Våra ungskogar innehåller idag dubbelt så många stammar som för 20 år sedan. Röjningen har blivit relativt sett dyrare för skogsägarna, eftersom de allra flesta andra skogliga åtgärder blivit billigare och utvecklingen av röjningsmetoder och -teknik varit långsam de senaste 50 åren.
Daniel Ligné har i sin doktorsavhandling testat och utvärderat nya metoder och nya redskap för ungskogsröjning. En handhållen prototyp för toppröjning som testats kan redan idag konkurrera med röjsågen, och en röjmaskin som testats anses ha potential att kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ till röjsågen i täta och höga bestånd.
De produktionsnormer som idag används för röjsågen kan också behöva en omarbetning, anser Daniel Ligné.
Fredagen den 19 november 2004 kl 10.00 försvarar jägmästare Daniel Ligné, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, sin doktorsavhandling med titeln Ny teknik och alternativa metoder för ungskogsröjning (New Technical and Alternative Silvicultural Approaches to Pre-commercial Thinning).
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Opponent är professor Pertti Harstela, Suonenjoki research station, METLA, Finland.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå (Skogis).
Kontaktinformation
Daniel Ligné, inst för skogsskötsel, SLU i Umeå, 090-786 86 32.
E-post: Daniel.Ligne@ssko.slu.se
En prefekt är chef för en institution vid en högskola eller ett universitet. I en ny avhandling vid Umeå universitet har Ulrika Haake, pedagogiska institutionen, studerat hur ledarskapsidentiteter formas och utvecklas under en ledarskapsperiod om cirka fyra år. Hon har kommit fram till att ledarskapandet inom akademin inte upplöser utan snarare förstärker formandet av chefer enligt könsspecifika mönster, som påför kvinnor och män olika ledarutvecklingsprocesser.
Ulrika Haake har följt och intervjuat femton prefekter under fyra års tid från att de var nytillsatta. Till en början hade såväl kvinnor som män liknande ledarskapsidentiteter – många var både osäkra och frågande inför sitt ledarskap. Knappt fyra år senare har identiteterna förändrats, och kvinnor och män ger uttryck för helt olika ledarskapsidentiteter.
Männen uttrycker med tiden ett naturligt och positivt chefskap, med prat kring administrativa, organisationsinriktade och delegerande ledarskapsaspekter. Kvinnorna å sin sida ger istället uttryck för problematiska, könsrelaterande och mellanmänskliga aspekter av det akademiska ledarskapet.
Ulrika Haake visar också på en över tid stark ledarskapsidentitet som avviker från mönstret. Vissa män, framförallt professorer som också är prefekter, uttrycker att prefektskapet tar för mycket tid från forskningen, åtnjuter en allt för låg status och för med sig administrationsuppgifter som är tråkiga och rutinartade. Helst skulle prefekter som ger uttryck för detta vilja slippa vara den typ av institutionschef som ett prefektskap innebär. Man skulle kunna säga att dessa prefekter ger uttryck för en icke-prefektsidentitet.
Ulrika Haake har också intervjuat 33 anställda vid fyra olika institutioner på ett universitet och en högskola. Framförallt universitetsanställda män förordar ett mer företagsledarlikt och styrande ledarskap, där prefekter borde externrekryteras som heltidschefer utifrån utbildning och kompetens för just ledarskap. Detta för att komma ifrån ett kollegialt ledarskap där vem som helst av de disputerade på en institution, enligt en ”sisten kvar blev chef”-princip, kan bli utsedd till prefekt för några år.
Fredagen den 19 november försvarar Ulrika Haake, pedagogiska institutionen, Umeå universitet sin avhandling med titeln Ledarskapande i akademin. Om prefekters diskursiva identitetsutveckling. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Anders Fransson, Högskolan i Borås.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ulrika Haake, pedagogiska institutionen
Tel: 090-786 96 21
E-post: ulrika.haake@pedag.umu.se
Med datorstöd kan man arbeta med enskilda träd istället för på beståndsnivå, som fallet är vid den manuella tolkningen.
Genom att identifiera varje enskild trädkrona som syns i flygbilden kan man även bestämma trädslagsblandningen i skogen, vilket är en av de parametrar som man försöker uppskatta vid tolkningen.
Information om varje enskilt träd i skogen kan även vara av intresse vid skötsel av skogen för att bevara den biologiska mångfalden, framhåller Mats Erikson i sin doktorsavhandling.
Avhandlingen visar på sätt att identifiera de enskilda trädkronorna så att den form kronorna har i flygbilderna är bevarad. Detta är av vikt för att trädslagsbestämningen skall bli så korrekt som möjligt. Arbetet visar även hur man kan gå vidare med att bestämma trädslaget när väl en krona är identifierad.
Fredagen den 26 november 2004 kl 10.15 försvarar fil. mag. Mats Erikson, Centrum för bildanalys, SLU i Uppsala, sin doktorsavhandling med titeln Segmentation and Classification of Individual Tree Crowns in High Spatial Resolution Aerial Images.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Opponent är Dr Francois Gougeon, Natural Resources Canada, Canadian Forest Service, Pacific Forestry Centre, Victoria, British Columbia, Kanada.
Lokal: Polhemsalen (rum 10134), Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1, Polacksbacken, Uppsala.
Projektet beskrivs utförligt i Fakta Skog nr 10/2004,
Kontaktinformation
Mats Erikson, Centrum för bildanalys, Lägerhyddsvägen 3, 752 37 Uppsala.
E-post: Mats.Erikson@cb.slu.se
En av njurens huvudsakliga funktioner är att bilda urin genom att filtrera blodets plasma. Filtret som kallas slit-membran filtrerar efter storlek och förhindrar att proteiner i plasma läcker ut i urinen. Själva filtret består av flera lager av specialiserade celler, bland annat de så kallade podocyterna. Ett flertal njursjukdomar som leder till njursvikt orsakas av störningar i slit-membranet. Den molekylära strukturen av filtret har hittills varit oklar.
I dagens Journal of Clinical Investigation (15 november 2004) visas elektronmikroskopiska och elektrontomografiska bilder på njurens filterstruktur. Av bilderna kan man avläsa att teorin om slit-membranets blixtlåsliknande struktur stämmer men också att den filtrerande strukturen förefaller vara mer oregelbunden än man tidigare trott.
Forskarna visar också att proteinet nefrin, som forskargruppen tidigare upptäckt och som uttrycks på podocyterna, har en avgörande roll för bildningen av det filtrerande slit-membranet.
Undersökningar har gjorts på en finsk patientgrupp som alla saknade proteinet nefrin på grund av en förändring i nefrin-genen. Även möss som saknar nefrin har studerats. Hos alla dessa var slit-membranets struktur defekt med följden att proteiner läckte ut i urinen.
Publikation:
Nephrin strands contribute to a porous slit diaphragm scaffold as revealed by electron tomography.
Wartiovaara J, Öfverstedt L-G, Khoshnoodi J, Zhang J, Mäkelä E, Sandin S, Ruotsalainen V, Cheng RH, Jalanko H, Skoglund U, Tryggvason K.
J Clin Invest (2004) 114: 1475-1483, med kommentar på sid 1412-1414.
Publikationen finns tillgänglig på:
https://www.the-jci.org/press/22562.pdf
För mer information, kontakta:
Professor Karl Tryggvason, institutionen för biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, tel 08-524 877 20, mail karl.tryggvason@mbb.ki.se
Läs mer om njurarna i senaste Medicinsk Vetenskap, Karolinska Institutets populärvetenskapliga magasin, se: http://info.ki.se/research/medicinsk_vetenskap_se.html
För högupplöst version av foto som visar slit-membranet, där den blixtlåsliknande strukturer syns tydligt (fig 1G i artikeln), kontakta undertecknad.
Phytophtera angriper ekarnas rötter och orsakar rotröta, vilket kan leda till att trädens vatten- och näringsupptag hämmas. De nya rönen presenteras i en doktorsavhandling från Lunds universitet.
Under det senaste decenniet har man kunnat notera att ekkronor i Sverige, och även i det övriga Europa och Nordamerika, blir allt mer utglesade. Detta är ett tecken på att ekarna inte mår bra. I en rapport från Skogsstyrelsen framkom att andelen skadade ekar i södra Sverige 1999 uppgick till 59% – mer än hälften av träden. 1988 var motsvarande siffra 9%.
I mitten av 90-talet fann en forskargrupp i München att ekarna i Centraleuropa ofta var infekterade av algsvampar av släktet Phytophthora (uttalas fyto´ftora). Bakom den nu aktuella doktorsavhandlingen står växtekologen Ulrika Jönsson. Hon har undersökt 32 sydsvenska ekbestånd – det nordligaste på Visingsö – och funnit svamparten Phytophthora quercina i tio av dessa.
– Det är överraskande. Det har ansetts att algsvampen inte skulle kunna överleva i vårt klimat och inte kunna ställa till med så stora skador i sura skogsjordar. I själva verket fann vi att motsatsen gällde, säger Ulrika Jönson.
Genom jämförelser av ekarnas rotsystem har Ulrika Jönsson kunnat visa att rotsystemen hos både unga plantor och fullvuxna träd reduceras vid infektion av Phytophtora. Hur omfattande skadorna blir och hur länge det dröjer innan man kan se effekter av rotskadorna i lövverket beror på flera olika faktorer, bland annat klimatförhållanden och näringstillgången i mark och träd.
– Phytophthora kan bidra till att ekar blir sjuka, sammanfattar Ulrika Jönsson, men jag tror inte att det är den enda orsaken. Det mest troliga är att flera olika faktorer samverkar och försämrar ekarnas hälsa. Vi vet forfarande för lite om orsakssambanden mellan olika möjliga skadefaktorer och mer forskning behövs innan gåtan bakom ekskadorna är löst.
Det kan tilläggas att det var en Phytophthoraart som slog ut potatisen på Irland och orsakade den stora svältkatastrofen 1845 – 47.
Kontaktinformation
Ulrika Jönsson disputerar fredagen den 19 november. Hon nås på tel 046-222 37 45 eller 0762 16 45 06. Hennes doktorsavhandling heter Phytophthora and Oak Decline – Impact on Seedlings and Mature Trees in Forest Soils.
De senaste 10-20 åren har nya lasrar lämpade för fiberoptisk kommunikation utvecklats. Dessa lasrar har också gjort det möjligt att mäta både avstånd och hastighet med en metod som inte ställer samma sorts krav på elektroniken.
I en ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet med titeln Optical frequency modulated continous wave (FMCW) range and velocity measurements, har Daniel Nordin undersökt möjligheterna med denna metod.
Syftet har varit att försöka åstadkomma ett relativt billigt system.
Bland forskningsbidragen kan nämnas en mindre modifikation av mätmetoden, en elektronikkrets och teoretiska analyser.
Dessvärre ställer metoden höga krav på den laser som används, och en laser som uppfyller de kraven är i dag en rätt dyr komponent.
Dessa lasrar kan dock komma att bli billigare i framtiden.
Daniel Nordin är född och uppvuxen i Örnsköldsvik och tog sin civilingenjörsexamen i elektronik vid Luleå tekniska universitet. Han disputerar onsdagen den 24 november.
Upplysningar: Daniel Nordin, tel. 0920-49 25 23, daniel.nordin@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I avhandlingen visas att det kanske inte alls är så att inkomstklyftorna ökat i Sverige under 1990-talet som många påstått. Det skattesystem som rådde före skattereformen 1991 gav incitament för de rika, att med hjälp av skatteplanering få sina inkomster att verka lägre än vad de egentligen var. Efter skattereformen, när kapital- och arbetsinkomster beskattas separat, har skälen för detta försvagats och därför finns det anledning att tro att de inkomster som nu rapporteras har närmat sig de sanna inkomsterna. Ett räkneexempel visar att detta kan förklara en stor del av den förändring vi har sett.
En annan del av avhandlingen handlar om trängselavgifter/trängselskatt. I Stockholm ska det genomföras ett försök med trängselskatt under nästa år. Ett vanligt argument mot trängselavgifter är att de drabbar de fattiga mer än de rika. Enligt analysen i avhandlingen finns dock gruppen som närmast skulle kunna förlora på ett avgiftssystem i en stad som Stockholm snarast i mitten av inkomstskalan. För samhället som helhet bör en trängsleskattereform höja välfärden, men utfallet för olika grupper beror på hur inkomsterna används. Den teknik för trängselavgifter som kommer att användas i Stockholm gör det i princip möjligt att kombinera parkerings- och trängselavgifter. I avhandlingen visas att ett sådant kombinerat system kan utformas på ett sätt som minskar risken för att vissa grupper kan förlora på ett införande av trängselskatter.
Kontaktinformation
Hanna Armelius kan kontaktas på 018-471 22 58, 0703-38 84 88 eller via e-post Hanna.Armelius@nek.uu.se
Multinationella företags verksamhet i u-länder har alltid varit en kontroversiell fråga. Handlar det om utveckling eller utsugning? Idag kräver U-länderna allt oftare att multinationella företag, vid sidan om sina vanliga kommersiella aktiviteter, ska ge sociala förmåner samt stimulera till utveckling av jordbruk och små lokala industrier. I kontraktet mellan värdlandet och företag läggs ofta ansvaret för landsbygdsutveckling på företagen. Frågan är hur ett multinationellt företag kan åstadkomma lokal utveckling i ett underutvecklat område i ett u-land? Har de erfarenhet, förmåga, resurser, och motivation för denna uppgift? Mohammad Latifi utgår i sin avhandling från att de multinationella företagens verksamhet och landsbygdsutveckling är två helt och hållet olika processer med olika kännetecken. Den ena är en affärsrörelse med klara och tydliga ekonomiska mål, medan den andra är en mänsklig process som är trög, känslig och nås på lång sikt. För att överbrygga dessa två processer behövs en ”länk” med kunskaper och kunnande om landsbygdsutvecklingen, samt kännedom om affärsverksamhetens mål och aktivitet. Mohammad Latifi har studerat ett fall i Liberia 1974-1983 där samarbetet mellan ett delvis svenskt-ägt företag (Lamco), den lokala befolkningen och den liberianska staten beskrivs, och där Lamco kallar in en mellanliggande organisation (Partnership for Productivity, PFP) för att förbättra utvecklingsprocesserna. Mohammad Latifi kommer fram till att utvecklingsprocessen inte ska planeras och implementeras av föreaget ensamt, utan i ett samarbete med den lokala befolkningen och värdlandet, där en icke-vinstdrivande biståndorganisation agerar som målinriktad mellanhand och pådrivare i ett nätverk. För att nå målet, en ekonomisk utveckling som fortlever även när MNC försvunnit, måste den lokala befolkningen involveras som en medverkande fristående partner, inte som annars brukligt är, ses som ett objekt för andras hjälpinsatser.
Kontaktinformation
Mohammad Latifi kan kontaktas på 018-471 1400 eller mohammad.latifi@fek.uu.se
Vilka villkor gäller när vetenskapen möter massmedia och offentlighet? Och hur hanteras vetenskapliga kontroverser i offentligheten? Om forskaren tar ställning i samhällsfrågor som berörs av den egna vetenskapen – hur ska detta ställningstagande i så fall förmedlas? Dessa och många frågor om vetenskapens förhållande till medierna kommer att stå i fokus i en ny kurs för blivande forskare under vårterminen 2005. Syftet är att ge insikter om hur forskningsverksamhet och vetenskaplig kunskap förmedlas och påverkas av medieformen. Deltagarna får praktisk skrivträning i olika genrer.
Den nya doktorandkursen ”Vetenskap och massmedia: Kritik, kommunikation, propaganda” ges av Uppsala universitets Centrum för teknik- och vetenskapsstudier och riktar sig till doktorander, magisterstudenter och motsvarande inom alla vetenskapsområden. Kursledare är Ulrika Björkstén, fil. dr i fysikalisk kemi, skribent och tidigare bland annat vetenskapsredaktör i Svenska Dagbladet, samt fil. dr Eva Åhrén Snickare, idéhistoriker och forskare vid Nobelmuseet i Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Alexandra Waluszewski, föreståndare för Centrum för teknik- och vetenskapsstudier, 018- 471 5602, eller alexandra.waluszewski@sts.uu.se
För mer detaljerad information angående kursschema och litteratur, se www.sts.uu.se.
I dag fungerar biobanker oberoende av varandra och lagrar förhållandevis små mängder mänsklig data. Uppbyggnaden av den här informatikbaserade biobank – en av KI:s många corefaciliteter – kallad KI Biobank är därför det första av sitt slag i Sverige.
I biobanken lagras blod- serum- och DNA-prover, som hanteras med hjälp av ett system för provhantering, LIMS (Laboratory Information Management System). Informationen om provernas fenotyp- och genotyp lagras i det informationssystem, BIMS (Biobank Information Management System), som Karolinska Institutet också har utvecklat med hjälp av IBM.
Huvudsyftet är att studera mänskliga vävnadsprover, tillsammans med data om genetik och miljö, för att öka förståelsen om mekanismerna bakom sjukdom. Men också för att kunna utföra mer fokuserade kliniska studier och för att förändra sjukvården med hjälp av informationsbaserad medicin.
Detta projekt är en del i ett större strategiskt samarbete mellan IBM och Karolinska Institutet för att främja forskningen inom life science. Karolinska Institutet får stöd av delar av IBM Healthcare and Life Sciences nya lösning för klinisk genomik, designad att erbjuda en säker, robust miljö för integrering av diverse klinisk och biomedicinsk forskningsdata. Detta utgör en grund för att skapa en informationsinfrastruktur för att integrera genotyps- och fenotypsdata och bygga flexibla databaser som kan hantera den växande mängden information i forskarsamhället.
Mer om biobanken finns att läsa på http://www.meb.ki.se/biobank/index_se.html.
Mer om IBM Healthcare & Life Sciences finns att läsa på http://www-1.ibm.com/industries/healthcare.
För mer information kontakta:
Professor Jan-Eric Litton, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Telefon: 08-524 877 59 eller 070-836 68 10, e-post: Jan-Eric.Litton@meb.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Flera framstående gestalter i dåtidens Sverige, bland andra Carl von Linné, menade att svenskarna var okunniga om sitt eget lands historia och att de därför inte förmådde älska fosterlandet tillräckligt högt. Resonemanget känns kanske igen också från betydligt senare tider! Märkligt nog upplevde både det lokala och nationella historieintresset ett kraftigt uppsving från och med det tidiga 1700-talet.
Studenter, präster och ämbetsmän gav sig ut i markerna för att söka efter fornlämningar och in i arkiven för att leta upp belägg för deras respektive fädernebygders höga ålder. Som aldrig förr fattade de pennan och skrev ned sina iakttagelser och slutsatser, som de ofta lät publicera också. Dessa beskrivningar av städer, socknar och landskap har Legnér kartlagt och undersökt ingående. Syftet har varit att komma närmare inpå 1700-talsmänniskans syn på gemenskap och identitet.
Det går att se två olika spår som löper parallellt genom 1700-talet. För det första fanns de antikvariska ortsbeskrivningarna som koncentrerade sig på att beskriva allmänna byggnader, fornlämningar och historiska förhållanden. I dessa fall ville författarna betona ortens ålder och ursprung. En nostalgisk syn på det förflutna odlades, vilket betydde att lokalsamhällets problem som oenighet och social ojämlikhet gärna tonades ned.
Om den antikvariska författaren hade varit ute efter att förläna sitt fädernesland historisk ära, så dök det vid 1700-talets mitt upp en annan grupp författare som snarare ville skriva om fäderneslandets ekonomiska välstånd. I dessa ekonomiska ortsbeskrivningar tonades de historiska förhållandena ofta ned till förmån för jordbruk, hantverk, fiske och andra lokala näringar. Här fanns det också bättre möjligheter för författaren att knyta lokalsamhället till ett nationellt samhälle.
Doktorsavhandlingens titel: Fäderneslandets rätta beskrivning. Mötet mellan antikvarisk forskning och ekonomisk nyttokult i 1700-talets Sverige
Mattias Legnér är verksam vid Högskolan på Gotland och kan nås på tfn 0498-29 97 61, mobil 0708-25 40 01 eller e-post mattias.legner@hgo.se
Regeringen förbereder ett lagförslag om kvotering till styrelseposter, i Norge har sådana regler redan införts.
Mot denna bakgrund inbjuder Juridiska institutionen vid Stockholms universitet till en öppen föreläsning om kvinnor på ledande poster i näringslivet. Finansmannen Mats Qviberg och Marianne Laxén från Näringsdepartementet talar, liksom Ulla-Britt Fräjdin Hellqvist från Svenskt Näringsliv och universitetets forskare Catarina af Sandeberg, Robert Sevenius, Eva Wittbom och Laura Carlson. Eftermiddagen avslutas med en paneldebatt.
Ämnen som kommer att tas upp är positiv särbehandling av kvinnor i styrelser, maktstrukturer, löneskillnader; argumenten i debatten, lagstiftningsmetoder etc – allt ur ett bolagsstyrningsperspektiv.
Tid: onsdagen den 24 november kl 13-18.
Plats: Aula Magna, Frescati
För mer information, kontakta universitetslektor Catarina af Sandeberg, tfn 16 12 94 eller informatör Elisabeth Hansson, tfn 16 28 02/ 070-558 25 89.
Programmet finns på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Många befraktare/transportköpare väljer att anlita samma säljare av transporttjänster som man brukar anlita. Denna tröghet beror bl a av att man känner sig bunden till transportören. Med tiden har man upprättat en form av vänskapsrelation och man förlitar sig på att transportören erbjuder bra villkor. Detta beteende innebär en risk, i första hand för köparen men indirekt även för transportsäljaren. Beteendet begränsar konkurrensen inom området.
Godstransportindustrin utgör en av samhällets viktigaste servicefunktioner. Det är av största vikt att denna industri fungerar effektivt såväl för den enskilda individen som för näringslivet och landet som helhet. I avhandlingen diskuteras och analyseras hur konkurrensen fungerar inom näringen.
Ett annat av avhandlingens resultat är att befraktare och transportörer har olika syn på vilka variabler som är viktigast för köparen. Köparna betonar ofta kvalitativa aspekter som t ex leveranssäkerhet, avgångsfrekvens och miljö. Transportörerna å sin sida menar att priset är den viktigaste variabeln. Anledningen till den assymetriska synen är att säljarna inte märker att en del konkurrenter uteslutits på ett tidigt stadie då de inte uppfyller köparens grundkrav. Risken med detta är transportörerna börjar tumma på kvalitetsaspekterna, vilket kan medföra att de mister sina uppdrag.
– En ökad förståelse för konkurrensproblematiken, en mer effektivt fungerande konkurrens mellan olika aktörer och kedjor och ett bättre tillvaratagande och utvecklande av konkurrensfördelar skulle gynna transportörerna, näringslivet och landet som helhet, säger Rikard Engström.
Tid för disputation: tisdag 16 november kl 13.15
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Rikard Engström
Avhandlingens titel: “Competition in the Freight Transport Sector – a Channel Perspective”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta: Rikard Engström, telefon 031-773 4402, hem 031-96 76 11 mobil 073-578 00 91, e-post rikard.engstrom@handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
I en ny doktorsavhandling med titeln Vuxenutbildning i omvandling – Kunskapslyftet som ett sätt att organisera förnyelse, studerar Karin Lumsden Wass den omvandlingsprocess som många kommuner har genomgått under de senaste åren. Utgångspunkten för studien är den omfattande satsningen på Kunskapslyftet som genomfördes under åren 1997-2002. Tanken var att motverka den höga arbetslösheten, men den stora utbildningssatsningen hade dessutom klart uttalade intentioner att förändra och utveckla den kommunala vuxenutbildningen. Efter satsningens slut skulle den ersättas av ett nytt vuxenutbildningssystem. Ambitionen var att utvecklingen skulle ske lokalt i kommunerna.
Men vad innebar den förnyade vuxenutbildning som Kunskapslyftet skulle leda fram till?
Det lokala förändringsarbetet speglas i avhandlingen genom 38 kommuner vilka studerades under de första åren med Kunskapslyftet. Studien visar att de kommunala beslutsfattarna var angelägna om att förändra vuxenutbildningens form och struktur. Det fanns en påtaglig vilja att göra utbildningen än mer attraktiv för vuxna men också för den lokala arbetsmarknaden. I kommunerna arbetades hårt med att rekrytera och vägleda individer och på att utveckla mer flexibla former för studier.
I avhandlingen analyseras hur intentioner om förändring skrivs fram i olika texter om Kunskapslyftet och hur det formuleras i intervjuer med nationella beslutsfattare. Studien visar att förändringen till stora delar drivs fram genom det sätt varpå den ”gamla” och den ”nya” vuxenutbildningen presenteras och kontrasteras mot varandra. Ett förändrat språkbruk blir en drivkraft för att påbörja och genomföra ett förändringsarbete i kommunerna. Den språkliga förändringen karaktäriseras av beskrivningar av den lokala styrningen, betoningen av marknadsprinciper när man arrangerar utbildning, samverkan mellan aktörer, strävan efter individualisering samt av övergripande diskussioner om lärande. Den ”önskvärda förändringen” sker indirekt genom olika verktyg som inbjudningsbrev, ansökningsformulär, ett särskilt inrättat styrningsorgan och sist men inte minst genom villkorad ekonomisk ersättning.
Författare: Karin Lumsden Wass, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Tel 031-773 24 22. E-post: karin.wass@ped.gu.se
Titel: Vuxenutbildning i omvandling. Kunskapslyftet som ett sätt att organisera förnyelse.
Handledare: Professor Per-Olof Thång, Tel. 031-773 22 39, e-post per-olof.thang@ped.gu.se
Docent Dennis Beach, e-post dennis.beach@ped.gu.se
Univ lektor Lars-Erik Olsson,
e-post lars-erik.olsson@ped.gu.se
Disputation: Fredagen den 3 december 2004 kl 9.15 i Stora Hörsalen, Pedagogen, Frölundagatan 118, Mölndal.
Opponent: Professor Lisbeth Lundahl, BUSV, Umeå Universitet
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, KOL, kännetecknas av lungfunktionsnedsättning, är vanlig bland rökare och ökar i förekomst med stigande ålder särskilt bland rökare. Tidig och korrekt diagnos kan underlätta insatser i förebyggande syfte. Anne Lindberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, presenterar i sin avhandling forskningsresultat om KOL-förekomst i befolkningen.
KOL visade sig vara lika vanligt bland män som bland kvinnor. 8% av befolkning över 45 års ålder hade KOL men bland rökare i 76-77 års ålder hade 45% KOL. Bland individer över 45 år med KOL hade 65% mild sjukdom, 27% medelsvår sjukdom och 8% svår sjukdom. I åldrarna 23-72 år hade majoriteten (94%) av individerna med KOL luftvägssymptom, hälften (49%) av dem hade kontaktat sjukvården på grund av andra luftvägsbesvär än vanliga förkylningar, men endast 16% angav att de har fått en diagnos som motsvarar KOL.
Bland individer över 45 års ålder var risken under en sjuårsperiod 10 gånger högre bland rökare jämfört bland icke-rökare att utveckla KOL, medan ex-rökare hade fyra gånger högre risk än icke-rökarna. Luftvägssymptom som hosta, hosta med upphostningar, andnöd och pip i bröstet markerade en ökad risk för framtida uppkomst av KOL, oavsett rökvanor och kön. De individer som utvecklade KOL hade en snabbare nedsättning i lungfunktion än de individer som ej utvecklade KOL. Sammanfattningsvis talar resultaten för att KOL är betydligt vanligare bland äldre rökare än vad tidigare studier har visat och att flertalet blir diagnostiserade sent i sjukdomsförloppet. Luftvägssymptom, särskilt bland rökare, men även bland ex-rökare över 45 års ålder, motiverar upprepade undersökningar av lungfunktionen för korrekt och tidig diagnostik av KOL.
Resultaten kommer från forskning i Norrbotten, OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten), som startade 1985. Målsättningen med studierna är att kartlägga förekomst och utveckling av allergier, obstruktiva lungsjukdomar (som astma och KOL) och Obstruktivt Sömnapne Syndrom (OSAS) samt riskfaktorer för dessa tillstånd. Det främsta syftet är att finna faktorer som möjliggör förebyggande insatser. Undersökningsresultaten i denna avhandling bygger framförallt på de 6610 individer (alla födda 1919-20, 1934-35 och 1949-50 i åtta områden i Norrbotten) som undersöktes med frågeformulär 1986, 1992 och 1996. Ett urval av dess deltog vid intervju och lungfunktionsmätning 1986, 1996 och 2003. Ytterligare resultat kommer från en enkätundersökning 1992 där 5189 individer (20-69 år) i hela Norrbotten fick frågeformulär, varifrån ett urval undersöktes 1994/95. I det presenterade resultatet har KOL definierats på motsvarande sätt som i det svenska nationella vårdprogrammet för KOL. I avhandlingen har även resultat presenterats där man jämför andra internationellt accepterade definitioner av KOL. Deltagandet i alla undersökningarna har genomgående varit mycket högt, vilket gör resultaten tillförlitliga.
Fredagen den 19 november försvarar Anne Lindberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD); Prevalence, Incidence, Decline in Lung Function and Risk Factors. Svensk titel: Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL); Prevalens, Incidens, Lungfunktions nedsättning och Riskfaktorer.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Aulan, Sunderby Sjukhus, Luleå.
Fakultetsopponent är professor Sven Larsson, Institutionen för Invärtesmedicin, Avdelningen för Lungmedicin och Allergologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.
Anne Lindberg är född i Luleå men är uppvuxen i Umeå. Hon blev klar med läkarutbildningen vid Umeå universitet 1984 och flyttade till Luleå 1986, vidare till Boden 1988.
Om du vill läsa mer i denna avhandling finns den att ladda hem som pdf-dokument. Sök i universitetsbibliotekets databas:
http://publications.uu.se/umu/theses/
Kontaktinformation
Anne Lindberg återfinns vid OLIN-studierna och Lung- och Allergimottagningen, Sunderby Sjukhus. Telefon på lung- och allergimott 0920-28 33 67, hem 0921-564 94, mobil 070-574 11 70. E-post: anne.lindberg@algmed.se.
Lokalt fredsarbete kan vara viktigt för att lägga grunden för fred i Sri Lanka. Det visar en ny avhandling som läggs fram samtidigt som försöken att nå en fredlig lösning på det över tjugo år långa kriget har nått ett dödläge. Camilla Orjuelas avhandling ”Civil Society in Civil War: Peace Work and Identity Politics in Sri Lanka” läggs fram vid Institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet, fredagen den 3 december. Studien bygger på 122 intervjuer gjorda i Sri Lanka under åren 1999-2002. De intervjuade är ledare för fredsorganisationer och deltagare i fredsaktiviteter, samt nyckelpersoner utanför fredsrörelsen (t.ex. politiker, representanter för den tamilska gerillan och religiösa ledare).
Kriget mellan den tamilska gerillan LTTE, som kämpar för självstyre för den tamilska befolknings-minoriteten, och Sri Lankas regering, som domineras av landets singalesiska majoritet, har sedan 1983 skördat 70,000 människoliv.
I Sri Lanka finns ett stort antal frivilligorganisationer, personer och nätverk inom det civila samhället som arbetar för en fredlig lösning på konflikten. Dessa grupper har utövat påtryckningar på nyckelaktörer i konflikten (politiker, LTTE, internationella aktörer) samt arbetat för att skapa ett brett folkligt stöd för fredsförhandlingar och en politisk lösning.
– Åren av krig har gjort att många tamiler och singaleser ser varandra som fienden. Kunskapen om konfliktens orsaker och möjliga lösningar är bristfällig. Fredsorganisationerna sprider information om detta och möjliggör dialog mellan folk från olika etniska grupper, säger Camilla Orjuela.
Fredsorganisationernas bidrag till fred är indirekt. Det finns inget direkt samband mellan fredsförsök (t.ex. fredsförhandlingarna 1994-95 eller fredsprocessen som inleddes 2002) eller bakslag (det eskalerande våldet från 1995 eller dagens dödläge) och civilsamhällets fredsaktiviteter. Däremot har fredsrörelsen medverkat till att ändra attityder och skapa nya relationer över etniska och andra klyftor. Det rör sig dock ofta om småskaliga och sporadiska insatser, som tar itu med viktiga problem, men som sällan leder till omfattande och strukturell förändring.
– Den viktigaste bidraget till fred är att fredsorganisationerna för fram alternativa sätt att förstå konflikten. När resten av samhället sett krig som enda alternativ har fredsrörelsen pekat på möjligheten till fredlig konfliktlösning. Fredsorganisationernas alternativa idéer har sedan kunnat plockas upp av makthavarna.
Civilsamhällets roll som fredsbyggare har fått allt större uppmärksamhet och genom biståndet har icke-statliga organisationer fått ökade resurser. Camilla Orjuela betonar att alla aktörer i civilsamhället inte nödvändigtvis förespråkar fredlig konfliktlösning och demokratiska värderingar. För att förstå civilsamhällets roll måste man inse att det finns många olika krafter och intressen inom det civila samhället. Avhandlingen pekar även på behovet av en mer komplex förståelse av identitet i konfliktlösning. Så kallade etniska konflikter uppfattas ofta som konflikter mellan två homogena folkgrupper, som kan lösa sina problem genom dialog. Men den som vill verka för fred måste ta hänsyn till en mångfald av olika skiljelinjer, till exempel mellan ”hökar” och ”duvor” inom samma grupp.
Avhandlingens titel: Civil society in civil war. Peace work and identity politics in Sri Lanka
Avhandlingsförfattare: Camilla Orjuela , tel. 031-120385(bost.), 031-773 5873(arb.)
e-post: camilla.orjuela@padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Dr Kumar Rupesinghe, Colombo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 3 december 2004 kl. 10.15, Sal 105, inst. för freds- och utvecklingsforskning, Brogatan 4, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
