Olika politiska aktörerna kan avse helt skilda situationer när de pratar om jämställdhet. Den politiska och juridiska världen är inte sällan oense om hur frågan ska drivas, ska t ex positiv särbehandling användas eller en repressiv reglering av diskriminerande beteende? Ofta saknar det juridiska språket de begrepp som kan ”översätta” jämställdhetens värdering till rätten. Domstolarna betraktar ofta jämställdhet som ett problem som ska lösas på lagstiftarens nivå, inte på rättstillämpningens nivå. Detta är ett exempel på vad som kan ske när en politisk värdering ska omsättas i lag.
Mauro Zamboni analyserar i sin nyligen framlagda avhandling vid Juridiska institutionen, stockholms universitet hur politik interagerar, samarbetar och går i konflikt med juridiken. Särskild uppmärksamhet ges åt juristernas roll i transformeringen av ekonomiska, politiska, moraliska och sociala värderingar till juridisk diskurs.
Doktorsavhandlingens titel: The Policy of Law. A Legal Theoretical Framework.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Mauro Zamboni nås på tfn 0709 – 99 42 82, 08 – 16 32 88 eller e-post:
mauro.zamboni@juridicum.su.se
Anna Maria Ursing har alltså via skönlitteraturen undersökt hur livet gestaltat sig för guvernanter, pensionsföreståndare, flickskole- småskole- och folkskollärare och senare även grundskollärare och gymnasielärare från 1830 ända fram till 2003. Hon har läst igenom massor av verk och använt 128 romaner, noveller, skådespel och dikter för att skaffa sig en bild av hur författare skildrat lärarinnerollen.
– Egentligen har jag velat se hur skönlitteraturen kan användas som kunskapskälla. Det menar jag definitivt att den kan – förutsatt att man sätter sig in i de sammanhang där litteraturen skapades och lästes
– Jag har exempelvis själv blivit förvånad över hur guvernanterna framställs. De var de första kvinnorna som trädde ut i offentligheten och försörjde sig genom sin kunskap. Ofta upplevde de ett oberoende trots att de arbetade i någon annans hem – där de befann sig i en mellanställning socialt.
– Än mer slående är kanske att lärarinneyrket varit ett så farligt och ensamt yrke. På landet låg ofta skolan enskilt mellan ett par byar och lärarinnan blev på det sättet utsatt både psykiskt pga ensamheten och sin egen rädsla och fysiskt pga kringströvande män som fanns på landsbygden långt in på 1900-talet. Av skönlitteraturen – och av faktalitteratur framgår att några av dessa ensamma lärarinnor både blev överfallna och våldtagna.
– Även i städerna levde lärarinnorna isolerat. Fram till 1939 fick kvinnliga statstjänstemän inte gifta sig enligt lagen, underförstått att de skulle ägna sig åt sitt yrke och utgöra en förebild. Men samtidigt visste inte samhället hur det skulle förhålla sig till dessa kvinnor och såg deras intellektuella yrke som ett hot, vilket gjorde att de sällan blev bortbjudna, förutom till andra lärarinnor.
– Det är först på 1960- och 70-talet som kvinnorna i större antal kan vara både mammor och lärare.
– Litteraturstudiet avslöjar även ett tydligt patriarkaliskt förtryck under stora delar av den undersökta tiden. Folkskollärarinnorna lever exempelvis under kyrkoherden – det är han som bestämmer över dem. Genom litteraturen ser jag även vad manliga rektorer gör gentemot kvinnliga lärare, jag ser manliga elever som trakasserar sina lärarinnor m.m. Det förekommer exempelvis i en av Björn Ranelids böcker.
– Däremot är det sällan förekommande i litteraturen att lärarinnorna trakasserar elever eller slår dem. Det förekommer i Sara Lidmans Hjortronlandet även om jag är övertygad om att verkligheten är betydligt värre. I många verk uppstår varma känslor mellan lärarinnor och elever – även som sexuella förhållanden.
En kategori lärarinnor som intresserat Anna Maria Ursing är pensionsföreståndarinnorna. – De är ekonomiskt drivna och framställs ofta i dålig dager.
De skönlitterära texterna har analyserats utifrån den sociala och historiska situation de skapats i och i fallet med pensionsföreståndarinnorna har Anna-Maria Ursing jämfört de skönlitterära texterna med etnologiska skildringar. Där beskrivs pensionsföreståndarinnorna som en av de första egna företagarna bland kvinnor, vilket sågs som ett hot av många män. Att inte veta vilken påverkan flickorna fick i flickpensionerna i städerna var en källa till osäkerhet och agg mot dess föreståndarinnor.
Valet av skönlitteratur som det huvudsakliga källmaterialet är medvetet för att det är där personliga erfarenheter och vardagssituationer kommer fram. Det är där man kan uppleva lärarinnornas glädjeämnen och livssituation. Avhandlingen blir på det sättet också ett inlägg i debatten kring hur man kan använda litteratur i undervisning och som källmaterial vid socialhistoriska studier.
– Det har också varit roligt att se att hur utsatta dessa lärarinnor än varit så är de knappast offer utan tvärtom är de självständiga och handlingskraftiga. Flera manliga författare har även belyst lärarinnerollen, underförstått att de vill verka för att kvinnor kan utbilda sig och på så vis försörja sig. I viss del av litteraturen förekommer även kvinnor som är progressiva och driver på skolutvecklingen – precis som i det verkliga livet.
Anna Maria Ursing ser också flera gemensamma drag i lärarrollen
– Hon besitter en mellanställning. Hon är en offentlig person och på det sättet är hon bevakad och påpassad och kan definitivt inte göra vad som helst. Samtidigt har hon inte mycket inflytande utåt samhället men väldigt mycket inåt mot föräldrar och elever.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Maria Ursing via e-post aia.ursing@telia.com eller per telefon 046-211 59 39.
Jan Erik Solem, som forskar i datorseende. Hans forskning bygger på teknik som Anders Heyden, professor i tillämpad matematik på Malmö högskola, är världsledande inom och som handlar om att kunna räkna ut var kameran varit placerad när man filmat eller tagit en serie bilder.
– Min forskning går ut på att hitta en metod att sammanställa information från olika bilder så att datorn kan konstruera tredimensionella modeller utifrån de tvådimensionella bilderna. Det hade varit omöjligt om man inte kunde räkna ut var kameran varit placerad. Tekniken kan användas inom till exempel stadsplanering, för att skapa hela miljöer i datorn, men också inom medicin.
Som en del av sitt forskningsarbete besökte Jan Erik Solhem bl a en firma som arbetade med stadsplanering i Köpenhamn och som gjort en tredimensionell modell Köpenhamns centrum.
– De var tvungna att göra allt manuellt, ta ut mätpunkter i bilderna och rita, det hade tagit dem ungefär 8000 arbetstimmar. Kan man förkorta den arbetstiden skulle det vara en enorm vinst.
Tekniken med att räkna ut kameraplacering används idag inom till exempel filmindustrin för att skapa specialeffekter. Det vore ett möjligt användningsområde för tekniken att skapa tredimensionella modeller också, menar Jan Erik Solem.
– Det här är generella metoder, som inte har avgränsade användningsområden och det är det som gör det så kul att arbeta med. Det finns oändliga möjligheter, säger Jan Erik Solem.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan Erik Solem.
Tfn: 040 – 6657625, e-post: jan.erik.solem@ts.mah.se
I de nordiska länderna lagras stora mängder timmer och massaved under bar himmel och besprutas kontinuerligt med vatten för att skyddas. För att lagringsmetoden ska bli framgångsrik krävs kunskap om både eventuella kvalitetsförluster i veden och om hur man ska hantera de stora mängder lakvatten som bildas.
Maria Jonsson har i sin avhandling studerat effekterna av våtlagring med brackvatten, vilket är vanligt längs kusten, utan att hitta befarade ökningar av metallinträngning från bark till ved. Eftersom barken är rik på metaller skulle dessa kunna tränga in och förorena veden. Studier har också gjorts på våtlagring med färskt respektive recirkulerat vatten. Ingen skillnad i vedens ljushet kunde märkas.
De stora mängder lakvatten, förorenat med bark- och vedrester, som bildas vid våtlagring av timmer och massaved kan renas till upp till 98 procent om det får passera genom vegetationsfilter. Olika typer av filter har undersökts, bland annat innehållande det välkända ogräset kvickrot. Hur mycket vegetationsfiltren bevattnas är av större betydelse för reningsförmågan än växtart och jordtyp i filtren. En lägre bevattningsintensitet ger bättre reningsförmåga.
Det är fredagen den 15 oktober 2004 kl 09.00 som jägmästare Maria Jonsson, institutionen för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Wet storage of roundwood – effects on wood properties and treatment of run-off water (Våtlagring av rundvirke – effekter på vedkvalitet och hantering av lakvatten).
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Opponent är Dr. Scient Peder Gjerdrum, Skogforsk, Ås, Norge.
Länk till pdf-fil med avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000645/
Kontaktinformation
Mer information: Maria Jonsson, inst för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala, 018-67 24 98.
E-post: Maria.Jonsson@spm.slu.se
Abborre är en art som är intressant för odling, både i Sverige och utomlands. Problem av olika slag gör dock att odling av abborre ännu inte är lönsam. Ett av dessa är stor variation i tillväxten hos abborre i odlingsmiljö. Eftersom mängden föda i odling inte är någon begränsande faktor, så borde alla abborrar kunna äta sig mätta och växa bra. För att få bukt med de stora skillnaderna i tillväxt försöker forskarna, som för omkring tio år sedan på allvar började studera arten, nu ta reda på vad som orsakar den.
Tillväxtvariationerna hos abborre verkar enligt Fia Staffans studier däremot inte vara direkt kopplade till sociala hierarkier och aggressivt beteende, vilket är positivt ur odlingssynpunkt. Hos laxfisk, till exempel regnbåge, är aggressivt beteende vanligt, och i naturliga miljöer har det en viktig funktion. Hos fisk i odling kan sådant beteende ofta orsaka fenskador och stress.
Variationen i tillväxt hos olika individer verkar vara konstant över tiden, vilket kan vara till stor nytta i framtida avelsprogram. Man skulle kunna bygga upp sådana program kring fiskar med särskilt med hög tillväxt.
Fia Staffan har i sina studier också funnit en säsongsmässig variation i tillväxten hos abborre, en variation som visade sig även när dagslängden och temperaturen behölls konstant. Det tyder på att abborren har en ”inre klocka” som gör att den kan veta vilken tid på året det är och hur mycket den borde äta. Detta är viktigt att känna till vid odling av abborre, eftersom man då lättare kan förutsäga foderåtgången och därmed förbättra odlingens ekonomi och minska dess miljöbelastning.
Det är fredagen den 15 oktober 2004 kl 10.00 som fil mag Fia Staffan, institutionen för vattenbruk, SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling med titeln ”Betydelsen av födokonkurrens hos juvenil abborre i odlingsmiljö.” (Food competition and is relation to aquaculture in juvenile Perca fluviatilis).
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Opponent är professor Felicity Huntingford, Division of Environmental and Evolutionary Biology, Institute of Biomedical and Life Sciences, University of Glasgow, Skottland.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå (Skogis).
Länk till sammanfattning och avhandlingen i pdf-format:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000650/
Kontaktinformation
Mer information: Fia Staffan, inst för vattenbruk, SLU i Umeå, 090-786 85 71.
E-post: Fia.Staffan@vabr.slu.se
Deltagare
* Gösta Ekspong, fysikprofessor emeritus, berättar om tiden när CERN startade.
* Paula Eerola, professor i partikelfysik vid Lunds universitet, redogör för framtida satsningar.
* Sara Lager, doktorand i partikelfysik vid Stockholms universitet, berättar om toppkvarkar och hur de kan komma att massproduceras i LHC.
* Lars Börjesson, huvudsekreterare Kommittén för infrastruktur vid Vetenskapsrådet, förklarar varför Sverige satsar närmare 150 miljoner för att svenska forskare ska få tillgång till CERN.
Nytt filmmaterial
Vid pressträffen presenteras en nyproducerad BBC-dokumentär om CERN. Filmen är 15 min och är fri att använda hela eller delar av, med eller utan speaker. Obs! Materialet har embargo till 19 oktober 2004.
Pressträff tid & plats
Tid: Torsdag 14 oktober 2004, kl 13.30 – 14.15.
Plats: Rum FA 31, AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21. T-bana KTH uppgång Körsbärsvägen, sedan buss 43/44 till ändhållplats Ruddammen. Vägbeskrivning på AlbaNovas webbplats: http://www.scfab.se/.
Välkommen att stanna även på eftermiddagens CERN-jubileum med mingel och föreläsningar – se separat program inklippt nedan.
Mer CERN-material
Royaltyfria bilder och mer information: http://www.cern.ch/press. Lista med namn på ett antal svenska fysiker aktiva vid CERN delas ut vid pressträffen och publiceras på www.vr.se/press.
***
Program CERN 50 år. Albanova 14 oktober 2004
13.00-13.30 guidad tur på fysikcentrum av Hans von Zur Mühlen.
13.30-14.15 pressträff (endast för inbjudna journalister)
14.20-15.00 mingel med tårta och vin/kaffe
15.15-16.15 föredrag:
– Gösta Ekspong, professor emeritus Stockholms universitet, berättar om 50 års erfarenhet av CERN.
– Paula Eerola, professor Lunds universitet, om hur erfarenheter och resultat från acceleratorn LEP kommer till nytta när den nya acceleratorn LHC tas i bruk 2007.
– Sara Lager, doktorand Stockholms universitet, pratar om toppkvarkar och hur de kan komma att massproduceras i LHC.
17.00-framåt Fysikums årsfest. Särskilt inbjudna. Om intresse finnes att delta, kontakta Barbro Åsman, bar@physto.se. Kostnad 100 kr.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Camilla Jakobsson, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap Camilla.Jakobsson@vr.se, 08-546 443 36, 0703-49 35 37
Lars Börjesson, huvudsekreterare Kommittén för infrastruktur Lars.Borjesson@vr.se, 08-546 44 109, 070-753 53 07
Samtliga experter är deltagare i det av EU finansierade elmarknadsprojektet SESSA (Sustainable Energy Specific Support Assessment).
Journalister är hjärtligt välkomna att delta under de föreläsningar och diskussioner som äger rum under dagen.
PROGRAM, 8 oktober 2004
Lokal: Aulan, Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65
Chairman: Lars Bergman, President of the Stockholm School of Economics
09.00 – 09.20 Report from the 1st SESSA Conference: A Consensus View on Electricity Market Design. David Newbery, Cambridge University
09.20 – 10.00 How to deal with Market Power in Industries with Dominant Firms? Frank Wolak, Stanford University
Comments by: Pantelis Capros, European Commission
10.00 – 10.30 Coffee break – outside Aulan
10.30 – 11.00 A Company View on the European Electricity Market: Market Power Mitigation and Consumer Benefits. Bo Källstrand, Svensk Energi
Comments by: Jean-Michel Glachant
11.00 – 12.55 Brief Presentations and Comments by Stakeholders and Experts
12.55 – 13.00 Closing of the Conference
Kontaktinformation
Lars Bergman, rektor
Tel: 08-736 90 12
E-post: Lars.Bergman@hhs.se
Till detta s k unionsmedborgarskap knyts en rad särskilda rättigheter som individen kan utnyttja i unionen, t ex fri rörlighet och kommunal rösträtt i det EU-land man bor. Tanken med unionsmedborgarskapet är, förutom att stärka individens rättigheter, också att skapa ett närmare förhållande mellan den enskilde personen och EU i sig.
Hedvig Lokrantz Bernitz avhandling vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet fokuserar på medborgarskapets räckvidd och rättigheter. Såväl det svenska medborgarskapets som unionsmedborgarskapets roll och ställning analyseras ingående. Ju starkare det europeiska medborgarskapet blir och ju mer det utvecklas, desto större risk finns att det påverkar och försvagar det nationella svenska medborgarskapet. Det kan dock finnas starka skäl att behålla en nationell identitet inom ett alltmer integrerat EU.
Avhandlingens slutsatser fokuserar därför på möjligheten att skilja det europeiska medborgarskapet från det nationella, och istället grunda det europeiska medborgarskapet på bosättning i ett EU-land. Det skulle leda till att alla som bor och betalar skatt inom EU skulle kunna få likvärdiga europeiska rättigheter, något som bl a skulle underlätta den sociala integrationen och bekämpa diskriminering. Detta vore framför allt relevant för de tredjelandsmedborgare som bor i EU.
Hedvig Lokrantz Bernitz är jur kand och verksam som forskare vid Juridiska Institutionen, Stockholms universitet.
Doktorsavhandlingens titel: Medborgarskapet i Sverige och Europa. Räckvidd och rättigheter
Disputationen äger rum fredagen den 8 oktober kl 10.00 i Reinholdsalen, Juristernas hus, Frescati. Opponent är professor Per Hallström, Umeå universitet.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Hedvig Lokrantz Bernitz nås på tel 070-309 75 74, 08-16 33 17 eller e-post: hedvig.lokrantz-bernitz@juridicum.su.se
Detta visar statsvetaren Jonas Linde vid Örebro universitet i en doktorsavhandling. Linde finner ett gap mellan stödet för demokratins principer och hur det politiska systemet fungerar i praktiken.
– Betydelsen av detta gap kan tolkas på åtminstone två olika sätt, säger Jonas Linde. En pessimistisk tolkning är att om de politiska eliterna inte kan erbjuda ett regimalternativ som är attraktivt i medborgarnas ögon blir effekten ett ökat missnöje vilket i förlängningen kan hota stödet för demokratins principer. En mer positiv tolkning är att gapet inte innebär något större problem. Ett liknande gap har under en längre tid också kunnat observeras i etablerade demokratier och skulle kunna hävdas vara helt normalt just för en demokrati.
Det handlar i så fall om något som skulle kunna beskrivas som ”tvivlande demokrater”, eller kritiska medborgare – tvivlande över vad systemet levererar samtidigt som de är övertygade om demokratins principiella fördelar gentemot andra styrelseskick. Sådana tvivlande demokrater skulle till och med kunna var tillgång för det demokratiska systemet.
– En demokratisk övertygelse i kombination med missnöje med effektiviteten kan tänkas vara en morot för politiskt engagemang, säger Jonas Linde.
I avhandlingen konstaterar Linde att demokratin är på god väg att befästas i de tio länder som ingår i hans studie. Åtta av länderna är numera medlemmar i EU, och två beräknas bli medlemmar 2007.
– Medlemskapet kan ses som en bekräftelse på demokratins konsolidering, eftersom ett fungerande och institutionaliserat demokratiskt system är ett krav på medlemskap i EU, säger Jonas Linde.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jonas Linde på telefon: 019-30 35 85 , mobil: 0707-13 77 01,
e-post: jonas.linde@sam.oru.se
Avhandlingens titel är: ”Doubting Democrats? A Comparative Analysis of Support for Democracy in Central and Eastern Europe”.
Pressbild på Jonas Linde finns att hämta på adressen www.oru.se/press/bildarkiv/jonas_linde
Fjäderhackning är en vanlig och allvarlig beteendestörning hos värphöns runtom i världen. Hönsen hackar och drar ut fjädrarna på sina offer. Beteendet, som i förlängningen kan leda till kannibalism, är ett gissel inom hönsnäringen och ett stort problem när det gäller att komma ifrån burhållning.
Per Jensen och hans forskargrupp har tillsammans med genetikprofessorn Leif Anderssons grupp vid Uppsala universitet under flera år kartlagt gener för olika beteenden hos höns. Genom att korsa djungelhöns – ursprunget till alla tamhöns – med värphöns, har man tagit fram ett tusental individer vars DNA har analyserats med hjälp av molekylär teknik (genetiska markörer). Samtidigt har en mängd olika beteenden studerats och kvantifierats. När forskarna studerade fjäderhackning registrerade de också fjäderdräktens kondition på individerna – en fjäderhackad höna blir naken på stora delar av kroppen.
Fjäderdräktens kondition visade sig vara starkt beroende av de arvsanlag individen hade på en viss position i kromosom 28. Den gen som visade sig vara den avgörande har beteckningen PMEL17 och styr uttrycket av det ämne, melanin, som ger svart pigment. Individer med en mutation i den genen blir vita, och de drabbas mera sällan av fjäderhackning.
Studien är den första som kunnat visa att offrets utseende och genotyp har betydelse för uppkomsten av en beteendestörning av det här slaget. Mekanismerna bakom fyndet, och om sådana samband förekommer hos andra djurarter, återstår att undersöka.
Artikel ”Feather-pecking and victim pigmentation” publiceras i Nature 7 oktober. Publiceringsförbud gäller till 6 oktober kl 19.
Kontaktinformation
Professor Per Jensen
013-281298, 0708-389228
perje@ifm.liu.se
Svenska forskare ligger bra till i rankingen inom programvaruteknik, d v s forskning kring hur man utvecklar system med betydande andel programvara. Forskargruppen i programvaru-system vid LTH hamnar för andra året i rad på rankinglistan, nu på 12:e plats bland forskar-grupper inom området i hela världen. Nytt för året är att Per Runeson, som befordrats till professor vid LTH i juni i år, redan är på 13:e plats på den individuella listan. På 10:e plats i samma lista finns Professor Claes Wohlin vid Blekinge Tekniska Högskola, som tidigare varit verksam vid LTH.
”Detta är ett kvitto på att vår strategi med fokusering på empirisk program-varuforskning är rätt,” säger Per Runeson. ”Ämnesområdet är centralt, inte bara för de tekniska högskolorna och dess utbildningar, utan framför allt för de företag vi samverkar med, där Sony Ericsson och ABB är våra strategiskt viktigaste partners. Sveriges konkurrenskraft som systemutvecklare behöver stärkas och samverkan med forskningen är en möjlighet för Sverige att ligga i framkanten.”
Forskningen inom området syftar till att effektivisera utvecklingen av program-varuprodukter, genom att förbättra företagens arbetsprocesser. Forskningen är empirisk och bedrivs i tät samverkan med det omgivande näringslivet.
Rankingen är baserad på forskning genomförd under åren 1999-2003 med en genomgång av publicerade forskningsartiklar i sex vetenskapliga tidskrifter.
Måndagen den 18 oktober kl 13-18 presenteras forskningen på LUCAS-dagen, se även nedan:
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar kan fås av:
Professor Per Runeson, telefon 046-222 93 25 eller 0705-15 93 25, e-post per.runeson@telecom.lth.se, webbsida http://serg.telecom.lth.se/personnel/perr/
Processindustrier, som ölbryggerier eller pappers- och massabruk, använder stora mängder energi för att tillverka produkter som efterfrågas i samhället. Men vi vill inte bara ha olika produkter, utan även en framtid där växthuseffekten är tyglad i sådan grad att förödande effekter för människans, djurens, och växternas livsbetingelser kan undvikas. I ett sådant klimatmedvetet samhälle måste politiska styrmedel införas som gör det dyrt att släppa ut växthusgaser som koldioxid. Kyotoprotokollet från 1997 innebär en världsomspännande överenskommelse om att minska de globala utsläppen av växthusgaser (varav koldioxid från fossila bränslen är den överlägset viktigaste) med ca 5 procent från år 1990 till 2010. Detta globala mål är ett första litet, men inte desto mindre viktigt, steg. Forskning har dock visat att uppemot 90 procent reduktion kan krävas för att nå ett stabilt klimatsystem på sikt.
Potentialen för att spara energi från processindustrier är stor. Genom att utföra energiprojekt som till exempel integration av kraftvärme (samtidig el- och värmeproduktion) eller utökad värmeväxling (effektivare användning av värme mellan de olika processerna i en processindustri), kan det totala bränslebehovet i samhället minskas och därigenom även utsläppen av koldioxid. För massabruk kan det till och med bli så att man i framtiden blir en nettoexportör av biobränsle som kan användas mer effektivt i andra delar av samhället.
Anders Ådahls doktorsavhandling behandlar betydelsen av ett långsiktigt och vittomspännande perspektiv när beslut skall fattas om vilka typer av energiprojekt som bör genomföras i processindustrier för att kostnadseffektivt nå ambitiösa samhälleliga klimatmål. Utvecklingen för de framtida nordiska el- och biobränslemarknaderna spelar en mycket central roll när det gäller vilka energiprojekt som bör genomföras i processindustrier för att i största möjliga mån bidra till en uthållig utveckling till lägsta samhälleliga kostnad.
I avhandlingen föreslår Anders Ådahl ett flertal metoder, synsätt och modeller för analys av energiprojekt. Fallstudier, bland annat i pappers och massaindustrin, där dessa och befintliga metoder har använts, visar att åtgärder i processindustrier kan innebära ett mycket kostnadseffektivt bidrag till att nå kraftig reduktion av koldioxid i de nordiska länderna. För massabruk, som är analyserade mer i detalj, visar resultat att energibesparande åtgärder är både lönsamma och mycket robusta med avseende på osäkerhet kring framtida klimatstyrmedelsnivåer.
– Att tänka efter före, och därmed välja rätt typ av åtgärder och inte endast utföra åtgärder på
rätt sätt, är avhandlingens huvudbudskap, säger Anders Ådahl.
Avhandlingen ”Process industry energy projects in a climate change concious economy” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 30 september 2004.
Anders Ådahl är uppvuxen i Borås.
Kontaktinformation
Mer information
Anders Ådahl, Kemiteknik och miljövetenskap, Chalmers,
tel: 031-772 8533
e-post: anders.adahl@chemeng.chalmers.se
Tid: tisdag 12 oktober kl. 9.30 – 18.00
Plats: Konferens Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57A
I utredningen aktualiseras olika frågeställningar av stort samhälleligt men också filosofiskt intresse. En komplicerad avvägning ska företas mellan svårförenliga intressen och krav såsom:
– allmänhetens skyddsintresse
– de psykiskt störda lagöverträdarnas behov av vård
– rättvisa i straffutmätningen
– rättssäkerhet
Ett kontroversiellt förslag i utredningen är att psykiskt störda lagöverträdare i ökad utsträckning ska kunna hållas ansvariga för sina handlingar och dömas till fängelse. Symposiet kommer att diskutera om det kan vara moraliskt försvarligt att döma människor som begått brottsliga gärningar under inflytande av psykisk störning till fängelse.
Bland deltagarna märks rådman Stefan Reimer, medlem av utredningen, Marianne Kristiansson, chefsöverläkare, Rättspsykiatriska avdelningen, Rättsmedicinalverket, professor Suzanne Wennberg, straffrätt, Stockholms universitet, Sten Levander, chefsöverläkare, Rättspsykiatriska kliniken, Malmö, och professor Torbjörn Tännsjö, praktisk filosofi, Stockholms universitet.
Symposiet är öppet för allmänheten (ingen avgift).
Symposiet äger rum med stöd av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
För fullständigt program se: www.philosophy.su.se/brottochpsyk.pdf
Närmare upplysningar lämnas av professor Torbjörn Tännsjö på e-post torbjorn.tannsjo@philosophy.su.se
The International Conference in Functional Programming, som i år hölls i Salt Lake City den 19-22 september, är den mest prestigefyllda i världen inom detta forskningsområde och konkurrensen för en plats i konferensprogrammet är mycket hård. Endast 30 procent av de inskickade artiklarna accepteras, vilket betyder att Chalmersteknologerna brädade en ansenlig mängd betydligt mer erfarna forskare. Att studenter presterar resultat som förtjänar en plats på internationella forskningskonferenser hör verkligen till undantagen, och det här är en av de få gånger under den här konferensens historia som det har inträffat.
Niklas Broberg och Andreas Farre, har publicerat en artikel om sitt exjobb, som de nu fick presentera inför forskare från hela världen.
– Vi är tre teknologer som arbetat med projektet, men Andreas och jag fick presentera det i USA. Vi har utvecklat ett nytt språk för att skapa webbsidor, baserat på programmeringsspråket Haskell. Det nya språket, HSP, är lättanvänt, samtidigt som det är både kraftfullare och säkrare än de språk som idag dominerar marknaden, säger Niklas Broberg.
Björn Bringert och Anders Höckersten, presenterade resultat från sitt tredjeårsgrupprojekt under den Haskellworkshop som hängde samman med konferensen.
– Vi var sju teknologer som samarbetade i vårt projekt. Det gick också ut på att förbättra Haskell. Vi har vidareutvecklat ett nytt slags gränssnitt mot databaser. Detta gränssnitt har flera fördelar jämfört med existerande sätt att använda databaser. Bland annat minskar risken för programfel och vissa typer av säkerhetsproblem. Gränssnittet utvecklades ursprungligen av Dan Leijen vid universitetet i Utrecht, Nederländerna, säger Björn Bringert.
Vill du läsa rapporterna? Tag kontakt med någon av författarna:
Regular Expression Patterns.
Niklas Broberg, Andreas Farre och Josef Sveningsson
HaskellDB Improved.
Björn Bringert, Anders Höckersten, Conny Andersson, Martin Andersson, Mary Bergman, Victor Blomqvist och Torbjörn Martin
Kontaktinformation
Mer information:
Niklas Broberg, tel: 0302-45165 eller 0706-493546,
e-post: d00nibro@dtek.chalmers.se
Andreas Farre, e-post: d00farre@dtek.chalmers.se
Björn Bringert, e-post: d00bring@dtek.chalmers.se
Anders Höckersten, tel: 0739-876714, e-post: chucky@dtek.chalmers.se
John Hughes, professor i data- och informationsteknik, tel 031-772 1001, e-post: rjmh@cs.chalmers.se
I gamla skogar och i fjällnära skogar är stora mängder näring ofta bunden i det så kallade humuslagret, vilket innebär att tillväxten hos vissa växter begränsas, eftersom de inte förmår att tillgodogöra sig näringen. Vid brand och andra störningar frigörs somliga av dessa näringsämnen. Det visade sig att träkol som bildas efter skogsbrand till exempel bidrar till att öka mängden av en kväveform som somliga växter lättare tar upp. Särskilt björk visade sig i experiment vara extra gynnad. Vissa växter släpper blad och barr som innehåller ämnen som kan binda näring i humuslagren. Träkolet från skogsbranden kan ta hand om dessa ämnen och åstadkomma att näringen frigörs.
Ett experiment rörde väggmossa som lever i symbios med en bakterie som kan fixera luftens kväve. Experimentet visar att ju längre tid som gått efter en skogsbrand, desto mer ökar förmågan hos väggmossan och bakterien att fixera luftens kväve och på så sätt öka den totala mängden näringsämnen i marken. När det finns mycket tillgängligt kväve så upphör dock moss-bakteriesymbiosen att fixera luftens kväve. Att kunna ta tillvara luftens kväve kostar mycket, och när det finns tillräckligt med kväve i marken så upphör processen.
Även mänskliga störningar, som till exempel påverkan på fjällbjörkskogen, kan påverka näringstillgängligheten. På områden som numera är fjällhed, men som tidigare haft fjällbjörkskog, har viktiga näringsämnen försvunnit. Tack vare fjällbjörken ökade tillgängligheten av dessa näringsämnen, vilka behövdes för att björkplantor ska kunna etablera sig. När så fjällbjörkskogen försvann, förmådde inga nya plantor att etablera sig.
Linda Berglunds slutsats är att man kan försämra möjligheterna till föryngring av plantor genom att antingen minska eller öka inflytandet av störningar. I det praktiska skogsbruket bör målet vara att i ökad grad försöka efterlikna naturens egna störningar, som till exempel skogsbrand, om man vill underlätta en naturlig föryngring.
Det är fredagen den 8 oktober 2004 kl 10.00 som fil mag Linda Berglund, institutionen för vegetationsekologi, SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Växter, näring och skogsbrand (Disturbance, nutrient availability and plant growth in phenol-rich plant communities.
Opponent är PhD Jennifer D Knoepp, USDA Forest Service-SRS, Coweta Hydrologic Laboratory, North Carolina, USA.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå (Skogis).
Länk till sammanfattning och till pdf-fil med hela avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000638/
Kontaktinformation
Linda Berglund, institutionen för vegetationsekologi, SLU i Umeå, tel 090-786 86 01.
E-post: Linda.Berglund@svek.slu.se
Avhandlingen studerar framväxten av krigsrapportering i den svenska public servicetelevisionens nyhetssändningar. I fokus står ett urval av medialt uppmärksammade krig under perioden 1960-2001: Kongo, Algeriet, Vietnam, Gulfkriget samt kriget i Afghanistan efter terrorattackerna i USA 2001.
Krigsjournalistiken studeras som en journalistisk genre genom studier av rapporter från krig som svenska reportrar gjort från platser i krigens närhet. I avhandlingen visas hur journalistikens villkor och konventioner skapar ramar för vad som kan skildras. Samtidigt påvisas att enskilda reportrar genom att hantera dessa villkor på olika sätt, i viss utsträckning kan göra personligt präglade skildringar av krig.
Den rapportering från krig som svenska reportrar gör ligger i grunden i linje med det officiella svenska förhållningssättet till konflikten och dess parter. Detta gällde likväl för rapporteringen om den algeriska befolkningens befrielsekamp mot kolonialmakten Frankrike som för rapporteringen om den USA-stödda Norra alliansens krigföring mot talibanregimen i Afghanistan.
Avhandlingen visar också att rapporteringen görs i lojalitet med dem som skildras. Det innebär att rapporteringsperspektivet avgörs redan i valet av var reportageteam geografiskt placeras i ett krigsområde. Även de krigförande parternas mediestrategier sätter ramar för vad journalistiken överhuvudtaget har möjlighet att få för information om krigsutvecklingen.
Rapportering om krigets militära skeenden görs i stort sett uteslutande med lojalitet med den militära part som skildras. Krigsutvecklingen beskrivs som oundviklig, den skildrade partens agerande skildras som logiskt och nödvändigt. Detta har konsekvenser för hur den andra militära parten, ”fienden”, beskrivs i de militära berättelserna. Vän- och fiendeskildringar görs i polariserande termer, det är fienden och dennes agerande som skildras som problem och orsak till kriget och dess utveckling. I reportage som istället skildrar hur civila drabbas av kriget görs inte polariserade beskrivningar av fienden, där är det istället våldet, fattigdomen och själva kriget som beskrivs som problemen.
Avhandlingens titel: Reportrar på plats. Studier av krigsjournalistik 1960-2001
Avhandlingsförfattare: Karin Fogelberg , tel. 031-245475(bost.), 031-773 4944(arb.)
e-post:.karin.fogelberg@jmg.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr. Kristina Riegert, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 15 oktober 2004 kl. 13.15, Hörsal Dragonen, Sprängkullsgatan 19, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
