Flickor rör sig mindre än pojkar redan i 6 års ålder. Skillnaderna är större i skola och på fritids än under övrig tid, vilket kan tolkas som att skola och fritids förstärker könsskillnader i fysisk aktivitet. Marcus vill dock varna för att överskatta den inverkan som minskad fysisk aktivitet har på utvecklingen av fetma bland barn.
– Än viktigare än fysisk aktivitet är det att tänka på vad barnen stoppar i sig. Fysisk aktivitet är visserligen viktigt, men vi underskattar hur energieffektiva barn är. En studie vi gjort på sambandet mellan fysisk aktivitet och graden av övervikt visar att motion bara står för några procent av utvecklingen av fetma bland barn. Detta tyder på att förklaringen till den ökande fetman bland barn till stor del måste bero på att barnen äter fel. Felaktig kost och för många mellanmål är inte bra. Det handlar om att barnen måste lära sig äta rätt. Att motionera bort all den föda barnen stoppar i sig nuförtiden är inte praktiskt möjligt. Barnen måste därför helt enkelt tänka på att äta färre kalorier, menar Claude Marcus.
Studier visar att fetman band svenska sjuåringar ökat från 8.5 procent till 22-23 procent under de senaste åren. Detta betyder dock givetvis inte att alla barn är feta. Med den ökande fetman som incitament har Marcus och medarbetare inlett en kampanj för att lära barn att äta rätt. Projektet kallas STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project) och finansieras av Stockholms Läns Landsting. Idén är att gå ut i skolorna och informera om hur kostvanorna påverkar risken att utveckla fetma och de risker som fetma för med sig.
Kontaktinformation
Symposiets titel:
Effekten av fysisk aktivitet hos det växande barnet
Tid för symposiet:
16:30-18:00
Sal:
H2
Föreläsare:
Claude Marcus, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Rikscentrum för överviktiga barn, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, telefon: 08-585 814 19 eller mobil 0707-58 61 59, e-mail: claude.marcus@karolinska.se
Epidemiologisk forskning visar att skillnaden i fråga om att utveckla allergier, som astma, hösnuva och eksem, mellan barn uppväxta i stadsmiljö och på landet på 50-talet var mycket liten eller inte existerande. Men lantbrukarbarn som växer upp idag har en signifikant mindre risk att utveckla allergier. Framförallt är det barnen som växer upp på gårdar med boskap och andra djur som klarar sig bäst från allergiproblem. Anledningen till de observerade skillnaderna i allergirisk risk, tror Bengt Björkstén, beror på skillnader i barnens tarmflora, som beror på att barn på landet har andra kostvanor och bland annat dricker opastöriserad mjölk i högre grad än stadsbarnen.
Den debatt som förts tidigare har till stor del gått ut på att den ökade förekomsten av allergier i västvärlden idag jämfört med för 50 år sedan beror på att den miljö vi lever i idag är alltför steril. Infektioner har ansetts stärka barns immunförsvar och skydda mot allergier senare i livet. Det är viktigt att skilja på allergi och diverse andra kliniska symptom. Luftvägsinfektioner hos barn, exempelvis, ger tillfälliga andningsproblem men det finns inga bevis för att luftvägsinfektioner medför ökad risk för eller ger skydd mot astma.
Professor Björkstén lägger också fram bevis för att behandling av små barn med bredspektrumantibiotika, antibiotika som slår mot i princip alla former av bakterier, leder till en ökad risk för att utveckla allergier senare i livet.
– Vår forskning visar att tarmflorans sammansättning hos barn är av avgörande betydelse för barnens risk att utveckla olika former av allergier. Ökad kunskap om sambandet mellan tarmflora och astma gör det möjligt att utveckla nya metoder för att förebygga och bota astma och andra allergisjukdomar, säger professor Björkstén.
Kontaktinformation
För kontakt med Bengt Björkstén: Telefon: 08-524 869 56, e-mail bengt.bjorksten@cfa.ki.se
Hittills har statens kostnader för efterbehandling av förorenade områden varit ca en miljard kronor. För att åtgärda de mest angelägna områdena uppskattar Naturvårdsverket att det krävs ytterligare ca 45 miljarder kronor. Miljöbalken kräver dessutom att miljöinsatser skall göras så att miljönyttan överskrider kostnaden för insatsen.
Med det arbetssätt som Jenny Norrman föreslår kan olika beslutsalternativ jämföras och beslutsfattare få information som hjälper dem att förstå vilka risker ett visst beslut medför. De fallstudier som genomförts i avhandlingen behandlar miljöproblem, men arbetssättet kan också tillämpas inom andra områden.
I avhandlingen går hon igenom den teoretiska bakgrunden för arbetssättet, beskriver arbetsgången och presenterar ett antal verktyg som kan användas för de analyser som ingår. Genom att tillämpa arbetssättet på verkliga fallstudier har hon kunnat dra slutsatser om fördelar och begränsningar med metoden. Fallstudierna som har genomförts behandlar nedläggning av en deponi, mellanlagring av använd asfalt, ombyggnad av en väg genom gruvavfallsmassor i Falun, samt sanering av en del av en förorenad industritomt i Gullspång.
Avhandlingen ”On Bayesian Decision Analysis for Evaluating Alternative Actions at Contaminated Sites” försvarades vid en offentlig disputation den 29 oktober på Chalmers. Opponent var Professor Roger Kasperson från George Perkins Marsh Institute, Clark University i Massachusetts.
Arbetet är utfört vid Institutionen för geologi och geoteknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Statens Geotekniska Institut (SGI) har finansierat arbetet, Vägverket har bidragit med finansiering till en fallstudie i Falun och Länsstyrelsen i Västra Götaland har stött arbetet med en fallstudie i Gullspång.
Kontaktinformation
Mer information:
Jenny Norrman, Statens Geotekniska Institut (SIG), Regionkontor Väst, tel: 031- 778 6570,
e-post: jenny.norrman@swedgeo.se
Jonas Häckner, nationalekonomi
Hans forskning är inriktad på konkurrenspolitik, marknadsföringslagstiftning, mediapolitik, bostadspolitik, transportekonomi och priskarteller. Gemensamt för studierna är att hänsyn tas till att effekterna av ekonomisk politik och regleringar påverkas av strategiska överväganden hos företag, konsumenter och organisationer.
Stanislaw Karpinski, molekylär växtfysiologi
Hans huvudsakliga forskningsintresse fokuseras på genetiska, molekylära, fysiologiska och biofysiska mekanismer som kontrollerar det cellulära och totala signalsystemet som svar på en rad omgivande stressfaktorer. Han arbetar också med olika aspekter på
De ungerska själaregistren innehåller visserligen inte lika tydliga noteringar om kunskaper som de svenska husförhörslängderna. Men Hanna Zipernovszkys avhandling i religionsvetenskap visar att det finns mer att finna i de ungerska kyrkoarkiven än man tidigare anat. Bland gamla kyrkböcker på en prästgård på den ungerska landsbygden hittade hon ett häfte från 1800-talets mitt som innehöll information om en hel bys kunskaper i bl.a. läs- och skrivkunnighet, direkt jämförbar med svenska husförhörslängder. I häftet noteras skolgång, kunskaper i läsning och skrivning och det finns anmärkningar om t.ex. bön och bikt. Varför gjorde prästen detta dokument och var han verkligen ensam i hela Ungern om att göra detta slag av noteringar i sin församling?
Av Hanna Zipernovszkys analys framgår att drygt en femtedel av byns nära tvåtusen personer är läskunniga. Avhandlingen visar att den stora skillnaden mellan den ungerska katolska kyrkans undervisning och den svenska lutherska är vuxenundervisningen. Hade man konfirmerats i den katolska kyrkan ansågs man vara mogen. Vidare regelmässig undervisning ansågs i vanliga fall inte längre vara nödvändig, även om det fanns olika tillfällen till fördjupning i kristendomen. I Sverige däremot, från och med 1600-talet och två hundra år framåt, fortsatte undervisningen i hemmen med katekesen i centrum efter konfirmationen. Uppföljning och kontroll av kunskaperna i kristendom och läsning gällde alla i hushållet – även pigor och drängar – och var husfaderns ansvar.
Eftersom Umeå universitets utbildningshistoriska forskning, grundad på kyrkböcker, bildat skola och givit internationellt uppmärksammade resultat, har de svenska forskningsresultaten i ämnet varit en bra utgångspunkt för Hanna Zipernovszkys studie. Med hjälp av husförhörslängderna, ett källmaterial som ofta framhålls som unikt för Sverige, kan Svenska kyrkans roll i folkundervisningen följas på ett tydligt sätt. Den aktuella avhandlingen i religionsvetenskap tydliggör att det finns likartade källor i Ungern ur vilka bilden av prästerna som folkbildare också träder fram. Hanna Zipernovszky visar att ungerska katolska och protestantiska själaregister kan användas för fortsatt forskning om prästerskapets roll i kristendomsundervisningen och den kristna kyrkans insatser i folkbildningen.
Tisdagen den 30 november försvarar Hanna Zipernovszky, institutionen för religionsvetenskap, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”… att forma ungdomen till religiösa, moraliska och nytiga medborgare”. En studie av ungerska kyrkoarkiv som källmaterial för religionspedagogisk forskning.
Disputationen äger rum kl.13.15 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Arne Bugge Amundsen, Institutt for kulturstudier, Universitetet i Oslo.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Hanna Zipernovszky, institutionen för religionsvetenskap, Umeå universitet
Tel. 090-7866730 eller e-post Hanna.Zipernovszky@religion.umu.se
PROGRAM
13.00 – 14.15 Inledning
Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier, professor sociologi
Framtidsteater I
Iwa Bohman och Peder Falk
Panel 1
Var kommer barnen in?
Kvinnor och män i framtidens familjer
Diskussionsledare: Christina Florin, professor historia, Institutet för Framtidsstudier
• Kristina Hultman, journalist, v ordf Demokratiinstitutet, Sundsvall
• An-Magritt Jensen, professor sociologi, Trondheims universitet
• Stefan Attefall, riksdagsman Kristdemokraterna
14.15-14.45 Kaffepaus
14.45-16.40 Panel 2
6-8 regioner, eller Hela Sverige ska leva?
Diskussionsledare: Erik Westholm, professor kulturgeografi, Institutet för Framtidsstudier
• Maud Olofsson, partiledare Centerpartiet
• Jan Edling, näringspolitisk expert LO
• Gunnel Forsberg, professor kulturgeografi, Stockholms universitet
Framtidsteater II
Iwa Bohman och Peder Falk
Panel 3
Får Sverige plats i världen?
Diskussionsledare: Thomas Lindh, professor nationalekonomi, Institutet för Framtidsstudier
• Göran Rosenberg, författare och journalist
• Mohammad Fazlhashemi, docent idéhistoria, Umeå universitet
• Lena Sommestad, miljöminister
16.40-17.00 Avslutning
Carl Tham, ambassadör, styrelseordförande Institutet för Framtidsstudier
Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier, professor sociologi
17.00-17.30 Mingel, vin och snacks
Kontaktinformation
Frågor: Besvaras av Torbjörn Lundqvist
tel: 08-402 12 33
Tel: +46 8 402 12 00 ● Fax: +46 8 24 50 14 ● E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm ● Drottninggatan 33, 2 tr. ● www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Artikelns författare Åsa Petersén ingår i en forskargrupp som forskar om nervcellsöverlevnad på Wallenberg Neurocentrum i Lund. Hon har kunnat visa att möss med en motsvarighet till Huntingtons sjukdom förlorat en stor del av de nervceller i hypotalamus som uttrycker ämnet orexin. Orexin är viktigt för regleringen av sömn och vakenhet – brist på orexin kan leda till narkolepsi, en sjukdom som medför ett okontrollerbart sömnbehov.
– De celler i hypotalamus som uttrycker orexin tycks vara känsliga för sjukliga proteinansamlingar av den typ som uppstår vid Huntingtons sjukdom. De sjukaste mössen hade bara en fjärdedel så många orexin-uttryckande nervceller som kontrollgruppen, säger Åsa Petersén.
Hon har även funnit en nedsatt orexinproduktion hos Huntingtons-patienter. Orexin-nivåerna kan mätas i ryggmärgsvätskan och på sikt kanske också i blodet. Det innebär ett möjligt nytt sätt att via en biomarkör följa hur sjukdomen påverkar hjärnan och även – den dagen ett tänkbart läkemedel kommer fram – se hur sjukdomen svarar på behandling.
Kontaktinformation
Mer information Åsa Petersén, 046-222 05 25 eller 0709-42 06 42, asa.petersen@mphy.lu.se. Nature-notisen hittas på www.nature.com, sök på författarens namn.
Hur man med rimlig precision ska kunna söka och återvinna material på Internet eller i större databaser är ett problem som studeras inom ämnesområdet informationsåtkomst (”information retrieval”). Forskning inom detta område har främst gällt engelskspråkig text. Denna avhandling rör texter på svenska.
Avhandlingen behandlar olika sätt att automatiskt indexera (innehållsbeskriva) dokument i stora databaser för att förbättra möjligheterna till sökning och återvinning. Problemet att andra varianter av ett ord, än den variant användaren placerar in sin sökfråga, kan förekomma i dokumenten studerades. I studien testades metoder avsedda att motverka detta problem.
En testsamling bestående av 161336 svenska tidningsartiklar användes i studiens experiment. Fem olika metoder testades. Tre av dessa involverade transformering av ordformer till deras grundformer. Denna transformering skedde under indexeringen av tidningsartiklarna och resulterade i index bestående av ords grundformer. Två av de tre nämnda metoderna använde uppbrytning av sammansättningar vid indexeringen. Ett program för morfologisk analys av svenska ord utförde såväl transformeringen ifråga som uppbrytningen av sammansättningar. En fjärde metod avsåg att gruppera relaterade ord genom förkortning av orden i en sökfråga. Förkortningen av ord utfördes av en sökexpert. I en femte metod, studiens kontrollmetod, gjordes inget för att motverka problemet med förekomst av varianter av sökfrågeord i tidningsartiklarna.
Avhandlingens huvudsakliga slutsats är att såväl den nämnda transformeringen av ordformer till deras grundformer (tre metoder) som förkortningen av ord i sökfrågor var effektiva i den meningen att åtkomsten till relevanta tidningsartiklar förbättrades, i jämförelse med kontrollmetoden. Vidare gäller att de tre metoderna baserade på transformering av ordformer till deras grundformer var nästa lika effektiva som den metod, som involverade förkortning av ord. Resultatet ger stöd för att åtkomsten till svenska dokument kan förbättras avsevärt om en metod för transformering av ord till deras stammar tillämpas vid indexering samt på de ord som ingår i användares sökfrågor.
Avhandlingens titel: The effects of indexing strategy-query term combination on retrieval effectiveness in a Swedish full text database
Avhandlingsförfattare: Per Ahlgren , tel. 033-101195(bost.), 033-435 4065(arb.)
e-post:.per.ahlgren@hb.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Jussi Karlgren, Kista
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 december 2004 kl. 13.15, Stora Hörsalen, Högskolan i Borås, Allégatan 1, Borås
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Avhandlingen beskriver en ny familj av tretton gener hos bananflugan som spelar en central roll för immunförsvaret. Dessa gener ger upphov till en grupp s.k. PGRP-proteiner (PGRP = peptidoglycan recognition proteins, dvs. peptidoglykan-igenkänningsproteiner) som kan känna igen bakterier och fästa sig vid deras cellväggar. Bland de tretton beskrivs särskilt en ny immunreceptor (PGRP-LC), som snabbt känner igen bakterier i kroppen och aktiverar ett effektivt immunförsvar. Det gör att flugorna kan klara stora mängder bakterier: En bananfluga med immunreceptorn PGRP-LC överlever till och med att man injicerar en mängd bakteriekultur som motsvarar hela dess blodvolym. Om flugan däremot saknar PGRP-LC kan det räcka med en enda bakterie för att döda den. Olika former av PGRP-LC verkar vara specialiserade på olika typer av bakterier.
Dessa upptäckter kan ha omedelbar betydelse för den medicinska forskningen. I människan har fyra PGRP-gener från samma genfamilj påträffats. Deras funktioner är fortfarande oklara, men det är tänkbart att några av dem har en liknande funktion för människan som för bananflugan.
Varje dag blir vi konfronterade med miljontals bakterier som tar sig in i kroppen, t.ex. genom småsår. Vi klarar detta utan problem tack vare ett väl fungerande naturligt immunförsvar. Det kan tänkas att människans PGRP-gener bidrar till detta skydd och hjälper oss att överleva de vardagliga bakteriella angrepp vi är utsatta för.
Thomas Werner finns vid UCMP och nåt på tel 070-283 54 36, e-post:
Thomas.werner@ucmp.umu.se
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-355
Avhandlingen läggs fram vid Umeå Center för Molekylär Patogenes (UCMP) och har titeln Peptidoglycan recognition proteins in Drosophila melanogaster. Svensk titel: Peptidoglykan-igenkänningsproteiner i bananflugan.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Sal Betula, by 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor Bruno Lemaitre, Centre de Genetique, CNRS, Gif-sur-Yvette, Frankrike.
I Sverige finns idag uppskattningsvis 10 000 – 16 500 personer som tidigare haft barnförlamning, polio. De flesta hade en period med förlamning i ben, armar och andningsmuskler i varierande grad. Vanligen gick symptomen helt eller delvis tillbaka efter veckor till månader. Efter införandet av vaccination i slutet av 1950-talet har polio utrotats i Sverige och är sällsynt i andra delar av västvärlden. Däremot har man sett i vissa delar av världen, t.ex. i USA att liknande symptom kan orsakas av andra virustyper, mot vilka vaccin ännu ej finns.
En stor del av de personer som tidigare haft polio upplever nu, årtionden efter det akuta insjuknandet, nya eller tilltagande symtom där svaghet, minskad uthållighet och smärta dominerar (det sk postpoliosyndromet) . Orsakerna till dessa symptom är inte klarlagda. Arne Sandberg har under sitt avhandlingsarbete kartlagt de mekanismer som ligger bakom den sent uppträdande tilltagande muskelsvagheten efter genomgången polio. Olika metoder för mätning av nervfunktion, muskelfunktion, samt reflexer användes. Totalt har ca 700 personer med genomgången polio undersökts med en eller flera av dessa metoder.
Han visar att svagheten efter polio huvudsakligen beror på förlust av de nervceller i ryggmärgen som styr muskelfunktionen. Den nya svagheten är en avmaskering av en normal process. Med stigande ålder förlorar alla friska människor nervceller, något som dock inte märks hos dem, eftersom det finns en stor reserv av nervceller och god kapacitet till utväxt av nya nervtrådar när vissa försvinner. Efter polio har man inte dessa reserver och de åldersbetingade effekterna med svaghet och trötthet blir uppenbara mycket tidigt. Dessutom är denna cellförlust troligen snabbare än normalt hos dem som haft polio. Egna och andras undersökningar tyder på att muskulär överanvändning kan påskynda processerna av cellförlust.
Avhandlingen pekar på behovet och värdet av en neurofysiologisk kartläggning av nerver och muskler hos personer som haft polio. Sådana undersökningar är av betydelse för rätt rådgivning till dem och till deras vårdgivare.
Kontaktinformation
Arne Sandberg kan kontaktas på 018-611 3440, eller via e-post Arne.Sandberg@akademiska.se
Akutmedicin är ännu inte någon formell medicinsk specialitet i Sverige men det bedrivs för närvarande ett intensivt arbete för att skapa grunder för detta bl a genom svensk akutmedicinsk förening där Thomas Olsson sitter i styrelsen. En viktig del i utvecklingen av en medicinsk specialitet är den vetenskapliga aktiviteten inom disciplinen. Som ett led i detta arbete har han skapat ett s.k. scoringsystem för att bedöma svårighetsgraden av sjukdom oavsett diagnos hos internmedicinska patienter som söker på akutmottagningen. Detta riskskattningsinstrument kan inom 20 minuter efter ankomsten till akutmottagningen tjäna som underlag för att bedöma risken för en patient att avlida under vårdtiden. Något liknande instrument för patienter på en akutmottagningen har inte funnits tidigare.
Det nya scoringsystem, Rapid Emergency Medicine Score (REMS), prövades på mer än 12 000 patienter vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och omfattade fem fysiologiska variabler (blodtryck, andningsfrekvens, hjärtfrekvens, medvetandegrad, syrgasmättnad i arteriellt blod) samt patientens ålder. Slutsumman i systemet blev 26, där låg poäng motsvarade små avvikelser i dessa variabler och hög summa grava avvikelser. Det konstateras i avhandlingen att för varje poängs ökning i REMS ökar risken att avlida under vården 1.4 gånger oavsett vilken sjukdom/symtom patienten hade. När systemet prövades på enskilda symtomgrupper visade det sig att det hade giltighet även för enskilda stora grupper på akutmottagningen, såsom patienter med bröstsmärta, diabetes, stroke osv. Han följde sedan dessa 12 000 patienter och fann att REMS kunde förutsäga risken att dö över så lång tid som fem år efter det aktuella besöket på akutmottagningen.
Tänkbara användningsområden för Olssons scoringsystem är jämförelser mellan olika akutmottagningar vad gäller effektivitet, politiska beslut vad gäller resursutnyttjande i sjukvården, i vetenskapliga sammanhang där man söker få prognostiskt likvärdiga grupper vid studier av behandlingsmetoder och slutligen som sorteringsinstrument för sjuksköterskor på akutmottagningen. Då REMS även kan predicera dödligheten över flera år efter det akuta besöket kan det även utgöra underlag för läkare, patienter och anhöriga i den fortsatta vården och uppföljningen, då prognosbedömning i ett längre perspektiv alltid är en viktig del.
Kontaktinformation
Thomas Olsson kan kontaktas på 063-153975, 063-153000 eller via e-post thomas.olsson@jll.se
Lektor Birgitta Bergvall-Kåreborn och doktoranden Veronica Köhler vid Avdelningen för systemvetenskap vid Luleå tekniska universitet har nyligen publicerat en vetenskaplig artikel där de berättar hur införandet av elektroniska patientjournaler påverkat sjuksköterskornas handlingsutrymme vid ett sjukhus i Västsverige.
Med ”handlingsutrymme” avses vad som är möjligt, underlättas, försvåras eller omöjliggörs genom en viss teknik – i detta fall elektroniska patientjournaler.
– När de elektroniska patientjournalerna skulle införas framhölls enbart positiva konsekvenser med systemet, säger Veronica Köhler.
De skulle bland annat reducera överflödig information, effektivisera informationshanteringen, förbättra informationskvaliteten och skapa en helhetssyn på patienten – allt för att ge vården ökad kvalitet.
Den verklighet Birgitta Bergvall-Kåreborn och Veronica Köhler mött i sitt forskningsprojekt ger en annorlunda bild av vad införandet och användningen av elektroniska patientjournaler har inneburit för de berörda sjuksköterskorna.
– Utbrett dubbelarbete är vanligt, först skriver sjuksköterskorna ner sina anteckningar på papper för att sedan, när de får tid, skriva in dem i den elektroniska journalen. Orsakerna till dubbelarbetet handlar både om tekniska och kulturella faktorer, säger Veronica Köhler.
Dubbelarbetet, tillsammans med den tid det tar att uppdatera sig om en patient via de elektroniska patientjournalerna, har gjort att en del sjuksköterskor uttrycker oro för att rollen som sjuksköterska håller på att förändras.
– De säger till exempel att anledningen till att de utbildade sig till till sjuksköterskor var att de ville hjälpa och vårda patienter, inte sitta vid en dator.
För att få en helhetsbild över hur elektroniska patientjournaler påverkar sjuksköterskors och andra yrkesgruppers handlingsutrymmen krävs ytterligare studier som inte bara fokuserar på tekniken som sådan, utan även inkluderar befintliga maktstrukturer, processer och normer.
Upplysningar: Veronica Köhler, tel. 0920-49 24 39, veronica.kohler@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Lagar stiftas genom att partier bildar en majoritet i riksdagen och enas kring ett lagförslag. Politiska partier är därmed centrala i lagstiftningsprocessen.
Åsa Persson, juridiska institutionen vid Umeå universitet, har i sin avhandling problematiserat relationen mellan juridik och politik genom en analys av politiska partiers syn på centrala rättsliga frågor. Studien omfattar stora delar av 1900-talet. Frågorna rör ofta förhållandet mellan individen och staten, bland annat om partierna anser att staten har rätt att använda hemlig telefonavlyssning och kameraövervakning, men också partiernas inställning till rättshjälp samt skydd och stöd för brottsoffer.
Från och med 1970-talet får rättsliga principfrågor större plats i riksdagen. Det rör frågor om integritet, allas likhet inför lagen och individens rätt att skyddas mot brott. De partier som främst förde fram dessa argument och drev frågorna var folkpartiet och vänsterpartiet. Socialdemokraternas och moderaternas rättspolitiska förhållningssätt är inte lika tydligt. Generellt är vänsterpartiet och folkpartiet de mest konsekventa av partierna när det gäller de områden som omfattas av studien.
Rättsvetenskaplig forskning kan bidra till att tydliggöra de principiella resonemang som ligger till grund för lagstiftningen eller bristerna i detta avseende. För detta krävs ett kritiskt förhållningssätt och ett vidare angreppssätt än vad traditionell rättvetenskaplig metod erbjuder. Rättsvetenskapen skulle vinna på att öppet hantera rättsliga föreställningar och värderingar i motsats till att utgå ifrån att intagna ståndpunkter kan tas för givna eller är objektiva. Därmed skulle de preferenser och samhälleliga uppfattningar som ligger till grund för ställningstagandena öppna sig för kritik och debatt.
Fredagen den 26 november försvarar Åsa Persson, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln De politiska partiernas rättspolitik. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Thomas Bull, juridiska institutionen, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Åsa Persson,
Juridiska institutionen,
tel: 090-786 62 85
e-post: asa.persson@jus.umu.se
Magsårsbakterien Helicobacter pylori har stor förmåga att anpassa sig till den extrema miljön i människans magsäck. Det bidrar till att förklara att mer än hälften av alla människor i världen är infekterade. För att bakterien ska kunna överleva i årtionden, länge nog för att kunna orsaka magsår och magcancer, måste den kunna fästa till cellerna i magslemhinnan. För detta ändamål har den särskilda vidhäftningsproteiner som binder till olika sockerstrukturer på cellerna i magsäcken.
Ett av bakteriens vidhäftningsproteiner, BabA, binder till just de sockerstrukturer som visar om man tillhör blodgrupp A, B eller 0. Avhandlingen visar att bakterien kan rätta BabA-proteinet efter de blodgrupper som dominerar i den lokala befolkningen. I Sverige har vi en blandning av blodgrupp A, B och 0 – och här vidhäftar bakterien till alla motsvarande sockerstrukturer. I en sydamerikansk indianbefolkning ser det fullständigt annorlunda ut, eftersom nästan alla där har blodgrupp 0. I avhandlingen visas att Helicobacter i prover från sydamerikanska indianer nästan bara binder till blodgrupp 0-socker och inte känner igen strukturerna för blodgrupperna A och B.
Helicobacterinfektionen leder till en lokal inflammation som i sin tur medför att nya sockerstrukturer uppträder i den infekterade slemhinnan. Det är kroppens normala sätt att locka till sig immunsystemets vita blodkroppar för att bli av med infektionen. I avhandlingen visas att bakterien på ett finurligt sätt kan utnyttja dessa sockermolekyler för att istället fästa ännu bättre till slemhinnan. Med hjälp av vidhäftningsproteinet SabA kan bakterien tillskansa sig näringsämnen som läcker från skadade celler. Genom att variera mellan BabA och SabA anpassar bakterien sina vidhäftningsegenskaper till den aktuella inflammationsnivån och undviker på så sätt att fångas in och dödas av immunförsvaret. Denna fantastiska förmåga till anpassning kan förklara hur bakterien kan infektera magsäcken under en människas hela livstid.
I avhandlingen presenteras också resultat som visar att SabA-proteinet har stor betydelse för samspelet med de vita blodkropparna och därigenom uppkomsten av den inflammation som med tiden kan orsaka en allvarlig magsjukdom. Det gör att vidhäftningsproteinerna BabA och SabA är högintressanta också som komponenter i ett ev. framtida vaccin.
Marina Aspholm är projektassistent vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 090-786 97 25, e-post: marina.aspholm@medchem.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för odontologi, avdelningen för oral mikrobiologi, och har titeln Adaptation of Helicobacter pylori adherence properties in promotion of host tropism and inflammatory disease. Svensk titel: Magsårsbakterien Helicobacter pylori rättar sina vidhäftningsegenskaper efter såväl den enskilda individen som den inflammerade magen
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal KB3A9, Kemiskt Biologiskt Centrum (KBC-huset).
Fakultetsopponent är dr. Rino Rappuoli, Immunobiological Research Institute, University of Siena, Italien.
I Sverige åldras befolkningen vilket utmanar både välfärden och tanken på att hela landet ska leva. En lösning heter mer tillväxt och omfördelning. Därmed blir 1900-talets stora frågor också 2000-talets utmaningar. Frågan är om vi vill att våra barn och barnbarn ska tvingas att omfördela mer av tid och pengar till oss, jämfört med vad vi ’ger till de äldre’ idag?
Vår forskning pekar entydigt på att betydelsen av jämställdhet mellan könen ökar när det gäller kvinnors vilja att bilda familj att skaffa barn. Kvinnor ställer helt enkelt större krav i sitt val av partner än tidigare. Denna trend har förstärkts av att singelskap och andra alternativa livsstilar fått en annan acceptans än tidigare. På lång sikt är jämställdheten – också på arbetsmarknaden – en mycket viktig framtidsfråga om vi vill upprätthålla barnafödandet.
Här gäller det också att skapa goda uppväxtvillkor för de barn som föds. Under 1990-talet gick utvecklingen åt fel håll. Barnen fick större uppmärksamhet i offentligheten men mindre resurser. Om kunskapssamhället är lösningen för framtiden är detta en mycket oroande utveckling. Realpolitiken går på tvärs med de stora visionerna.
När det gäller världen finns det trots alla problem anledning till viss optimism. Fattigdomen i världen beror inte bara på ekonomiska och politiska förhållanden, allt viktigare framstår den demografiska utvecklingen. Barnrika samhällen är ofta fattiga samhällen. När nu födelsetalen sjunker i många utvecklingsländer stiger den globala välfärden.
Demografin omskapar även den geopolitiska världsbilden och nya stormakter träder fram. Vilken position får Sverige i denna nya värld? Kan en ökad invandring lösa våra problem med en åldrande befolkning? Svaret på frågorna handlar i väsentliga avseenden om hur vi själva formar vår framtid i samspel med omvärlden.
En hållbar framtid kräver en politikens renässans. Men bara väl utformade och långsiktiga politiska strategier fungerar när det gäller att lindra effekterna av det åldrande samhället.
I centrum står jämställdheten och barnen. Det är slutsatsen.
Kontaktinformation
För ytterligare information om rapporten Forma framtiden! kontakta
Torbjörn Lundqvist
docent och forskare vid Institutet för Framtidsstudier
08- 402 12 33
070/ 604 58 50
torbjorn.lundqvist@framtidsstudier.se
Tel: +46 8 402 12 00 ● Fax: +46 8 24 50 14 ● E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm ● Drottninggatan 33, 2 tr. ● www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Lunarstorm är en av de populäraste svenska mötesplatserna på internet. 88 procent av alla svenska ungdomar mellan 15 och 20 år besöker Lunarstorm en gång i veckan. 27 procent besöker sajten varje dag. Detta gör Lunarstorm till Nordens mest trafikerade webbplats.
– Det råder idag delade meningar om nätets mötesplatser. En del ser dem som potentiellt skadliga, i synnerhet för ungdomar. Som stöd för sådana åsikter ges argumenten att könsroller tenderar att bli mer stereotypa på internet jämfört med i vanliga livet. Man pekar också på förekomsten av sexuella trakasserier. Andra menar att mötesplatser på nätet kan stärka människor i deras vardag på olika sätt, säger Malin Sveningsson, projektledare och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet.
Angeläget forskningsområde
Båda lägren har poänger i sina resonemang, vilket gör detta nya område angeläget att studera, inte minst med tanke på Lunarstorms utbredning bland ungdomar. Malin Sveningsson ska bland annat undersöka hur unga män och kvinnor presenterar sig själva på nätet. Hur ser de på sitt eget och andras uppträdanden? Hur uttrycks femininitet och maskulinitet på webben? Hon kommer även att studera hur ungdomar ser på könsidentitet och sexualitet på respektive utanför internet. Gäller samma regler och normer, eller tillåter internet experiment och utforskande i en större utsträckning?
– Tonåren är en tid då man utforskar sin identitet och tar reda på vem man egentligen är. Dagens unga måste välja mellan en mängd olika roller. Vägen till oberoende går genom experiment och det är viktigt att finna platser där detta kan ske fritt från vuxnas insyn, menar hon.
Hennes studie tar som utgångspunkt att mötesplatser på internet kan fungera som sådana platser. Det är då viktigt att betona att det inte bara gäller flickor och unga kvinnor. Platser som Lunarstorm innebär nya möjligheter också för unga män att utforska sin identitet. Här kan de pröva nya alternativa könsidentiteter som de annars kanske inte skulle ha kunnat på grund av samhällets krav och förväntningar.
700 krypin ska analyseras
Det var i början av november som Malin Sveningsson fick glädjebeskedet att hennes forskningsprojekt ”Svenska ungdomars köns- och identitetsarbete på internet” beviljats drygt en miljon kronor från Vetenskapsrådet för en tvåårsperiod. Hon kommer bland annat att analysera drygt 700 ”krypin”, eller personliga webbsidor på Lunarstorm, hos både manliga och kvinnliga Lunarstorm-användare i åldern 15-20 år. Hon kommer även att göra intervjuer med några av användarna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Malin Sveningsson, tfn 070-244 38 90, e-post malin.sveningsson@kau.se
