Elna Nilsson har studerat hur en art av hoppstjärt (Protphorura armata) beter sig när den utsätts för olika kemiska signaler. Hon har just presenterat resultaten i en doktorsavhandling.

Forskarna vill lära sig förstå hur insekter rör sig och sprider sig i terrängen. Den art av hoppstjärt som studerats är en och en halv millimeter lång och antas angripa sockerbetor under grodden. Den är blind och därför i huvudsak beroende av kemiska signaler för att kunna orientera sig.

– Hoppstjärtarna flyr när de känner liklukten från dödade artfränder. Om de däremot rör sig i en terräng där t ex rovkvalster – en av deras naturliga fiender – har rört sig, reagerar de inte. Det är förmodligen enklare och effektivare att bli varnad av liklukten än att behöva känna igen olika dofter som är karakteristiska för olika rovdjur, resonerar Elna Nilsson.

Hoppstjärtarna attraheras av sina artfränders dofter. När många samlas på ett litet område där det finns föda lockas också rovdjuren dit. Om en hoppstjärt då dödas flyr de andra. Den döda insekten avger bl a linolsyra, och det tycks vara denna förening hoppstjärtarna reagerar på.

Elna Nilsson har också undersökt vad som händer när en hoppstjärt rör sig genom terrängen utan att utsättas för dofter eller andra sinnesintryck. Den förflyttar sig då och då i en ögla och återvänder till sitt spår. Varför den gör så vet man inte säkert. Det kan vara ett bra sätt att orientera sig i en okänd terräng.

Kontaktinformation
Elna Nilssons doktorsavhandling heter Movement Patterns and displacement of a soil insect.
Hon nås för ytterligare information på 0702 609 700, e-post Elna.Nilsson@ekol.lu.se

Spektroskopi kan beskrivas som den gren av analytisk kemi som utnyttjar tekniker där provet belyses med elektromagnetisk strålning (i regel ljus). Ljusets växelverkan med molekylerna i provet resulterar i ett spektrum. Gemensamt för alla spektroskopiska analystekniker är att analystiden är kort (sekunder) och att stora data mängder genereras från analysen av varje prov. Denna mängd data består i princip av två delar, information och brus, där den senare är en källa till oönskad variation i data medan informationen är den del som ger kunskap om provet.

Kemometri kan beskrivas som användandet av vissa matematiska och statistiska beräkningsmetoder på kemiska data. Kemometri har utvecklats som en konsekvens av att kemiska data förändrats och blivit alltmer komplexa under de senaste trettio åren. Från ett enda prov är det numera möjligt att på mycket kort tid erhålla enorma datamängder (multivariata) och kemometriska verktyg är värdefulla eftersom de kan användas för extrahera informationen i dessa data.

Om detta handlar den doktorsavhandling som Kent Wiberg nyligen försvarat vid Institutionen för analytisk kemi, Stockholms universitet.

Avhandlingen som bygger på sex vetenskapliga artiklar visar hur spektroskopi och multivariat dataanalys kan vara en kraftfull analytisk kombination för att erhålla både kvalitativ och kvantitativ information från kemiska prover i lösning. Spektroskopiska analystekniker tillsammans med automation och kemometrisk datautvärdering kan vidare ge snabba, enkla och effektiva analysmetoder. Det visas dessutom i avhandlingen hur kemometrisk utvärdering av data från separationstekniker (kromatografi) kan minska behovet av separation vilket i sin tur ökar analyskapaciteten genom bl.a. minskad analystid.

Doktorsavhandlingens titel: Multivariate spectroscopic methods for the analysis of solutions

Avhandlingen finns i elektronisk form i digitala vetenskapliga arkivet (DiVA): (http://publications.uu.se/su/theses).

Kent Wiberg kan nås på: kent.wiberg@astrazeneca.com

Den 15 juni lägger han fram sin avhandling ”Design, innovation och andra paradoxer – om förändring satt i system”.

– Jag vill förändra dagens självklara attityd till hur man bedriver produktutveckling och jag vill att min avhandling ska ses som en plattform för fortsatt dialog, inte som någon slutgiltig lösning, säger han.I avhandlingen ger Håkan Edeholt, med utgångspunkt i sin roll som industridesigner, ett förslag på hur det designteoretiska samtalet skulle kunna vara utformad. Han använder sig av det han kallar designmässig teoretisering, som är ett försök att komma bortom den vanliga uppdelningen mellan praktiska och teoretiska tillvägagångssätt och ett försök att förena inifrån- och utifrånperspektiv.

– Det är en designmässig teoretisering istället för en teoretisering om design. Jag vill särskilja det designspecifika tänket som kan sägas vara baserat på hur det borde vara, istället för hur det är. Idag är vi så genomsyrade av att utgå från hur det är, att det är svårt att ta sig ur det och fundera på hur det borde vara. Det handlar inte om att tro att man är förmer än andra, men det är en bra tankemässig strategi för oss designers, säger han.

Innovativ strategi
Genom avhandlingen betonas skillnader. Innovation beskrivs som en motsats till optimering, och design som en motsats till evolution. Samtidigt framhävs behovet av att kombinera olika metoder, och att en innovativ strategi ofta ifrågasätter motsatser och finner lösningar bortom dessa.

Håkan Edeholt hoppas att hans avhandling ska bli ett avstamp för en diskussion om frågor som idag är tabubelagda. Han tycker att alltför många saker anses vara design idag, och att designbegreppet därmed blir för ytligt och brett för de som jobbar med design.

– I princip gör alla designmässiga saker men de är inte designers för det. Jag skriver, men det gör mig inte till journalist, säger Håkan Edeholt.

Han menar att avhandlingen ska ses som ett inlägg i debatten från hans perspektiv, och att den inte innehåller absoluta sanningar.

– Det är en teoretisk diskussion som jag hoppas ska vara användbar för professionella designers. Avhandlingen försöker beskriva vad design är, och det kan behövas eftersom vår tradition inte är lika artikulerad som många andra, säger Håkan Edeholt.

Olika arbetssätt
Idag utvecklas många produkter genom integrerad produktutveckling, det vill säga att personer med olika kompetenser arbetar ihop. Därför tycker Håkan Edeholt att det är viktigt att specificera vad som är unikt med design.

– Ingenjörer är tekniskt kunniga och utgår ofta från befintliga problem som de hittar robusta lösningar på. De har effektiva metoder för att optimera produkter. Designers har inte lika djupa tekniska kunskaper och arbetar från motsatt håll. De hittar lösningar innan de helt har förstått problemet, säger Håkan Edeholt.

Han är orolig för att det specifikt designmässiga ska gå förlorat. Att det logiska tänkandet är så normgivande att språnget mot något helt nytt, innovationen, ska gå förlorat.

– Designteori är viktigt för att utveckla professionen. Många produkter idag kräver ett abstrakt och intellektuellt förhållningssätt, säger han.

Han uppmärksammade bristen på innovationstänkande när han arbetade inom industrin. Han arbetade som konsult åt Ericsson i mitten av 1990-talet och upplevde att de inte vågade, eller hann, satsa på nya produkter.

– På Ericsson fanns ett talande uttryck om att de hade så bråttom att ”de sprang med cykeln på ryggen”. De hade så bråttom att de inte hann sätta ned cykeln, fast de förstod att de borde göra just det. Ericsson fortsatte att göra mindre och mindre mobiltelefoner eftersom marknaden efterfrågade det, men de satsade inte på att utveckla framtidens produkter, säger Håkan Edeholt.

Han säger att det bara är ett exempel på när optimering tillåtits att dominera över innovation.

Extrema utgångspunkter
Ett sätt att hitta nya innovativa lösningar är att utgå från extrema förutsättningar för att bryta invanda tankemönster. Håkan Edeholt myntar i avhandlingen begreppet ”generativ x”, där x kan stå för till exempel användare eller krav. Han anser att generativa x oftast finns i extrema utgångspunkter, det vill säga att de mest kreativa lösningarna kan uppstå när normala villkor ifrågasätts och designern därmed tvingas tänka annorlunda.

För att illustrera vad han menar brukar Håkan Edeholt fråga sina studenter vilka krav en blind bilförare skulle ställa på sin bilstereo.

Tisdagen den 15 juni disputerar Håkan Edeholt i arkitektur vid avdelningen Innovativ Design på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information: Kontakta Håkan Edeholt på telefon 040-665 73 65, mobil 0705-60 53 95, e-post hakan.edeholt@k3.mah.se.

Solvärmen för villor är på frammarsch i större delen av Europa inklusive Sverige, där villamarknaden ökade med 40 procent förra året. Många system förser huset inte enbart med varmvatten utan även med värme, så kallade solvärmekombisystem. I sådana system är lagring av värme från en tidpunkt till en annan en nyckel till bra funktion i systemet, vilket har visats av många studier i såväl Sverige som på kontinenten.

Solvärmen skall lagras – men hur väl kan man göra det? Dålig funktion i ackumulatortanken innebär dålig systemprestanda och därmed minskad energibesparing. Dessutom finns det ett otal olika systemkoncept med lika många idéer kring hur man ska lagra värmen för senare användning – och alla påstås vara bra av de företag som lanserar dem.

Testar hela systemet
– Mitt syfte var från början att fokusera enbart på ackumulatortanken, men det visade sig vara lämpligare att behandla hela systemet, berättar Chris Bales.

Hans metod går ut på att testa hela systemet i laboratorium med simulerad solfångare under åtta dagar. Från mätningarna kan en rad olika nyckeltal för systemet och lagret tas fram, bland annat för solvärmeandel och behov av tillsatsvärme. Dessa är representativa för hela året för det klimat och hustyp som används i testet och kan därför användas för att ranka system.

Två metoder
Studien visar också att man kan uppskatta funktionen för olika klimat och hus genom två olika metoder. Den första bygger på att datorsimulera ett helt system under olika förhållanden. Denna metod är beprövad med goda resultat men tar tid och kräver expertkunskap och är mer lämpad för forskning.

En enklare metod bygger på karakterisering av ett systems prestanda med en enkel ekvation. Denna innehåller ett dimensionslöst tal som beräknas utifrån solinstrålningen, husets värme- och varmvattenbehov samt solfångarens storlek. Metoden har dock stora osäkerheter och behöver vidareutvecklas för att kunna vara användbar.

Chris Bales bor i Falun. Sitt doktorsarbete i Installationsteknik har han utfört vid Centrum för solenergiforskning vid Högskolan Dalarna i Borlänge. Han disputerade vid Chalmers sektion för Sektion Väg och vattenbyggnad den 4 juni.

Arbetet med avhandlingen ”Combitest – a new test method for stores used in solar combisystems” har ingått i ett internationellt samarbete kring solvärmesystem inom International Energy Agency och testas och vidareutvecklas vid provningsinstitut i Schweiz och Holland. Forskningen har finansierats av FORMAS och Energimyndigheten.

Kontaktinformation
Mer information:
Chris Bales
Telefon: +4623778707
E-post: cba@du.se

Dessa föreningar är skadliga för andningssystemet och är en stor orsak till arbetsrelaterad astma. Därför är det nödvändigt att ha kontroll på vilka halter som finns i luften på arbetsplatserna där det är risk för exponering. Detta görs idag bla med en provtagningsteknik som kallas impinger. Denna innehåller lösningsmedel vilket gör den något opraktiskt att bära. Isocyanaterna kan förekomma både i gasfas och på partiklar.

För att kunna studera en eventuell skillnad i hälsoeffekter mellan dessa två faser behöver man ha en provtagare som kan separera dessa faser vid provtagningssteget. En provtagare för detta ändamål, och som även saknar lösningsmedel, en så kallad denuder-provtagare, har Yvonne Nordqvist studerat i sin nyligen framlagda doktorsavhandling vid Institutionen för analytisk kemi, Stockholms universitet. Hon ha studerat både gasfas och partikelfas för några av de vanligast förekommande diisocyanaterna och med optimerat provtagningsflöde kan en korrekt fasseparation erhållas samt även en korrekt totalhalt. Så långt har de provtagna atmosfärerna genererats på laboratoriet, men resultaten ser lovande ut så en fortsättning med fältstudier är av stort intresse.

Doktorsavhandlingens titel: Development and evaluation of a denuder-filter system designed for sampling diisocyanate aerosols.

Yvonne Nordqvist kan nås på tfn 08-16 24 32