2004 fyller Polarforskningssekretariatet 20 år som myndighet. Under dessa år har de svenska forskningsintressena byggts upp och stärkts nationellt och internationellt. För att uppmärksamma detta arrangeras en heldag med seminarier och utställning – POLARICED.
Inom polarforskningen pågår en aktiv dialog mellan olika discipliner och forskningen är starkt kopplad till globala miljö- och klimatrelaterade frågor. Under POLARICED-dagen belyses fyra teman som sätter polarforskning i ett omvärldsperspektiv. Efter varje seminarium följer ett öppet samtal där publiken inbjuds att delta. Moderator är Henrik Ekman, SVT.
Dessutom kommer några av de konstnärer som deltagit i Polarforskningssekretariatets expeditioner att visa sina verk under POLARICED-dagen: Karin Rehnqvist, Efva Lilja, Johan Petterson, Gerry Johansson, Lars Lerin och Hans Strand.
Mediarepresentanter är välkomna till POLARICED, torsdagen den 28 oktober på Färgfabriken, Lövholmsbrinken 1, Stockholm.
Program
10.00-10.30 Inledning. Anders Karlqvist/chef Polarforskningssekretariatet. Jan Åman/intendent Färgfabriken.
10.30-12.00 Vårt gemensamma ansvar – global politik och långsiktig utveckling. Anna Nilsson/miljöetisk analytiker, Roburs miljöetiska fonder. Aant Elzinga/professor emeritus vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
12.00-12.30 Lunchpaus
12.30-13.30 Polarforskning i dialog – extreme environments. Maria Nyström/docent ARK 3, Lunds tekniska högskola.
13.30-15.30 Den centrala frågan: klimatförändringar. Michael Tjernström/professor meteorologi, Stockholms universitet. Marianne Lilliesköld/klimatforskare, Naturvårdsverket. Pär Holmgren/ meteorolog, SVT.
15.30-17.00 Polarforskning och liv. Den biologiska mångfalden och det samhällsvetenskapliga perspektivet. Hugh Beach/
professor kulturantropologi, Uppsala universitet. Sverker Sörlin/professor miljöhistoria, KTH.
Välkomna!
Kontaktinformation
Ytterligare information om POLARICED och om Polarforskningssekretariatets 20-års jubileum lämnas av Eva Grönlund, tel 070-344 92 51, och Sofia Rickberg, tel 070-344 92 65.
Mikael Granberg forskar i statskunskap vid Örebro universitet. Han har nyligen presenterat sin doktorsavhandling där han visar hur stadspolitikens aktörer påverkas av utvecklingen på flera samhällsnivåer. Globala och internationella fenomen påverkar den nationella politiken som i sin tur påverkar stadspolitikens förutsättningar och former. Förändringar i den globala ekonomin får också direkta konsekvenser för stadens ekonomiska, sociala och politiska liv.
– Situationen för de offentliga aktörerna förändras och ställer krav på dessas förmåga att anpassa sig och vara innovativa, säger Mikael Granberg. Å ena sidan måste de agera effektivt och vara lyhörda för lokala, ekonomiska eliters önskemål, å andra sidan måste de vårda sin demokratiska legitimitet, det vill säga försöka svara mot samtliga medborgares krav och behov.
Kommunerna får också ta allt mer ansvar för välfärdsstatens funktioner utan att nödvändigtvis få mer resurser från staten. Snarare har det ökade ansvaret inneburit ett ökat tryck på den kommunala organisationen och ekonomin. De minskade statliga resurserna kan innebära att kommunala aktörer måste liera sig med privata intressen för att få resurser för att genomföra sin politik.
– Detta kan leda till ett spel på marknadens villkor som i sin tur kan medföra att det blir betydligt svårare för vanliga medborgare att få insyn och utöva inflytande, säger Mikael Granberg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mikael Granberg på telefon: 019-30 39 45, mobil: 0707-73 72 33 eller e-post: mikael.granberg@sam.oru.se
Med en bakgrund som utbildad fotograf passade Carina Beckerman också på att fotografera under sin tid i Shanghai. Bilderna visar på kontrasterna i staden: det nya kontra det gamla – innovation kontra tradition. Dessa fotografier ställer vi nu ut på Stockholms Akademiska Forum, Kulturhusets
bottenvåning vid Sergels torg.
Utställningen invigs den 28 oktober kl. 17.00-19.00. Under kvällen kommer Carina Beckerman och Jan Nylander, ekonomijournalist på SVT:s Rapportredaktion att samtala kring rubriken ”Ska vi låta kineserna ta jobben ifrån oss?”
Vi bjuder på dryck och tilltugg.
Välkommen!
Kontaktinformation
Carina Beckerman, tel. 0733-16 09 93, e-post: carina.beckerman@hhs.se
Stina Moritz, Stockholms Akademiska Forum, tel. 070-779 14 86
Kontaktinformation
Stockholms Akademiska Forum är ett samarbete mellan nio universitet och högskolor i Stockholm med syfte att underlätta kontakterna mellan högskolan och det omgivande samhället. Vi arbetar med studentrekrytering, studie- och vetenskapsinformation, samverkan med små och medelstora företag samt driver projekt på uppdrag av Stockholms Akademiska Rektorskonvent.
Fokus är på historieskrivningen rörande mänskliga rättigheter, relationer med de icke-muslimska minoriteterna och den mycket infekterade frågan om folkmord under första världskriget.
Ett genomgående tema under konferensen är att Turkiets väg till demokrati bör leda till en uppgörelse med den officiella historieskrivningen.
Bland deltagarna finns den välkände turkiske dissidenten och historikern professor Taner Akcam (numera verksam i USA) som talar om situationen för historiker i Turkiet. Ragip Zarakolu från Istanbul är bokförläggare specialiserad på mänskliga rättigheter. Professor David Gaunt och historikern Jan Betsawoce från Södertörns högskola presenterar ny forskning om etnisk rensning och folkmord i Turkiet under första världskriget.
Bland övriga deltagare finns Sten Lundström (Sveriges riksdag) som talar under rubriken Can Turkey become a democracy without accounting for its History och Özcan Kaldoyo (Assyrian-Chaldean-Syriac Association) som talar om What has happened with the confiscated Christian property.
Fullständigt program finns på Södertörns hemsida www.sh.se
Var: Campus Telge, Mariekällgatan 3, Södertälje, pendeltåg till Södertälje C. Karta finns att hitta på www.sh.se under länken ”Om högskolan”
När: Tisdag 26 oktober kl 09.00-18.00
Kontaktinformation
För mer information kontakta: betsawoce@hotmail.com
Användningen av mobiltelefoner tycks bara öka och vi omges också dagligen av många andra olika typer av elektromagnetiska fält. Hur vår hälsa eventuellt påverkas av dessa är en högaktuell diskussion. Det pågår runt om i världen omfattande forskning på området, så även i Sverige.
I början av året fick Vetenskapsrådet i uppdrag av regeringen att analysera och värdera forskningen kring hälsoeffekter av elektromagnetiska fält ur ett internationellt perspektiv.* Rapporten kommer att bli klar och lämnas till regeringen den 1 november. Samtidigt presenteras resultaten vid en presskonferens.
Rapporten har utarbetats av en oberoende expertgrupp med representanter från olika vetenskapsområden. De har under året analyserat, värderat och dragit sina slutsatser mot bakgrund av den pågående internationella kunskapsuppbyggnaden på området. Gruppen har samrått och diskuterat med en rad parter, berörda finansiärer, myndigheter, organisationer och vissa forskare. Mer information finns på Vetenskapsrådets hemsida www.vr.se, under ”Ämnesövergripande”.
Presskonferens tid & plats
Måndag 1 november, kl 9.00-ca 9.40
Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, Stockholm, sal Berzelius
(Presslegitimation fordras)
Medverkande
Från expertgruppen:
Göran Grimvall, professor i fysik, Kungliga tekniska högskolan
Georg Lindgren, professor matematisk statistik, Lunds universitet
Kenneth Nilsson, professor i cellpatologi, Uppsala universitet
Deltar gör även gruppens rådgivare i etiska frågor Elisabeth Gerle, docent i etik, Lunds universitet.
* Uppdraget i sin helhet: ”Vetenskapsrådet skall i samråd med berörda forskningsfinansiärer, myndigheter och branschföreträdare utarbeta en analys över forskningen inom området hälsoeffekter av elektromagnetiska fält samt värdera den nationella forskningens kvalitet och inriktning i ett internationellt perspektiv. Rådet skall också mot bakgrund av analysen bedöma behovet av nationell forskning inom området samt ge förslag till inriktning av den nationella forskningen. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2004.” (Ur Vetenskapsrådets regleringsbrev 2004)
Kontaktinformation
Anmälan & kontaktperson presskonferens
Kajsa Eriksson, presschef
Kajsa.Eriksson@vr.se, 08-546 44 216, 0733-66 62 16
Vår miljö innehåller en mängd föroreningar, däribland de bromerade flamskyddsmedlen (polybromerade difenyletrar, PBDEer) som används i plaster, elektroniska kretskort, datorer, byggnadsmaterial och syntetiska textilier. Både i Sverige och globalt är PBDEerna vitt spridda och man har sett en kontinuerlig ökning av halterna i miljön, liksom i human modersmjölk, under de senaste årtiondena. En individ kan exponeras för PBDEer under hela sin livslängd, inklusive under digivningsperioden, då ämnen förs över till avkomman via modersmjölken.
Den s k neonatala perioden karaktäriseras hos många däggdjursarter av snabb utveckling och tillväxt av den outvecklade hjärnan. Det har tidigare visats att olika toxiska föreningar kan inducera permanenta skador i hjärnfunktionen hos möss som exponeras under denna utvecklingsfas. Hos möss och råttor sträcker sig denna fas över de första 3-4 veckorna efter födseln. Hos människa börjar den däremot under den sista tredjedelen av graviditeten och fortsätter under de två första levnadsåren.
Henrik Viberg har i sin avhandling identifierat en avgränsad kritisk period under den snabba utvecklings- och tillväxtsperioden av hjärnan, då hjärnan är mycket känslig för låga doser av PBDEer. Han visar att närvaron av PBDEer, och/eller deras metaboliter, i hjärnan under denna kritiska fas ledde till permanent förändrat spontanbeteende, försämrad anpassningsförmåga till nya miljöer samt hyperaktivitet hos den vuxna individen – skador som kan förvärras med åldern. Dessutom uppkom störningar i minnes- och inlärningsförmågan hos den vuxna individen samt förändringar i det s k kolinerga systemet, som är kopplat till beteende, minne och inlärning. PBDEernas förmåga att orsaka dessa neurotoxiska effekter tycktes inte vara beroende av kön, stam eller art.
Det faktum att PBDEerna själva kan inducera utvecklingsneurotoxiska effekter och att dessa effekter liknar de effekter som tidigare setts för polyklorerade bifenyler (PCBer) gör att mer fokus bör riktas mot PBDEernas neurotoxiska effekter och också mot möjliga samverkanseffekter mellan PBDEer och andra föroreningar i vår miljö.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Henrik Viberg på 018-471 7695 eller via e-post, Henrik.Viberg@ebc.uu.se
Kroniska sår är ett mycket stort samhällsekonomiskt problem som konsumerar en stor del av sjukvårdsresurserna. Vården av dessa kostar uppskattningsvis två miljarder kronor per år i Sverige. I takt med att andelen äldre i befolkningen blir större ökar också antalet mycket svårbehandlade sår. En viktig framtidsfråga är därför att finna effektiva och enkla behandlingsmetoder. Fluglarvsbehandling är en gammal behandlingsmetod, som har visat sig kunna vara ett gott behandlingskomplement även i modern sårvård.
– Fluglarvsbehandling går till så att nykläckta fluglarver appliceras i kroniska sår under tre dygn. I såret livnär de sig på död vävnad. Larverna gör dessutom rent och har också en antibakteriell och läkningsstimulerande effekt, säger leg läkare Hélène Wolff som skrivit avhandlingen.
Metoden var vanlig i USA under 1930-talet och användes då framförallt till sår med benröta. Men metoden föll i glömska när antibiotika introducerades på 1940-talet.
– Nu har vi istället problem med multiresistenta bakterier, där vanlig antibiotika inte längre räcker till. Fluglarvsbehandling är ett miljövänligt alternativ till syntetiska bredspektrumantibiotika, säger Hélène Wolff.
Fluglarvarna renar såren effektivt från död vävnad. Det är viktigt eftersom död vävnad i sår är en grogrund för bakterier och hindrar sårläkningen. De metoder som hitintills har funnits för att få bort död vävnad är kirurgi eller ett slags förband som långsamt luckrar upp vävnaden. Vid behandling med fluglarver utnyttjas det faktum att fluglarverna livnär sig på den döda vävnaden och lämnar den friska vävnaden ifred.
– I avhandlingen visas att larverna inte har några käkar utan löser upp den döda vävnaden med hjälp av proteinnedbrytande enzym som de utsöndrar. De suger sedan upp den upplösta vävnaden och rengör på detta vis såret selektivt, snabbt, oblodigt och mestadels smärtfritt, säger Hélène Wolff.
Behandling med larver behöver inte anläggas av läkare utan kan lätt appliceras av sjuksköterskor och undersköterskor inom öppenvård och äldreomsorg. Eftersom fluglarvsbehandling utgörs av en terapi med levande materia krävs en ständig tillgång på larver av hög kvalitet. Hélène Wolffs forskargrupp har därför också tagit fram en snabb, pålitlig och effektiv metod för att föda upp fluglarver som är säkra att använda till behandling av sår.
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Hélène Wolff, telefon: 031-342 10 00, e-post: helene.wolff@vgregion.se
Handledare:
Docent Carita Hansson, telefon: 031-342 10 00, e-post: carita.hansson@vgregion.se
Avhandlig för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för särskilda specialiteter, avdelningen för dermatologi och venereologi
Avhandlingens titel: Studies of Chronic Ulcers and Larval Therapy
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Studien omfattade över 700 000 personer födda i Sverige mellan 1973 och 1980. Analysen baserades på journaler från personer som togs in på sjukhus mellan 1989 och 2001 med diagnosen schizofreni eller någon annan icke-affektiv psykos.
Det fanns ett starkt samband mellan en högre ålder hos fadern vid befruktningen och deras avkommas risk för schizofreni. Detta samband kvarstod även när man hade tagit hänsyn till en rad andra faktorer som skulle ha kunnat påverka resultatet.
Sammanlagt kan 15,5 procent av schizofrenifallen i denna grupp ha berott på att patientens fader var över 30 år vid patientens födsel, säger författarna.
Sambandet verkade vara relativt utmärkande för schizofreni jämfört med icke-affektiv psykos och var starkare hos dem där störningen inte förekom inom familjen. Detta stöder teorin om att ackumulerade ärftliga mutationer hos äldre fäder kan bidra till en ökad risk för schizofreni, tillägger de.
I England och Wales har den genomsnittliga åldern hos fadern ökat från 29,2 år till 32,1 år mellan åren 1980 och 2002. Författarna uppskattar, baserat på sina data, att denna ökning kan ha lett till ytterligare 710 fall av schizofreni år 2002 utöver de 5 923 fall som beror på bakgrundsincidensen.
Kontaktinformation
För mer information:
Finn Rasmussen, docent vid institutionen för folkhälsovetenskap, Sektionen för barn och ungdomsepidemiologi, Karolinska Institutet. Tfn: 08-517 765 92, mobil: 070-484 04 43, e-mail: Finn.Rasmussen@phs.ki.se
Sektionen för barn- och ungdomsepidemiologi, Karolinska Institutet:
www.phs.ki.se/caphe/index_se.html
Honor bör därför vara mer noggranna med om partnern är närbesläktad eller inte, än vad hanar behöver vara. Detta kan leda till en intressekonflikt i parningar mellan besläktade individer.
En gemensam studie med forskare vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, University of Sheffield, University of Leeds och Sveriges lantbruksuniversitet i Skara visar att tuppar och hönor hos arten röda djungelhöns (Gallus gallus), anfadern till våra domesticerade höns, agerar olika i en parningssituation med besläktade individer, men också svarar på varandras respons. När hönor parades med bröder och obesläktade tuppar använde de mindre spermier från bröder än från obesläktade tuppar. Denna diskriminering sker genom så kallad ”cryptic female choice”, det vill säga genom ett spermieval som sker inuti hönan efter parning, och reducerar risken för inavel. Tuppar däremot, när de presenterades för bara en höna i taget, var lika benägna att para sig med systrar som med obesläktade hönor. De var dock snabbare att initiera parningar med obesläktade hönor än med sina systrar, trots att de inseminerade mer spermier i sina systrar. En sådan ökad investering i parningar med inavel är möjligen förvånande, men med vetskapen om hönornas diskriminering av brödernas spermier, är tupparnas respons sannolikt till för att kompensera för detta. Hur djungelhöns kan känna igen sina släktingar är fortfarande outforskat, men tupparnas svar kan tyda på att de känner igen sina systrar individuellt, medan hönornas respons antyder en mer fysiologisk process.
Artikeln publicerades i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society of London B-Biological sciences den 29 september 2004.
För ytterligare information kontakta gärna Hanne Løvlie, Stockholms universitet, tfn 08-16 48 96, e-post hanne.lovlie@zoologi.su.se
Tillsammans med forskare får du följa med på en upptäcktsresa genom allt det man forskar om på Sveriges universitet och högskolor.
Under hösten får du insikter i konsten att bygga en isorgel, att sänka kolestrolvärdet utan medicin och att hitta historiska spår i urgamla hajtänder. Du får kunskap om de dolda mekanismerna bakom vuxenmobbning, och lär dig vilka egenskaper filmens kvinnor egentligen får nöja sig med. Och mycket, mycket mer.
Vetenskapslandet är ett program för den nyfikne som vill veta vad forskarna i Sverige egentligen håller på med.
Vetenskapslandet sänds i Kunskapskanalen
varje onsdag kl 22 med repris torsdagar kl 18.30.
Dessutom går programinslagen att se på webben på www.forskning.se.
Vetenskapslandet är ett brett, nationellt samarbetsprojekt mellan lärosätena, Utbildningsradion UR och forskningsfinansiärerna: FAS, Formas, KK-stiftelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova samt Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Cecilia Anderson Edwall, redaktör/ projektledare Universitets-TV, Göteborgs universitet
Tel: 031-7732013 E-post: cecilia.edwall@adm.gu.se
Kampen för kvinnors rösträtt hör inte till berättelsen om Sverige och behandlas knappast alls i läroböcker i grundskolan eller på universitet. Men hur gick det egentligen till när svenska kvinnor inlemmades i den manliga politiska arenan?
Genom att undersöka Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och dess kamp för kvinnors politiska rättigheter har historikern Josefin Rönnbäck i sin kommande avhandling vid Stockholms universitet samtidigt blottlagt politikens genusgränser, dvs. vad som var praktiskt möjligt och vad som ansågs lämpligt för kvinnor och män att göra inom politiken i början av 1900-talet. Motståndet och de olika hinder som restes mot kvinnor visar att det fanns genusgränser inom politiken som rösträttskvinnorna både utmanade och överskred.
En viktig slutsats är att rösträtten och valbarheten var inbäddade i något olika genus- och klasstrukturer och att politikens genus i viss utsträckning skiftat beroende på kontexten. Den kommunalpolitiska arenan öppnades redan på 1800-talet för kvinnor – och ansågs ”kvinnligare” – medan landstingen och riksdagen förbehölls män fram till 1918 respektive 1921. Medborgarskap betydde också olika för män och för kvinnor.
Josefin Rönnbäcks avhandling bidrar således med en nytolkning av detta viktiga skede i svensk 1900-talshistoria och visar att rösträttskvinnornas arbete var en viktig förutsättning för demokratiseringsprocessen. Genom sin blotta existens blottlade LKPR att det fanns en könsdimension i politiken och att de politiska arenorna – riksdagen, landstingen, kommunerna, partierna – var arenor för män. Genom sitt krav synliggjorde LKPR dessutom att det fanns ett glapp mellan mäns politiska retorik och praktik. Trots detta var samarbetsnormen – att kvinnor borde samarbeta med män – stark. Men kritiska röster höjdes och på vissa håll gick kvinnor fram med särskilda kvinnolistor på kommunal nivå. Mäns kollektiva agerande gjorde att vissa kvinnor redan under rösträttskampen knöt sina förhoppningar till ett kommande kvinnoparti.
Doktorsavhandlingens titel. Politikens genusgränser. Den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap, 1902-1921. (Atlas förlag)
Disputationen äger rum fredagen den 29 oktober kl. 10.00 i G-salen, Arrheniuslaboratoriet, Frescati. Opponent är docent Lena Wängnerud, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Josefin Rönnbäck nås på telefon 0920-250242 eller e-post josefin.ronnback@historia.su.se eller josefin.ronnback@bredband.net
Agneta Törnqvists doktorsavhandling handlar om enhetschefers och vårdbiträdens yrkeskompetens. Författaren visar på att det råder stor skillnad mellan hur yrkesgrupperna talar om sin yrkeskompetens och detarbete som faktiskt utförs.
Studiens empiriska material består bl.a. av historiska, nutida nationella
och kommunala styrdokument, intervjuer och observationer. Yrkeskompetensen granskas med hjälp av begrepp som formell utbildning, yrkeskunskap och personlig kompetens.
Resultaten visar att enhetschefer behöver goda samhällsvetenskapliga
kunskaper och en helhetsförståelse av verksamheten. Vårdbiträden medicinska baskunskaper, en helhetsförståelse av de äldres livssituation och individuella behov.
Författaren konstaterar att mycket arbete kvarstår för att uppnå det
nationella målet att vårdbiträden ska ha en formell utbildning motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram.
Avhandlingen är av intresse för politiska beslutsfattare, för alla som
arbetar inom den kommunala äldreomsorgen och för utbildare inom vård, omsorg och ledarskapsutbildning.
Agneta Törnquist är fil. mag. och adjunkt vid institutionen för socialt
arbete-Socialhögskolan, Stockholms universitet.
Doktorsavhandlingens titel: Vad man ska kunna och hur man ska vara
En studie om enhetschefers och vårdbiträdens
yrkeskompetens inom äldreomsorgens särskilda boendeformer
Disputationen äger rum fredagen den 29 oktober kl.13.00 i Dahlströmsalen, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 26. Opponent är professor Per-Erik Ellström, Linköpings universitet.
Agneta Törnquist kan nås på tfn 08-737 95 46
I en värld där problemen blir alltmer komplexa, kräver lösningarna ofta en mångvetenskaplig ansats. En förutsättning är då att forskare från olika discipliner kan kommunicera. För det krävs ett gemensamt ”vetenskapligt språk”, och det så kallade systemtänkandet tillhandahåller en sådan gemensam referensram.
I en ny bok, utgiven på förlaget Kluwer Academic Publishers, beskriver en rad svenska forskare de studier de bedriver kring komplexa problem som kräver en systemanalytisk ansats. Boken är redigerad av Mats-Olov Olsson, Centrum för regionalvetenskap (Cerum) vid Umeå universitet och Gunnar Sjöstedt, Utrikespolitiska institutet i Stockholm.
Några forskningsprojekt syftar till att förbättra olika funktioner och rutiner i samhället. Det kan gälla sådant som hanteringen av förorenande avfall, att göra utlandsbiståndet mer effektivt eller att utveckla bättre rutiner för förhandlingar i internationell handel.
Andra projekt fokuserar på systemtänkande för bättre design och konstruktion. Nya metoder kan utvecklas för att förbättra effektiviteten och säkerheten i det mänskliga samspelet med stora datorbaserade system – exempelvis vid datorbaserad medicinsk övervakning i hemmen.
I viss forskning är det främsta syftet att generera ny kunskap och nya teorier. I boken behandlas bland annat vissa aspekter av den mänskliga hjärnans funktion och möjligheten att utveckla operativa mått på ekologisk hållbarhet.
Boken har tillkommit på initiativ av forskningsrådet Formas, som är svensk medlemsorganisation i IIASA, ett internationellt forskningsinstitut för tillämpad systemanalys beläget utanför Wien i Österrike. Med boken vill Formas stimulera intresset för forskning om komplexa problem som kräver en mångvetenskaplig systemanalytisk ansats.
För att läsa mer om boken och se hela innehållsförteckningen:
http://www.didaktekon.se/mats/system-bk.htm
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mats-Olov Olsson,
Centrum för regionalvetenskap (Cerum),
Umeå universitet.
Tel: 090-786 69 82,
E-post: Mats-Olov.Olsson@cerum.umu.se
Tillväxtfaktorer av typen PDGF (platelet-derived growth factor) har som främsta uppgift att verka stabiliserande på blod- och lymfkärl. Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att de också verkar stimulerande vid tillväxt av kärl i och mellan tumörer och på så sätt bidrar till bildandet av metastaser och tumörspridning.
Cancermetastaser hittas ofta i det lymfatiska systemet, ett nätverk av kärl spridda i hela kroppen, liknande blodkärlen. För tillväxt av blodkärl och lymfkärl krävs speciella tillväxtfaktorer, både för normal tillväxt och vid utväxt av tumörer. Som första artikel i veckans nummer av den högt ansedda tidskriften Cancer Cell beskrivs hur cancerceller som uttrycker tillväxtfaktorn PDGF-BB inducerar tumörtillväxt i lymfkärl och metastaser i lymfkörtlar. Försöken har gjorts på möss.
Resultaten visar att tillväxtfaktorn PDGF-BB är en viktig faktor som bidrar till metastasering i lymfsystemet. Möjligheten att ta fram ett ämne som blockerar PDGFs stimulerande effekt på kärltillväxten kan innebära ett nytt grepp vid förebyggande och behandling av cancermetastaser i lymfsystemet.
Publikation:
PDGF-BB induces intratumoral lymphangiogenesis and promotes lymphatic metastasis.
Cao R, Björndahl MA, Religa P, Clasper S, Garvin S, Galter D, Meister B, Ikomi F, Tritsaris K, Dissing S, Ohhashi T, Jackson DG, Cao Y.
Cancer Cell (2004) 6: 333-345, med kommentar på sid 307-309.
Yihai Cao är nyutnämnd professor vid Karolinska Institutet i ämnet vaskulär biologi, speciellt angiogenesreglering. Han tilldelades förra året Erik K Fernströms pris till yngre särskilt lovande forskare för sitt banbrytande arbete om den molekylära regleringen av kärltillväxt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Yihai Cao, tel 08-524 875 96 eller mail yihai.cao@mtc.ki.se
I takt med skogsbrukets kraftiga rationalisering har mellanchefens yrkesroll förändrats. Från att tidigare ha varit helt inriktat på arbetsledning handlar jobbet numera mycket om upphandling av tjänster, ansvar för virkesflöden och utveckling av verksamheten.
Studien visar att de flesta mellancheferna trivs med sin arbetssituation. Man vill bland annat slå vakt om de korta beslutsvägarna och friheten i arbetet. Däremot finns problem med luddiga mål och målkonflikter. För stor uppmärksamhet ägnas åt krismedvetenhet, dåliga resultat och kontroll. Och för mycket tid går åt till oväsentligheter vid möten, utvecklingsprojekt som drivs uppifrån och administration, anser mellancheferna.
– Många tycker att det blir för lite tid över till huvuduppgifterna och medarbetarna, säger Åke Thorsén som arbetar med verksamhetsutveckling på Skogforsk.
Utveckling måste drivas lokalt
Utvecklingsarbete betraktas av många som extrauppgifter vid sidan om det ordinarie arbetet. Man förväntar sig därför ofta någon form av belöning eller särskild uppskattning för sin medverkan.
– Om utvecklingsarbete ska bli en naturlig del av det operativa arbetet måste det pågå kontinuerligt. Det måste också initieras och drivas lokalt, menar Åke Thorsén.
Mellancheferna anser också att för mycket fokus ligger på individuella prestationer. Man vill istället ha mer lagarbete och samverkan över organisationsgränserna.
Studien bygger på intervjuer med mellanchefer och deras närmaste chef på 16 olika arbetsplatser i det svenska skogsbrukets fältorganisationer.
Kontaktinformation
Kontakt:
Åke Thorsén, Skogforsk; 018-18 85 97
Malin von Essen, pressansvarig; 018- 18 85 76, 070-630 68 67
Lee Gleichmann tar bland annat upp dessa frågor i sin doktorsavhandling. Han belyser perspektiv på föräldraskap från slutet av 1950-talet och fyra decennier framåt. En bristande tilltro till föräldrars förmåga präglar 1950-talet. Under 1970- och 1980-talet står föräldrars inbördes relationsproblem i fokus. Först på 1990-talet ses föräldrar som kompetenta, autonoma och självreglerande. Från att föräldrarna har betraktats som okunniga och i behov av utbildning ser man alltmer till deras resurser.
Lee Gleichmann har studerat hur familjens liv konfronteras med samhällets omsorger och krav. Här framkommer hur statsmakten t.ex. genom föräldrautbildning försökt främja demokratiutveckling och jämlikhet. Ambitionen har varit att stärka barnets ställning i samhället och samtidigt försöka styra föräldrar i deras vård och fostran av barnet.
Gleichmanns doktorsavhandling har sin utgångspunkt i hermeneutisk forskningstradition. Analysen fördjupar sig i olika aspekter av social styrning. Undersökningsmaterialet består av journalkort från barnhälsovården, offentliga utredningar om föräldrautbildning samt tidskriftsmaterial. Avhandlingen är av särskilt intresse för studerande inom lärarutbildningen samt yrkesverksamma inom vård, omsorg och skola som i sitt dagliga värv möter och arbetar med föräldrar.
Lee Gleichmann är sedan augusti 2004 verksam som undervisningsråd vid Skolverket.
Doktorsavhandlingens titel: Föräldraskap mellan styrning och samhällsomvandling En studie av syn på föräldrar och relation mellan familj och samhälle under perioden 1957-1997
Disputationen äger rum fredag 22 oktober kl.10.00 i Kyrksalen, Lärarhögskolan, Gjörwellsgatan 16. Opponent är professor Ingegerd Tallberg Broman Lärarutbildningen, avd. LFH, Malmö
Lee Gleichmann kan nås på tfn 0707-87 02 36
