Erik Sundin, doktorand i monteringsteknik vid avdelningen för produktionssystem, har tagit fram riktlinjer för hur produkter bör utformas för att enklare kunna återanvändas på olika sätt. Han har bland annat samarbetat med Electrolux som driver en återtillverkningsenhet av vitvaror i Motala. Han har också studerat återtillverkning av motorer, kassetter till skrivare och engångskameror hos företag i bland annat Kanada och Japan.

Electrolux startade sin återtillverkning 1998, i första hand av miljöskäl men man såg också ekonomiska fördelar. Idag går 5 500 återtillverkade kylskåp, tvättmaskiner, spisar och mikrovågsugnar varje år tillbaka till handeln. Företaget har liknande enheter i Storbritannien, USA och Litauen. Verksamheten går med vinst.

I avhandlingen identifieras sex steg i återtillverkningsprocessen: inspektion, rengöring, demontering, lagring, rekonditionering, återmontering och provning. Processen är betydligt mer hantverksmässig än nyproduktion. Vid Electrolux tar det i genomsnitt en dryg timme att återtillverka en vitvaruprodukt. Men genom att anpassa produktdesignen från början kan återvinningen underlättas. De viktigaste åtgärderna är att förenkla åtkomligheten, identifikationen och handhavandet av komponenterna, och att förbättra deras hållbarhet.

Enkäter bland personalen på återvinningsenheterna visar en hög motivation och känsla för kvalitet.

Avhandlingen heter Product and process design for successful remanufacturing (Linköping studies in science and technology, dissertation no. 906) och lades fram vid Linköpings Universitet fredag 26 november.

Kontaktinformation
Erik Sundin kan nås på telefon 013-286601, e-post erisu@ikp.liu.se

Luftföroreningar är ett av de största miljöproblemen i vårt samhälle. Traditionellt har aktiv luftprovtagning med användning av pump använts vid miljöövervakning av luftkvaliteten. Hanna Söderström, doktorand vid miljökemi, Umeå universitet, presenterar i sin avhandling användningen av semipermeabla membraner, SPMD, för passiv provtagning (ej användning av pump) av organiska miljögifter som polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och polyklorerade bifenyler (PCB) i luft.

Resultaten visade att semipermeabla membran har många fördelar i jämförelse med aktiv luftprovtagning med pump eftersom tekniken är enkel att använda, billigare, ej kräver elektricitet eller underhåll vid provtagning och kan användas på otillgängliga platser. Provtagningen är beroende av vilket ämne som provtas samt vindförhållande på provtagningsplatsen. Två tillvägagångssätt för att minska effekten av vind under provtagning diskuteras i avhandlingen.

I arbetet har semipermeabla membraner använts för att bedöma luftkvaliteten i Sverige, i fem europeiska länder samt inomhus. De har även använts för att bestämma källor till luftföroreningar och betydelsen av exponeringen via luft för upptaget av organiska miljögifter i grödor. I dagsläget används tekniken främst för att detektera skillnader mellan olika provtagningsplatser genom att jämföra upptagen mängd i SPMD istället för att bestämma koncentrationer av ett ämne i luft. Detta har begränsat semipermeabla membraners användning i miljöövervakningsprogram. Ett sätt att beräkna koncentrationen av ett ämne i luft är att bestämma med vilken hastighet ämnet tas upp i membranet. I framtida arbeten är det därför viktigt att bestämma dessa hastigheter för så många ämnen som möjligt så att ämneskoncentrationer i luft kan bestämmas. I detta arbete presenteras provtagningshastigheter för en rad PCB-föreningar.

Fredagen den 10 december försvarar Hanna Söderström, miljökemi, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Semipermeable membrane devices as integrative tools for monitoring nonpolar aromatic compounds in air. Svensk titel: Semipermeabla membraner som integrerande mätverktyg vid miljöövervakning av opolära aromatiska föreningar i luft.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal KB3B1 i KBC, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Associate professor Jochen F. Müller, National Research Centre of Environmental Toxicology (EnTox), University of Queensland, Australia.

Hanna Söderström är född och uppvuxen i Älvsbyn, flyttade till Umeå 1997 och har en fil. Mag. i miljökemi vid Umeå universitet.

Hanna Söderström nås på miljökemi, Umeå universitet:
Tel: 090-786 9339
E-post: hanna.soderstrom@chem.umu.se.

De baltiska ländernas inträde i EU lockar utländska investerare och kapitalflödena till Baltikum möjliggör en snabbt ökande välfärd för invånarna, vilket är positivt. Men för att bygga upp den inhemska produktionen och öka konsumtionen importerar länderna idag mer än de exporterar – Estland, Lettland och Litauen dras med stora underskott i handelsbalansen. Tillgången på importerade kapitalvaror gör att flaskhalsar bildas i ekonomierna när det gäller byggnader och infrastruktur, vilket i sin tur leder till att fastighetspriserna i Riga och Tallinn skjuter i höjden. Underskotten i handelsbalansen och boomen på fastighetsmarknaden kommer dock inte att vara för evigt.

– Förr eller senare kommer de baltiska ekonomierna att behöva exportera mer än de importerar, för att betala av på den skuld de nu bygger upp, säger Kristian Jönsson. Transitionsprocessen är alltså långt ifrån över för våra baltiska grannar.

Jönsson menar att det kommer behövas en stor flexibilitet på arbetsmarknaden för att de baltiska länderna ska klara återbetalningen och att länderna i viss mån kommer att behöva vända den starka tillväxten i servicesektorn och flytta både arbetskraft och kapital mot exportproduktion.

– Om flexibilitet saknas i ekonomierna kan utländska investerares krav på återbetalning leda till en finansiell kris med dramatiska följder för den ekonomiska utvecklingen, fortsätter Kristian Jönsson. Enligt modellen jag använder kan vi förvänta oss ett handelsöverskott i Baltikum först någon gång runt 2010.

Avhandlingen studerar även baksidorna av kapitalflöden från rika till fattiga länder. Hur ska t.ex. en centralbank i ett mottagarland förhålla sig till inhemska företag med utländska lån, i en värld där kapitalflöden ibland helt oförklarligt skärs av och skapar finansiella kriser?

Enligt Jönsson finns det inget enkelt svar på frågan. En centralbank kan välja att skydda den inhemska produktionen och gå i borgen för företag och betala en del av deras utländska skulder, men måste då också vara medveten om att statliga garantier leder till överdrivet stora utlandslån vilket förvärrar effekterna vid en finansiell kris.

En slutsats är dock att centralbanken har sämre möjligheter att skydda inhemska investeringar i länder som av de internationella kapitalmarknaderna bedöms som sannolika krishärdar. Detta leder i sin tur till färre investeringar och långsammare ekonomisk utveckling.

Kristian Jönssons avhandling ”Macroeconomic Aspects of Capital Flows to Small Open Economies in Transition” finns att beställa via Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan, e-post: efi@hhs.se

Kontaktinformation
Kristian Jönsson, Institutionen för nationalekonomi vid HHS
Tel: 0709-28 86 86
E-post: kristian.jonsson@hhs.se

Följande samtal ges:

* Finns kreativiteten inom dig eller utanför?
* Varför fler frackar än klänningar?
* Hur behåller du din nyfikenhet?
* Finns det nobelpris som förändrat världen?
* Vad händer i hjärnan när vi lär oss något?
* Vad betyder Nobelpriset för Sverige?

Medverkar gör representanter från Nobelmuseet och forskare från Stockholms universiet och högskolor. Information om tider och vilka som medverkar finns på www.stockholmsakademiskaforum.se

PS. Fredagen den 10 december bjuder vi in gymnasieklasser till samma seminarier men med representaner från Nobelmuseet och en del museer/motsv.

Hennes slutsats är att träningen förbättrar både den fysiska förmågan och livskvaliteten hos patienterna. Den bör genomföras med hög intensitet och med fördel i grupp. För att behålla de positiva effekterna efter en träningsperiod verkar det krävas underhållsträning mer än en gång per vecka. För de patienter som på grund av lungsjukdomen inte klarar att syresätta blodet tillräckligt vid ansträngning ger träning under kontrollerade former positiva resultat också utan tillförsel av syrgas.

Tobaksrökning är den största riskfaktorn för KOL, som orsakar ett avsevärt lidande för både patienter och anhöriga. Sjukdomen är idag den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och den ökar i förekomst. I Sverige beräknas upp till 700 000 personer lida av KOL. Hosta och en alltmer ökande andfåddhet vid ansträngning är de vanligaste symtomen. Det här leder till att patienter med KOL minskar sina fysiska och sociala aktiviteter, får sänkt fysisk förmåga och sämre livskvalitet. De mediciner som används idag har begränsade möjligheter att minska symtomen. Fysisk träning har visat sig ha bra effekt och är numera en av hörnstenarna vid rehabilitering av KOL-patienter. Det finns dock ännu ingen enighet om hur man bäst förbättrar patienternas fysiska förmåga och livskvalitet.

Syftet med avhandlingen var att utvärdera effekterna av olika typer av fysisk träning. Patienter med måttlig till svår KOL ingick i studierna. I en studie tränade patienter på gångmatta, med eller utan syrgas, tre gånger per vecka i åtta veckor. I en annan studie lottades patienter till gruppträning antingen i bassäng eller på land, tre gånger per vecka under tre månader, därefter en gång per vecka under sex månader. Tretton patienter inkluderades i en kontrollgrupp som inte tränade.

Den högintensiva gruppträning både i bassäng och på land ledde till ökad gångsträcka jämfört med kontrollgruppen. Patienterna i bassänggruppen ökade sin uthållighet och förbättrade den upplevda fysiska hälsan mer än dem i landgruppen. Den maximala lårmuskelstyrkan förbättrades i båda grupperna. Vid utvärdering av långtidseffekterna påvisades att träning en gång per vecka under sex månader inte var tillräckligt för att behålla de positiva effekterna efter en tremånadersperiod med högfrekvent träning (tre gånger per vecka). Däremot förhindrade denna uppläggning en försämring jämfört med utgångsvärdena.

Karin Wadell är leg. sjukgymnast och finns vid enheten för sjukgymnastik, tel. 090-786 98 68,
e-post: karin.wadell@physiother.umu.se

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för sjukgymnastik, och har titeln Physical training in patients with chronic obstructive pulmonary disease – COPD. Svensk titel: Fysisk träning vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom – KOL.
Disputationen äger rum kl 11.00 i Aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Sven Larsson, Institutionen för Invärtesmedicin, avd. för lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Göteborg.

Ibland höjs röster om att svenskar väljer bidrag framför att arbeta. Nu visar Carl Hult, sociologiska institutionen vid Umeå universitet, att en utbyggd välfärdsstat inte påverkar vår grundläggande arbetsmoral negativt. Med grundläggande arbetsmoral menas människors motivation på arbetsmarknaden av även andra skäl än ekonomiska. Vid en jämförelse med andra länder visar det sig att den svenska modellen, med sociala skyddsnät och omfattande arbetsmarknadsåtgärder, istället tycks stärka upplevelsen av arbetets egenvärde.

I sin avhandling har Carl Hult jämfört attityder till arbete i sex länder. Utgångspunkten har varit dessa länders skilda sätt att organisera produktion, arbetsmarknad och välfärdsstat. De undersökta länderna är Sverige, Norge och Tyskland – som med vissa inbördes skillnader betraktas som välfärdsorienterade, mer reglerade och samarbetsinriktade marknadsekonomier – samt USA, Storbritannien och Nya Zeeland – som mer betraktas som rena marknadsekonomier.

Carl Hult visar att motivationen att ha ett jobb av också andra skäl än lönen är större i Skandinavien än i de övriga länderna. Han visar också att kvinnor överlag och människor som har högre position på arbetsmarknaden är mer benägna att se andra värden i en anställning än bara de ekonomiska. Vad människor söker i en anställning (utöver försörjningen) tycks helt enkelt vara en intressant och meningsfull aktivitet.

Carl Hult har också undersökt den arbetande befolkningens lojalitet mot den specifika arbetsorganisationen. Här framträder ett delvis motsatt mönster. Lojaliteten mot arbetsgivaren är större i USA och Nya Zeeland, jämfört med i Sverige, Storbritannien och Tyskland. Även här finns skillnader beroende på arbetsposition – anställda i högre positioner upplever oftare arbetssituationen som tillfredsställande och uttrycker därför högre grad av lojalitet. Lönen har ytterst liten betydelse, den största positiva effekten uppnås av upplevelsen av att ha ett intressant arbete. Inga skillnader hittades mellan könen.

Varför lojaliteten i arbetsorganisationen är lägre i Europa än i ett land som USA (allt annat lika) kan Carl Hult bara spekulera i. Kanske är det så att ett mindre generöst samhälleligt trygghetssystem – som i fallet USA – utmynnar i en större lojalitet mot arbetsgivaren, som säkrar individens ekonomiska trygghet. Lojaliteten kan också – vilket har visst stöd i undersökningen – påverkas av allmänhetens politiska och ideologiska värderingar, som antingen kan överensstämma med eller komma i konflikt med en arbetsorganisations mål och värderingar. I så fall skulle det i Sverige, med en långvarigt stark och inflytelserik arbetarrörelse, kunna utvecklas en tendens till allmän kritisk hållning mot de ensidiga mål och krav som återfinns i de flesta arbetsorganisationer.

Avhandlingen bygger på ett stort internationellt datamaterial insamlat år 1997, och som är baserat på slumpmässiga urval av ländernas befolkning.

Fredagen den 3 december försvarar Carl Hult, sociologiska institutionen, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln: The way we conform to paid labour: Commitment to employment and organization from a comparative perspective. Svensk titel: Hur vi anpassar oss till betalt arbete: arbetets egenvärde och anställdas lojalitet i organisationen i ett jämförande perspektiv. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal G, Humanisthuset. Opponent är professor Arne Kalleberg, Department of Sociology, University of North Carolina.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carl Hult,
Sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 52 95 (arbete), 073-659 69 13, 090-590 45 (hem)
e-post: calle.hult@soc.umu.se

Bakom studien står en forskargrupp under ledning av Per Gustafsson, docent i barn- och ungdomspsykiatri. Resultaten publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Studien omfattade ursprungligen 131 barn födda i Sverige mellan 1994 och 1997, rekryterade via mödravårdscentraler i Linköping. Alla föddes fullgångna och utan komplikationer. Av dem kunde 29 flickor och 44 pojkar följas upp vid 6½ års ålder. Mammorna fick lämna mjölkprov direkt efter förlossningen samt en månad respektive tre månader därefter. På barnen togs blodprov vid tre respektive 18 månaders ålder. Mammorna fick också vid flera tillfällen besvara frågeformulär om amning, miljö- och socioekonomiska faktorer och matvanor.

Vid 6½-årsuppföljningen genomgick de 73 barnen ett begåvningstest av typen WISC-III (Wechsler intelligence scale for children). I detta uppskattas både verbal intelligens (verbal IQ) och praktiska förmågor (performance IQ).

Resultaten visar statistiska samband mellan längden på amningen och barnets IQ. Barn som ammats mer än fem månader klarade testet klart bättre än de som ammats kortare tid. Varje extra amningsvecka motsvarade 0,27 IQ-enheter.

Forskarna hittade också ett säkerställt samband mellan halten av fleromättade fettsyror i den första bröstmjölken, kolostrum, och 6½-åringarnas IQ. Dessa fetter bidrar till hjärnans tillväxt och skyddar nervcellerna hos spädbarnet. Den nya studien visar att denna påverkan är tydlig även i tidig skolålder.

– Sammansättningen i kolostrum speglar förhållandet i näringen under fosterperioden. Barnen till mammor med låg halt av omega-3-fettsyror i bröstmjölken har lägre IQ vid 6½ år, säger Per Gustafsson.

Det är dock inte så enkelt som att rekommendera blivande mödrar att äta fet fisk. Det kolliderar nämligen med risken att få i sig alltför höga halter av PCB och andra miljögifter som anrikas i fiskfett. I stället kan man äta rapsolja, vars fetter kroppen själv kan omvandla, eller tillskott i form av kapslar med långa omega-3-fettsyror.

Nu pågår en så kallad interventionsstudie ledd av Karel Duchén, specialistläkare vid Universitetssjukhusets barnklinik, där gravida kvinnor får tillskott av omega-3 i kosten. Målet är att kartlägga sambandet mellan sådana fettsyror och allergiutveckling hos barnen. På liknande sätt som i den nu publicerade studien kommer man så småningom att följa barnen både avseende allergier och kognitiv förmåga.

Dessutom planeras en behandlingsstudie på barn med ADHD, som ska få kosttillskott av EPA, en lång omega-3-fettsyra.


Artikeln ”Breastfeeding, very long polyunsaturated fatty acids and IQ at 6½ years of age” är publicerad i Acta Paediatrica 93/2004.

Kontaktinformation
Per Gustafsson 013-224204, per.gustafsson@imk.liu.se

Karel Duchén 013-221355, Karel.Duchen.Munoz@lio.se

Många av oss tycker säkert att fartygen förr var vackrare än de fartyg vi idag ser i hamnar och farleder. Och det stämmer med den bild som konstvetaren och arkitekten Hans Åkerlind målar upp i en avhandling om den svenska fartygsarkitekturens historia. Tidigare var det lika viktigt att fartygen var vackra som att de var effektiva. Så är det inte längre. Ju fulare båt desto rationellare, verkar idag nästan vara den förhärskande uppfattningen i sjöfartskretsar.

Det var under årtiondena runt andra världskriget som de mest beundrade lastlinjefartygen skapades, fartyg som idag inte längre finns kvar annat än som minnen eller foton. Den ändrade inställningen till lastfartygens utseende inträffade för cirka fyrtio år sedan, inte bara i vårt land utan även utomlands. Att orsakerna var många framgår av undersökningen. Lasten ändrade karaktär vid den tiden och många hamnar blev också nya. De gamla rederierna med sina patriarkala ledningar försvann i stort sett, liksom varven i vårt land. Fartygen blev större och dyrare och besättningarna mindre. Och allt skulle gå så mycket fortare, en lastning som tidigare tagit dagar i anspråk skulle nu gå på timmar.

När nya rederier sedan uppstod var det med annat folk i ledningen, personer med större intresse för ekonomi och effektivitet än för utseendet hos de med tiden allt dyrare men framför allt mer effektiva fartygen. Samtidigt kom varven, som kunde bygga våra nya fartyg, att ligga i fjärran länder. Allt detta ledde till att nybyggena strängt taget fick se ut hur som helst om de bara fungerade väl.

Att åka båt till utlandet blev samtidigt ett allt vanligare nöje. Passagerarfärjorna i våra nordiska farvatten blev under 1900-talets andra hälft både längre och högre, så att de till sist var bland de allra största i världen. Vid det laget visas att både beställare och byggare hade tappat mycket av den gamla kunskap på fartygsarkitekturens område som tidigare huvudsakligen gått i arv från person till person.
På senaste tid eller omkring sekelskiftet 2000 kan emellertid en svag utveckling skönjas mot mer estetiskt omsorgsfullt formade lastfartyg, något som tyvärr ännu syns mest i våra grannländer.

Hans Åkerlind, som varit stadsarkitekt i Umeå mellan 1960 och 1990, växte upp i hamnstaden Gävle och har alltsedan gymnasieåren på 40-talet varit intresserad av fartygs utseende. Hans undersökning av fartygsarkitektur är ett pionjärarbete. Inget har tidigare skrivits om hur fartyg faktiskt ser ut, varken i Sverige eller någon annanstans.
Han hoppas nu att arbetet ska bidra till ett förnyat intresse för utseendefrågor hos sjöfartens folk och att det ska återskapa gammal kunskap om fartygsarkitekturens speciella krav, både hos byggare och beställare. På sikt att det återigen ska skapas vackra fartyg, trots att de samtidigt också är fullt moderna och effektiva. Om de estetiska kraven framförs tidigt behöver det nämligen inte bli dyrare, framhålls i avhandlingen.

Fredagen den 3 december 2004 försvarar Hans Åkerlind, institutionen för konstvetenskap, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln 1900-talets fartygsarkitektur i Sverige. Disputationen äger rum i Folkuniversitetets aula, Nygatan 43 i Umeå och börjar 10.15. Opponent är professor em. Bo Grandien, institutionen för konstvetenskap, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju kontakta Hans Åkerlind på tel 090-12 15 63

Karin von Arnold, som disputerat vid Tema vatten, Linköpings universitet, har undersökt utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas i dåligt dikade skogsområden, dvs. områden där skogsdikning genomförts men grundvattennivån är relativt hög.

Just dessa områden tar upp mer växthusgaser än vad de släpper ifrån sig, visar hon, medan det motsatta förhållandet råder för både väl dikade och helt odikade skogsområden.

– Medan andras studier visar att väl dikade skogar spär på växthusgaserna, trots att trädens tillväxt där är snabbare, visar mina studier att de igensumpade dikade skogsmarkerna är nettosänkor för växthusgaser. Om vi vill motverka växthuseffekten bör vi därför låta de dikade skogsmarkerna sumpa igen, säger hon.

Idag kan bara en mindre del av den dikade skogsmarken, ca 20 procent, klassas som dåligt dikad. Större delen är väl dikad, dvs. relativt torr. Denna andel borde alltså bli mindre om syftet är att motverka utsläpp av växthusgaser.

Karin von Arnold har mätt utsläppen av tre växthusgaser, förutom koldioxid också metan och lustgas, i flera fuktiga skogsområden. Bland hennes fynd finns också ett tydligt samband mellan förhållandet mellan kol och kväve i markens organiska material ( C/N-kvoten) och lustgasutsläpp. Det innebär att man skulle kunna använda förekomsten av kväve i marken för att förutsäga och beräkna lustgasutsläpp.

Sveriges dikade skogsmark, inkluderat den skogsråvara som används, står för en ansenlig del av de totala koldioxidutsläppen i Sverige, upp till ca 12 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det kan jämföras med förbränningen av fossila bränslen, som ger runt 50 miljoner ton koldioxid i utsläpp årligen i Sverige.

Karin von Arnolds arbete ingår i ett större forskningsprojekt, Lustra: Land use strategies for reducing net greenhouse gas emissions, som finansieras av miljöforskningsstiftelsen Mistra.

Avhandlingen heter ”Forests and greenhouse gases. Fluxes of CO2, CH4 and N20 from drained forests on organic soils”.
Karin von Arnold, kaarn@tema.liu.se, nås på 070-2366 190.

Kontaktinformation
Anika Agebjörn, forskningsinformatör, 013 – 28 13 34, anika@info.liu.se

För att råda bot på detta behövs bättre kunskaper om hur lärare kan göra undervisningen i naturvetenskap mer begriplig och meningsfull för eleverna. Det är temat för ett projekt vid Lärarhögskolan i Stockholm som möjliggjorts genom anslag från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Projektet inriktar sig
mot gymnasiet och de senare åren på grundskolan.

Kunskaper i naturvetenskap spelar en avgörande roll i dagens samhälle. De behövs inom en rad olika yrken, inte bara för att ägna sig åt naturvetenskaplig forskning, utan också för att kunna delta i samhällslivet i stort. Det kan exempelvis handla om att förstå vad experter säger, för att leva ett liv i hälsa eller för att ta ställning i en demokrati. Naturvetenskapliga kunskaper och naturvetenskapliga tillvägagångssätt för att skaffa sig kunskap är också en väg för människor att berika sina liv och finna mening i tillvaron.

Projektet kommer att studera möten på olika nivåer:
» mellan elevers erfarenheter och kunnande,
» mellan elever och läromedel samt
» mellan elevers och lärares erfarenheter och kunnande.

Vad gör det möjligt för elever att bättre hantera situationer där det krävs kunskaper i naturvetenskap? Hur går det till när elever ökar sin kompetens i att resonera naturvetenskapligt?

I studien spelas samtal in mellan elever som får lösa naturvetenskapliga problem med hög relevans för grundskolan och gymnasiet. Problemen är formulerade på ett sådant sätt att eleverna i varierande utsträckning kan lösa dem utifrån sina naturvetenskapliga kunskaper. Därefter görs analyser för att se hur olika erfarenheter samspelar när eleverna löser problemen. Resultaten kan sedan användas som hypoteser för vilka möten som är väsentliga för elevernas lösning av problemen. Målsättningen är att öka kunskapen om vilket innehåll i undervisningen som hjälper ungdomar i sin förståelse av centrala naturvetenskapliga områden. I en förlängning är det möjligt att pröva detta innehåll i autentiska klassrumssituationer.

Projektet finansieras med 1,8 Mkr under tre år och startar våren 2005. Forskningsledare är professor Per-Olof Wickman vid Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande vid Lärarhögskolan i Stockholm. Projektet kommer att genomföras av doktoranden Karim Hamza.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per-Olof Wickman, professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskap, tel 08-737 98 23, mobil 070-958 57 36,
per-olof.wickman@lhs.se

Linda Carlsson, informatör, tel 08-737 55 30, linda.carlsson@lhs.se

Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, Karolinska Institutet, anordnar en öppen föreläsningskväll om autoimmuna sjukdomar.
Tid och plats:
Onsdagen den 1 december 2004, kl 18.30-20.00
MTCs föreläsningssal, Theorells väg 1, Karolinska Institutet, Solna campus

Det är den femte i en serie föreläsningar som riktar sig till allmänheten och som har

FORSKNING I FOKUS

Vår immunologiska identitet: Själv eller icke-själv?
Professor Klas Kärre

Diabetes – när kommer vaccinet?
Docent Petter Höglund

Ledgångsreumatism – kan den botas?
Professor Lars Klareskog

Ulcerös kolit och Crohns sjukdom: skyttegravskriget i mag-tarmkanalen
Professor Sven Pettersson

Seminarierna följs av en frågestund med föreläsarna.

Fri entré!

Välkomna!

Mer information finns på www.mtc.ki.se

Svensk utbildningspolicy fokuserar på individuellt ansvarstagande för eget lärande, personlig flexibilitet och valfrihet. Lärare och elever förväntas tillsammans utveckla en skolverksamhet som ska leda till motiverade, självbestämmande och flexibla kunskapssökare och kun-skapsanvändare. Dessa idéer har sitt ursprung i organisationer som OECD och EU och har filtrerats via officiella nationella propositioner och rapporter till skolor och universitet. Idéerna har anammats och gjorts till nya mål för den moderna skolan. Föreliggande studie har undersökt och problematiserar genomförandet av processer förknippade med utvecklingen av denna nya policy.

Resultaten i avhandlingen visar att elevernas överordnade mål är att koda av de nya krav som ställs på dem: ta ansvar, vara flexibel och ”välja rätt”. Fokuseringen på individuellt ansvarsta-gande, flexibilitet och valfrihet skapar grund för social selektion och reproduktion. De mest framåtsträvande och framgångsrika eleverna ges möjlighet att ställa sådana krav på undervisningen att det många gånger sker på bekostnad av andra elevers möjligheter att få hjälp. De flesta eleverna ”väljer” helt enkelt att göra sitt arbete hemma då de där har tillgång till hjälp och stöd och eleverna tar därmed ett stort mått av ansvar för att få skolans verksamhet att fungera.

Studiens resultat visar att ansvar kopplas till individen. Eleverna talar om skolan och dess roll mest i relation till egennyttan. Skola och utbildning uttrycks främst i ett framtidsperspektiv i relation till högre utbildning och framtida jobb. Enstaka elever poängterar vikten av att gå i skolan för att lära sig ta ansvar för varandra och för att lära sig samarbeta. Flera elever, fram-för allt elever med svårigheter i det svenska språket, uttrycker önskan om att samarbeta i ge-mensamma projekt då de menar att kamrater kan stödja dem i deras lärande.

Avhandlingen visar att tilltron till individens valfrihet och flexibilitet inte inneburit någon större förändring av skilda individers möjligheter till framtida livschanser. Det som ser ut som valfrihet visar sig snarare vara en social praktik som innebär en förskjutning av resurser från resurssvaga till resursstarka grupper då lärares tid är starkt begränsad.

Författare: Marianne Dovemark
Titel: Ansvar-flexibilitet-valfrihet. En etnografisk studie om en skola i förändring.
Språk: Svenska med Summary in English
Nyckelord: etnografi, dikursiv praktik, social praktik, motsägelse/inkonsekvens, social re produktion, utbildningens bytesvärde
Handledare: Professor Dennis Beach, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universi-tet
Disputation: fredagen den 17 december, 2004, kl. 09.15 i sal D3 50, Pedagogen, Frölundagatan 118 Mölndal
Opponent: Professor Mats Trondman, Malmö Högskola
Kontakt: marianne.dovemark@hb.se Tel. arb. 033-16 43 02

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

I Etiopien betyder det att drygt 2 miljoner barn varje år föds i händerna på någon som inte har någon eller mycket liten utbildning. Den kunskap, praxis och förklaringsmodeller som de traditionella barnmorskorna har spelar därför en stor roll i hur den gravida och födande kvinnan omhändertas och vilka resultat det får på hennes hälsa och överlevnad. En förutsättning för att kunna förbättra situationen för den födande kvinnan i världen är att tydliggöra denna kunskap, förstå de föreställningar som ligger bakom samt att respektera den roll som den traditionella barnmorskan spelar i förlossningsvården.

Avhandlingen omfattar en etnografisk studie av en grupp traditionella barnmorskor (TBA) i ett stadsområde i Etiopien. Syftet med studien är tredelat; att beskriva TBAernas roll, funktion, kunskap och praxis i Addis Ababa; att beskriva hur kunskap överförs, konstitueras och etableras i denna grupp; att identifiera det informella hälsosystem som utgör deras verksamhetsområde i ett från landsbygd till stad transitionellt samhälle och hur förändring inom detta system sker. Orsaken till att studien genomfördes i ett stadsområde är dels att det är intressant att se hur tillgänglighet till modern mödra- och förlossningsvård påverkar TBAernas kunskap och praxis men också hur det påverkar deras inställning till den moderna förlossningsvården och hur det påverkar kvinnors val av vård.

Datainsamling har skett under en 10 månader lång fältstudie i Addis Ababa, genom etnografiska intervjuer, observationer och fokus grupper med olika informantgrupper. Huvudgruppen har varit 12 TBAer med ingen eller endast en månads utbildning. I tillägg till denna grupp har utbildade TBAer, unga mödrar och mormödrar intervjuats enskilt eller i fokusgrupper. Observationerna har skett i TBAernas vardagssituation, i utbildningssituationer och på förlossningsklinik.

Resultatet visar att födandet i de traditionella barnmorskornas perspektiv är en social och inte en medicinsk händelse. Detta gör att deras kunskap och praxis i hög grad är influerad av generella kulturella och religiösa normer och strukturer. De traditionella barnmorskorna och den moderna förlossningsvården kan sägas stå för två parallella och konkurrerande kunskapssystem. Dessa vävs samman i den utsträckning som TBAerna använder sig av dem. Ur detta perspektiv kunde tre grupper av traditionella barnmorskor urskiljas; ’Den traditionella som försöker motstå det moderna’, ’Den traditionella på väg mot det moderna’, ’Den moderna som försöker motstå det traditionella’. Studien visar också att förändring av TBAernas kunskap och praxis sker genom en anpassning till förhållanden som ändras p.g.a. yttre betingelser såsom, den moderna medicinens kunskapsföreträde, en ökande spridning av HIV/AIDS, introduktion av nyutbildade s.k. ’tränade traditionella barnmorskor; men också i olika typer av lärandessituationer när det finns en relation och tillit till den person som lär ut.

En av slutsatserna i studien som utvecklas i ett utvecklingsperspektiv där svensk barnmorsketradition och dess professionalisering jämförs med den situation TBAerna befinner sig idag i Etiopien, är att medikaliseringen och förvetenskapligandet av den kunskap som varit kvinnors vardagskunskap inte bara förändrar synen på födandet men berövar kvinnorna inflytande och makt och marginaliserar dem ytterligare. Den utbildning av TBAer som skall bedrivas och behöver bedrivas måste utgå ifrån vad TBAerna kan och vill veta snarare än vad den moderna medicinen vill ta bort och lära ut. Barnmorskeutbildningen i Etiopien måste också i mycket högre grad ta hänsyn till den kunskap om traditionella normer och praxis kring omvårdnad och omhändertagande vid födandet som TBAerna besitter.

Författare: Anneka Knutsson
Institutionen för vårdpedagogik, Göteborgs universitet
anneka.knutsson@fhs.gu.se

Handledare: Ewa Pilhammar Andersson ewa.pilhammar@fhs.gu.se

Avhandlingens titel: ”To the best of your knowledge and for the good of your neighbor”. A study
of traditional birth attendants in Addis Ababa Ethiopia.

Disputationen: 17:e december 2004 kl.13.00 på Institutionen för vårdpedagogik,
Hälsovetarbacken Hus 2.

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

– De beviljade projekten omfattar forskning inom miljö, jord- och skogsbruk, fiske, trädgård och rennäring samt bygg och samhällsplanering. Konkurrensen har varit stenhård, och tyvärr måste vi på grund av medelsbrist säga nej till många projekt som håller hög vetenskaplig kvalitet, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare. – Formas har lyft fram ett antal ämnesövergripande projekt bland årets beviljningar. Detta är en medveten markering som syftar till att främja forskning inom tvärvetenskapligt intressanta områden.

Av 1400 ansökningar beviljades medel till 308 projekt varav 217 nya det vill säga en beviljningsgrad på cirka 15 procent. Totalt fördelas 432 miljoner kronor till projekt som pågår mellan ett och tre år. Andelen kvinnliga sökande var 32 procent och en lika stor andel beviljades bidrag.

I årets stora utlysning gjordes också en särskild utlysning på starka forskningsmiljöer. 103 ansökningar inkom och planeringsbidrag beviljades till nitton av dessa. På forskningsrådet Formas styrelsemöte i maj beslutas vilka som slutligen beviljas bidrag.

Vill du läsa on några spännande projekt som beviljats anslag? Se Formas hemsida www.formas.se

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Hans-Örjan Nohrstedt, programchef, 08-775 4016, hans.orjan.nohrstedt@formas.seEmilie von Essen, presschef Formas, 08-775 4038, emilie.von.essen@formas.se

Av alla diabetesfall bland barn och ungdomar tros hittills cirka 99 procent vara typ 1-diabetes och endast en procent typ 2-diabetes. Antalet fall av typ 2-diabetes misstänks dock öka hastigt. Vid de flesta större barndiabetesmottagningar i Sverige finns idag minst ett par patienter med typ 2-diabetes.

Vid årets Läkarstämma i Göteborg presenteras ett nytt nationellt forskningsprojekt som syftar till att förstå sambandet mellan fetma och diabetes hos barn och ungdomar. Projektet är en satsning initierad av Svenska Barnläkarföreningens sektion för endokrinologi och diabetes. I projektet ingår forskare från Karolinska Institutet tillsammans med forskare från Göteborg, Malmö och Linköping. Koordinator för projektet är Ingmar Zachrisson från Karolinska Institutet.

– Vi vet ännu väldigt lite om mekanismerna bakom såväl typ 1- som typ 2-diabetes hos barn och ungdomar. Vår misstanke är att det finns en gemensam patogenes för de två typerna. 700 fall av diabetes upptäcks varje år i Sverige hos barn- och ungdomar upp till 18 år. Inom det nya projektet kommer vi att mer precist bestämma typen av diabetes hos alla fall i denna grupp från år 2005 och tre år framåt. Vårt syfte är att studera de genetiska och cellulära mekanismerna bakom utvecklingen av typ 1- och typ 2-diabetes. Med ökad kunskap kan vi förhoppningsvis lära oss mer om hur sjukdomarna är relaterade till varandra och till fetma i tidig ålder, säger Zachrisson.

Ökad kunskap om riskfaktorer kan leda till ökade möjligheter att förebygga och informera om hur var och en kan minska risken att drabbas av sjukdom.

Symposiets titel:
Diabetes hos barn och ungdomar. Tidstrender, hypoteser och behandling.

Föreläsare:
Ingmar Zachrisson
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, telefon: 08-517 774 15 elller mobil: 0704-25 47 54 e-mail: ingmar.zachrisson@kbh.ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

I sina försök kunde Walldius och Jungner visa att kvoten av nivåerna av apo A och apo B påverkar risken för hjärtinfarkt i ännu högre grad än kolesterol gör. En patient som har höga halter kolesterol men en gynnsam apo A/apo B-kvot löper en mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt än en person med måttliga kolesterolhalter och en ogynnsam apo A/apo B-kvot.

Mätning av blodfettsnivåerna måste ske i fastande tillstånd för att mätningarna ska ge tillförlitliga resultat. Kvoten av apolipoproteiner är oberoende av födointag. Det vill säga man kan ta provet utan föregående fasta, en klar praktisk fördel.

Apo-kvotens betydelse påverkar behandlingen av patienter med högra blodfettsnivåer. Idag behandlas alla patienter med höga kolesterolvärden med lipidhämmande läkemedel. En del av dessa patienter torde inte behöva behandlas om man känt till deras apo-kvot. På motsvarande sätt kan man missa att behandla patienter med bara lite förhöjda kolesterolvärden. Om man vet att de trots detta har en ogynnsam kvot klarnar däremot behandlingsbehovet. Med den nya kunskapen om apolipoproteinernas inverkan på risken för hjärtinfarkt och andra kardiovaskulära sjukdomar är det möjligt att utveckla en mer specifikt inriktad behandling och kanske småningom att utveckla nya läkemedel och behandlingsmetoder.

Vid årets Läkaresällskapets Riksstämma i Göteborg berättar professor Lars Rydén vid Karolinska Institutet om en stor, global studie som nu bekräftar resultaten i Walldius’ och Jungners studier. Studien kallas InterHeart och är gjord på runt 15000 infarktpatienter och lika många kontroller i ett femtiotal länder från alla världsdelar och av alla etniciteter.

InterHeart visar att 90-95 procent av alla fall av hjärtinfarkt kan förklaras av närvaron och frånvaron av nio olika riskfaktorer. Rökning, höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes och psykosociala problem ökar alla risken för hjärtinfarkt. Fysisk aktivitet och frukt och grönsaker minskar risken. Andra saker som spelar in är genetiska (familjepåbrå) faktorer. Alkohol, slutligen, påverkar också risken för hjärtinfarkt. Ett litet eller måttligt alkoholintag skyddar mot hjärtinfarkt. För mycket alkohol medför däremot andra och väl kända risker. Att totalt avstå från alkohol är dock inte bra.

– Detta innebär att två studier bevisat samma sak, något som inom medicinsk forskning anses utgöra en tillräcklig grund för att etablera nya riktlinjer. Aploipoproteinkvotens betydelse finns redan omnämnd i såväl norska som svenska förslag inom sjukvården. Vi anser att apolipoproteinkvoten är ett högst tillförlitligt mått som snart kan komma att ersätta de parametrar för kolesterol som tillämpas idag, säger Lars Rydén.

För kontakt med Lars Rydén: telefon: 08-517 721 71, e-mail: lars.ryden@medks.ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.