Konsortiet består av nitton olika akademiska institut och bioteknikföretag, och inkluderar två forskargrupper vid Karolinska Institutet ledda av docenterna Galina Selivanova, Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, och Staffan Strömblad, Institutionen för Laboratoriemedicin. Konsortiets forskning baseras främst på tumörsuppressorn p53, och hur p53 sätts ur spel under tumörutveckling av olika modulatorer vilket leder till att tumörcellerna kan växa och överleva. Forskningen syftar till att specifikt kunna döda cancerceller genom att påverka p53s modulatorer så att p53 aktiveras och baserat på detta utveckla ny behandling för olika cancerformer.
-Vi har kommit till en kunskapsnivå där vi på allvar kan omsätta den molekylära kunskapen om cancer till att utveckla nya behandlingsmetoder riktade mot enskilda nyckelmolekyler, till exempel p53. Det känns mycket stimulerande att få arbeta med detta projekt i ett forskarnätverk som innehåller ett flertal absolut världsledande cancerforskare, säger Staffan Strömblad.
Projektet koordineras från Italien.
Projekttitel:
Manipulating tumor suppression: a key to improve cancer treatment.
Kontaktinformation
Staffan Strömblad, Institutionen för Laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Tel: 08-585 81032, E-post: Staffan.Stromblad@labmed.ki.se.
De frågorna berör oss alla: som anhöriga, som anställda i äldreomsorgen, som åldrande.
I den här boken ger några av Sveriges främsta demensforskare sina svar. Boken är en lättillgänglig kunskapsöversikt som sammanfattar den senaste forskningen på flera områden, skriven av vetenskapsjournalisten Sara Bergqvist Månsson. Här kan du också läsa mer om hur en demensutredning går till och hur gruppboendet Villa Cederschiöld praktiserar tankarna på ett värdigt bemötande – in i det sista.
Boken riktar sig till alla som intresserar sig för aktuell forskning om mild glömska, demens, Alzheimers sjukdom och vad som kan göras för att skapa mer värdiga livsvillkor för de drabbade och anhöriga.
Något är annorlunda! är den femte skriften i FAS serie
populärvetenskapliga kunskapsöversikter.
Boken kan beställas på tel. 0150-78 880 eller på FAS hemsida: www.fas.forskning.se/publikationer_ny/
Pressbild för fri publicering finns på
FAS hemsida: www.fas.forskning.se/pressinformation
Kontaktinformation
Mer information och recensionsexemplar, kontakta:
Bodil Gustavsson, FAS,
e-post: bg@fas.forskning.se
tel. 08-775 40 96
Bartonellabakterier infekterar både vilda och tama djur och är vanligt förekommande hos katter, hundar, möss, ekorrar, rådjur och älgar och sprids med hjälp av löss, loppor och fästingar. Jägare och andra personer som ofta kommer i kontakt med djurblod visar förhöjda antikroppshalter mot dessa bakterier som man misstänker ligger bakom den mystiska orienterarsjukan.
En av de sjukdomsframkallande bartonellabakterierna ger skyttegravsfeber, en sjukdom som infekterade miljoner soldater under första världskriget och som sprids med den mänskliga kroppslusen. En annan bartonellabakterie förökar sig i blodet hos tama och vilda kattdjur och orsakar den så kallade kattklösarsjukan hos människan. Båda bakterierna kan ge tumörliknande hudskador hos människor med nedsatt immunförsvar.
Nu har Andersson och hennes forskargrupp bestämt hela arvsmassan för dessa två bakterier. Man har tidigare trott att sjukdomsframkallande bakterier skiljer sig från ofarliga bakterier genom att de bär på speciellt farliga gener, så kallade virulensgener. Men Uppsalagruppen som har jämfört bartonellabakterierna med sina ofarliga släktingar har visat att de för människan farligaste bakterierna är de som har den minsta arvsmassan. Dessutom har man upptäckt att bakterier som alternerar mellan två eller fler djurvärdar har större arvsmassa och fler gener än de bakterier som har specialiserat sig på att infektera människor.
Resultaten kan förklara varför de flesta sjukdomsframkallande bakterier inte är mänskliga specialister utan har en eller fler naturliga djurvärdar som inte drabbas av några sjukdomssymptom.
De goda nyheterna är att bakterier i det långa loppet oftast utvecklar symbiotiska förhållanden med sina djurvärdar. De dåliga nyheterna är att sjukdomsframkallande bakterier mycket lätt kan utvecklas från ofarliga bakterier genom att de förlorar de kontrollgener som styr infektionsprocessen.
– En bakterie som lever i jorden och hämtar sin näring från växtrötter behöver hundratals fler kontrollgener än den bakterie som orsakar sjukdom och död hos människan.
– Det är som med mänskliga samhällen, om två eller fler länder skall kunna samexistera och ha utbyten med varandra utan att orsaka någon skada måste det finnas ett gediget regelverk. Att bara gå in i ett land och förstöra kräver inga avancerade kontrollmekanismer, säger Andersson.
De nya resultaten presenteras i två artiklar som båda publiceras i det senaste numret av tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, USA.
Kontaktperson: Siv Andersson, 018-471 43 79, eller via e-post: Siv.Andersson@ebc.uu.se
– Vi är mycket nöjda med utvärderingen som visar att Skogforsk är en kostnadseffektiv och välskött forskningsorganisation med kompetent ledning och välmotiverade och kunniga medarbetare, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av staten genom Formas och skogsnäringen.
Målet med den Formasinitierade utvärderingen har varit att granska forskningens vetenskapliga kvalitet och sektorsrelevans åren 2001 till 2003. Expertpanelen som utvärderat Skogforsk har i detalj granskat publikationsnivån och menar att organisationens mål t o m överträffats på vissa områden. Forskning och utveckling utförs inom tre områden, skogsodlingsmaterial, skogsskötsel och råvaruförsörjning, och expertpanelen anser att organisationens mål inom det pågående fyraåriga ramprogrammet väl uppnåtts på alla dessa tre områden.
Skogen är en av Sveriges mest värdefulla tillgångar och betydelsefull för landets välvärd. Tillämpad FoU krävs för att garantera att produktions- och miljömål uppfylls och för ett uthålligt skogsbruk. Skogspolitiska mål behöver understödjas av högkvalitativ forskning och Skogforsk svarar för större delen av dessa behov.
– Skogforsks forskning har stor betydelse för den svenska skogsnäringen och är enligt vår bedömning oumbärlig för landet, säger expertpanelens ordförande professor Risto Seppälä, Metla, Finland. Finansiering av den forskning som Skogforsk utför är en bra investering för framtiden.
Kontaktinformation
Läs hela utvärderingen och expertgruppens rekommendationer till Formas och SkogForsk: http://www.formas.se/docs/Utvarderingar/Skogforsk.pdf
För mer information var god kontakta: Hans-Örjan Nohrstedt, 08-775 40 16, hans-orjan.nohrstedt@formas.se
En av de mest aktuella miljöfrågorna är klimatförändringen som sker då jordens medeltemperatur gradvis stiger. En stor del av dagens politiska diskussion handlar om hur man ska få ner utsläppen av växthusgaser. Även om detta arbete är viktigt, är situationen den att samhället samtidigt måste förbereda sig på klimatförändringar. Enligt FN kan en fortsatt temperaturökning inte hindras och därför behövs kunskaper om hur natur och samhälle påverkas och om behovet av anpassningsåtgärder. Parallellt med arbetet med att motverka ökningen av växthuseffekten måste länder därför förbereda sig för ett förändrat klimat. Detta är fallet även för Sverige, och ett förändrat klimat kommer att utgöra en stor utmaning för svenska städer och kommuner.
Lidskog ska studera svenska kommuners arbete med att utveckla åtgärder för att anpassa sig till en förväntad klimatförändring.
-Politiker och myndigheter med ansvar för kommunal planering ställs i dag inför att de på vissa områden måste fatta beslut och agera under kunskapsosäkerhet, säger Rolf Lidskog. Samtidigt ställs krav på ett breddat deltagande i beslutsprocesser. Hur agerar kommunen i en situation där stora värden kan stå på spel samtidigt som det finns kunskapsosäkerhet om åtgärdernas relevans och konsekvenser? Hur arbetar man för att få medborgare, frivilligrörelser, intresseorganisationer och näringsliv delaktiga och aktiva i arbetet? Hur arbetar man för att sprida erfarenhet och kompetens till andra kommuner och städer?
Pressbilder finns på följande adress: http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#lidskog
Kontaktinformation
Rolf Lidskog, telefon 019-30 32 72, e-post rolf.lidskog@sam.oru.se.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. Sjukdomen tros bland annat orsakas av att så kallade senila plack bildas. Senila plack består huvudsakligen av anhopningar av peptiden ß-amyloid, som är en kemisk förening av aminosyror. ß-amyloidpeptider bildas vid ämnesomsättning av APP, amyloid prekursor protein. I sällsynta fall debuterar Alzheimers sjukdom tidigt i livet. Dessa personer lider av en ärftlig form av Alzheimers sjukdom. I denna patientgrupp har forskare funnit att sjukdomen orsakas av genmutationer. Mutationerna uppstår på genen för APP, samt i två andra gener förknippade med APP:s ämnesomsättning.
Den vanligaste formen av Alzheimers sjukdom är påtagligt åldersrelaterad. Många Alzheimerforskare tror att en störning i APP:s ämnesomsättning medför ökad bildning av ß-amyloid. Teorin är endast baserad på ärftliga former av Alzheimers. Fil mag Annika Olsson har därför i sin avhandling främst arbetat med att öka kunskapen om APP:s ämnesomsättning vid åldersrelaterad Alzheimers.
Biokemiska förändringar i hjärnan hos levande människor kan studeras genom analys av ryggmärgsvätskan. I Annika Olssons studie har metoder utvecklats för att kunna analysera två APP-produkter i ryggmärgsvätskan. Hennes resultat tyder på att APP:s ämnesomsättning inte är förändrad hos dem med åldersrelaterad Alzheimers sjukdom.
Skallskador har visat sig öka risken för Alzheimers sjukdom. I avhandlingen visas att såväl ß-amyloidpeptider som APP-produkter ökade i ryggmärgsvätskan dagarna efter en skallskada, vilket tyder på att APP:s ämnesomsättning kan förändras efter en skallskada. Ökade halter av ß-amyloid i hjärnan efter skallskada motsvarades inte av ökade halter av ß-amyloid i ett blodprov från patienterna. Därför verkar analyser av ryggmärgsvätska bättre spegla vad som sker i hjärnan och är därmed att föredra vid diagnos och studier av Alzheimers sjukdom.
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Annika Olsson, telefon: 031-343 24 41, e-post: annika.olsson@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Kaj Blennow, telefon 031-343 17 91, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Evaluation of amyloid precursor protein and ß-amyloid as biomarkers for Alzheimer’s disease.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Detta är den andra gemensamma utlysningen och vi är mycket nöjda med samarbetet, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare. 40 av 148 sökande beviljades bidrag, dvs cirka 27 procent, vilket är en relativt hög beviljningsgrad.
Denna utlysning har främst inriktats på människors hälsa, miljöpåverkan och resursanvändningen i bygg- och fastighetssektorn. Områden som särskilt prioriteras är miljö- och kretslopp, energianvändning i byggnader, bygg- och förvaltningsprocesser, IT-stöd i processen samt byggherren som förändringsagent.
Staten satsar totalt 62 miljoner kronor genom Formas fördelat på tre år dvs 2004-2006, och medverkande parter inom bygg- och fastighetssektorn bidrar med samfinansiering i lika stor utsträckning. Vid den första utlysningen beviljades 14 projekt.
Fortsättningen av Formas insatsområden Byggherre med kunden i fokus, Elanvändning i bebyggelsen samt Miljö- och kretslopp i byggande och förvaltning i en etapp två, ingick också i den andra utlysningen.
Läs pressmeddelanden om ett par av de intressanta forskningsprojekt som beviljats bidrag:
Ny forskning om hög energianvändning i Bo01-husen
www.formas.se/docs/Pressmeddelanden/pressmeddelande88.html
Ny, enkel och billig metod för att konvertera eluppvärmda hus
www.formas.se/docs/Pressmeddelanden/pressmeddelande87.html
Hela listan på de projekt som beviljats medel på Formas styrelsemöte 2004-06-17:
Fördelat på ämnesområde:
www.formas.se/docs/Beslutstyrelsemotetjuni2004.pdf
Fördelad på ort/stad:
www.formas.se/docs/Beslutstyrelsemotetjuni2004ort.pdf
Kontaktinformation
Jan Sandelin, forskningssekreterare, 08-775 40 24, jan.sandelin@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
– Även om historien om Gammalsvenskby är allmänt känd har det forskats väldigt lite kring den, säger David Gaunt, professor i historia vid Beegs.
– Syftet med resan är i första hand att se på dokumentationen i de ryska och ukrainska arkiven, källor som aldrig tidigare använts för studiet av Gammalsvenskby. Detta öppnar för helt nya perspektiv på svenskar som minoritet inom det ryska imperiet, fortsätter David Gaunt.
Framförallt finns det ytterst lite dokumenterat om Gammalsvenskby (Starosjvedskaja på ryska) efter det att praktisk taget alla svensktalande utvandrade till Sverige 1929 på flykt undan sovjetstaten. Men redan efter några år återvände ändå ett par hundra till sin hemby och ännu idag har flera hundra i folkräkningen uppgivit att deras etniska tillhörighet är ”svensk”. Även om förmodligen bara ett fåtal talar svenska.
– Dokumenten hittades av en tillfällighet när ryska och tyska forskare letade efter material om de tyska bosättningarna som också finns i den här delen av Ukraina, säger David Gaunt.
I augusti reser tio svenska, ryska och ukrainska forskare från fem universitet till städerna Odessa, Kherson och till Zmejovka, vid floden Dnepr, som Gammalsvenskby idag är en del av.
– Detta är en första rekognoseringstur där vi inte kommer att hinna gå igenom allt material som finns, berättar David Gaunt.
Efter resan planerar man en konferens där materialet ska presenteras. Dessutom räknar man med att publicera både en antologi om de svenska immigranterna i Ukraina och en sammanställning över de arkivmaterial man gått igenom.
På sikt kan den på många sätt fantastiska historien om den 222 år gamla svenska kolonien bli föremål för flera avhandlingar inom ramen för forskarskolan Beegs.
Kolonien bildades av utflyttad bondebefolkning från svenskspråkiga Dagö då Katarina den stora ville kolonisera och odla upp territorier Ryssland erövrat från Turkiet.
The Baltic and East European Graduate School (Beegs): Ett 40-tal forskarstuderande, från Sverige och andra länder, inom flera olika ämnen genomför här sin utbildning där huvudintresset, som namnet antyder, ligger på Östersjöområdet och Östeuropa. Beegs finansieras med medel från Östersjöstiftelsen. Se www.sh.se/beegs.
Kontaktinformation
Professor David Gaunt
Tfn 08-608 41 47
David.gaunt@sh.se
Neuroblastom är en icke-ärftlig tumör i nervsystemet som främst drabbar barn under två år. I Sverige drabbas årligen mellan 15 och 20 barn. Symtomen varierar stort. Från inga alls ett svårt sjukt barn som är mycket påverkat av sin sjukdom. De elakartade tumörerna har en stor spridning och är extremt svårbehandlade. Genetiska och biologiska faktorer verkar vara av stor betydelse för både hur sjukdomen sprids och kan behandlas.
En tumör kan uppstå på två olika sätt; antingen genom att för många celler bildas eller genom minskad naturlig celldöd, det vill säga att för få celler dör. I fil mag Frida Abels avhandling visas att elakartade tumörer från barn har en obalans i den process som utför naturlig celldöd. Denna obalans minskar det naturliga borttagandet av förändrade celler i kroppen vilket gör att en tumör kan växa. Frida Abel har kartlagt ett område på första kromosomen, en kromosom som påverkar överlevnad hos barn med neuroblastom. Hon fann förändringar i en gen som ingår i den process som utför naturlig celldöd och genens normala funktion, som är att trycka ner tumörutvecklingen, kan störas av dessa genetiska förändringar.
I avhandlingen visas också en genetisk förändring som spår överlevnadsprognosen hos barn med neuroblastom. Studien omfattade tumörer från 48 drabbade barn. Runt 65 procent av dem uppvisade en eller två kopior för mycket av en bit av sjuttonde kromosomen och studien visar att det är den främst förekommande genetiska förändringen i neuroblastom. Förändringen på kromosomen är kopplad till dålig överlevnadsprognos.
De allra flesta barn med neuroblastom behandlas idag med hjälp av operation, strålning och cellgiftsbehandling. Kartläggningen av gener, som i Frida Abels avhandling, är av betydelse för att förstå hur tumörer utvecklas. Kartläggningar av denna typ kommer med all sannolikhet i framtiden kunna skapa mer specifika och individuella behandlingar med färre biverkningar.
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Frida Abel, telefon: 031-343 52 43 alt. 031-343 54 64, mobiltelefon: 070-769 77 22, e-post: frida.abel@clingen.gu.se
Handledare:
Docent Tommy Martinsson, telefon: 031-343 48 03, e-post: tommy.martinsson@clingen.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för pediatrik och enheten för klinisk genetik
Avhandlingens titel: Genetic studies of neuroblastoma with emphasis on the apoptotic pathway
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Våra riktade utlysningar inom olika forskningsområden har medfört att variationen på projekten som får bidrag är stor. Det ger en bild av hur omfattande och dynamiskt Formas forskningsområde är, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Av de 53 miljoner kronor som delas ut under perioden 2004-2007 går 23 miljoner till ekologisk produktion samt 10 miljoner till vardera områdena miljötoxikologi, klimat och marin miljö.
Läs pressmeddelanden om flera intressanta forskningsprojekt:
som alla finns på Formas hemsida adress
http://www.formas.se/docs/Pressmeddelanden/pressmeddelande103.html
MILJÖTOXIKOLOGI
Små doser PCB och bromerade flamskyddsmedel på nyfödda kan leda till hyperaktivitet
Fosterhjärnan känslig för miljögifter
Håkäring – en pigghaj full med miljögifter – eller vådan av att vara högst upp i näringskedjan
MARIN MILJÖ
Hur miljögifter sprids från plankton till människa
Vitaminbrist i Östersjön en orsak till obalansen i ekosystemet?
Ny forskning om kemisk mångfald i marina svampdjur
Ny forskning om torskens lekplatser
EKOLOGISK PRODUKTION
Behöver vi avla fram särskilda ekokor?
Nytt vaccin mot lungmask
Kan enbart ekologiskt foder leda till sämre hälsa hos mjölkkor?
Nytt sätt att bekämpa inälvsparasiter hos får
KLIMAT
Huvuddelen av projekten handlar om kolbalansen i skogen. De områden som utlysning fokuserats på är växthusgasbalanser för olika ekosystem, effekter av klimatförändringar på olika ekosystems struktur och funktion, effekter av klimatförändringar på samhällets infrastruktur, behov av anpassningsåtgärder inom areella näringar och samhällsbyggande.
Exempel på projekt inom denna utlysning är:
Växthuseffekten och klimatförändringar ställer högre krav på infrastrukturen.
Hela listan på de som beviljats medel finner du på vår hemsida adress:
Fördelat på ämnesområde:
www.formas.se/docs/Beslutstyrelsemotetjuni2004.pdf
Fördelad på ort/stad
www.formas.se/docs/Beslutstyrelsemotetjuni2004ort.pdf
Kontaktinformation
Hans-Örjan Nohrstedt, Formas programchef tel 08-775 40 16
Emilie von Essen, Formas presschef, 08-775 40 38, 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Daniel Kallós får priset för sitt mångåriga opinionsbildande arbete för att nationellt och internationellt öka förståelsen för behovet av forskning och forskarutbildning i nära anknytning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.
Daniel Kallós har genom sitt arbete, som ingen annan före honom, bidragit till att stärka förutsättningarna för läraryrkets och lärarutbildningens forskningsanknytning. Hans arbete har haft stor utbildningspolitisk betydelse. Både nationellt och internationellt framhålls i dag den skol- och lärarutbildningsanknutna forskningen som ett angeläget forskningsområde av stor betydelse för det moderna kunskapssamhällets fortsatta utveckling.
Fridtjuv Bergpriset är på 50 000 kronor. Pristagaren utses av en jury bestående av representanter för lärarutbildningarna i landet samt företrädare för Lärarförbundet.
Priset kommer att delas ut vid Umeå universitets årshögtid den 30 oktober 2004.
Kontaktinformation
Daniel Kallós nås på:
Tel: 090 – 14 16 17
E-post: daniel.kallos@educ.umu.se
– Vi har fått in många intressanta ansökningar av hög kvalitet, men trots att vi är flera finansiärer räcker inte våra medel långt. Vi har tyvärr bara kunnat bevilja anslag till cirka 13 procent av ansökningarna, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Livsmedelsmarknaden är samfinansierat av Formas, VINNOVA, Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF), Svensk Dagligvaruhandel (SDH), och Livsmedelsföretagen/
dagligleverantörers Förbund (Li/DLF). Forskningsprogrammet genomförs 2004 till 2006 med 6 miljoner kronor per år. Formas går in med 2 miljoner kronor per år och övriga medfinansiärer bidrar med vardera 1 miljon.
Programmet initierades för att stärka kunskapen och kompetensen inom livsmedelsbranschen som ett svar på den ökande internationella konkurrensen och syftade till att skapa tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. De flesta
ansökningar som kommit in handlar om konsumenters uppfattning och beteende samt om konkurrenssituationen på livsmedelsmarknaden.
Hela listan på de som beviljats medel på Formas styrelsemöte 2004-06-17:
Fördelat på ämnesområde se:
http://www.formas.se/docs/Beslutstyrelsemotetjuni2004.pdf
Fördelad på ort/stad se:
http://www.formas.se/docs/Beslutstyrelsemotetjuni2004ort.pdf
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lena Falkman, Lena Falkman, forskningssekreterare, 08-775 40 27, 073-642 32 98, lena.falkman@formas
Emilie von Essen, presschef Formas, 08-775 40 38, 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
– Det svåra med dessa modeller är att tidsvariationen finns i s.k. högre moment, t.ex. i variansen, och inte i medelvärdet, säger Hans Malmsten. Något förenklat så betyder det att det inte går att säga om en aktie ska gå upp eller ner. Däremot går det att ha en åsikt om det kommer att kunna ske större förändringar åt något håll den närmaste tiden. Dessa modeller är användbara i exempelvis optionsprissättning och s.k. value-at-risk-analys.
Analys av ekonomiska tidsserier med tidsvarierande volatilitet är ett forskningsområde som har väckt ett stort intresse de senaste åren. Förra året fick Robert F. Engle Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för arbete inom just detta område. Hans Malmsten belyser i sin avhandling ”Properties and Evaluation of Volatility Models”, de viktigaste teoretiska egenskaperna för de vanligaste volatilitetsmodellerna.
Avhandlingen kan beställas via Ekonomiska Forskningsinstitutet vid HHS (e-post: efi@hhs.se).
Kontaktinformation
Hans Malmsten, Institutionen för ekonomisk statistik, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 0709-927359
E-post: Hans.Malmsten@hhs.se
Bypassoperation och ballongvidgning är två vanliga behandlingsmetoder för patienter med hjärt-kärlsjukdomar som kärlkramp och fönstertittarsjuka. Var fjärde behandlad patient drabbas inom ett år efter operationen av kärlförträngande ärrvävnad. Ärrvävndaden är farlig eftersom den kan leda till ett återfall av hjärt-kärlbesvär med risk för hjärtinfarkt, benamputation och i värsta fall död.
Forskare vid Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har funnit att uppkomsten av kärlförträngande ärrvävnad efter bypassoperation och ballongvidgning är en dynamisk process. Processen innefattar både kärlväggen själv och celler utanför kärlväggen.
Fil mag Per Fogelstrand har i studierna som ligger till grund för hans avhandling bland annat studerat bypassoperationer på möss. Han visar att celler från både kärlet självt och kärlets omgivande vävnad kan bidra till kärlförträngning efter bypassoperation. När celler från en cellkälla hindrades att delta i den kärlförträngande processen tog andra källor helt över. Först när celler från både kärlet själv och den omgivande vävnaden samtidigt blockerades uppnåddes en kraftigt reducerad ärrvävnad. I grisar, som anses stå människan biologiskt nära, kunde också olika cellkällor påvisas. Efter ballongvidgning i kaniner visades att kärlväggens egna celler var den dominerande källan till reparationsvävnad. Ett minskat cellbidrag från kärlväggen var då tillräckligt för att uppnå en minskad ärrvävnad inuti kärlet.
Kunskap om det samspel som råder mellan olika cellkällor vid uppkomsten av kärlförträngande ärrvävnad är av betydelse för att kunna förbättra de kliniska behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdom.
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Per Fogelstrand, telefon: 031-342 41 20, 031-42 47 35, mobiltelefon: 0708- 41 13 87, e-post: perf@wlab.gu.se
Handledare:
Docent Erney Mattsson, telefon: 031-342 10 00, e-post: erney@wlab.gu.se
Anhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: The role of the adventitia and perivascular tissue for the formation of intimal hyperplasia
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69,
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Stockholms stad och Jernhusen har nu nått en överenskommelse om att staden tar över det före detta bangårdsområdet vid Norra station. På området finns sedan länge stora planer på att bygga en stadsdel med 4 000-5 000 arbetsplatser och flera tusen nya bostäder. Universiteten lanserade idén redan 1999.
Förslaget är att utveckla vetenskaplig forskning, entreprenörskap, innovationer och företagande nära de tre universiteten och storstadens centrum, både inom existerande forskningsfält som biomedicin och bioteknik och nya tvärvetenskapliga forskningsområden.
De tre universiteten driver utvecklingsfrågor i projektet Stockholm BioScience. Genom stiftelsen Vetenskapsstaden kommer universiteten, Stockholm stad och Stockholms läns landsting att samverka kring innehållet på Norra stationsområdet.
Med Norra stationsområdet skapas nya förutsättningar för nya forskningsmiljöer och företagsetableringar. Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet, Anders Flodström, rektor för KTH och Kåre Bremer rektor för Stockholms universitet, framhåller att beslutet skapar de verkligt strategiska förutsättningarna för att generera ett sammanhängande verksamhetsområde från Frescati via Albano och Norra station till Karlberg, med ett dynamiskt forsknings- och arbetsliv och kulturellt liv i ett område som nu ligger nästan öde.
Attraktiva lokaler nära citykärnan bidrar till möten mellan forskare, företagare och investerare. Kännetecknande för utländska forskningsparker som lyckats är just närheten till ett universitet och tillgången på flexibla laboratorier och kontor.
Kontaktinformation
Karolinska Institutet, rektor Harriet Wallberg-Henriksson,
telefon 08-524 864 80
KTH, vice rektor Peter Holmstedt,
mobil 070-555 40 33 e-post, peter.holmstedt@kista.com
Stockholms universitet, rektor Kåre Bremer,
telefon 08-16 22 71, rektor@su.se
Pressekreterare Sabina Bossi, Karolinska Institutet, 08-524 838 95, 070-224 38 95
”Hans rika produktion kännetecknas av unika kombinationer av form och funktion, av vilka många har blivit klassiska begrepp inom svensk design. Speciellt har han blivit känd för sina bil- och båtkonstruktioner, som förknippas med vår och andras bild av Sverige”, skriver KTH i motiveringen.
Receptet bakom dessa framgångsrika konstruktioner är Pelle Pettersons djupa kunskaper om hav och segling som han skaffat sig under många år som kappseglare i världstoppen, förenat med gedigna designkunskaper. En kombination som har lett till familjebåtar med ovanligt goda seglingsegenskaper sida vid sida med extrema kappseglingsbåtar.
Det stora genombrottet fick Pelle Petterson 1971 med segelbåten Maxi77, en familjebåt i 8-metersklassen, och den första i raden av Maxibåtar.
Med en pappa som konstruerat Volvo PV444 och ett stenkast till havet i Kullavik söder om Göteborg, var segling och design tidigt naturliga val för Pelle Petterson. Designstudier i New York och Italien förenades med segling på hemmaplan. Efter flera framgångsrika år med Stjärnbåt, 50-talets stora svenska båtklass, fortsatte han med den internationellt mer gångbara klassen Starbåt. Med den blev det OS-brons 1964 och OS-silver 1972. Han har också flera VM-medaljer i Soling. 1977 deltog han i Americas´s Cup med tolvan ”Sverige” som han själv designat.
Pelle Petterson, nu 72 år, är fortfarande mycket aktiv och en av hans senaste konstruktioner, 40-fotaren Swedish Match 40, ska vara tävlingsbåt i Swedish Match Tour 2004.
KTHs Stora Pris, som i år uppgår till 800 000 kronor, utgår ur avkastningen från en donation av en anonym givare. Priset ska tilldelas svenska medborgare som genom epokgörande insatser eller upptäckter och skapande av nya värden, särskilt inom teknik men även inom vetenskap och konst, främjar vårt folks välstånd.
Bland tidigare femtiotalet pristagare finns Lennart Nilsson, Evert Taube, Kerstin Fredga, Östen Mäkitalo, Håkan Lans, Bodil Jönsson och Arne Ljungqvist.
Priset delas ut vid KTHs installations- och promotionshögtid i Stockholms Stadshus, fredagen den 19 november.
Kontaktinformation
Magnus Myrén, Informationsenheten KTH, 08-790 7057
myren@admin.kth.se
