Nu har Farshid Owrang undersökt vad som händer med förbränningsprodukter i själva förbränningsrummet. Eftersom nya motorer, som inte är slitna, i princip inte förbrukar någon olja så har en del forskare antagit att beläggningarna byggs upp av bensin som förkolnas på varma ytor. Andra har påpekat att motorolja kan vara inblandad i beläggningsbildningen men utsträckningen av detta har inte kunnat fastställas.
Farshid Owrang har undersökt beläggningars sammansättning från en kommersiell GDI motor med hjälp av flera avancerade metoder: snabbneutronaktiveringsanalys, fastfas NMR spektroskopi och gaskromatografi/masspektrometri. GDI motorn kördes med fyra olika typer av bensin och en motorolja – mineralolja. I en reaktor testade Farshid både mineral- och syntetolja.
– Jag har inte kunnat identifiera komponenter som kommer från pyrosyntetiserade bensinkomponenter – bensinkomponenter som sätts ihop och bildar beläggning. Däremot har jag sett förbrända och delvis förbrända motoroljekomponenter i beläggningarna, berättar Farshid Owrang.
Resultaten visade att beläggningarna innehöll en flytande fas bestående av stora mängder delvis förbränd motorolja. Oberoende av bensinsort hittades bara små mängder bensin i beläggningarna. Resultaten indikerar att motorolja är en viktig orsak till beläggningar i kommersiella GDI motorer.
Kunskapen om hur beläggningarna uppstår och varifrån de kommer är viktig i flera avseenden. Deras närvaro kan störa den avancerade styrningen av motorn. Beläggningar kan höja oktantalet, öka knackningarna och i värsta fall ge upphov till motorskador. Bensinen kan fastna i beläggningarna istället för att förbrännas. Då uppstår en kolväteproducerande källa som ökar utsläppen.
Farshid har även utvecklat två metoder för att studera oxidationen av motoroljor. I den första metoden kan olja oxideras och bilda sot vid olika termodynamiska förhållanden.
I den andra metoden kan mängden syre i oljan under oxidation detekteras in-situ, på stället, med hjälp av snabba neutroner.
Avhandlingen, ”Chemistry of Combustion Products -Investigation of Combustion Chamber Deposits Formed in a Gasoline Direct Injection Stratified Charge SI Engine” försvarades vid en offentlig disputation vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg den 26 april 2004.
Kontaktinformation
Mer information:
Farshid Owrang, Institutionen för Material och Ytkemi, Chalmers tekniska högskola, tel. 031-84 79 91,
e-post: kf92024@chestud.chalmers.se
Kyotoavtalet har som mål att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.
I en ny studie har Martin Persson, tillsammans med Christian
Azar, vid Avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers, undersökt hur man bör hantera utsläppen av koldioxid från avskogning i Amazonas i ett framtida internationellt klimatavtal, efter Kyoto.
– Ett internationellt klimatavtal kan skapa ett tryck på att minska avskogningen i Amazonas, men det är viktigt att utsläppen från avskogning inkluderas på ett sätt som inte slår undan fötterna för arbetet med att minska utsläppen från energisektorn, säger Martin Persson.
För några veckor sedan kom beskedet att den årliga avskogningstakten i brasilianska Amazonas stigit för andra året i rad, till rekordhöga 23750 km2. En yta lika stor som tre fjärdedelar av Belgien.
Denna avverkning av skog ger varje år upphov till utsläpp av koldioxid motsvarande 10 gånger Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser eller några procent av världens samlade utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen.
På grund av de många samverkande faktorer som ligger bakom avskogningen och problem som korruption och bristande resurser har dock Brasilien historiskt haft svårt att kontrollera avskogningen.
Detta betyder att det utomordentligt svårt att förutsäga vilken effekt ett klimatmål skulle ha på avskogningen i praktiken och gör att Brasilien kommer att ha svårt att acceptera starka krav på att minska utsläppen från avskogningen.
Studien uppskattar att osäkerheterna i framtida utsläpp från avskogning i Amazonas är så stora att om man sätter ett för högt utsläppsmål för Brasilien, så kommer landet att kunna sälja överblivna utsläppsrätter på världsmarknaden i en mängd som motsvarar hela EU:s minskning av utsläpp under Kyoto-avtalet. Man riskerar därmed att omintetgöra stora minskningar av utsläpp från förbränning av fossila bränslen i resten av världen och försena den nödvändiga omställningen av världens energisystem.
Som ett alternativ föreslår Martin Persson och Christian Azar att man inkluderar utsläppen från Amazonas, men behandlar dem på ett annat sätt än utsläppen från energisektorn. Genom att skilja på dessa olika utsläppskällor kan man hantera problemen som nämnts ovan, samtidigt som man skapar incitament för att minska utsläppen från avskogning.
Studien ”Brasilien bortom Kyoto – möjligheter & problem med att inkludera avskogning i tropikerna i en framtida åtagandeperiod” har genomförts av Martin Persson, doktorand, och professor Christian Azar vid Avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers, som en del i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag ”Efter Kyoto”. Uppdraget skall redovisas för regeringen senast den 30 juni 2004
Kontaktinformation
Mer Information:
Martin Persson – Doktorand vid Avdelningen för fysisk
resursteori på Chalmers.
Tel: 031 772 3453 e-post: frtmp@fy.chalmers.se
Christian Azar – Professor i bärkraftig energi- och
materialomsättning.
Tel 031 772 3132 e-post christian.azar@fy.chalmers.se
Christian Azars forskning visar hur det är möjligt att skära ned på koldioxidutsläpp som orsakar klimatförändringar.
Christian Azar har bland annat suttit med FN:s klimatforskningsanel, IPCC.
Pernilla Seversons avhandling handlar om den aktuella digitaliseringen av marksänd television ur ett publikorienterat public service-perspektiv. Tidigare studier har framför allt fokuserat på de tekniska och ekonomiska aspekterna, trots att digitaliseringen av marknätet sägs ske för att gynna publiken genom en förstärkt public service-TV. Den digitala tekniken gav inledningsvis upphov till visionen om att TV skulle bli en dator, bidra till masspublikens död och göra TV-tittare till multimedieanvändare. Genom den digitala tekniken skulle TV befrias från att ses som något anonymt, beroendeframkallande och passivt. Denna vision om informationssamhället har varit av stor betydelse för utvecklingen av marksänd digital TV och diskussionen om hur det digitala frekvensutrymmet ska användas.
Men Pernilla Severson visar i sin avhandling att fokus hittills mer hamnat på TV, en förändring som enligt aktörerna beror på brister i teknik, ekonomi samt på publikens intresse. Men IT-orienteringen har också varit ett sätt för existerande TV-aktörer att undvika konkurrens och därmed kunna hålla kvar makten över mediet.
Pernilla Severson visar också att publiken utgör ett hot mot public service-televisionen. Centralt i utvecklingen har varit och är fortfarande att locka konsumenter till digital TV. Även den journalistiska granskningen har betonat en konsumentorientering när de ställt politiker, SVT och UR (Utbildningsradion) till svars för utvecklingen av marknätet. Aktörerna har därmed satsat på det innehåll/de tjänster som ska få människor att köpa digital TV och mervärdet anses hittills främst vara mer TV. Därför har flertalet aktörer, inklusive public service-bolagen, startat nischkanaler.
Argument för nischkanaler har varit att ge publiken ökad valfrihet. Men nischkanaler kan också hota gemenskapsaspekten och stärka den ekonomiska logiken i TV. Hotet består i att public service riskerar att undergräva sin publiklegitimitet, som handlar om att se publiken som uppdragsgivare – inte bara som konsumenter. Men problemet är att det varit svårt att finns och uttrycka publikintresse annat än som konsumentintresse. Det publiken ”vill ha” är inte alltid vad public service idealt vill ge. Publikintresse har därför alltmer blivit detsamma som konsumentintresse. Men det finns fler sätt att ha dialog med publiken än med tittarsiffror och marknadsanalyser, menar Pernilla Severson. Det svåra är att både leda och följa efter publiken. Och kan och ska publikintresse alltid mätas? Visionen kan vara lika viktig som strävan efter den, konstaterar hon.
Pernilla Severson försvarar sin avhandling ”En gökunge i public service-boet? Publikens roll i digitaliseringen av marksänd television” den 4 juni, kl. 10.15 i hörsal 1, Ekonomikum
Kontaktinformation
Hon kan nås på 018-471 63 41, 0701-72 41 04 eller via e-post Pernilla.Severson@dis.uu.se
Exakt två decennier efter att forskarna lyckades isolera hiv-viruset har vi fortfarande inte fått fram något vaccin mot hiv. Varför har det inte lyckats? I Erik Rollmans avhandling från Karolinska Institutet har två av de generellt största problemen med att utveckla vacciner angripits. Det första problemet är att hiv existerar i flera olika varianter, vilket gör det svårt för ett enda vaccin att skydda mot alla olika typer av viruset. Det andra problemet är att moderna vacciner ger upphov till en alldeles för svag reaktion hos immunförsvaret. Olika möjligheter att förbättra effekten av sådana vacciner har därför undersökts.
Framför allt har genetiska vacciner bestående av DNA studerats. Klassiska vacciner består av avdödat virus eller små delar av ett virus, medan genetiska vacciner består av bitar av virusets arvsmassa. Efter att ha injicerats i kroppen fungerar det som en mall för att bygga en beståndsdel som liknar viruset. Kroppen bildar alltså sitt eget vaccin som stimulerar immunförsvaret. Genetiska vacciner har vissa fördelar i jämförelse med traditionella vacciner, bland annat för att de kan bli billigare att framställa och lättare att hantera då de inte är lika temperaturkänsliga.
Studierna visar att vissa blockerande delar av den genetiska koden måste tas bort för att man skall kunna skapa ett bra genetiskt vaccin. Ett genetiskt vaccin kan också få ökad effekt om det kopplas till en molekyl som skyddar vaccinet mot nedbrytning i kroppen. Dessutom kan en allmän stimulering av immunförsvaret förbättra effekten av genetisk vaccination. Sist men inte minst har ett hiv-vaccin skapats som består av flera olika delar av viruset. Vaccinet ska nu utvärderas i kliniska försök på frivilliga friska i Sverige och Tanzania.
Avhandling:
Concepts in DNA immunization overcoming viral diversity and enhancing plasmid immunogenicity
Författare:
Erik Rollman, Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, Karolinska Institutet, tel 08-457 2611 eller mail erik.rollman@smi.ki.se
Disputation:
Fredag 28 maj 2004, kl 9.30, Sven Gards Aula, Smittskyddsinstitutet, Karolinska Institutet, Solna.
Den fysiska miljön spelar en avgörande roll för utomhusleken. Utomhus är barnens uppmärksamhet orienterad mot omgivningen och det är i hög grad där de hämtar idéer och material till sin lek.
Miljöpsykolog Fredrika Mårtensson har i sitt doktorsarbete vid SLU:s institution för landskapsplanering i Alnarp studerat hur barnen använder sig av den fysiska miljön inom ramen för olika leksammanhang på två förskolegårdar. Med videobservation som stöd har hon fångat hur barnens mycket konkreta och intima samspel med den fysiska miljön bidrar till en utomhuslek karaktäriserad av sinnlighet och fysisk rörelse. En utomhusmiljö rik på detaljer och löst material visar sig underlätta samarbete mellan barnen och bidra till lekens stämning.
Fredrika Mårtensson beskriver hur barnen använder sig av former och karaktärer i den fysiska miljön för att samordna sin rörelse över gården och dramatisera leken under förloppet. Särskild uppmärksamhet ägnar hon uttryck för lekfullhet och glädje under barns fysiska samspel med omgivningen.
Studiens beskrivningar av ”landskapet i leken” gör det lättare att föreställa sig barns rörelseinriktade utomhuslek i olika utomhusmiljöer och ska kunna fungera som vägledning i planering och design.
Med en mer inrutad vardag i en allt tätare bebyggelsemiljö har särskilt anlagda lekmiljöer fått större betydelse för barns lek och samvaro. Med spännande omgivningar och utrymme för rörelseinriktad lek menar Fredrika Mårtensson att förskolegården kan utgöra ett viktigt ”frirum” för barn i vardagen.
Miljöpsykolog Fredrika Mårtensson vid institutionen för landskapsplanering Alnarp, SLU, försvarar fredagen den 28 maj 2004 kl. 10.00 sin avhandling för filosofie doktorsexamen med titeln Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården.
Opponent: Professor Pia Björklid, Lärarhögskolan, Stockholm Plats: Aulan, Alnarpsgården, SLU, Alnarp
Kontaktinformation
För mer information: Fredrika Mårtensson, 040-41 54 38, 0708-83 88 24, Fredrika.Martensson@lpal.slu.se Avhandlingen kan beställas från institutionen: 040-41 54 18, Inga-Lill.Olsson@lpal.slu.se, 150:- + porto
I avhandlingen studeras förekomsten av andra cancerformer i ett antal svenska familjer som är hårt drabbade av prostatacancer. Genom studier av nedärvningsmönstret i de familjer där både prostata- och magsäckscancer förekommer har den bakomliggande genen lokaliserats till ett område på kromosom X. Detta område har inte tidigare kunnat sättas i samband med ärftlig prostatacancer och ytterligare studier är nu nödvändiga för att verifiera fyndet.
I prostatacancerfamiljer utan förekomst av magsäckscancer identifierades två kromosomområden där prostatacancergener troligen förekommer: Ett på kromosom 5 och ett på kromosom 19. Dessa resultat stöds av fynd från andra forskargrupper och mer detaljerade analyser planeras.
Prostatacancer är ett stort hälsoproblem i Sverige. Sjukdomen drabbar fler än 7 800 män varje år. Medfödda genetiska anlag har visats vara betydelsefulla i sammanhanget, och man uppskattar att 5-10 % av all prostatacancer är ärftligt betingad. Det ligger ett stort värde i att kunna identifiera dessa gener, både för möjligheten att diagnostisera prostatacancer på ett tidigt och botbart stadium och för att öka förståelsen av de biologiska orsakerna till denna sjukdoms uppkomst.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för strålningsvetenskaper och har titeln Genetic epidemiology of prostate cancer. Svensk titel: Genetisk epidemiologi av prostatacancer. Disputationen äger rum kl 13.00 i Lionsalen, by 7A, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Douglas Easton, Strangeways Research Laboratory, University of Cambridge, Cambridge, UK.
Kontaktinformation
Fredrik Wiklund är verksam vid Inst. för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet. Tel. 090-785 22 70, e-post: fredrik.wiklund@oc.umu.se
Flyktingar i tre genrer. Här analyseras två sätt att gestalta flyktingfrågor som 1993 hade utvecklats till fasta modeller i nyhetsmedierna: Dels de ”hårda” och seriösa nyheterna kring flyktingars ankomst, där polisiära synsätt har flyttat in i journalistiken och där ”flyktingströmmen” framstår som ett hot. Dels de sagoliknande historierna om den lilla människan mot en ond övermakt i kvällstidningarnas kamp för utvisningshotade personer. Ingendera av nyhetstyperna förmår granska flyktingpolitiken ur generella, humanitära perspektiv. Den tredje analyserade genren är nyheter kring brott där invandrare eller flyktingar pekas ut som gärningsmän; våren 1993 en fjärdel av allt som kvälls- och lokalpress publicerar med anknytning till invandringen. Ofta tycks brotten få nyhetsvärde just för att de kan förknippas med ”asylsökande” eller flyktingar.
Budbäraren avrättad
Studien behandlar nyhetsbevakningen av rasistiskt våld i samband med tre olika händelser: Angreppen på assyrier i Västerås 1976, angreppen på flyktingar i Mellerud 1987 och det uppmärksammade våldet mot en familj i Vålberg utanför Karlstad 1995. Vid var och en av händelserna spelar nyhetsmedierna en central roll, både som ”budbärare” av onda tidender om rasism och främlingsfientlighet och som fora där olika slags ideologiska föreställningar om rasism, ”vårt samhälle” och invandringens betydelse kommer till uttryck. Medierna slår larm, men viktiga källor tar över tolkningsföreträdet och förklarar de dåliga nyheterna med journalistikens sensationslystnad. Medierna, budbäraren, ställs vid skampålen, inte förövarna av det rasistiska våldet.
Fixeringen av invandraren
Redan vid mitten av 1970-talet börjar seriösa morgontidningar konstruera ”invandrare” som typer. I en undersökning av två mediehändelser 1997 respektive 2000 visar Brune att 1970-talets typifierade invandrare nu återkommer som stereotyper av ”unga invandrarkvinnor”, ”invandrarmän” och ”invandrarkillar”. Specifika kvinnoförnedrande brott behandlas i medierna som uttryck för en generell problematik, som associeras med ”muslimer”, ”hederskultur” och allmänt med ”invandrare”. En tes är att delvis triviala nyhetstekniker utformar medieinvandraren som ett lagbundet fenomen; som en kategori som karakteriseras av en serie brister, men som också är bärare av det hotande och annorlunda.
Avhandlingens titel: Nyheter från gränsen. Tre studier i journalistik om ”invandrare”, flyktingar och rasistiskt våld.
Avhandlingsförfattare: Ylva Brune, tel. 031- 40 13 16, mobil: 0707-466090.
e-post: ylva.brune@jmg.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr. Kristina Boréus
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 juni 2004 kl. 14.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
En roll som många kommunpolitiker dock har svårt att kombinera med sitt demokratiska förtroendeuppdrag är rollen som ledare. Visst förväntas de utöva ledarskap över såväl förvaltning som kommunen som helhet, men det är ändå något som gör det svårt för den som ser sig som en folkets representant och tjänare att samtidigt uppträda som deras ledare. Här finns en konflikt i förväntningarna på rollen som kan ha sin grund i hur man anser att demokratin bör fungera, men Erikson lyfter fram att den förmodligen viktigaste förklaringen till den upplevda konflikten ligger i själva språket. När vi talar om demokrati respektive ledarskap lutar vi oss mot två olika så kallade diskurser, det vill säga språkspel med egna uppsättningar av regler för vad som är rätt och fel, möjligt och omöjligt att säga (och därmed göra). Det är forskningens uppgift att medvetandegöra denna språkliga konflikt och lösa upp onödiga låsningar.
En av avhandlingens viktigaste uppgifter är att bidra till just detta. Genom diskursanalys av intervjuer med ledamöter i kommunstyrelser visar Erikson på en rad språkliga paradoxer. Politikernas relation till massmedia, villkoren för kvinnor i politiken och de förtroendevaldas arbetsvillkor, är några av de teman som behandlas i studien.
Den allmänna bilden av de svenska kommunpolitikerna är formad av schabloner och förenklingar. Beroende på vem som uttalar sig framställs de endera som en girig och makthungrig elit eller som okunniga amatörer. Detta förhållande har förstärkts över tid och både politikernas självförtroende och deras status i samhället har påverkats negativt.
Tillsammans med en rad andra faktorer är det sjunkande förtroendet för våra politiska ledare en viktig orsak till demokratins kris och leder till att det blir allt svårare att rekrytera nya politiker. I den politiska bevakningen tenderar man dessutom att bara uppmärksamma de undantagsfall när misslyckanden eller oegentligheter har uppstått. Det självklara i att övrig verksamhet fungerar gör att undantagen får en oproportionellt stor betydelse för allmänhetens uppfattning om de lokala politikerna. Vem vill idag ta på sig ett förtroendeuppdrag, ett uppdrag som kräver en så stor personlig arbetsinsats men som belönas så dåligt – både ekonomiskt och vad gäller aktning i samhället?
Avhandlingens titel: Lokala politiska ledare – ett kollage av diskurser
Avhandlingsförfattare:Malgorzata Erikson , tel. 031-335 8558(bost.), 031-773 1655(arb.)
e-post: malgorzata.erikson@spa.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Östen Ohlsson, Göteborg
Tid och plats för disputation: Torsdagen den 27 maj 2004 kl. 10.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Under fyrtiotalet slog den lyriska modernismen igenom på allvar i Sverige. Flera kvinnliga lyriker debuterade också under denna period, men de har blivit förbisedda i litteraturhistorieskrivningen. Det finns därför skäl att undersöka hur de kvinnliga lyrikerna förhåller sig till den gängse bilden av fyrtiotalismen: ansluter de sig till den, eller har marginaliseringen av de kvinnliga lyrikerna gett upphov till en bild av decenniet som bara täcker dess manliga sida?
Avhandlingen har två syften: att lyfta fram tre kvinnliga fyrtiotalslyriker, och att omvärdera synen på fyrtiotalet som pessimismens och ångestens epok. I fokus står Ella Hillbäck, Rut Hillarp och Ann Margret Dahlquist-Ljungberg, men avhandlingen innehåller också ett kapitel om fyrtiotalismbegreppet i litteraturhistorieskrivning, forskning och dagskritik. Hillbäck, Hillarp och Dahlquist-Ljungberg ansluter sig på många sätt till de litteraturhistoriska översiktsverkens bild av fyrtiotalismen, men samtidigt rymmer deras diktsamlingar hopp om förnyelse som kontrasterar skarpt mot det pessimistiskt färgade fyrtiotalismbegrepp som vi möter i översiktsverken. Hoppet om förnyelse knyts till naturen i Hillbäcks diktning, kärleken i Hillarps lyrik och till en polyfonisk struktur hos Dahlquist-Ljungberg.
I avhandlingen görs också några läsningar av manliga kanoniserade fyrtiotalslyriker som Erik Lindegren och Karl Vennberg, och det visar sig att också deras diktsamlingar innehåller hopp om förnyelse i samma utsträckning som kvinnornas lyrik. Jenny Björklund argumenterar därför för att begreppet fyrtiotalism måste modifieras – inte bara på grund av att de kvinnliga lyrikerna inkluderas, utan också med stöd i en nyläsning av de manliga lyrikerna. Hoppets lyrik erbjuder en ny bild av fyrtiotalismen som förändrar 1900-talets svenska litteraturhistoria.
Länk: http://publications.uu.se/theses/spikblad.xsql?dbid=4320
Namn: Jenny Björklund
Avhandlingens titel: Hoppets lyrik. Tre diktare och en ny bild av fyrtiotalismen. Ella Hillbäck, Rut Hillarp, Ann Margret Dahlquist-Ljungberg.
Institution: Litteraturvetenskapliga institutionen
Opponent: Universitetslektor Annelie Bränström Öhman, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå
Disputationen äger rum: Lördagen 5 juni, kl. 10.15 i Vasasalen, Uppsala slott
Kontaktinformation
Jenny Björklund kan nås på 018-471 2902 eller via e-post Jenny.Bjorklund@littvet.uu.se
Meningen är att en person som har beviljats vissa socialförsäkringsrättigheter i en medlemsstat, till exempel pension i Sverige, ska kunna ta med sig denna förmån vid flytt till en annan medlemsstat.
I sin avhandling vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet fokuserar Vicki Paskalia bland annat på arbetstagare som avbryter sin ekonomiska aktivitet i samband med föräldraledighet eller för att följa sin partner till utlandet. Båda situationerna berör typiskt kvinnor. Avhandlingen undersöker tillämpningen av koordineringssystemet på dessa arbetstagare och försöker identifiera svårigheter och problem som eventuellt kan dyka upp i samband med denna tillämpning. Kan till exempel en föräldraledig arbetstagare som har svensk föräldrapenning exportera den vid flytt till en annan medlemsstat? Och vad händer om en arbetstagare som tog tjänstledigt för att följa sin partner till utlandet och får barn där ansöker om föräldrapenning i Sverige? Är koordineringssystemet anpassat till sådana situationer?
Avhandlingens slutsatser tyder på att koordineringssystemet inte är tillfredställande anpassat till sådana situationer och att en hel del problem kan uppstå i samband med den gällande förordningens tillämpning i sådana fall.
Doktorsavhandlingens titel: Free Movement of Persons and Social Security – Gender Implications of EC Regulation
Disputationen äger rum torsdag den 27 maj kl. 10.00 i hörsal 5, hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Philippa Watson, Nottingham.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida, www.juridicum.su.se
Vicki Paskalia nås på tfn 0734 – 403 30 07, 08 – 16 29 63 eller e-post: vicki.paskalia@juridicum.su.se
– Det här avtalet understryker det faktum att Malmö högskola och Lunds universitet inte bara ska ses som konkurrenter. Vi har redan idag ett omfattande samarbete när det gäller grundutbildning och forskning. Det samarbetet vill vi nu fördjupa och underlätta, säger Lennart Olausson, rektor vid Malmö högskola.
Det nya avtalet innebär bland annat att rektorerna kommer att träffas en gång per termin och att medel ska avsättas för nya samarbeten.
Under 90-talet byggdes den svenska högskolan ut i rask takt. Svenska universitet och högskolor ökade sina studieplatser och tar idag in 40 procent fler studenter än vad man gjorde för 10 år sedan. Utbyggnaden har lett till en ökad konkurrens mellan lärosätena vilket i sin tur leder till ett mer likartat utbildningsutbud.
Flera utbildningar ges idag både i Malmö och Lund. I vissa fall, som när det gäller till exempel socionom- och sjuksköterskeutbildningarna, finns många sökande och stor efterfrågan på arbetsmarknaden. I andra fall, som när det gäller högskoleingenjörsutbildningarna, finns en klar överetablering i Skåne. Här har Lunds tekniska högskola, Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad nu påbörjat ett samarbete för lärarutbyte och tillgång till varandras kursutbud. På så sätt kan utbildningarna vid alla tre lärosätena förbättras både vad gäller kvalitet och ekonomi.
– Det är helt naturligt att vi som grannar drar nytta av varandras olika kompetenser.
Samarbetet kring högskoleingenjörsutbildningarna är ett bra exempel. Vi utnyttjar våra resurser på bästa sätt genom att göra en arbetsfördelning, samtidigt som studenterna får fortsatt goda möjligheter att specialisera sig, säger Lennart Olausson.
Inom de närmsta tio åren kommer antalet 20-åringar att öka med 30 000 och högskolan kommer att behöva byggas ut ytterligare.
– I tider av såväl ökad som minskad efterfrågan kommer det att finnas behov av fördjupad samverkan, säger rektor Göran Bexell. Det är viktigt att vi lägger grunden till ett samarbete under de närmaste åren så att vi i olika situationer, även ekonomiskt kärvare tider, kommer stå väl förberedda att samverka.
Ett annat exempel på samverkan är en ny professur i gynekologi med särskild inriktning mot migrationsrelaterad reproduktiv hälsa som Crafoordska stiftelsen i dagarna har beviljat medel till. Professuren inriktar sig mot området reproduktiv hälsa vilket bland annat innebär forskning kring preventinmedelsrådgivning, ungdomsmottagning, abortförebyggande arbete, könssjukdomar och sexualiserat våld. Inom vården finns idag ett uppdämt behov av forskning som är relaterad till dagens mångkulturella samhälle. Med Malmö – Sveriges invandrartätaste stad – som nav kommer Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne att samarbeta för att förbättra hälsan hos en stor grupp människor.
– Med detta nya samarbetsklimat hoppas jag att bilden av relationen mellan Lunds universitet och Malmö högskola skall förändras, säger rektor Göran Bexell. Jag hoppas att våra lärare och forskare skall vara uppfinningsrika i att skapa nya samverkansmöjligheter.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Göran Bexell, rektor vid Lunds universitet på telefonnummer 046-222 70 01, Lennart Olausson, rektor Malmö högskola, 040-665 71 00 eller Claus Nowotny, informationschef, Malmö högskola, 0708-655 219, Ulrika Oredsson, informatör, Lunds universitet, 046-222 70 28, 0702-63 00 79
Syrebrist i en vävnad kan vara så allvarlig att organet skadas och organfunktionen slås ut. I tarmen kan detta ske vid chock i samband med blodförgiftning eller efter stora hjärtoperationer som sänker blodflödet till tarmen. Risken är extra stor vid lever- och tarmtransplantationer då man syr ihop kärlen som leder till organet. Syrebrist i ett organ måste upptäckas snabbt för att det skall vara möjligt att återställa blodflödet innan organet tagit skada.
I läkare Johan Ungerstedts avhandling från Karolinska Institutet beskrivs möjligheten att använda sig av en ny teknik, s.k. mikrodialys, för att upptäcka syrebrist i lever och tarm på ett tidigt skede. Tekniken gör det möjligt att mäta organets ämnesomsättning genom att placera en tunn mikrodialyskateter inne i organet via ett enkelt nålstick. Analyser av ämnena glukos, laktat, pyruvat och glycerol avslöjar om organet lider av syrebrist. Mikrodialyskatetern kan lämnas kvar, vilket gör att man kan följa ämnesomsättningen kontinuerligt under flera dagar.
Inledande studier på gris visade att det var möjligt att upptäcka syrebrist i buken genom att placera katetern i den vätska som finns mellan tarmarna och på det sättet slippa sticka hål i tarmväggen. Med hjälp av grisstudierna kunde de typiska förändringar som sker vid syrebrist i tarm och lever upptäckas. Studierna visade att det gick att upptäcka syrebrist i hela tarmen såväl som i en del av tarmen via mikrodialys av bukvätskan. Även studier av syrebrist i levern gjordes.
För första gången gjordes sedan lever- och tarmstudier med den nya tekniken på människa. Leverstudien utfördes på 10 levertransplanterade patienter och tarmstudien utfördes på 8 patienter som opererat bort en stor del av tjocktarmen. Dessa två kliniska studier visade att det var både säkert och enkelt att använda mikrodialystekniken som övervakningsmetod på människa. Ett patientfall gav exempel på att mikrodialystekniken kan upptäcka syrebrist i ett tidigt skede innan patienten utvecklar kliniska symtom.
Aminosyror som hade mätts med mikrodialys i transplanterad lever från 17 patienter analyserades också. Detta har aldrig tidigare gjorts på människa. Man fann då att patienter med sämre resultat efter levertransplantation hade låga nivåer av kvoten mellan aminosyrorna arginin och citrullin, vilket tyder på att arginin/citrullin-kvoten, mätt med mikrodialys, skulle kunna användas för att förutse vilka patienter som löper större risk att få komplikationer eller sämre leverfunktion efter en levertransplantation.
Avhandling:
Microdialysis monitoring of ischemia metabolism in splanchnic organs: Liver and intestine.
Författare:
Johan Ungerstedt, Centrum för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-524 879 25 eller mail johan.ungerstedt@cfss.ki.se
Disputation:
Fredag 28 maj 2004 kl 9.00, föreläsningssal R64, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
Kongenitalt hjärtblock är en potentiellt dödlig åkomma där upp till en tredjedel av fostren dör och två tredjedelar av barnen som överlever kräver inoperering av pacemaker. Det kan drabba foster till mödrar med reumatiska sjukdomar såsom Sjögrens syndrom, SLE eller reumatoid artrit.
Sjögrens syndrom är en reumatisk sjukdom som drabbar sekretoriska körtlar. Den inflammatoriska process som pågår i körtlarna orsakar vävnadsförstörelse och därmed försämrad eller utslagen funktion. Vissa inflammatoriska molekyler, antikroppar, passerar över till fostret vid graviditet och kan orsaka sjukdom hos fostret i form av kongenitalt hjärtblock. Stina Salomonsson har i sin avhandling undersökt den inflammatoriska processen i körtlarna hos patienter med Sjögrens syndrom och hur fostret påverkas vid graviditet hos kvinnor med Sjögrens syndrom och SLE. Syftet är att identifiera bakomliggande orsaker och förstå den patogena processen vid både Sjögrens syndrom och kongenitalt hjärtblock. Med denna kunskap kan prevention och terapi utvecklas.
Under studierna har signalämnen av typen kemokiner, som leder till att immunceller ansamlas i de angripna organen, identifierats i spottkörtlarna hos patienter med Sjögrens syndrom. Vidare har andra inflammatoriska molekyler som kan signalera till bildande av så kallade groddcentra och produktion av autoantikroppar lokalt i spottkörtlarna påvisats. En av dessa specifika antikroppar, riktad mot proteinet Ro52, har därefter identifierats som signifikant markör för hög risk att ett foster vid graviditet drabbas av kongenitalt hjärtblock.
En djurmodell i råtta har etablerats och verifierat specificiteten på de hjärtblocksinducerande antikropparna. Kliniskt har ultraljudsmetoder utvecklats för att undersöka hjärtpåverkan hos fostret. Ett program har utvecklats för övervakning av antikroppsbärande mammor under de veckor risk föreligger att hjärtblock utvecklas. Detta möjliggör tidig intervention i förloppet och förhindrande av fosterdöd.
Avhandling:
The role of Ro52 autoantibodies in congenital heart block
Författare:
Stina Salomonsson, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet, tel 08-517 734 31, 070-789 5122 eller mail stina.salomonsson@cmm.ki.se
Disputation:
Fredag 28 maj 2004, kl 9.00, föreläsningssalen CMM L8:00, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Det finns tydliga socioekonomiska skillnader i risken att skadas i trafiken i Sverige. Skador är den främsta orsaken till för tidig död, allvarlig sjukdom och permanent handikapp bland barn och ungdomar. Uppväxtåren innebär möten med en rad nya situationer och miljöer som kan medföra fler och ökade risker. Ett exempel som kräver uppmärksamhet är trafikmiljön, där unga debuterar som fotgängare, cyklister, mopedister, motorcyklister och bilförare.
Marie Hasselberg, som är sociolog, visar i sin avhandling att barn till arbetare har 20-30 procents högre risk att skadas som fotgängare och cyklist jämfört med barn till tjänstemän på mellan- och högre nivå. Skillnaderna ökar när unga börjar använda moped, motorcykel och bil. När det gäller motorfordon har också barn i lantbrukarfamiljer och andra egna företagare en ökad risk att skadas. Pojkar har generellt fler trafikskador än flickor, men skillnaden mellan olika socioekonomiska grupper är tydlig för både flickor och pojkar. Studierna visar även att familjens disponibla inkomst har större inverkan på risken för de yngre barnen än för de äldre.
Det är också tydligt att det finns en betydande förbättringspotential när det gäller risken att skadas i trafiken. Om ungdomar i alla socioekonomiska grupper hade samma skaderisk som barn till tjänstemän på mellan- och högre nivå, skulle det totala antalet skador kunna minskas med 25 procent för mopedister och 37 procent för motorcyklister.
De studier som omfattar unga bilförare visar att unga förare, som skadats flera gånger under en åttaårsperiod, uppvisar en liknande social fördelning som förare med endast en trafikskada. Den sociala fördelningen skiljer sig däremot mellan olika olyckstyper och de sociala skillnaderna ökar för allvarliga skador jämfört med lindrigare skador.
Avhandling:
The social patterning of road traffic injuries during childhood and youth – National longitudinal register-based studies
Författare:
Marie Hasselberg, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-517 793 56 eller mail marie.hasselberg@smd.sll.se
Disputation:
Fredag 28 maj 2004, kl 9.00, Aulan, plan 2, Norrbacka, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Kontrollerad nedbrytning och nybildning av vävnader är en normal och ständigt pågående process i kroppen. Vid många sjukdomar, t.ex. cancer och ledgångsreumatism, sker dock nedbrytningen snabbare och ofta i okontrollerade former. Vid sådana sjukdomstillstånd producerar de inblandade cellerna stora mängder vävnadsnedbrytande enzymer, s.k. proteaser, som bryter ned vävnaden.
Avhandlingen studerar två typer av proteaser: Plasminogenaktivator-systemet (PA-systemet) och matrixmetalloproteinas-systemet (MMP-systemet). Dessa proteaser är inblandade i en lång rad normala och sjukdomsframkallande processer och de tycks hjälpas åt för att effektivt bryta ned olika vävnader.
PA- och MMP-systemen har studerats vid normal vävnadsnedbrytning i äggstocken. Där sker en cykliskt återkommande vävnadsnedbrytning i samband med ägglossningen samt vid bildandet och tillbakabildandet av den s.k. gulkroppen, som bl.a. producerar hormonet progesteron. För att utröna vilken funktion proteaserna har i äggstocken har möss som saknar gener för proteaser från PA-systemet studerats. Dessa möss har också behandlats med hämmare mot MMP-systemet.
Det visade sig att den vävnadsnedbrytning som sker i äggstocken inte påverkades i någon större utsträckning även när både PA- och MMP- systemet hade slagits ut. Då tidigare studier i andra vävnader har gett helt andra resultat förefaller äggstocken var något av ett särfall för hur normal vävnadsnedbrytning går till.
Dessutom gjordes den överraskande upptäckten att möss som saknar genen för plasminogen, den centrala komponenten i PA-systemet, har halverade progesteronnivåer i blodplasma. Eftersom tillräckliga progesteronnivåer är nödvändiga för en lyckad graviditet kan en felaktig reglering av PA-systemet tänkas vara en bidragande orsak till ofrivillig barnlöshet.
Kontaktinformation
Patrik Wahlberg, som kommer från Boden, finns vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 090- 786 67 04, epost patrik.wahlberg@medchem.umu.se
– En av mina viktigaste uppgifter blir att verka för stärkta resurser för grundforskningen inom detta område, men även att förvalta och utveckla det starka förtroende ämnesrådet åtnjuter i forskarsamhället. Jag har också ambitionen att utveckla dialogen med forskarna vid de olika universiteten, säger Arne Johansson.
Ett av önskemålen inför rekryteringen av en ny chef för natur- och teknikområdet var att den nya huvudsekreteraren skulle komma från den teknikvetenskapliga sektorn.
– Valet av Arne Johansson innebär en bra blandning av kontinuitet och förnyelse, säger Jan Martinsson, ordförande i ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap. Han har lett rekryteringsgruppen där även Vetenskapsrådets generaldirektör Pär Omling och ledamöter från ämnesrådet ingått.
Välmeriterad forskare
Sedan sin disputation 1982 har Arne Johansson har varit verksam vid KTH. Som forskare är han välmeriterad med mer än 100 publicerade vetenskapliga artiklar bakom sig och därtill flitigt citerad. Arne Johansson har fått flera utmärkelser, bland annat blev han för några år sedan invald i Kungl. Vetenskapsakademien. Den forskargrupp han leder fick 2001 Vetenskapsrådets stöd till excellenta forskare.
Tillträder 1 juli
Arne Johansson har också varit ledamot i ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap från Vetenskapsrådets start för drygt tre år sedan. Han tillträder den 1 juli 2004. Parallellt med huvudsekreterarjobbet kommer han att bedriva forskning på deltid.
Kontaktinformation
Arne Johansson, professor i mekanik och prefekt, KTH
08-790 71 51 (tillgänglig fr o m 26 maj), 0708-20 96 06, johansson@mech.kth.se
Camilla Jakobsson, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap
08-546 44 336, 0703-49 35 37, Camilla.Jakobsson@vr.se
