De senaste årens utveckling har inneburit en explosion av nya TV-kanaler och inte minst nyhetsutbudet har ökat kraftigt. Innebär detta också att det innehåll som når TV-publiken utmärks av en större mångfald eller blir det bara mer av samma sak? Hur mångfalden i de svenska TV-nyheterna ser ut under perioden 1980-2000 och vad som påverkar mångfalden är frågor som belyses i en ny avhandling från Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
Anna Maria Jönsson som skrivit avhandlingen och disputerar den 28 maj 2004 säger att även om mångfalden består av en rad olika aspekter är ett av huvudresultaten trots allt att de tre programmen är väldigt lika varandra:
– Du får som tittare i stor utsträckning ta del av samma nyheter oavsett om du tittar på Rapport, Aktuellt eller Nyheterna – närmare vart tredje inslag tar upp en händelse som alla tre programmen rapporterar om – och dessutom presenteras nyheterna oftast också på samma sätt, med samma perspektiv och infallsvinklar.
En annan aspekt av mångfalden är bredden och här konstaterar Anna Maria Jönsson att rapporteringen i TV-nyheterna koncentreras till vissa områden, ämnen och personer:
– Nyheter från Stockholm och övriga västvärlden värderas högre än övriga nyheter och detsamma gäller nyheter om politik, ekonomi, krig och brott. De personer som oftast intervjuas är medelålders svenska män.
Att rapporteringen är koncentrerad till vissa typer av nyheter och att redaktionen ofta gör samma nyhetsvärdering i valet av nyheter behöver dock inte ses som något negativt menar Anna Maria Jönsson:
– Det vore till exempel märkligt om inte samtliga nationella TV-nyhetsprogram i Sverige uppmärksammade händelser som Estoniakatastrofen eller mordet på Anna Lindh. Det är inte alltid den maximala mångfalden som bör eftersträvas.
I avhandlingen konstateras dock också att mångfalden sett ur demokratisynpunkt i vissa avseenden är för begränsad och att detta särskilt gäller vilka personer som intervjuas och det faktum att nyhetshändelser ofta presenteras på samma sätt med samma perspektiv i alla tre programmen.
Avhandlingens titel: Samma nyheter eller likadana? Studier av mångfald i svenska TV-nyheter
Avhandlingsförfattare:Anna Maria Jönsson , tel. 08-26 13 58 (bost.), 08-60 84 255 (arbete), 0703-246693
e-post: anna-maria.jonsson@sh.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Rune Ottosen, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 28 maj 2004 kl. 13.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
De viktigaste empiriska resultaten är att en ökad omsorgsorientering i statens karaktär definitivt har ägt rum. Avhandlingens resultat förändrar därmed den mörka bild av jämställdhetsutvecklingen som ofta lyftes fram i Sverige under 1990-talet. Avhandlingen visar att det har betydelse för statens karaktär om fler människor som förvärvsarbetar också tar aktivt föräldraansvar. Det innebär att jämställdheten mellan män och kvinnor får effekter på områden som vi tidigare trodde inte berördes av den.
Tesen utvecklas med hjälp av Simone de Beauvoirs idé om levd erfarenhet och binds samman med annan feministisk teori samt mer traditionella idéer om hur statens karaktär förändras. Den undersöks i en jämförande studie mellan två centrala politikområden: barnomsorg och polis från 1950 – 2000. En sådan jämförelse är ovanlig och spännande i sig. Arbetet innehåller också en studie av svensk och tysk polisutbildning.
Framförallt är det statens förhållningssätt till samhällsmedlemmarna som undersökts. En empatisk stat är en stat som i ökande grad betraktar medborgarna som inbundna i relationer med varandra och om man menar att den offentliganställda personalen i allt högre grad bör förhålla sig till samhällsmedlemmarna på ett ömsesidigt sätt, så tolkas detta som en ökad omsorgsorientering. Även intentioner för att bredda rekryteringsunderlaget så att det t.ex. anställs fler kvinnor i polisen respektive fler män inom barnomsorgen, räknas som ökad omsorgsorientering.
Med utgångspunkt i dessa resultat argumenteras för att vi i ökad utsträckning bör tala om jämställdhet som en fråga om jämställdhet mellan å ena sidan kvinnor och män som har omsorgsansvar för barn och å andra sidan kvinnor och män som inte har sådant ansvar. Att bara tala om kvinnor och män, räcker inte.
Det som i avhandlingen kallas för aktivt omsorgsansvar blir på det sättet en viktig drivkraft bakom en samhällelig förändringsprocess som drivs av både kvinnor och män.
Avhandlingen innehåller en utförlig teoretisk diskussion om hur vi kan betrakta processen då erfarenhet av aktivt omsorgsansvar leder till förändrade värderingar. Processen, som kallas aktivt omsorgsansvar, presenteras som ett förslag på hur man kan prata om omsorgsfrågor på ett feministiskt sätt, utan att omsorgsvärderingarna knyts mer till kvinnor än till män.
Avhandlingens titel: DEN EMPATISKA STATEN. Jämställdhetens inverkan på daghem och polis 1950-2000
Avhandlingsförfattare: Helena Stensöta , tel. 0703-32 20 24 (mobil), 031-773 4947 (arb.)
e-post: helena.stensota@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Teresa Kulawik, Huddinge
Tid och plats för disputation: Fredagen den 28 maj 2004 kl. 13.15, Sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
I avhandlingen ”Inget personligt. Om entreprenörskap i offentlig sektor” är intresset riktat mot utvecklingsprocesser i skolan. I boken beskrivs hur det går till när ny verksamhet skapas och etableras i skolan. En mängd skolledare har intervjuats. I ett av de fall som blir särskilt belysta i boken får läsaren inblick i hur elever och lärare i en svensk gymnasieskola har konstruerat biogasanläggningar och tagit med sig dem till Kenya där de tagits i bruk.
En slutsats som dras i avhandlingen är att rollen som entreprenör är svår att spela i en offentlig organisation. Entreprenören är nämligen en slags soloartist och soloartister kan av olika skäl inte få särskilt mycket utrymme i offentlig verksamhet. Att tala om entreprenörskap i offentlig sektor är däremot fullt möjligt, men då om ett kollektivt genomfört sådant.
Avhandlingens titel: Inget personligt. Om entreprenörskap i offentlig sektor
Avhandlingsförfattare:Ylva Mühlenbock , tel. 031-775 7906(bost.), 031-773 5908(arb.)
e-post: Ylva.Muhlenbock@spa.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Elisabeth Sundin, Linköping
Tid och plats för disputation: Fredagen den 14 maj 2004 kl. 13.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
—
+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+
Kontaktinformation
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Fil mag Ingela Björholt har inom ramen för sitt avhandlingsarbete studerat utbrottet av methicillin resistenta stafylokocker, så kallad sjukhussjuka, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1997-1999. Bakterien kom till sjukhuset med en patient som vårdats på ett sydeuropeiskt sjukhus efter en allvarlig olycka. Trots att sjukhuset enligt gängse rutiner försökte hindra att bakterien spreds till andra patienter skedde en omfattande smittspridning. En styrgrupp med befogenhet att genomföra nödvändiga åtgärder tillsattes för att utrota smittan från sjukhuset. Ett antal kostsamma åtgärder vidtogs. Alla smittade isolerades, vårdavdelningar stängdes och ett omfattande program för bakterieodlingar sattes igång. Knappt sex månader efter att åtgärderna sattes in var smittspridningen helt stoppad.
I efterhand har frågan uppkommit om de dyra åtgärderna var kostnadseffektiva. Ingela Björholt har analyserat frågeställningen i en simuleringsmodell. I denna har kostnaderna för styrgruppens åtgärder, samt den smittspridning som ägde rum fram till dess att smittan utrotats från sjukhuset, jämförts med ett antal ett antal scenarier för vad som skulle ha hänt om de nya och kostsamma åtgärderna inte hade genomförts.
Avhandlingen visar att det kostade mindre att införa programmet än att inte införa det. Analyser av detta slag innehåller osäkerhetsfaktorer. Men även i ett scenario med liten smittspridning förutan styrgruppens program kvarstod resultatet. Det vill säga programmet var på sikt kostnadsbesparande. Följaktligen lönar det sig att investera kraftigt för att utrota bakterierna som orsakar sjukhussjuka. Den stora kostnaden kompenseras av att färre patienter smittas.
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Ingela Björholt, telefon: 031-28 11 57, mobiltelefon: 070-741 20 17, e-post: ingela.bjorholt@telia.com
Handledare:
Adjungerad professor Eva Haglind, telefon: 031-342 60 96, e-post: eva.haglind@vgregion.se
Professor Bengt Jönsson, telefon: 08-736 92 81, e-post: bengt.jonsson@hhs.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för kirurgi
Avhandlingens titel: Validity of Resource-Use Data in Economic Evaluations
Avhandlingen försvaras fredagen den 7 maj klockan 9.00, föreläsningssal F3, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Ett av syftena med FAS stöd till forskarnätverk är att skapa tvärvetenskapliga mötesplatser mellan redan pågående forskning, säger Kenneth Abrahamsson, programchef vid FAS. Man skulle kunna kalla det för ett brobyggaranslag – det behövs mer kontakter utan institutionsgränserna, där man kan pröva sina idéer och utveckla modeller för samverkan eller gemensamma studier. Forskning är inte längre ett ensamarbete, varken för individer eller institutioner, tillägger Kenneth Abrahamsson.
Nätverken som fått medel
· Nätverket epidemiologi och nutrition. Projektledare: Anna Winkvist, Umeå universitet. 585.000 kr. för tre år.
· Mikrointeraktion och makrodynamik i sociologisk forskning. Projektledare: Christofer Edling, Stockholms universitet. 395.000 kr. för tre år.
· Nätverk om transnationalism och diaspora. Projektledare: Erik Olsson, Linköpings universitet. 525.000 kr. för tre år.
· Europeiskt nätverk för teoriutveckling och forskning om kvinnor, välfärdsstat och medborgarskap. Projektledare: Stina Johansson, Umeå universitet. 200.000 kr.
· för två år.
· IMER-förbundet. Projektledare: Eva Norström, Lunds universitet. 600.000 kr.
· för tre år.
· Nordiskt nätverk kring ojämlikhet i hälsa. Projektledare: Olle Lundberg, Stockholms universitet/Karolinska institutet. 396.000 kr. för tre år.
· Marknaden som sakligt skäl för lönesättning? Projektledare: Susanne Fransson, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. 200.000 kr. för två år.
· Organisering, styrning och demokrati i sjukvårdens nätverk. Projektledare: Kerstin Sahlin-Anderssson, Uppsala universitet. 585. 000 kr. för tre år.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta: Kenneth Abrahamsson, programchef, FAS
Tel. 08-775 40 91 eller 070-546 83 53
——————————
Omfattande förändringar av Sveriges utbildningssystem under 1900-talets sista decennier syftade bland annat till att öka familjernas möjligheter att välja en annan skola för sina barn än den närmast belägna kommunala skolan.
I avhandlingen Kontrasternas Rum beskriver och analyserar Mattias Johnsson två skolklasser på olika skolor – den ena en kommunal profilskola med estetisk inriktning och den andra en friskola med naturvetenskaplig profil. Studien visar att familjernas motiv för sitt skolval uppvisar markanta skillnader.
Familjerna i den ena klassen har valt en skola där de hoppas och tror att barnet skall få utveckla sitt intresse, medan den andra klassens familjer ser skolvalet som en möjlighet för barnet att komma till en miljö präglad av ordning och reda, tydliga uppföranderegler och där ämneskunskaper och färdigheter betonas.
Det visar sig också att andra karakteristika, åsikter och tillgångar samvarierar med skolvalsmotiv. Det handlar exempelvis om politiska preferenser, utbildnings- och inkomstnivå samt inställning till offentliga lösningar.
Som en övergripande sammanfattning skulle den ena skolklassen kunna beskrivas med stickorden kunskapsförmedling, individfokus, ordning och reda, ansvarstagande samt politisk högerorientering, medan den andra klassen bättre beskrivs med orden intresse, utveckling, lugn och ro, lyhördhet samt deltagarinflytande.
Underlaget för studien är begränsat och inte avsett att ligga till grund för generaliseringar. Avhandlingens fokus ligger främst på utarbetandet av en forskningsansats för att möjliggöra studier av den inverkan som olika sociala sammanhang har på människan – hennes kunskaper, färdigheter, åsikter och övriga karaktärsdrag. I samband med detta görs också en mer allmän precisering av hur människan fungerar med avseende på lärande, fostran och identitetsbildning – en precisering som skarpt kontrasterar mot den individualism som utbreder sig i dagens svenska samhälle och som gör gällande att var och en själv formar sitt öde. Huvudsaklig inspirationskälla vad gäller såväl forskningsansatsen som teorierna om människan är den franska utbildningssociologen Pierre Bourdieu.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=246
Fredagen den 14 maj 2004 försvarar Mattias Johnsson, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kontrasternas Rum – Ett relationistiskt perspektiv på valfrihet, segregation och indoktrinerande verkan i Sveriges grundskola. Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Michael Uljens, enheten för pedagogik och vuxenpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa.
Kontaktinformation
Mattias Johnsson är född, uppvuxen och bosatt i Umeå, men gick sina första år på forskarutbildningen vid Göteborgs universitet.
Mattias Johnsson nås på:
Tel: 090 – 786 67 55
Hem: 090 – 14 47 64
Mobil: 0730-40 37 80
E-post:mattias.johnsson@pedag.umu.se
Syftet med FAS journaliststipendier är att skapa förutsättningar för journalister att skriva om forskning inom FAS ansvarsområden, att utveckla kontakter mellan media och forskning samt att ge journalister en möjlighet att fördjupa sig inom ett visst ämnesområde och sätta sig in i forskningsarbetet och dess villkor.
Stipendierna riktar sig i första hand till yngre journalister med dokumenterat intresse och viss erfarenhet av att skriva om ämnen inom FAS ansvarsområden.
Journalister får genom stipendierna möjlighet att tillbringa viss tid vid en svensk vetenskaplig institution, helst där forskning understödd av FAS bedrivs. Arbetet ska planeras i samarbete med den aktuella institutionen och det är den sökande själv som tar kontakt med den institution där man vill förlägga sin stipendievistelse. Ytterligare information om FAS och vilka projekt FAS stöder m.m. finns på hemsidan: www.fas.forskning.se
Beslut om vilka som tilldelas stipendierna tas i FAS publikationskommitté.
Sista ansökningsdag är den 9 augusti 2004. Blankett och anvisningar hämtas från FAS hemsida: www.fas.forskning.se/sokamedel
Vi är tacksamma om denna information ges vidare spridning på anslagstavlor eller på annat lämpligt sätt.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Bodil Gustavsson
FAS
Tel. 08-775 40 96
E-post:bg@fas.forskning.se
Det finns skillnader när det gäller att följa hastighetsgränser, avstå från alkohol vid bilkörning och användande av bilbälte. Sämst är förare på att följa hastighetsgränser och bäst är efterlevnaden av att vara nykter som bilförare. Överträdelse av hastighetsgränsen innebär en måttlig trafiksäkerhetsförsämring medan att vara alkoholpåverkad bakom ratten innebär en dramatisk riskökning.
Om alla tre åtgärder efterlevdes skulle det innebära nästan en halvering av antalet dödade i trafiken. Efterlevnaden är inte slumpmässigt fördelad på de tre åtgärderna. Såväl de förare som anpassar sin körning till de tre åtgärderna som de som samtidigt bryter mot två eller samtliga åtgärder är överrepresenterade i trafiken.
Dödsrisken ökar med mer än det dubbla genom den bristfälliga efterlevnaden jämfört med om åtgärderna efterlevdes. Det är samtidigt viktigt att sänkt hastighet förstärker övriga trafiksäkerhetsåtgärder. Skattning av alkoholens inverkan är mycket osäker eftersom gränserna för vad som är tillåtet är olika i olika länder.
Rapporten redovisar inte hur efterlevnaden skall ökas. Det finns emellertid interlocksystem, t ex alkolås, för att öka efterlevnaden, som komplement till ökad övervakning eller högre böter.
Kontaktinformation
Göran Nilsson, forskningsledare VTI, 013-20 41 51
Utbyggnad av Ångströmlaboratoriet tillhör de projekt som prioriteras i den aktuella lokalförsörjningsplanen. Beslut för byggstart är nu fattat, och enligt projektplanen ska flygeln, omfattande cirka 5000 kvadratmeter, stå klar i augusti 2006. Byggnaden kommer att rymma en ny avdelning för nanoteknologi, för vilken en ny professur ska tillsättas. Huset får också en stor avdelning för artificiell fotosyntes, den första i sitt slag i landet. Hit flyttar en forskargrupp från BMC, ledd av professor Leif Hammarström, samt en från fysiologisk botanik, ledd av professor Peter Lindblad, men den lockar forskargrupper från Lund och Stockholm. Källarplanet kommer att hysa en spenatodling för den nya avdelningen.
– Detta konsortium, som har stöd från bland annat Energimyndigheten, Wallenbergstiftelsen och Stiftelsen för strategisk forskning, har tidigare varit spritt i Sverige. Nu samlas de här, säger teknisk-naturvetenskapliga fakultetens prodekanus Sten Lunell, professor i kvantkemi och ordförande i projektgruppen.
Även avdelningen för teoretisk fysik, samt avdelningen för signal och system flyttar till byggnaden.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Sten Lunell, professor i kvantkemi, 018-471 3268, 0704-250121
Alla celler i en människas kropp innehåller samma gener, och samma arvsmassa (DNA) som fanns i embryots första cell. Hur information i arvsmassan kan styra vår utveckling från embryo till fullvuxen människa är en av de mest fundamentala biologiska frågorna.
Den mekanism som slår av och på gener – transkriptionell reglering – är en av livets stora uppfinningar som i stort sett är likadan i alla organismer, och har en stor inverkan på både vår utveckling och våra reaktioner på omgivningen (t.ex. rodnad, adrenalin). De flesta gener i en cell är inaktiva – frågan är hur vissa gener kan aktiveras, och hur cellen vet vilka dessa gener är. Det har visat sig att gener är associerade med en typ av sensorer i arvsmassan som kan känna av vissa typer av molekyler i cellen. Sensorerna är i praktiken en sorts ankarplatser för en typ av DNA-bindande proteiner som kallas transkriptionsfaktorer. Förenklat: om rätt sorters proteiner fäster vid en eller flera ankarplatser kan en gen slås på.
I ett modernt laboratorium är det möjligt att hitta ankringsplatser, men om man inte har någon eller bara lite information att börja med är det kostsamt och tidsödande.
Ankringsplatserna är mycket små i jämförelse med hur stor arvsmassan är. Idag finns DNA-sekvensen för hela den mänskliga arvsmassan tillgänglig. Med den informationen till hands har många hoppats att man skulle kunna hitta ankringsplatser med hjälp av datoranalys. Analys av biologisk information med hjälp av datorer kallas ofta bioinformatik. Med bioinformatiska metoder kan man idag hitta redan kända ankarplatser, men de förutsäger samtidigt orealistiskt många ankarplatser i arvsmassan.
I avhandlingen presenteras ett antal metoder och databaser för förbättrad analys. De två mest allmängiltiga slutsatserna är:
– Att jämförelser av arvsmassan mellan människa och mus kan eliminera runt 85 procent av alla falska förutsägelser
– Att man kan bygga in biologisk kunskap om hur klasser av ankarplatser ser ut i algoritmer som försöker hitta ankringsplatser genom statistisk överrepresentation, och på så sätt mångdubbla metodernas känslighet.
Avhandlingens titel:
In silico prediction of cis-regulatory elements
Författare:
Albin Sandelin, Centrum för genomik och bioinformatik, Karolinska Institutet,
tel 08-524 861 32 eller 073 649 7329 alternativt mail albin.sandelin@cgb.ki.se
Disputation:
Måndag 10 maj 2004, kl. 10.00, Samuelssonsalen, Tomtebodavägen 6, Karolinska Institutet, Solna Campus.
Avhandlingens abstract och ramberättelse (pdf) finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-879-3/
En ny avhandling visar att två hundratusen svenskar har haft återkommande oväntade panikattacker under det senaste året. Dessa attacker har åtföljts av att personen under minst en månads tid haft ihållande ängslan för att få ytterligare attacker, oroat sig för betydelsen av attackerna (t ex mista kontrollen, få hjärtattack, bli tokig), eller fått en betydande beteendeförändring med anledning av attackerna.
Attackerna är mycket obehagliga, men paniksyndrom har god prognos. Men detta gäller endast om behandling erhålls, och tre fjärdedelar söker aldrig vård på grund av t ex skam, höga kostnader, och låg tillgänglighet av rätt sorts psykoterapi.
Studier i Europa har visat sig att 70-95 procent av patienterna som genomgår kognitiv beteendeterapi (KBT) uppnår en bestående panikfrihet efter 12-15 sessioner och uppvisar klara förbättringar av tillhörande problematik, så som undvikande och nedstämdhet.
I ett försök att göra KBT-teknikerna mer tillgängliga och samtidigt höja kostnadseffektiviteten har psykologen Per Carlbring undersökt om de goda effekterna av KBT-behandlingen kunde överföras till en internetadministrerad självhjälpsbehandling, med minimal terapeutkontakt via e-post. I sin avhandling har han visat att nio av tio personer som påbörjar nätbehandlingen är fria från sin paniksyndromsdiagnos vid tolvmånadersuppföljningen. Patienterna vågar göra saker de tidigare undvikit, och har trots detta väsentligt lägre ångest och nedstämdhet, samt en ökad livskvalitet. Behandlingen, som bygger på den effektiva kognitiva beteendeterapin, är lika effektiv om den ges via Internet, som på traditionellt sätt med personliga möten. Viktigt tycks dock vara att det finns tydliga tidsgränser för när olika behandlingsmoment ska genomföras, och att kontakten med terapeuten är kontinuerligt inbyggd i behandlingsprogrammet.
Internetbehandlingen har precis börjat testas inom sjukvården, med Karolinska sjukhuset som första användare.
Avhandlingens titel är Panic! Its Prevalence, Diagnosis and Treatment via the Internet och den finns tillgänglig på: http://www.kbt.nu/avhandling
Bild finns på: http://www.info.uu.se/pressmapp/PerCarlbring.jpg
Disputationen äger rum onsdag 19 maj kl. 10.15, sal X, Universitetshuset.
Kontaktinformation
Per Carlbring kan nås på telefon 070-284 2558 eller e-post per.carlbring@psyk.uu.se
För att motsvara den nya inriktningens krav infördes Yrkesofficersprogrammet (YOP). Erik Hedlunds nyutkomna avhandling försöker problematisera och besvara vilken legitimitet YOP har inom Försvarsmakten.
Officersaspiranter på YOP och officerare upp till generals grad medverkar i studien. Utifrån sociokulturellt perspektiv och institutionsteori dras slutsatsen att det inom Försvarsmaktens yrkespraktiker finns dominerande föreställningar om den grundläggande officersutbildningen och nyblivna fänrikars yrkeskunnande. Resultaten visar att YOP och det yrkeskunnande den ger till stor del inte motsvarar dessa föreställningar.
Boken vänder sig dels till alla som är specifikt intresserade av officersutbildning, dels till personer som intresserar sig för frågor om yrkesutbildning, yrkeskunnande och legitimitet.
Erik Hedlund genomför uppdragsforskning åt Försvarsmakten Högkvarteret samt undervisar officerare på Stabs- och fackprogram vid Försvarshögskolan. Vid Lärarhögskolan i Stockholm ingår Erik Hedlund i forskargruppen Didaktik och Design och undervisar inom lärarutbildningen.
Doktorsavhandlingens titel: Yrkesofficersutbildning, yrkeskunnande och legitimitet. En studie av yrkesofficersprogrammet i spänningsfältet
mellan förändring och tradition
Disputationen ger rum fredag den 14 maj kl. 13.00 i Dahlströmsalen, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 26
Opponent är professor Lars Owe Dahlgren, Pedagogiska institutionen, Linköpings universitet
Erik Hedlund kan nås på erik.hedlund@fhs.mil.se, 08-788 96 69, 070-239 64 67
Om dessa tekniker, kallade masstabilisering, lägger tekn lic Nenad Jelisic den 13 maj fram en doktorsavhandling vid Lunds tekniska högskola, LTH.
Han har undersökt hållbarheten över tid och vid belastning hos stabiliserad torv och bland annat funnit att den sura miljön skapar extra problem. Han har också tagit fram mät- och beräkningsmetoder för masstabiliserad torv.
Avhandlingen heter ”Stability and Settlement in Mass Stabilized Peat”. Nenad Jelisic läger fram den vid Avdelningen för geoteknik. Den 13 maj med början kl 13.15 försvarar han avhandlingen vid en offentlig disputation i hörsal V:A, V-huset på LTH. Opponent är professor Håkan Stille från KTH i Stockholm. Avhandlingen försvaras på svenska.
Till vardags finns Nenad på Vägverket, Region Mälardalen, i Eskilstuna där han jobbar som geotekniker och har ansvar för alla typer av geotekniska problem som kan uppstå med vägar och broar.
Nenad Jelisic, kan nås via telefon: 016-15 73 2 3 eller mobil: 070-665 69 42 eller epost: nenad.jelisic@vv.se
En kranskärlsoperation medför ofta mycket god symptomlindring vid kärlkramp och kan dessutom hos vissa patienter minska risken för död i hjärtsjukdom. Det har länge varit känt att förhöjda nivåer av vissa ämnen i blodet (hjärtskade-markörer), vilket hos icke-opererade kan tyda på hjärtinfarkt, är vanligt efter kranskärlsoperationer, men betydelsen av detta hos dem som opererats har länge varit oklar och omtvistad.
Syftena med detta projekt var att bedöma om förhöjda hjärtskademarkörer efter en kranskärlsoperation påverkar prognosen på sikt, dvs om risken för senare hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller död är förhöjd hos dem som drabbats, samt att kartlägga om patienter med förhöjda nivåer av dessa markörer har drabbats av hjärtinfarkt i samband med operationen. Den första frågeställningen undersöktes genom långtidsuppföljning av opererade patienter, där vi fann att de som hade förhöjning av dessa ämnen över en viss nivå, talande för hjärtinfarkt, oftare drabbades av senare hjärtsvikt och hade högre risk att avlida under flera år efter operationen. Med hjälp av ny magnetkamerateknik kunde vi sedan fastställa att de patienter som hade över en särskild nivå av hjärtskademarkörerna faktiskt hade drabbats av hjärtinfarkt i samband med operationen. Infarkterna var dock oftast små.
Avhandlingen har således visat att hos patienter med stegring över en bestämd nivå av hjärtskademarkörer efter en kranskärloperation finns ofta påvisbara infarkter, samt att detta är en komplikation som kan försämra prognosen både på kort och lång sikt. Det är därför av stor vikt att dessa markörer rutinmässigt mäts efter kranskärlsoperationer, för att fånga upp patienter som på sikt löper ökad risk att drabbas av ytterligare komplikationer. Närmast gäller nu att försöka komma till rätta med orsaken till skadan och bedöma hur de drabbade patienterna bäst ska omhändertas. De nya kunskaperna kommer att bidra till att vi blir bättre på att urskilja dem som fordrar särskild övervakning och uppföljning och kan förhoppningsvis bidra till att göra kranskärlsoperationer ännu säkrare.
Länk till spikblad: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=4199
Länk till bilder: http://www.info.uu.se/pressmapp/JohnnySteuer1.jpg samt http://www.info.uu.se/pressmapp/JohnnySteuer2.jpg
Namn: Johnny Steuer
Avhandlingens titel: Perioperative Myocardial Damage and Morbidity after Coronary Artery Bypass Grafting
Institution: Institutionen för kirurgiska vetenskaper
Johnny Steuer försvarar sin avhandling fredagen den 14 maj, kl. 9.15 i Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet.
Kontaktinformation
Han kan nås på 070-757 60 73 eller via e-post Johnny.Steuer@surgsci.uu.se
Detta innebär att de båda som enda nordiska forskare kommer att ingå i en panel med fokus på Tove Janssons författarskap på barnlitteraturkonferensen ”Dreams and Visions” på Fresno State University i Kalifornien 9-12 juni 2004.
Panelens ordförande är professor Rosemary Johnston från University of Technology, Sydney, Australien.
Även Tove Janssons brorsdotter Sophia Jansson-Zambra kommer att tala på konferensen.
Janina Orlov analyserar Tove Janssons muminromaner i sin paper ”The Eternal Farewell: Reflections on Tove Jansson’s Moomin Novels”. Elina Druker undersöker Tove Jansson som modernistisk bilderbokskonstnär i ”Images within Images in Tove Jansson’s The Book about Moomin, Mymble and Little My ”som även ingår i hennes kommande avhandling om intermediala bilderböcker i Norden 1945-1965.
Närmare upplysningar lämnas av Elina Druker på 08-16 46 87, elina.druker@littvet.su.se eller Janina Orlov på jorlov@abo.fi
– Äldres munhälsa är generellt ett eftersatt område, och vi vet att det ofta förbises av vårdpersonal. Det krävs en attitydförändring, men också ökad utbildning i munhälsa bland dem som arbetar inom vården, säger tandhygienisten Pia Andersson, som bedrivit sin forskarutbildning vid Malmö högskola. Hon är verksam som lärare vid högskolan i Kristianstad.
I Pia Anderssons avhandling ”Implementering av en munbedömningsguide på äldre patienter inneliggande på sjukhus” undersöks dels sjuksköterskors förmåga att bedöma munhälsan på äldre patienter, dels förekomsten av problem i munnen bland ca 400 patienter som vårdades på rehabiliteringsavdelningar i Kristianstad och Linköping.
Resultaten visar att sjuksköterskorna kunde värdera tandstatus hos patienterna ganska väl efter en kort utbildning på tre timmar. Mellan 70 och 90 procent fann samma problem som en tränad tandhygienist. Till sin hjälp hade de ett speciellt utformat formulär att följa.
– De var duktigare än vad jag förväntat, och många tyckte att det här var viktigt, konstaterar Pia Andersson.
Enkel undersökning
Undersökningen tar inte mer än fem minuter att göra, och därför tror hon att även hårt pressade sjuksköterskor har den tid som krävs.
– Meningen är inte att de ska kunna ställa diagnos, men att de rutinmässigt vid inläggningen undersöker patienten i munnen. Då kan de starta de åtgärder som behövs eller hänvisa vidare till en tandläkare eller hygienist, säger Pia Andersson.
Mellan 71 och 86 procent av patienterna hade problem med munhälsan. Beläggningar eller kariesangrepp på tänderna eller skador på proteserna noterades hos hälften. Drygt 40 procent hade olika besvär med tungan, exempelvis svampinfektioner, medan 30 procent hade problem med läpparna, exempelvis sår i munvinklarna.
– Det motsvarar ungefär vad man brukar hitta i den här gruppen av patienter runt 80 år och som samtidigt är sjuka. Vid utskrivningen var problemen signifikant färre, runt 50 procent.
Den som har ätsvårigheter på grund av smärtor i munnen riskerar att få för lite näring. Av samtliga patienter var en tredjedel undernärda.
– Det är en ganska hög andel, och vi såg ett samband mellan dåligt munstatus och undernäring. Det bör dock tolkas försiktigt eftersom näringsintaget påverkas av många faktorer som hälsotillstånd, aptit och motorik. Hur som helst försämras förmågan att återhämta sig från sjukdom av undernäring, och vårdtiderna blir längre.
Munhygien del av daglig omvårdnad
En särskilt utsatt grupp var patienter som annars bodde i särskilt boende.
– Tandvårdsreformen ger människor på särskilt boende rätt till kostnadsfri munhälsobedömning en gång om året, men mycket kan hända mellan besöken. Därför är det viktigt att vårdpersonalen ser munhygienen som en del av den dagliga omvårdnaden.
Tidigare studier visar emellertid att så inte är fallet. Pia Andersson tror att det beror på flera saker. Att äldres tandhälsa generellt varit ett oprioriterat område, också inom tandvårdsforskning. Att vårdpersonal saknar utbildning på området, att de känner sig osäkra och att munnen traditionellt betraktats som en separat del av kroppen. Därför är hon glad för att Socialstyrelsen visat intresse för hennes resultat, och att formuläret numera ingår i sjuksköterskornas arbete på medicinkliniken i Kristianstad.
– Det här är ett förändringsarbete som tar många år och det måste angripas från flera håll. Sjuksköterskorna måste få stöd i sitt arbete, exempelvis genom att arbetsledningen prioriterar det. Det är också viktigt att tandvårds- och vårdpersonal samarbetar.
Ett problem är att patienterna inte alltid vill undersökas i munnen på sjukhus. För att munnen upplevs som en intim sfär, eller för att de ser det som normalt att ha lite ont i munnen. Det tror Pia Andersson kommer att förändras när 40-talisterna blir äldre.
– De har som regel lagt ner mycket pengar på tandvård och kommer nog att värna sin munhälsa bättre.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Pia Andersson. Tfn: 044-20 40 72 eller e-post: pia.andersson@hv.hkr.se.
