I mitten av 1970-talet upptäcktes ett protein i blodet (hemolymfan) hos cecropia-fjärilen, som senare visade sig ha en immunoglobulin-liknande struktur, och fick namnet Hemolin. Genen för Hemolin ökade kraftigt sin aktivitet vid infektion av bakterier. Ökningen av Hemolin i blodet efter infektion visar på en viktig betydelse för immunförsvaret.
Forskning om insekters immunförsvar har tidigare mest fokuserats på infektioner av bakterier och svamp, samt infektioner av parasiter i insekter som fungerar som bärare av exempelvis malariaparasiter. Virusförsvar hos insekter är till stora delar outforskat. Olle Terenius har i sin avhandling visat att hemolin har stor betydelse för immunförsvaret och verkar vara det enda immunprotein som tillverkas som ett svar på virusinfektion. Fjärilar drabbas av virussjukdomar i väsentligt högre grad än andra insekter och ser alltså ut att ha utvecklat ett protein som är specifikt för detta immunförsvar.
Hemolin har nu hittats hos 6 fjärilsarter, bland annat i lövskogsnunna vars larver är en betydande skadegörare på lövträd samt hos två silkesfjärilar med stor betydelse för världens silkesproduktion. Resultaten från denna avhandling kan få betydelse för användningen av virus som biologisk bekämpning av fjärilar, och för att minska problemen med virusinfektioner hos silkesproducenter.
Doktorsavhandlingens titel: Anti-parasitic and Anti-viral Immune Responses in Insects.
Disputationen äger rum fredagen den 24 september 2004 klockan 13.00 i G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Frescati.
Olle Terenius kan nås på telefon 08-16 13 08 eller mobil 073-98 22 300, GMT, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, olle.terenius@gmt.su.se.
Svenskt artnamn latinskt artnamn
Cecropiafjäril Hyalophora cecropia
lövskogsnunna Lymantria dispar
Lodjur livnär sig i huvudsak på rådjur, men också på småvilt som hare och skogsfågel. Räven är alltså inte något viktigt bytesdjur, utan lodjurets motiv för att döda räv kan istället vara att eliminera en konkurrent och kanske också fiende till de egna ungarna. Lodjur kan ta fullt friska, vuxna rävar, vid alla tider på året, men särskilt utsatta är de små rävvalparna. Och även om ett enskilt lodjur bara tar några enstaka rävar per år kan detta vara tillräckligt för att påverka rävstammen.
J-O Helldin och hans kollegor har följt viltbeståndens utveckling i Grimsöskogarna i över 30 år. När det gäller rävar har forskarna gjort flera intressanta iakttagelser sedan lodjuren dök upp för ca 10 år sedan. Antalet rävkullar har till exempel halverats, och omkring hälften av de rävar som dör varje år beräknas ha fallit offer för lodjur. En annan förändring är att rävarna allt oftare drar sig mot bebyggelse och jordbruksmark, kanske för att undvika de lodjurstäta områdena.
Eftersom tidigare studier i området visat att räven kan hålla nere småviltstammarna, har forskarna förväntat sig att lodjurens ankomst skulle förbättra villkoren för småviltet. Så tycks också vara fallet. Bestånden av skogshare och skogshöns ökade några år efter att lodjuren etablerat sig i området. Lodjuret tycks alltså kompensera för sitt eget uttag av hare och skogsfågel genom att också döda räv.
Förhållandet mellan lodjur och räv är inte unikt. Aggressivitet och dödande mellan rovdjur av olika arter verkar snarare vara regel än undantag i naturen, och det finns flera exempel på hur ett större rovdjur kan minska antalet av ett mindre. Några av de bäst studerade artparen är lejon/gepard, varg/prärievarg, panterlo/egyptisk mungo samt rödräv/fjällräv. Efter den utrotning av stora rovdjur som skett på många håll i världen har de medelstora rovdjuren ökat i antal, vilket i sin tur har lett till en ökad predation på mindre bytesdjur.
Stora rovdjur kan därför sägas ha en nyckelroll i ekosystemen. Det faktum att deras predation på mindre rovdjur kan leda till växande bestånd av en del viltarter kan verka överraskande, och kan kanske leda till en ökad tolerans för stora rovdjur, bland annat inom jägarkåren.
Kontaktinformation
J-O Helldin, viltforskare vid Grimsö forskningsstation, Inst. för naturvårdsbiologi, SLU
0581-69 73 08, 070-607 53 22, j-o.helldin@nvb.slu.se
Det första numret av Tvärsnitt i ny form innehåller bl a:
* ”Krävande unga politiska konsumenter”, Michele Micheletti, professor i statsvetenskap, Karlstads universitet, och Dietlind Stollem, Ass Professor of Political Science, McGill University, Montreal, Quebec, Canada.
* ”Nya rön om våra långtidsminnen”, Lars-Göran Nilsson, professor i psykologi, Stockholms universitet.
* ”Tranströmer skapar poesi ur afasi”, Torsten Rönnerstrand, docent i litteraturvetenskap, Karlstads universitet
* ”Forskningsansökningarnas matematik”, forskningspolitiskt debattinlägg av Agneta Stark, rektor för Högskolan Dalarna
* ”Kläder och frisyrer – ett hot mot samhällsordningen”, Kekke Stadin, docent i historia vid Södertörns högskola
Nya Tvärsnitt vill två saker:
– Skapa en ämnesövergripande arena för humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare, som inspirerar till idéutbyte och samarbete
– Skapa förståelse och respekt för alla former av humaniora och samhällsvetenskap hos en bred krets av vetenskapligt intresserade
Målet är att vara ett forum för svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, inte bara den som finansieras av Vetenskapsrådet. Därför kommer Vetenskapsrådet att söka ett konstruktivt samarbete kring Tvärsnitt med alla fakulteter inom området i Sverige.
Tidskriften kommer att distribueras kostnadsfritt till anställda vid alla humanistisk-samhällsvetenskapliga fakulteter – en mer än tiodubblad upplageökning.
Kontaktinformation
För pressexemplar:
Johanna Myrman, informationsassistent
08-546 44 324, vetenskapsradet@vr.se
Kontakt med redaktionen:
Liselotte Englund, redaktör
0733-55 64 92, liselotte.englund@vr.se
Bengt Hansson, huvudsekreterare ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ansvarig utgivare 08-546 44 228, bengt.hansson@vr.se
Flexibilitet har i många år varit ett nyckelord i arbetslivsdebatten. En ökad flexibilitet antas hjälpa moderna organisationer att hantera en instabil omvärld. Den antas också underlätta för människor att förena arbete och familj och ge möjlighet till en ökad jämställdhet.
I avhandlingen granskar Anne Grönlund flexibilitetens betydelse med hjälp av enkätsvar från arbetsgivare och anställda i tre branscher – vården, finansbranschen och verkstadsindustrin. Resultaten ger en bild av både kvinnors och mäns arbetsliv, en bild som på flera sätt skiljer sig från den som tecknas i debatten.
Avhandlingen visar bland annat att…
* Strävan efter flexibla organisationer inte nödvändigtvis leder till en ny arbetsmarknad baserad på kortvariga jobb.
* Den svenska arbetsrätten inte är något dominerande hinder för flexibilitet i organisationen.
* Flexibla arbetstider inte dämpar konflikten mellan arbete och familj. Denna flexibilitet leder inte heller till en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet.
* Arbetsrotation och andra typer av breddade arbetsuppgifter bidrar till utveckling och inflytande, men ökar också arbetets intensitet.
Fredag 8 oktober försvarar Anne Grönlund, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Flexibilitetens gränser. Förändring och friktion i arbetsliv och familj. Disputationen äger rum kl 10.15 i hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Björg Aase Sörensen, Arbeidsforskningsinstitutt i Oslo.
Recensionsex av boken kan beställas från Boréa Bokförlag: maria@borea.nu
Kontaktinformation
Anne Grönlund nås på:
Tel: 090 – 77 30 16 eller 070 – 346 13 70
E-post: Anne.Gronlund@soc.umu.se
En ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet har som syfte att bidra med en sådan lösning, i form av en samverkansmodell för utveckling av lokala samhällen, baserad på offensiv kvalitetsutveckling och på medverkan av många invånare.
Offensiv kvalitetsutveckling, på engelska kallat Total quality management (TQM), är traditionellt ett ledningssystem för organisationer inom privat och offentlig sektor för tillverkning och produktion av varor och tjänster.
Modellen i avhandlingen utvecklas stegvis med hjälp av positiva och negativa erfarenheter och uppfattningar hos tre olika intressentgrupper i två svenska samhällen. Forskningen bygger också på litteraturstudier och befintliga teorier. De tre grupperna är de pionjärer som startat utvecklingsprojekten, de ”vanliga” invånarna och de lokala kommunpolitikerna.
Analyserna visar att offensiv kvalitetsutveckling kan användas framgångsrikt inom samhällsutvecklingen, även om några av dess metoder och verktyg tolkas på nya sätt.
Att använda TQM är ett systematiskt och målinriktat sätt att arbeta där delaktighet är en viktig ingrediens.
Eftersom offensiv kvalitetsutveckling bör användas med hänsyn till en organisations mål så är en viss flexibiltet både väntad och önskvärd. En annan observation är att detta arbete med samhällsutveckling bedrivs bäst inom grupper som definieras av situationer och aktiviteter som är typiska för livet eller för samhället.
Detta är en modifierad version av ”kvalitetscirklar” som är en metod från offensiv kvalitetsutveckling.
Upplysningar: Maria Fredriksson, tel. 0920-49 17 28, maria.fredriksson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Laserytbehandling är en metod för avancerad ytbehandling. Med högeffektlaser kan man utföra flera ytbehandlingsmetoder som ythärdning, omsmältning, påsvetsning, upplegering och ytimpregnering – alla metoder med syfte att förbättra ytors slitage- och korrosionsmotstånd.
Metoderna har flera fördelar som bland annat minimal och väl kontrollerbar energitillförsel till arbetsobjektet, selektiv behandling av utsatta ytor, exakt och snabb bearbetning samt möjlighet att arbeta med ett flertal material och materialkombinationer.
I sin doktorsavhandling Laser cladding: An experimental and theoretical investigation visar Hans Gedda att det går att påverka det påsvetsade materialets slutliga form.
Tekniken är intressant vid påsvetsning av skärande verktyg som exempelvis svarvning, där skärverktygets eggar utsätts för hårt slitage.
För att förlänga livslängden på verktyget påsvetsar man ett tunt skikt slitstarkt material. För att forma påsvetsen fixerar man en form av koppar på båda sidor om materialet som ska påsvetsas.
Hans Gedda visar även att det går att gjuta stänger med cirkulära tvärsnitt i en form av koppar.
Hans Gedda är född, uppvuxen och bosatt i Boden. Efter sin civilingenjörsexamen i maskinteknik vid Luleå tekniska universitet 1999 har han genomfört sina forskarstudier vid LTU:s avdelning för produktionsutveckling.
Den 15 oktober försvarar han sin doktorsavhandling.
Upplysningar: Hans Gedda, tel. 0920-49 11 69, hans.gedda@ltu.se, eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Annica Carlsson Bergdahl, Reportagebörsen i Göteborg, ska följa projektet: ungdom, kön och sexualitet i gränslandet. Projektet pågår vid Centrum för kulturstudier, Göteborgs universitet. Annica Carlsson Bergdahl ska fördjupa sina kunskaper om ungdomar och sexualitet. Hon kommer att delta i seminarier, möten samt intervjua forskarna i projektet.
Mattias Hagberg, Göteborg, frilansjournalist, ska fördjupa sig i ett forskningsprojekt om bostadslöshet vid Göteborgs universitet. Han ska delta i seminarier, konferenser samt intervjua projektets forskare. Mattias Hagberg kommer också tillsammans med forskarna att anordna flera seminarier utifrån teman som hemlöshet, forskningsmetodik och förhållandet mellan journalistik och forskning.
Erik Skogh, Malmö, frilansjournalist, ska framför allt studera två projekt vid avdelningen för Yrkes och miljömedicin, Lunds universitet. Det ena projektet handlar om Isocyanater- exponering, medicinska effekter m.m. Det andra projektet handlar om hur man ska lösa situationen för dagens långtidsarbetslösa. Erik Skogh kommer förutom att intervjua forskarna i projekten även delta i möten och annat som händer på institutionerna.
Agneta Söderberg, Stockholm, frilansjournalist, ska studera ett projekt om utmattningssyndrom som pågår vid Karolinska institutets institution vid Danderyds sjukhus. Agneta Söderberg ska delta i möten om upplägg, metoder, utvärderingar etc. Hon kommer också att vara med vid en utbildning av s.k. mindfulness-instruktörer.
Kontaktinformation
Kontaktperson på FAS:
Bodil Gustavsson
Pressansvarig
Tel. 08-775 40 96
E-post:bg@fas.forskning.se
En screeningstudie (massundersökning av hela befolkningen) genomfördes i Norsjö kommun, i Västerbottens inland, avseende förekomsten av bråck på stora kroppspulsådern i buken, sk bukaortaaneurysm, som misstänktes vara ett allvarligt hälsoproblem i området. Vid undersökningen erbjöds alla män och kvinnor mellan 65-75 år en ultraljudsundersökning. Av 555 inbjudna deltog 506 personer (91%). I samband med undersökningen togs blodprover och deltagarna fyllde i en hälsoenkät och en enkät om livskvalitet.
Världens hittills högsta förekomst av sjukdomen upptäcktes. 17% av männen och 3,5% av kvinnorna var drabbade, vilket är 2-3 gånger vanligare än i tidigare undersökta befolkningar. Utvärderingen av enkäten visade ett samband mellan aneurysm och rökning samt åderförkalkning. Däremot fanns inget samband med traditionella riskfaktorer för åderförkalkning såsom diabetes och högt blodtryck. Genetiska faktorer och inflammation tycks dock ha betydelse vid utvecklingen av sjukdomen.
Med hjälp av en datormodell studerade Anders Wanhainen vidare effekten av att införa allmän screening för bukaortaaneurysm i Sverige. Han visar att screening av 65-åriga män halverar dödligheten i sjukdomen. Den beräknade kostnaden bedömdes som rimlig, 75 000 kr per vunnet levnadsår, men visar också att det kan ha stor betydelse om man tar hänsyn till och justerar för en eventuell negativ effekt på livskvaliteten eller inte när man beräknar kostnadseffektiviteten. Livskvaliteten påverkades visserligen inte negativt av diagnosen hos flertalet individer, men en liten grupp med låg livskvalitet före screeningen hade lägre mental hälsa ett år efter undersökningen.
Kontaktinformation
För mer information: Anders Wanhainen, tel. 018-611 0000 (vx), eller via e-post andwan@algonet.se
Vid bioteknologisk produktion är det av ekonomiska skäl viktigt att snabbt kunna avgöra om rätt produkt bildas (kvalitativ analys) under processens gång samt kunna mäta i vilken koncentration (kvantitativ analys) produkten bildas. I dagsläget saknas detaljerade rekommendationer för hur analyser skall utföras vid bioteknologiska processer. I denna avhandling ges avhandling riktlinjer för hur analytisk metodutveckling och validering inom detta område bör utföras. Steroiden 9a-hydroxyprogesteron har använts som modellsubstans.
Johan Lindholm utvecklade en metod där en vätskekromatograf kopplas till en multivåglängdsdetektor och en masspektrometer för snabb preliminär identifikation och koncentrationsbestämning av produkten. Dessutom ger han rekommendationer för hur riktigheten vid koncentrationsbestämningarna skall höjas.
Storskalig kromatografi är en kraftfull separationsmetod för upprening av substanser från komplexa provblandningar. En sådan provblandning kan vara processvätska från en bioteknologisk process. Ett annat exempel kan vara en blandning av molekyler som är spegelbilder till varandra, där de rena spegelbildsmolekylerna måste isoleras för att kunna användas som läkemedel (t.ex. läkemedlet Nexium mot magsår).
Storskalig vätskekromatografi är en ofta använd separationsmetod inom läkemedels- och kemiteknisk industriell produktion men är både kostsam och komplicerad att optimera genom ”trial-and-error”. Datorbaserade modelleringar kan användas för att optimera denna storskaliga kromatografi, men det krävs giltiga parametrar som indata i dataprogrammen, och metoderna för att ta fram sådana parametrar fungerar dåligt och är tidskrävande.
Johan Lindholm har tagit fram nya metoder för att kunna bestämma dessa parametrar snabbare och enklare än vad som tidigare varit möjligt. Genom att använda denna metod har för första gången någonsin parametrar för en fyrakomponentsblandning tagits fram. De modellerande separationerna gjorda med parametrar framtagna med den nya metoden visar mycket bra överrensstämmelse med motsvarande experimentella separationer. Detta visar att den nyutvecklade metoden fungerar väl och har möjlighet att bli tids och kostnadsbesparande vid industriell processutveckling.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Johan Lindholm, tel. 018-471 4683, 0702-289249 eller via e-post Johan.Lindholm@ytbioteknik.uu.se
Gunvor Strömberg har studerat dels hälsa och livskvalitet hos personer med allvarliga funktionshinder, dels patienter med risk att utveckla psykos och primärvårdens respektive den psykiatriska vårdens förmåga att upptäcka denna risk. Hon har använt tre metoder för att göra detta. Först erbjöd hon personer med allvarliga funktionshinder en allmän hälsoundersökning följt av en intervju. Resultatet av den studien ledde henne till att gå vidare med en ny studie där tre patientfall skildrades för distriktsläkare, distriktssköterskor, kuratorer och psykologer i primärvården respektive psykiatriker inom den psykiatriska vården. Den deltagande personalen ombads att identifiera eventuella
tecken och symtom på psykos i skildringarna. Slutligen gjordes två studier där journaler från primärvården studerades i perioder två år respektive sex månader innan patienten fått diagnosen psykos av den allmänna psykiatrin.
Förmågan att upptäcka tidiga tecken på psykos bedömdes i studien sammanhänga mer med intresse och inte med utbildning/träning eller bakgrund. Psykiatrikerna antogs initialt upptäcka fler symtom än andra personalkategorier i vården, men det fanns inga skillnader mellan yrkesgrupperna. Arbetet visade däremot att det behövs utbildningsinsatser inom såväl primärvården som psykiatrin när det gäller tidiga tecken på psykos.
Undersökningen visade att patienterna sökte primärvården i ett tidigt skede av psykos-utvecklingen och de sökte ofta p.g.a. diffusa symtom och hos många läkare. Ca 70% av distriktsläkarnas journalanteckningar innehöll uppgifter om tidiga tecken och symtom och det innebar att distriktsläkarna upptäckte en stor andel av symtomen. Ju fler besök desto fler tecken och symtom upptäcktes och med de förutsättningar som vi ställt upp skulle distriktsläkarna kunnat upptäcka nästan varannan patient som riskerade att insjukna i psykos.
Symtomen var mer uttalade och allvarliga närmare diagnostillfället samt vid ett nära insjuknande i schizofreni/schizoaffektivt syndrom. Dessa personer sökte primärvården oftare än andra studerade grupper med någon form av psykos. Många sökte inte sin egen vårdcentral eller den distriktsläkare som man listat sig hos, utan andra vårdcentraler eller distriktsläkare. Detta skulle kunna vara ett tidigt fenomen i samband med psykosinsjuknande.
När distriktsläkarna besöks av personer i åldern 20-40 år med tidiga tecken och symtom enligt kriterier som sammanställts med stöd av tidigare forskning, måste han/hon vara medveten om att det kan vara risk för ett psykosinsjuknande. Att upptäcka tidiga tecken på psykos måste emellertid följas av mod att agera och det måste finnas en lyhördhet inom psykiatrin gentemot primärvården, när distriktsläkarna börjar misstänka ett psykosinsjuknande. I annat fall är riskerna stora att möjligheter till tidiga åtgärder missas. Samarbetet med psykiatrin måste därför fördjupas och resultatet av åtgärder/remisser måste klargöras både för primärvården och för psykiatrin.
Vid studien upptäcktes också stora behov, som inte var tillgodosedda, när det gällde vård, arbete/sysselsättning och ekonomi samt dagliga aktiviteter (ADL) och livskvalitet bland personer med svåra och långvariga funktionshinder. Detta gällde främst personer med psykiska funktionshinder.
Primärvården speciellt i glesbygd har ansvaret och möjligheterna att upptäcka ej tillgodosedda behov för personer med svåra funktionshinder samt skapa ett tätare nätverk kring dem. Dessa patienter bör ha regelbunden kontakt med en distriktsläkare, som skall kunna tidigt upptäcka vårdbehov och sociala behov samt verka som ombud för
patienten.
Gunvor Strömberg härstammar ursprungligen från Kalix. Hon har bott i Umeå kommun sedan 1966 och arbetat i Umeå, Sävar, Robertsfors och Lycksele. Under de fyra senaste åren har hon arbetat i Trehörningsjö och det mesta av studien har utförts under den tiden. Forskningsmedel har till största delen erhållits från Västernorrlands läns landsting och via FoU-centrum i Sundsvall.
Fredagen den 1 oktober försvarar Gunvor Strömberg, Institutionen för klinisk vetenskap, psykiatri samt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet, sin avhandling Serious mental illness. Early detection and intervention by the primary health service. Svensk titel: De allvarligt psykiskt sjuka. Primärvårdens möjligheter till tidig upptäckt och tidiga åtgärder. Disputationen äger rum kl.10.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.Fakultetsopponent är professor Bengt Mattsson, Institutionen för samhällsmedicin, Avdelningen för Allmänmedicin, Göteborgs universitet.
Om du vill läsa mer i denna avhandling finns den att ladda hem som pdf-dokument. Sök i universitetsbibliotekets databas:
http://publications.uu.se/umu/theses/
Kontaktinformation
Gunvor Strömberg nås på telefon 090-507 22 (hem) mobiltelefon 070-656 80 93 eller e-post gunvor.stromberg@swipnet.se.
“It would be politically acceptable to express nationalism, even though Germans still prefer to call it national consciousness or patriotism,” says Jan Selling.
When Germany was reunited, the matter came to a head. The two states had both come to terms with their past, but in different ways. East Germany described itself as an anti-fascist state, whereas West Germany saw itself as anti-totalitarian.
Jan Selling has studied three German conflicts of memory that arose during the 1990s and that stirred much debate in the media and in politics. One of them involves the struggle over how to depict the history of the concentration camp Buchenwald. It had been used as a Soviet internment camp in the years following World War II and later as an anti-fascist memorial site. A debate grew between different groups of survivors regarding what should be done with the former concentration camp. The other two conflicts of memory that Jan Selling has studied are the transformation of the former GDR monument Neue Wache Unter den Linden into an anti-totalitarian national monument, and the 12-year debate about the form of the Holocaust Memorial in Berlin.
The discussions surrounding these three events grew bitter and what ensued was something Jan Selling calls “centrist extremism.” Two well-known Germans from the political center, the author Martin Walser and the journalist Rudolf Augstein, founder of the news magazine Der Spiegel, made some anti-Semitic pronouncements, though in veiled form. Among other things, they maintained that the German attempt to create a national consciousness was being sabotaged by prominent Jews, and there was a stark polarization between what is German and what is Jewish.
“The fact that the debate arose in the society’s political center meant that it was widely accepted. Many taboos were loosened up, and several individuals started using language that was reminiscent of classic anti-Semitism,” explains Jan Selling. He believes that it was possible for this to happen since there was such a strong movement to create a common national identity.
The new German coexistence after the demise of the Wall is grounded in the notion that Germany is a chastened nation. The Holocaust is a central part of the historical discourse, and earlier differences between leftist liberal and conservative positions have been bridged. But, according to Jan Selling, this has transpired at the expense of a lowered threshold for anti-Semitism and xenophobia.
Jan Selling will defend his dissertation on September 24, at 10:15 a.m. in Hall 3 at the Department of History. It is titled Ur det förflutnas skuggor-historiediskurs och nationalism i Tyskland 1990-2000 (Out of the Shadows of the Past-Historical Discourse and Nationalism in Germany 1990-2000).
Kontaktinformation
The author can be reached at phone +46 490-70292, cell phone: +46 732-057009, or e-mail: Jan.Selling@hist.lu.se.
Gunilla Herolf tar upp det europeiska samarbetet i samband med två kriser: den ena gäller samarbetet efter den sovjetiska invasionen i Afghanistan i december 1979 och den andra gäller det samarbete som ägde rum i samband med oroligheterna i Makedonien våren 2001. Vid det senare tillfället spelade den framväxande europeiska säkerhets- och försvarspolitiken en roll, men även det tidigare fallet visar exempel på att alla de tre länderna önskar ett starkare europeiskt samarbete.
Gunilla Herolf beskriver det varierade samarbete som försiggår mellan Frankrike, Tyskland, Storbritannien, i vilket såväl USA som en rad organisationer – EG/EU, NATO, OSSE, WEU och FN ingår. Den visar på att detta samarbete styrs av de deltagande ländernas intressen men också av normer samt av organisationernas inflytande.
Medan Afghanistaninvasionen ägde rum under kalla kriget och Makedonienkrisen efter murens fall är samarbetet mellan de tre länderna likartat. Man kan dock se att förändringar har skett: De nya typerna av hot har medfört att organisationerna har fått ett större inflytande men också att samarbete mellan flera olika organisationer är nödvändigt. Fortfarande är dock samarbetet i hög grad kontrollerat av länder genom deras inflytande över beslutsfattandet inom organisationerna.
Doktorsavhandlingens titel: France, Germany and the United Kingdom: Cooperation in Times of Turbulence
Disputationen äger rum tisdagen den 28 september kl. 10.00 i de Geersalen, Geovetenskapens Hus, Frescati. Opponent är professor Janne Haaland Matláry, Oslo universitet.
Gunilla Herolf kan nås på telefon 08-696 05 29 (Utrikespolitiska Institutet) eller på e-post herolf@ui.se.
Svårigheterna att entydigt definiera begreppet ”oskäligt” har dock gjort denna till en av de mest kritiserade paragraferna i avtalsrätten. Paragrafen är ”gåtfull och svårfångad till sin natur”….”förefaller kunna tillämpas på allt eller intet”…”mycket lösligt konstruerad”.
Ett 40-tal domar har avkunnats i Högsta domstolen rörande oskäliga avtalsvillkor. Men domsluten är svåra att generalisera utifrån då vart och ett av dem gäller väldigt speciella omständigheter.
Andreas Norlén, nybliven doktor i juridik vid LiU, ägnar sitt avhandlingsarbete åt att förtydliga innebörden i oskälighetsbegreppet, i syfte att göra det mer användbart. Han gör det dels med normativ etik som en kompletterande rättskälla, dels genom att studera lagstiftning och rättstillämpning i några andra europeiska länder.
De etiska dygder som Andreas Norlén prövar är rättrådighet, ärlighet, pålitlighet, lojalitet och omsorgsfullhet. Dessa i huvudsak aristoteliska dygder kan översättas till avtalsrättsliga principer som bygger på samma värdegrund, visar han.
– Det är inte okontroversiellt inom svensk juridik att tala om dygder eller principer, konstaterar han, vi har fortfarande en stark rättspositivistisk tradition.
Rättspositivismen, i sin renodlade form, föreskriver att ingenting utanför själva lagtexten, förarbetena och tidigare domar ska kunna påverka rättstillämpningen. Det innebär bl.a. att inga hänvisningar till högre värden, eller etiska principer, kan göras.
Med den metod som Andreas Norlén föreslår skulle oskälighetsparagrafen kunna få en starkare ställning och tillämpning i den juridiska praktiken.
Kontaktinformation
Telefon till Andreas Norlén 013-28 2523 eller 0141 – 560 00, e-post andreas.norlen@eki.liu.se
Avhandlingen studerar samspelet mellan personer med demens och s.k. störande beteende och deras vårdare. Det handlar t.ex. om aggressivitet, skrikande och vandrande. Avhandlingen bygger på antagandet att detta beteende är en meningsfull kommunikation om personens upplevelse av sin situation i samspel med andra. Slutsatserna bygger på observationer och intervjuer med personer med demens och deras vårdare. Huvudresultatet är att samspelet mellan dessa personer och deras vårdare handlar om att befinna sig i kaos och pendla mellan motsatser: Att känna sig hemlös och hemma, att ”vara herre” och att ”vara slav”. Vårdarna slits mellan de demensdrabbades beroende och önskan om självbestämmande samt mellan att göra gott för den enskilde eller kollektivet, d.v.s. personen med demens gentemot andra boende, närstående och andra vårdare.
Att pendla mellan att vara hemlös och hemma beskrivs i de demensdrabbades berättelser som att vara omgiven av oordning, fångad av begränsningar, satt åt sidan men också medräknad. Detta kan ses som att de demensdrabbade har förlorat relationen till sig själva och andra betydelsefulla personer men också som att de upplever ögonblick av gemenskap. Vårdarna beskriver sin hemlöshet som att befinna sig i kaos och känna sig maktlös och bortstött. Att ha kontroll och känna sig duglig och accepterad har tolkats som att de känner sig hemmastadda. Pendlandet mellan att ”vara herre” och att ”vara slav” ska ses som en metafor för samspelet mellan dessa personer och deras vårdare. Det handlar om kampen för ömsesidig bekräftelse.
Enligt avhandlingen är ”störande beteende” beteenden som inte bekräftar den andra parten. När vårdarna inte blir bekräftade upplever de personerna med demens som störande och när personerna med demens inte blir bekräftade upplever de vårdarna som störande. Bekräftelse uppstår i ett samspel som präglas av upplevd hemmastaddhet medan störande beteende visar sig i samspel som kännetecknas av upplevd hemlöshet.
Avhandlingen visar också betydelsen av att skilja mellan beteende och upplevelse. Hos personer med demens och störande beteende ligger olika upplevelser bakom beteendet. En del slåss för sitt liv, andra för sin frihet eller för att skydda sitt revir. Om det störande beteendet tolkas som kommunikation borde omvårdnaden utformas olika för olika personer och för samma person vid olika tidpunkter. Det är alltså viktigt att eftersträva en vård där både personer med demens och deras vårdare kan känna sig hemma och kan bli bekräftade för vad de var, är och kan bli. Detta innebär bland annat att se varandras verklighet som sann och ta varandras upplevelser på allvar.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för omvårdnad och har titeln Störande beteende i interaktionen mellan personer med demens och deras vårdare.
Disputationen äger rum i kl. 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Unni Å. Lindström, Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa.
Kontaktinformation
Ulla Hällgren Graneheim är doktorand vid Institutionen för omvårdnad. Hon nås på tel. 090-786 92 58, e-post: ulla.hallgren.graneheim@nurs.umu.se
Gruppen består av Carl-Johan Zettervall, Ines Anderl, Michael J. Williams, Ruth Palmer och Dan Hultmark vid UCMP (Umeå Centrum för Molekylär Patogenes) i samarbete med två forskare i Ungern.
Det kan ta dagar eller veckor för kroppen att bygga upp immunitet mot en ny sjukdom. Under den tiden skyddas vi av en relativt okänd del av immunförsvaret, den s.k. medfödda eller naturliga immuniteten (eng. ”innate immunity”). För att förstå hur detta försvar fungerar har studier av bananflugan varit till stor hjälp. Tidigare forskning har visat hur insekter vid behov snabbt börjar producera en speciell typ av antibiotika, bakteriedödande peptider. Liknande peptider har senare hittats även i hud, lungor och tarm hos människor. Även de mekanismer som leder till att detta försvar aktiveras hos insekter har visat sig ha sin direkta motsvarighet hos människan.
En annan form av försvar utgörs av de blodceller som patrullerar alla delar av kroppen. De har förmågan att identifiera främmande föremål, t.ex. parasiter. Hos insekter bildar de en kapsel runt parasiten och dödar den. Hur detta går till har hittills varit okänt.
Forskargruppen i Umeå har nu använt bananflugan för att komma närmare problemets lösning. De har använt sej av en gen som de själva upptäckt, kallad ”Hemese”, som bara är verksam i blodceller. Med hjälp av denna gen kan de nu styra andra gener att bli aktiva i blodcellerna. Efter att ha testat effekten av ett sextiotal olika gener på detta vis har man funnit att vissa gener kan aktivera blodcellerna, på samma sätt som vid ett parasitangrepp. Andra leder till massförökning av blodceller.
Detta är ett första steg på vägen att förstå hur det medfödda cellulära försvaret aktiveras. Resultaten pekar också på ett nytt sätt att studera uppkomsten av blodcellstumörer.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar: Professor Dan Hultmark, UCMP, tel. 090-785 67 78, e-post dan.hultmark@ucmp.umu.se
Detta påvisar Torgny Lindström i en doktorsavhandling med titeln Local Polynomial Regression with Application on Lidar Measurements. På fredag, 24 september, blir han teknologie doktor vid LTH.
Hans avhandling är resultatet av ett gemensamt projekt mellan Avdelningen för Matematisk Statistik vid Matematikcentrum och Institutionen för Atomfysik, båda vid LTH.
Projektet har finansierats av Naturvetenskapliga Forskningsrådet (NFR), Teknikvetenskapliga Forskningsrådet (TFR) samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Avhandlingen introducerar nya metoder för utvärdering av miljödata mätta med lidar (light detection and ranging). Lidar är en teknik liknande radar, där laserljus används för att bl a mäta halter av diverse miljöfarliga ämnen i luften. Eftersom olika gaser släcker ut eller absorberar ljus olika beroende på våglängden på ljuset kan denna information användas likt ett fingeravtryck för att identifiera och mäta gaser i atmosfären. I lidarsystemet vid Institutionen för atomfysik utnyttjas detta genom att laserpulser sänds ut varpå det ljus som reflekteras tillbaka av partiklar i atmosfären mäts upp. Med ett sådant system kan man övervaka stora och otillgängliga områden.
Metoden passar därför väl för att mäta utsläpp från geologiska och industriella källor. På grund av den låga signalnivån i denna typ av mätteknik kommer det slumpmässiga bruset som uppkommer från olika källor att ha stor påverkan på mätdata. Med hjälp av statistiska metoder kan man på ett optimalt sätt ta vara på informationen i mätdata samt värdera kvaliteten på resultaten av de beräknade halterna. I denna avhandling används nya resultat inom området för s k icke-parametriska metoder tillsammans med egen forskning för utvärdering av halterna av miljöfarliga ämnen. Baserat på resultaten i denna forskning har nya statistiska algoritmer utvecklats. Speciellt presenteras utvärderingar av mätningar av mängden av svaveldioxidutsläpp från vulkanen Etna på Sicilien samt övervakning av kvicksilverutsläpp från en klor-alkalifabrik i Italien.
Den föreslagna statistiska metodiken ger en möjlighet att identifiera områden med höga halter och beräkna det totala utsläppet per tidsenhet tillsammans med mått på osäkerheten i de beräknade värdena.
Disputation: Torgny Lindström försvarar sin avhandling på Matematikcentrum, Sölvegatan 18, sal MH:C, fredag 24 september kl 10:15. Fakultetsopponent är professor Jean Opsomer, Department of Statistics, Iowa State University.
Kontaktinformation
Frågor besvaras av Torgny Lindström på telefon 046-222 44 42, mobil: 0708-378260 eller epost: torgny@maths.lth.se.
