– Vi kommer att undersöka det närmare, säger avhandlingens författare Awwad Al Bishri, tandläkare med käkkirugi som specialitet.
Awwad Al Bishri kom till universitetssjukhuset MAS från Saudi Arabien för fyra år sedan för att utbilda sig till specialist i käkkirurgi. Här blev han intresserad av de skador som drabbar patienter som genomgår käkkirurgi, exempelvis för att ändra svåra över- och underbett, och han skrev in sig som doktorand vid Malmö högskola. Under operationerna kan ansiktets känselnerver komma i kläm och ge nedsatt känsel på haka och läppar.
– Skadorna är ofta övergående, men hos en del blir de permanenta och ätsvårigheter kan uppstå. Därför är det viktigt att hitta en lösning på problemet. Jag ville ta reda på vad som påverkar risken att drabbas, säger Awwad Al Bishri.
En enkätundersökning av 43 patienter som tidigare opererats i käken visade att kortison halverade antalet bestående nervskador.
– Det var överraskande eftersom många menar att kortison försämrar nervernas återhämtning. Skälet till att vi alls ger kortison är att det minskar svullnaden i ansiktet efter operationen, förklarar Awwad Al Bishri.
Kan hjälpa vid handskador
I nästa steg genomförde Al Bishri och den forskargrupp han tillhör på avdelningen för käkkirurgi på Odontologiska fakulteten en studie på råttor. De fann att råttor som efter en nervskada gavs kortison återfick gångfunktionen bättre. Förklaringen kan vara att kortison på lång sikt stimulerar kroppens immunförsvar.
– Normalt undertrycker kortison immunförsvaret. Det var därför många trodde att kortison skulle påverka den skadade nervens återhämtning negativt. Men vi gav kortison bara under en dag. Vi såg att de vita blodkroppar som hjälper till med läkningen av nerver först minskade hos råttorna som fått kortison, men efter ett par dagar blev de fler än hos övriga. Vi tror att det är denna rekyleffekt som ligger bakom de positiva resultaten, säger Awwad Al Bishri.
I så fall skulle behandling kunna få en vidare spridning och användas på andra åkommor där nerver i det perifera nervsystemet kommit till skada, förklarar han. För att undersöka den möjligheten kommer forskargruppen, under ledning av professor Jan Rosenquist, att genomföra ytterligare undersökningar för att belysa den exakta verkningsmekanismen.
– Tanken att använda kortison vid handskador är intressant, säger Lars Dahlin, docent och handkirurg på universitetssjukhuset MAS, och inblandad i avhandlingens försök på råttor. Jag tror dock inte att det kommer att fungera i de fall nerven är helt avklippt.
Till att börja med betyder resultaten mest för de patienter som opereras med käkkirurgi.
– Vi ger dem nu en högre dos kortison än tidigare, eftersom vi tror att det är bäst. Dessutom visade avhandlingen att nervskadorna kan minskas med en viss typ av operation, säger Awwad Al Bishri.
För mer information, kontakta Awwad Al Bishri på mailadress albishri@hotmail.com.
Kontaktinformation
albishri@hotmail.com.
Forskningen har ägt rum inom ramen för det s k Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet, ett nätverk av forskare som stöds av bland andra Vetenskapsrådet och Stiftelsen för strategisk forskning (se www.nano.ftf.lth.se). Anders Mikkelsen, Lars Samuelson och deras kollegor beskriver den nya tekniken i en artikel i tidskriften Nature Materials.
– Nanotrådar kallas på engelska också ”morrhår”, whiskers, eftersom man tillverkar dem så att de växer uppåt från en yta. Det vi gjort är att utveckla ett sätt att ”klyva” morrhåren antingen tvärsöver eller på längden, så att man kan se hur de ser ut inuti, säger Anders Mikkelsen från avdelningen för synkrotronljusfysik.
De nanotrådar man tillverkat vid avdelningen för fasta tillståndets fysik består av halvledarmaterialet galliumarsenid, ett material som bl.a. används till chipsen i en mobiltelefon. Galliumarsenid-trådarna har bäddats in i ett annat material (kristallin aluminiumgalliumarsenid) så att bara en mikrometer av varje tråd stuckit upp. Detta har gjort det möjligt att skära av tråden i olika vinklar så att den avskurna ytan kunnat studeras i ett sveptunnelmikroskop, i vilket en mycket skarp metallspets förs över ett elektriskt ledande material. Det är genom att mäta strömmen mellan de båda ytorna som mikroskopet ger en ”bild” av de enskilda atomerna i materialet.
Nanotrådar var nyligen med som en av de tio mest spännande nya framtidsteknologierna på en lista gjord av MIT Technical Review från Massachusetts Institute of Technology. Forskarnätverket i Lund nämndes samtidigt som ett av de främsta på området. Att kunna studera den inre strukturen i en nanotråd och se orenheter och defekter i atomskala är ett stort framsteg när det gäller möjligheten att använda dessa ”nano-morrhår” i olika tillämpningar. Lundaforskarna har redan skapat ett nytt företag, QuMat technologies, som ska utveckla kommersiella möjligheter för nanotrådarna.
Mer information samt digitala bilder kan fås från Anders Mikkelsen, tel 046-222 96 27 eller 070-449 10 92, anders.mikkelsen@sljus.lu.se. Allmänna frågor om nanotrådar och deras användningsmöjligheter kan ställas till Lars Samuelson, 046-222 76 79 eller 070-317 76 79, lars.samuelson@ftf.lth.se.
Pappersutgåvan av Nature Materials kommer i augusti, men artikeln finns redan på nätet och har valts till månadens ”highlight” hos tidskriften. För en sammanfattning, se http://www.nature.com/nmat/pressrelease/, för artikeln i sin helhet, se www.nature.com/nmat (klicka på Advance Online Publication och rulla nedåt i listan).
Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) kan en psykiskt sjuk person vårdas och behandlas mot sin vilja. Den patient som vårdas med stöd av LPT är inte dömd till psykiatrisk tvångsvård för att han/hon har begått ett brott utan på grund av personens psykiska hälsotillstånd och vårdbehov. Tvångsvård får endast ges om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och har ett oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnet-runt-vård och inte frivilligt samtycker till sådan vård.
Beslut om tvångsvård fattas först av en chefsöverläkare inom psykiatrin. Tvångsvården får pågå i högst fyra veckor, sedan måste den prövas i domstol. Domstolarna (länsrätterna) har i genomsnitt 500 ärenden om året som rör LPT, varav en del är överklaganden.
– Lagen om psykiatrisk tvångsvård ska sätta gränser för när tvångsvård får ske och reglerna är utformade till skydd för den enskilde individen. Men lagen används ju av både sjukvårdspersonal och domstolar och som lagen är skriven kan den ge utrymme för olika tolkningar, säger Ewa Gustafsson på Juridiska institutionen vid Lunds universitet.
I ett nystartat forskningsprojekt ska hon analysera alla domstolsbeslut under 2003 och 2004 som rör LPT. Syftet är att studera hur lagen tillämpas inom sjukvården och av domstolarna och jämföra med bl.a. lagtexten och förarbeten till lagen.
Ett exempel är vilken innebörd man lägger i begreppet ”allvarlig psykisk störning”. Finns det en konflikt mellan lagstiftningens intentioner och hur man inom hälso- och sjukvården och inom domstolarna bedömer psykiatriska tillstånd? Vilka konsekvenser får det i så fall för patienterna?
Projektet finansieras av det statliga Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
För mer information kontakta Ewa Gustafsson, Juridiska institutionen, Lunds universitet.
Tel: 046-222 10 36
Mobil: 070-317 40 75
E-post: Ewa.Gustafsson@jur.lu.se
Resultaten publiceras i den världsledande vetenskapliga tidskriften Science den 23 juli.
Forskargruppen som leds av professor Thomas Borén, medicinsk kemi och biofysik, samarbetar med forskare vid Lunds, Göteborgs och Stockholms universitet, Karolinska institutet samt flera forskargrupper i Europa, Sydamerika, USA och Japan.
Magsårsbakterien Helicobacter pylori är en bakterie som halva jordens befolkning bär på. Bakterien kan infektera en persons slemhinnor i magsäcken utan att orsaka obehag. Hos en del utvecklas en mild inflammation som orsakar magkatarr, men om inflammationen blir kraftigare kan den utvecklas till magsår. Magsår drabbar var tionde svensk och bakterien Helicobacter pylori anses vara den främsta orsaken. Bakterien kan också orsaka magcancer. Magcancer är en av de vanligaste cancerformerna och bortåt hälften av alla fall anses bero på magsårsbakterien.
Borén kunde redan 1993 visa att Helicobacter pylori bakterien i magen framför allt fäster till de sockerstrukturer som individer av blodgrupp 0 uppvisar. Det stämde bra med den kunskap som funnits sen 1950-talet om att magsår främst drabbar personer med blodgrupp 0.
De fortsatta studierna visade att magsårsbakterien har en unik anpassningsförmåga och att den utnyttjar kroppens försvar för att få ett ännu starkare fäste. Detta förklarade bland annat varför inflammationen i magsäcken kan variera, från att nästan vara försvunnen till att slå till med full kraft igen, och varför den är så svår att bota. Bakterien är som en kameleont, den ser till att trivas i alla miljöer och anpassar sig efter den individ den befinner sig i.
När forskarna började studera varför bakterien binder så starkt till blodgrupp 0 upptäckte man något mycket intressant – bakterien anpassar sig till den lokala befolkningen.
Vid den första studien så kom alla bakteriestammar från Sydamerika. Andelen sydamerikaner som tillhör blodgrupp 0 är betydligt högre jämfört med övriga världen eftersom den indianska ursprungsbefolkningen uteslutande tillhör den blodgruppen. I den nya studien hämtades Helicobacter pylori bakterier från många olika befolkningsgrupper: från tyskar, spanjorer och svenskar i Europa, från eskimåer i Alaska, från olika indianbefolkningar i Sydamerika inklusive Amazonas, samt från japaner i Asien.
De nya resultaten visar att medan Helicobacter pylori bakterien har specialiserats till att nästan enbart binda till blodgrupp 0 individer i Sydamerika, har den utvecklats till en generalist i övriga delar av världen och binder där till alla blodgrupper. Men genom att på så sätt bli bredare i sina vidhäftningsegenskaper så har den också förlorat en del av sin styrka, vilket gör att bakterien ändå får ett starkare fäste hos personer med blodgrupp 0 och kan orsaka större skada.
– Något som är spännande är att Helicobacter-bakterien på så pass kort tid, evolutionärt räknat, har blivit en specialist i Sydamerika. De nuvarande sydamerikanska indianerna utvandrade från Asien för 10 000 år sedan, då det fanns en fast förbindelse över Berings sund till Amerika, och sen har således anpassningen till den lokala befolkningen gått väldigt snabbt, säger Thomas Borén.
Hur Helicobacter-bakterien smittar är inte helt klarlagt men troligtvis är det via saliv och avföring. Smittan förs oftast över från föräldrar till barn, sällan mellan vuxna. I utvecklingsländerna är bakterien mycket vanlig, mellan 80 till 90 procent av befolkningen är smittade.
De nya rönen kan vara viktiga pusselbitar för ett framtida vaccin.
– Att utveckla vacciner mot kroniska infektioner såsom magsårsbakterien är en spännande utmaning, och med våra nya resultat i hand så måste vi designa vaccinet efter hur bakterien har anpassat sig till olika befolkningar och blodgrupper. Frågan om vaccin handlar om resurser. De stora läkemedelsbolagen har till stor del dragit sig ur utvecklingen eftersom det tog längre tid att ta fram ett fungerande vaccin än de trodde. Nu ligger all den forskningsutvecklingen på universitetsnivå, och därför är det viktigt att etablera nätverk av kompetenta forskningsgrupper för att mer effektivt kunna samarbeta, berättar Borén.
Science paper No. 13, Functional Adaptation of BabA, the H. pylori ABO Blood Group Antigen Binding Adhesin
First author: Aspholm-Hurtig, Umeå Universitys author(s): M. Aspholm-Hurtig, S. Vikström, R. Sjöström, A. Bäckström, C. Lundberg, A. Arnqvist, J. Mahdavi
Forskningsprojektet har bland andra finansierats av: The Mizutani Foundation Glycoscience Award 2003, JC Kempe och Seth M Kempes Minne, Umeå universitet och Washington University utbytesprogram, EU-kommissionen, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen för Strategisk forskning, Umeå universitets bioteknologifond, Västerbottens läns landsting, Kungliga Vetenskapsakademien, Läkarsällskapet, Svenska sällskapet för medicinska forskning, National Institutes of Health, NIH, Washington University.
Kontaktinformation
Thomas Borén nås på:
070-514 67 67
E-post: thomas.boren@odont.umu.se
The study, which appears this week in the journal Science, used a powerful new DNA profiling technique, originally developed by Wigler’s group, called ROMA (representational oligonucleotide microarray analysis). The technique was initially developed to detect the genetic differences between normal cells and cancer cells. This application of ROMA has revealed several chromosomal amplifications (excess copies of DNA segments) and deletions (missing DNA segments) associated with a variety of human cancers in individual patients (see http://www.cshl.edu/public/releases/revealing.html ).
However, in the course of that work, the researchers were greatly surprised to have detected several large-scale, previously unidentified differences in human DNA when they carried out ”normal to normal” control comparisons of DNA from different individuals.
In the new study, Wigler’s group created an extensive profile of such genetic variation in normal human DNA. The researchers sampled blood and multiple tissues from 20 individuals from a variety of geographic backgrounds. Differences in the chromosomal DNA purified from these samples were detected by ROMA.
The researchers detected 76 large-scale ”copy number polymorphisms” or CNPs. Among the 70 genes associated with the newly-identified CNPs were those involved in Cohen syndrome and neurological development, and others implicated in leukemia and drug resistant forms of breast cancer. In addition, some CNPs identified genes with known influence on ‘normal’ human phenotypes including one–neuropeptide-Y4 receptor–that is directly involved in the regulation of food intake and body weight.
According to the study, a relationship between CNPs and susceptibility to health problems such as neurological disease, cancer, and obesity is an intriguing possibility. The study revealed considerable structural variation in the human genome, most of which was not previously apparent by other methods of genomic analysis.
Previous studies by others using different methods had identified only a handful of such large-scale copy number polymorphisms in human DNA. The increased CNP detection frequency in the new study stems from the greater resolving power of the ROMA technology (which currently employs one probe every 35 kb) relative to other methods. Moreover, several features of ROMA result in a signal-to-background ratio superior to that which can be obtained by hybridization of total genomic DNA to an array of BACs. Further refinements of ROMA, which promise to reveal more information about large-scale polymorphisms in the human genome, are underway.
Among Wigler’s colleagues from Cold Spring Harbor Laboratory, Columbia University, the Broad Institute, the Karolinska Institute, the Fred Hutchinson Cancer Research Center, and Stony Brook University, Jonathan Sebat was the first author of the study.
Kontaktinformation
A copy of the study and interviews with Dr. Sebat are available on request.
Peter Sherwood
Director of Research Communications
Cold Spring Harbor Laboratory
tel: 516-367-6947
e-mail: sherwood@cshl.edu
Anders Zetterberg
professor i tymörzytologi,
Karolinska Institutet
Tel 542 47 260
Nu har en studie vid Karolinska Institutet och Uppsala Universitet undersökt hur syskon till patienter med schizofreni upplever situationen av att ha ett sjukt syskon.
I den aktuella studien gjordes en kvalitativ analys kring de psykologiska aspekterna av att ha ett syskon som lider av schizofreni. Intervjuer gjordes med 16 personer med en bror eller syster som drabbats av sjukdomen. Syskonen fick svara på frågor om själva sjukdomen, hur de hanterat denna och hur det påverkat dem. Sammanställningen av svaren utmynnade i tre huvudteman: syskonrelationens betydelse, anpassningsmönster och rädsla för ärftlighet. Vid samtal om relationens betydelse framkom starka känslor av kärlek, sorg, ilska, avund, skuld och skam i relation till sitt sjuka syskon. De olika anpassningsstrategier syskonen tillämpade var undvikande, isolering, normalisering, omhändertagande och sörjande. Syskonen använde huvudsakligen en strategi. Majoriteten av syskonen uttryckte även en stark rädsla för att själv drabbas av psykisk sjukdom vilket i sin tur påverkade förhållningssättet till det sjuka syskonet.
Sammanfattningsvis så visade denna studie att syskon till patienter med schizofreni i allra högsta grad påverkas av att ha ett sjukt syskon. Samtidigt som man har medlidande med sitt sjuka syskon är man rädd för att själv insjukna. Dessutom känner man skuld över att vara den som skonats från sjukdomen. Många upplever sig själva vara bärare av ”dåliga gener”. Resultaten från studien är i linje med tidigare studier om hur syskon hanterar situationen av att ha en psykiskt sjuk bror eller syster. Denna studie skiljer sig från tidigare forskning genom att även visa på att syskonens egen oro för ärftlighet är betydligt större än förväntat. Detta är ett outforskat område som förtjänar fortsatt uppmärksamhet. Genom att erbjuda syskon till patienter samtal om sin unika situation, kan behandling och stöd till såväl det sjuka som det friska syskonet förbättras
Studien publicerades i juli i tidskriften Schizophrenia Bulletin.
Referens
Stålberg G, Ekerwald H, Hultman CM. Siblings with schizophrenia: sibling bond, coping patterns and fear of possible schizophrenia heredity. Schizophrenia Bulletin, 2004, vol 30(2), s. 445-58.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta Gabriella Stålberg, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Telefon: 08-524 861 66, 0703-42 52 46
E-post: Gabriella.Stalberg@meb.ki.se
Regnvatten som rinner över hårdgjorda ytor, till exempel vägar och tak, transporterar föroreningar till mark och vattendrag. Att använda dagvattendammar är ett erkänt och numera vanligt sätt att förbättra kvalitén på detta vatten innan det rinner ut i sjöar och hav. Hur väl dammen fungerar beror på flödesförhållandena såsom hastighetsfördelning och kortslutande strömmar. En väl fungerande damm kännetecknas av lång uppehållstid för föroreningarna så att de faller till botten, sedimenterar.
För att bättre förstå de processer som påverkar sedimenteringen, utforma effektivare dammar eller utvärdera hur en redan byggd damm fungerar, kan man använda datorsimuleringar. Traditionellt har man använt tumregler och enklare datormodeller i en och två dimensioner vid utformning av dagvattendammar. Den vanligaste metoden för att bedöma hur väl en damm fungerar har emellertid varit mätningar.
– För att kunna använda tredimensionell simulering som ett ingenjörsverktyg för utformning av dammar, är det viktigt att resultatet från en simulering speglar de verkligs flödesegenskaperna i dammen. Därför har jag jämfört simulering och mätning i skalmodeller av en rektangulär dagvattendamm och ett utjämningsmagasin. Överensstämmelsen är god mellan mätning och simulering, förklarar Åsa Adamsson.
– En damm bör utformas så att kortslutande strömmar undviks eftersom de förkortar uppehållstiden för föroreningar. Datorsimuleringar visade att en ö placerad framför inloppet är bästa sättet att undvika kortslutningsströmmar i en befintlig damm. Bäst effekt får man om ön utformas så att det inkommande vattnet träffar ön vinkelrätt, fortsätter hon.
En stor del av partiklar och tungmetaller i dagvatten avskiljs genom sedimentering. Vid simulering av sedimentering är randvillkoret för vad som händer med partiklar när de når bottnen viktigt för att kunna utföra de nödvändiga beräkningarna. Åsa Adamsson föreslår ett randvillkor baserat på skjuvspänningen vid bottnen. Det är ett enkelt randvillkor, men ger trots detta goda resultat vid jämförelse med laboratoriemätningar för sedimentavskiljning. Simuleringar kan också användas till att förutsäga var i dammen sedimentering kan ske.
Avhandlingen ”Three-Dimensional Simulation and Physical Modelling of Flows in Detention Tanks – Studies of Flow Pattern, Residence Time and Sedimentation” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers under våren 2004.
Åsa Adamsson är uppvuxen i Skultorp utanför Skövde.
Kontaktinformation
Mer information
Åsa Adamsson, Institutionen för vatten, miljö, transport, Chalmers tekniska högskola, tel 031-772 2151,
e-post asa.adamsson@wet.chalmers.se
Informationssökning handlar om att söka efter information i mycket stora databaser. En användare tillhandahåller en sökfråga och söksystemet returnerar relevanta dokument till sökfrågan.
En sökmotor på Internet är ett bra exempel på ett informationssökningssystem. Dagens enorma tillgång på elektronisk information omvandlar informationssökning till ett gigantiskt beräknings problem. Sökmotorn Googles databas innehåller till exempel mer än tre miljarder webbsidor som snabbt och effektivt behöver genomsökas för att finna de som är relevanta till användarens sökfrågor. Vid högtrafik, skickar användare över hela världen mer än 3000 sökfrågor per sekund till sökmotorn.
Inte nog med att användarna förväntar sig att få ett snabbt svar på sina sökfrågor – de förväntar sig också att svaret ska motsvara deras förväntningar. De vill inte ha för många icke relevanta träffar (de vill ha hög precision) och de vill hitta alla för frågan relevanta dokument (de vill ha god täckning).
Behovet av söksystem som snabbt söker igenom mycket stora datamängder och som returnerar ett svar med hög precision och god täckning är stort.
– Jag har undersökt och anpassat en klass av metoder, Krylov metoder som vanligtvis används i helt andra beräkningssammanhang, till informationssökning, säger Katarina Blom.
– Med hjälp av numerisk linjär algebra har jag skapat en informationssökningsmodell. En modell som kan användas för att beskriva många andra, redan befintliga, metoder. I avhandlingen presenterar jag inte den optimala sökmetoden eller det optimala söksystemet, utan jag har snarare avsett att introducera en teknik för hur man kan bygga söksystem och pekat på möjliga vägar inom området.
Metoderna som utvecklats är enkla att tolka matematiskt och de är relativt enkla att tillämpa. Metoderna visar också mycket god prestanda jämfört med befintliga metoder i de experiment som utförts – god prestanda både för precision och täckning, men också för hur snabbt svaret kan ges.
– Jag hoppas att mitt arbete skall inspirera till fortsatta studier kring möjligheterna att använda linjär algebra för utveckling av informationssökning, avslutar Katarina Blom.
Avhandlingen ”Information Retrieval Using Krylov Subspace Methods” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers under våren 2004.
Kontaktinformation
Mer information
Katarina Blom, Datavetenskap, Chalmers och Göteborgs universitet,
tel 031- 772 1060,
e-post: blom@math.chalmers.se
Three icebreakers will carry a team of international scientists to the Arctic Ocean next month (8 August), to study its geological history. The Arctic Coring Expedition, ACEX, aims to reach several hundreds of metres into the sediments of the Lomonosov Ridge, an underwater mountain chain, which contain millions of years of climate history. No operation on this scale has ever before been attempted by scientists in such a hostile environment and the project has the highest scientific priority.
By analysing samples from the 500 metre-thick sediment on top of the ridge scientists will reconstruct the climatic and environmental history of the Arctic. The Arctic plays a fundamental role to the climate and the complexity of this basin can only be examined by direct sampling of sediments.
Climate change, from hothouse to icehouse, and the cause of this change is vigorously debated among scientists and the ACEX team will make a valuable contribution to the discussions by revealing the long-term history of Arctic sea ice.
The Lomonosov Ridge, about 1000 metres under the sea-surface, located at 88°N about 250 kilometres from the North Pole. The expedition will return after six weeks, in mid-September, and later during the year the analysing work will start at Bremen University in Germany.
ACEX is a very complex mission and the operational plan includes three icebreakers; the Swedish registered Vidar Viking which will serve as the coring vessel, the Swedish icebreaker Oden which will be a “protection shield” as well as the operational HQ and the Russian icebreaker Sovetskiy Soyuz will be the main icebreaker. As the Arctic weather and ice conditions can be very harsh it is a great challenge to keep the vessel-mounted rig stationary while it retrieves cores from the seabed below.
Notes for editors:
1. More information concerning the ACEX can be found at the expedition web site www.iodp.de. A logbook with reports and pictures can also be found on this page.
2. Due to security regulations it is absolutely necessary for ALL participants in the press conference to register their participation in advance (at the latest 5 August).
3. For further information and registration, please contact Eva Grönlund, Information Officer at the Swedish Polar Research Secretariat, e-mail: eva@polar.se or telephone: +46 703449251 (mobile), +46 86739730 (office), or Andy Kingdon, British Geological Survey, e-mail: aki@bgs.ac.uk or telephone: +44 115 936 3415 (office), +44 7779 616 602 (mobile).
4. The press conference will take place on board Oden in Breivika, Tromsø, on Friday 6 August 2004 at 11.00.
5. An overview of the scientific objectives as well as the operational management will be given at the press conference. There will also be a guided tour onboard for interested, and good opportunities for photographing and interviews.
6. The Integrated Ocean Drilling Program, IODP, is an international scientific endeavour that supports basic research into the history of the ocean basins, the nature of climate change, the composition and structure of ocean crust and sediments and life that exists beneath the seafloor. IODP conducts technologically advanced ocean drilling expeditions which investigate regions beneath the seafloor that are inaccessible by any other technology.
7. ECORD Science Operator, ESO, is conducting the ACEX operation on behalf of ECORD, for the Integrated Ocean Drilling Program. ESO is a consortium of institutions, coordinated by the British Geological Survey, including University of Bremen, European Petrophysics Consortium and Swedish Polar Research Secretariat.
8. The British Geological Survey, BGS, is the world’s first geological survey, formed in 1835. It is the nation’s principal supplier of geoscience expertise and custodian of much of the country’s geoscientific information. The BGS provides objective, impartial and up-to-date geoscientific information, advice and services which meet the needs of customers in the commercial, governmental and scientific communities of Great Britain and overseas, thereby contributing to the economic competitiveness of the country, the effectiveness of public services and policy, and quality of life.
Kontaktinformation
Eva Grönlund, informationssekreterare
Polarforskningssekretariatet
tel: 070-344 92 51, 08-673 97 30
e-post: eva.gronlund@polar.se
I virtuella miljöer, som ofta kallas Virtual Reality – miljöer eller helt enkelt VR-miljöer, använder man grafiska representationer av personer och objekt som man interagerar med. VR-miljön ger möjlighet till effektivare kommunikation och bättre samarbete, jämfört med enbart kommunikation på telefon.
Här räcker det att peka på objektet eller, varför inte, lyfta det och visa direkt vad man menar, istället för att använda många ord för att beskriva det man pratar om. Det kan vara praktiskt i många sammanhang. Ett exempel är ingenjören i Göteborg som samtalar med konstruktören i London om en bilmotor, där båda har tillgång till samma virtuella representation av motorn. Den ene sätter skruven i den virtuella motorn på ett ställe, som den andre kan ta ut och placera någon annanstans samtidigt som de båda ser hela processen.
De virtuella miljöernas unika, interaktiva karaktär gör det alltså möjligt att plocka upp ett grafiskt objekt och lämna över det till en annan person som kan befinna sig flera hundra mil bort i en liknande miljö. Dessutom kan man ha möjlighet att se den andra personens naturliga rörelser och vardagliga uttryck, istället för att vara begränsad till att tolka undertoner genom att höra på rösten hur den andre mår, till exempel om han eller hon är otålig eller besviken.
Det ställs förstås stora krav på utformningen av datormiljöer för att åstadkomma en tillgänglig och användarvänlig miljö med grafiska representationer som stödjer den mellanmänskliga kommunikationen fullt ut.
Ilona Heldals avhandling ger ett bidrag till att kartläggningen av användbarhetskrav för virtuella miljöer som är avsedda för samarbete. Den bidrar också till att utveckla en struktur för systematisk utvärdering av virtuella miljöers användbarhet.
”Ignore objects”. Försökspersoner arbetade med att lösa ett problem, och under tiden det tog kunde de välja att ignorera vissa objekt, i bilden möblerna. Detta visar vikten av att definiera hur mycket man behöver visualisera och föra över, för att arbeta bra. Bild: Ilona Heldal
Hennes resultat visar bland annat att grafiken i datormiljön bör utformas så att den blir begriplig för alla inblandade i det virtuella samarbetet. Att överföra fullständiga bilder blir onödigt resurskrävande, de måste förenklas. Ilona har arbetat med hur informationsbärande olika objekt är, till exempel hur många och hur stora träd man behöver visualisera för att skogen ska uppfattas som en skog. I VR-samarbete visar det sig även vara viktigt att kunna visualisera olika slags ”pauser” – vilka kan betyda antingen att man jobbar och tänker eller är trött och uttråkad. I telefonen tolkas ofta en paus som eftertanke.
– I de komplexa VR-verktygen visualiseras pauser på nästan samma sätt idag, och kan därför vara tvetydiga, säger Ilona Heldal.
En annan aspekt är att kommunikationen underlättas av att varje part får rätt mängd information om eventuell begränsning och störning i de olika VR-system som de samarbetande personerna använder. Det kan undanröja problem eftersom samtliga inblandade får förståelse för de villkor VR-tekniken sätter.
Det kan vara svårt att välja det VR-system som bäst stödjer en viss typ av arbete. Avhandlingen baseras på fem studier och i varje studie jämförs olika VR-system för olika användningsområden. Eftersom avhandlingen jämför flera system och användningsområden bidrar den också med en kartläggning av för- och nackdelar för respektive system inom varje användningsområde samt redovisar det bästa användningssättet för respektive system.
Avhandlingen ”The Usability of Collaborative Virtual Environments: Towards an Evaluation Framework” försvarades vid en offentlig disputation den 11 juni på Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Ilona Heldal, Institutionen för teknik och samhälle,
tel 031- 772 11 18,
e-post: ilohel@mot.chalmers.se
För bilder kontakta Sofie Hebrand, Informationsavdelningen, Chalmers. E-post: sofie.hebrand@adm.chalmers.se
Första steget i forskningsprojektet är att utveckla experimentella metoder för att bestämma ett limskikts deformationsbeteende. I andra steget utvecklas fysiska och matematiska modeller som beskriver limskiktets egenskaper. I tredje steget implementeras modellerna i en datormiljö för att möjliggöra simuleringar. Projektets mål är genomföra simuleringar där man bedömer styrkan hos exempelvis en bil för att minska behovet av tidsödande och kostsam fullskaleprovning.
Idag ställs höga krav på bilindustrin att minska utsläppen med bibehållen eller förbättrad krocksäkerhet. Detta tvingar fram lätta bilar byggda av lätta material. Nya materialkombinationer och fogningsmetoder kräver i sin tur nya konstruktionsprocesser. I knutpunkter fogas lätta och höghållfasta konstruktionsmaterial samman och där kan limförband vara en lämplig metod i stället för den vedertagna metoden punktsvetsning. Limförband gör fogarna lätta och utrymmessnåla, tillåter materialkombinationer som är omöjliga att svetsa och gör konstruktionen styvare. Limförbandet innebär dessutom att material isoleras elektrolytiskt från varandra, vilket gör att man slipper rostproblem. Rost uppstår ofta när olika material kommer i kontakt med varandra.
Alfredssons avhandling behandlar huvudsakligen utveckling av experimentella metoder när man ska bestämma ett limskikts deformationsbeteende. Gemensamt för många traditionella experimentella metoder är svårigheter att utvärdera resultaten. För att kunna utvärdera experimenten tvingas man ofta göra antaganden om limmets deformationstillstånd som är svåra att belägga i praktiken. Dessutom är många traditionella metoder instabila vilket gör det omöjligt att fånga hela deformationsförloppet. De metoder som presenteras i avhandlingen är utvecklade för att undvika instabilitet under experimenten. Metoderna tillåter dessutom att en utvärdering genomförs utan att man gör antaganden som senare inte går att kontrollera.
Avhandlingen ”Constitutive Behaviour and Fracture of Adhesive Layers” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 10 juni.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Svante Alfredsson, Högskolan i Skövde, tel 0500-44 85 26, e-post: svante.alfredsson@ite.his.se
Några välkända exempel på differentialekvationer är Newtons rörelseekvationer, Navier-Stokes ekvationer för fluidmekanik, Maxwells ekvationer för elektromagnetik, Einsteins ekvation för allmän relativitetsteori och Schrödingerekvationen för kvantmekanik.
Ett talande exempel är det så kallade n-kropparsproblemet. Detta beskriver rörelsen av ett antal (n) kroppar under inverkan av ömsesidig gravitation, som till exempel vårt solsystem. Newton löste själv problemet för två kroppar redan 1687, men ingen har kunnat lösa n-kropparsproblemet för tre eller flera kroppar innan datorn kom in i bilden. Med en vanlig skrivbordsdator, eller en programmerbar miniräknare, kan lösningen till tre-kropparsproblemet beräknas på bråkdelar av en sekund. Genom att datorn på detta sätt möjliggör lösning av differentialekvationer öppnas nya och spännande möjligheter för simulering och förståelse.
Anders Loggs avhandling handlar om automatiseringen av en av naturvetenskapernas huvuduppgifter: lösning av differentialekvationer. Logg analyserar nyckelstegen i denna automatisering och presenterar nya metoder och algoritmer för lösning av differentialekvationer. Dessa metoder finns realiserade i programvaran DOLFIN, som har utvecklats som en del av doktorsarbetet. DOLFIN är fri programvara och används av både studenter och forskare.
En nyckel till effektiv lösning av differentialekvationer är adaptivitet, som innebär strategisk användning av datorn. I en adaptiv beräkning anpassas upplösningen i rum och tid för att möjliggöra att lösningen till differentialekvationen kan beskrivas på ett så effektivt sätt som möjligt. Det har tidigare varit oklart hur man skall gå till väga för att konstruera multi-adaptiva metoder, som tillåter att upplösningen i tiden kan variera i rummet. Ett huvudtema för avhandlingen har varit utvecklingen av multi-adaptiva metoder och i avhandlingen presenteras en generell teori och metodik för multi-adaptiva metoder. Detta är av stort intresse för simulering av system där en del av systemet förändras snabbt medan resten av systemet förändras långsammare.
Avhandlingen ”Automation of Computational Mathematical Modeling” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 10 juni 2004.
Anders Logg är uppväxt på Smögen. I september flyttar han till Chicago för att arbeta som Research Assistant Professor på Toyota Technological Institute.
Kontaktinformation
Mer information:
Anders Logg, Matematik, Chalmers och Göteborgs universitet, tel: 031-772 5367, e-post logg@math.chalmer.se
Ett urval av bilder som illustrerar olika aspekter av automatiserad lösning av differentialekvationer kan beställas från Chalmers informationsavdelninga, e-post: jorun.fahle@adm.chalmers.se
– Det är en viktig markering från forskarsamhället. Vi menar bl a att rådet ska vara självständigt i förhållande till kommissionen och att enbart den vetenskapliga konkurrensen och kvalitén ska styra vart pengarna går, säger Pär Omling, generaldirektör för Vetenskapsrådet och svensk representant i ”European Heads Of Research Councils” EUROHORCS.
Visionen är att få fram och stödja den allra främsta forskningen i Europa. Tanken är att forskare från hela Europa inom alla forskningsfält ansöker i konkurrens om medel. De med bästa vetenskapliga kvalitet får sedan finansiering. Ett europeiskt forskningsråd, European Research Council, ERC, är tänkt som en av de centrala delarna i EU:s satsningar på forskning och utveckling.
Grundläggande principer
I skrivelsen till forskningskommissionären Philippe Busquin beskriver EUROHORCS de fundamentala principerna som bör vara grunden för ett europeiskt forskningsråd. I korthet bör rådet:
* ha som huvudmål att stärka europeiskt forskning i ett globalt perspektiv
* stödja forskarinitierad grundforskning inom alla områden
* vara självständigt i förhållande till kommissionen
* ha en liten organisation där styrelsen representerar de allra bästa forskarna i Europa
* uteslutande ha vetenskaplig kvalitet som kriterium när det finansierar forskning – detta uppnås bäst genom konkurrensutsättning
* använda sig av forskargranskning av ansökningar, sk peer revieiw, som urvalsinstrumentet
Dessutom sägs att rådets finansiering ska ges som fria forskningsanslag istället för målstyrda kontrakt. Läs mer i dokumentet på http://www.vr.se/fileserver/index.asp?fil=CPUYGXEU227N.
Om gruppen EUROHORCS
Ledarna för alla de europeiska forskningsråden möts regelbundet i den fristående sammanslutningen ”European Heads Of Research Councils” EUROHORCS. Man tar här upp frågor som handlar om att öppna gränserna och förenkla för forskarna i Europa. Det kan t ex betyda satsningar på unga forskare eller internationell finansiering. Just nu pågår även arbetet med att skissa på hur ett europeiskt forskningsråd skulle kunna startas och organiseras.
Kontaktinformation
Kommentarer
Pär Omling, generaldirektör Vetenskapsrådet
Par.Omling@vr.se, 0708-229 839
Svenska Bankföreningens modell för att sätta belåningsgrader på aktier används av en klar majoritet av alla banker och fondkommissionärer. Modellen är mycket generell och enkel och beaktar inte individuella skillnader mellan olika aktier utan fokuserar sig på den lista som aktien är noterad på. Värdepappersbelåning kan i viss mån liknas med derivathandel. Till skillnad från värdepappers-belåning finns det dock för derivatpositioner ett mycket sofistikerat sätt att beräkna säkerhets-marginaler.
Utvecklingen av en ny modell för belåning av värdepapper har bedrivits som en integrerad utvecklingsprocess i Nordens största Internetmäklare. Utvecklingsprojektet har genomförts i sam-arbete med den tvärvetenskapliga forskningen om risker och beslutsfattande vid Stockholms universitet. Utvecklingsprojektet består av två delar. I den första delen har en alternativ modell till Svenska Bankföreningens modell för att fastställa belåningsgrader för enskilda aktier tagits fram och testats. Denna del av utvecklingsprocessen har studerats och redovisas nu som en 20 poängs magisteruppsats av Peter Rosenqvist som läggs fram vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
I den andra delen av utvecklingsprojektet, som genomförs under hösten 2004, kommer förutsätt-ningarna för att Internetmäklarens kunder att aktivt medverka i användandet av den integrerade belåningsmodellen att belysas och testas. Detta skall göras på ett sätt som innebär att kunderna skall få möjlighet att ta del av de kunskaper om risker och riskhantering som Internetmäklaren har Den vision som Internetmäklaren Nordnet har är att bägge parter, kreditgivaren och kunden, skall tjäna på ökad insikt och kunskap om risker.
För ytterligare information kontakta:
Peter Rosenqvist, Nordnet Securities Bank AB, tfn 08-506 377 27, peter.rosenqvist@nordnet.se eller docent Bo Green, Företagsekonomiska institutionen, tfn 08-16 32 64, gre@fek.su.se
Vi vet sedan tidigare att mänskliga gensekvenser skiljer sig åt mellan individer. Skillnaderna utgörs till stor del av punktvisa platser i arvsmassan där två olika sekvensalternativ är möjliga. Dessa platser kallas för ”SNPs”, en förkortning av det engelska ”Single Nucleotide Polymorphisms”. Ungefär 15 miljoner av de totalt 3 miljarder positionerna i den mänskliga arvsmassan varierar på ett sådant sätt.
De alternativ som bärs av en individ tros påverka vilka typer av vanliga sjukdomar personen kan drabbas av; till exempel Alzheimers sjukdom, diabetes, cancer eller hjärtproblem.
Den forskning som presenteras i Nature Genetics har avslöjat att många skenbara SNPs inte alls är SNPs, utan följden av en annan och tidigare okänd form av variation i arvsmassan som omfattar skillnader i åtskiljda, men långa och väldigt lika sträckor DNA, som kallas ”duplikationer”.
Forskarna bakom upptäckten är: professor Anthony Brookes och David Fredman från Karolinska Institutet, en forskargrupp ledd av Johan Den Dunnen från Nederländerna och Evan Eichler från USA.
Det har varit känt en tid att vissa DNA-sekvenser i den mänskliga arvsmassan har kopierats under evolutionen, så att de nu återfinns på flera platser. Totalt sett utgör kopiorna 5-10 procent av arvsmassan och innehåller ovanligt många SNPs. Genom att utveckla nya kraftfulla teknologier (Dynamisk Allele-Specifik Hybridisering: DASH, och Multiplex Ligerings-beroende Prob-Amplifiering: MLPA) och koppla dessa till exotiska DNA-prover som innehåller förenklade versioner av den mänskliga arvsmassan, så har Karolinska Institutet med samarbetspartners gjort den överaskande observationen att antalet kopior, och innehållet i dessa, varierar kraftigt mellan olika personer.
Observationen är viktig eftersom den öppnar för helt nya möjligheter i försöken att förstå hur genetisk variation kan påverka vanliga sjukdomar.
– Snarare än att risken för att bli sjuk påverkas av små skillnader i en gen, kan den viktigaste faktorn vara hur många kopior en person har av genen, konstaterar professor Anthony J Brookes.
På en praktisk nivå uppstår problem, eftersom de flesta analysmetoder inte kan skilja variation spridd över flera kopior från variation i en enda kopia. Detta bekymmer utreds i detalj i den nya studien, där den nya termen ”flerkopie-variation” eller ”Multi-site variation” (MSV) presenterades för att beskriva genetisk variation som lätt kunde misstolkas som SNPs. Den nya datan visar klart att minst en tredjedel av skenbara SNPs i duplikationer egentligen är ”flerkopie-variation” (MSV).
Sammanfattningsvis förebådar detta arbete om en ny dimension av mänsklig genetisk variation. Fynden uppmanar till utveckling av nya metoder för analys av MSV och SNP. Detta både för att unvika att SNP-studier vilseleds, och så att ordentliga undersökningar kan göras av variation i och mellan flera genkopior.
– Med detta framsteg, för vår förståelse av mänsklig genetisk variation, tar medicinsk forskning ett steg närmare kunskapen om vad som orsakar vanliga sjukdomar, och till effektiv förutsägelse, förebyggande och botande av dessa, säger Anthony J Brookes.
Publikation:
Complex SNP-Related Sequence Variation within Segmental Genome Duplications David Fredman, Stefan J White, Susanna Potter, Evan E Eichler, Johan T Den Dunnen, Anthony J Brookes. Nature Genetics, *Volume*, *date* July 2004
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Anthony J Brookes, Centrum för genomik och bioinformatik (CGB), Karolinska Institutet. Telefon: 070-648 6630. E-post: Anthony.brookes@cgb.ki.se
Pressmeddelande 2004-07-09
Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att bistå utredningen i vetenskapliga bedömningar av projektet och i initiala kontakter med näringslivet. Det ingår även att klargöra intresset från forskarsamhället och näringslivet samt analysera de långsiktiga tillväxteffekterna för samhället.
Stark förhandlare
Det är svenska och danska forskare som föreslagit att ESS ska placeras i Lund i Öresundsregionen. Kostnaderna för projektet beräknas till 1-1,5 miljarder euro. Regeringen har utsett Allan Larsson, tidigare bland annat finansminister, att leda utredningen.
– Det är mycket glädjande att regeringen har tillsatt en stark förhandlare i den här frågan som är av stor betydelse för både forskning och tillväxt såväl i Europa som i Sverige, säger Lars Börjesson, huvudsekreterare för KFI, Kommittén för infrastrukturfrågor vid Vetenskapsrådet
Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2005. Därefter kommer regeringen att ta ställning till frågan om ett eventuellt svenskt värdskap.
Kontaktinformation
Kontaktperson
Lars Börjesson, huvudsekreterare KFI, Kommittén för infrastrukturfrågor vid Vetenskapsrådet
Lars.Borjesson@vr.se, 0707-535307
