Om politisk konsumtion hålls ett tvärvetenskapligt internationellt seminarium, International Seminar on Political Consumerism, som arrangeras av ett nätverk av nordiska forskare.
Tid: 26 – 29 augusti
Plats: Voksenåsen i Oslo
Politisk konsumtion är en kontroversiell företeelse. Vissa forskare, politiker och debattörer gör gällande att konsumenter kan stärka den globala arbetsrätten och mänskliga rättigheter i olika länder samt främja den hållbara utvecklingen. Miljömärkning i Norden tas som ett framgångsrikt exempel på effektiv politisk konsumtion. Andra grupper hävdar att konsumenterna inte kan åläggas ett sådant stort ansvar eftersom politisk konsumtion inte kan utvecklas till ett effektivt sätt att reglera globala problem.
Seminariet samlar forskare både från och utanför Norden. Frågor som tas upp är i vilka sammanhang och i vilken utsträckning konsumentmakt i olika länder kan bidra till att förändra produktionsprocesser så att icke-ekonomiska aspekter tillgodoses, specifika lokala och regionala förutsättningar för utvecklandet av verktyg för den politiska konsumtionen (t.ex. miljömärkning), idéhistoriska aspekter kring politisk konsumtions demokratiska förankring samt de politiska debatterna, strategierna och maktkampen som döljer sig bakom framtagandet av instrument för konsumentmakten. Ett tema kretsar kring de politiska konsumenterna i fram för allt Norden: vilka är de, hur kommer de fram till sina ståndpunkter, varför väljer de att utrycka dem via konsumtion och vilka möjligheter och svårigheter har de att handla ansvarsfullt?
Seminariet arrangeras av Michele Micheletti, professor i statsvetenskap (Karlstads universitet), Magnus Boström, fil.dr och forskare (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, SCORE, vid Stockholms universitet och Handelshögskolan), Mikael Klintman, fil.dr och forskare (Sociologiska institutionen vid Lunds universitet), Andreas Føllesdal, professor (Norsk center for menneskerettigheter, Oslo universitet) och Mads Sørensen, fil.dr (Institut for idéhistorie, Aarhus universitet).
Seminariet finansieras med medel från Nordiska Ministerrådet och Vetenskapsrådet.
Programmet finns på http://www.statsvet.su.se/ispc
Närmare information lämnas av Michele Micheletti på e-post michele.micheletti@kau.se eller tfn 070-344 79 60
Ett flertal arter inom Bartonellafamiljen, som man misstänker ligger bakom den mystiska orienterarsjukan, orsakar sjukdom hos människa. En av dessa ger upphov till kattklösarsjukan som sprids med katter. En annan orsakar skyttegravsfeber, som var vanligt förekommande bland soldater under första världskriget och nu åter är på frammarsch bland det växande antalet hemlösa personer i storstadsregionerna.
I slutet av augusti anordnas en internationell konferens om Bartonellabakterier i Uppsala. Under ett par intensiva dagar i augusti kommer forskare från USA, Europa, Sydamerika och Asien att diskutera den globala spridningen av bakterierna och risken för utbrott av nya epidemier. Man kommer också att belysa de genetiska mekanismer som styr infektionsförloppet. Avslutningsvis presenterar forskare vid amerikanska företag och laboratorier sitt arbete med att utveckla ett kattvaccin mot Bartonellabakterierna.
Konferensen äger rum vid Evolutionsbiologiskt Centrum i Uppsala och arrangeras i sann tvärvetenskaplig anda mellan medicinare, veterinärer och naturvetare som alla arbetar med Bartonellabakterier, men från olika infallsvinklar.
Vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har professor Siv Andersson och hennes forskargrupp tidigare under sommaren publicerat hela arvsmassan för de Bartonellabakterier som ger skyttegravsfeber och kattklösarsjukan. Vid Uppsala Akademiska Sjukhus arbetar professor Göran Friman och docent Eva Hjelm med diagnostik av Bartonellabakterier. Där studerar också docent Martin Holmberg utbredningen av bakterierna bland smågnagare i svenska skogar och bland Stockholms hemlösa. Vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt söker Eva Olsson Engvall och hennes medarbetare efter spår av Bartonellabakterier i svenska tamkatter med hjälp av moderna genetiska metoder.
Konferensen finansieras av Uppsala universitet, fakulteten för medicin och farmaci samt fakulteten för teknik och naturvetenskap, och sponsras av ett flertal biotekniska företag.
Länk till konferensen:
http://artedi.ebc.uu.se/bartonella2004/
Kontaktinformation
Kontaktperson: Siv Andersson, 018-471 43 79, eller via e-post: Siv.Andersson@ebc.uu.se
Följande samtal kommer att hållas:
*Typiskt svenskt – finns det?
*Hur samverkar människors olikheter på arbetsplatsen?
*Vad styr medieutbudet?
*Leva länge men inte bli gammal?
*”Non Moving Generation” – om en stillasittande livsstil
*Varför jämställdhet?
*Hon och han – lika eller olika?
*Musik och känslor – ett evolutionsperspektiv
*Strängar, svarta hål och universums skapelse
Vetenskapscaféet inleds tisdagen den 24 augusti kl. 19.00 med en paneldiskussion om forskarens roll i samhället med journalisten och estradören Jonas Hallberg som samtalsledare. Då finns förutom den vanliga cafémenyn även öl och vin till försäljning. Vi bjuder alla föranmälda journalister på vin/öl/alkoholfritt alternativ och tilltugg under tisdagskvällen. Anmälan ska dock ske senast måndag den 23 augusti till Stina Moritz via e-post
moritz@stockholmsakademiskaforum.se eller tfn 08-674 77 71 (lämna namn och media). Kontakta sedan receptionen innan paneldiskussionen.
Naturligtvis är alla välkomna även till de övriga samtalen
Programmet för vetenskapscaféet finns på http://www.stockholmsakademiskaforum.se
Kontaktperson för caféet är Stina Moritz, tfn 08-674 77 71, moritz@stockholmsakademiskaforum.se
Vetenskapscaféet ingår som en del i EuroScience Open forum 2004, ett öppet forum för vetenskap, teknik och forskning (www.esof2004.org).
S
För att minimera konflikten myskoxe-människa måste de ekologiska förutsättningarna och den mänskliga användningen av fjällen överensstämma.
Utifrån det mål som satts upp i förvaltningsplanen av projektgruppen ”Rädda Myskoxarna” i västra Härjedalen kommer den idag kraftigt minskande stammen att i framtiden utgöras av flera olika flockar. Varje flock kommer att behöva ganska stort utrymme. Johan Nyqvist har under vintern därför undersökt om fjällområden i södra Jämtland kan hysa nya flockar av myskoxar. Han har använt sig av vegetations- och GIS-analyser för att identifiera vilka områden som i framtiden skulle kunna rymma ett 20-tal myskoxar.
Myskoxar kräver en del hänsyn och förvaltning, mycket på grund av övriga aktiviteter i fjällområdena. Kan myskoxarna tillföra fjällen en extra dimension och kanske även som paraplyart utgöra ett skydd för områdena? Kan en professionell ekoturism kring myskoxen innebära ett tillskott av inkomster till regionen? Hur påverkas samebyarna och deras renskötsel av myskoxars närvaro? Och hur ser samebyarna på en eventuell utvidgning av myskoxarnas habitat? Detta är frågor som diskuteras i rapporten.
Markkonflikter har tidigare varit ett problem i myskoxfrågan. De områden som Johan Nyqvist har undersökt ekologiskt har noga valts ut utifrån hur de idag nyttjas av renskötseln, turismindustrin och övriga markanvändare. Kvar, sedan både till ekologiska förutsättningar och mänsklig markanvändning beaktats, är två möjliga områden i södra Jämtlandsfjällen. Betestillgång och snöförhållanden, vegetationstyper och klimat har undersökts i de två områdena.
Rapporten diskuterar även de allmänna förutsättningarna för myskoxar i Norden, utifrån de populationer som finns eller funnits i historisk tid i Dovre, Norge och på Svalbard. Är klimatet, terrängen, vegetationen och snöförhållandena sådana att livskraftiga populationen kan överleva under en längre tid? Hur klarar de sig, i förhållande till andra introducerade populationer i världen?
Examensarbetet finansierades av SLU, Rutilus Ecokonsult, Länsstyrelsen i Jämtlands län och Motor & Allservice i Funäsdalen och stöddes av Svenska Ekoturismföreningen och projektet ”Rädda Myskoxarna” i västra Härjedalen.
Rapporten ”Ecological possibilities for musk oxen (Ovibos moschatus) in the Swedish mountain range” i sin helhet finns på http://www.szooek.slu.se/. Läs mer om myskoxar på hemsidorna www.rutilus.se och www.myskoxe.se
Kontaktinformation
Johan Nyqvist, mobiltel 070-172 03 92, johan@rutilus.se
Gående och cyklister löper störst risk att dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Barn och äldre är de som drabbas oftast.
Charlotta Johansson, doktorand vid Luleå tekniska universitet har undersökt trafiksäkerhetseffekten av fysiska åtgärder för gående och cyklister, speciellt barn, när de korsar huvudgator i tätbebyggda områden.
Hon har också studerat vilken effekt ändringen av regeln om väjningsplikt vid övergångsställen har haft.
Ytterligare ett syfte med hennes avhandling har varit att föreslå riktlinjer för utformningen av trafikmiljön på platser där fotgängare och cyklister möter fordonstrafik.
Charlotta Johansson har, via en videobaserad metod, studerat trafikanters beteenden vid totalt 19 korsningar i Sverige och i Finland. Hon har också mätt fordonshastigheter och analyserat både svensk och finsk olycksdata.
I sin avhandling ”Safety and mobility of children crossing streets as pedestrians and bicyclists” kom Charlotta Johansson bland annat fram till att fysiska hastighetssänkande åtgärder är nödvändiga vid fotgängar- och cykelpassager för att de ska vara säkra.
I sin undersökning har hon kunnat se att fotgängare, oavsett ålder, oftare blir lämnade företräde vid övergångsställen anslutna till farthinder.
Johansson har också identifierat faktorer som har varit bidragande till olyckor med dödlig utgång. Hon har även föreslagit ett antal principer för att öka säkerheten för barn och äldre i trafiken.
Den viktigaste principen är att fordonshanstigheten inte överstiger 30 kilometer i timmen på de platser där fotgängare och cyklister regelbundet korsar trafikerade gator.
Andra åtgärder är att öka orienterbarheten, sikten och synbarheten för barn och äldre.
Charlotta Johansson kommer från Kalix och har läst civilingenjörsprogrammet med inriktning mot samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet. Efter examen 1997 påbörjade hon sina forskarstudier.
Den 20 augusti försvarar hon sin doktorsavhandling.
Upplysningar: Charlotta Johansson, tel. 0920-49 18 67, charlotta.m.johansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Endotoxinerna har länge varit kända för sin starka förmåga att orsaka inflammationer. Damm som är rikt på endotoxiner utgör en hälsorisk på många arbetsplatser och anses vara en viktig förklaring till att lantbrukare så ofta lider av kronisk bronkit. Endotoxiner från byggmaterial, damm, växter m m i hemmet kan också bidra till astma. Däremot har det inte tidigare varit klart bevisat att endotoxiner också finns i cigarettrök.
Lundagruppen, som leds av docent Lennart Larsson, har i sina försök simulerat både passiv och aktiv rökning. I de senare försöken ordnade man en utrustning som ”rökte” en cigarett på 8-10 minuter och samlade in rökens innehåll i ett filter. I försöken med passiv rökning lät man en cigarett i halvtimman ”rökas” i ett oventilerat rum under sju timmar, och jämförde det med ett likadant rum utan rök. Resultaten, som redovisats i den internationella tidskriften Indoor Air, visar att halten av de giftiga ämnena i det rökiga rummets luft var hela 120 gånger större än i ett rökfritt rum. Tobaks-endotoxinet verkade dessutom vara av den mest aggressiva sorten bland de olika former av endotoxin som finns.
Nyckeln till fyndet är en unik kemisk-analytisk metod som lundaforskarna under många år utvecklat för bestämning av endotoxiner i kliniska prov och miljöprov. Med denna metod har man nu bl a verifierat de resultat som den amerikanske forskaren Jeffrey Hasday presenterade för några år sedan och som tydde på att det skulle kunna finnas endotoxiner i cigarettrök.
– Detta kan vara en av förklaringarna till att rökare så ofta lider av luftvägssjukdomar. Att passiv rökning innebär att utsättas för extremt höga endotoxinkoncentrationer är något helt nytt, säger Lennart Larsson, som hoppas att resultaten kan användas i upplysningsarbetet mot rökning.
Lundaforskarna vill nu gå vidare med att se om endotoxiner från tobaksrök kan fastna på dammpartiklar och på sätt hålla sig kvar i en miljö där det en gång rökts. De vill också undersöka hur ventilation påverkar halterna av cigarettröks-endotoxin i inomhusluft.
Mer information Lennart Larsson, Lennart.Larsson@mmb.lu.se och 046-17 72 98. Forskargruppen beskrivs även på medicinska fakultetens forskningsdatabas, se http://www.medfak.lu.se/forskning/forskningsdatabaser.
Konferensen är den första i sitt slag där forskare, beslutsfattare, journalister och företagare möts för att diskutera Europas forskning och utveckling. I samband med mötet ordnas hundratals aktiviteter för allmänheten, alltifrån vetenskapsteater till frågesporten ”Bojen” på badplatserna.
Utbildningsminister Thomas Östros öppnar konferensen den 25 augusti och i den inledande sessionen medverkar bland andra generaldirektör Pär Omling som företrädare för den störste svenske sponsorn Vetenskapsrådet. Under konferensen framträder mer än 300 talare från Europa och USA i hundratalet sessioner, föreläsningar och debatter på Norra Latin och Folkets Hus i Stockholm. Bland talarna märks Nobelpristagaren Tim Hunt, EU-rådgivarna André Sapir och Helga Nowotny och andra framstående forskare från drygt 30 länder. Ämnena spänner över breda fält, från Europas åldrande befolkning och partikelfysik, till nya rön om hjärnans funktion och språkets utveckling.
Flera svenska forskningsfinansiärer och företag har engagerat sig i konferensen som ska bli ett återkommande forum för att lyfta fram och diskutera Europas forskning.
Ett brett program av aktiviteter erbjuds också allmänheten i Stockholmsområdet. Universitet, organisationer och forskningsinstitut ger prov på science-show och aktiviteter på svenska och engelska i bland annat Kungsträdgården. Några exempel är en cykelburen talarstol för professorer, en ”Profmobil”, ett spel om klinisk läkemedelsprövning och ”bojar” med kluriga frågor som placerats ut på t ex badplatserna.
Klara soppteater bjuder på vetenskapsteater i samarbete med Vetenskapsrådet där en av nyheterna blir pjäsen om ”Lady Newton”, Voltaires vän och medarbetare Émilie de Châtelet. Skolad i matematik, fysik, språk, ridning och fäktning, kom hon att spela en stor roll i vetenskapshistorien. Smeknamnet fick hon för den roll hon spelat i översättningarna av Newtons verk, t ex Principia, som hon översatte från latin till franska med egna förklaringar och tillägg. Pjäsen, som har urpremiär den 27 augusti, har skrivits och regisserats av Agneta Ginsburg:
– Det har varit inspirerande att lyfta fram Émilie de Châtelet som i likhet med andra kvinnliga förgrundsgestalter fått oförtjänt lite uppmärksamhet, säger Agneta Ginsburg.
EuroScience Open Forum ska bli ett återkommande arrangemang där värdskapet turnerar mellan olika länder i Europa. För initiativet svarar EuroScience med stöd av organisationer, institutioner, forskningsråd och företag. Bland dem kan nämnas EU, European Science Foundation, Deutsche Forschungsgemeinschaft, Robert Bosch Stiftung, Nature, Forskningsforum, Stiftelsen för strategisk forskning, Riksbankens Jubileumsfond, Astra Zeneca och Affymetrix.
Kontaktinformation
Mer information:
För mer information och det kompletta programmet: se www.esof2004.org
Följande samtal kommer att hållas:
· Typiskt svenskt – finns det?
· Hur samverkar människors olikheter på arbetsplatsen?
· Vad styr medieutbudet?
· Leva länge men inte bli gammal
· ”Non Moving Generation” – om en stillasittande livsstil
· Varför jämställdhet?
· Hon och han – lika eller olika?
· Musik och känslor – ett evolutionsperspektiv
· Strängar, svarta hål och universums skapelse
Vetenskapscaféet inleds tisdag 24 augusti kl. 19.00 med en paneldiskussion, ledd av Jonas Hallberg, om forskarens roll i samhället. Då finns förutom den vanliga cafémenyn även öl och vin till försäljning.
Vi bjuder alla föranmälda journalister på vin/öl/alkoholfritt alternativ och tilltugg under tisdagskvällen. Skicka ett mejl till moritz@stockholmsakademiskaforum.se eller ring på 08-674 77 71 och anmäl att du kommer (nämn namn och vilken tidning/radiokanal och program/tv-kanal och program som du kommer ifrån).
Tanken med Vetenskapscaféet är att bjuda på aktuell forskning på ett lättillgängligt sätt. Planeringsgruppen har bestått av representanter från Stockholms sex största universitet och högskolor. Det är tack vare dem som vi har möjlighet att bjuda på ett så brett program med så många framstående forskare. Programmet hittar du bifogat som pdf. Se även www.stockholmsakademiskaforum.se för tillägg/ändringar.
Vetenskapscaféet ingår som en del i EuroScience Open Forum 2004, ett öppet forum för vetenskap, teknik och forskning (se www.esof2004.org) och stöds av Riksbankens jubileumsfond.
Stockholms Akademiska Forum är ett samarbete mellan nio universitet och högskolor i Stockholm med syfte att underlätta kontakterna mellan lärosätena och det omgivande samhället. Vi arbetar med studentrekrytering, studie- och vetenskapsinformation, samverkan med små och medelstora företag samt driver projekt på uppdrag av Stockholms akademiska rektorskonvent.
Kontaktinformation
Stina Moritz, tel 08-674 77 71, e-post moritz@stockholmsakademiskaforum.se
Den svenska fotbollen var fram till 1960-talets mitt en helt igenom manlig rörelse. Åren 1965-1970 förändrades detta. Varför lyckades just 60-talets kvinnor med att få igång tävlingsinriktad fotboll när tidigare försök misslyckats? Vad var det som drev dessa pionjärer? I sin nya bok ”Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965-1980” skriver Jonny Hjelm historien om hur den svenska damfotbollen växer fram.
Damfotbollslagen bildades av unga kvinnor med anknytning till ”nya” kvinnogemenskaper på arbetsplatser, i skolor och idrottsföreningar. Kvinnorna var påverkade av 60-talets könsrollsdebatter, men var noga med att hålla distansen till ”feministerna” som uppfattades som alltför radikala och politiserande. Damfotbollens integrering i de lokala idrottsföreningarna under 70-talet blev därför en opolitisk resultatinriktad kvinnokamp med krav på ”idrott på lika villkor”. Förutom mer traditionellt källmaterial bygger ”Amasoner på planen” på intervjuer med ett femtiotal damfotbollsspelare som var aktiva under den aktuella perioden. Fem föreningar och distrikt står i centrum: Djurgården (Stockholm), Jitex (Göteborg), Öxabäck (Västergötland), Sandåkern (Västerbotten) och IFK Malmö (Skåne).
Jonny Hjelm är docent i historia vid Umeå universitet. Han disputerade 1991 med avhandlingen ”Skogsarbetarna och motorsågen. En studie av arbetsliv och teknisk förändring”. Senare har han bland annat skrivit ”Begåvningsreserven inom industrin. Förslagsverksamhet i Sverige under 1900-talet” (1999) och varit redaktör för antologin ”Efter arbetet. Studier av svensk fritid” (2000). För närvarande arbetar han med en 100-årshistorik över Handelsanställdas förbund.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju kontakta Jonny Hjelm, institutionen för historiska studier
tel: 090 – 786 70 03 eller
e-post: jonny.hjelm@histstud.umu.se.
Recensionsex av boken kan beställas från Boréa Bokförlag: maria@borea.nu
Robert Connell är en av världens mest framstående forskare på män och maskulinitet. Han har tidigare innehaft ett flertal professurer i såväl USA som Australien och arbetar även inom FNs organisation INSTRAW (United Nations International Research and Training Intitute for the Advancement of Women). Connells forskning, inriktad mot sociologi, utbildning, politisk historia, klass och genus har resulterat i studier av fattigdom och utbildning, maskulinitetskonstruktioner och genusteori. Hans nuvarande forskningsintressen omfattar bland annat jämställdhet i offentliga institutioner, samt intellektuella och globalisering. Connell är författare eller medförfattare till 18 böcker, bland dem Ruling Class, Ruling Culture: Studies of Conflict, Power and Hegemony in Australian Life (1977) Rethinking Sex: Social Theory and Sexuality Research (1992, med V White och K Johnston), Masculinities (1995), och Gender (2001). Föredraget i Uppsala den 30 augusti har titeln ’’Global Politics, Men, and Gender Equity’’ och behandlar Connells erfarenheter från arbetet i FN, samt genus som en dimension i dagens supermaktpolitik.
Föredraget inleder en seminarieserie om genusvetenskapliga perspektiv på män och maskuliniteter som pågår på Centrum för genusvetenskap fram till maj 2005. Senare i höst arrangeras också en konferens om intersektionalitet, och en seminarieserie om sexualiteter och identitet.
Gremmeniella-utbrottet som blev synligt under försommaren 2001 var det hittills mest omfattande dokumenterade angreppet i Sverige. Det var koncentrerat till Bergslagen, Värmland och Sydsvenska höglandet, men spridda angrepp påträffades över hela landet.
För att rädda virkesvärden och förhindra en andra våg av skador i form av märgborreangrepp avverkades stora arealer medelålders tallskog. Skogsbruket följde i stor utsträckning Skogsstyrelsens rekommendation och avverkade träd som hade förlorat mer än 85-90 procent av barren. De nya resultaten visar också att nästan alla träd som dött av svampangreppen hade förlorat mer än 90 procent av barren, medan märgborren hade förökat sig i träd som förlorat mer än 97 procent av sina barr.
– Resultaten tyder på att Skogsstyrelsens rekommendation är rimlig. Men ett problem vid tillämpningen av rådet är att förutsäga angreppens utveckling, eftersom de är väderberoende, menar Ulf Sikström, forskare på Skogforsk.
Kontaktinformation
Ulf Sikström, Skogforsk.; 018-18 85 52, 070-638 85 52
E-post: ulf.sikstrom@skogforsk.se
Jan-Åke Gustafsson får i år det kanske finaste nutritionspriset i världen, nämligen Bristol-Myers forskningspris i nutrition (Bristol-Myers Squibb/Mead Johnson ”Freedom to Discover” Award for Distinguished Achievement in Nutrition Research). Prisumman är på 50 000 US Dollars, motsvarande cirka 375 000 svenska kronor.
Hans forskning har bidragit till att förstå och förklara de stora kostrelaterade sjukdomarna som diabetes, hjärt/kärl-sjukdom och fetma. I och med det kan nya läkemedel lättare tas fram och mer vetenskapligt grundade kostråd ges för att undvika sjukdom.
– Vi forskar på nukleära receptorer i cellkärnan. Att receptorerna är mycket viktiga för hur hormonerna i kroppen verkar – det är välkänt – men att receptorerna är lika viktiga när det gäller vad vi äter. Det är en rätt nyligen accepterad kunskap, säger Jan-Åke Gustafsson.
Det Jan-Åke Gustafssons forskning bland annat visat är att vissa näringsämnen, såsom fettsyror (som finns i fett) och fytoöstrogener (som är vanliga i asiatisk mat, t ex bönost och soja) verkar i cellen på samma sätt som hormoner, det vill säga de fäster sig vid receptorer och påverkar hastigheten med vilken vissa gener avläses. Hastigheten vid avläsningen har en central roll för hur cellen fungerar och genom den styrfunktion som näringsämnes-receptorerna alltså har på genavläsningen, kan matens sammansättning direkt påverka cellfunktionen.
– Det har varit så mycket tro och gissningar inom näringsläran hittills. Men med den här kunskapen kan vi nu börja förstå hur vi ska äta för att cellfunktionen ska vara optimal och för att vi ska vara vid god hälsa, säger Jan-Åke Gustafsson.
Jan-Åke Gustafsson, är sedan 1979 professor vid institutionen för medicinsk näringslära vid KI i Huddinge. Han är även prefekt vid institutionen för biovetenskaper vid Novum, medlem av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet samt medlem i den amerikanska vetenskapsakademien, NAS.
Kontaktinformation
Jan-Åke Gustafsson, telefon: 070-209 0244 alt. 08-5858 3746.
Avhandlingen bygger på studier av hur man arbetar i elevhälsoteam. Den belyser hur skolan hanterar barn som har svårt att finna sig tillrätta i de aktiviteter som skolan erbjuder. I olika delstudier analyseras de kategorier och förklaringar till skolproblem som får fäste i skolan som institutionell miljö, och som man använder som underlag för beslut om åtgärder. Detta arbete inom elevhälsan är relativt osynligt, men av stor principiell och praktisk betydelse för skolan som kollektiv verksamhet liksom för den enskilde individen. Barns framtida skolgång avgörs genom de sätt att förstå deras svårigheter som elevhälsoteamet använder.
Ett forskningsmaterial bestående av bandinspelade elevvårdsteamsmöten (i teamet ingår psykologisk, pedagogisk och specialpedagogisk expertis liksom rektor och skolsköterska) och elevvårdskonferenser (här deltar även föräldrarna) på två skolor har samlats in under två år. Dessutom har den pedagogiska verksamheten i en särskild undervisningsgrupp, organiserad i syfte att matcha specifika svårigheter (barn med ADHD/Damp-diagnos), analyserats. Studien visar att arbetet i det multidisciplinära teamet är institutionaliserat och rutiniserat. De olika experterna i det multiprofessionella teamet varierar inte i särskilt stor utsträckning i sitt sätt att se på svårigheter. Istället är de förvånansvärt överens om att förlägga orsaken till skolproblem hos barnen själva. T ex så analyseras sällan hemförhållanden eller hur undervisningen är upplagd. Traditionella förklaringar till barns skolsvårigheter som refererar till barnens intellektuella kapacitet eller mognad är de vanligaste.
En annan utbredd förklaring som både personal inom skolan och föräldrar verkar acceptera grundar sig i neuropsykiatriska diagnoser. Detta bidrar till att många barn exkluderas från den reguljära undervisningen och placeras i särskilda undervisningsgrupper. Syftet med dessa undervisningsgrupper är att barnen skall ges möjligheter att komma tillbaka till den vanliga skolan. Det är dock ytterst osäkert om detta faktiskt sker. Sammanfattningsvis kan sägas att resonemangen i elevhälsoteamet behöver bli mer varierade och innovativa för att öka möjligheterna till en likvärdig skola.
Detta kan ske genom att:
• inkludera en kritisk granskning av undervisnings- och lärandesammanhang – vilka är egentligen svårigheterna för barnen?
• utnyttja de skilda yrkesgruppernas kompetens på ett bättre sätt
• göra det pedagogiska arbetet i skolan mer flexibelt så att alla kan inkluderas
• bättre integrera elevens eget perspektiv på sin skolgång och i besluten på hur man skall lösa de problem som uppstått.
Författare: Eva Hjörne, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet Avhandlingens titel: Excluding for inclusion? Negotiating school careers and identities in pupil welfare settings in the Swedish school .
Handledare: Professor Roger Säljö, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet
Disputation: Fredagen den 3 september 2004, kl 13.15 i sal D3 50, Pedagogen Opponent: Professor Hugh Mehan, University of California, San Diego, USA Kontakt: eva.hjorne@ped.gu.se, 031/ 773 24 74, 0709/60 89 90
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
Buller är ett växande miljöproblem som påverkar vår hälsa. Samhällsbuller, särskilt buller från trafiken, är ofta störande för sömnen. Ett sätt att minska effekterna av buller är att utnyttja de stora variationer som finns i tätorters ljudlandskap. För att kunna utnyttja stadens ljudlandskap på ett bättre sätt behövs kunskap om hur störande olika buller är för sömnen. Fil kand Annbritt Skånbergs har därför i sin licentiatuppsats studerat effekter på sömnen av två vanliga ljudkällor i bostäder.
I studierna har försökspersoner sovit både i det egna hemmet och i sömnlaboratorium och blivit exponerade för olika buller under natten. Resultaten visar att försökspersonerna upplevde trafikbuller mer störande för sömnen än ventilationsbuller vid lika ljudnivåer.
– Om valet är mellan en trafikerad gata och en innergård är det bättre att sovrummet vetter mot gården även om det finns ventilationsbuller på gården, säger Annbritt Skånberg.
Det har varit okänt om människor som är vana att sova med trafikbuller och människor som bor i lugna miljöer, reagerar på liknande sätt när sömnstörningar av buller mäts i ett sömnlaboratorium respektive hemmet. Resultaten från studierna visar att effekter av buller på sömnen är lika för båda grupperna oavsett om de sover i ett sömnlaboratorium eller i hemmet vid lika trafikbullernivåer.
Uppsatsen är skriven av:
Fil kand Annbritt Skånberg, telefon: 031-773 36 13, e-post: annbritt.skanberg@envmed.gu.se
Handledare:
Docent Evy Öhrström, telefon: 031-773 36 10, e-post: evy.ohrstrom@envmed.gu.se
Uppsats för licentiatexamen, Sahlgrenska akademin, institutionen för samhällsmedicin, avdelningen för miljömedicin
Licentiatuppsatsens titel: Community noise and sleep disturbance – field and laboratory evaluations
Uppsatsen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
FN har sedan starten 1945 varit en av de främsta internationella aktörerna för mänskliga rättigheter. Trots sin strävan att främja mänskliga rättigheter, har FN kritiserats för att inte i tillräcklig utsträckning främja de mänskliga rättigheterna för kvinnor. Som en reaktion på kritiken har FN antagit olika strategier för att öka jämställdheten på människorättsområdet och för att främja kvinnors mänskliga rättigheter.
De strategier som främjats under 1990-talet har syftat till att integrera kvinnors mänskliga rättigheter eller ett genusperspektiv på hela människorättsområdet. I praktiken har dock integreringen lett till ett selektivt fokus på vissa specifika frågor såsom våld mot kvinnor. Andra områden, t.ex. kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter, har hamnat i skymundan.
– Ett selektivt fokus leder till att mångfalden av kränkningar av kvinnors mänskliga rättigheter osynliggörs, vilket i sin tur leder till förenklade lösningsmodeller på problemen, säger Sari Kouvo.
Avhandlingens fokus ligger på brytpunkten mellan främjandet av så kallade kvinnocentrerade jämställdhetsstrategier, vilka var dominerande under 1970-talet och dagens så kallade ”mainstreaming”-strategier. Fokus ligger på de strategier som vuxit fram under 1990-talet som syftar till att integrera antingen kvinnors mänskliga rättigheter eller ett genusperspektiv. I avhandlingen analyseras bakgrunden till, utformningen av och innehållet i dessa strategier, samt deras tillämpning inom FNs människorättssystem.
Sari Kouvo är verksam vid Juridiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Avhandlingen presenterades i juni 2004.
Avhandlingens titel: ”Making Just Rights? Mainstreaming Women´s Human Rights and a Gender Perspecitve”
För ytterligare information kontakta Sari helst per e-post: sari.kouvo@law.gu.se, tel: 031 – 773 18 46
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Prismotiveringarna lyder: ”Patrik Ernfors tilldelas priset för sina banbrytande studier av nervsystemets tillväxtfaktorer. Han har beskrivit deras roll i hjärnans normala utveckling och deras betydelse för flexibiliteten i den färdiga, vuxna hjärnan. Hans studier förklarar också utvecklingen av flera neurologiska sjukdomar.”
”Claes M. Gustafsson tilldelas priset för sina viktiga upptäckter av faktorer som kontrollerar genuttryck. Denna forskning är viktig för förståelsen av genuttryck i allmänhet, men särskilt för mitokondriens funktion i relation till cellens syrebehov.”
Anders Jahres medicinska pris delas ut av universitetet i Oslo som belöning för framstående vetenskapligt arbete eller forskningsresultat inom nordisk medicin. En eller två seniora forskare tilldelas varje år 1 000 000 norska kronor och en eller två yngre forskare delar på 400 000 norska kronor.
Priserna utdelas vid en högtidlig ceremoni vid universitet i Oslo den 8 oktober 2004.
Tidigare pristagare vid Karolinska Institutet har sedan 1990 varit: Johan Ericson, Jonas Frisén, Klas Kärre, Karl Tryggvason, Lars Olson, Lorenz Poellinger, Jan-Åke Gustafsson och Tomas Hökfelt.
Kontaktinformation
Professor Patrik Ernfors nås på tel 08-5248 7659 eller mail patrik.ernfors@mbb.ki.se
Docent Claes Gustafsson nås på tel 08-5858 3974 eller mail claes.gustafsson@mednut.ki.se
För porträttbilder kontakta pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, mail sabina.bossi@admin.ki.se
