Sensorisk kvalitet eller så kallad ätkvalitet är den viktigaste kvalitetsaspekten för livsmedelsval. Iwona Kihlberg har använt bröd som modell för att undersöka effekten av produktionssystem på produktkvalitet samt av sensoriska och icke sensoriska faktorer på brödacceptans hos konsumenterna. Effekten av odlingssystem, skördeår, malningsteknik och bakningsteknik på ett bröds ätkvalitet undersöktes med hjälp av beskrivande test i ett sensoriskt lab. Dessutom undersöktes effekten av information och konsumenternas värderingar på brödacceptans med hjälp av konsumenttest. Studien genomfördes inom MAT 21 – ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som ska bidra med vetenskapligt underlag till uthållig livsmedelsproduktion och konsumtion. Att bröd odlat på ekologiskt vete har hög kvalitet och är omtyckt av konsumenterna är viktigt för systemets utveckling.
Iwona Kihlberg undersökte också icke-sensoriska faktorers påverkan på brödacceptans, och visar att information hade effekt och var relaterad till typen av information. Den största positiva effekten hade information om odlingssystem (dvs. att bröd hade sitt ursprung i ett ekologiskt odlingssystem), speciellt för de konsumenter som oftast åt ekologiska livsmedel och för de minst omtyckta bröden. Olika grupper av ekologiska konsumenter med olika värderingar som levnadsprinciper identifierades. Dessa grupper skilde sig åt i brödacceptans.
Sensoriska faktorer (som t ex smak och textur) hos bröd bakat på helt vete påverkades i högre grad av malningsteknik än av odlingssystem och receptjusteringar. Hos vitt bröd var effekten av skördeår större än effekten av odlingssystem och receptmodifiering.
Framtida användningsområden av resultaten är inom brödproduktionskedjan och marknaden. Det finns gynnsamma förutsättningar för ökad användning av ekologiskt odlat vete för brödproduktion, både när det gäller teknologiska aspekter och konsumentacceptans av brödet. Skillnader i vetekvalitet borde tas till vara i produktionsprocessen. Eftersom kopplingen mellan information och köpvilja varierar med konsumentens värderingar, ålder och brödacceptans, borde produkterna också åtföljas av relevant information där marknaden tydligt inkorporerar värderingar som olika konsumentgrupper anser viktiga.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Iwona Kihlberg på 070-536 05 93 eller via e-post Iwona.Kihlberg@IHV.uu.se
Eftersom det vid tidpunkten för studiens genomförande enbart var NMT-telefoner som hade använts i mer än 10 år går det inte att avgöra om resultaten är begränsade till användning av just NMT telefoner, eller om resultaten skulle se ut på samma sätt även vid långtidsanvändning av GSM-telefoner.
I samarbete med de kliniker som behandlar patienter som drabbats av akustikus neurinom och de regionala cancerregistren identifierades under en treårsperiod alla nyinträffade fall av sjukdomen i vissa delar av Sverige. Dessutom valdes slumpmässigt friska personer (kontroller) ut från den allmänna befolkningen. Alla fall och kontroller kontaktades av en sjuksköterska med en förfrågan om de ville delta i studien. De som samtyckte fick i en personlig intervju besvara detaljerade frågor om mobiltelefonanvändning och annat av vikt förundersökningen.
Totalt deltog ca 150 personer som insjuknat i akustikus neurinom samt 600 friska kontroller i studien. Risken var nästan fördubblad för dem som började använda sin mobiltelefon mer än 10 år innan sjukdomen upptäcktes. När hänsyn togs till vilken sida av huvudet som telefonen användes på visade det sig att risken var nästan fyra gånger högre på den sida där telefonen vanligtvis användes, medan risken var i stort sett oförändrad på den andrasidan.
Akustikus neurinom är en godartad tumör som i regel växer långsamt under många år innan den diagnosiceras. I Sverige diagnosticeras mellan 70 och 80 nya fall av akustikus neurinom varje år.
Detta är den första rapporten från den svenska delen av den så kallade INTERPHONE studien, ett internationellt samarbete som leds av WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC (InternationalAgencyforResearchonCancer). Resultaten i den svenska delen behöver bekräftas i ytterligare studier innan säkrare slutsatser kan dras. Andra centra inom INTERPHONEstudien som har tillräckligt många långtidsanvändare av mobiltelefon – framförallt de nordiska -kommer att bidra med värdefulla data. Denna svenska studie, och så småningom övriga INTERPHONErapporter, kommer nu att granskas av vetenskapssamhället och efterhand kommer en samlad bedömning att växa fram. Man kan även förvänta sig att dessa resultat kommer att stimulera experimentellt inriktad forskning som kan ge resultat av betydelse för tolkningen.
Studien har finansierats av European Union Fifth Framework Program, ”Quality of Life and Management of living Resources” (kontrakt QLK4-CT-1999-01563), Vetenskapsrådet, och International Union against Cancer (UICC). UICC har erhållit medel för detta ändamål från Mobile Manufacturers’ Forum och GSM Association. Tillhandahållande av medel till forskare inom INTERPHONE studien via UICC regleras av överenskommelser som garanterar INTERPHONE fullständigt vetenskapligt oberoende. Dessa överenskommelser finns tillgängliga på http://www.iarc.fr/pageroot/UNITS/RCA4.html
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Docent Maria Feychting
Tel. 08 524 874 65
Institutetförmiljömedicin,
KarolinskaInstitutet
Professor AndersAhlbom
Tel. 08 524 874 70
Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och Samhällsmedicin, Karolinskasjukhuset
Referens:
Lönn S, Ahlbom A, Hall P, Feychting M. Mobile phone use and the risk of acoustic neuroma. Epidemiology 2004;15:653-9.
Savitz DA. Mixed signals on cell phones and cancer. Commentary. Epidemiology
2004;15:651-2. (kommentar)
Lars Ola Nilsson vid Avdelningen för mikrobiologisk ekologi har beräknat hur mycelet, dvs nätverket av svamptrådar, tillväxer genom att i skogsmark placera ut sandfyllda påsar av nylonnät där inget annat än myhorrhizasvamparnas mikroskopiska svamphyfer kan tränga in.
– Ett gram skogsjord kan innehålla kilometervis med svamphyfer. Vi har beräknat att i skogmark som innehåller 2 700 kg rötter på ett hektar finns det 700 – 900 kg svamphyfer. Och detta mycel är viktigt för skogens hälsa och överlevnad, säger Lars Ola Nilsson.
Svamphyferna förser växterna med kväve, fosfor och andra näringsämnen. Samtidigt får svamparna energi i form av kolhydrater som bildats genom växternas fotosyntes. Det viktiga näringsutbytet äger rum i finrötterna som växt och svamp bildar gemensamt. Nilssons mätningar visar att av mykorrhizasvamparnas totala biomassa finns 15% – 20% i finrötterna. Mycelet svarar för 80 %. Fruktkropparna – den synliga svampen – utgör mindre än en procent.
Lars Ola Nilsson har mätt hur mycelet påverkas i olika miljöer i Sydsverige, från kvävegödslade granskogar till andra miljöer där kvävenedfallet är stort och även i mer näringsfattiga miljöer i norra Sverige.
– Man vet att mykorrhizasvampar är känsliga för kväve, säger Lars Ola Nilsson. Det visar sig att nedfallet av kväve genom luftföroreningar i ekskogar i Skåne och Halland minskar mycelets biomassa med 50% jämfört med i Öland och Småland, där kvävenedfallet bara är hälften så stort! Jag har också kunnat konstatera att när mycelet minskar ökar läckaget av kväve och nitrat i marken. Övergödningen ökar, något som bl a kan skada brunnar och andra vattentäkter.
– De nya mätmetoderna bör kunna användas som bioindikatorer för miljöbelastningen på växt- och markekosystem, tillägger Lars Ola Nilsson.
Kontaktinformation
Lars Ola Nilsson nås på 046-222 37 56. Han disputerar fredagen den 15 oktober på en avhandling med titeln External Mycelia of Mycorrhizal Fungi – responses to elevated N in forest ecosystems.
Den startade på allvar redan i början på 1970-talet då verksamheten började institutionaliseras. Under de decennier som följde förändrades visserligen verksamheten en del men den har varit tämligen stabil ända fram till idag. Utvecklingen av utvärderingsverksamhetens framväxt och utveckling som institution analyseras och förklaras i en avhandling av Anette Gröjer vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Avhandlingen kombinerar områdena utbildningspolitik, utvärderingsforskning och institutionell teori.
Anette Gröjer fokuserar den utvärderingsverksamhet som bedrivits vid de centrala myndigheterna inom den högre utbildningens område under åren 1964 till 1995: Universitetskanslersämbetet (UKÄ), Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och Kanslersämbetet (KÄ).
Statsmaktsnivån – en aktiv aktör
Avhandlingen visar att politiska aktörer har varit mycket aktiva i utvecklingsprocessen. Redan 1969 beställde de politiska aktörerna utvärderingar av PUKAS-reformen. Men även vid myndigheterna har det funnits starka aktörer. Dessa har tillsammans varit banbrytare i utvärderingsverksamhetens institutionaliseringsprocess. Avhandlingen visar vilka aktörerna var men också hur och varför de agerade.
Slutet av 1960-talet var en turbulent period med fler studenter än någonsin tidigare, Sveriges enda studentrevolt ägde rum 1968 och en rad utbildningsreformer genomfördes. Utvecklingen på det förvaltningspolitiska området fortsatte också – krav ställdes på att statsförvaltningen skulle vara effektiv och mer rationell. I det helhetstänkande som rådde passade utvärdering som metod bra in.
Utvärdering – en ökande verksamhet
Utvärdering är en verksamhet som ökat alltmer i stora delar av den offentliga sektorn. Redan på 1960-talet genomförde UKÄ ett par utvärderingar. Senare, under UHÄ:s verksamhetstid, genomfördes mellan 4-15 utvärderingar årligen. Anette Gröjer analyserar utvecklingen och tar upp de omständigheter som påverkat tillväxten.
Varför består utvärderingsinstitutionen?
Avhandlingen har också en kompletterande forskningsfråga – att analysera om utvärderingsinstitutionen består på grund av förändringar eller om förändringar har skett för att utvärderingsinstitutionen ska bevaras. Svaret är både och eftersom det sammanhang där utvärderingsinstitutionen har uppstått i och verkar har förändrats över tid. Utvecklingen på den högre utbildningens område har inneburit större och större behov av utvärdering. Men samtidigt har förändringar också skett för att utvärderingsinstitutionen ska bestå, exempelvis omorganisationer och tillägg i myndighetsinstruktionerna.
Doktorsavhandlingens titel: Den utvärdera(n)de staten. Utvärderingens institutionalisering på den högre utbildningens område.
Disputationen äger rum fredagen den 15 oktober kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Evert Vedung, Uppsala universitet.
Anette Gröjer nås på telefon 073-066 54 30 eller e-post anette.grojer@hsv.se
Utformningen av ett landskap påverkar tillväxten och utbredningen av en djurpopulation. En intressant fråga är vad detta betyder för exempelvis jordbruket eller skyddet av hotade arter. Men det är svårt och dyrt att göra jämförande studier på plats ute i landskapet. Därför använder forskarna matematiska modeller och låter datorer simulera förloppet.
Lars Westerberg, teoretisk ekolog vid Linköpings universitet, har konstruerat en modell som med hjälp av konstgjorda landskap och realistiska rörelsebeteenden beräknar var majoriteten av djuren befinner sig vid säsongens slut. Resultaten presenteras i hans doktorsavhandling.
I vissa landskap koncentreras populationen till områden som djuret har förkärlek för. Sådana lämpar sig bra för bevarande av hotade arter. I andra landskap befinner sig de flesta individer i rörelse mellan omtyckta områden, något som kan vara intressant för jordbrukare. Ett exempel är de bladlusätande skalbaggarna. Ju mer de rör sig i åkrarna mellan omtyckta områden, desto mer bladlöss kan de stoppa i sig.
Lars Westerbergs modell visar att även områden som omger naturreservat är viktiga för vissa arters bevarande. Modellen kan användas för att rangordna naturområden som är viktiga för att bevara en hotad djurart eller för att bedöma effekten av ett ingrepp i landskapet, exempelvis ett vägbygge.
Det är dock vanskligt att överföra resultat från modeller – som alltid bygger på förenkling – till verkliga landskap. I avhandlingen befolkas de stiliserade landskapen av djur som bara reagerar på mängden föda, medan verkligheten är mer komplex än så.
Avhandlingen ”Population processes in heterogeneous landscapes” läggs fram fredag 15 oktober kl 9.30 i hörsal Planck, Fysikhuset, LiU Valla.
Kontaktinformation
Lars Westerberg: 013-282459 eller 013-281261, 0707-168685, lawes@ifm.liu.se.
Finn E. Kydland
Carnegie Mellon University, Pittsburgh och University of California, Santa Barbara, USA, och
Edward C. Prescott
Arizona State University, Tempe och Federal Reserve Bank of Minneapolis, USA
”för deras bidrag till dynamisk makroekonomisk teori: den ekonomiska politikens tidskonsistens och konjunkturens drivkrafter”
Kontaktinformation
Mer information: www.kva.se och www.nobelprize.org
Kontaktpersoner: Fredrik All, informatör, tel. 08-673 95 63, 070-673 95 63, fredrik@kva.se
och Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-673 95 95, 0709-84 66 38, evak@kva.se
”för hennes musikaliska flöde av röster och motröster i romaner och dramer som med enastående språklig lidelse blottar de sociala klichéernas absurditet och tvingande makt”.
Se tillkännagivande på webben:
http://nobelprize.org/literature/laureates/2004/announcement.html
Kvinnor i Sverige, liksom i många andra länder, föder barn allt senare i livet. Idag är moderns snittålder i Sverige vid första barnets födelse 29 år och det är inte längre ovanligt att kvinnor över 40 blir mammor. Andelen kvinnor som föder barn efter 40-årsdagen har fördubblats sedan början på 80-talet. Att missfallsrisken ökar och att det är svårare att bli gravid högre upp i åldrarna har länge varit känt, men kunskapen om hur utgången av graviditeten påverkas av mammans ålder har varit liten.
I en studie från avdelningen för obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har resultatet av alla graviditeter i Sverige mellan 1987-2001 analyserats. Totalt handlar det om knappt 1.6 miljoner graviditeter. Graviditetskomplikationer och utgången av graviditeterna hos kvinnor i åldrarna 40-44 år och 45 år eller äldre studerades särskilt och jämfördes med kvinnor i åldern 20-29 år som födde barn under samma period. Undersökningsresultaten publiceras i oktobernumret av den amerikanska tidskriften Obstetrics and Gynecology.
Sammanfattningsvis visar den mycket omfattande studien att fler barn till kvinnor mellan 40-44 år och 45 år eller äldre dör i magen eller under den första levnadsmånaden än barn till kvinnor i 20-årsåldern. Resultaten visar att sex av 1 000 barn födda av kvinnor i 20-årsåldern dör i magen eller under de första 28 dagarna. Motsvarande antal för kvinnor i åldern 40-44 är elva och för kvinnorna 45 år eller äldre 17.
– Men även om riskökningen är tydlig så är det fortfarande så att få barn dör även för mammor som har fyllt 40. Totalt handlar det om en halv till en och en halv procent av graviditeterna som slutar så här olyckligt, säger Bo Jacobsson, som är ansvarig för studien.
De gravida kvinnorna i 40-årsåldern har också större risk att utveckla graviditetskomplikationer som högt blodtryck, diabetes, blodpropp och andra sjukdomar. Kvinnorna i åldersgrupperna 40-44 och 45 eller äldre föder även för tidigt i större utsträckning och får i högre omfattning tvillingar än de yngre kvinnorna.
– Denna kunskap är viktig eftersom den kommer att ligga till grund för hur sjukvårdpersonal ska råda par angående betydelsen av kvinnans ålder vid barnafödande. Kunskapen är också viktig när det gäller utformningen av ett samhälleligt förhållningssätt till en senarelagd reproduktiv period, säger Bo Jacobsson.
För mer information kontakta:
Medicine doktor Bo Jacobsson, telefon: 070-560 01 62, 031-343 40 00 (sökare 6184), e-post: bo.jacobsson@obgyn.gu.se
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Tidskrift: Obstetrics and Gynecology 104:727-733, 2004
Artikelns titel: Advanced maternal age and adverse perinatal outcome
Författare: Bo Jacobsson, Lars Ladfors och Ian Milsom
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Efter större hjärtoperationer och operationer på de stora blodkärlen förekommer det ofta att akut njursvikt uppstår. Komplikationen är förenad med långvarig och ofta problemfylld intensivvård. Vid helt upphävd njurfunktion behöver patienten behandlas med dialys. Dialysbehandling av svårt sjuka intensivvårdspatienter är resurskrävande och förenad med flera komplikationer. Dialysbehandling är, i sig, dessutom en oberoende riskfaktor för ökad dödlighet hos dessa patienter.
h-ANP är ett kroppseget hormon som bildas i och frisätts från hjärtats förmak. h-ANP är en kärlvidgande substans som är av stor betydelse för regleringen av kroppens vätskebalans. Leg läkare Kristina Swärds avhandling visar att intravenös tillförsel av h-ANP vidgar njurens blodkärl och därmed förbättrar njurens förmåga att utsöndra slaggprodukter vid akut nedsättning av njurfunktionen.
I avhandlingen redovisas också data från en nyligen publicerad studie där kritiskt sjuka patienter med så kallad multipel organsvikt efter komplicerad hjärtkirurgi behandlades med h-ANP eller placebo vid begynnande njursvikt. Behovet av dialys minskade från 50 procent till 22 procent med h-ANP. Dessutom ökade h-ANP den dialysfria överlevnaden i jämförelse med placebo. Detta är den första studien där det visas att en substans gynnsamt kan påverka förloppet vid akut njursvikt med minskat dialysbehov som följd.
– Behandling med h-ANP vid akut njursvikt minskar alltså behovet av dialys och har därmed potentialen att förbättra överlevnaden, minska sjukligheten samt att förkorta vårdtiden och minska lidandet hos svårt sjuka intensivvårdspatienter, säger Kristina Swärd.
Avhandlingen är skriven av:
leg läk Kristina Swärd, telefon: 031-342 19 41, 031-40 21 10, 0708-40 21 10, e-post: kristina.sward@medfak.gu.se
Handledare:
adjungerad professor Sven-Erik Ricksten, telefon: 031-342 20 59, e-post: sven-erik.ricksten@aniv.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för anestesiologi och intensivvård
Avhandlingens titel: Atrial natriuretic peptide in ischaemic acute renal failure
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kronisk ledgångsreumatism, även kallad reumatoid artrit (RA), beror på inflammation i lederna. Inflammation är egentligen kroppens sätt att bemöta infektioner orsakade av t ex bakterier, men vid ledgångsreumatism överreagerar immunsystemet och ger sig på kroppens egna vävnader.
Inflammation är inblandade också i åderförfettning (ateroskleros, även kallat åderförkalkning). När fett lagrats i blodkärlen och härsknar försöker kroppen göra sig av med fettet genom att tillkalla s k inflammatoriska celler, vita blodkroppar. Men reaktionen blir oftast för stark, så att de vita blodkropparna börjar bryta ner blodkärlens väggar på samma sätt som de vid ledgångsreumatism bryter ner ledernas brosk och ben.
En central roll i inflammationen vid ledgångsreumatism spelas av en signalmolekyl kallad TNF-alfa. Hjärtforskaren Stefan Jovinge visar nu att TNF-alfa är inblandat också vid åderförfettning. Hans forskargrupp utvecklade först en speciell musstam med anlag för denna sjukdom, varpå man slog ut genen för TNF-alfa och fann att mössen fick mindre åderförfettning. Samma resultat fick man genom att ge dessa åderförfettnings-betingade möss ett läkemedel som hämmar TNFs effekt i kroppen. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Arteriosclerosis, Thrombosis and Vascular Biology.
Reumatologen Lennart Jacobsson vid Universitetssjukhuset MAS har tillsammans med reumatologenheterna i Sydsverige samtidigt studerat användningen av nya TNF-hämmande läkemedel för patienter med kronisk ledgångsreumatism. Hos runt 1500 patienter visade det sig att ledsjukdomens symtom blev betydligt mildare, samtidigt som risken för hjärtsjukdomar – som annars är hög hos dessa patienter – sjönk till nästan hälften.
De båda forskargrupperna fortsätter nu sitt på flera sätt unika och internationellt uppmärksammade samarbete. Redan behandlas ungefär en femtedel av alla patienter med ledgångsreumatism i Malmö med TNF-hämmare, och Stefan Jovinge hoppas kunna testa medicinen även på speciella grupper av hjärtpatienter inom något år. Om teorierna håller skulle den i framtiden kunna användas för en stor andel av alla hjärtpatienter.
Mer information Stefan Jovinge, tel 046-222 30 82 eller 070-572 42 44 och stefan.jovinge@stemcell.lu.se, samt Lennart Jacobsson, 040-33 10 00 och
Lennart.Jacobsson@medforsk.mas.lu.se.
Tidskriftsartikeln hittas på http://atvb.ahajournals.org/, skriv in ”Stefan Jovinge” i sökrutan.
Det handlar om en ny teori om varför så kallade nanotrådar bildas under vissa omständigheter, trådar av stort intresse för bland annat den elektroniska teknikvetenskapen. Trådarna växer fram när en liten guldklump på ett substrat (en bricka av halvledande material) utsätts för reaktiva molekyler i gasform, i detta fallet för att bilda galliumarsenid.
Magnus Larsson och Ann Persson, doktorander på Materialkemi respektive Fasta tillståndets fysik – båda vid LTH – har i ett vackert samarbete lyckats motbevisa den s k VLS-teorin, vilken är den sedan 35 år förhärskande teorin om hur nanowires bildas och växer till, och dessutom lyckats föreslå en ny teori som bygger på diffusion genom fasta material. Den nya mekanismen förväntas bilda en ny skola med fördjupad förståelse och bättre nanostrukturer som följd.
De avgörande experimenten skedde vid över 500 graders värme med samtidig avbildning på atomär nivå. Detta var möjligt med hjälp av de nya elektronmikroskopen vid mikroskopicentret nCHREM på Kemi-centrum och rönen har kunnat stödjas med diffusionsberäkningar utförda vid Institutionen för kemiteknik. Strukturerna har växts vid Fasta tillståndets fysik.
Artikeln har titeln ”Solid-phase diffusion mechanism for GaAs nanowire growth” och är skriven av Ann I Persson, Magnus W Larsson, Stig Stenström, Jonas Ohlsson, Lars Samuelson och Reine Wallen-berg.
Artikeln ingår i oktobernumret av Nature Materials och kan laddas hem via www.nature.com/nmat/thisissue/1004-3.html (åtminstone om man har universitetsbehörighet). Den kan också beställas som pdf av övertecknad, Mats.Nygren@kansli.lth.se.
Kontaktinformation
Frågor besvaras av professor Reine Wallenberg, telefon 046-222 82 33, epost: reine.wallenberg@materialkemi.lth.se
Avhandlingsförfattaren har intervjuat närmare 100 gymnasieelever i Alingsås och undersökt hur ofta de använder olika uttalsformer eller uttrycken la och änna. Vissa traditionella västgötska varianter används knappt alls i intervjuerna, ingen uttalar roligt med skorrande r och tjockt l och bara några få använder änna. Men andra dialektdrag förekommer desto oftare. Rikssvenskan skiljer på så kallat slutet ö i t.ex. snö (i slutet av ord eller före andra bokstäver än r) och öppet ö framför r i t.ex. snöre, men i västgötska uttalas både snö och snöre med slutet ö. En stor del av ungdomarna uttalade ord som göra nästan genomgående med slutet ö.
Men det finns skillnader mellan vilka som ofta använder dialektala drag, och vilka som inte gör det. Och om man inte talar dialekt, vad talar man då? Är det stockholmska, göteborgska eller annat som påverkar? Ungdomarna delades in i olika grupper efter vilken typ av gymnasieprogram de gick på (yrkesförberedande, en mellangrupp eller studieförberedande), kön, hemort och livsstil. Den indelning som gav det tydligaste resultatet var den geografiska. Alla i undersökningen gick på Alströmergymnasiet i Alingsås, men de kom från Lerum i söder till Nossebro och Herrljunga i norr. Man kunde tänka sig att de stora samhällsförändringar som har skett under 1900-talet skulle leda till att geografin inte betydde så mycket för språket längre, men så är det alltså inte. Skillnaderna är överraskande stora inom ett ca 60 km långt område, och spridningsmönstret följer i stort sett E20 och järnvägen. Ju närmare Göteborg ungdomarna bodde, desto mer påverkade var de av både göteborgska och rikssvenska; och ju längre norrut, desto oftare använde de västgötska drag.
Men mönstret gällde inte alla – särskilt flickor i Sollebrunn nordväst om Alingsås, som var aktiva i föreningslivet och siktade på fortsatta studier, använde vissa göteborgska uttalsformer i hög grad. Genom att kombinera olika faktorer som kön, fritidsintressen, musiksmak, utbildning, framtidsplaner m.m. i en livsstilsanalys är det möjligt att hitta fler förklaringar till varför olika människor använder språket på olika sätt och väljer att tala mer eller mindre dialekt. Språket signalerar inte bara vem man är, utan också vem man vill vara.
Avhandlingens titel: Ungdomar och dialekt i Alingsås.
Disputationen är försvarad.
Närmare upplysningar kan fås av Anna Gunnarsdotter Grönberg, tel. 031-10 75 38 (arb.),
mobil 0709-51 45 62, e-post anna.gronberg@sofi.se
Hemsida: http://svenska.gu.se/~sveag/
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
När en preposition bildas av ett ord innebär det i princip en grammatikalisering av ordet ifråga, dvs. en betydelseförsvagning, som kan vara mer eller mindre uttalad beroende på prepositionens funktion. Den rumsliga funktionen hos en preposition kan anses vara primär i förhållande till andra funktioner, vilket gör att det är givande att studera de rumsliga prepositionernas utveckling i ett historiskt perspektiv.
En rumslig preposition, i modern högtyska t.ex. in
, zwischen
och gegenüber
, är ett ord vars betydelse till stor del är bibehållen i förhållande till ursprungsordet, ofta ett adverb eller substantiv, och vars grammatikaliseringsgrad således är relativt låg. Ännu lägre är grammatikaliseringsgraden i regel hos rumsliga postpositioner, t.ex.
gegenüber och cirkumpositioner, t.ex. von
aus, eftersom dessa ställningsvarianter ofta utgör steg på vägen inom den process som mestadels men inte alltid resulterar i framförställda prepositioner.
Elisabeth Romare utgår ifrån och modifierar i sin avhandling en semantisk-syntaktisk modell för rumsliga prepositioner utvecklad av Ph. Marcq och använd främst på högtyskt material. Analysen i avhandlingen utgår från syntaktiskt mångtydiga strukturer i modern högtyska. I sådana strukturer, t.ex. er kam mir entgegen, kan det prepositionsliknande ordet entgegen, som befinner sig i skärningspunkten mellan löst sammansatta verb och postposition uppfattas antingen som en del av verbet entgegenkommen eller som postposition i mir entgegen.
Undersökningen av rumsliga prepositioner, liksom mångtydiga strukturer och andra misstänkta fall av prepositionsstatus i forn- och medellågtyska texter från ca 850 fram till ca 1500 – med den omfattande Heliand som äldsta källa – syftar dels till att identifiera och beskriva de processer, som skapar nya rumsliga prepositioner, dels till att ge fördjupade kunskaper om de enskilda forn- och medellågtyska prepositionerna i ett jämförande västgermanskt perspektiv.
Avhandlingens titel: Präpositionen und Präpositionalisierungsprozesse.
Der räumliche Bereich im Alt- und Mittelniederdeutschen.
Disputationen äger rum fredagen den 8 oktober 2004 kl. 10.00
Opponent: Professor Dr. Kurt Braunmüller
Sal T 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Elisabeth Romare,
tel. +0049551-39 54 90/92 (arb.), e-post eromare@gwdg.de, eromare@tele2.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
-De här resultaten kan vara betydelsefulla. Idag behandlas barn med cancertumörer ofta i flera veckor eller månader innan vi säkert kan säga om behandlingen biter eller inte. Med en tidigare utvärdering skulle våra chanser att skräddarsy behandlingen för det enskilda barnet öka. Vi skulle också tidigare kunna förstå om nya mediciner har önskad effekt på en viss sjukdom. Det återstår dock att se om spektroskopi-metoden ger oss dessa möjligheter, säger Magnus Lindskog, doktorand på Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.
Forskarlaget, som leds av barncancerforskaren Per Kogner, undersökte både odlade cancerceller och tumörer i experimentella modeller av den svårbotade barncancern neuroblastom. Tack vare spektroskopi kunde man redan efter några dagars behandling med cellgifter skilja ut de tumörer som var känsliga för behandlingen från dem som var resistenta, motståndskraftiga mot behandlingen.
Med spektroskopi mäts den kemiska ämnesomsättningen i en cancertumör, särskilt innehållet av vissa fetter. I tumörer som krymper av cellgiftsbehandlingen förändras fettsammansättningen och ger upphov till ett typiskt ”kemiskt fingeravtryck” som tidigt kan fångas upp med magnetkameran. Genom datorbearbetning av signalen får man en kurva över de kemiska ämnena i tumören. I neuroblastom som är motståndskraftiga mot cellgifter uteblir förändringen av det ”kemiska fingeravtrycket”.
För att pröva om spektroskopi kan vara användbar för att utvärdera behandling hos cancersjuka barn, har forskarlaget i samarbete med röntgenläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus nu startat en patientstudie. I denna undersöks barn med neuroblastom och andra cancertumörer med den nya metoden i magnetkameran. Forskningen stöds av Barncancerfonden.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Magnus Lindskog, doktorand vid Karolinska Institutet, tel 070-5390069, mail: Magnus.Lindskog@kbh.ki.se eller Per Kogner, Med Dr vid Karolinska Institutet tel 070-5713907, mail: Per.Kogner@kbh.ki.se
Skador och olycksfall är ett stort folkhälsoproblem i utvecklingsländerna. I avhandlingen visar Hoang Minh Hang att varje år skadas var tionde person som bor i ett landsbygdsområde i Vietnam. Vanligast är skador i hemmet, men allvarligast är trafikolycksfall som orsakar stort lidande och höga kostnader för familjer som inte har några försäkringar. Kostnaden vid en skada motsvarar 1-7 månadslöner, beroende på allvarligheten. Detta måste täckas av familjen genom att man tvingas sälja sin boskap eller andra tillgångar som är nödvändiga för försörjningen, vilket illustrerar fattigdomsfällan.
Avhandlingsarbetet har genomförts inom ramen för ett samarbete med den medicinska fakulteten i Hanoi, där Umeåinstitutionen medverkar i uppbyggnaden av en longitudinell databas för forskning inom bl.a. epidemiologi och hälsoekonomi.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln ”Epidemiology of unintentional injuries in rural Vietnam”.
Lokal: Sal 135, Allmänmedicin, by 9 A, NUS.
Fakultetsopponent är Dr Ruth Bonita, WHO, Schweiz.
Kontaktinformation
Hoang Minh Hang är lärare i biostatistik i Hanoi. I samband med disputationen finns hon vid enheten för epidemiologi, tel. 090-785 12 19.
Porträtt av Hoang Minh Hang kan hämtas på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
– Vår studie visar vikten av att ta med både miljö- och genetiska faktorer i riskanalysen av sjukdomen, säger Lars Klareskog, professor vid Karolinska Institutet och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset. Tidigare studier har inte kombinerat dessa båda faktorer.
Forskarna frågade efter en rad livsstilsfaktorer, bland annat rökvanor hos både patienter med reumatoid artrit och friska kontrollpersoner i samma ålder och med samma kön som patienterna. Därutöver analyserade man genetiska riskfaktorer för ledgångsreumatism med hjälp av blodprover från samma personer.
– Vi visste sedan tidigare att rökning enbart ger en fördubblad risk för RA, fortsätter Lars Klareskog. Men analyserna visade att för rökare som dessutom bär på anlag för RA ökas risken mellan sju och femton gånger, detta är nytt för oss.
De här resultaten förstärker vår kunskap om hur farlig rökning är för vår hälsa och visar att det som sker vid rökning förstärker den genetiska process som påverkar utveckling av ledgångsreumatism.
– Att låta bli att röka är den enskilt största förebyggande åtgärden man kan göra, säger Lars Klareskog. Unga människor som bär på ett anlag kan minska sin risk för reumatism genom att inte röka.
FAKTA/ Reumatoid artrit, RA
Reumatoid artrit, RA, är en vanlig sjukdom med en förekomst av 0,5-1 % i befolkningen, det vill säga ca 50 000 vuxna sjuka i Sverige. Antalet nyinsjuknade per år är 20-25/100 000 invånare. Insjuknandet kan ske i vilken ålder som helst, men är vanligast mellan 45 och 65 år, och är vanligare hos kvinnor än hos män. De samhällsekonomiska kostnaderna för reumatiska sjukdomar är avsevärda och uppgår till mer än 30 miljarder kronor årligen. Indirekta kostnader på grund av arbetsoförmåga utgjorde 2/3 av detta.
Kontaktinformation
För mer information:
Lars Klareskog, professor vid Karolinska Institutet och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, tel: 08-517 745 29, mob: 070-522 77 88 mail: Lars.Klareskog@medks.ki.se
