Järn- och zinkbrist hos spädbarn är mycket vanligt i ett globalt perspektiv och orsakar bl.a. anemi (blodbrist), försenad utveckling, försämrad tillväxt och ökad sjuklighet i diarré- och luftvägsinfektioner. En starkt bidragande orsak är att tilläggskosten är otillräcklig. I avhandlingen studeras två sätt att förbättra intaget av järn och zink hos spädbarn i två helt skilda typer av befolkningar: I en svensk grupp på 300 halvårsgamla barn mättes effekten av att minska mängden fytinsyra (en hämmare av järn- och zinkupptaget) i välling och gröt. I en indonesisk grupp på 680 lika gamla barn undersöktes effekten av dagliga järn- och zinktillskott.
Att minska mängden fytinsyra i välling och gröt till svenska barn hade försumbara effekter på järn- och zinkstatus liksom på tillväxt, utveckling samt sjuklighet i diarréer eller luftvägsinfektioner. Detta kan bero på närvaron av askorbinsyra, som motverkar fytinsyrans negativa effekt på järn- och zinkupptaget. Samtidigt visar studien att berikad välling och gröt bidrar till gott järnstatus hos svenska spädbarn. I den indonesiska studien uppstod en negativ växelverkan när järn och zink gavs samtidigt: Blodvärdena (Hb) och järnförrådens storlek (ferritin) var betydligt högre i den grupp som bara fått järn än i den grupp som fick de kombinerade järn- och zinkdropparna. Enbart järntillskott förbättrade också tillväxten och barnens psykomotoriska utveckling medan enbart zinktillskott ökade vikten och benens tillväxt. De kombinerade järn- och zinkdropparna minskade andelen barn med järnbristanemi och lågt zinkvärde, men hade inga andra positiva effekter.
Bland de svenska barnen var järnintaget under perioden fram till 11 månaders ålder kopplat till Hb men inte till ferritin, medan det omvända gällde senare. Det tyder på att järnet i kosten används för produktion av röda blodkroppar under det första levnadsåret, medan det senare i högre grad läggs i järnförråden. När man utvärderar effekten av kostförändringar kan det därför vara bättre att följa Hb under spädbarnsåret, medan ferritinprover kan svara bättre efter ett års ålder.
En slutsats från den svenska studien är att de nuvarande definitionerna av järn- och zinkbrist kan behöva justeras, då de tenderar att överdriva andelen berörda barn. Från den indonesiska studien dras slutsatsen att man inte kan rekommendera ge järn och zink samtidigt i de koncentrationer och på det sätt som har prövats eftersom det ger upphov till en negativ växelverkan som motverkar syftet med tillskotten. Då både järn- och zinkbrist är vanligt är det dock av största vikt att studera hur man bäst förebygger dessa tillstånd i låginkomstländer.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi, och har titeln ”Iron and zinc in infancy: Results from experimental trials in Sweden and Indonesia”.
Lokal: Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Opponent: Professor Robert Black, Johns Hopkins School of Public Health, Baltimore, USA.
Kontaktinformation
Torbjörn Lind är doktorand och leg. läkare vid enheterna för epidemiologi och pediatrik. Kontaktuppgifter och porträtt finns på http://www.umu.se/phmed/epidemi/personal/torbjorn_lind.html
Priset, som i år delas ut för första gången, tilldelas Tina Zethraeus som, enligt motiveringen, ”med djärvhet och uthållighet har utvecklat och förnyat kommunikationsarbetet vid landets universitet och högskolor”. Sedan år 2000 har hon varit ansvarig för att bygga upp ExpertSvar, som idag har över 3 000 anslutna journalister.
ExpertSvar är ett samarbetsprojekt mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut och forskningsråd. Sedan flera år samarbetar Expertsvar också med liknande medietjänster i andra länder – IDW i Tyskland, Londonbaserade AlphaGalileo och USAs EurekAlert.
Christer Hjorts pris instiftades av The Communicative University Forum i Lund, i samband med att Christer Hjort nyligen avgick som informationschef vid Lunds universitet, en post som han har innehaft i drygt 30 år. Priset överlämnades i samband med ett seminarium om vetenskapsjournalistik vid Vetenskapsfestivalen i Göteborg.
Program
9.30 Det grundläggande strukturella problemet vid polisens hantering av särskilda händelser. Elva fall under perioden 1986-2003.
Polisintendent Eric Rönnegård
10.15 Slutsatserna om utredningarna om Olof Palme-mordet respektive kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001.
Professor Hans-Gunnar Axberger & Hovrättsrådet Petra Lundh, huvudsekreterare i Granskningskommissionen respektive Göteborgskommittén
10.45 Perspektiv på och erfarenheter av särskilda händelser.
Kommissarie Gunilla Gevreus, Göteborgspolisen & Kommissarie Lars Byström, Stockholmspolisen
11.45 I krisen prövas ordningsmakten. Ett forskningsperspektiv på polisiärt beslutande i krissituationer.
Forskare vid Försvarshögskolan, Dan Hansén & Ahn-Za Hagström
12.30 Beslut grundade på direktiv eller erfarenhetr?
Idéhistoriker Lars-Erik Grundström, Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola
13.00 Paneldiskussion och summering
När: Fredag 28 maj kl. 9.00-13.30
Var: Moas båge, Alfred Nobels allé 7 sal MA 636, Centrala campus Flemingsberg
Kontaktinformation
För ytterligare information, e-posta till: cfpk@sh.se
I veckan kommer en internationell auktoritet när det gäller forskning om tolkning i domstolsförhandlingar till Stockholms universitet. Susan Berk-Seligson har studerat tolkade amerikanska rättegångar. I sin bok The Bi-lingual Courtroom beskriver hon att tolkar på flera sätt inverkar på domstolens arbete, trots att den allmänna uppfattningen är att så inte är fallet.
Domstolarna är bara en av alla myndigheter och organisationer som använder sig av tolkar för att sköta sina dagliga uppgifter. Polisen, sjuk- och mentalvården är andra. Hur går det till vid tolkade samtal med barn? Hur kan tolkutbildning förbättras? Hur fungerar tolkförmedlingar i Sverige och andra länder? Dessa frågor har aktualiserats i svensk nyhetsrapportering i vår. Den sistnämnda har blivit föremål för en statlig utredning.
De kommer alla att diskuteras på Critical Link 4, en internationell konferens om kontakttolkning, som äger rum på Stockholms universitet.
Konferensen börjar den 20 maj kl. 13.00 i Aula Magna och pågår till den 23 maj. Över 300 personer från 33 länder och alla världsdelar samlas. Berk-Seligson framträder på fredagen.
För ytterligare information, kontakta Birgitta Englund-Dimitrova (08-16 14 83, birgitta.englund@tolk.su.se) eller Cecilia Wadensjö (013-28 22 34, alt. 070-58 22 154, cecwa@tema.liu.se)
Programmet finns på www.tolk.su.
”Varför söka sig vidare i livet med hjälp av psykoterapi?” är en doktorsavhandling i psykiatri av Gustaf Ståhlberg, Medicinska fakulteten, Umeå universitet, där han försöker ”borra på djupet” i avhandlingstitelns fråga. Det sker genom intensiva fallstudier av en grupp personer, som sökt och påbörjat en individuell psykoterapeutisk behandling.
Det tydligast framträdande resultatet av fallstudierna var att personernas självbeskrivningar/självupplevelse (även i objektrelationer) spelade den största rollen för beslutet att söka psykoterapi och beskrivningarna av de problem och mål som man hoppades få hjälp med att nå genom terapin. De problematiska självupplevelserna handlade främst om motstridiga egenskaper hos personerna själva liksom brist på känslor eller svårigheter att kontrollera sådana. Denna självbeskrivning tycktes också gå hand i hand med en upplevelse av att vara personligt ansvarig för problemen och bristerna.
Objektrelationernas (dvs tidiga och senare upplevelser i förhållande till föräldrar och andra viktiga personer) inflytande framstod som direkt i en del personers berättelser. Existentiella teman framgick inte så tydligt som hade förväntats. När det gäller olika former av religiöst engagemang, tycktes det för gruppen som helhet finnas en brist på ”trygghetsskapande tro”, vilket hos en del personer också ledde till sökande av terapi. Det framkom en viss skillnad mellan å ena sidan personer som sökte psykoterapi första gången eller många år efter den första terapin, och å andra sidan personer som nyligen avslutade den föregående terapin. Skillnaden bestod i att de förstnämnda hade mera konkreta problem och avgränsade mål för behandlingen. Personernas beskrivningar av ”det mest framträdande” i sin upplevelsevärld och skälen att söka psykoterapi överensstämde i hög grad.
Studien, som varit helt skild från behandlingen, genomfördes vid en psykoterapimottagning som erbjöd främst individuell psykoterapi utifrån ett psykodynamiskt arbetssätt (det vill säga med betoning på människans inre psykiska liv och yttre livssituation) och en kristen människosyn. Merparten av personerna hade tidigare gått i terapi. Vid sidan av intervjuer användes s k projektiva metoder i syfte att ”fånga in” även känsloreaktioner och tankar, som personerna var endast delvis eller inte alls medvetna om. För att möjliggöra jämförelser med grupper av personer som inte hade sökt psykoterapi, användes även kvantitativa datainsamlingsmetoder, så kallade psykologiska skalor.
Avhandlingsförfattaren, numera bosatt i Umeå och verksam vid Psykiatriska kliniken, är född och uppvuxen i Skellefteåtrakten. Han har tidigare arbetat som lärare i religionspsykologi och som psykoterapeut i Uppsala.
Måndagen den 24 maj försvarar Gustaf Ståhlberg, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Söka sig vidare i livet: Litteratur-, metod- och fallstudier kring människors objektrelationer, existentiella/religiösa orienteringar och sökande av psykoterapi. Disputationen äger rum kl 10.00 i Psykiatriska klinikens föreläsningssal A, sv-planet, byggnad 23, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Fakultetsopponent är professor Atle Roness, Psykiatrisk Institutt, Haukeland sykehus, Bergen.
Kontaktinformation
Gustaf Ståhlberg nås per telefon på 090-77 12 68 (bostad) eller 090-785 63 36 (arbetet, med röstbrevlåda), eller via e-post på gustaf.stahlberg@kommunicera.umea.se.
Projektet är en s.k. Specific Strategic Action inom EU:s sjätte ramprogram och kommer att pågå i två år. Det långsiktiga målet är att utveckla alternativa tekniker som kan ersätta djurförsök vid tester av läkemedel, kemikalier och biologiska material. Ett första steg blir att bilda en plattform för industriella och akademiska forskargrupper inom biofysikalisk kemi och biosensorteknologi. De akademiska forskargrupperna som ingår i projektet är världsledande bl a inom lipidmembran- och peptidproduktion, multivariat dataanalys och bioanalytiska tekniker. De medverkande industrierna representerar ledande farmaceutiska och kemiska företag. Totalt rör det sig om 18 partner från sju Europeiska länder samt Israel och USA.
I utvärderingen av projektet konstateras att forskningen har potential att bli världsledande. Vidare beskrivs projektet vara av utmärkt kvalitet när det gäller vetenskaplig expertis, ledning, strategisk planering och potentiellt inflytande.
Koordinator för projektet är docent Britta Sethson, vid kemiska institutionen, Umeå universitet.
– Projektet är av naturen tvärvetenskapligt och kräver såväl tillämpad forskning som grundforskning för att bli lyckosamt. Det är därför mycket glädjande, att kommissionen beslutat att stödja konsortiet, så att vi kan arbeta tillsammans i mindre gemensamma projekt där vi lär känna varandras speciella expertområden. Detta är en unik möjlighet att under två år söka lämpliga strategier för att utveckla en ny typ av biosensorer för att minska behoven av plågsamma djurförsök.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Britta Sethson, kemiska institionen
Telefon: 090-786 53 67
E-post: britta.sethson@chem.umu.se
VTI redovisar i en rapport, på uppdrag av VINNOVA, hur ett integrerat angreppssätt har använts för att ta fram ett utformningsförslag för en förlängning av spårvägssystemet i Norrköping.
”Erfarenheterna från städer där man övergått till en modern och attraktiv spårväg visar att kollektivtrafikens andel av det totala resandet ökar. Det finns goda möjligheter att förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft i svenska städer och använda kollektivtrafiken för att skapa attraktivare stadsmiljöer. Men detta förutsätter att städerna utformas på ett sådant sätt att kollektivtrafikens starka sidor kommer till sin rätt”, säger Tomas Svensson, projektledare på VTI.
Utformningsförslaget baseras på integrerad planering, vilket innebär att trafikplanering och stadsplanering används tillsammans för att skapa en helhetslösning. Projektet ska också användas som stadsförnyelseprojekt och skapa attraktivare stadsmiljöer längs med linjesträckningen. Detta innebär att den potentiella marknaden för resor med linjen utökas och förtätas. Spårvägens marknadsposition förstärks genom att förutsättningarna för biltrafik och bilparkering påverkas genom prioriteringar och förändringar av gaturum. Utformningsförlaget är strukturerat efter de stadsdelar och knutpunkter som berörs av linjedragningen.
Om Norrköpings kommun bygger ut spårvägen, och ersätter dagens busslinje till Navestad, beräknas en större andel resande med kollektivtrafiken. Under 2001 hade busslinjen till Navestad drygt 1 800 000 påstigande. En ökning med 20 procent skulle innebära ca 350 000 ytterligare påstigande. Dessa siffror skulle höjas kraftigt om sträckan i ett senare skede förlängdes till Söderköping, som har stor pendlingstrafik till Norrköping,
”Mer detaljerade utredningar har genomförts i Norrköping av tekniska och ekonomiska förutsättningar. Men det är centralt att det också finns en utförlig belysning av vision och potential med i det framtida beslutsunderlaget, inte minst för kommunikationen med stadsinnevånare och andra intressenter”, säger Tomas Svensson.
Kontaktinformation
Tomas Svensson, projektledare VTI, 0709-38 01 29
I doktorsavhandlingen Are uncertain uncertainties useful? – Towards improved quality assessment of spatial data har Britt-Inger Rönnbäck undersökt hur man kan förbättra och underlätta kvalitetsuppskattningar vid beslutsfattande där geografisk information används. Den handlar bland annat om hur man jämför olika beslutsalternativ, där man tar hänsyn till osäkerheter i informationen som används i beslutsunderlagen.
Exempel:
• Anna Andersson jobbar på länsstyrelsen. Hon gör bristanalyser och använder dessa som underlag för beslut om skyddande av natur, till exempel för bildandet av naturreservat. Innan beslut fattas är det många intressen som måste beaktas (ibland även intressen som är i konflikt med varandra). Ju mer viktig bristanalysen är för besluten desto säkrare måste hon vara på att analysen är korrekt. Hur säker kan hon vara på bristanalysens resultat?
• Benny Berg jobbar på ett regionsjukhus och studerar det geografiska mönstret för de som drabbas av stroke. En av hans tankar är att det har betydelse var man bor/har bott. En karta över var man insjuknat i stroke är hans resultat. Nu ställs frågorna: Hur mycket kan han lita på resultatet? Kan resultatet användas för fortsatta studier om eventuella orsaker till varför man drabbas av stroke?
• Cecilia Carlsson jobbar med miljöskydd. Hon vill upprätta ett system för att övervaka förändringar i vegetationen. Sådana system kan baseras på en mängd olika tekniker. Vart och ett har sina födelar och nackdelar. Hon vill jämföra funktionen av olika system för att hitta det bästa, framför allt vad gäller miljövärden, innan hon bestämmer sig för ett system. Nu undrar hon: Hur kan jag jämföra funktionen av olika övervakningstekniker?
De tre exemplen utgör också Britt-Inger Rönnbäcks fallstudier. Förutom att svara på Annas, Bennys och Cecilias frågor har fallstudierna också resulterat i att några grundläggande procedurer för kvalitetsutvärdering har identifierats och utvecklats. Tanken är att dessa procudurer ska kunna kombineras på olika sätt och därmed användas för att lösa olika kvalitetsutvärderingsproblem.
– En nödvändighet för att uppskatta osäkerheten i analysresultat är att det finns information om kvaliteten på använda data. Ett stort och ofta förekommande problem är att denna kvalitetsinformation saknas. En del av avhandlingen behandlar därför situationer där information om datakvaliteten saknas eller är otillräcklig, säger Britt-Inger Rönnbäck som disputerar med sin avhandling den 28 maj.
Det finns en procedur framtagen för att samla in denna kvalitetsinformation. Den använder enkäter och intervjuer där man tillåter svar som är vaga och som innehåller inexakt information.
En annan procedur som tagits fram för att jämföra användbarheten av information baseras på nyttomått i stället för standardiserade kvalitetsmått. En fördel med detta är att kopplingen mellan datakvalitet, beslut och kostnader/vinster blir tydligare. En annan fördel är att man även kan uttrycka användbarheten i miljömässiga termer och inte bara i pengar.
Trebarns-mamman Britt-Inger Rönnbäck föddes i Övertorneå 1965. Sin civilingenjörsutbildning fick hon på KTH i Stockholm med inriktning på tekniskt lantmäteri, mätning och kartläggning.
Efter färdiga studier arbetade Britt-Inger Rönnbäck först vid Rymdbolaget i Solna med programutveckling inom fjärranalys och på Lantmäteriet i Umeå med programutveckling för mätning och kartläggning.
1993 påbörjade Britt-Inger Rönnbäck sina doktorandstudier vid Avdelningen för geografisk informationsteknik vid Luleå tekniska universitet. Hon licade 1998 på en uppsats med inriktning på tre- och fyrdimensionell modellering och analys.
Upplysningar: Britt-Inger Rönnbäck, tel. 0920-49 21 27, britt-inger.ronnback@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I exempelvis rullager, kamaxlar och kuggdrivnigar arbetar smörjmedel normalt under extremt höga tryck. Orsaken är att kontaktytorna inte följer varandras form. En direkt följd är att smörjfilmen som ska separera dessa kontaktytor också är mycket tunn – bara tusendelar av tjockleken hos ett hårstrå.
Utan denna tunna oljefilm skulle nötningen öka kraftigt och ett haveri skulle uppstå.
John Lord, som tisdagen den 18 maj disputerar med avhandlingen Thin lubricating films in elastohydrodynamic contacts – Experimental techniques and applications, har utvecklat effektiva mätmetoder för att studera de tunna smörjfilmer som uppkommer. Hans metoder gör det möjligt att mäta smörjfilmer som är så tunna som några enstaka nanometrar, en förutsättning för att kunna utveckla smörjprestandan i dessa fall.
Avhandlingen beskriver bland annat en optisk mätmetod som kan mäta tjockleken av dessa tunna smörjfilmer mycket exakt och över hela dess belastade area. Mätmetoden har använts för att studera effekten av oljetyper på smörjprestandan under svåra driftsförhållanden.
Den optiska mätmetoden kräver att en av ytorna är genomskinlig och slät, något som sällan är fallet i verkligheten. För att kunna mäta smörjfilmen i de fall när ytorna inte är släta och exempelvis tillverkade i metall har en ny, elektrisk mätmetod utvecklats. Baserat på elektriska storheter kan tjockleken av smörjfilmen bestämmas såväl som om, och i så fall hur mycket, direktkontakt som skett mellan kontaktytorna.
Metoden har använts för att realtidsstudier av simulerade inkörningsförlopp av kuggar i bilväxellådor. Resultaten visar på stora prestandaskillnader beroende på yttopografi och oljeadditivering.
Förutom som forskningsverktyg har mättekniken även visat sig tillämpbar som direkt lagerkonditionsanalys under drift. Till skillnad från många nuvarande metoder baserade på att mäta sekundära variabler kan fullständig information ges direkt utan vare sig provtagning eller driftsstopp.
John Lords forskningsresultat förväntas ha stor betydele för hur framtidens smörjkontakter kan utformas som en komplett enhet. I stället för förbättringar på enstaka punkter kan smörjkontakten ses som ett system där parametrar som ytstruktur och smörjmedel kan optimeras för bästa ekonomi såväl som för bästa prestanda.
John Lord är född i Örnsköldsvik och tog examen som maskiningenjör på Mitthögskolan 1995. Därefter flyttade han till Luleå där han tog civilingenjörsexamen 1999 och presenterade sin licentiatexamen 2001.
Upplysningar: John Lord, 0920-49 12 82, john.lord@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Jonas Grimheden arbetar på Raoul Wallenberginstitutet vid Lunds universitet. I flera års tid har han planerat och byggt upp utbildningar åt jurister, åklagare och domare i Kina. Nu lägger han fram sin avhandling där han analyserar landets domstolar utifrån tre grundläggande kriterier: oavhängighet, opartiskhet och allmänhetens förtroende för institutionerna.
– Man kan göra det lätt för sig och döma ut Kinas domstolar som klart styrda av kommunistpartiet, säger Jonas Grimheden. Men man måste vara försiktig när man jämför och klassificerar rättssystem eftersom det lätt kan leda till man förstärker fördomar. I sin forskning lyfter han istället fram exempel, både från dagens rättssystem och från rättshistorien, som pekar på en strävan efter rättvisa genom oberoende institutioner.
Jonas Grimheden har kommit fram till att inflytandet från det kommunistiska partiet inte är så stort som man skulle kunna tro.
– När det gäller mål som är känsliga för regimen finns visserligen fortfarande stor risk för inblandning från central nivå, säger han. Men på det stora hela sköter domstolarna sina mål på ett ganska oberoende sätt.
På 90-talet inleddes ett reformarbete för att ytterligare förstärka domarnas och domstolarnas makt i förhållande till de lokala intressena. Men detta reformarbete har inte gällt det centrala kommunistpartiets inblandning.
– Den frågan måste lösas om domarna ska ges utrymme att döma enligt lagen, säger Jonas Grimheden.
Efter avslutad disputation åker Jonas Grimheden till Japan för att fortsätta studera domstolar i regionen. Nu står rättsväsendena i Japan, Taiwan, och Nord- och Sydkorea på tur.
Jonas Grimheden disputerar måndagen den 17 maj i Rättegångssalen på den juridiska fakulteten i Lund. Avhandlingens titel är Themis v. Xiezhi: Assessing Judicial Independence in the People’s Republic of China under International Human Rights Law.
Jonas Grimheden träffas på tel 046 2221245, e-post jonas.grimheden@rwi.lu.se
Syftet med avhandlingen är att beskriva ytkemin hos ett manganmineral med namnet manganit (g-MnOOH). Manganits förmåga att binda upp kadmiumjoner och glyfosat har särskilt undersökts. Glyfosat och kadmium är båda intressanta ämnen i ett miljöperspektiv, glyfosat eftersom det är en aktiv ingrediens i vissa växtbekämpningsmedel och kadmium på grund av att det är en giftig metall som förekommer i vår miljö. Dessa ämnen kan fastna på manganitytan vilket kan påverka deras öde i naturen. En tänkbar tillämpning på forskningen som presenteras i denna avhandling är att använda manganit inom marksanering för att binda upp glyfosat och kadmium.
Fördelningen i naturen av tungmetaller och växtbekämpningsmedel påverkas av ett flertal processer, bland annat kan de fastna (adsorbera) på ytan av partiklar. I vattendrag följer i sådana fall dessa kemikalier med partiklarna när de sedimenterar eller transporteras iväg i vattenströmmar. I naturliga vattendrag finns ofta stora mängder av dessa mineralpartiklar och de kan därför i stor grad påverka olika kemiska processer i vattnet. I naturen är mineraler som innehåller aluminium, järn och mangan vanliga. Aluminium- och järninnehållande mineraler har studerats i större utsträckning än de som innehåller mangan och därför studerades ytkemin hos manganit, ett mineral som kan bildas i sjövatten och i jordar.
För att undersöka manganits ytkemi användes ett flertal metoder. Spektroskopi (XPS, EXAFS, FTIR) och röntgendiffraktion gav information om olika provs sammansättning med avseende på mängd och struktur på molekylnivå. Adsorptionsstudier och ytladdningsmätningar användes för att undersöka kemiska förändringar i lösningarna och på ytan av manganitpartiklarna. Mikroskopi (AFM och SEM) användes för att beskriva den yttre formen hos manganitkristallerna.
I avhandlingen visas att manganitpartiklar får en negativ ytladdning vid alkaliska pH-värden. Ytans negativa laddning minskar då pH sjunker och vid pH 8.2 är ytan oladdad. Under detta pH-värde är ytan positivt laddad och under pH 6 löser manganit upp sig och omvandlas till ett mineral med namnet pyrolusit (b-MnO2). Vid alkaliska pH-värden fastnar manganit gärna på metalljoner men i närvaro av glyfosat minskar denna adsorption. Däremot ökar glyfosat metalljonadsorptionen vid neutrala pH värden. Adsorptionen av glyfosat ökade både vid neutrala och alkaliska pH-värden i närvaro av kadmiumjoner. I ett naturligt vatten med pH 6-7, skulle detta till exempel kunna betyda att manganit adsorberar mer metalljoner om föreningar som glyfosat finns närvarande.
Tidigare undersökningar har visat att nedbrytningen av glyfosat blir långsammare hos adsorberade molekyler. Ramstedts resultat kan därför tyda på att glyfosatmolekylerna troligen kommer att brytas ner långsammare i närvaro av manganit. Om även kadmiumjoner finns närvarade, kan nedbrytningen minska ännu mer eftersom kadmiumjoner binder upp den del av molekylen där nedbrytningen börjar. Däremot kommer adsorptionen att leda till en minskad rörlighet av både glyfosat och kadmiumjoner i jordar som innehåller manganit.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=253
Onsdagen 19 maj försvarar Madeleine Ramstedt, institutionen för kemi, oorganisk kemi, sin avhandling med titeln ”Chemical Processes at the Water-Manganite (g-MnOOH) Interface”. Svensk titel: ”Kemiska processer vid gränsytan mellan vatten och manganit (g-MnOOH)”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal KB3B1 i KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Professor Steven A. Banwart, Groundwater Protection and Restoration Group, Department of Civil & Structural Engineering, University of Sheffield, England
Kontaktinformation
Madeleine Ramstedt är bördig från Skarvsjöby i Storumans kommun, Västerbottens län.
Madeleine nås på:
Tel: 090-786 96 35
E-post: madeleine.ramstedt@chem.umu.se
Kompostering är en biologisk process med microorganismer som påverkas av klimatet.
Från och med den 1 januari 2005 är det inte längre tillåtet att deponera biologiskt nedbrytbart avfall.
De lösningar som finns i dag är inte alltid anpassade till vårt klimat.
BOA-projektet har till uppgift att se hur vi på våra breddgrader bäst kan kompostera och är ett samarbete mellan Norrbotten och Nordnorge.
Projektet finansieras bland annat av EU:s regionala utvecklingsfond Interreg III A Nord.
Norge har sedan några år tillbaka en lag som liknar den Sverige inför vid årsskiftet.
Projektet fokuserar på regionens behov av nya lösningar både vad gäller teknik och organsiation. Företag, forskningsinstitutioner och myndigheter, både i Sverige och Norge, deltar.
Luleå tekniska universitet och Högskolan i Narvik planerar bland annat att erbjuda fortbildning för kommuner och de företag som arbetar med avfallsbehandling. Projektledaren Anders Lagerkvist och forskarstuderande Lisa Domeij arbetar båda vid Luleå tekniska universitet.
BOA-projektet kommer att anordna en konferens i Kiruna i början av novermber detta år där alla med intresse av biologisk avfallsbehandling välkomnas.
Nyligen träffades svenska och norska representanter från kommuner, företag och foskningsinstitutioner för att planera konferensen och diskutera kompostering och utvecklingsfrågor avseende biologiskt nedbrytbart avfall.
BOA-projektet startade den 1 januari 2004 och fortgår till nästa vår.
Upplysningar: Lisa Domeij, tel 0920-49 17 02, 073 03 52 077, lido@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-215 71 73 eller sofia.eriksson@ltu.se
Detta har bland annat medfört att socialdemokratin ständigt vacklat mellan å ena sidan ambitionen att reglera marknadsekonomin och å andra sidan behovet av att stimulera tillväxten för att få resurser att fördela. Detta säger Henry Pettersson, statsvetare vid Örebro universitet, i avhandlingen ”Den försiktiga kameleonten. Europeisk socialdemokrati och brittiska Labour”.
Regeringsinflytande är, som för alla partier, det medel socialdemokratin behöver för att genomföra sin politik oavsett om den betonat fördelning eller tillväxt. För att nå regeringsmakten har socialdemokratin historiskt använt sig av olika strategier där dock en gemensam nämnare kan spåras, nämligen skickligheten i att anpassa sig till ett rådande läge och på så sätt nå väljargrupper även utanför de traditionella väljarna i arbetarklassen. Den traditionella vänster-högerskalan har utmanats av nya ideologiska dimensioner. De socialdemokratiska partierna konkurrerar nu med både högerpopulistiska partier om arbetarklassrösterna och med röd-gröna vänsterpartier om den radikala medelklassens röster.
– På trettiotalet gjorde socialdemokratin liberalen John Maynard Keynes ekonomiska regleringsteorier till sina vilket tillsammans med idéerna om en välfärdsstat blev identiska med begreppet ”socialdemokrati”, säger Henry Pettersson. I modern tid har man med framgång lyckats foga in andra politiska rörelsers idéer om ekologism och feminism i sina egna idéer.
Ett område där socialdemokratin haft större svårigheter att enas och anpassa sig, är inom EU-samarbetet där det fortfarande finns en viss skepsis.
– Det är onekligen en svaghet för den europeiska socialdemokratin att dess starkaste fästen, i Storbritannien och i Norden, inte riktigt vill delta i ett transnationellt Europaprojekt, säger Henry Pettersson. Detta försvagar socialdemokratins möjligheter att påverka Europas utveckling som allt mer går mot att bli ett, med eller utan medverkan av socialdemokratin i Norden och Storbritannien.
Kan då de socialdemokratiska partierna hitta en gemensam formel för hur de vill att Europa och EU ska utvecklas? Henry Pettersson ser två alternativa utvecklingsvägar. Den ena är att socialdemokratin överflyglas av andra politiska krafter. De historiskt sett starka socialdemokratiska partierna i Storbritannien, Danmark, Sverige och Norge kommer tvingas att relatera sin nationella politik till vad som beslutas inom EMU-EU utan att kunna påverka det. Det andra alternativet är att socialdemokratin enas om att gemensamma, europeiska institutioner ger möjligheter de nationella inte kan erbjuda. Att det som varit föredömlig socialdemokratisk politik på nationell nivå kan lyftas och bli till delar av en generell europeisk politik.
Henry Pettersson disputerar 14 maj 2004 klockan 13.00, Hörsal D, Örebro universitet.
Pressbilder på Henry Pettersson finns att hämta på följande webbadress:
http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#henry
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Henry Pettersson på telefon 019-30 34 96.
En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att en stomioperation ger en förändrad livssituation för både patienten själv och de närstående. Att på ett mer aktivt sätt erbjuda patienten att ta med sin partner vid sjukbesöken kan underlätta för båda parter att anpassa sig till det nya liv som en stomioperation innebär.
Leg sjuksköterska och stomiterapeut Eva Persson har intervjuat stomipatienter sex till tolv veckor efter operationen. I dessa framkom att den svåraste upplevelsen efter operationen var när de först skulle titta på stomin och att lära sig sköta stomibandageringen. Patienterna berättade också att deras kroppsuppfattning förändrades och patienterna kände sig mindre attraktiva, vilket också påverkade deras sexliv. Patienterna beskrev känslor av hjälplöshet, rädsla för läckage och dålig lukt, rädsla att bandaget skulle lossna och att stomin skulle synas genom kläderna. Allt detta sammantaget påverkade det sociala livet.
Både stomiopererade och deras närstående var missnöjda med den information de fick från sjukhuspersonalen om resultaten av medicinska undersökningar och provtagningar, resultatet av operationerna samt om vilken läkare som var ansvarig för deras vård. De var också missnöjda med möjligheten att delta i beslut angående den medicinska vården och den personliga omvårdnaden. Resultaten visar också att de som haft stomirelaterade komplikationer var mer nöjda en de som inte hade haft komplikationer. En trolig orsak till detta är att de med besvär hade tätare kontakt med stomiterapeuten och att de därför också lättare fick kontakt med läkaren när så behövdes.
Eva Persson har också undersökt de närståendes upplevelser av att leva med en stomiopererad person. De som intervjuades beskrev att de hade svårt att känna sig delaktiga i patientens vård. En orsak var att det inte fanns några rutiner från sjukhuset om att de, tillsammans med sin sjuke partner, kunde delta vid informationstillfällen. De beskrev känslor av osäkerhet inför partnerns sjukdom, för operationen, hur det skulle bli att leva med stomi och att partnern var så sjuk efter operationen. Stomin påverkade hela livet och de fick tillsammans med sin opererade partner lära sig att leva på ett nytt sätt. Många närstående berättade att de kände ett obehag när de skulle titta på stomin. De fick kämpa med sig själva för att inte deras partner skulle förstå att de tyckte att stomin var otäck, eftersom det var viktigt för dem att stödja sin sjuke partner.
Avhandlingen är skriven av:
Leg sjuksköterska Eva Persson, telefon: 031-343 49 33, mobiltelefon: 0705-69 10 71, e-post: eva.persson@surgery.gu.se
Handledare:
Adjungerad professor Bengt Gustavsson, telefon: 031-343 53 02, e-post: bengt.gustavsson@vgregion.se
Universitetslektor Anna-Lena Hellström, telefon: 031-773 60 68, e-post: anna-lena.hellstrom@fhs.gu.se
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Under det kalla krigets kallaste år upplevdes spionen som det främsta hotet mot den svenska idyllen, säger Marie Cronqvist. Civilförsvaret uppmanade folk till vaksamhet mot sin omgivning och Detektiven Allmänheten blev ett vedertaget begrepp.
Tidigare forskning om kalla kriget och om spioneri har framför allt ställt utrikespolitik och säkerhetspolitik i centrum. Få har ägnat sig åt att studera vardagslivet i skuggan av storpolitiken.
– Spionberättelserna gav mening och sammanhang åt det diffusa hot som kalla kriget utgjorde, säger Marie Cronqvist. Hon menar att man också kan utläsa betydligt bredare samhällsvärderingar genom att studera hur just spioner och spionaffärer skildrades i dags- och veckopress, men också i civilförsvarsupplysning och spionromaner.
Under ”det långa 50-talet”, 1945-1965, präglades Sverige av två starka identitetsberättelser – den om folkhemmet och den om neutraliteten. Båda aktualiserades i tidens spionberättelser och kan avläsas i medias återgivning av samtidens spionavslöjanden. Marie Cronqvist har studerat hur medias rapportering om spionaffärer förändrades under det långa 50-talet i takt med att kalla krigets hotbild förändrades.
1952 dömdes journalisten på Norrskensflamman, Fritjof Enbom, för grovt spioneri för Sovjetunionens räkning. Samma år var Sveriges relationer till Sovjet som allra frostigast på grund av den s.k. Catalinaaffären. I media beskrevs Enbom som en opålitlig och ovårdad bohem som ständigt kom för sent till jobbet. Därmed var han inte bara spion och landsförrädare, utan också en lätt urskiljbar avvikare i folkhemmet.
Då storspionen Stig Wennerström åkte fast 1963 hade medieretoriken förändrats. Berättelserna som omgav hans gripande handlade snarare om motsättningen mellan överklass och underklass än den mellan öst och väst. I medias spionberättelse stod den högdragne överste Wennerström mot städerskan fru Carin Rosén, som i egenskap av kontraspion, socialdemokrat och husmor blev en folkhemshjältinna för det tidiga 60-talet.
Kontaktinformation
Marie Cronqvist disputerar den 15 maj kl 10.15 på Historiska institutionen vid Lunds universitet. Avhandlingens titel är Mannen i mitten. Ett spiondrama i svensk kallakrigskultur och den är utgiven på Carlsson bokförlag. För mer information, kontakta Marie Cronqvist på 046-222 79 49 eller på marie.cronqvist@hist.lu.se
De digitala teveapparater som snart blir var mans egendom kommer att vara mycket annorlunda mot dagens. Mängden information som erbjuds blir avsevärt större – förutom hundratals kanaler tillkommer Internet och en rad andra applikationer och tjänster. Men än så länge är fjärrkontrollen samma gamla knappdosa.
Aseel Berglund vid Institutionen för datavetenskap har studerat två andra system för interaktion mellan tittaren och teven: den röststyrda fjärrkontrollen och den elektroniska tevebilagan, ”Paper Remote”. Resultaten presenteras i hennes doktorsavhandling i datalogi.
En tevebilaga finns redan på de flesta soffbord. Om den är tryckt på digitalt papper och interaktiv med teven, så behöver man bara pricka en ikon med sin elektroniska penna för att få in det önskade programmet. Den som planerar sitt tittande kan bocka för kvällens eller hela veckans höjdpunkter, så lagras de automatiskt i apparatens minne.
Tekniken kan också användas för samhällsinformation av olika slag. En broschyr kan förses med en ruta för den som vill veta mer – ett tryck med pennan så kommer en instruktion i form av en filmsnutt i teven.
En stor fördel är att papperstidningen är en välbekant produkt som passar in i hemmiljön. Inte minst för många äldre och handikappade, som har svårigheter att hantera en fjärrkontroll, kan den interaktiva tevebilagan vara en bättre lösning.
Aseel Berglund och hennes kolleger har konstruerat en prototyp, kallad Paper Remote, med digitalt papper och en så kallad Anoto-penna. Papperet har ett punktmönster i botten som pennan känner av, och varje position är kopplat till en viss funktion. Protoypen har testats på en panel med 20 deltagare. Mest positiva var de som var vana vid tevebilagor. Möjligheten att få ytterligare information utan att använda dator sågs som en värdefull fördel med Paper Remote.
Flera var dock rädda för att en tevebilaga som ska täcka alla hundratals kanaler skulle bli för otymplig, vilket aktualiserar möjligheten att skapa personligt designade bilagor.
Röststyrda fjärrkontroller är redan i bruk men har inte mötts med någon entusiasm, bland annat för att de bygger på kommandon som måste memoreras. För att röststyrning ska fungera bra krävs en dator som förstår naturligt språk, så att man kan tala fritt utan att vara begränsad till olika kommandon. På frågan ”går det någon bra film i kväll?” ska teven scanna bland kanalernas filmutbud och ge förslag. Röststyrning är mest lämplig för informationssökning och navigering i stora datamängder.
Avhandlingen heter Augmenting the Remote Control: Studies in Complex Information Navigation for Digital TV. Disputationen äger rum fredag 14 maj.
Kontaktinformation
Aseel Berglund nås på 013-282465 eller 0730-918008, e-post asebe@ida.liu.se.
