Utbildningen är ett led i statens långsiktiga kompetensförsörjning och strävan efter ökad mångfald bland sina medarbetare. KKR har på uppdrag av regeringen tagit fram konceptet för utbildningen, som anordnas av Stockholms universitet. Förhoppningen är att den nya förvaltningsutbildningen senare även ska kunna ges av högskolor på andra orter. Det första programmet startar vid Stockholms universitet i början av 2005 med ansökningstid den 15 november i år.
– Många invandrade akademiker är arbetslösa. Sverige har inte råd att gå miste om deras kunskap och kompetens, och statliga myndigheter måste bli långt bättre på att bereda plats för invandrade svenskar, säger biträdande finansminister Gunnar Lund, som ansvarar för förvaltningsfrågor.
Den nya utbildningen heter Högre praktisk förvaltningsutbildning. Den är ettårig (40 poäng) med inriktning på statlig förvaltning och inkluderar 10 veckor praktik på en myndighet. Ett 30-tal myndigheter erbjuder praktikplatser. Utbildningen och praktikperioden innebär dock ingen garanti för anställning.
Den nya utbildningen riktar sig till personer som är motiverade att arbeta i staten och att vara med att utveckla statsförvaltningen, som idag befinner sig i ett spännande förändringsskede.
För att vara behörig till förvaltningsutbildningen krävs bland annat en tidigare fil.kand. eller annan högskoleexamen motsvarande 120 poäng samt kunskaper motsvarande grundkurs 20 poäng i minst ett vanligt förekommande invandrar- eller minoritetsspråk. Den som söker till utbildningen ska också ha de språkkunskaper i svenska som krävs för svensk högskoleutbildning, dvs. svenska B (Komvux) eller godkänt s.k. TISUS-test samt engelska A.
Den som vill veta mer om utbildningen kan vända sig till Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet alternativt besöka www.statsvet.su.se.
För ytterligare information, kontakta:
Claes Linde, adm. chef, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet,
08-16 30 89, claes.linde@statsvet.su.se
Eva Brandorf, KKR, 070-2717382
*Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) arbetar för en effektivare statsförvaltning i medborgarnas tjänst. Rådet erbjuder myndigheter stöd i form av kunskaper, erfarenhetsutbyte och metoder inom områdena verksamhetsutveckling, förvaltningskunskap, chefsutveckling och kompetensförsörjning.
Under oktober månad kommer svensk modern polarforskning att presenteras på Arlas mjölkpaketbaksidor. Där kan mjölk- och fildrickare i Mellansverige läsa om vardagligheter som grodor och fåglar – alltså inte den forskning som ses som traditionell polarforskning. Att polarforskning är en mångsidig och varierad verksamhet framgår genom att tre forskare, inom vitt skilda discipliner, beskriver verksamheten polarforskning.
Polarforskningssekretariatet arbetar aktivt med att stimulera barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och forskning. Detta har hittills framför allt skett genom möten mellan elever och forskare som presenterar sin spännande forskning, men även genom speciella stipendier för lärare. Via Arlas mjölkpaketbaksidor ges ytterligare en möjlighet att nå barn och ungdomar, och på paketen hänvisas till www.polar.se/vetgirig, en av sekretariatets webbsidor där elever och lärare får hjälp i sökandet efter polarforskningskunskap.
Polarforskningssekretariatet etablerades 1984 med uppgift att främja och samordna svensk polarforskning. Svenska forskningsintressen har vunnit ett avsevärt anseende under denna period och sekretariatet har genom sin verksamhet grundlagt den bas som svensk polarforskning idag vilar på.
Trevlig läsning och trivsamma frukostar
önskar Polarforskningssekretariatet
Kontaktinformation
Eva Grönlund, Polarforskningssekretariatet
Telefon: 08-673 97 30 och 070-344 92 51
E-post: eva.gronlund@polar.se
Den omgivande sociala miljön – attityder, lagar, riktlinjer, tillgång till hjälpinsatser och hur de ges – är viktigast för de funktionshindrades möjligheter till och upplevelse av aktiviteter i sina dagliga liv, t.ex. personlig omvårdnad, hushållsgöromål och fritidsintressen. Tillgången till stöd från andra i dessa aktiviteter var mer betydelsefull för att kunna förutsäga problem med delaktigheten i samhällslivet än personliga faktorer och sådana som har med sjukdomen eller skadan att göra. Det är därför viktigt att uppmärksamma samspelet mellan den funktionshindrade och personer i dennes närhet, och att också inbegripa den vidare miljön för att möjliggöra aktivitet och delaktighet.
Vad gäller samhällets insatser var den individuella planeringen av rehabiliteringsinsatser på sjukhus inte anpassad till patienternas varierande önskemål om att delta. Sett över tiden var rehabiliteringsinsatserna inte heller tillräckligt anpassade till patienternas föränderliga behov under rehabiliteringsprocessen.
Möjligheten för personer med fysiska funktionshinder att vid valfri tidpunkt vara engagerade i för dem betydelsefulla aktiviteter på det sätt de vill är av stor betydelse för hur de upplever sitt funktionshinder. Det framkom t.ex. att funktionshindrade som behövde hjälp av andra trots det upplevde sig som oberoende och självständiga om den hjälp de fick var tillräcklig. När det sätt på vilket de utövade aktiviteter förändrades i och med att de blev funktionshindrade – genom hjälpmedel, bostadsanpassningar och personalinsatser – förändrades också hemmets betydelse för dem. Några upplevde inte längre sitt hem som sitt när de inte kunde vara engagerade i aktiviteter på samma sätt som tidigare.
Avhandlingen baseras på fyra intervjustudier och en enkätstudie. Dessa kunskaperna har betydelse för planering och utformning av rehabiliteringsinsatser, både på individnivå och samhällsnivå.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för arbetsterapi, och har titeln ”Living with physical disability – experiences of the rehabilitation process, occupations and participation in everyday life”. Svensk titel: ”Att leva med fysikt funktionshinder – erfarenheter av rehabiliteringsprocessen, aktiviteter och delaktighet i dagligt liv”.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är docent Ulla Sonn, Institutionen för fysioterapi och arbetsterapi, Göteborgs Universitet.
Kontaktinformation
Maria Larsson Lund är uppvuxen i Överkalix och numera bosatt i Boden, där hon arbetar vid avdelningen för arbetsterapi, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet. Hon kan nås via e-post: maria.larsson-lund@ltu.se
1994 inrättades sju nyinrättade forskningsstiftelser. Pengarna till dem, ca 18 miljarder kronor, kom från de nedlagda löntagarfonderna. Målet med forskningsstiftelserna var att forskningen skulle bli mer samhällsrelevant och ske i samverkan med näringslivet. Det här har inneburit en i grunden förändrad forskningspolitik i Sverige.
De vetenskapsteoretiska grunderna för denna förändring analyseras av Malin Mobjörk i en studie av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Malin Mobjörk är nybliven doktor vid Tema vatten, Linköpings universitet.
I sin analys utgår hon från den förändrade syn på vetenskap och forskning som slagit igenom på 1990-talet. Borta är det gamla idealet att vetenskapen ska eller kan vara objektiv och opartisk. Istället betonas vetenskapens sociala och kulturella sammanhang, dess kontext.
Men, finner hon, denna insikt om vetenskapens kontextberoende tycks falla bort i den faktiska forskningspolitiken. Underförstått finns det gamla idealet kvar, att de forskningsresultat som kommer fram är allmängiltiga.
Mistra ska stödja forskning som stärker Sveriges konkurrenskraft och som bedrivs tvärvetenskapligt. Forskningen ska resultera i lösningar, eller förslag på åtgärder, på viktiga miljöproblem. Utgångspunkten för Mistra är att vi idag vet tillräckligt om orsakerna och att miljöproblemen är färdigdefinierade. Nu gäller det att hitta lösningar.
Det innebär att många frågor åsidosätts, frågor som kan vara djupt konfliktfyllda och värderingsberoende. Det innebär också att grundläggande forskning försummas, liksom forskning för att upptäcka nya problem.
Resultatet blir en likriktning av den forskning som Mistra finansierar. Den inriktas på redan definierade problem. Huruvida dessa är de mest relevanta ifrågasätts inte, inte heller själva problemformuleringen.
Inom Mistra efterlyses mer samhällsvetenskaplig och problematiserande forskning. Betydelsen av mångfald och komplexitet betonas. Samtidigt ställer Mistra upp ramar som begränsar sådan forskning.
– Med Mistras styrning försvåras snarast det nytänkande man säger sig vilja ha, något som man själv tycks vara omedveten om, konstaterar Malin Mobjörk.
En slutsats är att forskningspolitiken präglas av en oreflekterad ambivalens, och följdriktigt har hon döpt sin avhandling till ”En kluven tid”.
Kontaktinformation
Telefon till Malin Mobjörk 013 – 28 22 77, e-post: malmo@tema.liu.se
Kontaktinformation
Mer information: http://nobelprize.org
Det finns de som hävdar att George W Bush var helt oförberedd när det handlar om utrikespolitik när han tog plats i Vita huset, personer som också hävdar att han ända sedan den 11 september 2001 har utvecklat en neokonservativ syn på utrikesfrågorna.
Delar av USA:s nuvarande utrikespolitik anses inspirerad av en strävan att i grunden förändra världen – bakgrunden till detta förhållningssätt finns dels att finna i den franska revolutionens idéer, dels hos amerikanska intellektuella som gått från extrem radikalism till konservatism.
Centralt i deras idévärld är att USA är en unik nation, bärare av universella principer som bör vara vägledande för alla.
Mike Winnerstig, fil dr i statsvetenskap och säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, besöker Populärvetenskap i morgon kväll (5 oktober) och diskuterar bland annat den ideologiska utvecklingen i USA och analyserar effekterna på amerikansk politik.
Den 14 oktober är det dags att lägga den amerikanska valmaskinen under lupp.
Då kommer Cynthia Kite, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet, till Luleå för att diskutera om valet i USA handlar om en tydlig värdekonflikt mellan de båda kandidaterna och om vilken agenda John Kerry vill etablera för USA om han blir USA:s nästa president.
Den tredje föreläsningen i serien handlar om USA ur ett religiöst perspektiv – utan tvekan kan landet betraktas som västvärldens mest religiösa. 40 procent av befolkningen går i kyrkan minst en gång i veckan och 80 procent säger sig tro på gud.
Den så kallade ”Jesus-effekten” i amerikansk politik diskuteras allt oftare – George W Bush beskriver sig exempelvis själv som pånyttfödd kristen och den kristna högern i USA har stort inflytande på såväl inrikes- som utrikespolitiken.
Arne Rasmusson, docent i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Umeå universitet, diskuterar i sin föreläsning den 19 oktober religionens starka ställning i USA och hur den påverkar den politiska debatten och det civila samhället.
Dagar: 5, 14 och 19 oktober
Tid: Klockan 19.00
Plats: LKAB-salen, Alfa-Huset, Luleå tekniska universitet
Välkomna!
Upplysningar: Soy Lundqvist, tel. 0920-49 16 06, 070-527 29 11, soy.lundqvist@ltu.se eller Elisabeth Engren, tel. 0920-49 16 19
Man måste inte vara expert i professionell bemärkelse för att vara kunnig på aktiefondsmarknaden. Man kan få mycket kunskap om man har förmåga och möjlighet att ta till sig relevant information som publiceras i affärspressen. Forskningsresultatet visar också att de konsumenter som har egna kontaktpersoner hos bankerna är mycket nöjda med detta och att dessa rådgivare påverkar kundlojaliteten.
Intresset för aktiefonder har ökat dramatiskt under de senaste två decennierna och idag äger de flesta svenskar aktiefonder. Svenskarna är i ett världsperspektiv unika på två sätt. Ingen annan nationalitet satsar en så stor del av sitt sparande på aktier som svenskarna samt att man infört PPM-systemet som i praktiken gör alla till aktörer på aktie- och räntefondsmarknaden. Generellt sett har de flesta aktiefondsköparna lågt engagemang och låg kunskap om aktiemarknaden. Deras intresse ligger i att få en något bättre avkastning på sitt sparande än den ränta som bankerna betalar.
Marknadsföringsgruppen vid Företagsekonomiska institutionen bedriver sedan många år forskning om investeringar i aktiefonder. Förutom ovanstående exempel diskuteras frågor som t ex ”Hur påverkar kunskap och engagemang PPM fondsvalet?” och ”Vad kännetecknar etiska fonder och vilken roll spelar de?”
På Handelshögskolans dag presenteras forskning och resultat under temat
Aktiefondsköp: kunskap, etik och rådgivning
Sal B32, kl 11.45 – 13.15 (för hela temat)
På vår webbplats finns två intressanta rapporter av professor Rita Mårtenson:
”Framgång på aktiemarknaden: kunniga konsumenter får högre avkastning”
”Kontaktpersoners inflytande på kundernas aktiefondsval”
Adressen är: http://www.handelsgu.webhotel.tripnet.se/item.aspx?id=7243
Övriga programpunkter på Handelshögskolans dag den 3 oktober:
Alla programpunkter äger rum på Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Företagen och samhället
En serie samtal om företagens roll och ansvar i samhället.
Värd och moderator för samtalen är Karl Palmås, projektledare för ”Business in Society”.
Sal: B33, kl 11.00 – 15.00 (för hela temat)
Kan företag vara etiska?
Om företagandet ur ett etiskt perspektiv.
Har företagandet politiserats?
Om direktörer, ingenjörer och konsumenter som politiska aktörer.
Vem tar ansvar för finansbubblor och börsras?
Om företagens, bankernas och mediernas ansvar på finansmarknaden.
Redovisning i entreprenörskap
Forskningsprogrammet handlar om att studera hur entreprenörer använder redovisning när de utvecklar och introducerar nya produkter. Professor Olov Olson, Företagsekonomiska institutionen, presenterar programmet.
Sal B34, kl 11.30 – 13.00 (för hela temat)
Snabbt organiskt växande företag i Sverige – tillväxttakt, kassaflöde och konkurser
Entreprenörers delaktighet i att producera redovisning
Framgångsrika entreprenörer och redovisning
Redovisningens roll i entreprenöriellt risktagande
Ett mer detaljerat program för Handelshögskolans dag finns på http://www.handelsgu.webhotel.tripnet.se/item.aspx?id=7096
Välkommen!
Handelshögskolans dag ingår i Universitetets vecka och vänder sig till den breda allmänheten. I populärvetenskapliga föreläsningar presenteras ett urval av vår forskning.
För ytterligare information kontakta:
Maria Norrström, informatör
Telefon: 031-773 12 47, mobil: 0709-22 66 89
E-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
_____________________________________________________
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Trots att mycket av teorin inom området förutsäger att människor i första hand är individuellt rationella och ser till sina egna intressen visar empirisk forskning om sociala dilemman att människor ofta samarbetar för att bevara en resurs. Graden av samarbete varierar dock beroende på situation. Forskningen inom området har i stort fokuserats på situationer där ökad rättvisa antas öka graden av samarbete. I många beslut står dock rättvis fördelning i konflikt med bevarande av naturresurser. Vid implementering av policy för att minska resursanvändning kan rättvisa antas minska graden av samarbete kring bevarandet av naturresurser. Ett exempel är politikers beslut om införande av vägavgifter där en ökad avgift förbättrar miljön men samtidigt minskar rättvisan mellan grupper i samhället.
I avhandlingen studeras situationer där en beslutsfattare står inför konflikter inte enbart mellan egenintresse och resurshänsyn utan också mellan rättvisa och resurshänsyn. I Studie I och II undersöks människors fördelningsbeslut med hjälp av ett dataspel där deltagarna upprepade gånger väljer mellan att upprätthålla rättvisa mellan två grupper och att bevara en resurs. Deltagarna har också möjlighet att maximera sin egen vinning. Resultaten visar att människor reagerar på ökad orättvisa mellan grupper (där man inte själv är medlem) genom att försöka minska skillnader i tilldelning mellan grupperna trots att detta leder till ökad användning av resurser. Man är dock inte villig att helt utarma en resurs utan försöker kompromissa mellan rättvisa och resurshänsyn. I Studie III undersöks hur människors bedömningar av fördelningsrättvisa påverkas av att antalet grupper ökar. Ett antagande är att när antalet grupper är fler än två jämförs alla grupper med varandra och en samlad intuitiv bedömning av rättvisa görs. Rättvisemotivets styrka antas alltså inte enbart bero på skillnader mellan den grupp som får lägst och den som får högst tilldelning utan också på hur många grupper som tilldelas. En hypotes om att bedömd rättvisa är omvänt relaterat till medeltalet av skillnader mellan grupper testas och får stöd. En tänkbar konsekvens av detta är att åtgärder som uppfattas som orättvisa (t ex sparpaket inom organisationer, företag, stat och kommun) kan verka mer rättvisa (och därför lättare genomföra) när fler grupper drabbas. Om t ex en stor grupp som låginkomsttagare delas upp i undergrupper som vårdbiträden, barnskötare och städare o s v möjliggörs ett antal jämförelser mellan grupper som har liten eller ingen skillnad i inkomst. Orättvisa kan då upplevas minska trots att den objektiva rättvisan inte påverkats. Negativa (miljö)effekter orsakade av konflikter med rättvisa antas därför i de flesta fall minska när antalet grupper som jämförs ökar. I Studie IV undersöks hur kommunpolitiker i Stockholm, Göteborg och Malmö vid beslut om nivå av vägavgifter ser på konflikter mellan mål som egenintresse (att maximera intäkter från ett vägavgiftssystem), rättvisa (att minimera skillnader mellan grupper) och miljö (att bevara en knapp naturresurs som ren luft). Resultaten visar att för en majoritet av dessa politiker existerar ovan nämnda konflikter i en verklig beslutssituation. Konflikten mellan framför allt rättvisa och bevarande av naturresurs befaras leda till att miljömålet att minska koldioxidutsläpp från bilar inte kan uppnås.
Avhandlingens titel: Goal conflicts in decisions to allocate resources
Avhandlingsförfattare: Lars-Olof Johansson , tel. 031-141691(bost.), 031-773 4696(arb.)
e-post:.lars-olof.johansson@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Mark van Vugt, Southampton
Tid och plats för disputation: Fredagen den 22 oktober 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Glappet härrör från mekaniskt spel bland annat mellan kuggarna i växellådan. Speciellt uppstår problem vid övergång från motorbromsning till gaspådrag, en så kallad tip-in-manöver, då glappet måste passeras. Om motorn tillåts accelerera fritt under passagen, kommer kuggarna att återfå kontakt med en hög hastighetsskillnad, motorsidan roterar snabbare än hjulsidan av glappet. Detta ger upphov till ett så kallat slag, det vill säga en plötslig acceleration av fordonet, vilket upplevs som obekvämt för passagerarna.
Slagfenomenet är lätt att känna som passagerare i ett äldre fordon. Moderna fordon har ofta någon slags kompensering för glappet i det elektroniska motorsystemet. Denna kompensering fungerar dock inte alltid på önskvärt sätt. Inom fordonsindustrin betraktas glapp-problematiken som svår, och fram till nyligen har endast relativt enkla reglermetoder för glappkompensering använts.
Genom att förbättra regleringen av motorns vridmoment under den snabba glapp-passagen, kan fordonets komfort förbättras. Det blir också möjligt att tillåta större glapp i drivlinan med bibehållen komfort, vilket leder till lägre tillverkningskostnad för drivlinekomponenter.
I sin doktorsavhandling presenterar Adam Lagerberg olika reglertekniska metoder för glappkompensering. Några av dessa har tidigare använts för andra system med glapp, och utvärderas här i den aktuella tillämpningen. Andra metoder bygger på ny reglerteknisk forskning, exempelvis så kallad modellprediktiv reglering. Dessutom presenteras en metod för att beräkna en ideal styrning genom glappet.
Resultatet visar att de moderna reglermetoderna ger möjlighet till förbättrad prestanda, men att ytterligare forsknings- och utvecklingsarbete krävs innan dessa metoder kan användas i praktiken. De mer avancerade reglermetoderna kräver mätning av ett flertal storheter i drivlinan som inte är direkt åtkomliga. Till exempel behövs information om glappets storlek och möjlighet att följa glapp-passagen i realtid.
I avhandlingen presenteras metoder för hur dessa storheter kan beräknas trots att direkta givare saknas. I stället används så kallad parameter- och tillståndsestimering, baserat på Kalmanfiltrering. Datorsimuleringar och experimentella resultat visar att dessa virtuella givare ger mätsignaler av hög kvalitet.
Avhandlingsarbetet har varit ett delprojekt inom Integrerad drivlinestyrning, ett forskningsprogram som bedrivits i samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar.
Avhandlingen ”Control and Estimation of Automotive Powertrains with Backlash” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 1 oktober 2004 kl 09.30 i sal HC3, Hörsalsvägen 14, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information
Adam Lagerberg är doktorand vid Institutionen för signaler och system, Chalmers, men arbetar vid Ingenjörshögskolan i Jönköping.
Tel: 036-15 75 45
E-post: adam.lagerberg@ing.hj.se eller al@s2.chalmers.se
WWW: www.hj.se/~laad eller www.s2.chalmers.se/~al
Att köra avverkningsmaskin är ett krävande arbete. Föraren måste behärska närmare 50 olika spak- och knappfunktioner för att fälla och kapa träden på ett korrekt sätt. Arbetet är stressigt. Det är också vanligt med fysiska besvär från nacke och axlar.
Men en pilotstudie vid Skogforsk visar att arbetet blir mindre ansträngande när delar av avverkningsarbetet automatiseras. Det går också fortare när föraren inte behöver styra varje rörelse hos kranen.
Prestationsökningen är särskilt stor hos ovana förare. I jämförelse med en erfaren förare jobbade en ovan förare 75 procent långsammare när automatiken inte var inkopplad. Med automatiken påslagen var prestationen bara 20 procent sämre.
– Normalt tar det fyra år att bli så bra. Med automatisk kranstyrning skulle inlärningstiden alltså kunna förkortas avsevärt, säger Björn Löfgren, forskare på Skogforsk. Men vi tror också att vana förare kommer att prestera bättre med hjälp av automatisering.
Studien genomfördes med hjälp av en skogsmaskinsimulator och elever på Jälla skogsbruksskola utanför Uppsala. Eleverna fick först köra simulatorn som en vanlig skogsmaskin, sedan med automatiska funktioner inkopplade.
Ökar utvecklingstakten
Hittills har skogsmaskinsimulatorer bara använts för att utbilda maskinförare, men sedan ett år använder Skogforsk samma teknik för att bedriva forskning och utveckling.
– Simulatorn är ett suveränt forskningsverktyg, eftersom vi kan testa olika idéer och koncept utan att behöva bygga nya skogsmaskiner. Min vision är att vi på 15 till 20 års sikt har helt förarlösa skogsmaskiner, säger Björn Löfgren.
Kontaktinformation
Kontakt
Björn Löfgren, Skogforsk. Tel: 018-18 85 81, 070-589 85 76
Studenternas syn är klar. För dem är laborationerna avgörande för lärandet i biokemi och de tycker därför också att det är viktigt att det arbetet bedöms.
Utgångspunkten för Bergendahls studie var att det hävdas att experimentellt arbete i naturvetenskapliga ämnen är viktigt för lärande.
– Men jag tyckte också att det var berättigat att fråga vad studenterna lär sig under laboratoriearbete. De laborativa momenten i exempelvis kemikurser anses centrala, men de är både tidskrävande och dyra. Samtidigt tycks det experimentella arbetet sällan tas på allvar i tillräckligt hög grad för att tas med i bedömningen av studenternas uppnådda kunskap, säger Christina Bergedahl.
– Om examinationen är viktig för vad man lär sig så borde den kunna utnyttjas på ett positivt sätt i syfte att nå de uppsatta lärandemålen. Kurser och examinationsuppgifter skulle strategiskt kunna designas för ett meningsfullt lärande, menar Bergendahl.
Syftet med avhandlingsarbetet har varit att hitta vägar som kan användas för att utveckla studenternas kompetens, att nå mer komplexa lärandemål och att hitta olika vägar att bedöma komplext lärande i biokemiundervisningen på universitetsnivå.
– Speciellt har jag studerat hur utveckling och bedömning av experimentellt arbete kan utnyttjas som hjälpmedel för att stödja lärandet, berättar Bergendahl
I avhandlingen analyseras hur förändringar av två kemikurser påverkar lärandet.
Huvudresultaten kan sammanfattas i följande mer generella punkter:
• Studenter ser det experimentella arbetet som avgörande för sitt lärande i biokemi och att det därför är viktigt att bedöma.
• Det är viktigt att involvera både studenter och lärare i diskussionen av mål och kriterier. Dessutom visade studien klart betydelsen av att uttrycka dessa mål och kriterier tydligt.
• Introduktionen av fler och relevanta bedömningsformer hjälper studenterna att göra framsteg och att utveckla sin kompetens. En kombination av metoder krävs dock för att man skall kunna göra en högkvalitativ och allsidig bedömning.
• Ett mindre detaljstyrt experimentellt arbete utvecklar studenternas lärande: att planera, angripa problemet ur olika perspektiv, att utvärdera och ta ställning till sina egna resultat befrämjar utvecklingen av kompetens och medför fördjupning av kunskapen.
• Feedback från lärare och studenternas egen reflektion om både ämnesinnehåll och sitt eget lärande, liksom känslomässiga faktorer visade sig vara centrala för komplext lärande.
E-publicering av avhandlingen finns på: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=313
Lördagen den 2 oktober försvarar Christina Bergendahl, kemiska institutionen, Umeå universitet , sin avhandling med titelnDevelopment of Competence in Biochemical Experimental Work. Assessment of complex learning at university level.
Disputationen äger rum den 2 oktober 2004 kl.10.00 i sal KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Lars Owe Dahlgren,institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Christina Bergendahl nås på:
Kemiska institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 68 27
E-post: Christina.bergendahl@chem.umu.se
Hepatit B-viruset (HBV) tillhör familjen Hepadnaviridae, en grupp små virus som specifikt infekterar leverceller och där orsakar gulsot. Uppskattningsvis finns fler än 300 milj. kroniska bärare av hepatit B över hela världen. Den akuta formen av sjukdomen läker oftast ut av sig själv. Infektionen dock kan bli kronisk med risk för allvarliga leverskador och levercancer som följd. De hittills registrerade läkemedlen mot hepatit B (interferon och lamivudin) har sällan åstadkommit en bestående eliminering av infektionen. Därför krävs nya och effektivare medel.
I avhandlingen bestäms strukturen på hepatit B-virusets s.k. enkapsideringssignal, en struktur av ribonukleinsyra (RNA) som är nödvändig för att viruset ska bildas och föröka sig. Som huvudsaklig analysmetod används kärnmagnetisk resonans (NMR). Att ta fram den tredimensionella strukturen på enkapsideringssignalen bidrar till utveckling av nya metoder, som gör det möjligt att studera större och mer relevanta RNA-molekyler. Dessutom ger det ökad förståelse för hur HBV förökar sig i leverceller.
Framför allt är det en början till utveckling av nya läkemedel, som på effektivare sätt kan hindra HBV från att föröka sig, t.ex. genom blockering av enkapsideringssignalen. Detta kan i framtiden hjälpa personer med hepatit B att bekämpa sin infektion.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik och har titeln ”Structure and dynamics of the hepatitis B virus encapsidation signal revealed by NMR spectroscopy”. Svensk titel: ”Hepatit B-virus enkapsideringssignals struktur och dynamik bestämd med hjälp av NMR-spektroskopi”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal KB3A9, KBC-huset.
Fakuletsopponent är professor Stephan Grzesiek, Div. of Biophysical Chemistry, Biozentrum, University of Basel, Basel, Switzerland.
Kontaktinformation
Sara Flodell finns vid enheten för medicinsk biofysik, tel. 090-786 56 24,
e-post: mailto:sara.flodell@chem.umu.se
I fyra delstudier undersöks grundskolor, gymnasier, doktorandutbildning och militär flygförarutbildning. Studierna visar att teknologin i första hand anpassas till normalaktiviteten inom en viss verksamhet d.v.s. man försöker använda teknologin till att göra samma saker fast lite lättare och snabbare. Avhandlingen visar också på ett samband mellan teknologi, innehåll och pedagogisk metod. Inom det allmänna skolväsendet är man oftare inriktad på s.k. moderna undervisningsmetoder än på vad eleverna skall lära sig medan specialiserade utbildningar tar innehållet som utgångspunkt och låter metoderna förbli mer eller mindre oreflekterade. När det gäller sambandet mellan metod och innehåll, undrar Jonsson (lite skämtsamt) hur det skulle se ut om man inom flygförarutbildningen prioriterade metoder framför inlärningsmål t.ex. om någon föreskrev ett individuellt problembaserat lärande (Hitta det bästa sättet att flyga en JAS 39 Gripen!). En slutsats i avhandlingen är att en tekniskt välutrustad undervisningsmiljö inte per automatik erbjuder kvalificerad utbildning d.v.s. hög teknisk kompetens innebär inte nödvändigtvis motsvarande didaktiska kompetens. Man kan också vända på resonemanget och säga att inget garanterar att erfarna pedagoger förmår använda teknologi för undervisning på optimalt sätt. Det är därför nödvändigt att betrakta lärande med informations- och kommunikationsteknologi som ett eget forskningsområde. Lars-Erik Jonssons avhandling torde kunna läsas av såväl intresserade lekmän som av forskare då den innehåller både omfattande beskrivningar på vardagsspråk och teoretiska analyser. Avhandlingen har tre huvuddelar: Approaching the Field är en introducerande avdelning där forskningsområdet överblickas. Empirical Studies innehåller fyra studier studier, Making Sense of ICT in Class, Practicing Distance Education, Disseminating ICT in Educational Practice och Conditions of Learning in Fighter Pilot Training. Conclusions innehåller en diskussion av resultaten och en teoretisk integration av avhandlingens resultat. Författare: Lars-Erik Jonsson, epost: lars-erik.jonsson@ped.gu.se Titel: Appropriating Technologies in Educational Practices. Studies in the Contexts of Compulsory Education, Higher Education, and Fighter Pilot Training Disputation: Fredagen den 22 oktober, kl. 09.15 i sal D3 50, Pedagogen, GU
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
Den svenska arbetslöshetsförsäkringen har genom sin konstruktion svårt att leva upp till kraven på lika behandling av medborgare i samma situation. Det visar avhandlingen I välfärdsstatens hägn, som bygger på en jämförelse mellan den svenska och den norska arbetslöshetsförsäkringen under 1900-talet. Resultaten visar även att den norska arbetslöshetsförsäkringen har följt en relativt stabil utveckling över tid, medan den svenska har genomgått större förändringar i sin grundkonstruktion under 1900-talet. Förändringarna kommer sig av att de svenska socialdemo-kraterna har försökt kompensera för det frivilliga systemets nackdelar genom att göra försäk-ringen så lik ett obligatoriskt socialförsäkringssystem som det är möjligt, utan att ta ifrån de fackliga arbetslöshetskassorna kontrollen över försäkringens tillämpning.
Avhandlingen I välfärdsstatens hägn visar att hur välfärdsstaten utformas får betydelse för ett viktigt och grundläggande värde i de moderna demokratierna, medborgarnas autonomi (självbestämmande). Det område som studeras i avhandlingen är arbetslöshetsförsäkringen, som är en central del av välfärdsstaten och ofta föremål för politiska konflikter. I avhandlingen undersöks två socialdemokratiska välfärdsstater, Sverige och Norge, som på 1930-talet valde olika typer av arbetslöshetsförsäkringssystem. Den fråga som analyseras är om detta val har inneburit skillnader i de beslut som fattas om arbetslöshetsförsäk-ringens regler trots de stora likheter som finns mellan länderna. Besluten om reglerna får i sin tur konse-kvenser för medborgarnas möjligheter till autonomi.
Autonomi består av två komponenter, handlingsfrihet och neutralitet. Handlingsfrihet innebär att få agera enligt egna önskemål, i det här fallet att få välja vad man vill arbeta med. Avhandlingens resultat visar att de arbetslösa medborgarna i Sverige och Norge tillåts viss handlingsfrihet genom att de får en viss be-stämmanderätt över vilken typ av arbete de ska söka eller acceptera. Valmöjligheterna är emellertid starkt begränsade och dessutom inträder sanktioner om en person säger nej till ett arbete som anses lämp-ligt av arbetsförmedlingen (a-kassan). Båda ländernas arbetslöshetsförsäkringar är uppbyggda så att reg-lerna ger utrymme för bedömningar på tjänstemannanivå vilket ger möjlighet att ta hänsyn till indivi-duella omständigheter men samtidigt också innebär en risk för visst godtycke i bedömningen av med-borgarnas situation. Likheterna i handlingsfrihet är stora och det är faktorer som hänsyn till samhälls-ekonomin och arbetsmarknadens läge som förklarar graden av handlingsfrihet snarare än valet av arbets-löshetsförsäkringssystem.
Den norska obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen är, jämfört med den svenska frivilliga arbets-löshetsförsäkringen, lättare att förena med idealet om lika behandling av medborgarna. I det svenska fallet innebär de självständiga arbetslöshetskassorna att medborgarna riskerar att behandlas på olika sätt i samma situation. Detta var mest framträdande under arbetslöshetsförsäkringens tidiga historia då a-kassorna hade möjlighet att själva bestämma över ersättningsreglerna. Under den moderna välfärds-statens utveckling har neutralitet prioriterats allt mer och a-kassorna har efter hand förlorat sitt själv-bestämmande. Analysen över tid visar att de svenska beslutsfattarna stegvis har förändrat den svenska arbetslöshetsförsäkringen så att den blir mer förenlig med de socialdemokratiska välfärdspolitiska målen. Att byta till ett obligatoriskt system har framförts som ett alternativ, men aldrig genomförts. En möjlig förklaring är att en sådan förändring skulle splittra arbetarrörelsen då fackföreningarna skulle motsätta sig att arbetslöshetskassorna förlorade kontrollen över försäkringen. Eftersom man i Norge valde ett system som i sig är mer förenligt med socialdemokratiska välfärdsstatspolitiska mål har det där inte varit nödvändigt med lika genomgripande förändringar av försäkringen.
Avhandlingens titel: I välfärdsstatens hägn. Autonomi inom arbetslöshetsförsäkringen
Avhandlingsförfattare: Anna Bendz , tel. 031-132398(bost.), 0733-56 55 55 (mobil)
e-post:.anna.bendz@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Dr polit. Ingrid Helgøy, Bergen
Tid och plats för disputation: Fredagen den 15 oktober 2004 kl. 13.15, Sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
I studien jämfördes en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp av patienter som råkat ut för hjärnskakningar med varandra ett år efter händelsen. Totalt erbjöds 246 patienter behandling på en rehabiliteringsklinik. 96 patienter, cirka 40 procent, hade symtom och tackade ja till en individuellt utformad uppföljning. De resterande 150 patienterna, cirka 60 procent, upplevde sig helt återställda efter hjärnskakningen och avböjde uppföljning. 109 patienter i kontrollgruppen fick ordinarie sjukvård. Studien genomfördes vid rehabiliteringskliniken på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.
Avhandlingens resultat visar ingen skillnad mellan de båda grupperna efter ett år.
– Slutsatsen jag drar är att de patienter som efter två till åtta veckor upplever sig återställda fortsätter att vara det även efter ett år. Men de patienter som har kvarstående symtom två till åtta veckor efter hjärnskakningen har en ökad risk för kvarstående symtom och en minskad hälsorelaterad livskvalitet, åtminstone ett år efter olyckan, säger avhandlingens författare leg arbetsterapeut Elisabeth Holmqvist Andersson.
Hon anser därför att alla patienter ska få skriftlig information om hur de ska ta hand om sig själva och vad de kan göra om de inte blir bättre efter några månader. De som har kvarstående symtom känner främst av trötthet, huvudvärk, yrsel och nedstämdhet samt har koncentrationssvårigheter och känner sig lättirriterade.
Röntgenundersökningar med datortomografi och magnetröntgen kan vara helt normala efter en hjärnskakning. Forskning har dock visat att hjärncellerna ändå kan påverkas av en hjärnskakning, men att de efter en tid återgår till normalläge. De flesta återhämtar sig inom cirka tre månader vad gäller kognitiva störningarna som koncentration, minne och uppmärksamhet. Men många patienter upplever symtom efter hjärnskakningen, så kallade postcommotionella symtom, i flera månader och till och med år efter hjärnskakningen. De postcommotionella symtomen orsakar stora problem för patienterna i de dagliga aktiviteterna i hemmet, på arbetet eller i skolan samt på fritiden och i andra sociala sammanhang.
– Det som rekommenderats är att de personer som upplever postcommotionella symtom ska ta det lugnt i början efter hjärnskakningen och successivt utöka sina vardagliga aktiviteter när krafterna och orken återkommer, säger Elisabeth Holmqvist Andersson.
KORTFAKTA HJÄRNSKAKNING:
Hjärnskakning kan vara en omtumling, förvirring upp till en kortvarig medvetslöshet i direkt anslutning till våld, till exempel slag eller fall, mot huvudet. Oftast är skadan av lindrig art där patienten kan bli medvetslös i högst 30 minuter och kan få en kortvarig minnesförlust. Årligen drabbas mellan 27 000 och 45 000 svenskar av hjärnskakningar. Av dessa får 17 000 stanna kvar på sjukhus under minst natt.
Avhandlingen är skriven av:
Leg arbetsterapeut Elisabeth Holmqvist Andersson, telefon: 033-616 32 97, 033-10 05 16, 070-247 92 76, e-post: elisabeth.holmqvist-andersson@vgregion.se
Handledare:
Docent Daniel Stålhammar, telefon: 031-342 10 00, 0707-61 15 76, e-post: daniel.stalhammar@vgregion.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Mild traumatic brain injuries: The impact of early intervention on late sequelae
Avhandlingen försvaras fredagen den 8 oktober, klockan 13.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51, e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51, e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Under de senaste decennierna har handelshögskolorna och ekonomutbildningarna i Europa blivit alltfler. Expansionen har lett till att en flora av standarder, utvärderingar, rankingar och ackreditering vuxit fram, speciellt på internationell nivå. Trots en omfattande kritik mot etableringen av internationell ackreditering i Europa i slutet av 1990-talet, har intresset för denna företeelse ökat. Idag är 73 handelshögskolor och andra utbildningsanordnare av ekonomiutbildning ackrediterade av EQUIS – en europeisk ackrediteringsorganisation med säte i Bryssel.
Ackreditering har sedan länge varit standarden för utvärdering i USA och kan ses som ett frivilligt verktyg för att kontrollera och stärka kvalitén på skolor och utbildningsprogram och göra dem mer jämförbara. Ackrediteringen baseras på standarder som är definierade av dem som ackrediteras – d v s företrädare för Europas ekonomutbildningar. Det är också dessa som utför ackrediteringen, så det rör sig om en form av självreglering.
Tina Hedmo har i sitt avhandlingsarbete försökt förstå och förklara varför ackreditering har fått en sådan genomslagskraft i Europa. Hennes studier visar att ackreditering inte bara är en kvalitetskontroll, utan också driver fram förändringar. I reglerna för ackrediteringen betonas till exempel att skolor ska sträva efter att bli mer internationella, öka sitt samarbete med näringslivet och mer självständigt kontrollera sina egna resurser. Det senare kravet visar att ackreditering ibland tycks gå på tvärs mot statliga regelverk.
Forskningsresultaten visar att framväxten av europeisk ackreditering är en respons på expansionen och variationen av ekonomutbildningar. En annan drivkraft är avregleringen av nationella utbildningssystem i Europa och politiska strävanden inom EU att skapa en gemensam marknad för högre utbildning. Framväxten är också en reaktion mot spridningen av amerikanska ackrediteringar i Europa och för att försvara europeiska utbildningars särdrag gentemot de amerikanska.
Paradoxalt nog tycks dock etableringen och spridningen av europeisk ackreditering ha öppnat upp för ett ökat amerikanskt inflytande. Med spridningen av europeisk ackreditering har många handelshögskolor också valt att ackreditera sig enligt det amerikanska systemet och därmed anpassat sin verksamhet tydligare efter amerikanska förebilder.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Tina Hedmo, tel:018-471 27 31, e-post: Tina.Hedmo@fek.uu.se.
