Reservoarer kan inverka negativt på vattnets kvalitet på grund av. kemiska och biologiska processer som sker under tiden vattnet magasineras. Ett vanligt problem är tillväxt av så kallade heterotrofa bakterier, vilka lever av den resthalt av organiskt material som finns kvar i vattnet efter behandlingen i vattenverket. Bakterierna bildar en biofilm på alla fasta ytor som är i kontakt med vattnet.
Dessa bakterier är i sig inte direkt hälsofarliga men kan skydda andra, sjukdomsalstrande mikroorganismer som kommit in i ledningssystemet. Heterotrofa bakterier kan även ge lukt- och smakstörningar på dricksvattnet. Risken för problem med tillväxt av heterotrofa bakterier är störst om vattnet har en hög resthalt av biologiskt nedbrytbart organiskt material, samt om vattentemperaturen överstiger 10-15 grader.
För att minska risken för påverkan på vattenkvaliteten är det viktigt att vattnet i reservoarerna omsätts kontinuerligt och att vatten inte blir stillastående i reservoaren under lång tid. Tidigare internationella studier tyder på att vattenvolymen i reservoarer ofta har en stabil temperaturskiktning, vilket i praktiken innebär att vattnet är något varmare nära ytan och något kallare vid botten. Skiktningen förhindrar omblandningen och kan leda till att vattnet blir stillastående i en del av reservoaren. Kunskapen om hur man undviker temperaturskiktning i reservoarer är dock bristfällig, vilket framgår av de riktlinjer som idag används vid konstruktion och drift av reservoarer.
Ola Nordbloms doktorsavhandling behandlar blandningsprocesser i dricksvattenreservoarer, speciellt hur förekomst av temperaturskiktning inverkar på blandningsprocessen och hur skiktning kan undvikas. Nordblom har under lång tid mätt temperaturen i två dricksvattenreservoarer under normala driftförhållanden. Tredimensionell numerisk strömningsanalys (CFD) har också använts för att i detalj analysera blandningsförloppet. Resultaten visar att en till synes obetydlig temperaturskillnad på 0,2-0,5 grader mellan det vatten som strömmar in till reservoaren och det vatten som redan befinner sig i reservoaren är tillräckligt för att initiera skiktning och stagnation. Stagnation kan dock undvikas med relativt enkla åtgärder genom att man dimensionerar inloppsledningen så att inloppshastigheten blir tillräckligt stor. Hur stor hastighet som krävs i ett visst fall beror dels på reservoarens geometri och inloppets placering, dels på skillnaden i densitet mellan inströmmande och magasinerat vatten.
– Resultaten från projektet kan användas för att uppskatta risken för stagnation i dricksvattenreservoarer och bestämma vilken inströmningshastighet som krävs för att undvika stagnation i några vanliga typer av konstruktioner. Därmed blir det möjligt att bättre kontrollera hur länge vattnet stannar i reservoaren och minimera risken för negativ påverkan på dricksvattenkvaliteten. Resultaten kan förväntas leda till nya rekommendationer vid konstruktion av reservoarer, säger Ola Nordblom.
Avhandlingen ”Mixing and Stagnation in Drinking Water Storage Tanks” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 28 maj 2004.
Kontaktinformation
Mer information.
Ola Nordblom, Institutionen för vatten miljö transport, Chalmers,
tel: 031-7722148, eller SMHI 011- 495 80 00
e-post:Ola.Nordblom@wet.chalmers.se
Jennie Barron presenterar i sin avhandling vid Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet forskning på småskalig majsodling i semi-arida Kenya och hur vatten och näringstillförsel ger ökad skörd utan att vattenmängden behöver öka.
Tropiska torrområden i Afrika karakteriseras av korta regnsäsonger, med stor variation i regnmängd och antal regntillfällen. Detta leder till vattenbrist för odlade grödor som behöver jämn tillgång på vatten för bra utveckling och skörd. Konsekvensen av dålig vattentillförsel blir låga eller inga skördar för bonden. Typiskt för småskaliga odlingssystem i dessa klimat är låga skördar runt 1 t ha-1 dvs. 1/3-1/5 av den potentiella skörden. Snabb befolkningstillväxt och låg produktionstillväxt ger ökad matbrist samtidigt som miljö- och naturresurser hanteras ineffektivt och till och med degraderas genom överutnyttjande.
Jennie Barron visar hur man med enkla medel kan utnyttja regn i form av ytavrinning i landskapet för att överbrygga grödans vattenbrist under växtsäsongen. Försöket utfördes med bönder i semi-arida Kenya under fem säsonger. I odlingssystemet utnyttjades en handgrävd damm för uppsamling av ytavrinning, som sedan användes för stödbevattning av småskalig majsodling. Bättre vattentillgång för grödan i kombination med bättre näringstillförsel ökade böndernas skördenivå med 40% över de fem försökssäsongerna. Resultaten visade att en bonde som både stödbevattnade och gödslade kunde skörda mer än hushållskonsumtionen fyra av fem säsonger, medan de vanliga odlingssätten knappt täckte den egna konsumtionen tre av fem säsonger.
Systemet med stödbevattning kombinerat med gödsling var ekonomiskt lönsamt jämfört med böndernas nuvarande odlingssätt utan gödsling och utan stödbevattning. Samtidigt ökar bondens möjligheter att vara självförsörjande med mat. Stödbevattning av majs resulterade också i bättre långsiktigt vattenutnyttjande, dvs. mindre vatten förbrukades för samma mängd producerad gröda. Systemet med uppsamling av ytvatten för stödbevattning gav endast små effekter för vattentillgången nedströms. Dessa resultat visar att man kan öka matproduktion med samma vattenåtgång utan att behöva kompromissa med andra vattenanvändningsområden i landskapet.
Doktorsavhandlingens titel: Dry spell mitigation to upgrade semi-arid rainfed agriculture: Water harvesting and soil nutrient management for smallholder maize cultivation in Machakos, Kenya
Jennie Barron kan nås på tfn 08-16 42 54 eller e-post jennie@ecology.su.se (Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm).
Till gestaltare av interiörerna hade Gustav III utsett Louis Masreliez, en av det svenska 1700-talets mest bildade konstnärer, en veritabel peintre-philosophe. Figurer och motiv hämtades från antika förebilder men kombinerades på ett medvetet sätt för att uttrycka olika budskap, både öppna och fördolda.
Thérèse von Lampe rekonstruerar dessa budskap och presenterar två tolkningsförslag i sin avhandling som hon nu lägger fram vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Först prövar hon olika politiska och kulturella meningar på utsmyckningen i de nio officiella rummen, meningar som antas vara riktade till både samtiden och eftervärlden. Denna första granskning söker oförtäckta budskap och visar att Gustav III hyllas som hjältekonung, konstmecenat och en Augusti like. Därefter följer ett esoteriskt tolkningskapitel där Thérèse von Lampe fördjupar meningen och använder kunskap om mystiska läror för att uttolka hemliga budskap i samma motiv. Denna senare granskning motiveras av det kända intresset för mystik i 1700-talets kungahus. Gustav III var Frimurareordens protektor, och att han var intresserad av alkemi och andra översinnliga läror är sedan tidigare belagt.
Vidare visar Thérèse von Lampe att kompositionerna låter sig utläsas in i minsta detalj och även att motiven har stått sig över seklen. Utsmyckningens mening är än idag avläsbar för dagens humanist. Utan instuderad kunskap kan dagens betraktare dock sägas avläsa motiven som stråkdrag på ett instrument som saknar resonansbotten – och som en viktig infallsvinkel hävdar hon att ”skapande fantasi” också krävs av åskådaren. Hon vill visa att förmågan att associera värdesattes högt vid 1700-talets slut, att espri är en förutsättning för en korrekt avläsning av dåtidens inredningskonst.
Avhandlingen behandlar en dekor som är av stor betydelse i den svenska konsthistorien. Gustav III:s paviljong är ett av de bäst bevarade lustslotten i Sverige – och i Europa – och utsmyckningen anses vara Louis Masreliez’ främsta skapelse. Inredningen av paviljongen har inte tolkats som betydelsebärande tidigare, inte som helhet, och har inte heller granskats esoteriskt. Analyserna i detta arbete bidrar därmed med helt ny kunskap om 1700-talets inredningskonst och kan ses som en nyckel till denna och andra samtida rumsinredningar.
Doktorsavhandlingens titel: Det skapande rummet. Bildutsmyckningen i Gustav III:s paviljong på Haga. Två tolkningsvägar.
Avhandlingen innehåller 316 sidor med 200 ill. i färg och sv/v
Disputationen äger rum torsdag den 10 juni kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är fil.dr Merit Laine, intendent vid Nordiska museet.
Thérèse von Lampe kan nås på tfn 767 55 35 eller 073-975 56 44, e-post: vonlampe@glocalnet.se
Vad gör egentligen svenska forskare i en 27 km lång tunnel på gränsen mellan Schweiz och Frankrike? Förvissa dig själv om forskningsläget vid besök på det världsledande laboratoriet för experimentell partikelfysik, CERN.
I 50 år har CERN försett världen med sensationella forskningsresultat, främst inom fysiken. Ett bevis på framgången är att flera Nobelpristagare har gjort sina experiment här. En stor del av forskningen handlar om att beskriva naturens byggstenar och kraftbärare samt deras växelverkan. Forskningen försöker också att beskriva samtliga naturkrafter i en universalkraft. I spåren på forskningen har även följt ett antal viktiga tekniska framsteg, t ex uppfanns webben, www, för att forskarna skulle kunna hantera de enorma mängder data de får fram. Nästa steg, den s.k. gridtekniken, är under utveckling. Flera typer av medicinsk röntgen och viss cancerterapi har också sitt ursprung här.
Tid, plats och anmälan
31 augusti – 1 september 2004
Resan består av flyg till och från Genève, en hotellövernattning och uppehälle under de två dagarna.
I programmet ingår visning av anläggningen med fokus på de experiment som svenska forskare deltar i och de gåtor man hoppas få svar på när den nya acceleratorn tas i drift 2007.
Du som vill åka med till CERN ska
• Ge en kort motivering
• Berätta var du är anställd/för vilka media du arbetar om du är frilans /
• Berätta något om dina specialbevakningsområden/intressen
Om intresseanmälningarna överstiger antalet platser (5 st) kommer Vetenskapsrådet att göra ett urval, med hänsyn tagen bland annat till användarnyttan, geografisk spridning, fördelning mellan olika medier etc.
Senast den 21 juni vill vi ha din intresseanmälan för att kunna fatta beslut och ge besked strax efter midsommar.
Välkommen att skicka in din intresseanmälan till Camilla.Jakobsson@vr.se.
Kontaktinformation
Camilla Jakobsson, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap. Tel 08-546 44 336. E-post: camilla.jakobsson@vr.se
Man har hävdat att det ligger närmast till hands att använda sig av reglerna för köp av lös egendom analogt på dessa avtal eftersom avtalens yttersta syfte är att den som i avtalet blivit berättigad att avverka också ska förvärva äganderätten till det virke som avverkats.
Dessa och liknande frågor diskuterades i Sverige ganska flitigt i början av 1900-talet. Många ärenden hamnade också i Högsta domstolen.
I vissa frågor utbildades en rättspraxis som i viss mån kan sägas ha fungerat som ett substitut för den saknade lagstiftningen. Sedan 1940-talet har dock dessa frågor inte uppmärksammats i någon större utsträckning i svensk juridisk forskning.
I avhandlingen Skogsavverkningsrätt för doktoranden Christer Ödberg en diskussion i frågan om parternas rättigheter och skyldigheter mot bakgrund av att berörd lagstiftning i flera omgångar ändrats, att branschsedvänjorna förändrats och att rättspraxis i olika hänseendet kan ha blivit inaktuell.
Behandlingen utgår ifrån sådana standardavtal som i dag brukar användas och det viktigaste syftet är att så långt möjligt enligt gällande rätt försöka klarlägga de praktiskt sett viktigaste frågor som kan uppkomma i detta sammanhang.
Dessutom lämnas en del rekommendationer när det gäller standardavtalens framtida utformning.
En viktig tes är att upplåtelse av skogsavverkningsrätt har vissa karakteristiska särdrag som medför att man inte fullt ut kan använda sig av reglerna för nyttjanderätt till fast egendom eller reglerna om köp av lös egendom.
Vanligen ligger reglerna om köp närmast till för analog tillämpning, men särskilt när det gäller fastighetsägarens skyldigheter hävdas att dessa regler i vissa situationer blir alltför betungande.
Dessutom behandlas så kallade sakrättsliga frågor i samband med upplåtelse av skogsavverkningsrätt. Av särskilt betydelse är här sådana fall då antingen fastighetsägaren eller den som förvärvat skogsavverkningsrätten drabbas av utmätning eller konkurs.
Vad krävs till exempel för att den som köpt avverkningsrätten ska vara skyddad gentemot fastighetsägarens fordringsägare? Kan avverkning fortsätta trots att fastighetsägaren försatts i konkurs? Kan en fastighetsägare hindra skogsavverkning sedan den som köpt avverkningsrätte försatts i konkurs?
Detta är den första avhandlingen vid Luleå tekniska universitet för avläggande av juris doktorsexamen.
Christer Ödberg är född 1950 i ångermanländska Kramfors. Efter studentexamen började han studera i Uppsala där han tog en jur kand 1976. Tingsmeriteringen gjordes i Luleå och Haparanda 1976-1978 och därefter arbetade Christer Ödberg på Allmänna advokatbyrån i Luleå.
1982 blev Ödberg medlem i Advokatsamfundet och efter två år inom LRF (1985-1986) övergick han till en tjänst som lärare i juridik vid Luleå tekniska universitet, ett arbete han de senaste åren kombinerat med sina doktorandstudier.
Christer Ödberg håller sig med två angelägna fritidssysselsättningar, musik och schack.
Han spelar trumpet, gärna i storband men även i mindre jazzinriktade grupperingar.
I slutet av 1970-talet var Christer Ödberg en av medlemmarna i det numera saligen insomnade Anton Swedbergs Swängjäng och han hade ett visst samarbete med Rekyl, Andreas Aarflot, Ted Ström och Skottes.
För närvarande spelar Christer Ödberg i Luleå storband, Jannes kapell opch Dixielanders.
Upplysningar: Christer Ödberg, tel. 0920-49 18 16, christer.odberg@ltu.se eller universitetets pressansvaiga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Magnus Lundbäck, doktorand vid Luleå tekniska universitet, lägger den 16 juni fram sin doktorsavhandling där han alltsedan köpet 1999 följt utvecklingen och samordningen av utvecklandet av nya produkter mellan inom Volvo Personvagnar och Ford.
Bilindustrin är sedan tidigare full av exempel där företag gått samman eller köpt varandra och sedan misslyckats med att integrera företagens verksamheter med varandra.
Sedan tidigare har amerikanska GM köpt Saab och inte lyckats samordna sin produktutveckling med Saabs på ett sådant sätt att den gjort Saab lönsamt, tyskamerikanska DaimlerChrysler har gått in som stora ägare i japanska Mitsubishi och inte heller lyckats med detta – för att bara nämna några exempel där resultaten inte nått uppställda förväntningar.
Ford Motor Company tjänar stora pengar på Volvo Personvagnar som lyckats bibehålla sin Volvoprägel samtidigt som produktutvecklingen delvis samordnats.
Vad har då gjort Fords köp och integration av Volvo PV så framgångsrikt?
Magnus Lundbäcks avhandling visar på vilka områden som har varit och är utmaningen för ledningen och de anställda samt vilka områden som är svåra och absolut kritiska för att utveckla och bibehålla den hittills framgångsrika integrationen mellan företagen och därmed också säkra anställningen för alla de som direkt eller indirekt är beroende av Volvo som arbetsgivare.
35-årige Magnus Lundbäck är uppvuxen i Luleå och har studerat personal- och arbetslivsfrågor vid Umeå universitet. Han är för närvarande tjänstledig från en tjänst på Volvo där han under åren haft varierande arbetsuppifter. Exempelvis har han arbetat i Belgien och i Göteborg med förändringsarbete och senast som ansvarig för organisation och personalutveckling inom en av Volvos divisioner.
Magnus Lundbäck tog sin licentiatexamen vid Luleå tekniska universitet 2002 och disputerar alltså den 16 juni.
Upplysningar: Magnus Lundbäck, tel. 070-821 91 26, magnus.lundback@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Hepatit C virus (HCV) är den vanligaste orsaken till kronisk leversjukdom runt om i världen. Omkring 170 miljoner människor, cirka 3 procent av världens befolkning, bär på HCV, som orsakar gulsot och som även kan orsaka levercancer. Bara en liten andel av de som infekteras med HCV läker ut infektionen spontant och blir friska. Omkring 60-80 procent läker inte ut infektionen utan blir kroniska bärare av viruset i sin lever.
I dagsläget finns inget vaccin tillgängligt. En relativt effektiv behandling finns i form av två antivirala medel, interferon-alfa och ribavirin, men trots denna behandling blir bara drygt hälften av de infekterade botade. Svårigheten att behandla effektivt beror sannolikt på att viruset kan förändra sitt utseende genom mutationer så att det inte känns igen av kroppens immunförsvar. Vissa varianter av virus har visat sig svårare att behandla än andra.
Man kan idag inte odla HCV i cellkultur och den enda infektiösa djurmodellen som ger reproducerbara resultat är i schimpans, vilket medför begränsade möjligheter att studera hur virus fungerar.
I Lars Frelins avhandlingsarbete har den del av viruset som varierar minst studerats. Denna del, icke-strukturellt protein 3 och 4A (NS3/4A), utför flera viktiga enzymatiska funktioner i virusets livscykel. NS3/4A valdes som en genetisk vaccinkandidat mot HCV då det har visat sig att patienter som läker ut HCV-infektionen spontant eller under antiviral behandling har immunologiska T-celler riktade mot just denna region. Patienter som inte läker ut HCV-infektionen saknar däremot dessa T-celler.
Resultaten visar att vaccination med detta genetiska vaccin i möss gav ett kraftfullt immunologiskt svar mot NS3/4A-regionen. Immunaktiveringen har sedan kunnat förstärkas ytterligare genom omfattande genetiska förändringar av vaccinet. En genmodifierad mus som producerar NS3/4A i levern skapades också för att kunna undersöka om NS3/4A har några skadliga effekter. En sådan produktion av NS3/4A i levern förekommer naturligt under en HCV-infektion i människa. I den nya musmodellen kunde man inte se några direkt skadliga effekter på levern orsakade av NS3/4A-proteinet.
Avhandling:
Development of vaccines and experimental models for chronic infections caused by the hepatitis C virus
Författare:
Lars Frelin, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet
Disputation:
Måndag 7 juni 2004, kl 14.00, Sal 9Q, plan 9, Medicinaren, Alfred Nobels allé, Karolinska Institutet, Campus Huddinge
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Lars Frelin, tel 08- 585 877 97, 070 424 3001 eller mail lars.frelin@labmed.ki.se
alternativt
professor Matti Sällberg, tel. 08-524 838 03, 08- 585 879 39 eller mail matti.sallberg@labmed.ki.se
Anna Linzie har fört samman tre självbiografier av eller om Alice B. Toklas, Gertrude Steins sekreterare, agent, hushållerska och livskamrat. Dessa är ”The Autobiography of Alice B. Toklas”, skriven av Stein och publicerad 1933, samt ”The Alice B. Toklas Cook Book” (1954) och ”What Is Remembered” (1963), båda skrivna och publicerade av Toklas efter Steins död. Steins (själv)biografiska experiment blev en omedelbar succé och har diskuterats flitigt bland litteraturvetare och kritiker i sjuttio år. ”The Autobiography of Alice B. Toklas” är numera en västerländsk klassiker och kan anses representativ för självbiografiskt skrivande under modernismen. De två självbiografierna som Toklas skrev själv har däremot förblivit relativt okända.
Avhandlingen lägger stor vikt vid Toklas’ avgörande betydelse för Steins litterära mästerverk och för hennes författaridentitet. Samtidigt poängteras Toklas´ självständighet i kulturellt arbete och i eget skrivande. Stein och Toklas uppfattas som jämlikar i en sexuell och litterär allians, och avhandlingen binder samman sexuella och litterära aspekter av primärmaterialet genom en modifikation av Homi Bhabhas formulering “almost the same but not quite/not white.” De tre självbiografierna av eller om Toklas är “almost the same but not quite/not straight” i förhållande både till självbiografins konventioner och den heterosexuella normen.
Avhandlingen visar hur de tre självbiografierna av/om Toklas modifierar, utmanar och berikar varandra. Jacques Derridas teorier används för att visa att de tre texterna upprepar och citerar varandra på ett sådant sätt att The Autobiography of Alice B. Toklas ifrågasätts som “originalet,” samtidigt som själva begreppet originalitet urholkas. Att samma självbiografiska berättelse återkommer i flera texter skapar en ambivalens och indikerar ett avstånd mellan verkligheten och texten. De tre självbiografierna kan dessutom betraktas som ovanligt komplexa och svårgripbara uttryck för genren som sådan.
Trots den övermodiga titeln på avhandlingen står sanningen om Alice B. Toklas inte att finna här, utom möjligen i en drastisk omformulering av begreppet ”självbiografisk sanning,” en litteraturkritisk kompromiss där själva skrivandet, texterna och texternas funktion som kommersiella produkter får överskugga den obesvarade frågan om det sanna och det åsyftade.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel är ”The True Story of Alice B. Toklas: Almost the Same but not Quite/not Straight in the Toklas Autobiographies”.
Anna Linzie kan nås på tel: 0730-279711 eller e-post: anna.linzie@swipnet.se
– Ingen har tidigare klarat av att göra så många anslutningar och vi har god marginal till industrins uppskattade behov. På tio års sikt är behovet 15 000 anslutningar per kvadratcentimeter, säger Hjalmar Hesselbom, professor i elektronikproduktion vid Mitthögskolan i Östersund.
Chip används bland annat som mikroprocessorer och där är behovet av många anslutningar stort i till exempel persondatorer. I dagsläget har mikroprocessorerna cirka 3 000 anslutningspunkter som fördelas på någon kvadratcentimeter. Antalet anslutningar är viktigt för att klara de allt högre hastigheter som vi kräver vid datorkommunikation. Det blir allt svårare att öka ”bithastigheten”, vilket innebär att den enda möjlighet vi för närvarande har, är att öka antalet parallella ledningar, det vill säga ”bussbredden”. Detta innebär i sin tur krav på ökat antal anslutningar. Det som driver denna utveckling framåt är alltså bland annat de ökande kraven på snabba persondatorer.
Under åren har olika tekniker att utöka antalet anslutningar per ytenhet prövats. De metoder som hittills prövats har inneburit nackdelar och problem såsom begränsade och kostsamma reparationsmöjligheter samt stor temperaturkänslighet.
Vid Mitthögskolan i Östersund har man nu tagit fram en helt ny teknik som löser dessa problem. Tekniken kallas för ”elastiska chipsocklar”, vilket konkret innebär att chipsockeln tillverkas i elastiskt silikongummi. Chipen löds inte fast i sockeln utan trycks fast med hjälp av kylplåt, vilket gör dem enkla att byta ut.
Mitthögskolan har bedrivit denna typ av forskning sedan slutet av 90-talet, under ledning av professor Hjalmar Hesselbom. Nu är det dags för den första doktoranden att disputera. Den 11 juni lägger Gunnar Norberg fram sin avhandling som behandlar just de elastiska chipsocklarna. I samma forskargrupp finns också Slavko Dejnovic som håller sitt licentiatseminarium den 7 juni.
– Forskargruppen på Mitthögskolan kombinerar systemkrav med byggsätt. Övriga lärosäten i landet, som bedriver motsvarande forskning inom elektronikproduktion, är mer fokuserade på antingen system eller material/processer. Vår styrka är att förena dessa för att skapa forskningsresultat som gynnar utvecklingen inom industrin, avslutar Hjalmar Hesselbom.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Professor Hjalmar Hesselbom, Institutionen för informationsteknologi och medier, Mitthögskolan, 063-165944, 070-6229933, hjalmar.hesselbom@mh.se
Mer information angående disputation och lic. seminarium finns på www.mh.se/aktuellt – under Kalendarium
Inre utlänningskontroll är ingen ny verksamhet. Den har funnits sedan 1920-talet, när Sverige fick sin första utlänningslag. Verksamheten går ut på att kontrollera att människor som befinner sig i landet har rätt att göra så. Vidare ska utlänningspoliser förhindra brott bland människor som inte har rätt att vistas i landet.
När de inre gränskontrollerna togs bort mellan Schengens medlemsländer fick den inre utlänningskontrollen en ny innebörd. Verksamheten förväntas idag vara mera effektiv. Polisen har till uppgift att utföra inre utlänningskontroll när de ”har anledning att anta” att en människa vistas illegalt inom Schengen. Antagandet får inte baseras enbart på människors utseende. Men i och med att människor har rätt till fri rörlighet samt rätt att inte utsättas för etnisk diskriminering, står polisen många gånger inför ett omöjligt uppdrag. Hur ska man kunna avgöra när och mot vem denna inre utlänningskontroll ska utföras? Och hur ska den genomföras utan risk för etnisk diskriminering?
– Diskussionen inom polisen kring hur de inre utlänningskontrollerna utförs och hur polisen bör uppträda skulle kunna vara mer aktiv. Vi tycker även att man bör reflektera över vad man bygger sina beslut på, vilka rättstatliga ideal vi har i Sverige samt hur den utsatta personens rätt till fri rörlighet tillgodoses i de här situationerna, säger Anna Lundberg.
RISK FÖR DISKRIMINERING
– Det ligger i arbetets förutsättningar att poliser har ett stort handlingsutrymme. Å ena sidan är detta positivt för den enskilde polisen, då det ger en möjlighet att vara flexibel i varje situation. Å andra sidan uppstår svårigheter om man inte har något regelverk att falla tillbaka på. Då kan det vara svårt att hantera handlingsutrymmet och risken för etnisk diskriminering ökar, fortsätter Sophie Hydén.
Poliskårerna inom Schengen har ett uttalat krav på sig att vara effektiva i sitt arbete med inre utlänningskontroll. Spänningen mellan denna effektivitet och de ideal den svenska rättsstaten står för, är en av avhandlingens röda trådar. Vad som är och ska vara utmärkande för en effektiv inre utlänningskontroll, visar sig vara en inte helt enkel fråga att besvara.
– Inom polisen förs statistik över antalet utförda inre utlänningskontroller, säger Anna Lundberg. Men hur de genomförs och vad de leder till, följs däremot inte upp.
SOCIOLOGISK OCH JURIDISK STUDIE
Anna Lundberg och Sophie Hydén betraktar frågan om inre utlänningskontroll såväl ur sociologisk som ur juridisk synvinkel. De har dels studerat det befintliga regelverket i form av lagar och regler som är tänkta att sätta ramarna för verksamheten. Och de har dels gjort ett fältarbete och följt poliser vid utlänningsroteln i Malmö och Stockholm för att studera hur de i vardagen arbetar med inre utlänningskontroll. Hur kan det gå till att göra en bedömning av vem som kan ”antas uppehålla sig i landet på tveksamma grunder”?
– När vi i vårt fältarbete följde olika poliser i deras vardag upplevde vi att risken för etnisk diskriminering vid inre utlänningskontroll kunde vara en känslig fråga. Svaren vi fick kring hur de gick tillväga inför en inre utlänningskontroll var vaga och otydligt formulerade. Här fanns stort utrymme för subjektiva bedömningar och godtycklighet, säger Sophie Hydén.
– Riktlinjerna inom området är vagt formulerade och ger delvis motstridiga besked. Det är dessutom svårt att få fastslaget vad domstolarna anser när det gäller frågan var gränsen går för etnisk diskriminering i polisers arbete. ”Det allmänna rättsläget” ger inte mycket vägledning, säger Anna Lundberg.
Anna Lundberg och Sophie Hydén försvarar sin avhandling Inre utlänningskontroll i polisarbete – mellan rättsstatsideal och effektivitet i Schengens Sverige den 4 juni kl 10.15 i hörsal K3, Kåkenhus, Campus Norrköping (Linköpings universitet, Tema Etnicitet).
Kontaktinformation
Kontakta Anna Lundberg och Sophie Hydén, på tfn: 040-665 72 24, eller e-post: anna.lundberg@imer.mah.se, sophie.hyden@imer.mah.se.
Vid årets ceremoni promoveras omkring 120 doktorer. Vårpromotionen börjar klockan 17.00 i Aula Nordica. Platserna ska vara intagna klockan 16.45.
Ordet promovera kommer från latinets promovere, som betyder föra fram, skjuta fram. Vid promotionen tar doktorerna emot insignier, de yttre tecknen på doktorsvärdigheten. Gemensamt för alla fakulteter är en ring och ett diplom. Utöver det får medicinare och odontologer en doktorshatt, medan det i insignierna för övriga fakulteter ingår en lagerkrans.
Promotionen är den viktigaste och mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. På våren promoveras de som avlagt doktorsexamen.
Under ceremonin delas också priser ut. Brottsoffermyndigheten har nyligen instiftat Britta Bjelles pedagogiska pris och det är första gången som det delas ut. Priset går till en lärare eller forskare som på ett särskilt tydligt sätt introducerat eller synliggjort ett brottsofferperspektiv inom sitt ämne. Brottsoffermyndighetens nationella pedagogiska pris tilldelas professor Christian Diesen, Stockholms universitet.
Dessutom delas pedagogiska priser till lärare/forskare vid Umeå universitet ut. Samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2004 tilldelas forskare Kenneth Backlund. Läkarutbildningens pedagogiska pris tilldelas Per Lindström. Humanistiska fakultetens pedagogiska pris tilldelas Dorothy Armitstead Åström. Fakultetens för lärarutbildningen pedagogiska pris tilldelad universitetslektor Martin Hårdstedt. Umeå studentkårs pedagogiska pris går till Lars Hübinette.
Umeå universitet är ett starkt fäste för forskning och utbildning inom miljö och hållbar utveckling. Det manifesteras bland annat i det kungliga miljöseminarium som inleder dagen. Umeå universitet har begåvats med H.M Konungens Miljöprofessur för läsåret 2003/2004. Professuren tilldelades Susan Baker som också är seminariets huvudtalare. Seminariet avslutas av EU-kommissionär Margot Wallström.
Program för miljöseminarium:
Plats: Samhällsvetarhuset, hörsal A
Moderator: Professor Katarina Eckerberg, statsvetenskapliga institutionen
Kl. 13:20 Platserna ska vara intagna
Kl. 13:30 – 13:40 Välkomsthälsning av rektor Inge-Bert Täljedal
Kl. 13:40 – 14:10 H.M. Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap
Susan Baker: Environment as a social science issue
Kl. 14:10 – 14:25 Paus med förfriskningar
Kl. 14:30 Fil. dr., universitetslektor Jesper Stage, nationalekonomi: Är miljön värd något om man är fattig? – miljöekonomi i ett u-land
Kl. 14:50 Fil. dr., universitetslektor Lovisa Hagberg, statsvetenskap: Från att tänka på framtida generationer till att generera framtider – tid i det hållbara samhället
Kl. 15:10 – 15:20 Avslutande reflektioner. Margot Wallström, EU-kommissionär
Programmet finns också på: http://www.umu.se/infoenheten/verksamhet/miljoseminarium_2004/program.html
Mer information om Susan Baker finns på: http://www.info.umu.se/Press/PressRelease.aspx?id=1029
En artikel i AktumExtra sid 21 finns på http://www.umu.se/infoenheten/umu_internt/aktum/arkiv_2004/aktum_extra_varen_2004.pdf
Program för ceremonin och festskrift kommer att från och med fredag eftermiddag att finnas på: http://www.umu.se/infoenheten/promotion/
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Ceremonimästare Gunvor Larsson
Tel: 090-786 77 76
Mobil: 070-593 70 89
E-post: gunvor.larsson@adm.umu.se
Den 11 juni disputerar Cecilia Ferm med ovanstående doktorsavhandling som handlar om samspelet mellan lärare och elever på musikundervisningen i grundskolan.
I blickpunkten finns lärarnas tankar, ord och handlingar – men hela den pedagogiska situationen studeras.
– Jag frågar mig vad det är i samspelet som gör att elever gör musikaliska erfarenheter genom att musicera, lyssna, dansa, komponera och reflektera, alltså lär sig sig musik, på musikundervisningen. Jag frågar mig också hur lärarna tänker kring samspelet i undervisningen. Ur ett lärarperspektiv och med mitt sätt att se, kan det sägas vara hur pass öppen och medveten läraren är som är det avgörande, säger Cecilia Ferm.
För att kunna svara på frågorna följde Cecilia Ferm tre lärare som undervisar i musik under en termin. Hon observerade vad som skedde under lektionerna och lät via e-post lärarna reflektera över det hon iakttagit. Utifrån observationerna visade det sig att det som var väsentligt var hur lärarna förhöll sig till det eleverna kunde sedan tidigare, till elevernas initiativ, hur de gjorde det möjligt för eleverna att tillängna sig kunskaper i musik, vilka symboler de använde i kommunikationern och hur de bemötte elevernas handlingar.
När det gällde lärarnas reflektioner handlade de dels om hur de yttre förutsättningarna (lokaler, gruppstorlek och instrument) inverkade på samspelet, dels om det balanserande lärare ständigt tvingas göra i förhållande till innehåll, nivåer, elever och ansvarsfördelning.
En intressant aspekt visade sig också vara hur lärare och elever tillsammans skapar mening i musik under lektionerna.
Med detta som utgångspunkt kan avhandlingens resultat användas som grund för reflektion i många musikpedagogiska sammanhang på olika nivåer.
Lärare som arbetar med musikundervisning kan titta på de olika aspekterna och fundera över vad de gör och vad som kan förändras, utvecklas eller förbättras.
– I förlängningen hoppas jag på så sätt kunna vara med och påverka framtidens musikundervisning, säger Cecilia Ferm.
1986 kom Cecilia Ferm till Piteå för att utbilda sig till musiklärare på Musikhögskolan.
1990 tog hon sin examen och arbetade sedan på grundskolans samtliga stadier, i gymnasieskolan, i kommunala musikskolan och i olika studieförbund.
1997-1998 utbildade sig Cecilia Ferm till specialpedagog i Umeå och det var i samband med att hon skulle skriva sin C-uppsats i pedagogik som hennes intresse för forskning vaknade.
Sommaren 2000 kom Cecilia Ferm in på den kvinnliga forskarskolan vid Luleå tekniska universitet och till en forskarutbildning på Musikhögskolan.
Upplysningar: Cecilia Ferm, tel. 0911-726 86, cecilia.ferm@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Trots de lovande resultat som doktorsavhandlingen Tribology of journal bearings under envireonmentally adapted lubrication with shaft oscillation visar på, rekommenderar avhandlingens författare, Jan Ukonsaari, en förändrad design av Kaplanturbinen där vattensmorda lager används.
– Vattensmorda lager har visat sig fungera mycket bra i testerna och den nya designen medför att risken för oljeläckage minskar. Miljöoljorna ska användas i turbinens hydraulsystem för att ersätta befintliga mineraloljor, vilket medför mindre miljöpåverkan vid eventuella utsläpp, säger Jan Ukonsaari.
Undersökningarna som ingår i doktorsavhandlingen har inte bara genomslag inom vattenkraft.
Axel- och lagermaterial har stor inverkan på prestandan och resultaten är en stor hjälp för konstruktörer till miljöanpassade system där liknande lagertyper används.
Jan Ukonsaari disputerar den 9 juni.
Upplysningar: Jan Ukonsaari, tel. 0920-49 21 87, jan.ukonsaari@ltu.se eller Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@adm.luth.se
Antal fall av hudcancer ökar kraftigt och de så kallade icke-pigmenterade typerna såsom basalcellscancer är absolut vanligast. Även aktinisk keratos, som är ett förstadium till cancer, är mycket vanlig.
Ljusterapi dödar tumörceller
Redan i början av 1900-talet visade det sig att synligt ljus kan användas för behandling och diagnos av sådana typer av tumörer. Genom fotodynamisk terapi (PDT) behandlas tumören med rött ljus efter att den först gjorts ljuskänslig. Det gör man genom att stryka på en kräm som innehåller aminolevulinsyra (ALA). Detta ämne finns naturligt i kroppen och är i sig helt ofarligt. Men när ett överskott av ALA kommer in i cellerna omvandlas det till ljuskänsligt porfyrin, som vid belysning startar en fotokemisk reaktion vilket dödar tumörcellerna. Behandlingsresultatet är oftast mycket gott, men nackdelen är att behandlingen ibland kan upplevas smärtsam.
Marica Ericsons syfte har varit att bättre försöka förstå de bakomliggande mekanismerna, för att kunna göra PDT så effektiv och samtidigt så skonsam som möjligt för patienterna.
– Idag brukar de som behandlas med PDT få upprepa behandlingen flera gånger. Men jag har sett att behandlingen blir mer effektiv när man behandlar en längre tid men med lägre ljusintensitet, berättar Marica Ericson som disputerar i fysikalisk kemi.
Studierna har Marica gjort i samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhusets hudklinik, där hon varit med patienter under deras behandlingar.
Kameran ser mer än ögat
För vissa svårare typer av tumörer är inte PDT lämplig som behandlingsmetod, utan dessa måste opereras bort. Tumörerna är ofta lokaliserade i ansiktet, och det är viktigt att kunna säkerställa deras utbredning mycket noggrant för att minska risken för återfall. Man kan då använda sig av s.k. fluorescensdiagnostik. Denna metod gör det möjligt att se mönster och förändringar i huden vilka inte är uppenbara för blotta ögat. Även i denna teknik används ALA. Eftersom ämnesomsättningen i tumören är annorlunda jämfört med den omgivande friska huden bildas mer porfyrin i tumören. Under belysning med blått ljus sänder porfyrinet ut rött ljus, d.v.s. det fluorescerar. Denna fluorescens registreras med hjälp av en ljuskänslig digitalkamera och man får en bild av hudtumören på datorn.
Marica Ericson har studerat skillnaden i fluorescens mellan tumör och frisk hud. Dessutom har fluorescensbilder jämförts med den histologiska (vävnads-) utbredningen. På så sätt har avancerad bildbehandling kunnat användas för att träna datorn att hitta den sanna tumörutbredningen utifrån hudens fluorescens.
– Då ökar man möjligheten att få bort all cancer på en gång, säger Marica.
Intresset för hudcancer vaknade hos Marica när hon studerade ett år i Australien, där riskerna att drabbas av hudcancer är stora på grund av den starka solexponeringen året runt.
Avhandlingen ”Spectroscopic Measurements and Fluorescence Imaging for Treatment and Diagnosis of Skin Cancer” försvaras vid en offentlig disputation
fredagen den 4 juni kl 10.00 i hörsal KB, Kemigården 4, Chalmers, Göteborg
Marica Ericson är ursprungligen från Gävle men bodde i Stockholm när hon studerade på KTH och i Göteborg under doktorandtiden på Chalmers.
Kontaktinformation
Mer information:
Marica B. Ericson 031-7723296, 0707-716 60 83, marica.ericson@fy.chalmers.se
Fredrik Bondestam har arbetat med jämställdhetsfrågor i olika sammanhang – på institutionsnivå, i kårpolitiken, som utvärderare av universitetets olika jämställdhetssatsningar och inte minst som utbildare och forskare kring frågor om kön, akademin, vetenskap och jämställdhet. Resultaten från dessa ansträngningar finns samlade i hans avhandling.
Han har gjort en rad analyser av jämställdhetsarbete från policy till praktik. Bland annat har han undersökt hur försök med positiv särbehandling fallit ut, samt olika betydelser av sexuella trakasserier och könskränkningar.
Ett huvudspår i avhandlingen är ”olikhetens paradox” i texter om jämställdhet i akademin, som medför att möjligheten att förändra aldrig uppstår. Paradoxen består i antagandet att kategorin kvinnor är olika, vilket betraktas som en förutsättning för att uppnå jämställdhet i termer av lika möjligheter. Denna paradox återskapar olikheten som sådan och omöjliggör i själva verket likhet och jämställdhet, konstaterar Fredrik Bondestam.
Med utgångspunkt från semiologi och poststrukturalistisk feminism diskuteras paradoxens konsekvenser. Är det överhuvudtaget möjligt att genomföra någon form av rationellt förändringsprojekt?
Fredrik Bondestam lyfter fram ett alternativ till förändring, nämligen önskan att skriva ”abjektet”, en term som hämtats från filosofen Julia Kristevas teorier. Abjektet är varken subjekt och objekt, utan befinner sig i ett gränsland, i det förbisedda och uteslutna. Att skriva abjektet utmanar jämställdhetsarbetets betydelser och visar fram nödvändigheten av en intimitetens revolt, menar Fredrik Bondestam.
Kontaktinformation
Fredrik Bondestam försvarar sin avhandling lördagen den 5 juni kl 10 i Universitetshuset sal IV, Uppsala. Han kan nås på tel:018-471 22 75, 018-471 73 99 eller e-post: Fredrik.Bondestam@soc.uu.se
Vad händer när marknadshänsyn konkurerar med sociala hänsyn inom EU-lagstiftningen? Finns där möjlighet till mer demokratisk påverkan av EU:s politik.
Marcus Carson har i sin idag framlagda doktorsavhandling vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, undersökt hur dessa frågor genom fallstudier inom tre viktiga områden: ”food safety”, hantering och reglering av asbest och kemikalier samt jämställdhet. Avhandlingen bygger på dokument och intervjuer med aktörer inom EU och tar upp EU:s utveckling från ett frihandelsprojekt mot en politisk union med mer socialt ansvar.
Slutsatsen är att inom dessa tre sektorer har EU givit – eller försöker ge – högsta prioritet till folkhälsa, ekologisk uthållighet och jämställdhet. Demokratiskt samarbete har förbättrats betydligt – även om det kan förbättras ytterligare. Överstatlighet är inte heller problemet som ofta beskrivs. Några aspekter av formell auktoritet att ta upp sociala frågor har flyttats uppåt till samma europeiska nivå som de marknadskrafter som skall regleras. Det har möjliggjort ny EU-marknadsreglering utifrån sociala mål.
På så vis ger avhandlingen ett visst stöd för idén att socialpolitik ska delas mellan nationell och överstatlig nivå och inte behållas enbart på nationell nivå. Om man på EU-politisk nivå fortsätter smörja den inre marknaden men samtidigt behåller viktiga sociala frågar såsom folkhälsa, jämställdhet och ekologisk uthållighet på enbart nationell nivå kommer det att undergräva möjligheten att balansera marknadskrafterna och välfärden. EU-lag har oftast företräde när EU och nationella lagar kolliderar. Självklart är det viktigt att noga tänka igenom vad som ska beslutas överstatligt och inte. Men att bara säga att vi ska hålla sociala hänsyn på nationell nivå och marknadshänsyn på EU-nivå är väldigt farligt, med tanke på problem som kan uppstå när marknadskrafterna råder fritt. Marknaden har redan flyttat utanför nationella gränser. Ett konkret exempel är asbest, som sedan 1999 förbjudits inom EU. Utan ”kompetens” på EU-nivå att skydda folkhälsan skulle Sverige kunna varit tvunget att öppna gränserna till ny import av asbest eller andra farliga ämnen som redan förbjuds idag inom Sverige.
Doktorsavhandlingens titel: From Common Market to Social Europe: Paradigm Shifts and Institutional Change in European Union Policy on Food, Asbestos and Chemicals, and Gender Equality.
Marcus Carson kan nås på tfn 070-491 03 05 eller e-post marcus.carson@sociology.su.se
