Deltagare
* Gösta Ekspong, fysikprofessor emeritus, berättar om tiden när CERN startade.
* Paula Eerola, professor i partikelfysik vid Lunds universitet, redogör för framtida satsningar.
* Sara Lager, doktorand i partikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om toppkvarkar och hur de kan komma att massproduceras i LHC.
* Lars Börjesson, huvudsekreterare Kommittén för infrastruktur vid Vetenskapsrådet, förklarar varför Sverige satsar närmare 150 miljoner för att svenska forskare ska få tillgång till CERN.
Nytt filmmaterial
Vid pressträffen presenteras en nyproducerad BBC-dokumentär om CERN. Filmen är 15 min och är fri att använda hela eller delar av, med eller utan speaker. Obs! Materialet har embargo till 19 oktober 2004.
Pressträff tid & plats
Tid: Torsdag 14 oktober 2004, kl 13.30 – 14.15.
Plats: Rum FA 31, AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21. T-bana KTH uppgång Körsbärsvägen, sedan buss 43/44 till ändhållplats Ruddammen. Vägbeskrivning på AlbaNovas webbplats: http://www.scfab.se/.
Välkommen att stanna även på eftermiddagens CERN-jubileum med mingel och föreläsningar – se separat program inklippt nedan.
Mer CERN-material
Royaltyfria bilder och mer information: http://www.cern.ch/press. Lista med namn på ett antal svenska fysiker aktiva vid CERN delas ut vid pressträffen och publiceras på www.vr.se/press.
***
Program CERN 50 år. Albanova 14 oktober 2004
13.00-13.30 guidad tur på fysikcentrum av Hans von Zur Mühlen.
13.30-14.15 pressträff (endast för inbjudna journalister)
14.20-15.00 mingel med tårta och vin/kaffe
15.15-16.15 föredrag:
– Gösta Ekspong, professor emeritus Stockholms universitet, berättar om 50 års erfarenhet av CERN.
– Paula Eerola, professor Lunds universitet, om hur erfarenheter och resultat från acceleratorn LEP kommer till nytta när den nya acceleratorn LHC tas i bruk 2007.
– Sara Lager, doktorand Stockholms universitet, pratar om toppkvarkar och hur de kan komma att massproduceras i LHC.
17.00-framåt Fysikums årsfest. Särskilt inbjudna. Om intresse finnes att delta, kontakta Barbro Åsman, bar@physto.se. Kostnad 100 kr.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Camilla Jakobsson, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap Camilla.Jakobsson@vr.se, 08-546 443 36, 0703-49 35 37
Lars Börjesson, huvudsekreterare Kommittén för infrastruktur Lars.Borjesson@vr.se, 08-546 44 109, 070-753 53 07
Samtliga experter är deltagare i det av EU finansierade elmarknadsprojektet SESSA (Sustainable Energy Specific Support Assessment).
Journalister är hjärtligt välkomna att delta under de föreläsningar och diskussioner som äger rum under dagen.
PROGRAM, 8 oktober 2004
Lokal: Aulan, Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65
Chairman: Lars Bergman, President of the Stockholm School of Economics
09.00 – 09.20 Report from the 1st SESSA Conference: A Consensus View on Electricity Market Design. David Newbery, Cambridge University
09.20 – 10.00 How to deal with Market Power in Industries with Dominant Firms? Frank Wolak, Stanford University
Comments by: Pantelis Capros, European Commission
10.00 – 10.30 Coffee break – outside Aulan
10.30 – 11.00 A Company View on the European Electricity Market: Market Power Mitigation and Consumer Benefits. Bo Källstrand, Svensk Energi
Comments by: Jean-Michel Glachant
11.00 – 12.55 Brief Presentations and Comments by Stakeholders and Experts
12.55 – 13.00 Closing of the Conference
Kontaktinformation
Lars Bergman, rektor
Tel: 08-736 90 12
E-post: Lars.Bergman@hhs.se
Till detta s k unionsmedborgarskap knyts en rad särskilda rättigheter som individen kan utnyttja i unionen, t ex fri rörlighet och kommunal rösträtt i det EU-land man bor. Tanken med unionsmedborgarskapet är, förutom att stärka individens rättigheter, också att skapa ett närmare förhållande mellan den enskilde personen och EU i sig.
Hedvig Lokrantz Bernitz avhandling vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet fokuserar på medborgarskapets räckvidd och rättigheter. Såväl det svenska medborgarskapets som unionsmedborgarskapets roll och ställning analyseras ingående. Ju starkare det europeiska medborgarskapet blir och ju mer det utvecklas, desto större risk finns att det påverkar och försvagar det nationella svenska medborgarskapet. Det kan dock finnas starka skäl att behålla en nationell identitet inom ett alltmer integrerat EU.
Avhandlingens slutsatser fokuserar därför på möjligheten att skilja det europeiska medborgarskapet från det nationella, och istället grunda det europeiska medborgarskapet på bosättning i ett EU-land. Det skulle leda till att alla som bor och betalar skatt inom EU skulle kunna få likvärdiga europeiska rättigheter, något som bl a skulle underlätta den sociala integrationen och bekämpa diskriminering. Detta vore framför allt relevant för de tredjelandsmedborgare som bor i EU.
Hedvig Lokrantz Bernitz är jur kand och verksam som forskare vid Juridiska Institutionen, Stockholms universitet.
Doktorsavhandlingens titel: Medborgarskapet i Sverige och Europa. Räckvidd och rättigheter
Disputationen äger rum fredagen den 8 oktober kl 10.00 i Reinholdsalen, Juristernas hus, Frescati. Opponent är professor Per Hallström, Umeå universitet.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Hedvig Lokrantz Bernitz nås på tel 070-309 75 74, 08-16 33 17 eller e-post: hedvig.lokrantz-bernitz@juridicum.su.se
Detta visar statsvetaren Jonas Linde vid Örebro universitet i en doktorsavhandling. Linde finner ett gap mellan stödet för demokratins principer och hur det politiska systemet fungerar i praktiken.
– Betydelsen av detta gap kan tolkas på åtminstone två olika sätt, säger Jonas Linde. En pessimistisk tolkning är att om de politiska eliterna inte kan erbjuda ett regimalternativ som är attraktivt i medborgarnas ögon blir effekten ett ökat missnöje vilket i förlängningen kan hota stödet för demokratins principer. En mer positiv tolkning är att gapet inte innebär något större problem. Ett liknande gap har under en längre tid också kunnat observeras i etablerade demokratier och skulle kunna hävdas vara helt normalt just för en demokrati.
Det handlar i så fall om något som skulle kunna beskrivas som ”tvivlande demokrater”, eller kritiska medborgare – tvivlande över vad systemet levererar samtidigt som de är övertygade om demokratins principiella fördelar gentemot andra styrelseskick. Sådana tvivlande demokrater skulle till och med kunna var tillgång för det demokratiska systemet.
– En demokratisk övertygelse i kombination med missnöje med effektiviteten kan tänkas vara en morot för politiskt engagemang, säger Jonas Linde.
I avhandlingen konstaterar Linde att demokratin är på god väg att befästas i de tio länder som ingår i hans studie. Åtta av länderna är numera medlemmar i EU, och två beräknas bli medlemmar 2007.
– Medlemskapet kan ses som en bekräftelse på demokratins konsolidering, eftersom ett fungerande och institutionaliserat demokratiskt system är ett krav på medlemskap i EU, säger Jonas Linde.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jonas Linde på telefon: 019-30 35 85 , mobil: 0707-13 77 01,
e-post: jonas.linde@sam.oru.se
Avhandlingens titel är: ”Doubting Democrats? A Comparative Analysis of Support for Democracy in Central and Eastern Europe”.
Pressbild på Jonas Linde finns att hämta på adressen www.oru.se/press/bildarkiv/jonas_linde
Fjäderhackning är en vanlig och allvarlig beteendestörning hos värphöns runtom i världen. Hönsen hackar och drar ut fjädrarna på sina offer. Beteendet, som i förlängningen kan leda till kannibalism, är ett gissel inom hönsnäringen och ett stort problem när det gäller att komma ifrån burhållning.
Per Jensen och hans forskargrupp har tillsammans med genetikprofessorn Leif Anderssons grupp vid Uppsala universitet under flera år kartlagt gener för olika beteenden hos höns. Genom att korsa djungelhöns – ursprunget till alla tamhöns – med värphöns, har man tagit fram ett tusental individer vars DNA har analyserats med hjälp av molekylär teknik (genetiska markörer). Samtidigt har en mängd olika beteenden studerats och kvantifierats. När forskarna studerade fjäderhackning registrerade de också fjäderdräktens kondition på individerna – en fjäderhackad höna blir naken på stora delar av kroppen.
Fjäderdräktens kondition visade sig vara starkt beroende av de arvsanlag individen hade på en viss position i kromosom 28. Den gen som visade sig vara den avgörande har beteckningen PMEL17 och styr uttrycket av det ämne, melanin, som ger svart pigment. Individer med en mutation i den genen blir vita, och de drabbas mera sällan av fjäderhackning.
Studien är den första som kunnat visa att offrets utseende och genotyp har betydelse för uppkomsten av en beteendestörning av det här slaget. Mekanismerna bakom fyndet, och om sådana samband förekommer hos andra djurarter, återstår att undersöka.
Artikel ”Feather-pecking and victim pigmentation” publiceras i Nature 7 oktober. Publiceringsförbud gäller till 6 oktober kl 19.
Kontaktinformation
Professor Per Jensen
013-281298, 0708-389228
perje@ifm.liu.se
Svenska forskare ligger bra till i rankingen inom programvaruteknik, d v s forskning kring hur man utvecklar system med betydande andel programvara. Forskargruppen i programvaru-system vid LTH hamnar för andra året i rad på rankinglistan, nu på 12:e plats bland forskar-grupper inom området i hela världen. Nytt för året är att Per Runeson, som befordrats till professor vid LTH i juni i år, redan är på 13:e plats på den individuella listan. På 10:e plats i samma lista finns Professor Claes Wohlin vid Blekinge Tekniska Högskola, som tidigare varit verksam vid LTH.
”Detta är ett kvitto på att vår strategi med fokusering på empirisk program-varuforskning är rätt,” säger Per Runeson. ”Ämnesområdet är centralt, inte bara för de tekniska högskolorna och dess utbildningar, utan framför allt för de företag vi samverkar med, där Sony Ericsson och ABB är våra strategiskt viktigaste partners. Sveriges konkurrenskraft som systemutvecklare behöver stärkas och samverkan med forskningen är en möjlighet för Sverige att ligga i framkanten.”
Forskningen inom området syftar till att effektivisera utvecklingen av program-varuprodukter, genom att förbättra företagens arbetsprocesser. Forskningen är empirisk och bedrivs i tät samverkan med det omgivande näringslivet.
Rankingen är baserad på forskning genomförd under åren 1999-2003 med en genomgång av publicerade forskningsartiklar i sex vetenskapliga tidskrifter.
Måndagen den 18 oktober kl 13-18 presenteras forskningen på LUCAS-dagen, se även nedan:
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar kan fås av:
Professor Per Runeson, telefon 046-222 93 25 eller 0705-15 93 25, e-post per.runeson@telecom.lth.se, webbsida http://serg.telecom.lth.se/personnel/perr/
Processindustrier, som ölbryggerier eller pappers- och massabruk, använder stora mängder energi för att tillverka produkter som efterfrågas i samhället. Men vi vill inte bara ha olika produkter, utan även en framtid där växthuseffekten är tyglad i sådan grad att förödande effekter för människans, djurens, och växternas livsbetingelser kan undvikas. I ett sådant klimatmedvetet samhälle måste politiska styrmedel införas som gör det dyrt att släppa ut växthusgaser som koldioxid. Kyotoprotokollet från 1997 innebär en världsomspännande överenskommelse om att minska de globala utsläppen av växthusgaser (varav koldioxid från fossila bränslen är den överlägset viktigaste) med ca 5 procent från år 1990 till 2010. Detta globala mål är ett första litet, men inte desto mindre viktigt, steg. Forskning har dock visat att uppemot 90 procent reduktion kan krävas för att nå ett stabilt klimatsystem på sikt.
Potentialen för att spara energi från processindustrier är stor. Genom att utföra energiprojekt som till exempel integration av kraftvärme (samtidig el- och värmeproduktion) eller utökad värmeväxling (effektivare användning av värme mellan de olika processerna i en processindustri), kan det totala bränslebehovet i samhället minskas och därigenom även utsläppen av koldioxid. För massabruk kan det till och med bli så att man i framtiden blir en nettoexportör av biobränsle som kan användas mer effektivt i andra delar av samhället.
Anders Ådahls doktorsavhandling behandlar betydelsen av ett långsiktigt och vittomspännande perspektiv när beslut skall fattas om vilka typer av energiprojekt som bör genomföras i processindustrier för att kostnadseffektivt nå ambitiösa samhälleliga klimatmål. Utvecklingen för de framtida nordiska el- och biobränslemarknaderna spelar en mycket central roll när det gäller vilka energiprojekt som bör genomföras i processindustrier för att i största möjliga mån bidra till en uthållig utveckling till lägsta samhälleliga kostnad.
I avhandlingen föreslår Anders Ådahl ett flertal metoder, synsätt och modeller för analys av energiprojekt. Fallstudier, bland annat i pappers och massaindustrin, där dessa och befintliga metoder har använts, visar att åtgärder i processindustrier kan innebära ett mycket kostnadseffektivt bidrag till att nå kraftig reduktion av koldioxid i de nordiska länderna. För massabruk, som är analyserade mer i detalj, visar resultat att energibesparande åtgärder är både lönsamma och mycket robusta med avseende på osäkerhet kring framtida klimatstyrmedelsnivåer.
– Att tänka efter före, och därmed välja rätt typ av åtgärder och inte endast utföra åtgärder på
rätt sätt, är avhandlingens huvudbudskap, säger Anders Ådahl.
Avhandlingen ”Process industry energy projects in a climate change concious economy” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 30 september 2004.
Anders Ådahl är uppvuxen i Borås.
Kontaktinformation
Mer information
Anders Ådahl, Kemiteknik och miljövetenskap, Chalmers,
tel: 031-772 8533
e-post: anders.adahl@chemeng.chalmers.se
Tid: tisdag 12 oktober kl. 9.30 – 18.00
Plats: Konferens Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57A
I utredningen aktualiseras olika frågeställningar av stort samhälleligt men också filosofiskt intresse. En komplicerad avvägning ska företas mellan svårförenliga intressen och krav såsom:
– allmänhetens skyddsintresse
– de psykiskt störda lagöverträdarnas behov av vård
– rättvisa i straffutmätningen
– rättssäkerhet
Ett kontroversiellt förslag i utredningen är att psykiskt störda lagöverträdare i ökad utsträckning ska kunna hållas ansvariga för sina handlingar och dömas till fängelse. Symposiet kommer att diskutera om det kan vara moraliskt försvarligt att döma människor som begått brottsliga gärningar under inflytande av psykisk störning till fängelse.
Bland deltagarna märks rådman Stefan Reimer, medlem av utredningen, Marianne Kristiansson, chefsöverläkare, Rättspsykiatriska avdelningen, Rättsmedicinalverket, professor Suzanne Wennberg, straffrätt, Stockholms universitet, Sten Levander, chefsöverläkare, Rättspsykiatriska kliniken, Malmö, och professor Torbjörn Tännsjö, praktisk filosofi, Stockholms universitet.
Symposiet är öppet för allmänheten (ingen avgift).
Symposiet äger rum med stöd av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
För fullständigt program se: www.philosophy.su.se/brottochpsyk.pdf
Närmare upplysningar lämnas av professor Torbjörn Tännsjö på e-post torbjorn.tannsjo@philosophy.su.se
The International Conference in Functional Programming, som i år hölls i Salt Lake City den 19-22 september, är den mest prestigefyllda i världen inom detta forskningsområde och konkurrensen för en plats i konferensprogrammet är mycket hård. Endast 30 procent av de inskickade artiklarna accepteras, vilket betyder att Chalmersteknologerna brädade en ansenlig mängd betydligt mer erfarna forskare. Att studenter presterar resultat som förtjänar en plats på internationella forskningskonferenser hör verkligen till undantagen, och det här är en av de få gånger under den här konferensens historia som det har inträffat.
Niklas Broberg och Andreas Farre, har publicerat en artikel om sitt exjobb, som de nu fick presentera inför forskare från hela världen.
– Vi är tre teknologer som arbetat med projektet, men Andreas och jag fick presentera det i USA. Vi har utvecklat ett nytt språk för att skapa webbsidor, baserat på programmeringsspråket Haskell. Det nya språket, HSP, är lättanvänt, samtidigt som det är både kraftfullare och säkrare än de språk som idag dominerar marknaden, säger Niklas Broberg.
Björn Bringert och Anders Höckersten, presenterade resultat från sitt tredjeårsgrupprojekt under den Haskellworkshop som hängde samman med konferensen.
– Vi var sju teknologer som samarbetade i vårt projekt. Det gick också ut på att förbättra Haskell. Vi har vidareutvecklat ett nytt slags gränssnitt mot databaser. Detta gränssnitt har flera fördelar jämfört med existerande sätt att använda databaser. Bland annat minskar risken för programfel och vissa typer av säkerhetsproblem. Gränssnittet utvecklades ursprungligen av Dan Leijen vid universitetet i Utrecht, Nederländerna, säger Björn Bringert.
Vill du läsa rapporterna? Tag kontakt med någon av författarna:
Regular Expression Patterns.
Niklas Broberg, Andreas Farre och Josef Sveningsson
HaskellDB Improved.
Björn Bringert, Anders Höckersten, Conny Andersson, Martin Andersson, Mary Bergman, Victor Blomqvist och Torbjörn Martin
Kontaktinformation
Mer information:
Niklas Broberg, tel: 0302-45165 eller 0706-493546,
e-post: d00nibro@dtek.chalmers.se
Andreas Farre, e-post: d00farre@dtek.chalmers.se
Björn Bringert, e-post: d00bring@dtek.chalmers.se
Anders Höckersten, tel: 0739-876714, e-post: chucky@dtek.chalmers.se
John Hughes, professor i data- och informationsteknik, tel 031-772 1001, e-post: rjmh@cs.chalmers.se
I gamla skogar och i fjällnära skogar är stora mängder näring ofta bunden i det så kallade humuslagret, vilket innebär att tillväxten hos vissa växter begränsas, eftersom de inte förmår att tillgodogöra sig näringen. Vid brand och andra störningar frigörs somliga av dessa näringsämnen. Det visade sig att träkol som bildas efter skogsbrand till exempel bidrar till att öka mängden av en kväveform som somliga växter lättare tar upp. Särskilt björk visade sig i experiment vara extra gynnad. Vissa växter släpper blad och barr som innehåller ämnen som kan binda näring i humuslagren. Träkolet från skogsbranden kan ta hand om dessa ämnen och åstadkomma att näringen frigörs.
Ett experiment rörde väggmossa som lever i symbios med en bakterie som kan fixera luftens kväve. Experimentet visar att ju längre tid som gått efter en skogsbrand, desto mer ökar förmågan hos väggmossan och bakterien att fixera luftens kväve och på så sätt öka den totala mängden näringsämnen i marken. När det finns mycket tillgängligt kväve så upphör dock moss-bakteriesymbiosen att fixera luftens kväve. Att kunna ta tillvara luftens kväve kostar mycket, och när det finns tillräckligt med kväve i marken så upphör processen.
Även mänskliga störningar, som till exempel påverkan på fjällbjörkskogen, kan påverka näringstillgängligheten. På områden som numera är fjällhed, men som tidigare haft fjällbjörkskog, har viktiga näringsämnen försvunnit. Tack vare fjällbjörken ökade tillgängligheten av dessa näringsämnen, vilka behövdes för att björkplantor ska kunna etablera sig. När så fjällbjörkskogen försvann, förmådde inga nya plantor att etablera sig.
Linda Berglunds slutsats är att man kan försämra möjligheterna till föryngring av plantor genom att antingen minska eller öka inflytandet av störningar. I det praktiska skogsbruket bör målet vara att i ökad grad försöka efterlikna naturens egna störningar, som till exempel skogsbrand, om man vill underlätta en naturlig föryngring.
Det är fredagen den 8 oktober 2004 kl 10.00 som fil mag Linda Berglund, institutionen för vegetationsekologi, SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Växter, näring och skogsbrand (Disturbance, nutrient availability and plant growth in phenol-rich plant communities.
Opponent är PhD Jennifer D Knoepp, USDA Forest Service-SRS, Coweta Hydrologic Laboratory, North Carolina, USA.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå (Skogis).
Länk till sammanfattning och till pdf-fil med hela avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000638/
Kontaktinformation
Linda Berglund, institutionen för vegetationsekologi, SLU i Umeå, tel 090-786 86 01.
E-post: Linda.Berglund@svek.slu.se
Avhandlingen studerar framväxten av krigsrapportering i den svenska public servicetelevisionens nyhetssändningar. I fokus står ett urval av medialt uppmärksammade krig under perioden 1960-2001: Kongo, Algeriet, Vietnam, Gulfkriget samt kriget i Afghanistan efter terrorattackerna i USA 2001.
Krigsjournalistiken studeras som en journalistisk genre genom studier av rapporter från krig som svenska reportrar gjort från platser i krigens närhet. I avhandlingen visas hur journalistikens villkor och konventioner skapar ramar för vad som kan skildras. Samtidigt påvisas att enskilda reportrar genom att hantera dessa villkor på olika sätt, i viss utsträckning kan göra personligt präglade skildringar av krig.
Den rapportering från krig som svenska reportrar gör ligger i grunden i linje med det officiella svenska förhållningssättet till konflikten och dess parter. Detta gällde likväl för rapporteringen om den algeriska befolkningens befrielsekamp mot kolonialmakten Frankrike som för rapporteringen om den USA-stödda Norra alliansens krigföring mot talibanregimen i Afghanistan.
Avhandlingen visar också att rapporteringen görs i lojalitet med dem som skildras. Det innebär att rapporteringsperspektivet avgörs redan i valet av var reportageteam geografiskt placeras i ett krigsområde. Även de krigförande parternas mediestrategier sätter ramar för vad journalistiken överhuvudtaget har möjlighet att få för information om krigsutvecklingen.
Rapportering om krigets militära skeenden görs i stort sett uteslutande med lojalitet med den militära part som skildras. Krigsutvecklingen beskrivs som oundviklig, den skildrade partens agerande skildras som logiskt och nödvändigt. Detta har konsekvenser för hur den andra militära parten, ”fienden”, beskrivs i de militära berättelserna. Vän- och fiendeskildringar görs i polariserande termer, det är fienden och dennes agerande som skildras som problem och orsak till kriget och dess utveckling. I reportage som istället skildrar hur civila drabbas av kriget görs inte polariserade beskrivningar av fienden, där är det istället våldet, fattigdomen och själva kriget som beskrivs som problemen.
Avhandlingens titel: Reportrar på plats. Studier av krigsjournalistik 1960-2001
Avhandlingsförfattare: Karin Fogelberg , tel. 031-245475(bost.), 031-773 4944(arb.)
e-post:.karin.fogelberg@jmg.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr. Kristina Riegert, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 15 oktober 2004 kl. 13.15, Hörsal Dragonen, Sprängkullsgatan 19, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Björken tar upp ozon via bladens klyvöppningar, som är små justerbara porer som ofta finns på bladets undersida. Dessa öppningar reglerar utbytet av vatten, koldioxid och andra gaser med atmosfären. I det skandinaviska klimatet, med fuktig mark och luft, är klyvöppningarna mer öppna än i ett torrare klimat, och därför blir växterna här mer känsliga för ozon.
Avhandlingen visar att ozon har en negativ inverkan på fotosyntesen och tillväxten. Vid förhöjda ozonhalter fälls bladen i förtid, innan kvävet på ett effektivt sätt dragits tillbaka till övervintrande delar av växten. Därmed förloras kväve som hade kunnat användas för tillväxt under kommande år. Unga träd drabbas särskilt hårt av ozon eftersom deras klyvöppningarna inte stänger sig lika lätt i varm och torr luft som de gör hos vuxna träd.
Minskningen i tillväxt hos björk är bättre relaterad till ozonupptaget genom klyvöppningarna än till koncentrationerna av ozon i den omgivande luften. Inom det internationella arbetet med att fastställa kritiska belastningsgränser för ozon, görs nu ansträngningar för att basera gränsvärdena på upptaget genom klyvöppningarna istället för på halterna i luften.
De negativa effekterna av ozon på tillväxt och bladens åldrande är betydande vid nivåer som ofta överskrids i södra Sverige. Eftersom både halterna av marknära ozon och användandet av björk inom svenskt skogsbruk förväntas öka, är det troligt att ozon kommer att bli en allt viktigare stressfaktor i svenska skogar framöver.
Pressmeddelandet går också att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2004/johan_uddling.shtml
Johan Uddling disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i fysiologisk botanik vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Uptake of ozone and its impact on silver birch”. Disputationen har ägt rum.
För mer information, kontakta:
Johan Uddling
Botaniska institutionen
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 2631
Mobilnr: 070-27 73 335
E-post: johan.uddling@botany.gu.se
——————————————————–
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
Kommer det i framtiden vara möjligt att rutinmässigt analysera hela genomet? Kan sjukvårds-insatserna optimeras som en effekt av tidigare åtgärder baserade på kunskap om vår arvsmassa och livsstil? Säger DNA-profilen något om benägenheten för kriminellt handlande? Databaser med genetisk information – vilka regler, möjligheter och begränsningar finns? Kan vi hantera kunskapen om våra gener och vårt genetiska arv? Och vem har tillgång till denna kunskap?
Det här är några av de viktiga frågor som belyses i en öppen populär- och tvärvetenskaplig konferens: ”DNA-analyser, DNA-register och biobanker”. Vilken ställning vi tar i de här frågorna kommer att spela stor roll för hur samhället kommer att se ut i framtiden. Det är därför viktigt att debatten inte bara förs bland en liten grupp experter, utan att så många människor som möjligt sätter sig in i frågorna, tar ställning och för fram sina synpunkter.
Inbjudna är politiker, forskare och företrädare för berörda myndigheter och organisationer. Platser är reserverade även för media.
Tid & plats:
14 oktober 2004, kl. 9:30 i Riksdagens andrakammarsal.
Fullständigt program: se länk nedan.
Arrangörer:
Konferensen arrangeras av Gentekniknämnden, BioteknikForum, Cancerfonden, Datainspektionen, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Landstingsförbundet, RIFO – Sällskapet Riksdagsmän och Forskare, Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Science Generation, Socialstyrelsen, Wallenberg Consortium North, Vetenskap & Allmänhet samt Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
Birgit Postol, assistent, Gentekniknämnden, 08-508 846 32 E-post: genteknik@genteknik.se
Marlene Truedsson, informatör, Vetenskapsrådet, 08-546 44 110 E-post: marlene.truedsson@vr.se
Den heter RHIC och finns på Brookhaven National Lab på Long Island utanför New York. Fysiker från Lund har varit med och byggt delar av PHENIX, en detektor som mäter de skurar av partiklar som varje kollision ger upphov till. I mer än trettio år har man gjort sådana här experiment och uppnått allt högre förtätning av energi och allt högre temperaturer i det oerhört lilla kollisionsområdet. Henrik Tydesjö från Avd f högenergifysik i Lund har arbetat vid PHENIX och diskuterar de resultat som uppnåtts.
Kvarkar är materiens allra minsta beståndsdelar och gluoner är partiklar genom vilka kvarkarna växelverkar med varandra. Atomkärnans protoner och neutroner består av kvarkar men för att dessa ska kunna uppträda i fri form krävs mycket höga energier. Sådana rådde efter Big Bang. Då bestod världsalltet av ett plasma av kvarkar och gluoner. Men bara i ca en hundratusendels sekund! Sedan bands kvarkarna i protoner, neutroner och andra elemenarpartiklar.
– Det kvark-gluonplasma som uppstår vid experimenten har ännu kortare livstid, säger Henrik Tydesjö. Det är omöjligt att registrera det direkt utan man måste leta efter spår i de processer som inträffar bråkdelar av sekunder senare. Och man har genom åren följt flera olika slags spår.
1999 lancerades en ny idé. Kvarkar har mindre elektriska laddningar – såväl positiva som negativa – än de elementarpartiklar de bygger upp.
– Man mäter den sammanlagda laddningen – nettoladdningen – hos de partiklar som registreras i ett begränsat område av detektorn, förklarar Henrik Tydesjö. Genom att studera hur detta värde fluktuerar mellan olika kollisioner kan man fastställa huruvida det dessförinnan funnits fria eller bundna kvarkar i området. Ett plasma ger lägre fluktuationer.
– Mina undersökningar av mätresultaten vid PHENIX visar att laddningsfluktuationerna verkligen är mindre än vad som kan förväntas från vanlig materia.
– Kollisionerna mellan atomkärnorna är inte alltid rena frontalkollisioner. I min studie har jag noterat att ju mer ”centraliserade” kollisionerna är desto mindre är också fluktuationerna. Detta är precis vad man kan förvänta sig då man har lyckats skapa ett kvark-gluonplasma.
– Många resultat från experimenten är svårtolkade, men en majoritet av dem som forskar på det här området anser att man redan har lyckats framställa kvark-gluonplasma och påvisa det. Även jag anser att bevisen är övertygande. Inom en tioårsperiod har vi säkert nått full visshet – om inte förr så när en ännu kraftfullare maskin – LHC – står färdig att användas vid CERN i Genève, slutar Henrik Tydesjö.
Kontaktinformation
Henrik Tydesjö nås på tel 0708 85 14 96. Han disputerar torsdagen den 7 oktober. Hans doktorsavhandling heter Net-Charge Fluctuations in Ultra-Relativistic Nucleus-Nucleus Collisions.
David J. Gross
Kavli Institute for Theoretical Physics vid University of California, Santa Barbara, USA,
H. David Politzer
California Institute of Technology (Caltech), Pasadena, USA, och
Frank Wilczek
Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, USA.
En färgstark upptäckt i kvarkarnas värld
Vad är det minsta som fi nns? Hur bygger dessa partiklar upp allt vi ser omkring oss? Vilka krafter verkar i naturen och hur fungerar de egentligen?
Årets Nobelpris i fysik berör dessa fundamentala frågor, som sysselsatt fysiker under hela 1900-talet och som fortfarande engagerar och utmanar såväl teoretiker som experimentalister vid de stora partikelacceleratorerna.
David Gross, David Politzer och Frank Wilczek har gjort en viktig teoretisk upptäckt som rör den starka kraften, eller ”färgkraften” som den också kallas. Den starka kraften är den kraft som dominerar i atomkärnan, den som verkar mellan kvarkarna inuti protonen och neutronen. Det årets pristagare upptäckte var något som vid första anblicken kan tyckas helt motsägelsefullt. Tolkningen av deras matematiska formel blev nämligen att ju närmare varandra kvarkarna är, desto svagare blir ”färgladdningen”. När kvarkarna är riktigt nära varandra är kraften så svag att de nästan uppträder som fria partiklar. Detta, som beskriver vad som händer partiklarna när avstånden blir allt mindre utan att nå fram till noll, kallas asymptotisk frihet. Omvänt gäller när kvarkarna avlägsnar sig från varandra; kraften blir starkare när avståndet ökar. Egenskapen kan liknas vid ett vanligt gummiband. Ju längre man sträcker ut det, desto starkare blir kraften.
Upptäckten sammanfattades 1973 i en elegant matematisk
formel som ledde till en helt ny teori, kvantkromodynamiken, QCD. Denna teori blev en viktig pusselbit i den s.k. standardmodellen, som beskriver all den fysik som är förknippad med den elektromagnetiska kraften (som verkar mellan laddade partiklar), den svaga kraften (som har betydelse för solens energiproduktion) och den starka kraften (som alltså verkar mellan kvarkar). Med kvantkromodynamikens hjälp kan fysikerna äntligen förklara varför kvarkarna endast uppträder som fria partiklar vid extremt höga energier. I protonen och neutronen följs de alltid åt tre och tre.
Med denna upptäckt har David Gross, David Politzer och Frank Wilczek tagit fysiken närmare uppfyllelsen av en storslagen dröm, nämligen en samlad teori som även innefattar gravitationen – en teori för allt.
David J. Gross, född 1941 (63 år) i Washington, DC, USA (amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1966 vid University of California, Berkeley. Professor vid Kavli Institute for Theoretical Physics vid University of California, Santa Barbara, USA. www.kitp.ucsb.edu/community/ITPBios/David.html
David H. Politzer, (amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1974 vid Harvard University. Professor vid Department of Physics, California Institute of Technology (Caltech), Pasadena, USA. www.theory.caltech.edu/people/politzer
Frank Wilczek, född 1951 (53 år) i Queens, NY, USA (amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1974 vid Princeton University. Professor vid Department of Physics, Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, USA. www.web.mit.edu/physics/facultyandstaff/faculty/frank_
wilczek.html
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, som delas lika mellan pristagarna. Mer information: www.kva.se och www.nobelprize.org
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Jonas Förare, vetenskapsredaktör, tel. 08-673 95 44, 0703-27 72 00, jonas@kva.se och Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-673 95 95, 0709-84 66 38, evak@kva.se
Tack vare det internationella genomprojektet (kallat HUGO projektet) publicerades sekvensen för de 3 miljarder DNA-baser som utgör människans arvsmassa i april 2003. Lovisa Lovmar har använt denna sekvensinformation för att studera genetiska sekvensvariationer, polymorfier som förutom att direkt förorsaka eller bidra till sjukdom, kan användas som genetiska markörer för att identifiera faktorer bakom våra vanligaste sjukdomar. Hon var med och genomförde ett omfattande metodutvecklingsarbete för analys av genetiska markörer (genotypning) varav flera utvärderades och tillämpades i epidemiologiska studier.
I ett samarbete med Karolinska Institutet undersöktes sambandet mellan polymorfier i genen för östrogenreceptorn och risken för bröstcancer och livmodercancer hos ca 4000 svenska kvinnor. Forskarna fann att en kombination av genetiska variationer var associerade med en ökad risk för bröstcancer medan en annan bidrog till en minskad risk för livmodercancer.
Lovisa Lovmar utvecklade även metoder som tillåter parallell analys av ett stort antal prover och genetiska variationer samtidigt. Med metoden kan man även bedöma kvaliteten på analysen. Eftersom DNA-baserna, som utgör det genetiska materialet, är desamma för alla organismer kan metoderna även användas för andra organismer.
Med en av de nya metoderna kan till exempel generna hos stammar av humant rotavirus analyseras. Detta virus orsakar diarré hos barn och leder till cirka en halv miljon dödsfall per år i världen. Metoden användes som en del av en epidemiologisk studie av infektiösa rotavirusstammar i Nicaragua.
Lovisa Lovmar var också med och utvärderade två metoder för att öka mängden av DNA från ett prov genom kopiering av hela människans genom. Hon fann att en av metoderna, helgenomamplifiering, gav DNA-material som var lika bra som det ursprungliga.
– Detta är lovande med tanke på de dyrbara insamlade proverna som finns i biobanker, och för prover som det finns väldigt små mänger av, säger Lovisa Lovmar.
– Metoden gör det möjligt att utföra mer än 1000 gånger fler genotypanalyser än om man använder original DNA-proverna direkt.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lovisa Lovmar på 018-611 29 25
018-611 28 73 eller via e-post: Lovisa.Lovmar@medsci.uu.se
