– LPC är ett sätt att ytterligare förstärka vår verksamhet och tydliggöra vår strategiska inriktning. Sedan flera år har vi ett av Europas främsta chefsutvecklingsprogram i projektledning. Nu vill vi också lyfta fram forskningen på området, säger Magnus Holmström, prefekt vid Ekonomiska institutionen.
Linköpings universitet har redan idag ett stort kursutbud i projektledning, med kurser på de flesta civilingenjörsutbildningar och fördjupningsinriktningar på Ekonomprogrammet och Industriell ekonomi. LPC kommer att bidra positivt även till grundutbildningen.
– Vi har ett spännande och intressant arbete framför oss. Att organisera verksamhet i projekt blir allt vanligare och det är viktigt att vi forskar och utbildar inom detta område, säger Jonas Söderlund, LPC:s föreståndare.
Vid starten deltar närmare 20 disputerade forskare, varav fyra professorer, och ett tiotal doktorander i centrets verksamhet.
Kontaktinformation
Jonas Söderlund, föreståndare LPC
jonso@eki.liu.se
070-7837176
Magnus Holmström, prefekt Ekonomiska institutionen
magho@eki.liu.se
013-281000
Ulla Wredle har i sin nyligen framlagda doktorsavhandlig vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet studerat PCD under embryoutvecklingen i Vicia faba, bondböna. Denna typ av celldöd sker också när t.ex. grodyngel förlorar sin svans. PCD har även visat sig ha stor betydelse vid många mänskliga sjukdomar. Vid Alzheimers sjukdom sker PCD i en takt och mängd som normalt inte skulle ske och vid vissa cancerformer har inte den programmerade celldöden skett planenligt, utan cellerna fortsätter att leva och förökas med resultatet av en tumör.
Under embryoutvecklingen hos Vicia faba är embryot beroende av intilliggande vävnader för näring och tillväxtsubstanser. Dessa vävnader är endospermet som omger hela embryot och fungerar som näringstillförsel och suspensorn som embryot är fastvuxen med och som aktivt tillför näring och tillväxthormoner till embryot. När embryot är tillräckligt moget för att klara sig själv genomgår både suspensorcellerna och endospermet PCD.
Nedbrytningen däremot har olika skeenden förmodligen på grund av att endospermet och suspensorn har olika funktioner och för att signalerna som inducerar PCD inte är desamma.
Doktorsavhandlingens titel: Autophagic programmed cell death in the suspensor and endosperm of Vicia faba: An ultrastructural study
Ulla Wredle kan nås på telefon 08-16 37 72 (Botaniska institutionen Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post ulla.wredle@botan.su.se
En datorbaserad sökning visar att ”lärande organisationer” varit populära alltsedan början av 1990-talet och att intresset är lika stort i början av 2000-talet. En omfattande litteraturgenomgång visar att rötterna går tillbaka till klassiska inlärningsteoretiker som Dewey, Levin och Piaget och att det finns fler som myntat begreppet.
Annalill Ekman har under sitt avhandlingsarbete inte funnit någon entydig definition av lärande organisation utan det är en idé som ska fyllas med innehåll som ytterst syftar till att komma bort från gamla hierarkiska organisationer från Taylors tid. Hon problematiserar även begreppet lärande som idag används frekvent och odefinierat. Begreppet har blivit lika vittomfattande som ordet demokrati och ersätter ofta planeringsbegreppet.
Mot bakgrund av litteraturgenomgången har Annalill Ekman sedan analyserat ett förändringsförlopp inom Apoteket AB under åren 1999-2004. Bolagets VD ”skuggas” under sina mödosamma försök att skapa förändring och nytänkande genom lärande. I återkommande intervjuer får vi följa VD:s intentioner, tankar, tvivel, vånda och glädje. Genom lärande vill han skapa ett företag som ”gör Sverige friskare” genom bättre läkemedelsanvändning för medborgarna och större utnyttjande av farmaceuternas unika kompetens. Åtgärderna har redan visat sig minska såväl läkemedelskostnaderna för Sverige som läkemedelsrelaterade problem.
Med hjälp av 35 intervjuer under år 2003 med Apotekets högsta chefer och ett urval av distriktschefer och ansvariga för kompetensutveckling analyserar avhandlingen även hur VD:s agerande för att skapa lärande i bolaget tas emot av chefer och medarbetare. Radikala förändringar har genomförts men förändringsförloppet böljar fram och tillbaka.
Viktiga frågor för fortsatt lärande i organisationer är bland annat balansen mellan tid för utveckling och produktion och balansen mellan decentraliserad växt och central styrning.
Annalill Ekman är leg. psykolog och har arbetat med Apoteket sedan 1998 som konsult i egna företag. Hon har uppdrag i stora företag i Norden och har tidigare arbetat för bland andra Regeringskansliet.
Namn: Annalill Ekman
Avhandlingens titel: Lärande organisationer i teori och praktik – Apoteket lär
Institution: Pedagogiska institutionen
Opponent: Professor Per-Erik Ellström, Pedagogiska Institutionen, Linköping
Disputationen äger rum: Onsdagen den 26 maj, kl. 14 i Universitetshuset.
Kontaktinformation
Annalill Ekman kan nås på 070-5502280 eller via e-post
Annalill.Ekman@telia.com
Oönskade graviditeter är ett folkhälsoproblem. I Sverige genomförs årligen drygt 30.000 aborter trots gratis och lättillgänglig preventivmedelsrådgivning samt subventionerade preventivmedel till ungdomar. Akut-p-piller (APP) är en metod som kan användas som en ”nödlösning” för att förhindra oönskad graviditet efter ett oskyddat samlag. Graviditetsrisken beräknas minska med ca 75 procent och effekten ökar om preparatet intas inom 24 timmar. I april 2001 blev ett östrogenfritt APP-preparat därför receptfritt i Sverige och sedan dess har försäljningen stadigt ökat. År 2003 såldes mer än 160.000 doser.
Margareta Larsson har med riktad information och enkätundersökningar undersökt vilken roll APP kan spela i abortförebyggande arbete; hur väl känd och använd metoden har blivit och om olika informationsinsatser kan påverka kunskap, attityder och användning av APP. En enkätundersökning bland abortsökande kvinnor visade bristande preventivmedelsanvändning och liten användning av APP. Ett år efter att APP blivit receptfritt kände nästan alla unga kvinnor till metoden och två tredjedelar skulle föredra att skaffa preparatet på apotek vid behov. Två av tre kvinnor hade uppmärksammat informationskampanjen, och det fanns en tendens bland alla, även i jämförelsegruppen, till förbättrad kunskap, mer positiva attityder och ökad användning av APP vid uppföljningen. Gymnasieinformation om APP och kondom förbättrade elevernas kunskap om och attityder till APP, men användningen ökade inte, vilket däremot kondomanvändningen gjorde. De vanligaste informationskällorna om APP var media, vänner och ungdomsmottagningar.
Avhandlingen visar att APP gradvis blivit en allt mer känd och accepterad preventivmetod i Sverige. Nästan alla kvinnor känner till att APP existerar, tre av fyra kan tänka sig att använda metoden och 30% har använt den någon gång. Men trots ökad försäljning och användning har aborttalen inte minskat, vilket innebär att APP måste betraktas som endast ett av verktygen i det abortförebyggande arbete som måste bedrivas på många arenor och av olika aktörer.
Namn: Margareta Larsson
Avhandlingens titel: The Adoption of a New Contraceptive Method – Surveys and Interventions Regarding Emergency Contraception
Institution: Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Opponent: Professor Ian Milsom, överläkare, Kvinnors och barns hälsa, Göteborg
Disputationen äger rum: Tisdagen 25/5, kl. 13.15 i Rosénsalen, Akademiska sjukhuset, ingång 95-96
Kontaktinformation
Margareta Larsson kan nås på 070-6279076 eller via e-post Margareta.Larsson@kbh.uu.se
En brännande fråga idag är hur länder skall utreda och lagföra brottslighet med internationell anknytning. Som en följd av de senaste årens terroristdåd har t.ex. diskussionerna om åtgärder för att bekämpa gränsöverskridande brott särskilt kommit att intensifieras. Mot bakgrund av att straffrättsliga åtgärder som regel enbart får vidtas av stater inom det egna territoriet, förutsätter lagföring av internationella brottslingar att det finns ett effektivt straffrättsligt samarbete stater emellan. Detta är särskilt viktigt inom EU bl.a. mot bakgrund av unionens fria rörlighet.
Malin Thunberg Schunke behandlar i sin avhandling frågor kring förutsättningarna för internationell rättslig hjälp i brottmål inom EU. Denna form av straffrättsligt samarbete möjliggör för en stat att skicka en framställning utomlands med begäran att en annan stat skall t.ex. förhöra misstänkta eller vittnen eller vidta straffprocessuella tvångsmedel såsom husrannsakan eller teleavlyssning. Malin Thunberg Schunke presenterar och analyserar det internationella regelverket och den svenska lagstiftningen inom området. Hon visar hur internationell rättslig hjälp successivt har reformerats och anpassats för att möta utmaningarna från t.ex. terrorism, organiserad brottslighet och andra typer av internationella brott. Frågor som diskuteras är huruvida dessa förändringar är tillräckligt effektiva, och hur den framtida europeiska brottsbekämpningen kan komma att se ut.
I avhandlingen framhålls särskilt att man måste i en större utsträckning uppmärksamma frågor om skydd för enskilda individers mänskliga fri- och rättigheter vid straffrättsligt samarbete. Malin Thunberg Schunke diskuterar i detta sammanhang hur utvecklingen av internationell rättslig hjälp ställer sig till krav på rättssäkerhet. Hon visar att det idag kan uppstå vissa situationer där enskilda individer inte erhåller ett tillräckligt straffprocessuellt skydd vid internationella brottsutredningar och drar slutsatsen att ett skydd mot sådana kränkningar inte alltid finns i människorättskonventioner, och att det inte heller inom EU i tillräckligt hög grad tas hänsyn till individers rättsskydd vid utvecklingen av det straffrättsliga samarbetet.
Malin Thunberg Schunke är assistentåklagare vid Åklagarmyndigheten i Stockholm, och verksam vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.
Avhandlingen ”Internationell rättslig hjälp i brottmål. Effektivitet v. Rättssäkerhet” försvaras måndagen den 24 maj 2004 kl. 14.00 i Grotiussalen, Trädgårdsgatan 1 vid Juridiska institutionen i Uppsala.
Kontaktinformation
Hon nås på 0049177-6051137 eller 0049172-8859561, samt efter 2/6
på M.Thunberg@t-online.de
Passiva konstruktioner i olika språk är ett relativt välutforskat område inom språkvetenskapen. I iriskan, däremot, som jämfört med t. ex. svenskan och engelskan är ett förhållandevis outforskat språk, har väldigt lite forskning gjorts kring passiva konstruktioner, särskilt vad gäller hur de används. För att finna skillnader i bruk mellan dem i iriska skönlitterära texter har Karin Hansson jämfört två verbkonstruktioner i modern iriska. Den ena är en så kallad opersonlig passiv konstruktion, och den andra är en så kallad passiv-progressiv konstruktion. Gemensamt för dessa är att de betraktas som passiva. Termen passiv betecknar ett specialfall, en avvikelse från normalfallet aktiv; det är ovanligare att säga man studerar iriska eller iriska studeras (av mig) än jag studerar iriska. Skillnaden mellan de passiva meningarna och den aktiva ligger i hur den som är ansvarig för handlingen beskrivs: oidentifierbar (man), inte nämnd över huvud taget (iriska studeras), eller undanskymd (iriska studeras av mig), exakt identifierbar (jag). I en passiv mening är inte aktören i fokus, utan det är den som blir utsatt för handlingen. I en så kallad aktiv sats, normalfallet, är den som utför handlingen i fokus.
Studien visar att de två konstruktionerna har skilda funktioner i de undersökta texterna. Karin Hansson fann bland annat att den opersonliga passiva konstruktionen används som en passiv konstruktion ”borde” användas, medan användningen av den passiv-progressiva konstruktionen avviker från det förväntade mönstret. Ett fynd är att den opersonliga konstruktionen är sex gånger vanligare än den passiv-progessiva.
Denna avhandling är den första inom ämnet keltiska språk i Sverige. Genom att använda empiriska metoder på ett förhållandevis stort autentiskt material utgör studien ett unikt bidrag till forskningen kring såväl iriska språket som passiva konstruktioner i allmänhet.
Länk till spikbladet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4263
Namn: Karin Hansson
Avhandlingens titel: The Autonomous and the Passive Progressive in 20th-Century Irish
Institution: Engelska institutionen, Keltiska avdelningen
Opponent: Professor Seosamh Watson, Irish department, University College Dublin, Dublin
Disputationen äger rum: Tisdagen 25 maj, kl. 10.15 i Ihresalen, SVC, Villavägen 4.
Kontaktinformation
Karin Hansson kan nås på 018- 018-471 12 60 eller via e-post Karin.Hansson@engelska.uu.se
Ansökningarna gäller forskning med start fr o m nästa år, 2005. Sammanlagt kommer då över två miljarder kronor att kunna användas från och med nästa år och mellan tre och fyra år framåt.
Antal ansökningar per område
Ansökningarnas fördelning på de fyra ämnesområdena och ett par viktigare övergripande områden (förra året inom parentes):
* Humaniora och samhällsvetenskap: 992 st (944 st)
* Medicin: ca 1 300 st (1 300 st)
* Natur- och teknikvetenskap: 2 475 st (2 092 st)
* Utbildningsvetenskap: ca 316 (271 st)
* Longitudinella ansökningar 25 st (40 st)
* Dyrbar utrustning 76 st (70 st)
* Starka forskningsmiljöer ca 260 st (ny utlysning fr o m i år, max tio ansökningar från samtliga ämnesområden kommer beviljas, mer info på http://www.vr.se/sokbidrag/index.asp?id=190&dok_id=6321)
Observera också att ovanstående siffror kan komma att ändras något beroende på att en del ansökningar kanske överförs till ett annat ämnesområde eller ”tas över” av en annan forskningsfinansiär som eventuellt fått samma ansökan.
Beslut i november
Beredningsarbetet har redan startat i och med att ansökningarna har skickats ut till bedömningsgrupperna. Arbetet med att granska och prioritera forskningsansökningar involverar mer än 400 forskare däribland ett stort antal utländska experter. Det är dock ännu för tidigt att uttala sig om ansökningsfördelningen t ex sett till intresse för specifika områden, kvinnor respektive män eller ålder på forskarna.
Under november tas beslut om vilka forskare och projekt som får pengar.
Kontaktinformation
Mer information
Respektive informationsansvarig på ämnesområdena
Natur- och teknikvetenskap: Camilla Jakobsson, 08-546 44 336, Camilla.Jakobsson@vr.se
Utbildningsvetenskap: Birgitta Mattson, 08-546 44 211, Birgitta.Mattson@vr.se
Medicin: Annakarin Svenningsson, 08-546 44 219, Annakarin.Svenningsson@vr.se
Humaniora och samhällsvetenskap: Jesper Wadensjö, 08-546 44 289, Jesper.Wadensjo@vr.se
Forskningspolitiska frågor: Cecilia Nilsson, 08-546 44 174, Cecilia.Nilsson@vr.se
Hur kommunicerar lärare och studerande när de möts i klassrum och på webben? Vilken betydelse får kommunikationsmönstret för de studerandes möjligheter att lära? Vad tycker lärarna och de studerande själva om sina erfarenheter, och vilka möjligheter och begränsningar för kommunikation och lärande lyfts fram?
Eva Svärdemo Åberg visar i sin nyutkomna avhandling att förutsättningarna för kommunikation och lärande utgörs av ett socialt växelverkande samspel mellan två motstridiga krafter – intersubjektivitet och alteritet. Genom att pendla i olika grader mellan krafterna formas kommunikationen och de studerandes möjligheter att lära. Om samspelet mellan krafterna får slagsida åt något håll tenderar kommunikationen helt eller delvis att upphöra. Avhandlingen visar på möjligheter och begränsningar för kommunikation och lärande i både klassrumsmiljö och datorbaserad nätverksmiljö.
Boken vänder sig till alla intresserade av pedagogik och didaktik.
Eva Svärdemo Åberg är verksam vid Lärarhögskolan i Stockholm som lärarutbildare och forskare. Härnäst kommer hon att arbeta med forskningsprojektet Digitala läromedel och lärobjekt i svensk skola – brukarperspektiv, som ska analysera, beskriva och försöka förstå hur studerande använder olika digitala läromedel som verktyg för lärandet i undervisning. Projektet drivs av forskargruppen DidaktikDesign med anslag från KK-stiftelsen. Eva Svärdemo Åberg har tidigare studerat läs- och skrivsvaga elevers lärande och användning av datorer, funktionskompenserande hjälpmedel och digitala läromedel.
Doktorsavhandlingens titel: Lärande genom möten. En studie av kommunikation mellan lärare och studerande i klassrumsmiljö och datorbaserad nätverksmiljö
Disputationen äger rum fredag den 28 maj kl. 13.00 i Dahlströmsalen, hus D, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 26. Opponent är professor Shirley Booth, Lunds universitet.
Eva Svärdemo Åberg kan nås på tfn 08-737 96 39
Studien baseras dels på uppgifter från vildsvin som försetts med öronmärken och radiosändare, dels på observationer om vildsvinets successiva utbredning i delar av Sverige. Resultaten gör det möjligt att förutsäga den framtida utbredningen av vildsvin och ger ett underlag för förvaltningsåtgärder där avsikten är att påverka spridningen.
En förutsättning för att vildsvinspopulationer skall breda ut sig är att individer emigrerar från området där de är födda och etablerar sig på platser där arten saknas. De flesta vildsvin som emigrerade gjorde det i anslutning till att de blev könsmogna vid omkring ett års ålder. I genomsnitt emigrerade 43 procent av honorna och 86 procent av hanarna. Även om vildsvin kan förflytta sig långa sträckor så var den genomsnittliga spridningsdistansen relativt kort, 16,6 km för hanar och 4,5 km för honor. Andelen djur som emigrerade minskade när populationstätheten ökade, av vilket man kan dra slutsatsen att vildsvin emigrerar i störst omfattning i utkanten av expanderande populationer.
Eftersom honorna emigrerar i mindre omfattning och kortare avstånd än hanarna begränsar de populationernas utbredning. Honor etablerar sig oftast nära området där de är födda vilket resulterar i att populationerna breder ut sig som sammanhängande enheter. Den geografiska utbredningshastigheten för populationer innehållande djur av båda könen beräknades på två olika sätt. En modell som utnyttjar genomsnittlig spridningsdistans och populationstillväxt skattade spridningshastigheten till 3.0 km/år. Den observerade hastigheten som beräknades från vildsvinets dokumenterade utbredning var något högre och uppgick till 4.8 km/år. Skillnaden mellan den skattade och den observerade hastigheten beror troligen på att individer som flyttar långa sträckor underskattas av modellen men också av att utplantering av vildsvin sker, vilket påskyndar utbredningen.
Pressmeddelandet finns också att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2004/johan_truve.shtml
Johan Truvé är doktorand vid Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, och skall disputera med avhandlingen ”Pigs in space – Movement, dispersal and geographic expansion of wild boar (Sus scrofa) in Sweden”. Disputationen äger rum fredagen den 28 maj 2004 kl 14:00 i stora föreläsningssalen, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Carl Skottbergs gata 22B, Göteborg.
För mer information kontakta:
Johan Truvé
Tillämpad miljövetenskap
Göteborgs Universitet
Tel: 031-773 25 29
E-post: johan.truvé@miljo.gu.se
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
Den omfattande omlokaliseringen av arbetsintensiv produktion till låglöneländer har lett till nya ekonomiska och sociala mönster på många håll i världen. Delstaten Tamil Nadu i Indien, drog tidigt fördel av Indiens liberaliseringspolitik vilket har skapat en stor exportindustrisektor, som attraherat många kvinnor. Detta har lett till nya mönster vad gäller kvinnors mobilitet, försörjningsbörda, arbetsfördelning och även i viss mån könsrelationer.
I avhandlingen analyseras kvinnors livs- och arbetsvillkor utifrån etablerade normer och föreställningar om arbetsfördelning, mäns och kvinnors roller, samt normer för kvinnors beteende och rörlighet. Studien bygger på intervjuer med kvinnor och män inom exportindustrin (fabriksarbetare) och byggnadsindustrin i Chennai (tidigare Madras) i delstaten Tamil Nadu i södra Indien, genomförda under perioden 1999-2001.
Bland resultaten märks att byggnadsarbetarna hitintills påverkats relativt lite av den ekonomiska och sociala omstruktureringen. Kvinnorna som lever i jämförelsevis slutna grupper, saknar utbildning, tillträde till information, regelbunden inkomst, och därmed verktyg för att utmana både fattigdomen och de starkt ojämlika könshierarkierna.
Fabriksarbete i exportindustrin utmanar däremot många etablerade normer i sig; nya influenser och den regelbundna inkomsten, skapar nya möjligheter att utmana rörlighet, könsroller, normer kring äktenskap och sexualitet, och ger dessutom en viss möjlighet till självbestämmande och oberoende. Men samtidigt som nya möjligheter öppnas, skapas också nya former av motstånd, dubbel exploatering av arbetsgivare och familj, och ibland lägre social status i omgivningens och samhällets ögon. De nya mönstren skapar en övergripande instabilitet vad gäller könsrelationer, identitet och sociala normer, något som i längden kan komma att utmana grundläggande sociala mönster och värderingar.
Avhandlingens titel: Gender discourses at work: export industry workers and construction workers in Chennai, Tamil Nadu, India
Avhandlingsförfattare: Gunilla Blomqvist , tel. 031-20 26 63 (bost.), 031-773 4319 (arb.)
e-post:gunilla.blomqvist@padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Naila Kabeer, Sussex,England
Tid och plats för disputation: Torsdagen den 3 juni 2004 kl. 10.15, Sal 105, Institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Brogatan 4, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Hypertrofisk kardiomyopati kan ibland kan leda till plötslig, oväntad död för symtomfria och till synes friska individer, t.ex. idrottsmän. Sjukdomen är i hög grad ärftlig. Den yttrar sig på ett mycket varierande sätt, och detta styrs delvis av vilken gen som ligger bakom.
Avhandlingen redovisar en unik studie av 46 patienter och deras familjer från hela Norrland. Fynden visar att ärftlig hypertrofisk kardiomyopati i norra Sverige till största delen orsakas av mutationer i en enda gen, myosinbindande protein C. Det ger ett senare insjuknande och en mindre allvarlig sjukdomsbild än vad som tidigare ansetts typiskt för denna sjukdom. Resultatet skiljer sig från de flesta tidigare rapporter, där förändringar i en annan gen med betydligt tidigare sjukdomsdebut har dominerat. Studien ger därmed en delvis ny bild av sjukdomen. Man kan i de här fallen förvänta sig att en stor del av patienterna kommer att diagnostiseras först i 50-årsåldern och då ofta med god prognos. Det sena insjuknandet leder också till att man lätt kan förbise sjukdomens ärftlighet, som föreligger i drygt hälften av fallen. Som resultat av studien erbjuds nu genetisk vägledning i de familjer där man har hittat genförändringen.
I studien har de norrländska patienterna systematiskt undersökts med ultraljud samt olika EKG-metoder. Genetiska analyser har genomförts för att bestämma vilka gener som orsakar sjukdomen i det enskilda fallet. Någon liknande undersökning har inte tidigare genomförts i Sverige.
Hypertrofisk kardiomyopati leder till förtjockning av muskelväggarna i hjärtat. Framför allt brukar skiljeväggen mellan vänster och höger kammare drabbas. I ca 55% av fallen är sjukdomen ärftlig. Hypertrofisk kardiomyopati har tidigare betraktats som en mycket ovanlig, sjukdom, men senare undersökningar har visat att den kan förekomma i ett fall per 500-1 000 invånare. Sjukdomsförloppet är mycket varierande, från plötslig död i unga år till en normal livslängd utan några som helst symtom. Ibland upptäcks sjukdomen av en slump när hjärtat undersöks av andra skäl, t.ex. hos idrottsmän. Symtom på sjukdomen kan vara andfåddhet, kärlkramp, hjärtklappning, svimningar och, i värsta fall, plötslig död.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för medicin, och har titeln Hypertrophic cardiomyopathy in northern Sweden – with special emphasis on molecular genetics. Svensk titel: Hypertrofisk kardiomyopati i norra Sverige – med tonvikt på molekylär genetik.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal E04, by. 6E, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent: Professor Åke Hjalmarson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.
Kontaktinformation
Stellan Mörner är specialistläkare vid kardiologsektionen, Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus. Han kan nås på tel. 073-0591068 (mobil) eller 090-404 10 (bost.), epost Stellan.Morner@medicin.umu.se
Resultaten är värdefulla eftersom man kan tänka sig att personer ur olika yrkesgrupper, sociala grupper eller från andra kulturer grundar sina bedömningar och beslut på olika kunskapsbaser. En läkare kanske ställer sjukdomsdiagnos för sin nya patient genom att använda den medicinska erfarenhet han förvärvat genom tidigare patienter och deras sjukdomssymtom. En vinprovare kanske bedömer ett nytt vin genom att förnimma vinkriterieregler till exempel lukt, smak och färg, som denne använder för att göra bedömningen av det nya vinet.
I den kognitiva grundforskningen finns många nya modeller som antar att vi människor har flera olika kunskapstyper som våra bedömningar och beslut baseras på. De mest framgångsrika modellerna (modeller för hur vår kunskap kan tänkas se ut och vad denna kunskap grundas på) i bedömnings – och beslutsfattandeforskningen är den exemplarbaserade modellen och den regelbaserade modellen.
I exemplarmodellen antar man att våra bedömningar baseras på vår tidigare erfarenhet av ett objekt eller en situation och att denna bedömningsprocess är intuitiv – vi tar beslut eller gör bedömningar genom att intuitivt ”känna” att ett specifikt beslut är det rätta. Nästan alla har någon gång haft en ”magkänsla” av att ett visst beslut är det rätta, även om man inte riktigt kan sätta fingret på varför just det beslutet känns rätt.
Regelmodellen är till skillnad från exemplarmodellen analytisk. I regelmodellen tar man beslut genom att analysera viktig information i en situation, till exempel att väga för- och nackdelar med att köpa en viss vara i en affär, och utifrån denna analys sedan ta ett beslut.
En växande uppfattning är att de olika kunskapstyperna (exemplar och regler) samspelar i själva beslutsprocessen. I första hand försöker man analysera situationen man befinner sig i men när inget beslut kan tas utifrån analysen, tar man ett beslut grundat på intuition. Den övergripande frågan i avhandlingen behandlar vilka faktorer som avgör vilken kunskapstyp man väljer att använda i olika situationer.
Bedömningsuppgiften försökspersonerna fick göra var en enkel uppgift utvecklad för att undersöka användandet av de två olika kunskapstyperna i laboratorier. Försökspersonerna fick bedöma giftighetsgraden eller kategoritillhörighet hos fiktiva skalbaggar.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=264
Fredagen den 28 maj försvarar Anna-Carin Olsson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Factors Shaping Process and Representation in Multiple-Cue Judgment.
Svensk titel: Faktorer som formar bedömningsprocess och representation i en bedömningsuppgift.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal 102, Beteendevetarhuset.
Fakultetsopponent är Professor Nigel Harvey, Department of Psychology, University Collage London.
Kontaktinformation
Anna-Carin Olsson är uppvuxen i socknarna Viklau och Halla på Gotland.
Anna-Carin nås på:
Tel: 090-786 97 46
090-770671
E-post: anna-carin.olsson@psy.umu.se
Om satellitbilder används inom samhällsvetenskapen krävs att bilden av landskapet analyseras som ett socialt format rum, något som saknas i naturvetenskaplig forskning.
Med en innovativ användning av satellitbilder kan kulturlandskapet studeras och t.ex. hur miljön i våra byar tar sig uttryck. Genom att integrera lokala värderingar med satellitbilder visar Anders Wästfelts forskning för första gången att det är möjligt att kvantifiera kvaliteter som har en utgångspunkt i lokal och social kunskap med bilder tagna från rymden.
Genom att ta utgångspunkten i hur markanvändare i byn Sötåsa i Småland förhåller sig till jordbruk, landskap och historia visar han hur värderingen av jordbruk och landskap sker lokalt. Hans analys, som han presenterar i sin avhandling vid Stockholms universitet, pekar på hur de lokala värderingarna skiljer sig från de värderingar som formuleras av myndigheterna – de lokala markanvändarna prioriterar det traditionella jordbruket medan myndigheterna fokuserar på bevarandet av vissa objekt eller naturtyper i landskapet.
Modell för användning på nationell, europeisk och global nivå
Anders Wästfelts resultat har fått formen av en modell för analys av landskapets kvaliteter och karaktärer i satellitdata. Analysmodellen kan användas för att kommunicera lokala värderingar och kvaliteter till politiker och andra aktörer på nationell, europeisk och global nivå.
Doktorsavhandlingens titel: Continuous Landscapes in Finite Space: Making Sense of Satellite Images in Social Science.
Avhandlingen innehåller den svenskspråkiga studien Landskapets förvandlingsförlopp: Studier av byn Sötåsa utifrån en tidslig rumslig och meningskapande aspekt.
Disputationen äger rum fredag den 28 maj kl 14.15 i De Geersalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är Docent Christer Persson, Växjö Universitet.
Anders Wästfelt kan nås på 08-16 48 54, 070-97 42 893 (Kulturgeografiska institutionen Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post anders.wastfelt@humangeo.su.se
Sofia Wikström har i sin avhandling vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet studerat etableringen av den främmande arten ishavstång vid Sveriges kust. Tång är stora, fleråriga brunalger som dominerar algvegetationen på grunda klippbottnar och har stor betydelse för den biologiska mångfalden i kustområden genom att erbjuda en unik livsmiljö för många andra arter. Sofie Wikström visar att till skillnad från inhemska tångarter är ishavstången en dålig värd och föda för andra organismer. Introduktionen av ishavstång kan således potentiellt få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden i svenska kustområden, om arten skulle ersätta de inhemska tångarterna.
Sofie Wikströms forskning visar att anledningen till att många djur undviker att äta ishavstången kan vara att den nyinvandrade tångarten innehåller höga halter av kemiska försvarssubstanser. Ishavstången har dessutom ett effektivt försvar mot etablering av påväxtorganismer på dess yta. Förståelse för hur marina arter försvarar sig mot påväxt har ett stort generellt intresse, eftersom den kan ge tillämpningar i form av nya, miljövänliga tekniker för att förhindra påväxt på båtskrov och andra undervattenskonstruktioner. Hennes resultat tyder på att ishavstången försvarar sig genom en kombination av kemiska försvarssubstanser och ett instabilt ytskikt som försvårar för påväxtarter att sitta fast.
I en långtidsstudie av ishavstångens utbredning visar Sofie Wikström att ishavstången först expanderade snabbt och nu finns spridd längs hela svenska västkusten. Under de senaste decennierna har spridningen dock varit begränsad. Ishavstången har framför allt etablerat sig på platser där inhemska tångarter saknas eller är sällsynta, exempelvis i hamnar och andra miljöer påverkade av mänsklig störning. Den huvudsakliga etableringen av ishavstång i störda miljöer visar att dagens storskaliga miljöförändringar i havet, som bland annat påverkar vegetationen i grunda kustområden, kan öka risken för att främmande arter ska lyckas etablera sig. Den negativa effekten av ishavstång på svenska kustekosystem är dock troligtvis begränsad, eftersom arten inte tycks tränga undan inhemska tångarter utan snarast etablerar sig i områden där det finns utrymme.
Doktorsavhandlingens titel: Marine Seaweed Invasions – the Ecology of Introduced Fucus evanescens.
Disputationen äger rum fredag den 28 maj kl. 10.00 på Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5. Opponent är docent Paul Lavery, School of Natural Sciences, Edith Cowan University, Perth, Australien.
Sofia Wikström kan nås på telefon 08-16 12 05 eller 073-658 58 57, Botaniska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, e-post sofia.wikstrom@botan.su.se
Antikroppstypen IgE är en del av kroppens försvar mot vissa parasiter, men är idag mest uppmärksammad då den har en nyckelroll i allergiska reaktioner. Vid en allergisk reaktion är det just IgE som orsakar den allergiska reaktionen. Vanligtvis är 0.02% av alla antikroppar i blodet IgE, men allergiker kan ha upp till 10 gånger mer IgE. Det bästa sättet för en allergiker att slippa allergi är att undvika det ämne som orsakar allergierna. Men för en pollenallergiker är det svårt att undgå allt pollen när exempelvis björkarna blommar vilket leder till astma, hösnuva och/eller eksem.
Anna Ledin presenterar en ny form av allergibehandling i sin avhandling. Genom att framställa och injicera ett IgE-vaccin som ser ut som IgE visar hon att kroppen uppfattar vaccinet som något främmande. Det bildas då antikroppar mot både IgE och vaccinet, varpå IgE-nivåerna sjunker i blodet och de allergiska symtomen minskar. Allergivaccinet är testat i råttor samt hundar, och resultaten visar en tydlig nedgång av IgE-nivåerna efter vaccinering. Hundar är ett av de få djur som likt oss människor har allergiska besvär, men det har varit oklart hur IgE-nivåerna relaterar till deras allergier. En ny metod för att mäta hundars IgE-nivåer i blodet utvecklades, och man fann att hundar har exceptionellt höga IgE nivåer. Detta oberoende om de är friska eller har allergiskt eksem, autoimmuna sjukdomar eller hudparasiter. Att ställa allergiska diagnoser endast från att mäta IgE från hundblod kan därför vara vanskligt. Vi mätte dessutom IgE från tre valpkullar och konstaterar att till skillnad från de vuxna hundarna så hade valparna låga IgE-nivåer.
Vad orsakar då allergier? Med säkerhet påverkar både miljö och gener. Men, det är inte klarlagt exakt vilka gener som är involverade eller till vilken grad de är involverade. Anna Ledin och forskargruppen undersökte därför hur en del av en kromosom, som innehåller många olika gener, är inblandad i regleringen av IgE i råtta. Just den kromosomala regionen har tidigare visat sig vara involverad i råttors mottaglighet för ledbesvär i en modell för ledgångsreumatism, och vi fann att den även påverkar IgE-nivåerna i råtta. Om den kromosomala regionen även påverkar människors IgE-nivåer återstår att studera.
Länk till spikbladet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4254
Namn: Anna Ledin
Avhandlingens titel: More or Less IgE
Institution: Institutionen för cell och molekylärbiologi
Opponent: Docent Kjell-Olov Grönvik, SVA, Uppsala
Disputationen äger rum: Fredagen 19 maj, kl. 9.15 i sal C8:305 på BMC.
Kontaktinformation
Anna Ledin kan nås på 018-471 4222 eller via e-post Anna-Ledin@icm.uu.se
Från att ha varit ett familjeägt företag med huvudkontoret i Ronneby, har Tarkett Sommer AB blivit en allt mindre enhet i allt större koncerner. Företaget ägs idag av den europeiska golvkoncernen Sommer Allibert, med huvudkontor i Tyskland. Hur har då internationaliserat ägande påverkat verksamheten? Vad har teknikutvecklingen betytt för arbetsprocess, ledningsprocess och anställningsrelationer? Och hur har en förändrad organisation påverkat människors relationer i termer av klass och genus? Dessa är några av de frågor Stranne försöker besvara i sin avhandling.
– Att ingå i en stor internationell koncern har paradoxalt nog stärkt den lokala företagskulturen, menar Staffan Stranne. Förutom det vanliga trycket från konkurrenterna har man också ett strakt internt konkurrenstryck mellan de olika enheterna i koncernen. Detta har skapat en sammanhållning lokalt där ledning, fack och anställda värnar om sin fabrik och sina jobb.
Produktionskraven och arbetstakten har ökat med en ny organisation med decentraliserat ansvar men centraliserad kontroll. Produktionsledningen kan följa produktionen direkt genom datoriserade övervakningssystem. Trycket ökar på dem i skiftgrupperna som inte riktigt orkar hänga med i det höga tempot och en viss utslagning kan skönjas.
En annan baksida är att allt färre kvinnor söker sig till Tarkett trots att jobben borde vara betydligt mer lämpliga för kvinnor nu än tidigare. Arbetsmiljön har blivit bättre både vad gäller kemikaliehantering och tunga lyft. Möjligtvis är det de ökade kvalifikationskraven, bland annat på tekniskt kunnande som skrämmer bort kvinnor från att söka.
Avhandlingen ”Produktion och arbete i den tredje industriella revolutionen”, försvaras onsdagen den 19 maj 2004, klockan 13.15. Disputationen äger rum i sal 2404A, Norra flygeln, Campus Gräsvik, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. Opponent är docent Annette Thörnquist, Arbetslivsinstitutet, Uppsala.
Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta Staffan Stranne, 0455-38 53 16 eller Staffan.Stranne@bth.se
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67,
e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
