På 80-talet sågs socialbidraget nästan som en medborgarlön. Det var mest missbrukare och ungdomar med sociala problem som ansågs behöva social träning genom olika åtgärder. Det fanns till och med långt gångna planer på att socialförvaltningarna skulle sluta ägna sig åt ekonomisk hantering. Istället skulle det gå att ansöka om ett socialförsäkringstillägg via försäkringskassan.
Under 90-talet ökade antalet socialbidragstagare markant och allt fler av dem var människor som aldrig fått in en fot på arbetsmarknaden. I samma veva ändrades socialpolitiken och inslagen av aktivering och kontroll ökade.
– Det finns två grundtankar bakom aktiveringsprogrammen, säger Anders Giertz. Dels finns den moraliska aspekten. Man ska visa sin goda vilja. Dels finns integrationsaspekten där man genom aktiveringen vill hjälpa bidragstagaren in på arbetsmarknaden.
Aktiveringsprogrammen handlar ofta om lågbudgetsatsningar från kommunernas sida. Jobbsökarlokaler är vanliga inslag. I extrema fall har man krävt att socialbidragstagaren ska söka jobb åtta timmar om dagen för att vara berättigad till bidrag.
Anders Giertz har studerat ett aktiveringsprogram i Malmö under början av 90-talet. Det gick bland annat ut på att kontakterna med socialarbetare och andra myndigheter skulle intensifieras och bidragstagaren skulle söka jobb under flera timmar om dagen.
Åtgärderna gav mycket lite eller inga resultat alls i form av sänkta bidragskostnader.
– Jag tror att aktiveringsprogram ibland kan ha rakt motsatt effekt på socialbidragstagaren, säger Anders Giertz. Vem som helst kan få dåligt självförtroende av att söka hundratals jobb utan att få napp.
Idag har de mest extrema exemplen på aktiveringsprogram rensats bort, men fortfarande är det arbete mot bidrag som gäller.
Anders Giertz hoppas att hans forskning ska leda till bättre förståelse för de problem som finns när det gäller att få ut bidragstagarna på arbetsmarknaden.
– Vi behöver mer kunskap om högkvalitativa program och om hur de kan kopplas till arbetsmarknaden så att de blir effektiva, säger han. Aktiveringsprogrammen blir mer ett sätt att hantera problemen än att lösa dem, men det som behövs är fler arbeten och en minskad segregation i boendet.
Dessutom anser Anders Giertz att socialförsäkringarna måste förändras så att fler kan kvalificera sig till A-kassa.
– De som får socialbidrag känner sig ofta utpekade av samhället. Jag tror att A-kassa istället för socialbidrag skulle motverka känslan av utsatthet och underlätta för integrationen på arbetsmarknaden.
Kontaktinformation
Anders Giertz disputerar med sin avhandling Making the poor work fredagen den 11 juni
kl 10.15 i Edebalksalen, Socialhögskolan, Bredgatan 26, Lund
Han nås på följande telefonnummer: 0470 – 70 83 65, 040-23 36 51, 070 – 377 60 97
För framförallt grupper som ofta rapporterar en mer negativ självbild och självuppfattning kopplat till den egna kroppen, t.ex. unga kvinnor, är effekterna av träning och motion och strukturerade tränings- och motionsprogram tydliga. Dessutom kan motion och träningsprogram över sex månader minska en speciell typ av oro/ångest för att andra ska bedöma ens kropp negativt, så kallad social kroppsanspänning, för tidigare fysisk inaktiva flickor i tonåren.
Utifrån ett folkhälsoperspektiv är dessa resultat speciellt aktuella och intressanta då framförallt unga kvinnor ofta rapporterar sämre självkänsla, mer negativ kroppsuppfattning och högre nivåer av depression, vilket hänger ihop med en generellt sett dålig psykisk hälsa.
Resultaten presenteras i en aktuell avhandling i psykologi av Magnus Lindwall vid Stockholms universitet. Förutom motionens och träningens påverkan på kroppsuppfattning undersöker Magnus Lindwall i sina studier, som avhandlingen baseras på, även könsskillnader i kropps- och självuppfattning och kulturella skillnader i kroppsuppfattning hos studenter i Sverige, England och Turkiet.
Magnus Lindwall diskuterar även tänkbara förklaringar (mekanismer) till motionens och träningens positiva effekter på och könsskillnader i kropps- och självuppfattning.
Doktorsavhandlingens titel: Exercising the self: On the role of exercise, gender and culture in physical self-perceptions.
Disputationen äger rum fredag den 11 juni kl. 10.00 i David Magnussonsalen (U31), Frescati Hagväg 8. Opponent är professor Taru Lintunen, Jyväskylä universitet, Finland.
Magnus Lindwall nås på telefon 08-402 22 97, 0709-603545 eller e-post magnusl@ihs.se
Under 2004-2009 kommer de tre nätverken med huvudsäten i Norge, Sverige respektive Finland att erhålla cirka 2 miljoner EURO vardera, finansiering som framför allt ska främja forskarrörlighet, utbildning och utbyte mellan nordiska forskargrupper. Alla nätverken har som mål att öka den genetiska och molekylära kunskapen om vanliga sjukdomar för att kunna förbättra behandlingen av dessa. Exempel på sådana sjukdomar är Parkinsons, Alzheimers, stroke, migrän, epilepsi, cancer samt autoimmuna och metaboliska störningar. Dessa är alla allvarliga sjukdomar, som utgör en växande belastning för samhället.
Starkt forskningsområde
Molekylärmedicin är ett område där de nordiska länderna redan idag har stark forskning och flera konkurrensfördelar, till exempel patient- och epidemiologiska register, biobanker, enhetlig sjukvård av hög kvalitet samt en stark tradition av genetisk och biomedicinsk forskning. Ett ökat samarbete mellan nordiska forskare innebär en kraftsamling som syftar till att utnyttja dessa resurser maximalt samt till att göra forskningsområdet mer synligt och attraktivt.
De tre Centres of Excellence (NCoEs) som beviljats stöd är:
Nordic Centre of Excellence for Research in Water Imbalance Related Disorders (WIRED)
Kordinator: professor Ole Petter Ottersen, Institute of basic medical sciences vid Oslo universitet. Detta NCoE består av fyra forskargrupper från Norge, Sverige och Danmark. Telefon: +47 22 85 14 95. E-post: o.p.ottersen@basalmed.uio.no
Nordic Centre of Excellence in Neurodegeneration
Kordinator: professor Patrik Brundin, Wallenberg Neuroscience Centre vid Lund universitet. Sammanlagt tolv grupper från Sverige, Finland, Norge och Danmark ingår. Telefon: +46 46 222 9025. E-post: Patrik.Brundin@neurol.lu.se
Nordic Network of Excellence in Disease Genetics (NoNEDG).
Kordinator: Professor Leena Peltonen vid Biomedicum, Helsingfors. Detta NCoE inkluderar sex forskargrupper från Finland, Sverige och Danmark. Telefon: +358-9-4744-8393. E-post: leena.peltonen@ktl.fi
Finansiärer
Initiativtagare och finansiärer till programmet är Nordiska samarbetsnämnden för medicinsk forskning (NOS-M), Nordiska ministerrådet och Nordisk Forskerutdanningsakademi (NorFA). NOS-M utgörs av representanter för de nordiska forskningsråden för hälso- och medicinsk forskning: Ämnesrådet för medicin (Vetenskapsrådet), Statens sundhedsvidenskabelige forskningsråd, Forskningsrådet för hälsa (Finlands Akademi), Norges forskningsråd samt Islands Forskningsråd.
Kontaktinformation
Teresa Karlsson, NcoE-programmets sekretariat, Ämnesrådet för medicin, 08 546 44 286 E-post: teresa.karlsson@vr.se
Polyper i näsan och bihålorna visar sig bland annat som nästäppa, snuva och ofta bortfall av luktsinnet. Patienter med näspolyper beskriver många gånger luktsinnesförlusten som det värsta symtomet. Sjukdomen behandlas medicinskt med kortisonpreparat eller kombinerat med kirurgi.
Läkare Ebba Hedén-Blomqvist har i sitt avhandlingsarbete studerat olika behandlingsalternativs effekter på luktsinnet. Resultaten visar att operation av polyper gav signifikant mindre nästäppa, jämfört med enbart medicinsk behandling, men gav inte någon ytterligare förbättring av luktsinnet. Tio dagars kombinerad behandling med kortisontabletter och kortisonspray gav en påtaglig förbättring av luktsinnet.
En slutsats är att om, efter inledande kortisonbehandling, nästäppa är huvudsymtomet hos patienter med näspolyper, rekommenderas kirurgisk behandling. Om däremot luktnedsättning är huvudsymtomet, tillför kirurgisk behandling i normalfallet inte någon ytterligare förbättring.
En studie har också gjorts av hur luktnedsättning eller luktsinnesförlust påverkar patienternas livskvalitet och hur de lär sig att leva med detta handikapp. Patienter med besvärande luktnedsättning har hittills varit en styvmoderligt behandlad patientgrupp. Resultaten visar att patienter som drabbas av luktnedsättning kan uppleva en påtaglig försämring av livskvaliteten. För att hantera detta handikapp kan vissa praktiska och känslomässiga förhållningssätt uppmuntras hos patienter som nyligen förlorat sitt luktsinne.
Avhandling:
Evaluation of medical and/or surgical treatment of anosmia/hyposmia in association with inflammatory disease of the upper airway
Författare:
Ebba Hedén Blomqvist, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-517 704 04 eller mail ebba.heden-blomqvist@ks.se
Disputation:
Fredag 11 juni 2004, kl 9.00, Nanna Svartz auditorium, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Rapporten från Idrottshögskolan och Lärarhögskolan i Stockholm baseras på den omfattande studien Skola-Idrott-Hälsa, i vilken närmare 2000 skolbarn ingår. De olika delarna tar upp ämnets historiska utveckling, lärares och elevers syn på och inställning till ämnet idag, elevernas motoriska förmåga, förekomsten av friluftsliv i skolan samt arbetet med lokala kursplaner och styrningen av ämnet.
– Bland eleverna i år fem är nästan alla positivt inställda till ämnet, säger Håkan Larsson, forskare vid Lärarhögskolan, men i takt med att eleverna blir äldre får fler en negativ inställning till ämnet, särskilt flickorna. Eleverna som uppskattar ämnet framhåller att det utgör ett välkommet avbrott från en annars stillasittande skoldag, att det är kul att röra på sig och trötta ut sig. Det kan också handla om att de känner sig duktiga i ämnet.
Karin Redelius, forskare vid Idrottshögskolan, konstaterar att de elever som är negativt inställda till ämnet i högre grad än andra elever:
• inte är medlemmar i föreningsidrotten
• inte uppfattar sig som en person som är särskilt fysiskt aktiv
• har lägre betyg i ämnet
• tror att deras föräldrar tycker att ämnet är mindre viktigt än andra skolämnen
• anser att pojkar och flickor inte alltid borde ha idrott tillsammans
– Många idrottslärare hävdar att skolans idrottsundervisning ska vara något annat än föreningsidrotten, betona rörelseglädje och kunskap om hälsa istället för tävling och prestation, men eleverna har svårt att uppfatta denna skillnad. Den här studien visar att många elever ser idrott i skolan och idrott i en förening som samma sak, säger Håkan Larsson.
– De elever som har erfarenhet av föreningsidrotten har inget problem med detta, hävdar Karin Redelius, de gillar ämnet, känner sig duktiga, blir positivt bekräftade och tycker att det mesta är roligt. De elever som inte tränar på sin fritid och därmed skulle behöva röra sig mer under idrottslektionerna, intar istället ofta en passiv hållning. De känner sig osäkra, upplever sig ofta som dåliga och uppskattar inte ämnet.
Inom ramen för studien fick barnen också genomgå ett motoriskt test. Det var främst barnens förmåga att klara enkla grundformer som att springa, hoppa, kasta och rulla samt kombinationer av dessa rörelser, som bedömdes. I skolår 6 var det 40 procent av eleverna som bedömdes ha små eller stora motoriska brister. Enligt de ansvariga forskarna Anna Tidén och Marie Nyberg borde betydligt fler barn ha en allsidig och god rörelsekompetens vid denna ålder, särskilt då ett kriterium för att bli godkänd i ämnet är att kunna behärska grovmotoriska grundformer.
– Eleverna i år nio bedömdes generellt sett vara motoriskt skickligare än de i år tre. En pessimistisk analys är att vi nu har en ny kull barn som har levt ett mer inaktivt liv och därför inte utvecklat sin motoriska förmåga på samma sätt som de äldre barnen. Det finns därför särskild anledning att fortsätta följa dessa barn, förklarar Anna Tidén och Marie Nyberg.
I dagens skola kan ämnet Idrott och hälsa omfatta väldigt mycket, alltifrån idrottsliga aktiviteter (olika idrottsgrenar) och fysisk träning (konditions- och styrketräning mm) till estetisk verksamhet (rytmik, rörelse och dans) och teoretiska studier (träningslära, hälsolära m m). Aktiviteterna domineras emellertid av de stora bollspelen (t ex fotboll, innebandy, basket) och bollekar. Inslag med koppling till friluftsliv och aktiviteter som dans får idag litet utrymme – trots att dessa moment har en framskjuten ställning i den nationella kursplanen för ämnet. 70 procent av eleverna i grundskolans nionde år menar att de aldrig eller högst ett par gånger per år har orientering, simning eller dans.
Forskarna bakom rapporten menar att ämnet står inför många utmaningar idag. En handlar om att gestalta rörelse och fysisk aktivitet på ett sådant sätt att tävling och prestation ersätts av rörelseglädje och kunskaper om en hälsosam livsstil.
I forskningsrapporten ”Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa” ger nio författare olika perspektiv på skolämnet Idrott och hälsa. Studien är ett samverkansprojekt mellan Idrottshögskolan och Lärarhögskolan i Stockholm. Forskningsledare är professor Lars-Magnus Engström. Redaktörer för rapporten är Håkan Larsson, Lärarhögskolan och Karin Redelius, Idrottshögskolan, båda fil dr i pedagogik.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Håkan Larsson, Lärarhögskolan
hakan.larsson@lhs.se
Tel: 08-737 57 65
Mobil: 070-657 78 09
Karin Redelius, Idrottshögskolan
karin.redelius@ihs.se
Tel: 08-402 22 96
Mobil: 0703-99 95 75
Det kirurgiska vetenskapsområdet är brett och innefattar alla opererande specialiteter från basal till högspecialiserad sjukvård. Torgny Windahl vid Urologiska kliniken stärker nu den högspecialiserade vården vid Universitetssjukhuset ytterligare genom sin avhandling ”Clinical Aspects on Laser Treatment of Lichen Sclerosus and Squamous Cell Carcinoma of the Penis”. Där utvecklas bland annat en ny operationsmetod vid peniscancer som är lika effektiv, men betydligt mer organsparande än konventionella metoder.
– Tidigare tvingades man ofta att göra amputationer vid peniscancer, berättar Torgny. Men med den här operationsmetoden används istället två olika sorters laser för att avlägsna tumören. Det har lett till att vävnad och funktion kan räddas, vilket betyder mycket för patientens livskvalitet, inte minst på det psykosexuella planet.
Fortsättningsvis kommer Torgny studera vilka cancertyper som kan ge dottertumörer, så kallade metastaser, och således kräver en tuffare behandling.
– Vissa cancertyper leder ofta till metastaser i närliggande lymfkörtlar, fortsätter Torgny. Då är det värdefullt att vi kan identifiera dessa cancertyper för att kunna behandla i förebyggande syfte.
Metoder för att tidigt kunna upptäcka komplikationer efter kirurgi saknas inom sjukvården. Men Kjell Jansson visar i sin avhandling ”Intraperitonial Microdialysis Technique and Results” att mikrodialys är en effektiv metod för att förutsäga risker för komplikationer vid stora bukoperationer.
– Läckage från tarmen ut i buken är relativt vanligt efter tarmkirurgi och kan leda till mycket allvarliga reaktioner som chocktillstånd och slå ut många vitala organ, förklarar Kjell. Därför lägger vi i samband med stora bukoperationer in en liten kateter i buken som med hjälp av mikrodialys mäter ämnesomsättning och syresättning i bukorganen, vilket är av stor betydelse för patientens hälsa. Metoden betyder att vi i ett mycket tidigt skede, flera dagar innan patienten blir dålig eller får avvikande blodprover, kan förutsäga risken för komplikationer. På ett så tidigt stadium är det betydligt enklare att behandla, vilket innebär att patienten slipper många besvärliga behandlingar samtidigt som samhället sparar kostnader för lång intensivvård.
Lars Norgren, professor i kirurgi, med det övergripande forskarutbildningsansvaret för kirurgiämnet tycker att det är glädjande att kunna inleda den kirurgiska forskningsverksamheten med två disputationer dagarna efter varandra i ett så tidigt skede.
– Det är en början som inte många får uppleva, menar Lars. Kirurgi är ett stort område och det finns goda potential för framtida utveckling här i Örebro.
Torgny Windahl disputerar 10 juni kl. 13.00 i Wilandersalen vid Universitetssjukhuset Örebro
Kjell Jansson disputerar 11 juni kl. 11.00 i B-husets aula vid Universitetssjukhuset Örebro
För mer information kontakta Torgny Windahl på tel 019-602 15 58 eller Kjell Jansson på tel 019-602 45 96
Bild på Torgny Windahl och Kjell Jansson finns att hämta på Universitetssjukhusets webbplats på adressen: http://www.orebroll.se/forskning/bildbank
Fler medicinska forskningsnyheter hittar du på http://www.orebroll.se/forskning
I studien genomfördes psykiatriska undersökningar på 392 personer under en 20-årsperiod, från dess de var 70 år tills de var 90 år. Vid 85-årsundersökningen led var tionde demensfri undersökningsperson av hallucinationer eller vanföreställningar.
Resultaten visar att prognosen för de drabbade är dålig. De har sämre förmåga att klara sin dagliga livsföring, har en sämre logisk och språklig förmåga, är oftare nedstämda och har ångest samt utvecklar oftare demenssjukdom. De 85-åringar som lider av hallucinationer har dessutom sämre synförmåga och oftare allvarlig depression. De kvinnor som lider av hallucinationer har en ökad dödlighet. Det är därför viktigt att äldre med psykotiska besvär får hjälp av sjukvården för att utröna orsaken till psykosutvecklingen och därefter få behandling.
– Anhöriga, som ofta har en tät kontakt med de äldre, är en viktig informationskälla för att hitta dessa symtom, säger avhandlingens författare, specialistläkare Svante Östling.
Han har därför genomfört omfattande intervjuer med anhöriga. Han har dessutom studerat de äldres medicinska journaler. Dessa båda angreppssätt förklarar avhandlingens resultat som visar att en större andel äldre lider av psykotiska symtom än vad forskningen tidigare visat.
På en grupp av de demensfria 85-åringarna genomfördes dessutom en datortomografi av hjärnan. Resultaten visar att hos dem med hallucinationer eller vanföreställningar var det tre gånger så vanligt med förkalkningar i en del av hjärnan som förknippas med utvecklandet av psykotiska symtom, de så kallade basala ganglierna, än hos dem utan symtom.
– Det är ett helt nytt forskningsfynd, säger Svante Östling.
Avhandlings är en del av den stora epidemiologiska undersökningen Hälsa 70, den så kallade H70-studien, som genomförs vid Sahlgrenska akademin. H70-studien påbörjades 1971 då 392 70-åriga män och kvinnor rekryterades att ingå i studien. Dessa 70-åringar har sedan följts till 103 års ålder för att se hur deras psykiska hälsa är. Undersökningsmaterialet har kontinuerligt fyllts på med nya 70-åringar. H70-studien pågår alltjämt.
Avhandlingen är skriven av:
Specialistläkare Svante Östling, telefon: 031-342 26 91, mobiltelefon: 0708-31 22 42,
e-post: svante.ostling@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Ingmar Skoog, telefon: 031-342 12 89, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri
Avhandlingens titel: Psychotic Symptoms and Paranoid Ideation in the Non-Demented Elderly. A population study on prevalence, incidence, and associated factors, and their relationship to cognitive functioning and prognosis
Avhandlingen försvaras fredagen den 11 juni, klockan 13.00, samlingssalen, Blå stråket 10, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69,
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
I denna avhandling visar Ane Kirkegaard att befolkningsökning är förknippad med diskurser kring sexualitet, moral, maskulinitet och femininitet – inte bara preventivmedel och ändrade familjeideal. Hon visar med andra ord att det finns många fler faktorer som påverkar befolkningsökning och minskning. Genom att undersöka den historiska bakgrunden i Zimbabwe (forna Syd Rhodesia) har hon kunnat visa att befolkningsökning, och beslut kring barnafödande av idag är knutet till raspolitiken i forna Syd Rhodesia. Denna politik fokuserade inte bara på kolonial jordpolitik och marginalisering av de svarta, utan även på kontrollen av framförallt kvinnors sexualitet – och i förlängningen därav – deras reproduktion. Kvinnors barnafödande blev bland annat ett viktigt retoriskt vapen under frigörelsekriget.
Genom att fokusera på ras, kön och ålder visar avhandlingen också att de gängse förklaringsmodellerna för befolkningsminskning inte stämmer med det som sker i Zimbabwe idag. Dels har landet inte blivit mindre, utan mera fattigt, och kvinnans ställning har inte avsevärt förbättrats. Samtidigt går preventivmedelsanvändningen upp och barnafödandet minskar.
Avhandlingens titel: A matter of difference? Family planning and gendered discourses on sexuality and reproductive decision-making among Black and White Zimbabweans
Avhandlingsförfattare: Ane M. Ø. Kirkegaard , tel. 031-773 4683 (arb.)
e-post: A.Kirkegaard@padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Dr. Mark Epprecht, Queens University, Canada
Tid och plats för disputation: Måndagen den 14 juni 2004 kl. 10.15, sal 105, Världshuset, Brogatan 4, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Hjärt- och kärlsjukdomar, t.ex. hjärtinfarkt och stroke (slaganfall), är en vanlig dödsorsak i Sverige. Välkända och väl undersökta riskfaktorer är rökning, högt blodtryck, höga halter blodfetter, övervikt, diabetes och för lite motion.
Man vet också att risken för hjärt- och kärlsjukdomar är större i vissa delar av Sverige än i andra och att låginkomsttagare generellt sett har större risk än höginkomsttagare. Men hur ser det ut om man granskar mönstret mera i detalj och studerar risken i t.ex. olika boendeområden (församlingar och kommuner)? Och hur påverkar förändringar i inkomst individens hälsa, t.ex. överlevnaden efter en hjärtinfarkt?
Det ska undersökas av specialistläkaren Juan Merlo och hans forskarkollegor med hjälp av en imponerande databas med uppgifter om drygt 1 miljon skåningar från en period på 30 år (1970-2000). Projektet har fått 1,2 miljoner av statliga Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).
– En intressant fråga är om hälsan påverkas av hur individens ekonomiska situation utvecklas under livet. Är det viktigt att nå en hög inkomst eller är det viktigare att få en inkomstökning, oavsett om inkomsten är hög eller låg? Enligt preliminära resultat har låginkomsttagare som fått en större löneökning mindre risk för hjärt- och kärlsjukdomar än de som fått en lägre löneökning. Ändå tillhör de samma grupp av lågavlönade, säger Juan Merlo.
– Ytterligare en fråga är om en positiv ekonomisk utveckling i kommunen har samband med bättre hälsa för individen, oavsett om individen har hög eller låg inkomst.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Juan Merlo, Samhällsmedicinska institutionen, Lunds universitet.
Tel: 040-33 20 64
Mobil: 070-637 20 64
E-post: Juan.Merlo@smi.mas.lu.se
Med allt effektivare fiskeredskap kan fångsterna många gånger hållas på samma nivå som tidigare trots att de ekologiska förutsättningarna försämrats. På så sätt blir beroendet av fossilbränsleslukande teknik allt större och signalerna från ekosystemen allt mer osynliga. Det visar Miriam Huitric i sin avhandling i naturresurshushållning vid Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet. Hon har använt både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga metoder för att studera hur människor organiserar sig för att hantera miljö- och resurshanteringsproblem.
Studierna i avhandlingen behandlar korallreven i Belize, hummerfisket i Maine, USA och odlingen av jätteräkor i thailändska mangroveskogar. I denna mycket mångfacetterade avhandling har Miriam Huitric bedrivit fältstudier vid korallreven, intervjuat fiskare och tjänstemän och grävt djupt i fiskeristatistiken och den vetenskapliga litteraturen. Syftet har varit att förstå hur man bäst förvaltar ekosystem så att de klarar av framtidens miljöförändringar och naturliga störningar – utan att förlora förmågan att förse människorna i dessa områden med naturresurser, ekosystemtjänster och andra värden.
Miriam Huitric visar att ett hållbart nyttjande av naturresurser är beroende av väldefinierade äganderätter och god förmåga att tolka signaler från ekosystemen. Och att tekniska lösningar och missriktade ekonomiska subventioner ofta döljer dessa signaler.
Ett exempel är de hårt subventionerade thailändska räkodlingarna. De ger allvarliga miljökonsekvenser i form av skövlade mangrovesumpskogar och utsläpp av gödande ämnen och antibiotikarester. Miljontals fattiga människor är beroende av mangroven för sin försörjning. Mangroven är bland annat viktig för det kustnära fisket eftersom trädens speciella rotsystem fungerar som ett slags barnkammare för fiskar, räkor, krabbor med flera. Dessutom renar mangroven också det vatten som rinner med floderna mot havet och skyddar även kusten mot översvämning.
Miljölagstiftningen släpar dock efter i Thailand. Istället för att göra odlingarna mer miljöanpassade löser man oftast problemen genom att flytta räkodlingarna efter 5-10 år. Efter sig lämnar de skövlad mangrove och obrukbara jordar som inte längre kan försörja lokalbefolkningen.
En annan viktig slutsats är att ingen kan veta i förväg exakt hur nyttjandet av naturresurser kommer att påverka ekosystemen. Det krävs därför en ständig utvärdering av olika skötselåtgärder i en gemensam lärandeprocess där forskare, tjänstemän och lokala resursanvändare samarbetar.
Doktorsavhandlingens titel: Masking environmental feedback: Misfits between institutions and ecosystems in Belize and Thailand.
Miriam Huitric nås på tfn 08-673 97 08 eller 070-275 44 98 eller e-post miriam@beijer.kva.se
En systematisk hantering och spridning av kunskap (Knowledge Management) beskrivs idag på många håll som en modell för hur företag borde organisera sin verksamhet för att bli innovativa och därigenom skapa konkurrensfördelar. Med sin avhandling ifrågasätta författaren Andreas Diedrich mycket som tas för givet inom det rådande managementtänkande om hur en modern organisation borde göra för att ta tillvara sina kunskaper.
Avhandlingen visar att de drivande personernas upptagenhet med modeller, ritningar, planering, kontroll och standardiserad dokumentation av kunskap leder dem till att koncentrera sig på verktyget för uppgiften som om det vore själva uppgiften. De konstruerar ett system för att främja processen för kunskapsutbyte inom organisationen, som om det vore själva processen.
– Kunskapsspridning äger i viss utsträckning trots allt rum spontant. Kanske kan man se den överambitiösa teknifieringen som ett exempel på ”hur det bästa blir det godas fiende”, säger Andreas Diedrich
Studien har på nära håll följt en grupp ingenjörer, chefer och IT-experter i deras arbete med att utveckla och implementera ett Knowledge Management-system i ett stort skandinaviskt industriföretag. Det handlar om spridning av ”Best practices”, dvs metoder och problemlösningar som visat sig framgångsrika på ett ställe i företaget skall göras kända och tillgängliga för andra delar av det stora företaget.
Tid för disputation: lördag 12 juni 2004 kl 10
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Andreas Diedrich
Avhandlingens titel: ”Engineering Knowledge – How Engineers and Managers Practice Knowledge Management”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta: Andreas Diedrich, tel 031-7735404, e-post andreas.diedrich@handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Reservoarer kan inverka negativt på vattnets kvalitet på grund av. kemiska och biologiska processer som sker under tiden vattnet magasineras. Ett vanligt problem är tillväxt av så kallade heterotrofa bakterier, vilka lever av den resthalt av organiskt material som finns kvar i vattnet efter behandlingen i vattenverket. Bakterierna bildar en biofilm på alla fasta ytor som är i kontakt med vattnet.
Dessa bakterier är i sig inte direkt hälsofarliga men kan skydda andra, sjukdomsalstrande mikroorganismer som kommit in i ledningssystemet. Heterotrofa bakterier kan även ge lukt- och smakstörningar på dricksvattnet. Risken för problem med tillväxt av heterotrofa bakterier är störst om vattnet har en hög resthalt av biologiskt nedbrytbart organiskt material, samt om vattentemperaturen överstiger 10-15 grader.
För att minska risken för påverkan på vattenkvaliteten är det viktigt att vattnet i reservoarerna omsätts kontinuerligt och att vatten inte blir stillastående i reservoaren under lång tid. Tidigare internationella studier tyder på att vattenvolymen i reservoarer ofta har en stabil temperaturskiktning, vilket i praktiken innebär att vattnet är något varmare nära ytan och något kallare vid botten. Skiktningen förhindrar omblandningen och kan leda till att vattnet blir stillastående i en del av reservoaren. Kunskapen om hur man undviker temperaturskiktning i reservoarer är dock bristfällig, vilket framgår av de riktlinjer som idag används vid konstruktion och drift av reservoarer.
Ola Nordbloms doktorsavhandling behandlar blandningsprocesser i dricksvattenreservoarer, speciellt hur förekomst av temperaturskiktning inverkar på blandningsprocessen och hur skiktning kan undvikas. Nordblom har under lång tid mätt temperaturen i två dricksvattenreservoarer under normala driftförhållanden. Tredimensionell numerisk strömningsanalys (CFD) har också använts för att i detalj analysera blandningsförloppet. Resultaten visar att en till synes obetydlig temperaturskillnad på 0,2-0,5 grader mellan det vatten som strömmar in till reservoaren och det vatten som redan befinner sig i reservoaren är tillräckligt för att initiera skiktning och stagnation. Stagnation kan dock undvikas med relativt enkla åtgärder genom att man dimensionerar inloppsledningen så att inloppshastigheten blir tillräckligt stor. Hur stor hastighet som krävs i ett visst fall beror dels på reservoarens geometri och inloppets placering, dels på skillnaden i densitet mellan inströmmande och magasinerat vatten.
– Resultaten från projektet kan användas för att uppskatta risken för stagnation i dricksvattenreservoarer och bestämma vilken inströmningshastighet som krävs för att undvika stagnation i några vanliga typer av konstruktioner. Därmed blir det möjligt att bättre kontrollera hur länge vattnet stannar i reservoaren och minimera risken för negativ påverkan på dricksvattenkvaliteten. Resultaten kan förväntas leda till nya rekommendationer vid konstruktion av reservoarer, säger Ola Nordblom.
Avhandlingen ”Mixing and Stagnation in Drinking Water Storage Tanks” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 28 maj 2004.
Kontaktinformation
Mer information.
Ola Nordblom, Institutionen för vatten miljö transport, Chalmers,
tel: 031-7722148, eller SMHI 011- 495 80 00
e-post:Ola.Nordblom@wet.chalmers.se
Jennie Barron presenterar i sin avhandling vid Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet forskning på småskalig majsodling i semi-arida Kenya och hur vatten och näringstillförsel ger ökad skörd utan att vattenmängden behöver öka.
Tropiska torrområden i Afrika karakteriseras av korta regnsäsonger, med stor variation i regnmängd och antal regntillfällen. Detta leder till vattenbrist för odlade grödor som behöver jämn tillgång på vatten för bra utveckling och skörd. Konsekvensen av dålig vattentillförsel blir låga eller inga skördar för bonden. Typiskt för småskaliga odlingssystem i dessa klimat är låga skördar runt 1 t ha-1 dvs. 1/3-1/5 av den potentiella skörden. Snabb befolkningstillväxt och låg produktionstillväxt ger ökad matbrist samtidigt som miljö- och naturresurser hanteras ineffektivt och till och med degraderas genom överutnyttjande.
Jennie Barron visar hur man med enkla medel kan utnyttja regn i form av ytavrinning i landskapet för att överbrygga grödans vattenbrist under växtsäsongen. Försöket utfördes med bönder i semi-arida Kenya under fem säsonger. I odlingssystemet utnyttjades en handgrävd damm för uppsamling av ytavrinning, som sedan användes för stödbevattning av småskalig majsodling. Bättre vattentillgång för grödan i kombination med bättre näringstillförsel ökade böndernas skördenivå med 40% över de fem försökssäsongerna. Resultaten visade att en bonde som både stödbevattnade och gödslade kunde skörda mer än hushållskonsumtionen fyra av fem säsonger, medan de vanliga odlingssätten knappt täckte den egna konsumtionen tre av fem säsonger.
Systemet med stödbevattning kombinerat med gödsling var ekonomiskt lönsamt jämfört med böndernas nuvarande odlingssätt utan gödsling och utan stödbevattning. Samtidigt ökar bondens möjligheter att vara självförsörjande med mat. Stödbevattning av majs resulterade också i bättre långsiktigt vattenutnyttjande, dvs. mindre vatten förbrukades för samma mängd producerad gröda. Systemet med uppsamling av ytvatten för stödbevattning gav endast små effekter för vattentillgången nedströms. Dessa resultat visar att man kan öka matproduktion med samma vattenåtgång utan att behöva kompromissa med andra vattenanvändningsområden i landskapet.
Doktorsavhandlingens titel: Dry spell mitigation to upgrade semi-arid rainfed agriculture: Water harvesting and soil nutrient management for smallholder maize cultivation in Machakos, Kenya
Jennie Barron kan nås på tfn 08-16 42 54 eller e-post jennie@ecology.su.se (Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm).
Till gestaltare av interiörerna hade Gustav III utsett Louis Masreliez, en av det svenska 1700-talets mest bildade konstnärer, en veritabel peintre-philosophe. Figurer och motiv hämtades från antika förebilder men kombinerades på ett medvetet sätt för att uttrycka olika budskap, både öppna och fördolda.
Thérèse von Lampe rekonstruerar dessa budskap och presenterar två tolkningsförslag i sin avhandling som hon nu lägger fram vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Först prövar hon olika politiska och kulturella meningar på utsmyckningen i de nio officiella rummen, meningar som antas vara riktade till både samtiden och eftervärlden. Denna första granskning söker oförtäckta budskap och visar att Gustav III hyllas som hjältekonung, konstmecenat och en Augusti like. Därefter följer ett esoteriskt tolkningskapitel där Thérèse von Lampe fördjupar meningen och använder kunskap om mystiska läror för att uttolka hemliga budskap i samma motiv. Denna senare granskning motiveras av det kända intresset för mystik i 1700-talets kungahus. Gustav III var Frimurareordens protektor, och att han var intresserad av alkemi och andra översinnliga läror är sedan tidigare belagt.
Vidare visar Thérèse von Lampe att kompositionerna låter sig utläsas in i minsta detalj och även att motiven har stått sig över seklen. Utsmyckningens mening är än idag avläsbar för dagens humanist. Utan instuderad kunskap kan dagens betraktare dock sägas avläsa motiven som stråkdrag på ett instrument som saknar resonansbotten – och som en viktig infallsvinkel hävdar hon att ”skapande fantasi” också krävs av åskådaren. Hon vill visa att förmågan att associera värdesattes högt vid 1700-talets slut, att espri är en förutsättning för en korrekt avläsning av dåtidens inredningskonst.
Avhandlingen behandlar en dekor som är av stor betydelse i den svenska konsthistorien. Gustav III:s paviljong är ett av de bäst bevarade lustslotten i Sverige – och i Europa – och utsmyckningen anses vara Louis Masreliez främsta skapelse. Inredningen av paviljongen har inte tolkats som betydelsebärande tidigare, inte som helhet, och har inte heller granskats esoteriskt. Analyserna i detta arbete bidrar därmed med helt ny kunskap om 1700-talets inredningskonst och kan ses som en nyckel till denna och andra samtida rumsinredningar.
Doktorsavhandlingens titel: Det skapande rummet. Bildutsmyckningen i Gustav III:s paviljong på Haga. Två tolkningsvägar.
Avhandlingen innehåller 316 sidor med 200 ill. i färg och sv/v
Disputationen äger rum torsdag den 10 juni kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är fil.dr Merit Laine, intendent vid Nordiska museet.
Thérèse von Lampe kan nås på tfn 767 55 35 eller 073-975 56 44, e-post: vonlampe@glocalnet.se
Vad gör egentligen svenska forskare i en 27 km lång tunnel på gränsen mellan Schweiz och Frankrike? Förvissa dig själv om forskningsläget vid besök på det världsledande laboratoriet för experimentell partikelfysik, CERN.
I 50 år har CERN försett världen med sensationella forskningsresultat, främst inom fysiken. Ett bevis på framgången är att flera Nobelpristagare har gjort sina experiment här. En stor del av forskningen handlar om att beskriva naturens byggstenar och kraftbärare samt deras växelverkan. Forskningen försöker också att beskriva samtliga naturkrafter i en universalkraft. I spåren på forskningen har även följt ett antal viktiga tekniska framsteg, t ex uppfanns webben, www, för att forskarna skulle kunna hantera de enorma mängder data de får fram. Nästa steg, den s.k. gridtekniken, är under utveckling. Flera typer av medicinsk röntgen och viss cancerterapi har också sitt ursprung här.
Tid, plats och anmälan
31 augusti – 1 september 2004
Resan består av flyg till och från Genève, en hotellövernattning och uppehälle under de två dagarna.
I programmet ingår visning av anläggningen med fokus på de experiment som svenska forskare deltar i och de gåtor man hoppas få svar på när den nya acceleratorn tas i drift 2007.
Du som vill åka med till CERN ska
Ge en kort motivering
Berätta var du är anställd/för vilka media du arbetar om du är frilans /
Berätta något om dina specialbevakningsområden/intressen
Om intresseanmälningarna överstiger antalet platser (5 st) kommer Vetenskapsrådet att göra ett urval, med hänsyn tagen bland annat till användarnyttan, geografisk spridning, fördelning mellan olika medier etc.
Senast den 21 juni vill vi ha din intresseanmälan för att kunna fatta beslut och ge besked strax efter midsommar.
Välkommen att skicka in din intresseanmälan till Camilla.Jakobsson@vr.se.
Kontaktinformation
Camilla Jakobsson, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap. Tel 08-546 44 336. E-post: camilla.jakobsson@vr.se
Man har hävdat att det ligger närmast till hands att använda sig av reglerna för köp av lös egendom analogt på dessa avtal eftersom avtalens yttersta syfte är att den som i avtalet blivit berättigad att avverka också ska förvärva äganderätten till det virke som avverkats.
Dessa och liknande frågor diskuterades i Sverige ganska flitigt i början av 1900-talet. Många ärenden hamnade också i Högsta domstolen.
I vissa frågor utbildades en rättspraxis som i viss mån kan sägas ha fungerat som ett substitut för den saknade lagstiftningen. Sedan 1940-talet har dock dessa frågor inte uppmärksammats i någon större utsträckning i svensk juridisk forskning.
I avhandlingen Skogsavverkningsrätt för doktoranden Christer Ödberg en diskussion i frågan om parternas rättigheter och skyldigheter mot bakgrund av att berörd lagstiftning i flera omgångar ändrats, att branschsedvänjorna förändrats och att rättspraxis i olika hänseendet kan ha blivit inaktuell.
Behandlingen utgår ifrån sådana standardavtal som i dag brukar användas och det viktigaste syftet är att så långt möjligt enligt gällande rätt försöka klarlägga de praktiskt sett viktigaste frågor som kan uppkomma i detta sammanhang.
Dessutom lämnas en del rekommendationer när det gäller standardavtalens framtida utformning.
En viktig tes är att upplåtelse av skogsavverkningsrätt har vissa karakteristiska särdrag som medför att man inte fullt ut kan använda sig av reglerna för nyttjanderätt till fast egendom eller reglerna om köp av lös egendom.
Vanligen ligger reglerna om köp närmast till för analog tillämpning, men särskilt när det gäller fastighetsägarens skyldigheter hävdas att dessa regler i vissa situationer blir alltför betungande.
Dessutom behandlas så kallade sakrättsliga frågor i samband med upplåtelse av skogsavverkningsrätt. Av särskilt betydelse är här sådana fall då antingen fastighetsägaren eller den som förvärvat skogsavverkningsrätten drabbas av utmätning eller konkurs.
Vad krävs till exempel för att den som köpt avverkningsrätten ska vara skyddad gentemot fastighetsägarens fordringsägare? Kan avverkning fortsätta trots att fastighetsägaren försatts i konkurs? Kan en fastighetsägare hindra skogsavverkning sedan den som köpt avverkningsrätte försatts i konkurs?
Detta är den första avhandlingen vid Luleå tekniska universitet för avläggande av juris doktorsexamen.
Christer Ödberg är född 1950 i ångermanländska Kramfors. Efter studentexamen började han studera i Uppsala där han tog en jur kand 1976. Tingsmeriteringen gjordes i Luleå och Haparanda 1976-1978 och därefter arbetade Christer Ödberg på Allmänna advokatbyrån i Luleå.
1982 blev Ödberg medlem i Advokatsamfundet och efter två år inom LRF (1985-1986) övergick han till en tjänst som lärare i juridik vid Luleå tekniska universitet, ett arbete han de senaste åren kombinerat med sina doktorandstudier.
Christer Ödberg håller sig med två angelägna fritidssysselsättningar, musik och schack.
Han spelar trumpet, gärna i storband men även i mindre jazzinriktade grupperingar.
I slutet av 1970-talet var Christer Ödberg en av medlemmarna i det numera saligen insomnade Anton Swedbergs Swängjäng och han hade ett visst samarbete med Rekyl, Andreas Aarflot, Ted Ström och Skottes.
För närvarande spelar Christer Ödberg i Luleå storband, Jannes kapell opch Dixielanders.
Upplysningar: Christer Ödberg, tel. 0920-49 18 16, christer.odberg@ltu.se eller universitetets pressansvaiga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
