christer.ahlund@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Eventuell pressbild kan beställas via Lena Edenbrink
Folat (folsyra*) är ett B-vitamin som levererar byggstenar till kroppens arvsmassa. Intaget av folat är särskilt viktigt före och under de första graviditetsveckorna, då vitaminet skyddar fostret mot ryggmärgsbråck. Därtill antyder flera studier att folat kan skydda mot hjärt-kärlsjukdomar, demenssjukdomar samt vissa former av cancer.
Enligt de senaste rekommendationerna bör det dagliga folatintaget vara 400 µg för fertila kvinnor, 500 µg för gravida och ammande och 300 µg för övriga vuxna. Kostundersökningar visar dock att svenskarnas folatintag är betydligt lägre. I USA har man ökat folatintaget genom obligatorisk folsyraberikning i spannmålsprodukter och antalet barn som föds med ryggmärgsbråck har minskat med 19 procent. I dagsläget har 38 länder infört obligatorisk folsyraberikning, men i Sverige och i flera EU-länder utreds för närvarande frågan om folsyraberikning.
En del av Madelene Johanssons doktorsarbete bestod i att ta fram förfinade analysmetoder som ger tillförlitliga resultat även om folathalterna är låga. Dessa metoder användes bland annat för att bestämma folathalten i några utvalda glutenfria produkter ? personer med glutenintolerans får nämligen i sig mindre folat än den genomsnittlige svensken. Glutenfria livsmedel innehåller mindre mängder folat än ?vanliga? livsmedel. Enligt Madelene Johanssons mätningar t.o.m lägre i vissa produkter än vad som anges i de svenska kosttabellerna. Forskargruppen rekommenderar därför att man även berikar glutenfria livsmedel, om folsyra-berikning införs i Sverige.
Madelene Johansson har också undersökt hur väl människor tillgodogör sig folat. En korttidsstudie visade att kroppen tar upp 80 procent av folsyran i folsyraberikat bröd, och 85 procent av folat från jästflingor. Upptaget av folsyra från berikat bröd var dock något lägre än från ett kosttillskott med folsyra. En uppföljande studie där 30 kvinnor åt ett folsyraberikat bröd dagligen i 12 veckor, utan att ändra sin kost i övrigt, bekräftade att folsyra från berikat bröd tas väl upp i kroppen. Ett dagligt folsyraintag på 170 µg var tillräckligt för att höja folatstatusen. Med stöd av de nya resultaten anser Madelene Johansson och hennes kollegor att bröd är ett lämpligt livsmedel för folsyraberikning. Dessutom skulle bättre folatproducerande bagerijäst kunna användas för att på naturlig väg folatberika bröd, då dessa folater absorberas väl i kroppen och redan idag utgör merparten av brödets naturliga folater.
* folsyra är den syntetiska formen av folat
Kontaktinformation
Agronom Madelene Johansson, inst. för livsmedelsvetenskap, SLU, försvarar fredagen den 4 mars kl. 09.15 sin doktorsavhandling Analytical and nutritional aspects of folate in cereals. Disputationen äger rum på Loftet, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är Dr. Liisa Vahteristo, European food safety authority, Bryssel, Belgien.
Mer information: Madelene Johansson, 018-67 20 70
E-post: Madelene.Johansson@lmv.slu.se
Det forskningsbaserade digitala verktyget för miljöanpassad måltidsplanering utvecklas av Industriell ekologi vid KTH i samarbete med Hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet. Från en lista på cirka 150 livsmedel kommer man att kunna få reda på hur stora utsläppen av växthusgaser blir under produktion och transport för de måltider man tänker tillaga.
Livsmedelsproduktion och transport står för en stor andel av de totala växthusgasutsläppen i samhället men utsläppen skiljer sig mycket åt mellan olika typer av livsmedel.
– Kött ger större utsläpp än bönor, smör mer än olja och grönsaker från växthus mer än de som odlats på friland, men man måste också se på hur mycket man äter av varje livsmedelstyp för att förstå den totala miljöbelastningen, säger Annika Carlsson-Kanyama, projektledare och forskare på KTH.
Tips på hur man minskar miljöpåverkan kommer att ingå. Verktyget kommer i ett senare skede att testas tillsammans med skolelever och hushåll. Uppdraget att ta fram verktyget kommer från Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
Kontaktinformation
Annika Carlsson-Kanyama, 0736-37 45 71, annikack@ket.kth.se
Hon har utvecklat metoder för att bestämma tredimensionella atomstrukturer av extremt små kristaller (några miljondels millimeter). Dessa elektronkristallografiska metoder har hon tillämpat på olika oorganiska material, bl.a. kvasikristaller och mikroporösa material. Nu arbetar hon med utveckling av nya porösa material med skräddarsydda egenskaper, med förmåga att filtrera bort vissa föroreningar eller underlätta kemiska processer.
