Dessa frågor behandlas i en doktorsavhandling av Justyna Czemiel Berndtsson, Teknisk vattenresurslära vid LTH.
Hon påpekar att traditionella, vattenbaserade avloppssystem nu börjar ifrågasättas. En rad tekniska system finns redan som möjliggör källsortering, d v s separat insamling och behandling av olika fraktioner som idag blandas i avloppsvatten.
I Sverige har avloppslösningar med urinseparering dragit till sig stor uppmärksamhet; dessutom ökar ständigt intresset för lokalt omhändertagande av dagvatten, d v s neder-börd.
I sin doktorsavhandling – ”Urban wastewater systems: From disposal to reuse” – presenterar Justyna Czemiel Berndtsson resultatet från sina undersökningar av tekniska prestanda hos alternativa avloppssystem.
Främst har hon undersökt urinseparerande system och gröna tak. Gröna tak används numera som ett sätt att ta hand om dagvatten. I avhandlingen diskuteras förbättringar av dessa system men också hur vattenmiljön påverkas av olika urbana vattensystem.
Processen hur förändring från traditionella system till potentiella alternativa sanitetssystem kan ske tas också upp. Ekonomiska aspekter diskuteras liksom frågan om ansvar för återvinning av resurser.
Resultaten pekar på att det är tekniskt fullt möjligt att etablera avloppssystem som stöder källkontroll och återvinning av resurser. Teknisk utveckling av nya system är avgörande för resulatatet, men det finns också ett behov av institutionella förändringar för att stödja nya system med juridiska och ekonomiska medel.
Justyna Czemiel Berndtsson försvarar sin avhandling den 20 december kl 10.15 i sal V:A, V-huset, John Ericssons väg 1, Lunds tekniska högskola.
Kontaktinformation
Hon kan nås via telefon: 046-222 44 77, mobil: 070-5355130 eller epost: Justyna.Czemiel_Berndtsson@ tvrl.lth.se
Förvirringstillstånd är ett vanligt och allvarligt problem i all akut äldrevård. Tidigare studier har funnit att de, förutom lidande för dem som drabbas, har avgörande inflytande på höftfrakturpatienternas vårdtider och möjlighet att kunna återvända hem. Ett förvirringstillstånd kan yttra sig på många sätt. Patienten kan vara skräckslagen och mycket störande för medpatienter men också apatisk och mycket trött, vilket gör att man inte upptäcker tillståndet. Symtomen utvecklas under kort tid (timmar eller dagar) och växlar under dygnet och/eller från dag till dag. Förvirringstillstånden är också förknippade med ökad risk för demens och ökad dödlighet.
En av de studier som ingår i avhandlingen utvärderar ett särskilt vårdprogram, omfattade 199 patienter opererade för fraktur på lårbenshalsen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. 102 av dessa patienter fick vård och rehabilitering vid en geriatrikavdelning enligt det nya vårdprogrammet, resterande 97 vårdades på ortopedklinik. Studien visade att färre geriatrikpatienter var förvirrade efter operationen jämfört med dem som vårdades på ortopedklinken. Förvirringstillståndet gick över fortare på geriatrikavdelningen, vars patienter också hade färre komplikationer i form av trycksår, urinvägsinfektioner, närings- eller sömnproblem samt fall. Den totala vårdtiden efter operationen var i genomsnitt tio dagar kortare för patienterna på geriatrikavdelningen. Med en vårdkostnad på ca 3 000 kr per dygn innebär vårdprogrammet en möjlig besparing på i genomsnitt ca 30 000 kr per patient. Eftersom totalt ca 19 000 personer i Sverige drabbas av höftfraktur årligen skulle vårdprogrammet kunna spara stora vårdresurser.
Vårdprogrammet bestod av personalutbildning i att förebygga och behandla bakomliggande orsaker till förvirringstillstånd, t.ex. smärta, syrebrist, hjärtsvikt, läkemedelsbiverkningar och infektioner, samt i att förebygga och behandla andra komplikationer som kan uppstå vid en höftfrakturoperation. I programmet ingick också att ge patienterna närings- och energirik kost samt tidig och aktiv rehabilitering. Personalen jobbade i team, bestående av olika yrkesgrupper, för att tillgodose patientens behov av god vård och rehabilitering. Vårdprogrammet som är relativt billigt att genomföra bör också vara användbart för andra äldre kirurgpatienter – en grupp som upptar en stor och ökande andel av sjukhusens vårdplatser.
Maria Lundström är från Öjebyn, Piteå, och bor numera i Umeå. Hon tog sjuksköterskeexamen i Boden 1990 och arbetade fram till 2000 vid avdelningen för akut rehabilitering vid Piteå älvdals sjukhus, där dessutom en av studierna i avhandlingen genomfördes. Sedan 2000 har hon arbetat med forskning vid enheten för geriatrik, Umeå universitet. Hon finns på tel. 090-785 87 72, e-post maria.lundstrom@germed.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, och har titeln Delirium in old patients with femoral neck fracture – risk factors, outcome, prevention and treatment. Svensk titel: Delirium hos äldre patienter med cervikal höftfraktur – riskfaktorer, konsekvenser, prevention och behandling.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Lars-Olof Wahlund, Sektionen för Geriatrik, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm.
Inom Stockholms läns landsting försöker man sedan en tid tillbaka öka inslaget av konkurrens. Det har man gjort till exempel genom att bolagisera akutsjukhus och genom att privatisera vårdcentraler och S:t Görans sjukhus. Dessutom har man försökt genomdriva en stor upphandlingsmodell för sjukvård.
Tommy Jensen vid Umeå universitet har under åren 1991-2002 studerat denna omvandling inom landstinget. Avhandlingen baseras på politiska dokument, debattutskrifter från landstingsfullmäktige och intervjuer under en treårsperiod.
Tommy Jensen har kommit fram till att vissa teoretiska principer, som till exempel konkurrensens natur, effekter, drivkrafter och innehåll, förenklas för att passa in lokalt inom hälso- och sjukvården. Och olika aktörer, med olika utgångspunkter och makt, har olika uppfattningar om vad konkurrens egentligen innebär. Till exempel skiljer sig uppfattningarna om vad man ska konkurrera om i Stockholms läns landsting – är det patienter, diagnoser eller management? Och vem ska konkurrera med vem – ska exempelvis alla akutsjukhus konkurrera med varandra? Eller ska offentliga akutsjukhus konkurrera med privata? Flera olika tolkningar av konkurrens uppträder, något som komplicerar tillvaron och skapar än mer oordning och komplexitet på hälso- och sjukvårdsmarknaden.
Enligt ekonomisk teori antas överföringar av varor och tjänster vara väl avgränsade på marknaden. Så kallade sidoeffekter, som till exempel imperfekt konkurrens och ofullständig information, utgör undantagen. Men när hälso- och sjukvården i Stockholm inför konkurrens, visar Tommy Jensen att sidoeffekter snarare är regel än undantag.
I hälso- och sjukvården finns otaliga lösningar, problem och översättningar ständigt närvarande. Därför gäller det för beslutsfattare i vården att inte fastna i föreställningar om den enda framkomliga vägen. Ekonomisk teori om konkurrens är inte konstruerad för att möta den här typen av komplexitet, därför råder Tommy Jensen hälso- och sjukvården att ha mindre tilltro till ortodox ekonomisk teori och ekonomisk utveckling.
Fredagen den 10 december försvarar Tommy Jensen, institutionen för företagsekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Översättning av konkurrens i ekonomiska laboratorier: förenkling, komplexitet och fördunkling i hälso- och sjukvården. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Alf Rehn, Åbo Akademi, Finland.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Tommy Jensen,
institutionen för företagsekonomi,
tel: 090-786 95 53,
e-post: tommy.jensen@fek.umu.se
En metod att minska vittringen är att täcka anrikningssanden vatten med en vattennivå på ca 2 m. Detta kräver emellertid höga stabila vallar, vilket medför stora kostnader för gruvbolagen och risker för vallbrott. För att förbättra vattentäckningen ytterligare föreslår växtfysiologen Eva Stoltz i sin avhandling vid Stockholms universitet att man sänker vattennivån till ett minimum och etablerar ett lager med våtmarksväxter på avfallet. Därmed kan vattenytan sänkas och kostnaden för byggandet av dammvallar reduceras. Våtmarksväxterna bidrar också till en vackrare miljö och är bättre för djurlivet.
Eva Stoltz visar att man kan etablera växter på den näringsfattiga anrikningssanden om man tillför växtnäring som t.ex. rötslam. En positiv effekt av våtmarksväxten ängsull är att den kan minska metallhalten i lakvattnet och göra det mindre surt. Växternas påverkan på metallhalten i vattnet varierar beroende på vilka mineraler sanden innehåller. Växter kan frisätta men också binda metaller, dels genom upptag i rötter och skott, och dels genom att ändra förhållanden i sanden som gör metallerna mer eller mindre rörliga.
Eva Stoltz har medverkat i det MISTRA finansierade programmet MiMi (Åtgärder mot miljöproblem från gruvavfall).
Doktorsavhandlingens titel: Phytostabilisation – use of wetland plants to treat mine tailings
Disputationen äger rum fredagen den 10 december kl. 10.00 i föreläsningssalen, Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5 och kommer att vara på engelska. Opponent är Dr Marinus Otte, University College Dublin, Ireland.
Eva Stoltz kan nås på tfn 08-16 341 5 (Botaniska institutionen, 106 91 Stockholm), 070-154 81 55 eller e-post: eva.stoltz@botan.su.se.
PROGRAM:
Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet inleder och presenterar en exempelsamling över svensk medicinsk forskning som ämnesrådet tagit fram
Ann-Beth Jonsson, docent vid Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum Karolinska Institutet:
Hur kommunicerar bakterier med kroppens egna celler?
Projektet studerar hur bakterier vidhäftar, tar sig in i och kommunicerar med cellerna i vår egen kropp. Idag blir fler och fler bakterier antibiotikaresistenta, och vissa sorters bakterier är nu resistenta mot alla antibiotika vi har. Därför är det viktigt att vi lär oss mer om hur bakterier interagerar med våra celler för att hitta nya sätt att behandla, bota, och förhindra infektionssjukdomar.
Per Enblad, professor vid Institutionen för Neurovetenskap – Neurokirurgi, Uppsala universitet:
Akut skallskada och hjärnblödning – med fokus på neurointensivvård
Projektet ska studera hur man kan förhindra komplikationer efter skallskada genom intensiv övervakning av hjärnan och kroppens vitala funktioner, men också vilka behandlingsmetoder och åtgärder som sätts in när något tillstött och vilket resultat som uppnås. Målet är att genom förbättrad övervakning förbättra behandlingsresultaten och bidra till nya behandlingsstrategier inom neurointensivvården.
Karin Forsberg Nilsson, bitr huvudsekreterare:
Årets ansökningsomgång – utfall och trender
Biträdande huvudsekreterare för medicin, Karin Forsberg Nilsson, redogör avslutningsvis för hur årets ansökningsomgång ser ut i stort.
DATUM& TID:
Tisdag 14 dec kl 9:00 – 10.00
(Kaffe och frukostsmörgåsar serveras från kl 8.30)
PLATS: Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, sal Linné
Kontaktinformation
YTTERLIGARE INFORMATION:
Annakarin Svenningsson, informationsansvarig ämnesrådet för medicin, 08-546 44 219, anna.karin.svenningsson@vr.se
Marlene Truedsson, informatör ämnesrådet för medicin, 08-546 44 110, marlene.truedsson@vr.se
ANMÄLAN:
Kajsa Eriksson, presschef Vetenskapsrådet
08-546 44 216, 0733-666 216, kajsa.eriksson@vr.se
Osteoporos, eller benskörhet, är en sjukdom som ger ökad risk för frakturer. Den utvecklas genom ett samspel mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer som fysisk aktivitet, giftexponering och kostfaktorer. De senaste åren har ett tänkbart samband mellan ett högt intag av vitamin A och ökad risk för höftfraktur uppmärksammats. Kan ett högt intag av vitamin A bidra till utvecklingen av osteoporos? Frågan är av särskilt intresse i Skandinavien, eftersom vi har ett högt medelintag av vitamin A från kost, vitamintillskott och berikning av lättmejeriprodukter.
Från djurstudier är det känt att vitamin A är påtagligt skadligt för skelettet i bland annat råttor, som får spontana frakturer vid vitamin A-förgiftning. I dessa studier har dock doserna av vitamin A varit mycket höga, och därför medfört allmänpåverkan och död. Sara Johansson visar i sin avhandling att vitamin A-intoxikation ger minskad hållfasthet i skelettet hos råttor vid betydligt lägre doser än vad som tidigare varit känt, och att negativa effekter på skelettet kan uppstå även vid doser som inte orsakar andra symtom. Doserna i experimentet ligger fortfarande många gånger över det beräknade dagsbehovet, men eftersom vitamin A ackumuleras i kroppen är det sannolikt att även lägre doser skulle ha en skadlig effekt på längre sikt. Ytterligare studier behövs för att ringa in den nedre gränsen för toxiskt intag, vilken fortfarande inte är känd.
Sara Johansson har också studerat mekanismer för hur vitamin A kan påverka skelettet. Dels visas att vitamin A kan motverka effekten av vitamin D, vilket skulle kunna vara en indirekt mekanism för vitamin A-toxicitet. Dels visas i försök på odlade benceller att vitamin A kan påverka produktionen av proteinerna RANKL (receptor activator of nuclear factor-kB ligand) och OPG (osteoprotegerin), som är centrala för produktion och aktivering av de bennedbrytande cellerna. Regleringen av RANKL och OPG är en trolig direkt mekanism för hur vitamin A kan stimulera bennedbrytning.
– Mina resultaten stödjer hypotesen att vitamin A är skadligt även vid doser som ligger relativt nära det dagliga intaget av vitamin A hos många människor i Sverige, men för att veta säkert om vitamin A kan bidra till utvecklingen av osteoporos krävs fler studier. Men det finns anledning att undvika alltför frikostig A-vitamin-berikning av livsmedel och kosttillskott, säger Sara Johansson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Sara Johansson på 018-611 4919 eller via e-post sara.johansson@medsci.uu.se
Avhandlingen bygger på intervjuer med personal på en kirurgisk vårdavdelning. De intervjuade beskriver i allmänhet sina erfarenheter av att vårda kvinnor med bröstcancer som negativa. De mötte lidande kvinnor och deras anhöriga med stora behov av stöd men ansåg sig ofta vara oförmögna att tillgodose dessa behov. Det gav en känsla av maktlöshet och frustration. Vårdpersonalens egna behov av stöd var inte heller tillgodosedda.
En del vårdare beskrev egna erfarenheter av att kvinnor med bröstcancer kan ha god livskvalitet medan andra enbart hade teoretiska kunskaper om detta. De som följt kvinnor med bröstcancer under en längre tid hade en ljusare syn på denna sjukdom som sjukdom än de som bara sporadiskt mött kvinnor med denna sjukdom.
Vårdarna beskrev sin uppfattning om behovet av stöd hos kvinnor med bröstcancer samt sina egna stödbehov. Att få möjlighet att tala med någon och motta information beskrevs som det mest betydelsefulla för kvinnorna. Vårdarna själva hade behov av att få tala med varandra om sina erfarenheter. De beskrev att både de själva, patienterna och deras närmaste anhöriga fick otillräckligt stöd i samband med vård på en kirurgavdelning.
Vårdpersonalen fick möjlighet att med handledning reflektera över vårdsituationer i relation till patienter, anhöriga och sig själva. Reflexionerna berörde oftast svåra vårdsituationer och vårdarnas egna känslor dominerade i beskrivningarna. Svåra situationer i samband med vård av kvinnor med bröstcancer i avancerat skede gav känslor av obehag, maktlöshet och minskad självaktning.
Gunvor Ödling bor och arbetar i Östersund, tel. 063-165 656 (arb), e-post: Gunvor.Odling@mh.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för omvårdnad och har titeln Professional caregivers’ experiences of caring for women with breast cancer on a surgical ward. Svensk titel: Vårdpersonals erfarenheter av att vårda kvinnor med bröstcancer på en kirurgavdelning.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Maragrethe Lorensen, Inst. for sykepleievitenskap og helsofag, universitetet i Oslo.
Ungefär 20 procent av svenskarna besväras av halsbränna och sura uppstötningar, så kallade refluxsjukdomar. Kliniska studier visar att besvären påverkar livskvaliteten lika mycket som vad hjärt-kärlsjukdomar gör. Halsbränna och sura uppstötningar kan dessutom leda till inflammation i matstrupen, som i sin tur ökar risken för matstrupscancer.
Konsumtionen av medel mot halsbränna och sura uppstötningar har ökat kraftigt de senaste åren. Med det finns många som inte vill medicinera eller inte blir tillräckligt hjälpta av medicin. För dessa patienter är kirurgi i form av så kallad fundoplikation en bra behandling. Fundoplikation är en metod där kirurgen gör en manschett av den övre delen av magsäcken, exempelvis runt hela nedre delen av matstrupen, som fungerar som en förstärkt övre magmun. Detta göra att magsaft inte kan flöda tillbaka till matstrupen och leder därmed till mindre besvär.
– Idag opereras endast en liten del av patienter med refluxsjukdom, men andelen ökar beroende på att operationen kan genomföras med titthålsteknik. Detta minskar smärtorna efter operationen och förkortar sjukskrivningen. Dessutom är metoden mer kosmetiskt tilltalande eftersom ärret blir betydligt mindre, säger leg läkare Cecilia Engström, som skrivit avhandlingen.
I långa loppet är det billigare med kirurgisk än medicinsk behandling. Det finns dock biverkningar. Den kirurgiska behandlingen leder till övergående sväljningsbesvär, men också till minskade möjligheter att rapa och kräkas.
– Detta gör att gas samlas i tarmen istället. Det ger ökade besvär med knipsmärtor och gasbildning. Ibland kan det bli socialt handikappande och patienterna vågar inte gå på bio eller besöka vänner, säger Cecilia Engström.
Genom att som tidigare göra en fundoplikation runt hela magsäcken kan man istället göra den runt halva och bara på baksidan om matstrupen. En långtidsstudie med runt 100 slumpvis utvalda refluxpatienter som opererades för över 10 år sedan har följts. Resultatet visar att 90 procent av dem fortfarande är fria från halsbränna. Med den bakre manschetten har patienterna påtagligt mindre besvär med gasbildning och kan lättare ventilera gas uppåt genom matstrupen.
Sammanfattningsvis visar Cecilia Engströms avhandling att bakre fundoplikation är att föredra för behandling av refluxsjukdom. Denna teknik ger klart mindre biverkningar än en främre eller total fundoplikation.
Avhandlingen är skriven av:
leg läkare Cecilia Engström, telefon: 031-342 10 00, 0702-32 99 32, e-post: cecilia.a.engstrom@vgregion.se
Handledare:
Docent Hans Lönroth, telefon: 031-342 10 00 , e-post: hans.lonroth@surgery.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för gastroforskning
Avhandlingens titel: Operations for gastroesophageal reflux disease. Studies on mode of action and how to improve functional outcomes
Avhandlingen är försvarad.
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Hur påverkar vår syn på naturen möjligheterna att utnyttja den förnybara vinden som energikälla? Vad ska få finnas i landskapet? Passar vindkraft in? Med uthållig utveckling och behov av förnybar energiproduktion ställs krav på rummet.
I denna avhandling analyseras hur föreställningar om landskapet kan påverka etableringen av den platskrävande men förnybara vindkraften. Genom intervjuer och textanalys visas hur föreställningar om natur och samhälle skapar förväntningar på vad som ska få finnas i landskapet. Avhandlingen baseras på två olika empiriska undersökningar. Den ena utgörs av 26 intervjuer utförda under perioden 1995 – 1997 med personer som genom sitt yrke eller ideella intresse på olika sätt har ansetts kunna påverka etableringen av vindkraft längs den svenska västkusten. Den andra är en textanalys utförd under 1999 – 2002 av ett antal dokument som på olika sätt berör vindkraftens landskap.
Vad avhandlingen bland annat kommer fram till är att mycket av talet kring samhällets naturrelation handlar om att urskilja vad som kan kallas upplevelselandskapet från det industriella landskapet, och att detta är ett urskiljande som begränsar vindkraftens möjligheter. Kulturminnesvård, naturvård och fysisk planering bildar tillsammans en kraftfull diskursiv koalition för landskapsbevarande. Vidare kommer avhandlingen fram till är att det i diskursen kring vindkraften finns viktiga landskapsaspekter som är starkt marginaliserade. Resonemang rörande vindkraftens vara eller inte vara i landskapet handlar för det mesta om estetik. Andra viktiga aspekt som till exempel kopplingen mellan lokal förnybar kraftproduktion och globalt miljöansvar lyfts sällan fram. En annan viktigt slutsats i avhandlingen är att den ambivalens som framkommer i vissa av intervjuerna gentemot vindkraft inte primärt bör ses som ett motstånd mot vindkraften i sig utan mer som uttryck för en osäkerhet om vart samhället är på väg.
Avhandlingens titel: Vindkraft, landskap och mening. En studie om vindkraft och människans rumsliga preferenser
Avhandlingsförfattare: Tom Böhler , tel. 0300-23194(bost.), 031-773 4941(arb.)
e-post:.tom.bohler@he.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Ebba Lisberg Jensen, Lund
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 december 2004 kl. 10.15, Sal 120, Världshuset,
Brogatan 4, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
John Åkerlund (1884-1961) var privatpraktiserande arkitekt med uppdrag från Abisko i norr till Simrishamn i söder. Spridda över landet finns hans skolor – främst folkhögskolor – kyrkor, turistanläggningar och byggnader för industriella verk, men också tingshus, badhus och privatbostäder. I en ny avhandling av konstvetaren och arkitekten Karin Eriksson Hultén speglas John Åkerlunds gärning under 1900-talets första del. Det var en verksamhet som pågick parallellt med de mer kända arkitekternas och vars betydelse uppmärksammats först på senare tid.
Åkerlund var i grunden elektroingenjör och fick sitt första arbete i Ludvika där han påverkades starkt av de nationalromantiska strömningarna. Han genomgick aldrig någon formell arkitektutbildning utan erhöll sin skolning som anställd vid Torben Gruts arkitektkontor. Den traditionella svenska byggnadsstilen var Åkerlunds främsta inspirationskälla, men han hämtade även motiv från annat håll. Allt tolkades på ett personligt sätt. Utmärkande för hans byggnader är anpassningen till landskapet, den goda funktionen, den stilmässiga friheten och de stora trivselvärdena.
Från och med 1909 drev John Åkerlund eget kontor i Stockholm. Ett tidigt och viktigt projekt är storgårdskvarteret Josef i Västerås från 1912, men Sörängens folkhögskola utanför Nässjö från 1915 brukar räknas som hans genombrottsverk. Som en följd av detta arbete fick han uppdraget att rita Sigtunastiftelsen med Olaus Petri kapell. Så småningom skapade Åkerlund även de tre anläggningarna Sigtunaskolan, Humanistiska läroverket och Lekmannaskolan i samma stad. Bland hans projekt kan även nämnas de många uppdragen för Bolidenbolaget i främst Västerbotten.
Genom sitt engagemang i Samfundet för hembygdsvård kom Åkerlund i kontakt med representanter för Svenska Turistföreningen och blev under lång tid dess ledande arkitekt. Han ritade bland annat Saltoluokta turiststation i Lappland och den gamla Sylstationen i Jämtland.
John Åkerlund var också sakkunnig inom Skolöverstyrelsen och en flitig skribent. Redan 1909 medverkade han i boken Svenska Allmogehem och, tre år senare, i uppföljaren Gamla svenska allmogehem. Han skrev 1917, på uppdrag av Sveriges Industriförbund, Arbetarebostäder vid industriella verk.
Fredagen den 10 december försvarar Karin Eriksson Hultén, institutionen för konstvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Resande i arkitektur. John Åkerlunds liv och verk. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Dramastudion, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Riitta Nikula, institutionen för konsthistoria, Helsingfors universitet.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Karin Eriksson Hultén, institutionen för konstvetenskap, Umeå universitet
Tel: 090-71 35 20, 090-77 91 62
E-post: karin.hulten@hultenarkitekter.se
– Det känns angeläget och naturligt att Formas tar en än mer aktiv roll för att uppnå de internationella miljömålen från Johannesburg, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekretare på Formas. Flera av dessa mål är aktuella för både den industriella världen och u-länderna. Kunskap och erfarenheter från olika länder måste samverka för kunskapsuppbyggnad och lösande av akuta problem. En gemensam satsning av detta slag ligger väl i linje med såväl Formas som Sidas uppdrag, fortsätter Lisa Sennerby Forsse.
Det nya stödet innebär att svenska och utländska forskare gemensamt kan söka stöd för forskningssamarbete gällande frågor av relevans för Formas och Sida/SAREC. Halva stödet, 5 miljoner per år 2005 och 2006, avser samarbete inom ramen för CGIAR (Consultative Group of International Agricultural Research) medan andra halvan är öppen. Forskarstödet ska administreras av Formas med vetenskaplig peer review-bedömning och prioritering samt kompletteras med en bedömning av Sida/SAREC utifrån forskningens relevans. Utlysningen planeras till slutet av december och medlen ska börja användas i juli nästa år.
Kontaktinformation
Hans-Örjan Nohrstedt, 08-775 40 16 hans-orjan.nohrstedt@formas.se
Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
Studien heter ”the ENABLE-AGE project” och baserar sig bl a på en undersökningsmetod som utarbetats av dess ledare, professorn Susanne Iwarsson. Metoden Housing Enabler består av nära 190 punkter som ska bedömas i ett bostadshus.
Finns det sittplats i hissen? Finns det ledstänger i trappan? Går hissen mjukt eller stannar den tvärt? Har köket högt placerade väggskåp? Är arbetsytorna för djupa? Är golvbeläggningarna hala? Det är några av de frågor som ska besvaras, och ställas i relation till den boendes eventuella funktionshinder.
Över 1900 hembesök har gjorts hos äldre människor i de fem deltagande länderna. Målet med studien är bland annat att få fram ett kunskapsunderlag för europeiska riktlinjer när det gäller äldres boendemiljö.
Vid konferensen i Lund kommer resultaten från de olika länderna att presenteras, och slutsatser för policyarbete och fortsatt forskning att diskuteras. Bland föredragshållarna är professor Sölve Elmståhl, som talar om hur det är att bo i ett hem från vilket man inte kan förflytta sig, och dr Thomas Scharf från Keele University i Storbritannien som diskuterar boende för socialt marginaliserade, eftersatta grupper i samhället.
Kontaktinformation
Mer information Susanne Iwarsson, 046-222 19 40 eller susanne.iwarsson@arb.lu.se, eller Susann Bönnemark, 046 – 222 1960 eller SBK@arb.lu.se.
Uppsalaprofessorn Peter Wallensteen vid institutionen för freds- och konfliktforskning har som ende svensk ingått i panelens så kallade resursgrupp. FN-rapporten refererar till hans forskning i tre delar.
Dels har rapporten utgått från den statistik som Peter Wallensteen och hans kollegor tog fram inom ramen för Konfliktdataprojektet.
– Vi definierade vad som är en konflikt och tog fram en kurva över hur många konflikter som har förekommit i världen under de senaste 60 åren. Att den statistiken är med i rapporten innebär att de finner den mest tillförlitlig. Det är ett jättefint genomslag för vår del, säger Peter Wallensteen.
Dessutom har Wallensteen och hans kollegor tagit fram förslag för hur man kan använda sanktioner på ett mer effektivt sätt. Det handlar om att rikta sanktionerna mot ledningen istället för hela landet. Forskarna föreslog också att när FN tar beslut om sanktioner ska en övervakningsgrupp tillsättas inom FN för att följa hur väl sanktionerna fungerar. Dessa förslag finns nu med i FN-rapporten.
Den tredje delen av Peter Wallensteens forskning som finns med i FN-rapporten är förslag som han och kollegan Carina Staibano har tagit fram på uppdrag av utrikesdepartementet. De båda forskarna föreslog att en kommission skulle bildas under säkerhetsrådet för att följa länder i krisartade situationer, så att FN snabbt har möjlighet att agera om situationen förvärras.
– Det är viktigt att FN inte försummar ett land när den aktuella krisen är över, utan håller hela frågan under uppsikt, säger Peter Wallensteen.
Dessa tre delar finns med i högnivåpanelens rapport. Fram till i mars ska generalsekreterare Kofi Annan lyssna av hur rapporten tas emot världen över, därefter ska han lägga fram en egen rapport med förslag på reformer. I september ska ett toppmöte hållas där reformerna är tänkta att drivas igenom.
– Går hälften av förslagen igenom blir det en av de största reformerna i FN:s historia, säger Peter Wallensteen.
FN:s högnivåpanel om hot, utmaningar och förändringar tillsattes av generalsekreterare Kofi Annan i september 2003. Ordförande i panelen är Thailands tidigare statsminister Anand Panyarachun. Verkställande sekreterare i gruppen är professor Stephen Stedman från Stanford-universitetet i USA, tillika en ofta anlitad föreläsare vid institutionen för freds- och konfliktforskning i Uppsala. En annan känd medlem i panelen är Gro Harlem Brundtland, tidigare chef för WHO och före detta statsminister i Norge.
Kontaktinformation
Peter Wallensteen, institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet
E-post: Peter.Wallensteen@pcr.uu.se
Telefon: 018-471 23 52
Carl Henrik Carlsson har studerat vilka invandrare som fick svenskt medborgarskap mellan 1860 och 1920. Över 11 000 medborgarskapsansökningar har undersökts, samt drygt 3 000 ansökningar kopplade till utlänningars rätt att idka näringsverksamhet.
Det var visserligen fri invandring till Sverige under större delen av undersökningsperioden, men långt ifrån alla invandrare blev svenska medborgare. Vid denna tid var det av stor vikt att ha svenskt medborgarskap för den enskilde och hans familj.
Att många etniska minoriteter i Sverige var föremål för negativa attityder är sedan tidigare känt. Inte minst har antisemitismen betonats, men det har antagits att denna inte slog igenom i konkret handling. Avhandlingen visar dock att östjudar, det vill säga judar från det tsarryska imperiet, var starkt diskriminerade vid medborgarskapsansökningar. Däremot diskriminerades inte exempelvis västjudar, katoliker, italienare eller slaver.
Bara 46 procent av östjudarnas medborgarskapsansökningar bifölls mot nästan 90 procent av andra kategoriers, en skillnad som ökar efter borträkning av de ansökningar som avslagits på grund av att formella krav ej var uppfyllda. Vid de flesta avslagen på östjudars ansökningar fanns inget negativt anfört mot dem som individer.
Avhandlingen visar också att regeringen, som var beslutande, var betydligt mer restriktiv än de regionala och lokala remissinstanserna. Detta förklarar Carlsson med begreppet ”byråkratisk distans.” En lokal ämbetsman kunde betrakta en sökande som den individ han var och lovorda hans nytta för lokalsamhället, medan man på central nivå såg honom som en stigmatiserad ”östjude.”
Carlsson analyserar också förändringar över tid och drar slutsatsen att dessa i stor utsträckning är relaterade till de ekonomiska konjunkturerna. Bland andra frågor som analyseras är synen på gårdfarihandel, Stockholms mosaiska församlings roll vid ansökningar från judar bosatta i huvudstaden samt svårigheterna för många östjudar som fått sina ansökningar beviljade att bevisa att de upphört att vara ryska undersåtar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carl Henrik Carlsson på tel 018-471 15 43, mobilnr 070-555 57 22 eller e-post Carl-Henrik.Carlsson@hist.uu.se
De fyra journalisterna tilldelas ett resebidrag om vardera 12 000 kronor.
Vetenskapsrådet utlyser årligen genom medietjänsten Expertsvar ett antal resebidrag till vetenskapsjournalister för bevakning av denna världens största mångvetenskapliga konferens. 2005 äger American Association for the Advancement of Science´s konferens rum i Washington, USA.
Genom resebidragen vill Vetenskapsrådet öka möjligheterna att bevaka den internationella forskningsfronten och bidra till att stärka forskningsbevakningen på redaktionerna.
Till årets utdelning sökte totalt 43 journalister. Utlysningen och urvalet görs i samarbete med SFVJ, Svenska föreningen för vetenskapsjournalistik, och SSM, Svenska Sällskapet Medicinjournalister.
I samtal av olika slag är det mycket vanligt att en deltagare fyller i eller bygger på ett yttrande som en annan deltagare har påbörjat. Härigenom uppstår en gemensamt producerad syntaktisk enhet, t.ex. en sats eller en fras. I sin avhandling studerar Gustav Bockgård hur detta ser ut i detalj samt beskriver vilka syften samkonstruerandet fyller i det sociala samspelet mellan människor.
Grammatiska beskrivningar har traditionellt ofta baserats på forskarens egen språkkänsla eller på ett skriftspråkligt material. Under det senaste decenniet har det dock vuxit fram en forskningsinriktning som fokuserar på det autentiska samtalsspråkets grammatik och som undviker att anlägga ett skriftspråksperspektiv. Gustav Bockgårds avhandling utgör ett bidrag till denna forskningsinriktning. I avhandlingen kartläggs samtalsutdrag där två deltagare gemensamt yttrar en syntaktisk enhet, t.ex. en sats eller fras. För det första undersöks replikernas syntaktiska och prosodiska form. För det andra beskrivs hur replikerna fungerar i det sociala samspelet mellan samtalsdeltagarna. Det material som ligger till grund för avhandlingen består av en stor mängd såväl vardagliga som institutionella samtal.
Ett huvudresultat är att man sällan fyller i en annan talare i syfte att avbryta henne. Betydligt vanligare är i stället att ifyllaren (A) på olika sätt solidariserar sig med den andra talaren (B). A kan exempelvis demonstrera att hon hänger med i B:s resonemang eller delar hennes åsikter. En annan frekvent förekommande funktion är att ifyllnaden används för att assistera en talare som har problem att få fram ett visst ord eller uttryck. Avhandlingen visar med andra ord att det som intuitivt kan förefalla vara ett intrång i en annan persons kommunikativa rättigheter och privata sfär i själva verket ofta är en handling som stärker den sociala samhörigheten mellan de närvarande samtalsdeltagarna.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Gustav Bockgård på 018-471 1294, eller via e-post på Gustav.Bockgard@nordiska.uu.se
