Avhandlingen är en undersökning av möjligheterna att faktiskt överge antagandet. Den analyserar hur teorin om rationella val förutsätter ett antagande om vad som driver mänskligt handlande, och studerar konsekvenserna av att utgå från att människan drivs av annat än materiellt egenintresse. Slutsatserna är att teorin om rationella val är mer beroende av att människan antas vara en materiell egoist än vad som brukar anges.
Teorin om rationella val säger att en rationell människa väljer att handla så att hon på bästa sätt uppnår sina mål. För att förklara hennes val måste vi därför veta vilka mål hon har. Gissningar om dessa mål är alltså en nödvändig del av teorin om rationella val. Traditionellt har målen antagits anges av materiellt egenintresse: alla människor vill ha högre materiell levnadsstandard och kommer att agera i sitt eget intresse. Utifrån detta antagande har man sedan förklarat allt ifrån väljarbeteende till val av äktenskapspartner. Men många menar att människors handlingar ofta inte är baserade på materiellt egenintresse utan även motiveras av andra överväganden. Genom att ändra antagandet om vilka mål människor har till att också inbegripa andra mål än sådana baserade på materiellt egenintresse skulle man kunna få en bredare bild av mänskligt handlande och därmed kunna förklara mer.
Avhandlingen visar dock att trots att teorin om rationella val ansetts vara neutral med avseende på de mål människor antas ha, strider vissa antaganden om andra mål än materiellt egenintresse mot grundläggande drag hos teorin. De antaganden det gäller är tyvärr de två vanligaste alternativen till materiellt egenintresse: å ena sidan att vilja vara rättvis och att göra rätt för sig, och å andra sidan att ha flera olika mål samtidigt, t ex både materiellt egenintresse och mer moraliska överväganden. Ett antagande om att människor försöker vara rättvisa mot sina medmänniskor och vill göra rätt för sig aktualiserar problem för det sätt på vilket teorin om rationella val beskriver valalternativ. Ett nytt sätt att beskriva alternativ innebär dock att vissa drag hos teorin behöver omprövas. Ett antagande om att en människa har många olika mål, såsom t ex både en högre levnadsstandard och att handla moraliskt riktigt, gör det i sin tur svårt för teorin att specificera vad som är rationellt att göra för en person i en given situation. Att ha flera mål kräver nämligen att man kan göra prioriteringar mellan dessa när de är i konflikt med varandra, såsom t ex målen ”mer pengar” och ”moralisk godhet” ofta är, och teorin om rationella val kan inte avgöra hur sådana prioriteringar bör göras. Vid målkonflikter kan teorin därför inte användas.
Konsekvenserna är att teorin om rationella val är mer knuten till en viss människosyn än vad man tidigare känts vid. Om man anser att människor inte är materiella egoister på alla områden i livet, grusas därmed förhoppningar om att använda teorin för att förklara fenomen på alla områden av mänskligt handlande. Användningsområdet för teorin om rationella val blir därför begränsat.
Avhandlingens titel: Economic Man – The Last Man Standing
Avhandlingsförfattare: Lina Eriksson , tel. 031-707 3377(bost.), 031-773 5148(arb.)
e-post:.lina.eriksson@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Aanund Hylland, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 februari 2005 kl. 13.15, sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
De medverkande förskollärarna uppfattar att deras lärande blir meningsfullt för dem när de kommunicerar med varandra, när de prövar att tillämpa vad de lärt sig på olika sätt i sin yrkespraktik och när de jämför sina egna olika sätt att tänka om hur barn lär och hur detta har påverkat deras sätt att bidra till barns lärande. Variationen som pedagogerna själva skapar i kommunikationen, yrkespraktiken och genom att jämföra olika sätt att tänka om barns lärande hos sig själva leder till att de uppfattar att de bidrar till barns lärande på ett förändrat sätt.
I början av utbildningen kännetecknades pedagogernas delaktighet i barnens lärande av att den var barncentrerad vilket innebär att pedagogerna tog tillvara barnens intresse och var lyhörda för vad deras intresse och uppmärksamhet var riktat mot. I slutet av vidareutbildningen hade pedagogerna förändrats mot att de hade ett relationellt perspektiv. Ett sådant perspektiv på barns lärande innebär att pedagogerna dessutom utmanar barnen i deras lärande genom att problematisera innehållet för barnen.
Att den lärande oavsett ålder skapar variation i sitt lärande får konsekvenser för undervisningen i såväl förskola och grundskola som gymnasie-, universitets- och vidareutbildningar. I och med att dessa verksamheter ser olika ut måste pedagoger och lärare i respektive verksamhet pröva och ompröva hur de tar tillvara och använder den variation som den lärande själv skapar. Det är med andra ord inte bara innehållet eller sättet att förstå något som är centralt i undervisningen. Det handlar också om att ta tillvara och använda den variation som de lärande själva genererar som en del i undervisningen, och att detta skulle kunna bli nydanande för undervisning inom all utbildning.
Författare: Ann-Charlotte Mårdsjö, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Ann-Charlotte.Mardsjo@ped.gu.se
telefon: 031-773 20 40, 0706-27 98 54
Avhandlingens titel; Lärandets skiftande innebörder − uttryckta av förskollärare i vidareutbildning
Handledare Professor Ingrid Pramling Samuelsson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Ingrid.Pramling@ped.gu.se
Disputation Fredagen den 11 februari 2005, klockan 9.15 i Stora hörsalen, Pedagogen, Göteborgs universitet
Opponent: Professor Jan-Erik Johansson, Högskolan i Oslo
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
Nästan omedelbart när man kommer till en vårdenhet kan man känna atmosfären eller stämningen där, en atmosfär som antingen upplevs som positiv eller negativ. Denna avhandling studerar vad vårdmiljö och vårdatmosfär betyder för den som är sjuk och vårdas på institution, för närstående och för personal. Resultaten visar att det är svårt att uppleva god vård i en negativ atmosfär och vice versa, det vill säga att upplevelsen av vårdatmosfär ej går att skilja från upplevelsen av vård och omvårdnad.
Resultaten visar också att vårdmiljön inte bara är en plats där man ger och får vård, utan att den symboliskt säger något om kvaliteten på vården och människors värde. Till exempel symboliserar dammråttor på golvet och vissna blommor i miljön dålig omvårdnad, och leder till frågor som ”om de inte vårdar miljön hur kommer då min vård att bli?”. Det första mötet är extremt viktigt, om människor blir välkomnade skapas en förutsättning att känna att detta är en plats där man kan känna sig trygg och säker. Utformningen och inredningen av vårdmiljön påverkar också möten mellan människor. Om patienter, anhöriga och vårdare kan mötas och om patienter kan se vad vårdare gör känner man sig trygg. Att man kan känna igen sig bland vardagliga ting och samtal i miljön, och att man har någon att prata med skänker också en trygghet.
Resultaten visar också att vårdarnas tempo symboliserar om de är tillgängliga eller ej. Vårdare som rör sig i rask takt visar att de har bråttom och patienter och närstående drar sig för att fråga om hjälp. Det är också viktigt för upplevelser av trygghet och säkerhet att information ges på ett enkelt språk, och att det finns en övergripande filosofi, gemensamma mål och en gemensam strävan som enar såväl personal som patienter och närstående. Människors personliga förväntningar påverkar upplevelser av vårdatmosfären. Om vårderfarenheten är bättre än förväntat blir upplevelsen positiv och om den är sämre än förväntat blir den negativ. En skenbart liten detalj som att bli bjuden på en kopp kaffe när man kommer till avdelningen kan betyda väldigt mycket för hur man upplever vården på avdelningen, det vill säga om där finns utrymme att göra det lilla extra och sätta en guldkant på tillvaron.
Vårdmiljöer som innehåller något som fångar intresse, till exempel ett pussel, konst eller utsikt från ett fönster, skapar förutsättningar att lyfta blicken från sin egen svåra situation för en stund, att exempelvis slippa tänka på den svåra strålbehandling som den cancersjuke patienten sitter och väntar på. Resultaten visar också att så kallad taktil beröring kan lindra den maktlöshet personal många gånger känner inför demenssjuka patienters lidande. Genom beröring suddas gränsen mellan att vara patient och vårdare ut, och det ges möjlighet att kunna se sig själv som en värdefull person och vårdare i en många gånger svår vårdrelation.
Fredagen den 4 februari försvarar David Edvardsson, Institutionen för Omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Atmosphere in Care Settings – Towards a Broader Understanding of the Phenomenon. Svensk titel: Vårdatmosfär – mot en bredare förståelse av fenomenet. Disputationen äger rum kl 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Marit Kirkevold, Institute for Nursing Science, University of Oslo, Norge.
David Edvardsson är född och uppvuxen i Skellefteå.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta David Edvardsson på telefon 090-786 91 43, mobiltelefon 0701-76 25 75 eller e-post david.edvardsson@nurs.umu.se.
EU-kommissionen tog nyligen beslut om vilka konsortier av europeiska universitet som ska få status som ”Erasmus Mundus Master Courses Consortium”, en status som innebär rätt att driva europeiska masterprogram av hög kvalitet.
200 ansökningar hade kommit kommissionen tillhanda, 15 valdes ut och Luleå tekniska universitet finns med i två – bland annat i konkurrens med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
Redan till vårens antagning kan svenska och utländska studenter söka till de två masterutbildningar inom ämnena rymdteknik/rymdvetenskap och materialvetenskap där Luleå tekniska universitet deltar.
Det ena programmet finns inom området avancerad materialvetenskap – studenterna kommer att studera i Luleå samt i Frankrike (Nancy), Spanien (Barcelona) eller Tyskland (Saarbrucken). Vidare får studenterna två examina – en svensk och en från något av de övriga tre länderna.
Flera svenska industriföretag – bland andra SSAB, SECO Tools AB och Aura Light AB – har visat stort intresse för den nya internationella utbildningen genom att erbjuda stipendier till studenter.
Det andra programmet heter SpaceMaster-joint European master in space science and technology. På det kommer studenterna först att studera en termin i Tyskland (Wurzburg), den andra terminen läser de på rymdcampus i Kiruna och under det andra studieåret väljer man en specialisering i England (Cranfield), Frankrike (Toulouse), Tjeckien (Prag), Finland (Helsingfors), Tyskland (Wurzburg) eller Sverige (Rymdcampus i Kiruna i samarbete med Institutet för rymdfysik, IRF).
Också dessa studenter får två examina.
I båda de aktuella masterprogrammen kommer det också att vara möjligt för några av LTU-studenterna att under en period studera vid ett partneruniversitet i Kina, Japan, USA, Australien eller någon annat icke EU-land.
Exakt vilka dessa partneruniversitet blir är i dagsläget inte klart.
Kontaktinformation
Upplysningar: Sven Molin (rymdteknik), sven.molin@ltu.se eller Asta Pellinen-Wannberg (rymdteknik), tel. 0980-791 18, asta.pellinen-wannberg@irf.se, Magnus Odén (materialvetenskap), tel. 0920-49 19 61, magnus.oden@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Stråkröjning kallas den nya metoden där en röjningsmaskin tuggar sig fram genom ungskogen i stråk på drygt 2 meters bredd, vilket är det normala avståndet mellan träden efter en röjning. Däremellan lämnas en 5-7 meters mellanzon där man röjer med vanlig röjsåg.
Att stråkröjningen blir dubbelt så snabb och hälften så dyr som vanlig röjning beror på att maskinen arbetar mycket effektivt i stråken, men också på att arbetet med röjsåg i mellanzonen går mycket snabbare då man har stråken att hålla sig till.
Skogforsk fortsätter nu att följa prototypmaskiner i praktisk drift för att förfina metoderna och titta närmare på biologiska aspekter som t.ex. skadenivåer och stabilitet.
När slår metoden igenom i praktiken?
– Det är svårt att säga, nu tar ju dessutom stormens härjningar en del fokus från utvecklingsfrågorna. De biologiska aspekterna tar tid att följa upp, men vi kommer nog snart att få se fler maskiner i testverksamhet. Den låga röjningsaktiviteten i landet kräver nytänkande och stråkröjning är ett mycket lovande koncept.
Kontaktinformation
Isabelle Bergkvist, Skogforsk. 018-18 85 95, 070-558 85 87.
Malin von Essen, pressansvarig. 018-18 85 76, 070-630 68 67.
När man analyserar energianvändning och miljöeffekter inom processindustrin är det viktigt att förstå interaktionen mellan olika processer och inte minst att industrin ingår i ett större, samhälleligt system. Gör man förändringar i ett delsystem kan det resultera i förändringar på andra håll i processkedjan, vilket gör att systemeffekten inte nödvändigtvis blir bättre.
Därför måste man ta hänsyn till hela systemet för att kunna bedöma omfattningen och utsträckningen av eventuell miljöpåverkan – man måste alltså ha ett helhetsperspektiv vid analysen.
I doktorsavhandlingen Process integration in the steel industry – Possibilities to analyse energy use and environmental impacts for an integrated steel mill med vilken Mikael Larsson disputerar den 28 januari, behandlas betydelsen av att ha just ett helhetsperspektiv vid analys av en processindustris energi- och materialsystem.
I avhandlingen presenterar Mikael Larsson analysmetoder, modeller och synsätt för energianalys av ett integrerat stålverk. Ett flertal fallstudier där dessa har applicerats visar på stora möjligheter till besparingar när det gäller energi, kostnad och miljömässig påverkan.
Helhetssyn och resurseffektivitet är ledord i detta arbete.
Mikael Larsson är född och uppvuxen i Tibro i Västergötland. 1995 flyttade han till Luleå för att studera till civilingenhör i maskinteknik med inriktning energiteknik. Studierna avslutades med ett examensarbete på SSAB Tunnplåt AB under hösten 1999 och under 2000 påbörjade Mikael Larsson sina doktorandstudier vid Avdelningen för energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
Efter disputationen tillträder Mikael Larsson en tjänst vid MEFOS – Metallurgical research institute AB i Luleå.
Kontaktinformation
Upplysningar: Mikael Larsson, tel. 0920-49 23 12, mikael.larsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
När IT-bubblan var som mest uppblåst valde ett antal investmentbanker att bl.a. ändra sina analytikers investeringsinriktning inom EU och EMU till att omfatta enbart en sektorroll. När bubblan sedan sprack år 2000 uppvisade dock en serie av statistiskt baserade indikatorer att den så kallade finansiella integrationen drastiskt minskade.
─ IT-bubblan överdrev graden av finansiell integration, säger Jens Nystedt. Dock finns det ett antal strukturella faktorer som på längre sikt kommer att underlätta integrationen av EU:s aktiemarknader. Lokala aktiemarknader, så som den svenska, måste i längden integrera sig med den stora aktiemarknaden ute på kontinenten för att nå goda resultat.
Avhandlingen visar också att ett antal initiativ till att harmonisera regleringar inom EU kan hjälpa portföljförvaltare att i större utsträckning diversifera hela sin portfölj över alla EU-länder samt att fokusera mer på sektorer och enskilda företag i sina investeringsanalyser av enskilda länder.
Doktorsavhandlingen inkluderar tre artiklar: ovan omskrivna ”European Equity Market Integration: Cyclical or Strucutral”, ”OTC versus Organized Derivative Exchange Market Competition” (handlar om hur olika derivatmarknader konkurrerar) och ”Crisis Prevention and Private Sector Adaptation” (handlar om hur ett lands statsskuld bör omförhandlas).
Jens Nystedts doktorsavhandling ”Competition, Regulation and Integration in International Financial Markets”, finns att beställa via Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan, e-post: efi@hhs.se.
Kontaktinformation
Jens Nystedt (nu verksam i London)
Tel: +44 207 545 9805
E-post: jens.nystedt@db.com
För att öka mängden död ved började skogsbruket i början av 1990-talet tillverka högstubbar ute på hyggena. Eftersom naturligt avblåsta träd hyser en rik insektsfauna trodde man att högstubbar kapade med skogsmaskin skulle ge samma effekt. Metoden fick snabbt genomslag, men ingen visste om det egentligen fungerade.
– Nu vet vi att högstubbar av både löv- och barrträd fungerar som utvecklingsmiljöer för ett stort antal vedlevande skalbaggar, säger Jan Weslien, insektsforskare på Skogforsk.
I en av studierna utnyttjades högstubbarna av mer än 300 av totalt 500 vedlevande skalbaggar som fanns i området. Fyrtio av arterna på högstubbarna fanns på den så kallade röda listan – listan över arter som bedöms ha minskat i antal i landet. Och ett hundratal arter fanns i så stora mängder att stubbarna bör ha fungerat som yngelplats.
– Flest sällsynta arter fanns på högstubbar av asp. Och eftersom olika insektsarter trivs på olika trädslag är det viktigt att skogsägaren tillverkar högstubbar av asp, björk och tall och inte bara av gran som är vanligast idag, säger Jan Weslien.
Lämna högstubbar efter stormen?
Många skogsägare har i stormens spår nu fått naturligt skapade högstubbar på sin mark. Och Jan Weslien ser gärna att många av dessa får stå kvar:
– Möjligheten att lämna naturliga högstubbar bör utnyttjas av skogsägarna, särskilt om spjälkningar eller andra skador gör virket väredelöst. Våra undersökningar visar dessutom att förökningen av skadeinsekten granbarkborre oftast är dålig i högstubbar.
Jan Weslien framhåller också att högstubbar bara är en av de åtgärder som behövs för att gynna den biologiska mångfalden:
– Många arter kan inte leva i död ved på hyggen utan trivs bäst i sluten skog. Därför är det viktigt att också avsätta skogsbestånd, t.ex. nyckelbiotoper och reservat, där träd får dö och förmultna ”naturligt”.
Praktiska råd:
– Skapa inte bara högstubbar av gran utan också av asp, björk och tall.
– Välj i första hand träd med kvalitetsfel i rotstocken. Då sparar du pengar.
– Skapa gärna några riktigt grova högstubbar. Om det inte går kan du kompensera genom att göra några fler klena och/eller högre högstubbar.
– Ställ högstubbarna på hyggen och i skogsbryn för att gynna de många sol- och värmeälskande arterna. Solexponerad död ved är en bristvara.
– Vid röjning – röj även runt högstubbarna för att behålla solexponeringen. Allt tyder på att högstubbarna används under lång tid.
Läs mer i Resultat nr 19, 2004 som kan beställas på 018-18 85 00!
Kontaktinformation
Jan Weslien, Skogforsk. 018-18 85 05, 070-698 59 29
Malin von Essen, pressansvarig. 018-18 85 76, 070-630 68 67
– Vi kommer att samla information och fakta om stormfällningen, om de effekter den fått och om hur arbetet med att ta hand om de nerblåsta träden fortgår, berättar Ivar Palo, SkogsSveriges projektledare.
Det är SkogsSveriges medlemsföretag och organisationer som tagit initiativ till den nya webbplatsen.
Tanken är att företag och organisationer, politiker och andra opinionsbildare ska kunna använda webbplatsen för att få och sprida information och kunskap som har anknytning till stormfällningen. Även för journalister bör webbplatsen kunna bli mycket intressant.
SkogsSverige är ett projekt inom fakulteten för skogsvetenskap vid SLU i Umeå. SkogsSverige-portalen hade förra året cirka 800 000 unika besökare som klickade fram 2,7 miljoner sidor. Adressen är
www.skogssverige.se
Kontaktinformation
Ivar Palo, tel o90-786 83 49, mobiltel 070-686 94 44
E-post: Ivar Palo .Palo@sfak.slu.se>
Journalister är välkomna att träffa tvillingparet i deras hem:
Fredag den 28 januari kl. 15-16
Kungsholmen, Stockholm
(för exakt adress kontakta Sabina Bossi, tfn 08-524 838 95, e-post sabina.bossi@admin.ki.se)
– De har varit med i åtskilliga testtillfällen och bidragit till forskning kring dagens vanligaste sjukdomar och deras koppling till arv och miljö, berättar professor Nancy Pedersen, chef för det Svenska Tvillingregistret.
– Det är väldigt ovanligt att båda i ett tvillingpar överlever i hundra år. Vi vet att genetiken är en påverkande faktor för utveckling av sjukdomar hos människan, men denna faktor minskar i betydelse efter 80-års ålder. Det betyder att Gunhild och Siri måste ha haft bra levnadsvanor, säger Nancy Pedersen.
Samtidens folksjukdomar: stress och övervikt
I samma takt som levnadssätt och vår uppväxtmiljö förändras så blir nya frågeställningar aktuella för forskarna. Vad är det som ligger bakom den ökade stressen, utvecklingen av diabetes och övervikt hos de nya medborgarna?
Nya tvillingar är nu på väg in i det Svenska Tvillingregistret och många av dem kommer att bli delaktiga i forskningsprojekt. Forskarna kommer under våren 2005 att kontakta tvillingar som är mellan 20 och 45 år. Dessa tvillingar kommer att bli tillfrågade om att besvara en enkät på Internet. Samtidigt kommer föräldrar till tvillingar som är 9 till 12 år att bli kontaktade för att bli intervjuade per telefon.
FAKTA om TVILLINGREGISTRET
I tvillingregistret finns för närvarande mer än 172000 tvillingar.
Av dessa drygt 86000 tvillingpar finns 61000 par där båda tvillingarna är i livet.
Mellan 1-2% av alla födslar är tvillingfödslar. Denna siffra varierar något i olika delar av världen.
Av de tvillingpar som föds utgörs ungefär 1/3 av vardera enäggstvillingar, likkönade tvåäggstvillingar och olikkönade tvåäggstvillingar.
Registret startades på 1960-talet av forskare som ville undersöka hur rökning påverkar vår hälsa.
Den första studien som gjordes med tvillingregistret som underlag visade att rökare oftare får lungcancer än de som inte röker.
I dagsläget pågår cirka 30 forskningsprojekt med material från tvillingregistret.
För mer information om Tvillingregistret: http://www.mep.ki.se/twinreg/index_se.html
För kontakt med Nancy Pedersen, professor i genetisk epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), Karolinska Institutet: Tel: 08-524 874 18 – Fax: 08-31 49 75 – E-post: Nancy.Pedersen@meb.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Boken ”Thoughtful interaction design: A design perspective on information technology” har precis kommit ut på det ansedda förlaget. Det är förlagets första bok av svenska författare inom ämnesområdet människa-datorinteraktion, där MIT Press hittills givit ut nästan hundra titlar.
Den rådande synen inom området är att IT-design är en rätt strikt form av problemlösning. Författarna Erik Stolterman och Jonas Löwgren menar i sin bok att design av den digitala miljö vi lever i är något som måste göras på ett eftertänksamt och reflekterande sätt. Författarna anser också att utveckling av informationsteknik ska ses som en designdisciplin, IT-design, närmast besläktad med områden som arkitektur och industridesign.
Som IT-designer måste man ha en förmåga att kunna avgöra på vilket sätt en speciell lösning passar för en specifik enskild användningsmiljö. Enligt Erik Stolterman och Jonas Löwgren handlar interaktionsdesign också om att inse värdet av varje digital produkts utseende. Ett hus fungerar som en funktionell lösning på ett boende, men är också en viktig del i den estetiska miljö människor lever i. Digitala produkter är idag på samma sätt ett viktigt och vanligt inslag i våra livsmiljöer, både i våra hem och på våra arbetsplatser.
I boken presenterar författarna en ny ansats för hur en designer kan arbeta. Boken utvecklar begrepp för digitala produkters brukskvaliteter. Begreppen gör det möjligt att prata om och beskriva digitala produkters egenskaper i olika sammanhang. Boken ger också en djupare förståelse för hur designprocessen faktiskt går till, hur man som designer bör tänka på sitt arbete, hur man kan förbättra sin designförmåga och hur man bör förhålla sig till metoder och tekniker inom området.
Erik Stolterman är professor vid institutionen för informatik, Umeå universitet. Jonas Löwgren är professor i interaktionsdesign vid området för Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Erik Stolterman,
institutionen för informatik,
Umeå universitet,
tel: 090-786 5531,
e-post: erik@informatik.umu.se
eller
Jonas Löwgren,
Malmö högskola,
tel: 070-391 7854,
e-post: jonas.lowgren@k3.mah.se
Den slutsatsen drar Anna Prestjan, historiker vid Örebro universitet, i sin doktorsavhandling. Hon har undersökt idé och praktik i svensk alkoholistvård under perioden 1885, då den första alkoholistanstalten startades, till omkring 1916 då tvångsvårdslagen började praktiseras. Undersökningen utgår från studier av de fyra första alkoholistanstalterna och behandlar både vårdpraktik och de idéer kring alkoholistvård som formulerades av anstalternas ledare.
Anna Prestjan visar hur alkoholistvården såg ut under den aktuella perioden men också om vilka konsekvenser eller funktioner den hade. Den första alkoholistvården var en uttalat medicinsk företeelse och verksamheten byggde på medicinvetenskapliga kunskaper.
– Men jag har också kunnat se hur medicinska mål, det vill säga hälsa, sammanföll med samhällsreformistiska mål och hur alkoholistvården var en del i ett större samhällsreformistiskt projekt, säger Anna Prestjan. Att bli frisk definierades främst i termer av att fungera socialt och att uppfylla idealen för manligt medborgarskap: familjeförsörjare, självkontrollerad, fysiskt kraftfull och arbetsam.
Prestjans slutsatser har bland annat kunnat dras utifrån att idé och praktik kring alkoholistvård var desamma vid de tre läkarledda, medicinvetenskapliga anstalterna, som vid en anstalt vars ledare inte ville kalla alkoholismen en sjukdom. Men samma behandlingstankar och behandlingsmetoder användes och målen med behandlingen var desamma.
Avhandlingens titel ”Att bota en drinkare. Idéer och praktik i svensk alkoholistvård 1885 -1916.”.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Prestjan på telefon: 019-30 38 13, mobil: 0703-22 06 21, e-post: anna.prestjan@hum.oru.se
Pressbild på Anna Prestjan finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats. Adress: www.oru.se/press/bildarkiv/anna_prestjan
Vad händer t ex i de olika europeiska länderna om EU slopar subventionen av socker eller av spannmål? Hur påverkas respektive land om man tar bort tullarna på jordbruksprodukter från tredje världen? Idag finns inga modeller för att göra sådana analyser av följderna av olika beslut.
– För tre år sedan började vi samman med kollegor i Nederländerna och Tyskland dra upp riktlinjerna för ett forskningsprojekt som skulle utveckla de modeller som behövs. Då tyckte många att det var en helt orealistisk idé, med tanke på de många konflikterna inom EUs jordbrukspolitik.
– Men nu tycks faktiskt alla ha insett att de nuvarande subventionerna är ohållbara, och att en förändring måste göras. Därför kan man se vårt forskningsprojekt nästan som ett beställningsarbete från EU-kommissionen, säger professor Lennart Olsson.
Lennart Olsson är föreståndare för LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies. Det är LUCSUS som genom en tvärvetenskaplig forskargrupp från Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi samt Institutionen för kemiteknik ska sköta kontakterna med EU-kommissionen, nationella myndigheter och olika jordbruksintressen. Man ansvarar också för den övergripande strukturen i de komplexa datorbaserade planeringsmodeller som ska utvecklas.
Forskningsprojektet heter SEAMLESS och omfattar hela 31 forskargrupper (agronomer, ekonomer, geografer, datavetare, matematiker m fl) från 15 länder. Projektet har en budget på drygt 100 miljoner kr och ska pågå i fyra år.
SEAMLESS inleds med ett stort forskarmöte i Lund den 25-28 januari. Media är välkomna till inledningen av detta möte, som börjar med en presentation kl 13 av projektets bakgrund och arbetsplan. Mötet hålls i den stora hörsalen på Geocentrum, Sölvegatan 10 i Lund.
Mer information professor Lennart Olsson, tel 046-222 05 11 eller 0706-46 27 12, lennart.olsson@lucsus.lu.se, eller Ann Åkerman, tel 046-222 80 81 eller 0703-89 80 81, Ann.Akerman@lucsus.lu.se.
Avhandlingen skiljer på rekommendationer skrivna av analytiker och de som skrivits av ekonomiska journalister. Det visar sig att den information som speglas i rekommendationer från analytiker redan har utnyttjats innan den publiceras i tidningar och tidskrifter. Troligtvis har analytikerna förmedlat informationen till sina privata kunder, vilka har kunnat tjäna pengar på informationen innan den nått läsarna.
Köprekommendationer från banker som deltar aktivt vid börsintroduktionen av företag i Skandinavien, är mer tillförlitliga än de från andra håll. De deltagande bankerna lyckas drygt 15% bättre med sina köprekommendationer än marknaden som helhet och mycket bättre (drygt 26% bättre) än de som kommer från icke deltagande banker, under rekommendationens första år.
Erik Lidén har också studerat den abnormala avkastningen på de nya rekommendationer som publiceras i svenska tidningar och tidskrifter under de första två åren, för att se om en investerare kan använda sig av dessa rekommendationer för att tjäna mer pengar än vad ”marknaden” genererar. Resultaten visar att investeraren skulle ha förlorat pengar på att följa köprekommendationerna medan han eller hon hade tjänat på att följa säljrekommendationerna.
– Att säljrekommendationer har ett informationsvärde medan köprekommendationer inte har det kan bero på att positiv information från företagsledningen är mer svårtolkad än negativ information, säger Erik Lidén. För övrigt genererar rekommendationer som kommer från analytiker och journalister i stort sett lika god eller dålig avkastning.
Tid för disputation: Fredag 28 januari kl 10
Plats: Sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Erik Lidén
Avhandlingens titel: “Essays on Information and Conflicts of Interest in Stock Recommendations”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta: Erik Lidén, telefon 031-773 1330, mobil 073-6004253, e-post erik.liden@economics.gu.se
_____________________________________________________
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Det gångna årtiondet har klassisk evolutionsbiologi och modern molekylärgenetik smält samman. Ur föreningen har ett nytt spännande forskningsfält uppstått, evolutionär utvecklingsbiologi eller ”Evo-Devo” (från engelskans Evolutionary Developmental Biology). Man har länge känt till att en fluga ser annorlunda ut än en daggmask eftersom deras embryonala utvecklingsgång skiljer sig åt. De olika djurtypernas evolution måste därför bygga på förändringar i de gener som styr deras embryonala utveckling. En förutsättning för ”Evo-Devo” är att man nu kan fastställa och jämföra dessa utvecklingsgener med molekylärgenetiska metoder. För första gången kan forskare tackla frågan hur djurens olika byggnad har uppstått ända ned på gennivå.
”Evo-Devo” kännetecknas av en mångfald angreppssätt, från bioinformatik till utvecklingsgenetik och paleontologi. Genom samarbete kan forskare inom ”Evo-Devo” nu börja ta itu med många olösta frågor om djurens evolution. 1 januari 2005 finansierar EU:s sjätte ramprogram ett nytt forskarutbildningsnätverk med 3,77 miljoner euro, vilket innebär ett stort bidrag till europeisk ”Evo-Devo”. Det nya nätverket omfattar nio laboratorier runtom i Europa, däribland paleobiologi vid Uppsala universitet. Nätverket, som har fått kodnamnet ZOONET, ska främja europeiskt forskningssamarbete inom “Evo-Devo” och erbjuda en bred forskningsgrundad utbildning åt en ny generation jämförande zoologer.
ZOONETs forskning inbegriper viktiga spörsmål inom djurens evolution, såsom släktskapet mellan de huvudsakliga djurgrupperna, uppkomsten av evolutionära nymodigheter som hjärnan, kroppssegmenten och extremiteterna och de genetiska mekanismer som ligger bakom sådana morfologiska förändringar hos djuren.
Nätverket kommer också att behandla frågor av stort praktiskt intresse, exempelvis hur s.k. modellorganismer (Drosophila melanogaster, Caenorhabditis elegans och möss) förhåller sig till andra organismer av vetenskapligt, ekonomiskt eller medicinskt intresse (sjukdomsspridare, skadedjur inom jordbruket osv.), liksom hur tekniker för att förändra genfunktion (t.ex. RNA-interferens och transgenes) kan tillämpas på andra organismer än modellorganismerna.
ZOONET samordnas från University College i London av Max Telford. Nätverket har ytterligare två laboratorier i Storbritannien (Michael Akam i Cambridge och Richard Copley i Oxford) samt laboratorier i Grekland (Michalis Averof), Sverige (Graham Budd), Italien (Maria Ina Arnone) och Tyskland (Detlev Arendt, Wim Damen och Ernst Wimmer). Nätverket kommer att anställa nio doktorander och nio disputerade forskarassistenter under de fyra år som projektet pågår.
FAKTA. Ramprogrammen är EU:s främsta källa för stöd till toppforskning och teknisk utveckling. Budgeten för FP6 uppgår till 19 miljarder euro. Med dessa medel finansieras organisationer av allehanda storlek under perioden 2002-2006 i hela EU.
Kontaktinformation
För närmare upplysningar kontakta:
Graham Budd (KVA forskare). Uppsala. graham.budd@pal.uu.se +49 18 471 2762, http://www.palaeontology.geo.uu.se/Mainpages/BUDDLAB/DevPaleo.html
Det är Sida som finansierar programmet för uppbyggnaden av forskningskapacitet i Burkina Faso, i vilket flera svenska universitet – vid sidan av SLU i Umeå och Umeå universitet även SLU i Uppsala och Uppsala universitet – samverkar med universitet och forskningsorganisationer i Burkina Faso. Representanter för Sarec, Sidas avdelning för forskningssamarbete, deltar också i mötet i Umeå.
Mötet organiseras av Umeå Centre for Tropical Research and Education (UCTREE). UCTREE är ett tvärvetenskapligt nätverk av forskare, företrädesvis verksamma vid SLU i Umeå och Umeå universitet.
Gert Nyberg, SLU, som är kontaktperson för Burkina Faso-samarbetet, är mycket nöjd med hur samarbetet forskningsmässigt fungerar:
– Forskningskvalitén i Burkina Faso är imponerande för ett land med så begränsade resurser. Som ett led i kapacitetsbyggnaden inleds mötet i Umeå med en handledarutbildning för kollegerna från Burkina Faso, som nu fungerar som biträdande handledare. Doktoranderna är ambitiösa och duktiga. De hade i de flesta fall erfarenhet av arbete inom respektive forskningsområde från Burkina Faso redan innan de började som doktorander.
Programmet består idag av elva delprojekt med lika många handledare. Doktoranderna gör sitt fältarbete och en del analyser i hemlandet och kommer sedan till något av de svenska universiteten för att här göra ytterligare analyser, delta i forskarutbildningskurser och skriva sin doktorsavhandling.
SLU i Umeå är involverat i åtta delprojekt (ett tillsammans med Umeå universitet), SLU i Uppsala i två, Uppsala universitet i ett och Umeå universitet i ett (tillsammans med SLU i Umeå).
I förlängningen kan det bli tal om fler doktorandprojekt. UCTREE:s nätverk med kontakter med olika vetenskapsdiscipliner gör att eventuellt framtida projekt med fördel kan vara tvär- eller multidisciplinära.
– De flesta av oss handledare har besökt Burkina Faso någon gång för att bistå i planeringen av doktorandernas forskningsprojekt, för att handleda i fält och träffa kolleger, berättar Gert Nyberg.
Programmet för forskningskapacitetsuppbyggnad och samarbetet mellan Sverige och Burkina Faso kommer att presenteras av Sarec-företrädare för alla intresserade onsdagen den 26 januari kl 13.00 i sal Triple Helix i Samverkanshuset, Umeå universitet.
Besöket i länet avslutas med en resa i inlandet. Man kommer att besöka Svansele Vildmarkscenter och en skogsavverkning, man kommer att få prova på skoterkörning och få bekanta sig med samisk kultur.
För Badiori Ouattara, som är är generaldirektör för miljövårdsverket i Burkina Faso, ordnas ett specialprogram. På onsdagen kommer han att studera svensk lokal miljö- och naturvårdsadministration. Han ska besöka miljöenheten på Umeå kommun och länsstyrelsen.
Mer information: Gert Nyberg, koordinatör vid UCTREE, tel 090-786 82 55, mobiltel 070-294 75 77.
E-post: Gert.Nyberg@sek.slu.se
