Lektor Birgitta Bergvall-Kåreborn och doktoranden Veronica Köhler vid Avdelningen för systemvetenskap vid Luleå tekniska universitet har nyligen publicerat en vetenskaplig artikel där de berättar hur införandet av elektroniska patientjournaler påverkat sjuksköterskornas handlingsutrymme vid ett sjukhus i Västsverige.
Med ”handlingsutrymme” avses vad som är möjligt, underlättas, försvåras eller omöjliggörs genom en viss teknik – i detta fall elektroniska patientjournaler.
– När de elektroniska patientjournalerna skulle införas framhölls enbart positiva konsekvenser med systemet, säger Veronica Köhler.
De skulle bland annat reducera överflödig information, effektivisera informationshanteringen, förbättra informationskvaliteten och skapa en helhetssyn på patienten – allt för att ge vården ökad kvalitet.
Den verklighet Birgitta Bergvall-Kåreborn och Veronica Köhler mött i sitt forskningsprojekt ger en annorlunda bild av vad införandet och användningen av elektroniska patientjournaler har inneburit för de berörda sjuksköterskorna.
– Utbrett dubbelarbete är vanligt, först skriver sjuksköterskorna ner sina anteckningar på papper för att sedan, när de får tid, skriva in dem i den elektroniska journalen. Orsakerna till dubbelarbetet handlar både om tekniska och kulturella faktorer, säger Veronica Köhler.
Dubbelarbetet, tillsammans med den tid det tar att uppdatera sig om en patient via de elektroniska patientjournalerna, har gjort att en del sjuksköterskor uttrycker oro för att rollen som sjuksköterska håller på att förändras.
– De säger till exempel att anledningen till att de utbildade sig till till sjuksköterskor var att de ville hjälpa och vårda patienter, inte sitta vid en dator.
För att få en helhetsbild över hur elektroniska patientjournaler påverkar sjuksköterskors och andra yrkesgruppers handlingsutrymmen krävs ytterligare studier som inte bara fokuserar på tekniken som sådan, utan även inkluderar befintliga maktstrukturer, processer och normer.
Upplysningar: Veronica Köhler, tel. 0920-49 24 39, veronica.kohler@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Lagar stiftas genom att partier bildar en majoritet i riksdagen och enas kring ett lagförslag. Politiska partier är därmed centrala i lagstiftningsprocessen.
Åsa Persson, juridiska institutionen vid Umeå universitet, har i sin avhandling problematiserat relationen mellan juridik och politik genom en analys av politiska partiers syn på centrala rättsliga frågor. Studien omfattar stora delar av 1900-talet. Frågorna rör ofta förhållandet mellan individen och staten, bland annat om partierna anser att staten har rätt att använda hemlig telefonavlyssning och kameraövervakning, men också partiernas inställning till rättshjälp samt skydd och stöd för brottsoffer.
Från och med 1970-talet får rättsliga principfrågor större plats i riksdagen. Det rör frågor om integritet, allas likhet inför lagen och individens rätt att skyddas mot brott. De partier som främst förde fram dessa argument och drev frågorna var folkpartiet och vänsterpartiet. Socialdemokraternas och moderaternas rättspolitiska förhållningssätt är inte lika tydligt. Generellt är vänsterpartiet och folkpartiet de mest konsekventa av partierna när det gäller de områden som omfattas av studien.
Rättsvetenskaplig forskning kan bidra till att tydliggöra de principiella resonemang som ligger till grund för lagstiftningen eller bristerna i detta avseende. För detta krävs ett kritiskt förhållningssätt och ett vidare angreppssätt än vad traditionell rättvetenskaplig metod erbjuder. Rättsvetenskapen skulle vinna på att öppet hantera rättsliga föreställningar och värderingar i motsats till att utgå ifrån att intagna ståndpunkter kan tas för givna eller är objektiva. Därmed skulle de preferenser och samhälleliga uppfattningar som ligger till grund för ställningstagandena öppna sig för kritik och debatt.
Fredagen den 26 november försvarar Åsa Persson, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln De politiska partiernas rättspolitik. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Thomas Bull, juridiska institutionen, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Åsa Persson,
Juridiska institutionen,
tel: 090-786 62 85
e-post: asa.persson@jus.umu.se
Magsårsbakterien Helicobacter pylori har stor förmåga att anpassa sig till den extrema miljön i människans magsäck. Det bidrar till att förklara att mer än hälften av alla människor i världen är infekterade. För att bakterien ska kunna överleva i årtionden, länge nog för att kunna orsaka magsår och magcancer, måste den kunna fästa till cellerna i magslemhinnan. För detta ändamål har den särskilda vidhäftningsproteiner som binder till olika sockerstrukturer på cellerna i magsäcken.
Ett av bakteriens vidhäftningsproteiner, BabA, binder till just de sockerstrukturer som visar om man tillhör blodgrupp A, B eller 0. Avhandlingen visar att bakterien kan rätta BabA-proteinet efter de blodgrupper som dominerar i den lokala befolkningen. I Sverige har vi en blandning av blodgrupp A, B och 0 – och här vidhäftar bakterien till alla motsvarande sockerstrukturer. I en sydamerikansk indianbefolkning ser det fullständigt annorlunda ut, eftersom nästan alla där har blodgrupp 0. I avhandlingen visas att Helicobacter i prover från sydamerikanska indianer nästan bara binder till blodgrupp 0-socker och inte känner igen strukturerna för blodgrupperna A och B.
Helicobacterinfektionen leder till en lokal inflammation som i sin tur medför att nya sockerstrukturer uppträder i den infekterade slemhinnan. Det är kroppens normala sätt att locka till sig immunsystemets vita blodkroppar för att bli av med infektionen. I avhandlingen visas att bakterien på ett finurligt sätt kan utnyttja dessa sockermolekyler för att istället fästa ännu bättre till slemhinnan. Med hjälp av vidhäftningsproteinet SabA kan bakterien tillskansa sig näringsämnen som läcker från skadade celler. Genom att variera mellan BabA och SabA anpassar bakterien sina vidhäftningsegenskaper till den aktuella inflammationsnivån och undviker på så sätt att fångas in och dödas av immunförsvaret. Denna fantastiska förmåga till anpassning kan förklara hur bakterien kan infektera magsäcken under en människas hela livstid.
I avhandlingen presenteras också resultat som visar att SabA-proteinet har stor betydelse för samspelet med de vita blodkropparna och därigenom uppkomsten av den inflammation som med tiden kan orsaka en allvarlig magsjukdom. Det gör att vidhäftningsproteinerna BabA och SabA är högintressanta också som komponenter i ett ev. framtida vaccin.
Marina Aspholm är projektassistent vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 090-786 97 25, e-post: marina.aspholm@medchem.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för odontologi, avdelningen för oral mikrobiologi, och har titeln Adaptation of Helicobacter pylori adherence properties in promotion of host tropism and inflammatory disease. Svensk titel: Magsårsbakterien Helicobacter pylori rättar sina vidhäftningsegenskaper efter såväl den enskilda individen som den inflammerade magen
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal KB3A9, Kemiskt Biologiskt Centrum (KBC-huset).
Fakultetsopponent är dr. Rino Rappuoli, Immunobiological Research Institute, University of Siena, Italien.
I Sverige åldras befolkningen vilket utmanar både välfärden och tanken på att hela landet ska leva. En lösning heter mer tillväxt och omfördelning. Därmed blir 1900-talets stora frågor också 2000-talets utmaningar. Frågan är om vi vill att våra barn och barnbarn ska tvingas att omfördela mer av tid och pengar till oss, jämfört med vad vi ’ger till de äldre’ idag?
Vår forskning pekar entydigt på att betydelsen av jämställdhet mellan könen ökar när det gäller kvinnors vilja att bilda familj att skaffa barn. Kvinnor ställer helt enkelt större krav i sitt val av partner än tidigare. Denna trend har förstärkts av att singelskap och andra alternativa livsstilar fått en annan acceptans än tidigare. På lång sikt är jämställdheten – också på arbetsmarknaden – en mycket viktig framtidsfråga om vi vill upprätthålla barnafödandet.
Här gäller det också att skapa goda uppväxtvillkor för de barn som föds. Under 1990-talet gick utvecklingen åt fel håll. Barnen fick större uppmärksamhet i offentligheten men mindre resurser. Om kunskapssamhället är lösningen för framtiden är detta en mycket oroande utveckling. Realpolitiken går på tvärs med de stora visionerna.
När det gäller världen finns det trots alla problem anledning till viss optimism. Fattigdomen i världen beror inte bara på ekonomiska och politiska förhållanden, allt viktigare framstår den demografiska utvecklingen. Barnrika samhällen är ofta fattiga samhällen. När nu födelsetalen sjunker i många utvecklingsländer stiger den globala välfärden.
Demografin omskapar även den geopolitiska världsbilden och nya stormakter träder fram. Vilken position får Sverige i denna nya värld? Kan en ökad invandring lösa våra problem med en åldrande befolkning? Svaret på frågorna handlar i väsentliga avseenden om hur vi själva formar vår framtid i samspel med omvärlden.
En hållbar framtid kräver en politikens renässans. Men bara väl utformade och långsiktiga politiska strategier fungerar när det gäller att lindra effekterna av det åldrande samhället.
I centrum står jämställdheten och barnen. Det är slutsatsen.
Kontaktinformation
För ytterligare information om rapporten Forma framtiden! kontakta
Torbjörn Lundqvist
docent och forskare vid Institutet för Framtidsstudier
08- 402 12 33
070/ 604 58 50
torbjorn.lundqvist@framtidsstudier.se
Tel: +46 8 402 12 00 ● Fax: +46 8 24 50 14 ● E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm ● Drottninggatan 33, 2 tr. ● www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Lunarstorm är en av de populäraste svenska mötesplatserna på internet. 88 procent av alla svenska ungdomar mellan 15 och 20 år besöker Lunarstorm en gång i veckan. 27 procent besöker sajten varje dag. Detta gör Lunarstorm till Nordens mest trafikerade webbplats.
– Det råder idag delade meningar om nätets mötesplatser. En del ser dem som potentiellt skadliga, i synnerhet för ungdomar. Som stöd för sådana åsikter ges argumenten att könsroller tenderar att bli mer stereotypa på internet jämfört med i vanliga livet. Man pekar också på förekomsten av sexuella trakasserier. Andra menar att mötesplatser på nätet kan stärka människor i deras vardag på olika sätt, säger Malin Sveningsson, projektledare och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet.
Angeläget forskningsområde
Båda lägren har poänger i sina resonemang, vilket gör detta nya område angeläget att studera, inte minst med tanke på Lunarstorms utbredning bland ungdomar. Malin Sveningsson ska bland annat undersöka hur unga män och kvinnor presenterar sig själva på nätet. Hur ser de på sitt eget och andras uppträdanden? Hur uttrycks femininitet och maskulinitet på webben? Hon kommer även att studera hur ungdomar ser på könsidentitet och sexualitet på respektive utanför internet. Gäller samma regler och normer, eller tillåter internet experiment och utforskande i en större utsträckning?
– Tonåren är en tid då man utforskar sin identitet och tar reda på vem man egentligen är. Dagens unga måste välja mellan en mängd olika roller. Vägen till oberoende går genom experiment och det är viktigt att finna platser där detta kan ske fritt från vuxnas insyn, menar hon.
Hennes studie tar som utgångspunkt att mötesplatser på internet kan fungera som sådana platser. Det är då viktigt att betona att det inte bara gäller flickor och unga kvinnor. Platser som Lunarstorm innebär nya möjligheter också för unga män att utforska sin identitet. Här kan de pröva nya alternativa könsidentiteter som de annars kanske inte skulle ha kunnat på grund av samhällets krav och förväntningar.
700 krypin ska analyseras
Det var i början av november som Malin Sveningsson fick glädjebeskedet att hennes forskningsprojekt ”Svenska ungdomars köns- och identitetsarbete på internet” beviljats drygt en miljon kronor från Vetenskapsrådet för en tvåårsperiod. Hon kommer bland annat att analysera drygt 700 ”krypin”, eller personliga webbsidor på Lunarstorm, hos både manliga och kvinnliga Lunarstorm-användare i åldern 15-20 år. Hon kommer även att göra intervjuer med några av användarna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Malin Sveningsson, tfn 070-244 38 90, e-post malin.sveningsson@kau.se
Det finns ett mål i Sverige att minska uttaget av naturmaterial och öka användningen av restprodukter vid vägbyggnad. Också inom EU finns en målsättning att minska mängden så kallat deponerat material.
Stålslagger används redan vid vägbyggnad och asfalttillverkning i andra länder, men i Sverige är det bara masugnsslagg som används på detta sätt.
Den workshop som arrangeras vid Luleå tekniska universitet den 24 november handlar om användning av stålslagg i vägbyggnad och såväl tekniska som miljömässiga aspekter på användningen kommer att diskuteras.
Programmet inkluderar både lagstiftning, tillämpningar och synpunkter från myndigheter, byggare och producenter.
Det är kompetenscentrumet Mimer vid Luleå tekniska universitet som är arrangör och inbjudna är stålindustri, vägbyggare, miljömyndigheter, asfaltsproducenter, svenska och finska vägverken samt andra intresserade.
Mimers verksamhet är fokuserad på minimering, återvinning och användning av restprodukter från mineral- och metallindustrin, samt på återvinning av värdefulla metaller och mineral från uttjänta produkter.
Under dagen kommer ett antal korta seminarier att hållas och tid är avsatt för diskussion och frågor.
Plats: Luleå tekniska universitet, C-huset, sal 937, campus Luleå
Dag: 24 november
Tid: 10.00-17.00
Hela programmet för dagen finns nedanstående länk.
Upplysningar: Margareta L Larsson, tel. 0920-49 29 36 eller Mia Tossavainen, tel. 0920-49 18 41
Viktiga parametrar för ett sådant här system är minimal effektförbrukning, storlek samt kostnad. För att nå dessa mål är det av stor betydelse att kunna simulera hela systemet tidigt i designprocessen. I det här fallet innebär det samsimulering av mekaniska (ultraljuds-) och elektroniska komponenter.
Doktorsavhandlingen Microelectronics for the thumb-size ultrasound measurement system – med vilken Jonny Johansson disputerar vid Luleå tekniska universitet den 25 november – presenterar verifieringar samt utökningar av existerande modeller av ultraljudssystem för att utföra denna typ av simuleringar direkt i de program som används för att konstruera elektronik. Design av mikroelektronik för att nå ett komplett mätsystem presenteras också i avhandlingen.
– Modellerna har använts för att konstruera elektronik för systemet och en komplett lösning för generering och mottagning av ultraljudspulser har integrerats i ett elektronikchip. Detta har möjliggjort extremt låg effektförbrukning med drifttider på flera år från ett enda batteri, säger Jonny Johansson.
Upplysningar: Jonny Johansson, tel. 0920-49 17 03, 070-559 11 05, jonny.johansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Gynekologen Angelique Flöter Rådestad har i sitt avhandlingsarbete studerat effekterna av kombinerat testosteron och östrogen på sexualiteten, välbefinnandet samt ben och kroppssammansättningen hos kvinnor som fått livmodern och äggstockarna bortopererade.
Flera tidigare studier har visat att hormoner som östrogen och progesteron (gulkroppshormon) har positiva effekter på livskvaliteten efter övergångsåldern. Men väldigt lite är känt om testosteronets betydelse och vilken effekt brist på testosteron har hos kvinnor. När båda äggstockarna opereras bort minskar produktionen av testosteron med hälften, vilket kan påverka den sexuella funktionen och välbefinnandet.
Avhandlingen visar att de kvinnor som fick kombinationsbehandling med östrogen och testosteron under 6 månader upplevde att vissa delar av deras sexuella funktion förbättrades signifikant. Arbetet visar också att kroppseget testosteron har betydelse för den sexuella lusten, upphetsningen och tillfredsställelsen. Ett tillskott av testosteron ökade kvinnornas intresse och glädje av sex och tillfredsställelse med omfattningen av sexuell aktivitet.
Kombinerad testosteron/östrogenbehandling och placebo/östrogen förbättrade psykologiskt välbefinnande lika mycket.
Studierna visar vidare på att tillskott av testosteron har en positiv effekt på muskulaturen och benomsättningen. Däremot observerades en viss negativ effekt på blodfetterna. Biverkningar i form av ökad behåring och akne var sällsynta.
Sammanfattningsvis tyder avhandlingsarbetet på att testosteron har betydelse för kvinnans sexualitet. De positiva effekterna på ben och kroppssammansättning kan också vara betydelsefulla för kvinnor som opererat bort äggstockarna.
Kontaktinformation
Avhandling:
Teststerone treatment in women: Aspects on sexuality, well-being and metabolism
Författare:
Angelique Flöter Rådestad, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, mail ange.radestad@telia.com
Disputationen äger rum fredagen den 26 november 2004, kl. 9.00. i Skandiasalen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7140-083-4/
En aktuell avhandling vid Karolinska Institutet visar att de celler som kommer till undsättning styrs av specifika signaler som skickas ut från kringliggande celler.
– De upptäckter vi gjort kan komma att få betydelse för framtida utveckling av metoder för att bota hjärnskador, säger forskaren Johan Aarum.
Aarum har i sitt avhandlingsarbete utvecklat ett tredimensionellt cellsystem av celler från mushjärna. Denna typ av cellsystem gör det möjligt att, i odlingskulturer, studera hur hjärnans celler kommunicerar med varandra. I cellsystemet finns alla de celler som normalt finns i hjärnan respresenterade; nervceller samt de tre olika typerna av gliaceller; astrocyter, oligodendrocyter och mikrogliaceller. Medan nervceller står för signaleringen i hjärnan har gliacellerna olika typer av stödfunktioner, som är nödvändiga för att signaleringen ska fungera.
Allra mest intressant är kanske att cellsystemet även visat sig innehålla stamceller, omogna hjärnceller, som utvecklas och kan bilda nya nervceller eller gliaceller. Man misstänker att ombildningen av stamceller kan ha betydelse vid läkning av skador på hjärnan. Mindre är dock känt om mekanismerna bakom denna reparationsprocess.
Den första typen av celler som reagerar på en skada är mikrogliacellerna. Med hjälp av den nya tekniken har Aarum visat att ämnen som bildas av mikrogliacellerna kan styra hur stamcellerna rör sig. Detta kan förklara varför stamceller vandrar just till skadade områden och inte slumpmässigt. Försöken visar också att mikrogliaceller kan skicka signaler till stamcellerna, och få dem att omvandlas till nervceller. Dessa fynd är viktiga eftersom många nervsjukdomar beror på en förlust av nervceller.
Astrocyter aktiveras också vid skada, vilket ofta visat sig hämma läkningen och återväxten av nervceller. Detta kan förklaras av en av studierna i den aktuella avhandlingen, som visar att astrocyter kan stöta bort stamceller genom att utsöndra en viss typ av proteiner.
Den aktuella avhandlingen visar att hjärnans gliaceller är av stor betydelse vid läkningen av skador på hjärnan. Genom att utsöndra olika substanser styr de på ett snillrikt sätt stamcellernas rörelser och beteende. Upptäckterna kan på sikt bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder vid skador på hjärnan.
Kontaktinformation
Avhandling:
Interactions between mouse CNS cells: Microglia and neural precursor cells
Författare:
Johan Aarum, Institutionen för medicin, Centrum för molekylär medicin, Karolinska Institutet, tel 08-517 761 84 eller mail Johan.Aarum@cmm.ki.se
Disputationen äger rum fredagen den 26 november 2004, kl. 9.30. i Leksell-salen, Medicinhistoriska Museet, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7140-120-2/
– Med vår teknik missar vi i princip inga förändringar som bör tas bort och överdiagnostiserar bara omkring tio procent, säger civilingenjör Peter Åberg vid Institutionen för laboratoriemedicin. Om vi kompletterade de tekniker som används idag med vår skulle vi alltså kunna minska antalet onödiga ingrepp radikalt utan att minska säkerheten.
Den teknik som Åberg arbetat med i sitt avhandlingsarbete bygger på något som kallas djupselektiv elektrisk impedans. Detta innebär att svaga elektriska växelströmmar av olika frekvens skickas genom huden så att motståndet kan mätas. Mätningarna sker med ett speciellt elektrodsystem som ger information om variationer i motståndet i tre dimensioner.
I början studerades experimentellt framkallade reaktioner i huden och munnens slemhinna. I Åbergs avhandling ligger fokus dock på allvarligare hudförändringar, som hudcancer, speciellt den form som kallas malignt melanom. Det visade sig att vissa typer av hudcancer gick att mäta med den ursprungliga tekniken. Melanomen däremot, gömde sig under det kraftigt isolerande, yttersta hudlagret, som i cancerns tidiga skede är helt intakt.
– Genom att komplettera vårt ursprungliga, helt icke-invasiva elektrodsystem med en typ av minimalt invasiva elektroder kunde vi kortsluta det yttersta lagret och få kontakt med det underliggande melanomet, berättar Åberg. De små spikar som används tränger inte in i underhuden med sina blodkärl och nerver. Tekniken är alltså smärtfri och inte förenad med infektionsrisk.
Runt 28 000 drabbas årligen av hudcancer i Sverige. Av dem är närmare 2000 malignt melanom. Bättre metoder skulle underlätta diagnos av hudcancer. Innan den metod som beskrivs i den aktuella avhandlingen kan registreras för kliniskt bruk måste den testas på fler patienter. Resultaten i de studier som gjorts är dock såväl statistiskt som kliniskt signifikanta.
Kontaktinformation
Avhandling:
Skin cancer as seen by electrical impedance
Författare:
Peter Åberg, Institutionen för laboratoriemedicin, Avdelningen för medicinsk teknik, Karolinska Institutet, tel 08-585 837 60 eller mail Peter.Aberg@labmed.ki.se
Disputationen äger rum fredagen den 26 november 2004, kl. 10.00. i Hörsalen, Novum, plan 4, Huddinge.
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7140-103-2/
Jenny Gabrielson, civilingenjör vid Karolinska Institutet, beskriver i sin avhandling arbetet med att utveckla och utvärdera MARA – Microbial Assay for Risk Assessment. Tekniken bygger på användning av bakterier som indikatororganismer.
Det som gör MARA unik är att den möjliggör mätning av den toxiska effekten på flera olika bakterier samtidigt. Resultaten från de olika bakterierna bildar ett slags ”toxiskt fingeravtryck” för kemikalien. Det toxiska fingeravtrycket kan sedan jämföras med fingeravtrycket från andra kemikalier med kända toxiska egenskaper, som finns lagrade i en databas.
MARA gör det möjligt att på ett snabbt och effektivt sätt mäta toxiciteten hos kemikalier och andra produkter, och även vilken typ av toxicitet det rör sig om. Exempel på användningsområden är utveckling av läkemedel och industrikemikalier eller standardiserade tester av befintliga produkter där information om toxiciteten saknas.
Vi har utvecklat en säker och reproducerbar metod för mätningar av ämnens toxicitet, säger Jenny Gabrielson. Vanligen görs sådana tester på djur. MARA är ett kostnadseffektivt och dessutom etiskt fördelaktigt alternativ till dessa djurförsök.
Kontaktinformation
Avhandling:
Assessing the toxic impact of chemicals using bacteria
Författare:
Jenny Gabrielson, Mikrobiologiskt och Tumörbiologiskt Centrum, Karolinska Institutet, tel 08- 08-524 871 55 eller mail jenny.gabrielson@mtc.ki.se
Disputationen äger rum fredagen den 26 november 2004, kl. 13.00. i Föreläsningssalen på Mikrobiologiskt och Tumörbiologiskt Centrum (MTC), Theorells väg 1.
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7140-143-1/
Trots intensiv forskning finns det ännu inga specifika behandlingsmetoder för cancer. De behandlingsalternativ som ges till cancerpatienter idag är alla förenade med mer eller mindre allvarliga biverkningar.
Det som gör IGF-1R till ett intressant mål för cancerhämmande läkemedel är att, medan receptorn är nödvändig för cancercellers tillväxt och överlevnad, så påverkas normala cellers tillväxt inte av en utslagen IGF-1R. Endast i en persons embryostadium är normala celler beroende av en fungerande IGF-1R.
Forskare har redan tidigare försökt utveckla cancerhämmare riktade mot IGF-1R. Problemet med dessa preparat är att de även har blockerat receptorn för insulin, vilket kan ge upphov till svårbehandlad diabetes. Inget av preparaten har därför kvalificerat sig för klinisk användning.
– Vårt syfte har varit att utveckla en fungerande metod för att blockera IGF-1R utan att även blockera insulinreceptorn, säger avhandlingens författare, läkare Ada Girnita.
Den första metoden som tagits fram under avhandlingsarbetet går ut på att reglera nedbrytningen av IGF-1R. Studierna visar att ett cancerrelaterat protein, ett onkoprotein, som kallas MDM2 fungerar som en katalysator vid nedbrytningen av IGF-1R. I reaktionen hängs det på en molekyl som kallas ubikvitin på IGF-1R-proteinet, vilket leder till dess nedbrytning. Detta, i sin tur, leder till att cancercellerna slutar växa och dör.
Den andra metoden som arbetet lett fram till bygger på produktionen av små molekyler, som hämmar aktiviteten hos IGF-1R. En av de molekyler som tagits fram har visat sig hämma tillväxt av tumörer med stor effektivitet. Allt tyder dessutom på att molekylen endast slår mot IGF-1R och inte mot receptorn för insulin. Försöken är gjorda in vitro, det vill säga i lab- och provrörsmiljö. Kan molekylens funktionalitet, effektivitet och specificitet bevisas även in vivo, i kroppen, skulle det kunna leda till lanseringen av ett helt nytt läkemedel mot cancer.
Kontaktinformation
Avhandling:
Targeting insulin-like growth factor-1 receptor in cancer
Författare:
Ada Girnita, The KI Cancer Network, Karolinska Institutet, tel 08-517 75242 eller mail Ada.Girnita@cck.ki.se
Disputationen har ägt rum.
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7140-041-9/
– Werner Hacke fick priset för att han under de senaste decennierna har haft en ledande roll i utvecklingen av trombolysbehandling vid akut stroke. Behandlingen är den första evidensbaserade läkemedelsbehandling vid akut stroke och resultaten är mycket goda, kommenterade Nils Gunnar Wahlgren, ordförande i Karolinska Stroke Update och docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap.
– Professor Charles Warlow har haft en ledande roll i utvecklingen av evidens och risk vid karotis endarterectomi (kirurgisk metod för att avlägsna av den förtjockade, åderförkalkade inre hinnan i en karotisartär). Ända fram till 1980-talet fanns det inga studier som kunde visa på vilka patientgrupper som tjänade på behandlingen. Warlow har bidragit dels med en vetenskaplig bas för nya behandlingar och dels till att vi i dag förstår vikten av kliniska studier med ett stort patientunderlag, sade Nils Gunnar Wahlgren.
Karolinska Stroke Award är en summa av 100 000 kr som delas mellan två forskare.
Kontaktinformation
Nils Gunnar Wahlgren: Mobil 070-484 14 99.
Karolinska Stroke Updates hemsida: www.strokeupdate.org
Vad kan vi göra för att skapa ett friskare samhälle? Denna fråga står i fokus för studien ”Långtidsfrisk i Värmland – ett vardagsbaserat hälsoarbete”, som omfattar omkring tretusen värmlänningar inom den offentliga sektorn. Bakgrunden till undersökningen är den alarmerande utvecklingen av långtidssjukskrivningar i samhället.
Tung och stressig arbetsmiljö
Studien visar att ekvationen arbete och livets vardag är svår att få ihop. Arbetsmiljön inom de undersökta delarna av den offentliga sektorn är ofta tung, stressig, intolerant och turbulent. Resultaten pekar dessutom på att risken för ohälsa tenderar att öka ju större de sammanlagda kraven i livet är. Många, i synnerhet kvinnor, har ofta ett huvudansvar i hemmet och för familjen. Med ökade krav inom livets alla områden blir den sammanlagda belastningen lätt för stor. Många har dessutom små möjligheter att återhämta sig.
– Mycket tyder på att omfattningen av ansvar och arbete har ökat inom flera områden i livet. Det kanske finns anledning att fundera över om inte vårt lands sjukskrivningsproblematik och den ökade psykiska ohälsan är ett uttryck för att vi har nått en gräns för vad människan faktiskt klarar av, säger Berit Sundgren Grinups, verksam vid genusvetenskapen på Karlstads universitet och en av personerna bakom studien.
Många förändringar skapar ohälsa
Undersökningen pekar på ett flertal faktorer som bidrar till ökad ohälsa. Det kan till exempel handla om en orolig arbetssituation, återkommande omorganisationer och chefsbyten, sönderslagna arbetsgrupper och otrygga relationer i arbetet. Ofta får personalsociala frågor stå tillbaka för budgetfrågor. Ohälsa skapas också ur den skeva arbetsdelningen mellan könen som finns både på arbetsmarknaden och i familjelivet. Ytterligare en faktor är det nya globaliserade informationssamhället som bidrar till att öka den existentiella vilsenheten hos människan.
Studien visar att alltför många förändringar i livet samtidigt kan åstadkomma stress, oavsett om förändringarna utifrån uppfattas som positiva eller negativa. Omfattande förändringar på alla nivåer samtidigt tar på krafterna, vilket visar sig som hälsobesvär, stressrelaterade diagnoser och sjukskrivning.
Det finns idag en stor risk att nya generationer långtidssjukskrivna skapas om inte mer långsiktiga lösningar kommer till stånd.
– Det finns anledning att på samhällsnivå ta ställning till vad offentlig sektor ska få kosta och hur resurserna ska fördelas, säger Berit Sundgren Grinups. Ska vi använda resurserna till att finansiera kostnader för sjukskrivningar eller ska vi spendera dem på att återföra mer luft i de slimmade organisationerna? Är det sjukskrivningskostnaderna som ska minska eller ohälsan?
Förslag för ett friskare arbetsliv
I studien presenteras en rad förslag på åtgärder för att nå ett friskare arbetsliv. Det handlar till exempel om att försöka förhindra heltidsarbetslöshet, att arbeta mot könsdiskriminering och att ta hänsyn till människors hela livssituation i planeringen av verksamheten. Rehabiliteringsarbetet bör systematiseras och relationer i arbetslivet stabiliseras. Fler och närvarande chefer som tydliggör arbetsuppgifter, kommunicerar med de anställda och tar sitt ledaransvar i arbetsgruppen är också önskvärt.
Det tvååriga projektet har drivits av Karlstads universitet, LO och Försäkringskassan i Värmland tillsammans. I studien har flera viktiga delar av den offentliga sektorn deltagit, till exempel skola, vård, omsorg, polis och försäkringskassa. Från Karlstads universitet har, förutom Berit Sundgren Grinups, även Lisbeth Bekkengen, Bertil Lundberg och Catharina Höijer deltagit.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Berit Sundgren Grinups, tfn 054-700 15 38 eller 0706-18 23 10, e-post Berit.Grinups@kau.se
– Fram till idag har Östersjöns betraktats som skyddat för skeppsmask. Det är en av orsakerna till att regalskeppet Vasa och andra stora träfartyg har kunnat påträffas i så gott skick efter århundraden på havsbottnen. Säger Carl Olof Cederlund vidare.
EU-projektet har drivits av sex länder och redovisar nu sina resultat kring skydd och bevarande av kulturmiljöer under vatten, i första hand väl bevarade skeppsvrak i norra Europa.
Ett av vraken är den holländska snaubriggen Vrouw Maria, som förliste i finska skärgården 1771. Det är fortfarande helt bevarat med riggen på plats. Det är inte angripet av skeppsmask, vilket däremot är fallet med vraket av en kogg från 1200-talet vid den tyska östersjökusten. Tyska forskare som ingått i projektet har kunnat visa att detta nu får omfattande skador av skeppsmasken, Teredo Navalis.
Det är ännu inte klarlagt hur skeppsmask kunnat etablera sig i Östersjön. Det kan ha skett genom att vatten med högre salthalt trängt inom genom de danska bälten, t ex i samband med en storm, och då medfört skeppsmask. Det kan också vara så att skeppsmask från andra havsområden följt med fartyg in i Östersjön i barlastvatten som tömts där.
I Sverige har EU-projektet riktat sitt intresse mot hjulångfartyget E. Nordevall, sjösatt 1837, ett av de första ångfartyg som byggdes i Sverige och som förliste 1856. Det står idag intakt på botten av Vättern.
E. Nordevall fick en central roll i diskussionen om och utvecklingen av metoder för att levandegöra gamla skeppsvrak.
Ett sätt att göra ett väl bevarat vrak av hög ålder tillgängligt för allmänheten är att bygga en kopia i full skala av det. En kopia, Eric Nordevall II, byggs idag vid Forsviks Varv i Karlsborgs kommun. Avsikten är att det om några år skall sättas i drift på originalfartygets rutter och också ta passagerare.
En annan tanke är att kunna visas fartyget för allmänheten där det står på botten.
– Det är t ex inte orealistiskt att man med modern, digital teknik ska kunna överföra direktbilder av fartyget på bottnen till en museum vid Vätternstranden, säger Carl Olof Cederlund.
Det treåriga EU projektet heter Monitoring, Safeguarding and Visualising North European Shipwreck Sites, med förkortningen MoSS. (Övervakning, Bevarande och Levandegörande av Äldre Skeppsvrak i norra Europa.)
Projektet är det första marinarkeologiska projektet, som stötts av EU:s European Community Culture 2000 Programme. Det har organiserats och genomförts av partners i Finland, Sverige, Danmark, Nederländerna, England och Tyskland.
Initiativtagare och koordinator är avdelningen för marinarkeologi vid Museiverket i Finland. Södertörns högskola har varit svensk partner och Carl Olof Cederlund, professor i marinarkeologi, representant i projektet. Östersjöstiftelsen har svarat för den svenska delen av projektfinansieringen.
Kontaktinformation
För ytterligare information om projektet och dess resultat:
Kontakta Professor Carl Olof Cederlund vid Södertörns högskola,
e-post: carl-olof.cederlund@sh.se
Eller den finländska koordinatorn Intendent Riikka Alvik, sektionen för marinarkeologi vid finländska museiverket, Helsingfors:
e-post riikka.alvik@nba.fi
Bilder finns att hämta på http://www.nba.fi/INTERNAT/MoSS/pressphotos.html
Martin Molins avhandling utgörs av två delar. I den första gör han en s.k. semantisk analys där olika delar i begreppet delaktighet identifieras. Han försöker här frångå de normativa vardagsinnebörderna av begreppet.
– Jag uttalar mig inte om vad som är bra och dåligt med att vara delaktig i något. Jag har varit mer intresserad av att studera olika beståndsdelar i delaktighetsbegreppet.
Den andra delen av avhandlingen består av en fältstudie som beskriver hur delaktigheten tar sig uttryck för en grupp ungdomar i gymnasiesärskolan. Molin har under ett läsår följt ungdomarna i deras skolvardag genom att göra observationer och intervjuer. Han har härutöver pratat med skolpersonal och skolledare.
Martin Molin fann att delaktighet i särskola inte var något självklart och alltigenom positivt för alla elever som gick där. En del elever i särskolan reagerade exempelvis på att de inte deltog i samma aktiviteter som övriga elever på skolan. De här eleverna valde bort engagemanget i vissa av särskolans egna aktiviteter för att visa sin tillhörighet till något annat som inte i första hand var förknippat med särskola och avvikelse. Eleverna levde i olika delaktighetsvärldar. Det faktum att denna elevgrupp gick i särklass innebar ett hot för deras självbild. Martin Molin konstaterar att den enes delaktighet kan vara den andres utanförskap och att maximal delaktighet ofta är svår att uppnå.
– Jag hoppas att min forskning kan leda till en ökad medvetenhet kring hur man talar och reflekterar kring delaktighet och särskola. Utmaningen är att skapa en skola som tillgodoser elevernas vitt skilda behov, säger Martin Molin.
Doktorsavhandlingen ”Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i gymnaisesärskolan” läggs fram vid Institutet för handikappvetenskap, Linköpings universitet, fredagen den 26 november kl. 10. OBS! plats: HSP1, Prismahuset, Örebro universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Martin Molin, tel 0521 – 26 48 49, martin.molin@htu.se
Avhandlingen kan beställas av Eva Barrklev, Inst för beteendevetenskap, Linköpings universitet evaba@ibv.liu.se
tel 013-28 23 87/fax 013-28 21 45
