Resultaten är värdefulla eftersom man kan tänka sig att personer ur olika yrkesgrupper, sociala grupper eller från andra kulturer grundar sina bedömningar och beslut på olika kunskapsbaser. En läkare kanske ställer sjukdomsdiagnos för sin nya patient genom att använda den medicinska erfarenhet han förvärvat genom tidigare patienter och deras sjukdomssymtom. En vinprovare kanske bedömer ett nytt vin genom att förnimma vinkriterieregler till exempel lukt, smak och färg, som denne använder för att göra bedömningen av det nya vinet.
I den kognitiva grundforskningen finns många nya modeller som antar att vi människor har flera olika kunskapstyper som våra bedömningar och beslut baseras på. De mest framgångsrika modellerna (modeller för hur vår kunskap kan tänkas se ut och vad denna kunskap grundas på) i bedömnings – och beslutsfattandeforskningen är den exemplarbaserade modellen och den regelbaserade modellen.
I exemplarmodellen antar man att våra bedömningar baseras på vår tidigare erfarenhet av ett objekt eller en situation och att denna bedömningsprocess är intuitiv – vi tar beslut eller gör bedömningar genom att intuitivt ”känna” att ett specifikt beslut är det rätta. Nästan alla har någon gång haft en ”magkänsla” av att ett visst beslut är det rätta, även om man inte riktigt kan sätta fingret på varför just det beslutet känns rätt.
Regelmodellen är till skillnad från exemplarmodellen analytisk. I regelmodellen tar man beslut genom att analysera viktig information i en situation, till exempel att väga för- och nackdelar med att köpa en viss vara i en affär, och utifrån denna analys sedan ta ett beslut.
En växande uppfattning är att de olika kunskapstyperna (exemplar och regler) samspelar i själva beslutsprocessen. I första hand försöker man analysera situationen man befinner sig i men när inget beslut kan tas utifrån analysen, tar man ett beslut grundat på intuition. Den övergripande frågan i avhandlingen behandlar vilka faktorer som avgör vilken kunskapstyp man väljer att använda i olika situationer.
Bedömningsuppgiften försökspersonerna fick göra var en enkel uppgift utvecklad för att undersöka användandet av de två olika kunskapstyperna i laboratorier. Försökspersonerna fick bedöma giftighetsgraden eller kategoritillhörighet hos fiktiva skalbaggar.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=264
Fredagen den 28 maj försvarar Anna-Carin Olsson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Factors Shaping Process and Representation in Multiple-Cue Judgment.
Svensk titel: Faktorer som formar bedömningsprocess och representation i en bedömningsuppgift.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal 102, Beteendevetarhuset.
Fakultetsopponent är Professor Nigel Harvey, Department of Psychology, University Collage London.
Kontaktinformation
Anna-Carin Olsson är uppvuxen i socknarna Viklau och Halla på Gotland.
Anna-Carin nås på:
Tel: 090-786 97 46
090-770671
E-post: anna-carin.olsson@psy.umu.se
Om satellitbilder används inom samhällsvetenskapen krävs att bilden av landskapet analyseras som ett socialt format rum, något som saknas i naturvetenskaplig forskning.
Med en innovativ användning av satellitbilder kan kulturlandskapet studeras och t.ex. hur miljön i våra byar tar sig uttryck. Genom att integrera lokala värderingar med satellitbilder visar Anders Wästfelts forskning för första gången att det är möjligt att kvantifiera kvaliteter som har en utgångspunkt i lokal och social kunskap med bilder tagna från rymden.
Genom att ta utgångspunkten i hur markanvändare i byn Sötåsa i Småland förhåller sig till jordbruk, landskap och historia visar han hur värderingen av jordbruk och landskap sker lokalt. Hans analys, som han presenterar i sin avhandling vid Stockholms universitet, pekar på hur de lokala värderingarna skiljer sig från de värderingar som formuleras av myndigheterna – de lokala markanvändarna prioriterar det traditionella jordbruket medan myndigheterna fokuserar på bevarandet av vissa objekt eller naturtyper i landskapet.
Modell för användning på nationell, europeisk och global nivå
Anders Wästfelts resultat har fått formen av en modell för analys av landskapets kvaliteter och karaktärer i satellitdata. Analysmodellen kan användas för att kommunicera lokala värderingar och kvaliteter till politiker och andra aktörer på nationell, europeisk och global nivå.
Doktorsavhandlingens titel: Continuous Landscapes in Finite Space: Making Sense of Satellite Images in Social Science.
Avhandlingen innehåller den svenskspråkiga studien Landskapets förvandlingsförlopp: Studier av byn Sötåsa utifrån en tidslig rumslig och meningskapande aspekt.
Disputationen äger rum fredag den 28 maj kl 14.15 i De Geersalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är Docent Christer Persson, Växjö Universitet.
Anders Wästfelt kan nås på 08-16 48 54, 070-97 42 893 (Kulturgeografiska institutionen Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post anders.wastfelt@humangeo.su.se
Sofia Wikström har i sin avhandling vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet studerat etableringen av den främmande arten ishavstång vid Sveriges kust. Tång är stora, fleråriga brunalger som dominerar algvegetationen på grunda klippbottnar och har stor betydelse för den biologiska mångfalden i kustområden genom att erbjuda en unik livsmiljö för många andra arter. Sofie Wikström visar att till skillnad från inhemska tångarter är ishavstången en dålig värd och föda för andra organismer. Introduktionen av ishavstång kan således potentiellt få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden i svenska kustområden, om arten skulle ersätta de inhemska tångarterna.
Sofie Wikströms forskning visar att anledningen till att många djur undviker att äta ishavstången kan vara att den nyinvandrade tångarten innehåller höga halter av kemiska försvarssubstanser. Ishavstången har dessutom ett effektivt försvar mot etablering av påväxtorganismer på dess yta. Förståelse för hur marina arter försvarar sig mot påväxt har ett stort generellt intresse, eftersom den kan ge tillämpningar i form av nya, miljövänliga tekniker för att förhindra påväxt på båtskrov och andra undervattenskonstruktioner. Hennes resultat tyder på att ishavstången försvarar sig genom en kombination av kemiska försvarssubstanser och ett instabilt ytskikt som försvårar för påväxtarter att sitta fast.
I en långtidsstudie av ishavstångens utbredning visar Sofie Wikström att ishavstången först expanderade snabbt och nu finns spridd längs hela svenska västkusten. Under de senaste decennierna har spridningen dock varit begränsad. Ishavstången har framför allt etablerat sig på platser där inhemska tångarter saknas eller är sällsynta, exempelvis i hamnar och andra miljöer påverkade av mänsklig störning. Den huvudsakliga etableringen av ishavstång i störda miljöer visar att dagens storskaliga miljöförändringar i havet, som bland annat påverkar vegetationen i grunda kustområden, kan öka risken för att främmande arter ska lyckas etablera sig. Den negativa effekten av ishavstång på svenska kustekosystem är dock troligtvis begränsad, eftersom arten inte tycks tränga undan inhemska tångarter utan snarast etablerar sig i områden där det finns utrymme.
Doktorsavhandlingens titel: Marine Seaweed Invasions – the Ecology of Introduced Fucus evanescens.
Disputationen äger rum fredag den 28 maj kl. 10.00 på Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5. Opponent är docent Paul Lavery, School of Natural Sciences, Edith Cowan University, Perth, Australien.
Sofia Wikström kan nås på telefon 08-16 12 05 eller 073-658 58 57, Botaniska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, e-post sofia.wikstrom@botan.su.se
Antikroppstypen IgE är en del av kroppens försvar mot vissa parasiter, men är idag mest uppmärksammad då den har en nyckelroll i allergiska reaktioner. Vid en allergisk reaktion är det just IgE som orsakar den allergiska reaktionen. Vanligtvis är 0.02% av alla antikroppar i blodet IgE, men allergiker kan ha upp till 10 gånger mer IgE. Det bästa sättet för en allergiker att slippa allergi är att undvika det ämne som orsakar allergierna. Men för en pollenallergiker är det svårt att undgå allt pollen när exempelvis björkarna blommar vilket leder till astma, hösnuva och/eller eksem.
Anna Ledin presenterar en ny form av allergibehandling i sin avhandling. Genom att framställa och injicera ett IgE-vaccin som ser ut som IgE visar hon att kroppen uppfattar vaccinet som något främmande. Det bildas då antikroppar mot både IgE och vaccinet, varpå IgE-nivåerna sjunker i blodet och de allergiska symtomen minskar. Allergivaccinet är testat i råttor samt hundar, och resultaten visar en tydlig nedgång av IgE-nivåerna efter vaccinering. Hundar är ett av de få djur som likt oss människor har allergiska besvär, men det har varit oklart hur IgE-nivåerna relaterar till deras allergier. En ny metod för att mäta hundars IgE-nivåer i blodet utvecklades, och man fann att hundar har exceptionellt höga IgE nivåer. Detta oberoende om de är friska eller har allergiskt eksem, autoimmuna sjukdomar eller hudparasiter. Att ställa allergiska diagnoser endast från att mäta IgE från hundblod kan därför vara vanskligt. Vi mätte dessutom IgE från tre valpkullar och konstaterar att till skillnad från de vuxna hundarna så hade valparna låga IgE-nivåer.
Vad orsakar då allergier? Med säkerhet påverkar både miljö och gener. Men, det är inte klarlagt exakt vilka gener som är involverade eller till vilken grad de är involverade. Anna Ledin och forskargruppen undersökte därför hur en del av en kromosom, som innehåller många olika gener, är inblandad i regleringen av IgE i råtta. Just den kromosomala regionen har tidigare visat sig vara involverad i råttors mottaglighet för ledbesvär i en modell för ledgångsreumatism, och vi fann att den även påverkar IgE-nivåerna i råtta. Om den kromosomala regionen även påverkar människors IgE-nivåer återstår att studera.
Länk till spikbladet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4254
Namn: Anna Ledin
Avhandlingens titel: More or Less IgE
Institution: Institutionen för cell och molekylärbiologi
Opponent: Docent Kjell-Olov Grönvik, SVA, Uppsala
Disputationen äger rum: Fredagen 19 maj, kl. 9.15 i sal C8:305 på BMC.
Kontaktinformation
Anna Ledin kan nås på 018-471 4222 eller via e-post Anna-Ledin@icm.uu.se
Från att ha varit ett familjeägt företag med huvudkontoret i Ronneby, har Tarkett Sommer AB blivit en allt mindre enhet i allt större koncerner. Företaget ägs idag av den europeiska golvkoncernen Sommer Allibert, med huvudkontor i Tyskland. Hur har då internationaliserat ägande påverkat verksamheten? Vad har teknikutvecklingen betytt för arbetsprocess, ledningsprocess och anställningsrelationer? Och hur har en förändrad organisation påverkat människors relationer i termer av klass och genus? Dessa är några av de frågor Stranne försöker besvara i sin avhandling.
– Att ingå i en stor internationell koncern har paradoxalt nog stärkt den lokala företagskulturen, menar Staffan Stranne. Förutom det vanliga trycket från konkurrenterna har man också ett strakt internt konkurrenstryck mellan de olika enheterna i koncernen. Detta har skapat en sammanhållning lokalt där ledning, fack och anställda värnar om sin fabrik och sina jobb.
Produktionskraven och arbetstakten har ökat med en ny organisation med decentraliserat ansvar men centraliserad kontroll. Produktionsledningen kan följa produktionen direkt genom datoriserade övervakningssystem. Trycket ökar på dem i skiftgrupperna som inte riktigt orkar hänga med i det höga tempot och en viss utslagning kan skönjas.
En annan baksida är att allt färre kvinnor söker sig till Tarkett trots att jobben borde vara betydligt mer lämpliga för kvinnor nu än tidigare. Arbetsmiljön har blivit bättre både vad gäller kemikaliehantering och tunga lyft. Möjligtvis är det de ökade kvalifikationskraven, bland annat på tekniskt kunnande som skrämmer bort kvinnor från att söka.
Avhandlingen ”Produktion och arbete i den tredje industriella revolutionen”, försvaras onsdagen den 19 maj 2004, klockan 13.15. Disputationen äger rum i sal 2404A, Norra flygeln, Campus Gräsvik, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. Opponent är docent Annette Thörnquist, Arbetslivsinstitutet, Uppsala.
Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta Staffan Stranne, 0455-38 53 16 eller Staffan.Stranne@bth.se
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67,
e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
En Mölna-Elegi är ovanlig på många sätt – den har en tillkomsttid på över tjugo år och är författad inte bara på svenska utan också på latin och grekiska. Här finns även mer eller mindre förvanskade citat från olika håll i världslitteraturen, insprängda i Ekelöfs egen text, som ofta är svindlande vacker. En Mölna-elegi innehåller dessutom olika antika bildillustrationer. Resultatet är en intertextuell ekogrotta och ett veritabelt allkonstverk, som helt följdriktigt har framförts som hörspel i radio.
Tolkningar av diktverket har ofta tagit fasta på Ekelöfs egna uttalanden eller på andra verk som kan tänkas ha påverkat Ekelöf. Men man kan också läsa och förstå mycket av dikten utan att känna till poetens egna avsikter, eller vara särskilt bevandrad i litteraturhistorien. I sin avhandling vid institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet visar språkvetaren Ulf Larsson hur själva det språk som finns i diktens bygger upp olika motiv i Ekelöfs text. De motiv Ulf Larsson undersöker är de fyra elementen eld, luft, vatten och jord, som både tydligt och mer fördolt finns i dikten. Det visar sig att de olika ord som gestaltar dessa fyra motiv har mycket gemensamt. Bland annat kan de ofta kan relateras till arketypiska motsatser som rörelse-vila, värme-kyla och mjuk-hård. Detta gör bland annat att texten på ett suggestivt vis låter läsaren ana en enhet av närmast religiöst-mystiskt slag bortom de fyra elementen, vilka på textytan tvärtom ofta framstår som några slags åtskilda antagonister. Detta kosmiskt färgade motiv är centralt i hela Ekelöfs författarskap och dess tematik, och i avhandlingen, som är den första språkvetenskapliga avhandlingen om Ekelöf, anlägger Ulf Larsson ett semantiskt och ovanligt perspektiv för att visa hur motivets arkitektur ser ut.
Doktorsavhandlingens titel: De fyra elementen. Ett semantiskt motivstudium i Gunnar Ekelöfs En Mölna-Elegi.
Disputationen äger rum onsdag den 26 maj kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Gunnar Persson, Luleå tekniska universitet.
Ulf Larsson nås på telefon 08 – 644 51 42, 08 – 16 43 09 eller e-post: Ulf.Larsson@nordiska.su.se
Forskarskolan Urbana studier – städer och regioner i förändring kommer bedriva forskning utifrån olika perspektiv på staden och dess förutsättningar, utmaningar och möjligheter.
– Allt fler människor koncentreras till städer och andra urbana samhällen, säger Ingemar Elander, professor i statskunskap och föreståndare för den nya forskarskolan.
Stadsmiljön är attraktiv och efterfrågad samtidigt som den innebär stora påfrestningar för människor och miljö. Den kunskap som krävs för att möta dessa utmaningar ligger i gränssnitten mellan olika vetenskapsområden. Forskning om städer och regioner kräver därför mångvetenskaplig kunskap och kompetens.
Forskarskolans nära koppling till en etablerad mångvetenskaplig forskargrupp, Centrum för Stadsmiljöforskning, innebär att de studerande får möta och skolas in i en levande forskningsmiljö. Forskarskolan blir därmed en plattform för nya doktorander att skapa samhällsrelevant kunskap av god internationell klass.
Pågående forskning vid Centrum för Stadsmiljöforskning fokuserar vid ett brett spektrum av teman såsom konkurrens och samarbete i stadspolitiken, näringsliv och arbetsmarknad i växande och stagnerande regioner, den hälsosamma staden, brottsförebyggande arbete i urban miljö, lokal klimatpolitik, biologisk mångfald och stadsplanering, etik i samhällsplaneringen samt partnerskap och lokal demokrati.
Forskning om städer och regioner som nyss påbörjats eller är under utveckling tar upp teman som demokrati och integration i utsatta stadsdelar, kvinnors inflytande i nätverkspolitik, digital samhällsplanering samt staden och medborgarskapet.
Forskningen präglas av omfattande internationella kontakter och samarbeten. Doktorander ges möjlighet att delta i internationella seminarier och konferenser.
– Intresset för forskarskolan är mycket stort och vid ansökningstidens utgång hade hela 152 ansökningar inkommit, säger Ingemar Elander. Av dessa kommer 11-12 doktorander antas i ämnena historia, kulturgeografi, socialt arbete, sociologi och statskunskap.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingemar Elander på telefon 019-30 30 69.
Magdalena Kettis har i sin doktorsavhandling vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, undersökt hur svenska multinationella företag uppfattar och hanterar politisk risk i samband med direktinvesteringar. Avhandlingen bygger på intervjuer med ledande befattningshavare i ett tiotal svenska multinationella företag.
Globaliseringen, kommunismens fall och marknadsekonomins utbredning är faktorer som bidragit till att politisk risk nu uppfattas som ett mindre problem. I synnerhet har de mest extrema effekterna av politisk risk, expropriation och nationaliseringar minskat påtagligt. Magdalena Kettis fann att marknadspotential är viktigare för investeringsbeslut än politisk risk, men politisk risk kan fortfarande vara ett problem att ta med i beräkningen när det gäller att investera och framför allt driva verksamhet i länder som kännetecknas av politisk instabilitet och svaga institutioner. Den huvudsakliga källan till politisk risk är värdlandets regering och politiska institutioner, men även ideella organisationer kan utgöra politisk risk för företagen. Den mest effektiva metoden för att bedöma och påverka politiska risker uppgavs vara goda politiska kontakter och ett aktivt informationsutbyte med makthavarna. Att verka som ett lokalt förankrat företag och vara en god samhällsmedborgare ansågs också minska företagens exponering för politisk risk.
Magdalena Kettis föreslår i sin avhandling att politisk risk även kan kopplas till uppfattningen om multinationella företag som inflytelserika samhällsekonomiska och politiska aktörer. I takt med att företagen avkrävs större ansvar för de politiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av sina utlandsinvesteringar, kan inte bara företagens exponering gentemot politisk risk öka, utan också företagens inflytande och politiska roll.
Doktorsavhandlingens titel: The Challenge of Political Risk – Exploring the political risk management of Swedish multinational corporations.
Magdalena Kettis kan nås på telefon 070-715 81 73, e-post: m.kettis@telia.com
Avhandlingen består av tre fristående uppsatser, varav de två första studerar den svenska bostadsmarknadens attraktivitet och prisbildning. Den tredje uppsatsen studerar ekonomisk tillväxt bland kinesiska provinser mellan åren 1985 och 2000. Gemensamt för uppsatserna är hänsynstagandet till rumsliga beroenden mellan de olika marknadernas objekt och aktörer.
Vad är attraktivt på den svenska fastighetsmarknaden, kan man mäta attraktivitet och i så fall vad värdesätter konsumenter vid köp av en bostadsrätt i Umeå eller en villa i Västerbotten eller Västernorrland? Svaren på dessa frågor ges i de två första uppsatserna.
Viktiga attribut för bestämmande av attraktivitet och bostadsrättspris är lokaliseringsfaktorer, hyresnivå, lägenhetsyta, ålder och befolkningstäthet. Prissättningen på villor är också till stor del bestämd av lokaliseringsfaktorer. Dessutom påverkas priset positivt om man är kopplad till det kommunala vatten- och avloppssystemet samt av den allmänna kvalitén på objektet.
I den senare uppsatsen illustreras även den geografiska prisbilden samt dess utveckling mellan åren 1994 och 1999. För båda åren identifieras en koncentration av högt prissatta objekt i framför allt Umeå och Sundsvall. För år 1999 har dessutom områden med högt värderade objekt spridit sig till stora delar av Umeåregionen.
I den tredje uppsatsen studeras den ekonomiska tillväxt som har skett i Kina och dess 30 provinser mellan åren 1985 och 2000. Viktiga faktorer för tillväxt har identifierats såsom typ av företagsägande, utländska direktinvesteringar, infrastruktur och centralmaktens varierande behandling av de olika provinserna. Under 80-talet och första hälften av 90-talet växte främst östra Kina mycket snabbt medan de centrala och västra delarna hade en mer måttlig tillväxttakt. Detta mönster bryts under andra hälften av 90-talet då det finns en relativt god tillväxt i stora delar av landet.
I de tre uppsatserna har förekomst av rumsligt beroende påvisats och korrigerats för. Rumsligt beroende kan enklast förklaras med att objekten som man studerar inte är oberoende av varandra utan att de påverkar varandra i större eller mindre grad. Det kan till exempel vara rimligt att förmoda att tillväxten i en region påverkar tillväxten i närliggande regioner, eller att priserna på villor medverkar i prissättningen av omkringliggande villor och så vidare. Att inte ta hänsyn till dessa fenomen kan likställas med att bortse ifrån ett faktiskt samband som borde vara med i analysen. Konsekvensen blir att man löper en risk att dra felaktiga eller bristfälliga slutsatser.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=272
Fredagen den 28 maj försvarar Krister Sandberg, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titel Hedonic Prices, Economic Growth, and Spatial Dependence. Svensk titel: Hedoniska priser, ekonomisk tillväxt och rumsliga beroenden. Disputationen äger rum kl 13.15 i sal S213h, Samhällsvetarhuset, Fakultetsopponent är Professor Bernard Fingleton, Department of Land Economy, University of Cambridge.
Kontaktinformation
Krister Sandberg, född 1973, växte upp i Ekeby utanför Helsingborg. 1992 flyttade han till Umeå och avlade under våren 1996 en Pol Mag-examen. Efter ett års arbete på Ekeby Sparbank återvände sedan Krister till Umeå för att påbörja sin forskarutbildning.
Krister Sandberg nås på:
Centrum för regionalvetenskap, CERUM, Umeå universitet
Tel: 090 786 9828
E-post: krister.sandberg@econ.umu.se
Francisella tularensis är en höggradigt smittsam bakterie som orsakar sjukdomen harpest. Trots att sjukdomen har varit känd i nästan 100 år är kunskaperna om bakteriens sjukdomsframkallande förmåga ofullständiga. En sedan länge beskriven och viktig sjukdomframkallande faktor är dock dess förmåga att tillväxa inuti celler från människa eller djur. Avhandlingen studerar förloppet hos infektionen i dessa värdceller.
Studier på två arter av bakterien visar att resultatet av infektionen är helt olika. Den vanligaste bakteriearten ger upphov till en s.k. programmerad celldöd, apoptos, hos de infekterade cellerna efter cirka 24 timmar. En annan art av bakterien skapar däremot s.k. nekros hos de infekterade cellerna. Studierna visar också att det finns en produktion av faktorer som bryter ner blodkroppar i den ena men inte den andra arten av den här bakterien. Trots att båda bakteriearterna har förmåga att tillväxa inuti celler finns det betydelsefulla och grundläggande skillnader. Ändå verkar de båda arterna använda en likartad strategi såtillvida att de växer så länge det finns näring i cellerna. När bakterieantalen blivit höga är det ändamålsenligt att orsaka celldöd, så att bakterierna kan sprida sig till nya celler med god tillgång på näring. Ett viktigt mål för framtida forskning är att förstå hur bakterien orsaka denna celldöd. Att förhindra denna mekansism kan vara ett sätt att behandla harpest.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för klinisk mikrobiologi och har titeln Francisella tularensis infection induces macrophage cell death. Svensk titel: Francisella tularensis infektion induces macrophage cell death.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal E04, Byggnad 6E, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Erik Kihlström, Hälsouniversitet, Linköping.
Kontaktinformation
Xin-He Lai finns vid enheten för klinisk bakteriologi, tel. 090-785 18 19, e-post: xin-he.lai@climi.umu.se
Transplantation av insulinproducerande ö-celler till typ 1 diabetiker är en potentiell behandlingsmetod för att stabilisera blodsockernivåerna hos patienter med en svårkontrollerad form av sjukdomen. Problemet är att det idag krävs öar från flera donerade bukspottskörtlar för att bota en patient. Detta tyder på att en stor del av öarna förloras tidigt efter transplantationen. Vid en ö-transplantation sprutas öarna in i ett blodkärl till levern, som gör att ö-cellerna kommer i direkt kontakt med blodets alla komponenter. Avdelningens forskargrupp har tidigare visat att blodet uppfattar öarna som kroppsfrämmande, på liknande sätt som när en bakterie tar sig in i blodbanan. Den kraftfulla reaktionen som utlöses kallas IBMIR och resulterar i att öarna förstörs. För att ö-transplantation ska bli en tillgänglig metod är det viktigt att minska den mängd öar som behövs. Ett sätt kan vara att blockera den kraftfulla IBMIR-reaktionen.
Lisa Moberg visar i sin avhandling att transplanterade öar uttrycker den s k vävnadsfaktorn, som aktiverar blodsystemet vid kärlskador. Ett koagel bildas då snabbt för att täppa till skadan så att vi inte ska förblöda. På liknande sätt reagerar blodet på öarna. Det koagel som bildas kring öarna frisätter en mängd ämnen som tillkallar dom vita blodkropparna. Dessa letar sig in i öarna och förstör dom på samma sätt som dom förstör en bakterie. Lisa Moberg beskriver två strategier som i en provrörsmodell blockerar IBMIR-reaktionen; genom att blockera vävnadsfaktorn på öarna, samt genom att blockera trombin, huvudaktören för att ett koagel ska bildas men även delaktig i aktivering av de vita blodkropparna. Båda strategierna visade sig vara framgångsrika och ledde till att fler öar överlevde. Men i en transplantationssituation skulle dessa metoder innebära att patienten måste behandlas med blodförtunnande mediciner, vilket alltid medför en viss blödningsrisk. Lisa Moberg testade därför förbehandling av öarna med nikotinamid, en känd antioxidant och visar att öarna då förlorade sin förmåga att aktivera blodet och IBMIR.
Länk till spikblad: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4260
Namn: Lisa Moberg
Avhandlingens titel: Role of Innate Immunity in Islet Transplantation
Institution: Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi, enheten för klinisk immunologi
Opponent: MD David Harlan, David, Islet and Autoimmunity Branch, National Institutes of Health, Bethesda, Maryland
Disputationen äger rum: Fredagen 19 maj, kl. 9.15 i Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet.
Kontaktinformation
Lisa Moberg kan nås på 018-611 3891, 0704-22 93 42 eller via e-post Lisa.Moberg@klinimm.uu.se
Debatten om tillfälliga anställningars konsekvenser för den enskilde individen och för samhället i stort har ökat under 90-talet. Under samma period har andelen tillfälliga arbeten ökat från 10 till 15 procent. Mårten Wallette har kartlagt skillnader mellan könen och skillnader mellan svensk- och utlandsfödda personer och han konstaterar att tillfälliga anställningar kan öka segregeringen på den svenska arbetsmarknaden.
– Det finns tydliga skillnader mellan infödda svenskar och invandrare, säger Mårten Wallette. Sannolikheten är högre att en invandrare har en tillfällig anställning och sannolikheten är lägre att hans eller hennes anställning övergår till ett fast jobb. Dessutom är sannolikheten lägre att en utlandsfödd med tillfälligt jobb får ta del av någon form av personalutbildning.
Sannolikheten att män och kvinnor har tillfälliga anställningar är ungefär lika stor, men det är mer ovanligt att kvinnans jobb övergår till en fast anställning. Kvinnor med tillfälliga jobb tenderar också att få mindre internutbildning än en man i samma situation.
Typen av tillfällig anställning spelar också stor roll. Mårten Wallette skiljer mellan provanställning, vikariat, projektanställning och behovsanställning.
– Det är egentligen bara provanställningar som verkar fungera som en språngbräda till ett fast jobb på den svenska arbetsmarknaden, säger han.
Den privata och den offentliga sektorn skiljer sig när det gäller bruket av tillfälliga anställningar. Den tillfälligt anställde inom den privata sektorn har ofta en provanställning eller en projektanställning. Inom stat, kommun och landsting är vikariat och behovsanställningar vanligare anställningsformer. En övergång till tillsvidareanställning, oavsett typ av tillfälligt jobb, är vanligare inom den privata sektorn än inom den offentliga.
Kontaktinformation
Mårten Wallette disputerade den 14 maj med avhandlingen Temporary jobs in Sweden: Incidence, Exit, and On-the-Job-Training. För mer information ring 046-222 86 75/ 222 46 71, 0737-32 45 35 eller marten.wallette@nek.lu.se
SNiB – Student Network in Bioscience är ett nätverk som bildats av nuvarande och tidigare studenter i de nationella biomedicinska forskarskolorna. Nätverket har anordnat en årlig konferens sedan 1997.
Årets konferens kommer att ha ca 100 deltagare från universitetsorterna Göteborg, Lund, Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå. De två konferensdagarna har ett späckat schema som inleds med ett välkomsttal av professor Dan Hultmark, medlem av styrgruppen för Umeås biomedicinska forskarskola. Kvällarna ägnas åt sociala aktiviteter i syfte att bygga vidare på nätverket SNiB som är tänkt att vara ett stöd åt deltagarna i deras fortsatta forskarkarriärer.
SNiB, Student Network in Bioscience är ett nätverk som bildats av nuvarande och tidigare studenter i de nationella biomedicinska forskarskolorna och har hållit en årlig konferens sedan 1997. Innehållet i konferensen varierar från år till år men grundstrukturen med ett talarblock som rör ren forskning eller forskningsrelaterade områden brukar hållas intakt. Utöver de inbjudna talarna så håller även deltagarna presentationer som rör deras egen forskning. Finansieringen av konferensen består av bidrag från de sex forskarskolorna samt en stor del från externa sponsorer.
Kontaktinformation
För mer information, besök SNiB:s hemsida: http://www.snib.nu, eller kontakta doktoranden och ledamoten i SNiB:s organisationskommitté Olov Nilsson på telefon 090-785 10 97, 070-588 83 23 eller 090-124332 eller via e-post olov.nilsson@pharm.umu.se.
Havstulpaner sätter sig gärna på allt som är under vatten, till exempel båtskrov. Påväxten gör att båtarna blir tyngre, rostar fortare och bromsas när de skall glida fram i vattnet. Forskningen för att hitta nya, miljövänliga lösningar på problemet är intensiv och svensk forskning ligger långt framme med flera innovationer inom området.
Marine Paint är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som finansieras av Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning, MISTRA. Syftet med programmet är att hitta ett ekologiskt godtagbart sätt att förhindra påväxt av i första hand havstulpan på båtar. Programvärd för Marine Paint är Göteborgs universitet, och Mia Dahlström är den första doktoranden inom programmet som försvarar sin avhandling.
I havstulpanens larvstadium ger den sig ut för att hitta någonstans att sätta fast sig, för att sedan genomgå omvandlingen till vuxen havstulpan. För att kunna undersöka ytan och så småningom sätta sig fast utsöndrar larven ett limmande cement från två cementkörtlar ut genom sina antenner till underlaget. Cementkörtlarna är kopplade till nervbanor. Farmakologiska blockare som interagerar med receptorer i dessa nervsystem skulle därmed kunna hindra cementkörteln från att utsöndra sitt lim.
Avhandlingen visar att blockaren medetomidine förhindrar att larven utsöndrar något lim och kan därför inte sätta sig på någon yta. Substansen verkar reversibelt, det vill säga då larven efter att ha blivit utsatt för substansen flyttas till rent havsvatten, kan den sätta sig och genomgå metamorfos. Den exakta mekanismen genom vilken substansen verkar är dock ännu inte känd.
Medetomidine-molekylen binder sig dessutom till fasta ytor av polystyren, och bindningen är tillräckligt stark för att stå emot omfattande sköljning av ytan men tillräckligt svag för att larven ska kunna ta upp den. Därmed finns goda förutsättningar för att molekylen skulle kunna användas i båtfärger.
Försök med medetomidine i två olika färgformuleringar visade att den färg som läckte minst medetomidine till omgivningsvattnet var den mest effektiva i att minska rekryteringen av havstulpaner på ytan. Något som förmodligen beror på medetomidines förmåga att adsorbera till ytan, en förmåga som kan spela spelar en avgörande roll för effekten av molekylen i en färgformulering, genom att den vid ytan är tillgänglig för undersökande larver.
Pressmeddelandet finns också att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2004/mia_dahlstrom.shtml
Mia Dahlström, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, avser att disputera för att avlägga filosofie doktorsexamen i ytbiofysik vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Pharmacological agents targeted against barnacles as lead molecules in new antifouling te chno logies”.
Disputationen äger rum onsdagen den 19 maj kl 2004 kl 10.00 i hörsalen, Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
För mer information, kontakta:
Mia Dahlström,
Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet
Tel: 0526-686 50
E-post: mia.dahlstrom@gmm.gu.se
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
Avhandlingen visar att hos många skolbarn är förmågan att förändra brytkraften i ögat för att kunna fokusera till olika avstånd, så kallad ackommodation, lägre än förväntat. En dåligt fungerande ackommodation ger huvudvärk, ögontrötthet, gruskänsla i ögonen, svårt att växla mellan att se på tavlan och till att se i boken och att texten ibland tycks flyta omkring efter en stunds läsning. Normalvärden för ackommodationsförmågan i alla åldrar bygger på data som är närmare hundra år gammal. De gamla värdena gör att barn förutsätts ha en hög grad av ackommodation utan att någon på senare tid undersökt om det förhåller sig så. En nedsatt ackommodationsförmåga kan därför vara ett dolt problem hos barn.
Leg optiker Bertil Sterner har därför i sin avhandling undersökat hur väl ackommodationen fungerar och karaktäriserat ackommodativa problem hos för övrigt friska barn i tidig skolålder. Han har också utvärderat en metod som använts för att träna nedsatt ackommodationsfunktion.
För att erhålla nya normalvärden utfördes mätningar på barn från en skola i Göteborgsområdet och resultatet jämfördes mot de gamla värdena. En annan grupp barn som kommit från skolhälsovården för närseendeproblem som berodde på en nedsatt ackommodationsfunktion ingick sedan i en grupp som tränades. De fick under några veckor träna anspänning och avslappning av ackommodationen med ett instrument enligt ett särskilt schema tills de blev symtomfria. En uppföljningsstudie visade att träningen hade effekt också lång tid efter avslutad träningsperiod.
För att minska risken att drabbas av onödiga närseendeproblem beroende på nedsatt ackommodationsfunktion är det viktigt att identifiera ackommodationsstörningar så tidigt som möjligt. Det ökar möjligheterna att förbättra förmågan att fokusera på nära håll och därmed eliminera eventuella symtom som annars kan hindra barnet i skolarbetet. Det är också av stor vikt för en framgångsrik behandling att barnet blir korrekt diagnostiserat och att andra ögonsjukdomar utesluts.
Avhandlingen är skriven av:
Med lic/leg optiker Bertil Sterner, telefon: 031-343 32 55, mobiltelefon: 0733-12 48 13, e-post: sterner@oft.gu.se
Handledare:
Docent Anders Sjöström, telefon: 031-343 47 20, mobiltelefon: 0709-72 11 05, e-post: anders.sjostrom@oft.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för klinisk neurovetenskap, avdelningen för oftalmologi
Avhandlingens titel: Ocular Accommodation. Studies of Amplitude, Insufficiency, and Facility Training in Young School Children
Avhandlingen försvaras onsdagen den 19 maj, klockan 9.00, psykiatriska klinikens aula, hus V, SU/Mölndal, Mölndal
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Som en uppföljning till Designdagen den 30 mars anordnar Centrum för konsumentvetenskap ett seminarium på temat Design, varumärken och konsumenter. Docent Douglas Holt från Harvard Business School och reklammannen Sven-Olof Bodenfors håller varsin föreläsning samt deltar i gemensam frågestund. Under Sven-Olof Bodenfors föreläsning Brands in real life kommer han bl.a. berätta om hur arbetet med varumärken går till, vilka resonemang som finns bakom samt vilka strategier som används i praktiken. Exempel hämtas från hans långa erfarenhet i reklambranschen och av varumärken i det dagliga arbetet på Forsman & Bodenfors.
Douglas Holts föreläsning When a Cultural Icon is an Iconic Design presenterar ett nytt perspektiv på varumärkesbyggande s.k. ”cultural branding”, från hans kommande bok How Brands Become Icons: The Principle of Cultural Branding. Ett begrepp som handlar om relationen mellan varumärken och vår kultur och samtid. För att illustrera begreppet använder Holt kampanjen för den nya Wolkswagen Beetle på den amerikanska marknaden.
En gemensam frågestund avslutar seminariet och knyter samman de teoretiska och praktiska erfarenheterna från de båda föreläsarna, Efter frågestunden serveras kaffe och frågor och diskussioner kan fortsätta under mingelformer.
Välkomna!
Anmälan sker till christian.fuentes@cfk.gu.se senast den 21 maj.
Tid: onsdag den 26 maj 2004, kl. 13.00-15.00, mingel och kaffe från 15.00-
Plats: Malmstensalen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet,
Vasagatan 1, Göteborg.
SVEN-OLOF BODENFORS, tidigare VD för och numera senior advisor för Forsman & Bodenfors, har lång erfarenhet av att arbeta med varumärken. Han är utbildad industridesigner och grundade tillsammans med Staffan Forsman reklambyrån Forsman & Bodenfors, en av Sveriges mest framgångsrika reklambyråer. Bland kunderna återfinns Göteborgs-Posten, ABBA/Kalles kaviar, Volvo Personvagnar, IKEA och Arla.
DOUGLAS B. HOLT is Associate Professor of Business Administration at the Harvard Business School. In the MBA program, he has recently developed a new elective titled Branding, Advertising, and Culture. His two management research interests are: cultural brand strategy and the organizational principles for managing the creative content of branding efforts. He recently published What Becomes an Icon Most?” in the Harvard Business Review and has a forthcoming book on the topic How Brands Become Icons: The Principles of Cultural Branding (Harvard Business School Press, 2004). His academic research focuses on the sociology of consumption. He has published studies on social class, masculinity, consumer culture, and the politics of branding in the top marketing journals. Holt earned an AB from Stanford University, an MBA from the University of Chicago, and a Ph.D. from Northwesterns Kellogg School. Holt worked as a brand manager at the Clorox Company and the Dole Food Company before returning to the academy.
På Douglas Holts hemsida finns mer information, bland annat publikationslista samt möjlighet att ladda ner författat material: http://dor.hbs.edu/fi_redirect.jhtml?facInfo=bio&facEmId=dholt
För ytterligare information eller frågor, kontakta:
Johanna Ödman, informatör CFK, johanna.odman@cfk.gu.se
031-773 58 71
Christian Fuentes, programassistent CFK, christian.fuentes@cfk.gu.se
031-773 56 27
Om CFK
Centrum för konsumentvetenskap, CFK, är Sveriges nationella forskningscentrum inom konsumentområdet. Här möts forskare från olika discipliner och bedriver tvärvetenskaplig forskning om konsumtion och konsumtionsmönster. Forskningen, som vid CFK bedrivs i fem olika program, har som målsättning att skapa ny kunskap som är relevant för forskare, myndigheter, organisationer, näringsliv och konsumenter. I verksamheten inryms forskningsprojekt kring bland annat McDonald´s som familjeritual, konsumenter och aktiemarknaden, hållbar konsumtion, samlande och användandet av mobiltelefoner. www.cfk.gu.se.
Kontaktinformation
Johanna Ödman
Informatör
Centrum för konsumentvetenskap,
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Adress: Övre Fogelbergsgatan 6
Postadress: Box 600, 405 30 Göteborg
E-post; johanna.odman@cfk.gu.se
Tel: +46 31 773 58 71
Fax: +46 31 773 56 62
Hemsida: www.cfk.gu.se
