Vi har alla sett presskonferenserna. En skandalaktör ska förklara sig. Fotoblixtarna blixtrar, tv-kamerorna tar plats och mikrofoner skymmer sikten. Den som sitter där är i vanliga fall en ledare i den organisation han jobbar, men nu är det skandalen som måste hanteras. För de inblandade personerna är det inget vidare. Att få sparken i en skandal, löpa gatlopp i press och annan media är knappast en avundsvärd situation, troligen en av de värsta upplevelserna det går att få i ett svenskt yrkesliv. För organisationen innebär skandalen att legitimiteten, och därmed omgivningens acceptans, förloras. Framtiden, både på kort och lång sikt och för såväl individ och organisation, kommer att vara en kamp tillbaks.
Skandaler är vanliga i svensk offentlig sektor numer. Det finns goda skäl att lära sig mer om skandaler och skandaliseringsprocessen. Trots att skandaler är uppmärksammade, underhållande och det finns goda skäl att lära sig mer om skandaler finns det lite forskning om dem. Visserligen finns forskningsrapporter och andra slags böcker om enskilda skandaler men jämförande analyser och teoretiserande av skandaler, eller försök att sätta in dem i en större samhällelig kontext, finns det få av.
Boken I skandalers spår fyller luckan. Speciellt uppmärksammas vem som gör skandaler, vad som leder till skandaler och åtgärder mot skandaler. I boken visas också hur organisationer går tillväga för att återskapa sin legitimitet. Under en skandal är en organisation hårt granskad av omgivningen.
Genom att svara på frågor, avstå från sådant som kan uppröra omgivningen, stärka regler och göra sig av med de personer som orsakat skandalen försöker organisationen framstå som en normal organisation – ett högst onormalt tillstånd.
För den skandalintresserade, den som är verksam i den offentliga sektorn, samhällsintresserade, studenter och forskare erbjuder I skandalers spår värdefull kunskap om just vad som händer i skandaler spår.
Doktorsavhandling i offentlig förvaltning med företagsekonomisk inriktning av Patrik Johansson.
Avhandlingens titel: I skandalers spår – minskad legitimitet i svensk offentlig sektor
Avhandlingsförfattare:Patrik Johansson, tel. 031-773 16 27 (arb.)
e-post: patrik.johansson@spa.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Claes Gustafsson, Stockholm
Tid och plats för disputation: Torsdagen den 3 juni 2004 kl. 10.15, Hörsal Dragonen,
Sprängkullsgatan 19, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
AML är den vanligaste formen av akut leukemi (blodcancer). Cirka 350 personer i Sverige drabbas årligen av sjukdomen. Det vanliga sättet att behandla sjukdomen är cellgiftsbehandling, som initialt ofta har god effekt, men en majoritet av patienterna drabbas av återfall, oftast inom ett år. Prognosen för patienter som fått återfall är dålig.
I studien ingick 320 AML-patienter från Sverige, övriga Europa, Nordamerika, Israel, Nya Zeeland och Australien. Ett 30-tal av patienterna kom från Sverige varav huvuddelen från Västsverige. Deltagarna var indelade i två grupper – den ena gruppen fick histamindihydroklorid tillsammans med ett immunstimulerande läkemedel (interleukin-2), medan den andra, det vill säga kontrollgruppen, fick standardbehandling. De deltagande patienterna har följts upp under minst tre år efter påbörjad behandling. Målet var att förebygga återfall i leukemi hos behandlade patienter.
Resultaten från studien visar att de patienter som fick histamin och interleukin-2 var fria från leukemi efter treårsperioden i högre utsträckning än patienterna i kontrollgruppen. Den skyddande effekten avseende återfall i leukemi var statistiskt säker.
Det prekliniska arbete som legat till grund för studien har utförts av Kristoffer Hellstrand och Svante Hermodsson, institutionen för laboratoriemedicin, tillsammans med Mats Brune, institutionen för invärtesmedicin vid Sahlgrenska akademin. En inledande klinisk studie omfattande 39 AML-patienter genomfördes i Göteborg under 1994-1998 i samarbete med bland annat Ulf-Henrik Mellqvist och Elisabeth Wallhult vid Sahlgrenskas hematologisektion.
– Studiens resultat är mycket glädjande, och talar för att behandling med histamin och interleukin-2 kan medföra att en ökad andel AML-patienter kan botas från sin sjukdom, säger Mats Brune som varit medicinsk ledare för den internationella studien. De föreberedande kliniska studier som vi genomfört i Göteborg visar dessutom att behandlingen är relativt skonsam och förenlig med bibehållen livskvalitet.
– Vårt prekliniska arbete visar att histamin skyddar immunsystemets försvarsceller från signaler som bland annat ger upphov till programmerad celldöd (apoptos). Därigenom förbättrar histamin försvarscellernas förmåga att eliminera cancerceller, till exempel AML-celler, säger Kristoffer Hellstrand.
För mer information kontakta:
Professor Kristoffer Hellstrand, institutionen för laboratoriemedicin
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
tel 031-342 47 31
Kontaktinformation
Carina Elmäng
informatör/redaktör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77, mobil 0708-77 33 57
Samhället gör stora ansträngningar för att uppnå en effektivare energianvändning, i syfte att förbättra resursanvändningen och minska miljöpåverkan. Ett medel som används är att förmå energiföretagen att arbeta med energitjänster gentemot sina företagskunder. Det finns två kategorier av energitjänster. Dels indirekta, som innebär att energiföretagen ger råd och förslag men inte är med och genomför effektiviseringarna, dels direkta energitjänster där energiföretagen även är med i genomförandefasen. På den avreglerade elmarknaden förmodas konkurrensen stimulera till fler energitjänster, men så är inte fallet.
Det sätt som energitjänsterna har presenterats, levererats och utförts på är inte samhällsekonomiskt effektivt. En jämförande studie mellan den svenska och brittiska energimarknaden visar att det är troligt att tillhandahållandet av energitjänster på andra avreglerade marknader kommer att få liknande konsekvenser.
– Att tillhandahålla energitjänster leder inte till vare sig en samhällsekonomiskt eller företagsekonomiskt effektivare energianvändning, säger Mikael Bergmasth, en av författarna bakom avhandlingen. Hanteringen av tjänsterna tar stora resurser i anspråk. Dessutom är det främst indirekta energitjänster som hanteras och dessa leder sällan till energieffektiviseringar.
– Stora kostnader läggs ned på förslag till energieffektiviseringar som sedan inte realiseras. Dessutom leder de direkta energitjänster som realiseras till höga transaktionskostnader och därför blir samhällskostnaderna för effektiviseringen alltför stora i relation till resultatet, fortsätter medförfattaren Mats Strid. Det är snarare så att energiföretagen med dessa tjänster försöker stimulera till ökad energianvändning.
Avhandlingen är försvarad.
Avhandlingens författare: Mikael Bergmasth och Mats Strid
Avhandlingens titel: ”Energitjänster på en avreglerad marknad – För en effektivare energianvändning?”
För ytterligare information kontakta: Mikael Bergmasth, tel 031-773 5447, e-post mikael.bergmasth@handels.gu.se eller Mats Strid, tel 031-773 2694, e-post mats.strid@handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Studien som undersökt barns interaktionsmönster vid datorspelande visar nämligen att interaktivitet inte med självklarhet leder till mer realistiska upplevelser, ofta är det precis tvärtom. Barnen intresserar sig mer för vad som går att göra i spelvärldar och mindre för vad olika saker i spelen föreställer. Resultatet avdramatiserar därför flera av de samtida idéerna om barns möten med datorspel och erbjuder ett nytt sätt att förstå interaktiva medier.
Fredagen den 28 maj kl 09.15 i sal D3 50, Pedagogen, Göteborgs Universitet disputerar Jonas Linderoth på sin avhandling ”Datorspelandets mening: Bortom idén om den interaktiva illusionen”.
Pressmeddelande se:
http://www.ped.gu.se/forskarutbildning/Press/pressmedlinderoth.pdf
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
Flyktingars livsvillkor är sköra. Att leva i flyktingskap innebär att ”det normala livet” helt har kullkastats. Det mesta av det som både vuxna och barn har varit vana vid har förändrats. Köns- och familjerelationerna mellan kvinnor och män och mellan vuxna och barn påverkas starkt. Samtidigt anstränger sig flyktingar för att återupprätta ”ett normalt liv” och för att integrera sig i det nya samhället med sina delvis annorlunda värderingsmönster och levnadssätt. Man vill inordna sig, arbeta och klara sig själv, lära känna svenskar och vara delaktig i samhället. Dessa resultat har framkommit i en intervjustudie om bosniska flyktingar som var bosatta i Malmö och Umeå under åren 1996-1997 och som erhållit permanent uppehållstillstånd under åren 1992-1995.
För att integrations- och normaliseringsprocessen skall vara lyckosam krävs trygga förhållanden, permanent uppehållstillstånd, relevanta utbildningsmöjligheter, yrkesidentitet och möjligheter till arbete för både kvinnor och män.
En integration inom såväl den egna etniska gruppen som inom majoritetssamhället underlättar anpassningen till livet i det nya samhället.
Studien visar också att majoritetsbefolkningens intresse och engagemang för att möta flyktingar spelar en stor roll för integrations- och normaliseringsprocessen.
Tanken på ett återvändande har funnits hos många, men den har i realiteten varit omöjlig att genomföra. Med tiden och en normalisering av det vardagliga livet minskar också intresset för ett återvändande.
Slutsatsen i studien är att förutsättningarna för flyktingars integrations- och normaliseringsprocess främst ligger i de yttre samhälleliga villkoren. Ju mer dessa öppnar upp för ett ”normalt liv”, desto lättare kan flyktingar hantera sin sköra livssituation med alla dess spänningar och smidigare anpassa sig till nya levnads- och tänkesätt.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=267
Torsdagen 27 maj försvarar Åsa Gustafson, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sköra livsmönster. Om integrations- och normaliseringsprocesser bland bosniska flyktingar
Disputationen äger rum kl 13.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Wuokko Knocke, Arbetslivsinstitutet, Stockholm
Kontaktinformation
Åsa Gustafson nås på:
Tel: 090-786 95 15
E.-post: asa.gustafson@soc.umu.se
Järn- och zinkbrist hos spädbarn är mycket vanligt i ett globalt perspektiv och orsakar bl.a. anemi (blodbrist), försenad utveckling, försämrad tillväxt och ökad sjuklighet i diarré- och luftvägsinfektioner. En starkt bidragande orsak är att tilläggskosten är otillräcklig. I avhandlingen studeras två sätt att förbättra intaget av järn och zink hos spädbarn i två helt skilda typer av befolkningar: I en svensk grupp på 300 halvårsgamla barn mättes effekten av att minska mängden fytinsyra (en hämmare av järn- och zinkupptaget) i välling och gröt. I en indonesisk grupp på 680 lika gamla barn undersöktes effekten av dagliga järn- och zinktillskott.
Att minska mängden fytinsyra i välling och gröt till svenska barn hade försumbara effekter på järn- och zinkstatus liksom på tillväxt, utveckling samt sjuklighet i diarréer eller luftvägsinfektioner. Detta kan bero på närvaron av askorbinsyra, som motverkar fytinsyrans negativa effekt på järn- och zinkupptaget. Samtidigt visar studien att berikad välling och gröt bidrar till gott järnstatus hos svenska spädbarn. I den indonesiska studien uppstod en negativ växelverkan när järn och zink gavs samtidigt: Blodvärdena (Hb) och järnförrådens storlek (ferritin) var betydligt högre i den grupp som bara fått järn än i den grupp som fick de kombinerade järn- och zinkdropparna. Enbart järntillskott förbättrade också tillväxten och barnens psykomotoriska utveckling medan enbart zinktillskott ökade vikten och benens tillväxt. De kombinerade järn- och zinkdropparna minskade andelen barn med järnbristanemi och lågt zinkvärde, men hade inga andra positiva effekter.
Bland de svenska barnen var järnintaget under perioden fram till 11 månaders ålder kopplat till Hb men inte till ferritin, medan det omvända gällde senare. Det tyder på att järnet i kosten används för produktion av röda blodkroppar under det första levnadsåret, medan det senare i högre grad läggs i järnförråden. När man utvärderar effekten av kostförändringar kan det därför vara bättre att följa Hb under spädbarnsåret, medan ferritinprover kan svara bättre efter ett års ålder.
En slutsats från den svenska studien är att de nuvarande definitionerna av järn- och zinkbrist kan behöva justeras, då de tenderar att överdriva andelen berörda barn. Från den indonesiska studien dras slutsatsen att man inte kan rekommendera ge järn och zink samtidigt i de koncentrationer och på det sätt som har prövats eftersom det ger upphov till en negativ växelverkan som motverkar syftet med tillskotten. Då både järn- och zinkbrist är vanligt är det dock av största vikt att studera hur man bäst förebygger dessa tillstånd i låginkomstländer.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi, och har titeln ”Iron and zinc in infancy: Results from experimental trials in Sweden and Indonesia”.
Lokal: Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Opponent: Professor Robert Black, Johns Hopkins School of Public Health, Baltimore, USA.
Kontaktinformation
Torbjörn Lind är doktorand och leg. läkare vid enheterna för epidemiologi och pediatrik. Kontaktuppgifter och porträtt finns på http://www.umu.se/phmed/epidemi/personal/torbjorn_lind.html
Priset, som i år delas ut för första gången, tilldelas Tina Zethraeus som, enligt motiveringen, ”med djärvhet och uthållighet har utvecklat och förnyat kommunikationsarbetet vid landets universitet och högskolor”. Sedan år 2000 har hon varit ansvarig för att bygga upp ExpertSvar, som idag har över 3 000 anslutna journalister.
ExpertSvar är ett samarbetsprojekt mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut och forskningsråd. Sedan flera år samarbetar Expertsvar också med liknande medietjänster i andra länder – IDW i Tyskland, Londonbaserade AlphaGalileo och USAs EurekAlert.
Christer Hjorts pris instiftades av The Communicative University Forum i Lund, i samband med att Christer Hjort nyligen avgick som informationschef vid Lunds universitet, en post som han har innehaft i drygt 30 år. Priset överlämnades i samband med ett seminarium om vetenskapsjournalistik vid Vetenskapsfestivalen i Göteborg.
Program
9.30 Det grundläggande strukturella problemet vid polisens hantering av särskilda händelser. Elva fall under perioden 1986-2003.
Polisintendent Eric Rönnegård
10.15 Slutsatserna om utredningarna om Olof Palme-mordet respektive kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001.
Professor Hans-Gunnar Axberger & Hovrättsrådet Petra Lundh, huvudsekreterare i Granskningskommissionen respektive Göteborgskommittén
10.45 Perspektiv på och erfarenheter av särskilda händelser.
Kommissarie Gunilla Gevreus, Göteborgspolisen & Kommissarie Lars Byström, Stockholmspolisen
11.45 I krisen prövas ordningsmakten. Ett forskningsperspektiv på polisiärt beslutande i krissituationer.
Forskare vid Försvarshögskolan, Dan Hansén & Ahn-Za Hagström
12.30 Beslut grundade på direktiv eller erfarenhetr?
Idéhistoriker Lars-Erik Grundström, Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola
13.00 Paneldiskussion och summering
När: Fredag 28 maj kl. 9.00-13.30
Var: Moas båge, Alfred Nobels allé 7 sal MA 636, Centrala campus Flemingsberg
Kontaktinformation
För ytterligare information, e-posta till: cfpk@sh.se
I veckan kommer en internationell auktoritet när det gäller forskning om tolkning i domstolsförhandlingar till Stockholms universitet. Susan Berk-Seligson har studerat tolkade amerikanska rättegångar. I sin bok The Bi-lingual Courtroom beskriver hon att tolkar på flera sätt inverkar på domstolens arbete, trots att den allmänna uppfattningen är att så inte är fallet.
Domstolarna är bara en av alla myndigheter och organisationer som använder sig av tolkar för att sköta sina dagliga uppgifter. Polisen, sjuk- och mentalvården är andra. Hur går det till vid tolkade samtal med barn? Hur kan tolkutbildning förbättras? Hur fungerar tolkförmedlingar i Sverige och andra länder? Dessa frågor har aktualiserats i svensk nyhetsrapportering i vår. Den sistnämnda har blivit föremål för en statlig utredning.
De kommer alla att diskuteras på Critical Link 4, en internationell konferens om kontakttolkning, som äger rum på Stockholms universitet.
Konferensen börjar den 20 maj kl. 13.00 i Aula Magna och pågår till den 23 maj. Över 300 personer från 33 länder och alla världsdelar samlas. Berk-Seligson framträder på fredagen.
För ytterligare information, kontakta Birgitta Englund-Dimitrova (08-16 14 83, birgitta.englund@tolk.su.se) eller Cecilia Wadensjö (013-28 22 34, alt. 070-58 22 154, cecwa@tema.liu.se)
Programmet finns på www.tolk.su.
”Varför söka sig vidare i livet med hjälp av psykoterapi?” är en doktorsavhandling i psykiatri av Gustaf Ståhlberg, Medicinska fakulteten, Umeå universitet, där han försöker ”borra på djupet” i avhandlingstitelns fråga. Det sker genom intensiva fallstudier av en grupp personer, som sökt och påbörjat en individuell psykoterapeutisk behandling.
Det tydligast framträdande resultatet av fallstudierna var att personernas självbeskrivningar/självupplevelse (även i objektrelationer) spelade den största rollen för beslutet att söka psykoterapi och beskrivningarna av de problem och mål som man hoppades få hjälp med att nå genom terapin. De problematiska självupplevelserna handlade främst om motstridiga egenskaper hos personerna själva liksom brist på känslor eller svårigheter att kontrollera sådana. Denna självbeskrivning tycktes också gå hand i hand med en upplevelse av att vara personligt ansvarig för problemen och bristerna.
Objektrelationernas (dvs tidiga och senare upplevelser i förhållande till föräldrar och andra viktiga personer) inflytande framstod som direkt i en del personers berättelser. Existentiella teman framgick inte så tydligt som hade förväntats. När det gäller olika former av religiöst engagemang, tycktes det för gruppen som helhet finnas en brist på ”trygghetsskapande tro”, vilket hos en del personer också ledde till sökande av terapi. Det framkom en viss skillnad mellan å ena sidan personer som sökte psykoterapi första gången eller många år efter den första terapin, och å andra sidan personer som nyligen avslutade den föregående terapin. Skillnaden bestod i att de förstnämnda hade mera konkreta problem och avgränsade mål för behandlingen. Personernas beskrivningar av ”det mest framträdande” i sin upplevelsevärld och skälen att söka psykoterapi överensstämde i hög grad.
Studien, som varit helt skild från behandlingen, genomfördes vid en psykoterapimottagning som erbjöd främst individuell psykoterapi utifrån ett psykodynamiskt arbetssätt (det vill säga med betoning på människans inre psykiska liv och yttre livssituation) och en kristen människosyn. Merparten av personerna hade tidigare gått i terapi. Vid sidan av intervjuer användes s k projektiva metoder i syfte att ”fånga in” även känsloreaktioner och tankar, som personerna var endast delvis eller inte alls medvetna om. För att möjliggöra jämförelser med grupper av personer som inte hade sökt psykoterapi, användes även kvantitativa datainsamlingsmetoder, så kallade psykologiska skalor.
Avhandlingsförfattaren, numera bosatt i Umeå och verksam vid Psykiatriska kliniken, är född och uppvuxen i Skellefteåtrakten. Han har tidigare arbetat som lärare i religionspsykologi och som psykoterapeut i Uppsala.
Måndagen den 24 maj försvarar Gustaf Ståhlberg, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Söka sig vidare i livet: Litteratur-, metod- och fallstudier kring människors objektrelationer, existentiella/religiösa orienteringar och sökande av psykoterapi. Disputationen äger rum kl 10.00 i Psykiatriska klinikens föreläsningssal A, sv-planet, byggnad 23, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Fakultetsopponent är professor Atle Roness, Psykiatrisk Institutt, Haukeland sykehus, Bergen.
Kontaktinformation
Gustaf Ståhlberg nås per telefon på 090-77 12 68 (bostad) eller 090-785 63 36 (arbetet, med röstbrevlåda), eller via e-post på gustaf.stahlberg@kommunicera.umea.se.
Projektet är en s.k. Specific Strategic Action inom EU:s sjätte ramprogram och kommer att pågå i två år. Det långsiktiga målet är att utveckla alternativa tekniker som kan ersätta djurförsök vid tester av läkemedel, kemikalier och biologiska material. Ett första steg blir att bilda en plattform för industriella och akademiska forskargrupper inom biofysikalisk kemi och biosensorteknologi. De akademiska forskargrupperna som ingår i projektet är världsledande bl a inom lipidmembran- och peptidproduktion, multivariat dataanalys och bioanalytiska tekniker. De medverkande industrierna representerar ledande farmaceutiska och kemiska företag. Totalt rör det sig om 18 partner från sju Europeiska länder samt Israel och USA.
I utvärderingen av projektet konstateras att forskningen har potential att bli världsledande. Vidare beskrivs projektet vara av utmärkt kvalitet när det gäller vetenskaplig expertis, ledning, strategisk planering och potentiellt inflytande.
Koordinator för projektet är docent Britta Sethson, vid kemiska institutionen, Umeå universitet.
– Projektet är av naturen tvärvetenskapligt och kräver såväl tillämpad forskning som grundforskning för att bli lyckosamt. Det är därför mycket glädjande, att kommissionen beslutat att stödja konsortiet, så att vi kan arbeta tillsammans i mindre gemensamma projekt där vi lär känna varandras speciella expertområden. Detta är en unik möjlighet att under två år söka lämpliga strategier för att utveckla en ny typ av biosensorer för att minska behoven av plågsamma djurförsök.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Britta Sethson, kemiska institionen
Telefon: 090-786 53 67
E-post: britta.sethson@chem.umu.se
VTI redovisar i en rapport, på uppdrag av VINNOVA, hur ett integrerat angreppssätt har använts för att ta fram ett utformningsförslag för en förlängning av spårvägssystemet i Norrköping.
”Erfarenheterna från städer där man övergått till en modern och attraktiv spårväg visar att kollektivtrafikens andel av det totala resandet ökar. Det finns goda möjligheter att förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft i svenska städer och använda kollektivtrafiken för att skapa attraktivare stadsmiljöer. Men detta förutsätter att städerna utformas på ett sådant sätt att kollektivtrafikens starka sidor kommer till sin rätt”, säger Tomas Svensson, projektledare på VTI.
Utformningsförslaget baseras på integrerad planering, vilket innebär att trafikplanering och stadsplanering används tillsammans för att skapa en helhetslösning. Projektet ska också användas som stadsförnyelseprojekt och skapa attraktivare stadsmiljöer längs med linjesträckningen. Detta innebär att den potentiella marknaden för resor med linjen utökas och förtätas. Spårvägens marknadsposition förstärks genom att förutsättningarna för biltrafik och bilparkering påverkas genom prioriteringar och förändringar av gaturum. Utformningsförlaget är strukturerat efter de stadsdelar och knutpunkter som berörs av linjedragningen.
Om Norrköpings kommun bygger ut spårvägen, och ersätter dagens busslinje till Navestad, beräknas en större andel resande med kollektivtrafiken. Under 2001 hade busslinjen till Navestad drygt 1 800 000 påstigande. En ökning med 20 procent skulle innebära ca 350 000 ytterligare påstigande. Dessa siffror skulle höjas kraftigt om sträckan i ett senare skede förlängdes till Söderköping, som har stor pendlingstrafik till Norrköping,
”Mer detaljerade utredningar har genomförts i Norrköping av tekniska och ekonomiska förutsättningar. Men det är centralt att det också finns en utförlig belysning av vision och potential med i det framtida beslutsunderlaget, inte minst för kommunikationen med stadsinnevånare och andra intressenter”, säger Tomas Svensson.
Kontaktinformation
Tomas Svensson, projektledare VTI, 0709-38 01 29
I doktorsavhandlingen Are uncertain uncertainties useful? – Towards improved quality assessment of spatial data har Britt-Inger Rönnbäck undersökt hur man kan förbättra och underlätta kvalitetsuppskattningar vid beslutsfattande där geografisk information används. Den handlar bland annat om hur man jämför olika beslutsalternativ, där man tar hänsyn till osäkerheter i informationen som används i beslutsunderlagen.
Exempel:
Anna Andersson jobbar på länsstyrelsen. Hon gör bristanalyser och använder dessa som underlag för beslut om skyddande av natur, till exempel för bildandet av naturreservat. Innan beslut fattas är det många intressen som måste beaktas (ibland även intressen som är i konflikt med varandra). Ju mer viktig bristanalysen är för besluten desto säkrare måste hon vara på att analysen är korrekt. Hur säker kan hon vara på bristanalysens resultat?
Benny Berg jobbar på ett regionsjukhus och studerar det geografiska mönstret för de som drabbas av stroke. En av hans tankar är att det har betydelse var man bor/har bott. En karta över var man insjuknat i stroke är hans resultat. Nu ställs frågorna: Hur mycket kan han lita på resultatet? Kan resultatet användas för fortsatta studier om eventuella orsaker till varför man drabbas av stroke?
Cecilia Carlsson jobbar med miljöskydd. Hon vill upprätta ett system för att övervaka förändringar i vegetationen. Sådana system kan baseras på en mängd olika tekniker. Vart och ett har sina födelar och nackdelar. Hon vill jämföra funktionen av olika system för att hitta det bästa, framför allt vad gäller miljövärden, innan hon bestämmer sig för ett system. Nu undrar hon: Hur kan jag jämföra funktionen av olika övervakningstekniker?
De tre exemplen utgör också Britt-Inger Rönnbäcks fallstudier. Förutom att svara på Annas, Bennys och Cecilias frågor har fallstudierna också resulterat i att några grundläggande procedurer för kvalitetsutvärdering har identifierats och utvecklats. Tanken är att dessa procudurer ska kunna kombineras på olika sätt och därmed användas för att lösa olika kvalitetsutvärderingsproblem.
– En nödvändighet för att uppskatta osäkerheten i analysresultat är att det finns information om kvaliteten på använda data. Ett stort och ofta förekommande problem är att denna kvalitetsinformation saknas. En del av avhandlingen behandlar därför situationer där information om datakvaliteten saknas eller är otillräcklig, säger Britt-Inger Rönnbäck som disputerar med sin avhandling den 28 maj.
Det finns en procedur framtagen för att samla in denna kvalitetsinformation. Den använder enkäter och intervjuer där man tillåter svar som är vaga och som innehåller inexakt information.
En annan procedur som tagits fram för att jämföra användbarheten av information baseras på nyttomått i stället för standardiserade kvalitetsmått. En fördel med detta är att kopplingen mellan datakvalitet, beslut och kostnader/vinster blir tydligare. En annan fördel är att man även kan uttrycka användbarheten i miljömässiga termer och inte bara i pengar.
Trebarns-mamman Britt-Inger Rönnbäck föddes i Övertorneå 1965. Sin civilingenjörsutbildning fick hon på KTH i Stockholm med inriktning på tekniskt lantmäteri, mätning och kartläggning.
Efter färdiga studier arbetade Britt-Inger Rönnbäck först vid Rymdbolaget i Solna med programutveckling inom fjärranalys och på Lantmäteriet i Umeå med programutveckling för mätning och kartläggning.
1993 påbörjade Britt-Inger Rönnbäck sina doktorandstudier vid Avdelningen för geografisk informationsteknik vid Luleå tekniska universitet. Hon licade 1998 på en uppsats med inriktning på tre- och fyrdimensionell modellering och analys.
Upplysningar: Britt-Inger Rönnbäck, tel. 0920-49 21 27, britt-inger.ronnback@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I exempelvis rullager, kamaxlar och kuggdrivnigar arbetar smörjmedel normalt under extremt höga tryck. Orsaken är att kontaktytorna inte följer varandras form. En direkt följd är att smörjfilmen som ska separera dessa kontaktytor också är mycket tunn – bara tusendelar av tjockleken hos ett hårstrå.
Utan denna tunna oljefilm skulle nötningen öka kraftigt och ett haveri skulle uppstå.
John Lord, som tisdagen den 18 maj disputerar med avhandlingen Thin lubricating films in elastohydrodynamic contacts – Experimental techniques and applications, har utvecklat effektiva mätmetoder för att studera de tunna smörjfilmer som uppkommer. Hans metoder gör det möjligt att mäta smörjfilmer som är så tunna som några enstaka nanometrar, en förutsättning för att kunna utveckla smörjprestandan i dessa fall.
Avhandlingen beskriver bland annat en optisk mätmetod som kan mäta tjockleken av dessa tunna smörjfilmer mycket exakt och över hela dess belastade area. Mätmetoden har använts för att studera effekten av oljetyper på smörjprestandan under svåra driftsförhållanden.
Den optiska mätmetoden kräver att en av ytorna är genomskinlig och slät, något som sällan är fallet i verkligheten. För att kunna mäta smörjfilmen i de fall när ytorna inte är släta och exempelvis tillverkade i metall har en ny, elektrisk mätmetod utvecklats. Baserat på elektriska storheter kan tjockleken av smörjfilmen bestämmas såväl som om, och i så fall hur mycket, direktkontakt som skett mellan kontaktytorna.
Metoden har använts för att realtidsstudier av simulerade inkörningsförlopp av kuggar i bilväxellådor. Resultaten visar på stora prestandaskillnader beroende på yttopografi och oljeadditivering.
Förutom som forskningsverktyg har mättekniken även visat sig tillämpbar som direkt lagerkonditionsanalys under drift. Till skillnad från många nuvarande metoder baserade på att mäta sekundära variabler kan fullständig information ges direkt utan vare sig provtagning eller driftsstopp.
John Lords forskningsresultat förväntas ha stor betydele för hur framtidens smörjkontakter kan utformas som en komplett enhet. I stället för förbättringar på enstaka punkter kan smörjkontakten ses som ett system där parametrar som ytstruktur och smörjmedel kan optimeras för bästa ekonomi såväl som för bästa prestanda.
John Lord är född i Örnsköldsvik och tog examen som maskiningenjör på Mitthögskolan 1995. Därefter flyttade han till Luleå där han tog civilingenjörsexamen 1999 och presenterade sin licentiatexamen 2001.
Upplysningar: John Lord, 0920-49 12 82, john.lord@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Jonas Grimheden arbetar på Raoul Wallenberginstitutet vid Lunds universitet. I flera års tid har han planerat och byggt upp utbildningar åt jurister, åklagare och domare i Kina. Nu lägger han fram sin avhandling där han analyserar landets domstolar utifrån tre grundläggande kriterier: oavhängighet, opartiskhet och allmänhetens förtroende för institutionerna.
– Man kan göra det lätt för sig och döma ut Kinas domstolar som klart styrda av kommunistpartiet, säger Jonas Grimheden. Men man måste vara försiktig när man jämför och klassificerar rättssystem eftersom det lätt kan leda till man förstärker fördomar. I sin forskning lyfter han istället fram exempel, både från dagens rättssystem och från rättshistorien, som pekar på en strävan efter rättvisa genom oberoende institutioner.
Jonas Grimheden har kommit fram till att inflytandet från det kommunistiska partiet inte är så stort som man skulle kunna tro.
– När det gäller mål som är känsliga för regimen finns visserligen fortfarande stor risk för inblandning från central nivå, säger han. Men på det stora hela sköter domstolarna sina mål på ett ganska oberoende sätt.
På 90-talet inleddes ett reformarbete för att ytterligare förstärka domarnas och domstolarnas makt i förhållande till de lokala intressena. Men detta reformarbete har inte gällt det centrala kommunistpartiets inblandning.
– Den frågan måste lösas om domarna ska ges utrymme att döma enligt lagen, säger Jonas Grimheden.
Efter avslutad disputation åker Jonas Grimheden till Japan för att fortsätta studera domstolar i regionen. Nu står rättsväsendena i Japan, Taiwan, och Nord- och Sydkorea på tur.
Jonas Grimheden disputerar måndagen den 17 maj i Rättegångssalen på den juridiska fakulteten i Lund. Avhandlingens titel är Themis v. Xiezhi: Assessing Judicial Independence in the People’s Republic of China under International Human Rights Law.
Jonas Grimheden träffas på tel 046 2221245, e-post jonas.grimheden@rwi.lu.se
Syftet med avhandlingen är att beskriva ytkemin hos ett manganmineral med namnet manganit (g-MnOOH). Manganits förmåga att binda upp kadmiumjoner och glyfosat har särskilt undersökts. Glyfosat och kadmium är båda intressanta ämnen i ett miljöperspektiv, glyfosat eftersom det är en aktiv ingrediens i vissa växtbekämpningsmedel och kadmium på grund av att det är en giftig metall som förekommer i vår miljö. Dessa ämnen kan fastna på manganitytan vilket kan påverka deras öde i naturen. En tänkbar tillämpning på forskningen som presenteras i denna avhandling är att använda manganit inom marksanering för att binda upp glyfosat och kadmium.
Fördelningen i naturen av tungmetaller och växtbekämpningsmedel påverkas av ett flertal processer, bland annat kan de fastna (adsorbera) på ytan av partiklar. I vattendrag följer i sådana fall dessa kemikalier med partiklarna när de sedimenterar eller transporteras iväg i vattenströmmar. I naturliga vattendrag finns ofta stora mängder av dessa mineralpartiklar och de kan därför i stor grad påverka olika kemiska processer i vattnet. I naturen är mineraler som innehåller aluminium, järn och mangan vanliga. Aluminium- och järninnehållande mineraler har studerats i större utsträckning än de som innehåller mangan och därför studerades ytkemin hos manganit, ett mineral som kan bildas i sjövatten och i jordar.
För att undersöka manganits ytkemi användes ett flertal metoder. Spektroskopi (XPS, EXAFS, FTIR) och röntgendiffraktion gav information om olika provs sammansättning med avseende på mängd och struktur på molekylnivå. Adsorptionsstudier och ytladdningsmätningar användes för att undersöka kemiska förändringar i lösningarna och på ytan av manganitpartiklarna. Mikroskopi (AFM och SEM) användes för att beskriva den yttre formen hos manganitkristallerna.
I avhandlingen visas att manganitpartiklar får en negativ ytladdning vid alkaliska pH-värden. Ytans negativa laddning minskar då pH sjunker och vid pH 8.2 är ytan oladdad. Under detta pH-värde är ytan positivt laddad och under pH 6 löser manganit upp sig och omvandlas till ett mineral med namnet pyrolusit (b-MnO2). Vid alkaliska pH-värden fastnar manganit gärna på metalljoner men i närvaro av glyfosat minskar denna adsorption. Däremot ökar glyfosat metalljonadsorptionen vid neutrala pH värden. Adsorptionen av glyfosat ökade både vid neutrala och alkaliska pH-värden i närvaro av kadmiumjoner. I ett naturligt vatten med pH 6-7, skulle detta till exempel kunna betyda att manganit adsorberar mer metalljoner om föreningar som glyfosat finns närvarande.
Tidigare undersökningar har visat att nedbrytningen av glyfosat blir långsammare hos adsorberade molekyler. Ramstedts resultat kan därför tyda på att glyfosatmolekylerna troligen kommer att brytas ner långsammare i närvaro av manganit. Om även kadmiumjoner finns närvarade, kan nedbrytningen minska ännu mer eftersom kadmiumjoner binder upp den del av molekylen där nedbrytningen börjar. Däremot kommer adsorptionen att leda till en minskad rörlighet av både glyfosat och kadmiumjoner i jordar som innehåller manganit.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=253
Onsdagen 19 maj försvarar Madeleine Ramstedt, institutionen för kemi, oorganisk kemi, sin avhandling med titeln ”Chemical Processes at the Water-Manganite (g-MnOOH) Interface”. Svensk titel: ”Kemiska processer vid gränsytan mellan vatten och manganit (g-MnOOH)”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal KB3B1 i KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Professor Steven A. Banwart, Groundwater Protection and Restoration Group, Department of Civil & Structural Engineering, University of Sheffield, England
Kontaktinformation
Madeleine Ramstedt är bördig från Skarvsjöby i Storumans kommun, Västerbottens län.
Madeleine nås på:
Tel: 090-786 96 35
E-post: madeleine.ramstedt@chem.umu.se
