Diabetiker har två till fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med icke-diabetiker. Kvinnor med diabetes är särskilt drabbade. Forskarna har inte vetat varför skillnaden mellan diabetiker och icke-diabetiker är större bland kvinnor än bland män. Överläkare Annika Dotevall har därför i sitt avhandlingsarbete undersökt varför kvinnor med diabetes förlorar det skydd mot hjärtinfarkt som kvinnor utan diabetes har jämfört med män.
– Resultaten visar att förhöjda nivåer av blodfettet triglycerid, övervikt, högt blodtryck och låg fysisk aktivitet ökade risken för friska kvinnor i medelåldern att utveckla diabetes. Även lätt förhöjda halter av triglycerider, det vill säga nivåer som normalt inte anses indikera ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, medförde betydligt ökad risk för diabetes oberoende av vikt, blodtryck och fysisk aktivitet, säger Annika Dotevall.
Vidare var bukfetma, höga nivåer av triglycerid och låga nivåer av det goda kolesterolet HDL – det vill säga störningar som talar för en rubbad energiomsättning – betydligt vanligare hos kvinnliga diabetiker med infarkt än hos övriga kvinnor. Resultaten visar även tecken på ett förändrat immunförsvar mot det onda kolesterolet LDL och en mer uttalad inflammation hos kvinnor med diabetes och/eller hjärtinfarkt jämfört med friska kvinnor.
– Diabeteskvinnor utan hjärtinfarkt hade en riskfaktorprofil som mer liknade infarktkvinnorna än de friska kvinnorna, säger Annika Dotevall.
Vid akut hjärtinfarkt utvecklade kvinnliga diabetiker signifikant oftare allvarliga EKG-förändringar än kvinnor utan diabetes. Diabeteskvinnorna hade också sämre prognos, medan skillnaden mellan män med och utan diabetes var mindre tydlig.
Höjda riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnliga diabetiker, redan innan sjukdomen diagnostiseras, kan bidra till den ökade hjärtinfarktrisken hos dessa kvinnor. Vidare skulle fynden i studien kunna tala för att diabetes påverkar hjärtats kranskärl olika hos kvinnor och män.
– Det är därför viktigt att i studier av diabetes och hjärtsjukdom analysera kvinnor och män var för sig.
Avhandlingen är skriven av:
överläkare Annika Dotevall, telefon: 031-343 40 84, 031-26 15 01, 0739-79 86 18, e-post: annika.dotevall@vgregion.se
Handledare:
professor Annika Rosengren, telefon: 031-343 40 86, e-post: annika.rosengren@hjl.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Women, diabetes and coronary heart disease
Avhandlingen försvaras fredagen den 29 oktober, klockan 9.00, Centralklinikens aula, SU/Östra sjukhuset, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Avhandlingen ger en övergripande framställning av den svenska utlandsturismens historia, men dess främsta syfte är att se hur turismen och den självbild den anspelar på hos de svenska turisterna förhåller sig till den moderna och koloniala erans ideologier och maktstrukturer. När den svenska självbilden på detta sätt relateras till synen på utlänningar blir det tydligt hur den svenska moderniteten har skapats genom jämförelser med dem som inte setts som moderna: de primitiva negrerna, de medeltida och pittoreska orientalerna, mañanaspanjorer, omoderna folkdräktsbärare och andra. Genom att ställa reklamens bilder av de ”tidlösa” och ”omoderna” människorna på turismens resmål mot det moderna världssystemets ojämlikheter och koloniala strukturer visar Grinell att dessa bilder varken är objektiva eller harmlösa semesterfantasier. De är istället grundläggande för konstruktionen av svenskheten som modern.
Avhandlingens viktigaste slutsats är dock att invånarna på resmålen väldigt sällan väcker den svenska utlandsturismens intresse. Det är bara när de kan framställas som färgrika, ursprungliga eller möjligen som trevliga som de får plats i reklamen. 1960-talet utmärker sig ändå som en tid då många av de öppet rasistiska och etnocentriska uttrycken försvann. Genom att fokusera på ”förnekandet av samtidighet” – d.v.s. att beskriva andra människor som omoderna, medeltida, otidsenliga – istället för rasism, visar avhandlingen att många av de förändringar i de svenska omvärldsbilderna som brukar framhållas är överdrivna. Även om de öppna hänvisningarna till rastankar försvunnit bedöms omvärlden fortfarande som omodern och mindre viktig.
Turistnäringens marknadsföring visar upp de lokala invånarna som objekt, som representanter för stereotypa kulturer. De besökta människornas livsvillkor ges inget utrymme i turistreklamen. Snarare osynliggörs de maktrelationer som möjliggör sorterandet av människor på resmålen i de tydliga kategorierna lokalbefolkning och turister. Turisterna behöver därmed aldrig reflektera över de sociala, politiska och ekonomiska faktorer som för samman turister och lokalbefolkning på samma plats.
Målet är att sälja världen, inte att göra den förståelig.
Avhandlingens titel: Att sälja världen: Omvärldsbilder i svensk utlandsturism.
Disputationen äger rum fredagen den 12 november 2004 kl. 10
Opponent: Docent Magnus Berg
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Klas Grinell, tel. 031-773 52 97 (arb.), mobil 0736-19 18 07,
e-post klas.grinell@idehist.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
När förbundet startade var det ett av flera spelmansförbund som bildades åren runt 1930. De var alla en del av spelmansrörelsen. Den tidiga spelmansrörelsen växte fram under 1900-talets första decennier och ledde till bildandet av organisationer som Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur och de tidiga spelmansförbunden, som från slutet av 1920-talet och fram till idag har varit viktiga ingredienser i den svenska folkmusikmiljön.
Under Hallands spelmansförbunds första femtio år utvecklades förbundet från att vara en sammanslutning av folkbildare och spelmän engagerade i sin halländska hembygd och dess musik, till att bli en paraplyorganisation för halländska spelmän och spelmanslag. Som en röd tråd genom verksamheten löpte syftet att främja ”god” halländsk folkmusik. Det verkar dock inte ha funnits någon tvekan om vad folkmusikbegreppet egentligen innebar, men däremot har förbundet stundtals ansett det nödvändigt att lära de halländska spelmännen att spela halländska låtar. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka vad man under perioden 1931-1980 lyfte fram som halländsk folkmusik, på vilket sätt detta skedde och vilka konsekvenser det fick för sammansättningen av den repertoar som kom att spelas av förbundets medlemmar.
Tankarna om vad som ansågs som ”god” halländsk folkmusik hämtade förbundet vid starten från den tidiga spelmansrörelsen. Här innebar främjandet av ”god” folkmusik främjandet av en förindustriell musik som sågs som oförstörd av 1800-talets industrialisering. Detta påverkade framför allt vilka låttyper som framhävdes som ”äkta” folkmusik, i första hand polskor, valser och marscher. En närmare jämförelse mellan den repertoar som förbundet lyfte fram som halländsk folkmusik och den repertoar som avspeglas i halländska källor från tiden närmast före förbundets start visar dock att det inte är vad som helst som förbundet presenterade som halländsk folkmusik, utan främst låttyper som låg i linje med den tidiga spelmansrörelsen och/eller som det fanns en praktiskt användning för inom verksamheten.
Avhandlingen belyser hur Hallands spelmansförbund genom sin verksamhet på olika sätt presenterar vad som kan anses vara halländsk folkmusik och vilka konsekvenser detta får för den repertoar som lyfts fram som halländsk folkmusik. Karin Eriksson ger också en historik över spelmansförbundets första femtio år samt en presentation av flera av de viktigaste källorna för folkmusik från Halland. Förhoppningsvis kan de som är intresserade av svensk folkmusik i allmänhet och folkmusik från Halland i synnerhet både få en större insikt i den stora betydelse som spelmansrörelsen haft för vad som spelas idag och en inblick i ett av de landskap vars folkmusik inte är särskild känd.
Avhandlingens titel: Bland polskor, gånglåtar och valser. Hallands Spelmansförbund och den halländska folkmusiken.
Disputationen äger rum fredagen den 12 november 2004 kl. 13.00
Opponent: Docent Anders Hammarlund
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Karin Eriksson, tel. 054-56 55 78 (arb.),
054-14 31 33 (hem), mobil 0736-83 38 78,
e-post karin.eriksson@musiker.nu
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Shower, demonstrationer, praktiska experiment och föredrag. Listan är lång över de aktiviteter som allmänheten kan ta del av under Öppet hus på Ångströmlaboratoriet. Drygt 300 forskare deltar på olika sätt i aktiviteterna. Vad sägs om att se Van der Graaffs hårresande show, eller göra en rundvandring i atomslöjdens verkstad? Man kan också ta reda på hur man blir astronom eller gå på upptäcksfärd i såpbubblornas underbara värld. Barnen kan bygga satelliter, äta solgrillad korv eller skjuta upp raketer.
– Våra erfarenheter från Öppet hus 2001 var att det blev väldigt lång kö vid barnaktiviteterna, så denna gång har vi utökat dem från femton till ett drygt 40, säger Annika Olsson, projektledare.
Men programmet innehåller något för alla åldersgrupper. Det blir många spännande populärvetenskapliga föredrag om forskningen vid Ångströmlaboratoriet. Några exempel är ”När Einstein räknade fel”, ”Kannibalism i universum” eller ”En värld drogad av olja” som kanske kan lösas i ”Hur slipper vi oljeberoendet?”. Man kan också lyssna på Bengt Feldreich när han intervjuar nobelpristagaren Kai Siegbahn, 80 år och fortfarande aktiv forskare. I en paneldiskussion kommer aktiva energiforskare att diskutera energi med varandra och publiken.
– Energifrågan är väldigt aktuell nu, när anslagen för forskning om alternativa energikällor minskar, säger docent Kristina Edström, en av deltagarna i diskussionen.
En spännande programpunkt äger rum på fältet utanför Ångström, kl. 13.30 på lördagen. Några forskningsavdelningar bildar lag och tävlar med riktiga raketer lastade med ägg, som ska komma ner i fallskärm – hela?.
– Juryn består av personal från rymdstyrelsen, som sponsrat raketerna. Det blir otroligt spännande, säger Annika Olsson.
Mer information och program: http://www.angstrom.uu.se/oppethus_2004/oppet_2004.html
Närmare upplysningar lämnas av docent Annika Olsson, tfn 018-471 5904, 070-215 8187
Professor Henk G Schmidt, nytänkare och psykolog på Erasmusuniversitetet i Rotterdam, har nyligen tilldelats Karolinska Institutets nya forskningspris på 50 000 euro för sin framstående och banbrytande forskning inom området medicinsk pedagogik. Den 3 november deltar Schmidt i KIs presskonferens kl 13.30 tillsammans med representanter för priskommitté. Drygt en timme senare, kl 15.00, hålls en öppen gästföreläsning på temat ”The development of expertise in medicine: Implications for medicial education.” Den 4 november mottar Schmidt priset av KIs rektor Harriet Wallberg-Henriksson i samband med Karolinska Institutets årliga installationsfest i Berwaldhallen.
I stora delar av världen pågår moderniseringar av utbildningar för vårdkategorier som läkare och sjuksköterskor samt beteendevetare, forskare och tandläkare med flera, för att vårdtagare ska få vård som bygger på aktuell kunskap. Översynen utgår bland annat från forskares vetenskapliga arbete om vår kapacitet att lära, problemlösning och förmåga att utvecklas till experter samt hur våra våra färdigheter inom kommunikation, etik och samarbete kan utvecklas. Resultaten av Henk G Schmidts banbrytande forskning har påverkat den medicinska utbildningen över hela världen. Den visar att med rätt pedagogik kan vår inlärningskapacitet förbättras väsentligt.
Presskonferens: 3 november kl. 13.30, KI campus Solna, Nobel Forum, Nobels väg 1, Seminarierum 1.
Öppen gästföreläsning: 3 november kl. 15.00, KI campus Solna, Berzelius väg 3, sal Adam.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Ordförande i KIs priskommitté, Kirsti Lonka, professor i medicinsk pedagogik på Karolinska Institutet i Stockholm, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik; LIME. tel: 08-52487004, mobil: 070-8407735, fax: 08-345128, e-post: Kirsti.Lonka@lime.ki.se
Marianne Rynefeldt-Skog, informatör, mobil: 070-321 74 47.
Se även www.ki.se/kiprime för information. På websidan finns bilder för fri publicering.
Trinidad Calderas avhandling handlar om mentala hälsoproblem i Nicaragua inom tre olika områden. Den första studien i avhandlingen gjordes när landet befann sig i en krigssituation i slutet av 1980-talet. Målet med studien var att bedöma omfattningen och utbredningen av psykiska hälsoproblem i olika sociala och demografiska grupper. Matransonerings-kort användes för att identifiera ett representativt urval av befolkningen. Bland män var alkoholism den vanligaste diagnosen. Neuros, krisreaktion och depression dominerade bland kvinnor. Krigssituationen verkade i det stora hela vara en bidragande orsak till hälsoproblemen, särskilt bland kvinnor.
Naturkatastrofer är ett gissel i flera delar av världen men fattiga länder drabbas oftast värst av deras konsekvenser; förebyggande strategier saknas ofta och beredskapen är ofta dåligt organiserad. Nicaragua drabbades av orkanen Mitch i slutet av oktober 1998. En studie gjordes vid olika vårdcentraler för att bedöma de psykologiska reaktionerna på orkanen i två områden som varit mycket respektive lite utsatta för orkanen. Sammanlagt 496 personer intervjuades sex månader efter orkanens härjningar. Trauma-relaterade mentala hälsoproblem enligt ”Harvard Trauma Questionnaire”, ett ofta använt skattningsinstrument, var vanliga och kopplade till graden och typen av traumatisk upplevelse. Anhöriga som dött, att få sitt hus förstört, att vara kvinna, att ha en historia av psykiska hälsoproblem och att sakna skolutbildning var alla faktorer som visade sig vara förknippade med allvarligare post-traumatiska problem.
Personer som saknar skolutbildning eller har en historia av psykiska hälsoproblem löpte störst risk för självmordsbeteende. Även om traumarelaterade psykiska hälsoproblem var vanliga uppfyllde mindre än 10 % kriterierna för diagnosen Post-Traumatic Stress Disorder, PTSD, som den definieras av det psykiatriska klassificeringssystemet DSM. Hälften av dem som identifierats som PTSD-fall uppfyllde fortfarande dessa kriterier vid en ny uppföljning sex månader senare. Personer utan skolutbildning hade mindre chans att få stöd från sitt sociala nätverk och kvinnor med tidigare psykisk ohälsa löpte större risk att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa. Dessa grupper bör prioriteras vid tidiga psykiatriska insatser efter naturkatastrofer.
Även om självmordsfrekvensen minskar i många höginkomstländer, som t.ex. Sverige, ökar den i många låginkomstländer. I den yngre åldersgruppen är självmord nu en av de viktigaste orsakerna till död i de flesta länder. I Nicaragua har antalet självmord årligen ökat rejält under de senaste tio åren. Även om självmordsförsök i viss utsträckning har varierande bakgrund, är det den viktigaste indikatorn på att ett fullbordat självmord kan ske i framtiden.
Till den tredje och den fjärde studien i avhandlingen intervjuades samtliga självmordsfall som kommit till sjukhus under en treårsperiod, sammanlagt 233 personer, rörande sociala och demografiska faktorer samt metod, tid och plats för självmordsförsöket. En undergrupp innehållande 106 personer intervjuades enligt Suicide Intent Scale (SIS) för bedömning av allvarlighetsgraden i självmordsförsöket. De 106 fallen följdes upp om de registrerats som dödsfall på grund av självmord. Övriga intervjuades ytterligare en gång om huruvida försöket upprepats eller inte. Kontrollen gjordes i genomsnitt 1172 dagar efter det första självmordsförsöket.
Studierna som omfattade personer som vårdats på sjukhus efter självmordsförsök visade att den högsta frekvensen av självmordsförsök återfanns bland flickor i åldrarna 15-19 år – 302 självmordsförsök per 100 000 invånare och år. Efter överdos av läkemedel var bekämpningsmedel mot skadeinsekter den näst vanligaste metoden, och allra vanligast bland män (23%). Hälften av kvinnorna hade en tidigare kontakt med sjukvården innan självmordsförsöket. Det fanns markanta toppar vad gäller vilken tid på året respektive tid på dygnet som självmordsförsöken ägde rum. Den genomsnittliga poängen för självmordsförsökens allvarlighetsgrad (SIS) var lika mellan könen men mönstret för SIS-värdena påvisade statistiskt säkerställda könsskillnader vad gäller bakgrundsfaktorer och vilken metod för självmord som använts. Frekvensen av upprepade självmordsförsök under uppföljningen var mycket låg jämfört med studier från andra länder. Fullbordade självmord under uppföljningstiden förekom endast bland män.
Resultaten från undersökningarna har återrapporterats till relevanta samhällsinstanser och flera initiativ har tagits för att åtgärda de psykiska hälsoproblem som identifierats i studien.
Fredagen 5 november försvarar Trinidad Caldera, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri, Umeå universitet, sin avhandlig med titeln Mental health in Nicaragua with special reference to psychological trauma and parasuicide. Disputationen äger rum kl 9.00 i sal A, psykiatriska kliniken, su-planet, by 23, NUS. Fakultetsopponent är Prof. Itzhak Levav, Hälsoministeriet, Jerusalem, Israel.
Kontaktinformation
Trinidad Caldera nås på e-post trinidad.caldera@psychiat.umu.se eller mobiltelefon 0730-70 47 39.
Det är två projekt inom IFOR som har beviljats anslag av Kempestiftelserna: ”Smart kran för skogstillämpning” och ”Autonom navigering av skogsmaskiner”. Av det totala anslaget på åtta miljoner kronor är två miljoner kronor omedelbart tillgängliga, medan resten är beroende av kompletterande finansiering på sex miljoner kronor. I sådana fall rör det sig om totalt 14 miljoner kronor.
Ett av målen med projektet ”Smart kran för skogstillämpning” är att utveckla en ny version av en halvautomatisk kran som kan användas på skogsmaskiner. Ett kranlaboratorium kommer att byggas vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Där ska nya metoder och idéer implementeras och den framtagna mjukvaran och hårdvaran testas i en prototyp. Framgångsrika resultat från laboratoriet ska återupprepas i en riktig skogsmaskin i samarbete med industriella partners. Ett mål inom laboratoriet är att ta fram en kommersiell produkt inom fyra år – en prototyp av nya generationens halvautomatiska kransystem för utomhusbruk.
Kempestiftelserna har tidigare beviljat tre miljoner kronor till projektet ”Autonom navigering av skogsmaskiner”. Det arbetet kommer att avslutas sommaren 2005, då en prototyp som förarlöst kan ta sig fram i skogsterräng ska demonstreras. Projektet fortsätter därefter med att vidareutveckla metoder för autonom navigering i skogmiljö, men även inom gruv- och entreprenadindustri. Bland annat kommer forskarna att utveckla tekniker och metoder för att lokalisera ett fordon utan hjälp av dyrbar GPS, samt för att på ett säkert sätt bestämma fordonets körriktning. En annan viktig utmaning är att utveckla metoder för att detektera hinder. Många metoder utvecklade för inomhusmiljö är nämligen oanvändbara i ojämn terräng och under svåra väderförhållanden. Ett laboratorium för forskning inom området autonom navigering kommer att byggas upp vid institutionen för datavetenskap
Projektledare för kranprojektet är Anton Shiriaev vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Thomas Hellström vid institutionen för datavetenskap leder projektet om autonom navigering.
IFOR är ett samarbete mellan Tekniska högskolan vid Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogforsk samt tillverkare och användare i regionen, exempelvis Komatsu Forest, Land Systems Hägglunds och LKAB. Det långsiktiga målet för IFOR-satsningen är att bli ett ledande forskningscenter inom intelligent off-road teknologi.
För ytterligare information, kontakta:
Anders Lundin, föreståndare för IFOR
Telefon:090-786 99 34
E-post: anders.lundin@tfe.umu.se
Kontaktinformation
Thomas Hellström, projektledare för ”Autonom navigering av skogsmaskiner”
Telefon: 090-786 77 59
E-post: thomash@cs.umu.se
Kalle Prorok, laboratoriesamordnare för ”Smart kran för skogstillämpning”
Telefon: 090-786 50 18
E-post: kalle.prorok@tfe.umu.se
Välkommen till presskonferens
Tid: torsdagen den 4 november kl. 10-11
Plats: Karolinska Institutet, Campus Solna, Administrationshuset, Nobels väg 5, Sal Asklepios
Det är forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet som i samarbete med Harvard School of Public Health i USA har utvecklat webbportalen, Påverka Din Cancerrisk. Vid lanseringen år 2000 blev Your Cancer Risk snabbt en av de mest populära och välbesökta portalerna i USA inom hälsa och medicin. Den utsågs dessutom av tidningen USA Today till en av de tio viktigaste i landet.
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik har förhoppningar om att den version av Påverka Din Cancerrisk som är anpassad till svenska förhållanden ska bli framgångsrik. Bättre och mer lättillgänglig information till allmänheten om hur sjukdom kan förebyggas kan leda till en sundare livsstil och därmed förbättrad folkhälsa. Det bästa sättet att bekämpa cancer är att förebygga dess uppkomst.
Den svenska versionen kommer att finnas på Internetadressen: http://www.cancerrisk.info
Kontaktinformation
Anmälan till presskonferensen görs till Sabina Bossi via e-post Sabina.Bossi@admin.ki.se
eller telefon: 08-524 838 95
Kommitté samordnar frågor kring infrastruktur
Vetenskapsrådet samlar nu resurserna för dyrbar vetenskaplig utrustning, större forskningsanläggningar och stora databaser under en och samma hatt. På regeringens initiativ inrättas Kommittén för infrastrukturfrågor (KFI). Genom den vill man skapa förutsättningar för en nationell strategi kring infrastrukturfrågor inom forskningen, och stärka Sveriges roll i internationella samarbeten.
Efterlängtat forum fick glatt mottagande
Premiärupplagan av Euroscience Open Forum, ESOF 2004 blev en publik och medial framgång långt över förväntan. FORSKA var på plats för att fånga in några röster om arrangemanget när deltagarna minglade i Stockholms stadshus en av de sista kvällarna i augusti.
Första omgången EURYI-stipendiater
I konkurrens med nära 800 sökande har 25 forskare tilldelats det nyinstiftade EURYI-stipendiet, som ges till unga forskare som visat särskild excellens. Pristagarna mottog stipendiet vid en ceremoni i Stockholm i samband med ESOF 2004. Från och med i år kan även forskare verksamma i Sverige söka anslag i tiomiljonersklassen.
Citeringar i databas mäter kvalitet
En databas med 22 miljoner artiklar publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter har köpts in till analysavdelningen vid Vetenskapsrådet. Med hjälp av den går att det göra citeringsanalyser – följa hur frekvent artiklar av svenska forskare blir citerade inom olika ämnesområden.
CERN – 50 års samarbete över gränserna
CERN, världens största forskningscentrum för elementarpartikelfysik, firar femtio år. Sökandet efter universums minsta beståndsdelar involverar varje år tusentals forskare från jordens alla hörn. Vilka är ingredienserna i ett av världens största forskarsamarbete, undrade Forska. Bland svaren fann vi teamkänsla, gemensamma intressen med industrin och inte minst – en väl fungerande kafeteria.
Om tidningen Forska
Forska ges ut av Vetenskapsrådet och utkommer med fem nummer per år. Tidningens uppgift är att föra en diskussion kring forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation. Forska distribueras till forskare som får bidrag från Vetenskapsrådet samt till styrelseledamöter, ämnesråd, personer som ingår i beredningsgrupper och andra som berörs av Vetenskapsrådets verksamhet.
Hela tidningen finns på Vetenskapsrådets webbplats under adressen www.vr.se/forska
Kontaktinformation
Kontakt med redaktionen
Ragnhild Romanus, redaktör: 08-546 44 160/ ragnhild.romanus@vr.se
Prenumerera gratis
Viola Törmä, administrativ assistent: 08-546 44 117/ viola.torma@vr.se
Carina Henriksson har samtalat med tidigare elever vid gymnasieskolans individuella program samt elever vid §12-hem. Deras berättelser visar att skolmisslyckande har mycket litet att göra med kognitiva tillkortakommanden; skolmisslyckanden ses som relationella och emotionella upplevelser i klassrummet. Fokus vilar inte på relationen mellan elev och lärande utan mellan elev och lärare.
Analysen av berättelserna visar att upplevelser av skolmisslyckanden är ett komplext fenomen, som sträcker sig långt utöver betyg och skolavbrott. Utifrån fenomenologiska existentialer, såsom tid, rymd och relationer kan skolmisslyckanden förstås som upplevelser av besvikelse, skam, utanförskap, stigmatisering, bristande tillit, ensamhet, underlägsenhet, mariginalisering och känslor av att vara betydelselös.
Med avhandlingen vill Carina Henriksson lyfta fram aspekter av skolmisslyckanden, som ligger dolda i det som vi tar för givet. Avhandlingen visar hur viktigt det är att politiker och skolledare skapar möjligheter för lärare att tillsammans kunna reflektera över vad som sker i det som synes ske i klassrummet.
Carina Henriksson är uppvuxen i Ludvika och har arbetat som gymnasielärare i engelska och svenska i Uppsala, Stockholm och Karlskrona. Hon arbetar för närvarande vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Living Away from Blessings. School Failure as Lived Experience” försvaras den 29 oktober 2004, kl. 10.00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Solveig Hägglund, Karlstads universitet
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Kontakta Carina Henriksson, 0455-403 94 eller e-post: Carina.Henriksson@iped.vxu.se
Beställ boken från:
Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67 eller Kerstin.Broden.vxu.se
Erik Renström är endokrinolog och diabetesforskare. Hans forskargrupp studerar de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln och den långa händelsekedja som leder till att insulinet frisätts ut i kroppen. Renström och hans medarbetare har sett att det finns ett visst protein som förstärker denna frisättning och som på sikt skulle kunna leda till en behandling av sjukdomen. Proteinets verkan är visad och man känner till dess molekylvikt; nu är målet att identifiera och beskriva det.
William Agace är immunolog och studerar hur T-cellerna (en del av kroppens immunförsvar) tar sig runt i kroppen för att komma till tarmen, magsäcken, lungorna och andra organ. När T-cellerna ska stoppa en infektion är deras verksamhet önskvärd, men vid autoimmuna sjukdomar överreagerar de och skulle behöva stoppas. Syftet för Agaces forskning är att finna de molekyler som styr T-cellernas transporter, vilket på sikt skulle kunna ge nya läkemedel, förbättrade vacciner m m.
Klas Flärdh är mikrobiolog och studerar bakteriers cellbiologi. Tidigare trodde man att bakterier, som saknar cellkärna, var mycket enkelt uppbyggda. Nu har ny avancerad mikroskopiteknik visat att en bakteriecell innehåller många strukturer och funktioner som är föregångare till sina motsvarigheter i djur- och växtceller. Flärdh studerar bl a celldelningen hos den ofarliga bakterien Streptomyces för att få grundläggande kunskap som kan tillämpas också på sjukdomsalstrande bakterier.
Mer information om stiftelsen och stipendierna fås från professor Lars Hederstedt, tel 46 2228622, e-post lars.hederstedt@cob.lu.se.
Grunden till projektsamarbetet lades redan 1984 vid en studieresa då bland annat Australien och Nya Zeeland besöktes. Rapporten som skrevs efter resan – ”Träteknik på öar i söderhavet” – var kanske inte så allvarligt menad då, men genom åren har ett antal av våra studenter genomfört sin praktik på öarna och ömsesidigt berikande forskningssamarbeten har genomförts.
– Nu går vi vidare och säljer uppdragsforskning baserad på vårt unika kunnande till dem, säger Olle Hagman, som ska tillbringa tre månader i Rotorua.
Han ska även delta i utvärderingen av den stora forskningssatsning Nya Zeeländarna gjort på trä, en satsning som fått namnet Wood Quality Initiative.
– Vårt kunnande om skanning, smarta sensorer och dess interaktion med trä gör oss till exklusiva partners, säger Jan Nyström, seniorforskare vid LTU:s avdelning för träteknologi i Skellefteå, som redan under sin doktorandtid exporterat detta kunnande till USA.
Det ena projektet, som fått namnet Deformation prediction by green shape and light scatter, har som mål att sortera fram stockar som kommer att ge raka plankor när de ska användas.
Det andra – Colour calibration within the stem of Radiata pine – handlar om att förutsäga färg på slutprodukter gjorda av Pinus Radiata med hjälp av färganalys av stockarna.
Upplysningar: Olle Hagman, tel. 0910-58 53 10, olle.hagman@tt.luth.se eller Jan Nyström, tel. 0910-58 53 06, jan.nystrom@tt.luth.se
Institutet för Framtidsstudier är en oberoende stiftelse under Utbildningsdepartementet och leds av en
styrelse som representerar olika samhällssektorer, samt en verkställande direktör. För närvarande är mer än 20 forskare och forskningsassistenter verksamma inom forskningsprogrammet Människan i framtiden.
Institutet har till uppgift att bedriva framtidsstudier och annan verksamhet för att därigenom stimulera till en bred och öppen debatt om framtida hot och möjligheter i samhällsutvecklingen. Institutet har under de senaste åren arbetat med ett befolkningsperspektiv på framtiden
som är globalt, nationellt och regionalt, men som också tar utgångspunkt från den enskilda människans resurser och handlingsutrymmen.
Program
13.00 – 14.15 Inledning
Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier,
professor sociologi
Framtidsteater I
Iwa Bohman och Peder Falk
Panel 1
Var kommer barnen in? Kvinnor och män i framtidens familjer
Diskussionsledare: Christina Florin, professor historia, Institutet för Framtidsstudier Kristina Hultman, journalist, v ordf Demokratiinstitutet, Sundsvall An-Magritt Jensen, professor sociologi, Trondheims universitet Stefan Attefall, riksdagsman Kristdemokraterna
14.15 – 14.45 Kaffepaus
14.45 – 16.40 Panel 2
6-8 regioner, eller Hela Sverige ska leva?
Diskussionsledare: Erik Westholm, professor kulturgeografi, Institutet för Framtidsstudier Maud Olofsson, partiledare Centerpartiet Jan Edling, näringspolitisk expert LO Gunnel Forsberg, professor kulturgeografi, Stockholms universitet
Framtidsteater II
Iwa Bohman och Peder Falk
Panel 3
Får Sverige plats i världen?
Diskussionsledare: Thomas Lindh, professor nationalekonomi, Institutet för Framtidsstudier Göran Rosenberg, författare och journalist Mohammad Fazlhashemi, docent idéhistoria, Umeå universitet Lena Sommestad, miljöminister
16.40 – 17.00 Avslutning
Carl Tham, ambassadör, styrelseordförande Institutet för Framtidsstudier
Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier, professor sociologi
17.00 – 17.30 Mingel, vin och snacks
Kontaktinformation
Frågor
Besvaras av Torbjörn Lundqvist,
torbjorn.lundqvist@framtidsstudier.se
tel. 08-402 12 33
Anmälan
Eva Brömsegård, fokus@framtidsstudier.se tel. 08-402 12 44 eller fax 08-24 50 14 senast 9 november. Anmälan är bindande.Konferensen är kostnadsfri, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat. Deltagarförteckning samt slutrapport från forskningsprogrammet
kommer att delas ut i samband med konferensen.
– Utrustningen är mycket viktig för att genomföra det stora forskningsprojektet om magnetiskt kol som startade vid Umeå universitet 2003. Men även studenterna kommer att få nytta av den i sin utbildning, säger Tatiana Makarova som är mycket glad över anslaget.
– Med hjälp av detta instrument kan man få information om elektronernas uppträdande, växelverkan mellan molekyler och olika typer av strukturändringar som är viktigt för att förstå de fysikaliska mekanismer som gör rent kol magnetiskt eller supraledande, förklarar Makarova.
Den forskargrupp vid Umeå universitet som leds av professor Bertil Sundqvist och Tatiana Makarova har lyckats tillverka rent kol som är magnetiskt vid rumstemperatur. Upptäckten publicerades 2001 i tidskriften Nature och fick stor internationell uppmärksamhet.
Under det senaste årtiondet har flera organiska magneter baserade på kolföreningar upptäckts. Men de har varit opraktiska. För att kunna tillverka kraftiga och enhetliga magneter måste forskarna lära sig mer om långa kedjor av kolmolekyler och varför kolet blir magnetiskt.
– Om vi kunde förstå hur rent kol blir magnetiskt så skulle vi också kunna tillverka nya material som kan revolutionera tekniken. Magnetiska fullerener, kolmolekyler, skiljer sig från metaller eftersom de är halvledare eller elektriska isolatorer. Dessutom kan de förändra sina magnetiska egenskaper när de utsätts för laserljus. Denna mekanism är mycket intressant om man vill tillverka optiska dataminnen med hög lagringskapacitet, förklarar Makarova.
Kolmagneter är lättare än metallmagneter och skulle kanske också kunna vara billigare. Organiska magneter skulle alltså kunna användas för att utveckla lätta transformatorer, generatorer och motorer.
– Magnetiskt kol är definitivt mer miljövänligt än magnetiska metaller. Kol är biokompatibelt och kan användas inom medicinen i till exempel konstgjorda plasthjärtan, säger Tatiana Makarova.
Mer information om forskningsprojektet (på engelska): http://www.phys.umu.se/nano_phys/Magnetic_Carbon/index.htm
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Tatiana Makarova
Tel: 090 – 786 50 04
tatiana.makarova@physics.umu.se
Bertil Sundqvist
Tel: 090-786 74 88
E-post: bertil.sundqvist@physics.umu.se
Att identifiera ortologer är av stort intresse eftersom de oftast har samma eller snarlika funktioner.
OrthoDisease använder sig av de kartlagda genomen – arvsmassorna – för sju olika eukaryota arter. Sökfunktionen i OrthoDisease grundar sig på ett annat sökprogram, InParanoid, och National Institute of Healths mänskliga gendatabas, OMIM. InParanoid utvecklades för några år sedan av samma forskargrupp som nu tagit fram OrthoDisease och kan användas till att söka efter grupper av s.k. inparaloger. Om en ortolog dupliceras så blir de två kopiorna inparaloger.
För forskarna vid Karolinska Institutet kan OrthoDisease exempelvis komma att bli användbar vid studier av olika sjukdomsgener. Genom att helt enkelt mata in namnet på den sjukdom man är intresserad av är det möjligt att få upp information om vilka gener som visats vara förenade med sjukdomen och vidare vilka olika organismer de olika riskgenerna kartlagts i.
OrthoDisease kan också ge vägledning vid utvecklande av nya djurmodeller. Ofta har ett ortologt protein samma, eller åtminstone liknande, funktion i de två arterna. Har man själv hittat ett protein hos människa men ännu inte vet vad proteinet har för funktion kan man med hjälp av OrthoDisease eller InParanoid söka efter proteinet i någon annan art, exempelvis mus. Musen kan sedan användas som modellorganism för att exempelvis ta reda på i vilka vävnader proteinet uttrycks eller hur den gen som kodar för proteinet reagerar på ett läkemedel eller toxiskt ämne.
OrthoDisease söker också i genomen för E.coli, en bakterie som ofta används i molekylärbiologiska och genteknologiska studier. Även bananflugans arvsmassa finns representerad, något som kan underlätta för många genetiker, då bananflugan är en utmärkt organism för studier av olika nedärvningsmönster.
OrthoDisease är inte bara tillgänglig för forskarna vid Karolinska Institutet utan är en kostnadsfri tjänst för vem som helst med Internetuppkoppling. OrthoDisease och information om tjänsten hittas på webbadressen http://orthodisease.cgb.ki.se
Databasen publicerades nyligen i tidskriften Human Mutation. I en artikel i senaste BiotechSweden (nr 19, s. 17) intervjuas en av skaparna av OrthoDisease, Eriks Sonhammer. Där berättar han bland annat att man för närvarande arbetar med att lägga in de tio nya genomen som kartlagts sedan den första versionen av OrthoDisease, något som kommer att göra OrthoDisease än mer värdefull för forskare med intresse för gener och proteiner.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Erik Sonnhammer, forskare vid centrum för genomik och bioinformatik (CGB), Karolinska Institutet, tel: 08-524 863 95, e-mail: Erik.Sonnhammer@cgb.ki.se
Årets föredragshållare vid Karolinska Institutets Annual Clinical Science Lecture är professor Neil Ruderman från Boston Medical Center. Professor Rudermans föreläsning belyser senaste rönen inom diabetes och insulinresistens.
Forskningens Dag uppmärksammar i år jubilerande verksamheter inom Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset:
Det är 50 år sedan det första öppna hjärtkirurgiska ingreppet genomfördes vid Karolinska sjukhuset och 40 år sedan den första pacemakerbehandlingen startade en ny era. Inom det transplantationskirurgiska området avhålls också ett antal jubileer där den första njurtransplantationen i Sverige genomfördes 1964 på Serafimerlasarettet, den första pankreastransplantationen 1974 och den första levertransplantationen 1984 på Huddinge sjukhus.
Dessa pionjärinsatser har lagt grunden för idag viktiga profilverksamheter, utvecklingen och framtidsvisioner inom dessa områden kommer att belysas av föredragshållarna.
Klinisk forskning och utveckling är en viktig hörnsten i universitetssjukhusets verksamhet och ett viktigt och prioriterat forskningsområde för Karolinska Institutet. Sverige är känt som ett land med goda förutsättningar för kliniska studier. För att kunna bedriva klinisk frontlinjeforskning är allmänhetens förtroende för forskarsamhället en viktig komponent. Denna fråga kommer att diskuteras i en paneldebatt ”Att vilja väl, men väcka oro” med forskare, etiker samt som representant för allmänheten, statssekreteraren vid Socialdepartementet, Mikael Sjöberg.
Inbjudan och program:
www.karolinskauniversitetssjukhuset.se/forskningensdag
www.ki.se (http://www.ki.se/info/vp/vp36-99.html)
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Annika Tibell, verksamhetschef för transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Tel: 08-585 876 64, mail: annika.tibell@karolinska.se
Anders Hamsten, professor vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, tel: 08-517 732 22, mail: anders.hamsten@medks.ki.se
