Svartarbete sänker teoretisk utbildningsnivå
När det i samhället ges möjligheter till svartarbete inom sektorer som inte kräver teoretisk utbildning blir sådan utbildning mindre attraktiv. Praktiska yrken med kortare utbildningstid framstår då som mer lönsamma. När en person ska välja att utbilda sig överväger han eller hon dels hur man förväntar sig att klara av studierna, dels hur studierna påverkar lön och risk för arbetslöshet. Tar man dessutom med möjligheten till svartarbete i kalkylen kommer sannolikt färre personer välja att utbilda sig på högre nivå än vad som annars skulle vara fallet, vilket på sikt kan få negativa konsekvenser för ekonomin.
Empiriskt underlag
Att möjligheten att arbeta svart i större utsträckning är tillgänglig för personer med en lägre formell utbildning har stöd i de empiriska observationer som gjorts. Tidigare studier visar att personer med en högre formell utbildning i lägre utsträckning jobbar svart.
Effekter av skärpt kontroll av svartarbete
En skärpt kontroll av svartarbete innebär att möjligheterna för svart inkomst minskar, vilket leder till att fler utbildar sig och att arbetslösheten faller. Huvudorsaken till att arbetslösheten faller vid ökad kontroll är att det sker en omfördelning av arbetskraft från svartsektorn till den ”vita” sektorn. Detta minskar arbetslösheten då arbeten i den vita sektorn i genomsnitt har en längre livslängd än svartarbeten. I den utsträckning arbetslösheten är lägre bland högutbildade faller även den totala arbetslösheten när fler väljer att ubilda sig.
Bakgrund och metod
I rapporten utvecklas en teoretisk modell som beskriver hur personer fattar beslut om sin egen utbildning. Att utbilda sig medför en kostnad som kan skilja sig åt mellan individer. För personer med goda förutsättningar att klara av en formell utbildning blir kostnaden för utbildning lägre än för personer med sämre förutsättningar. Den sistnämnda kategorin kommer därför att utbilda sig i lägre utsträckning. Skillnader i lön och arbetslöshet för hög- respektive lågutbildade räknas också med i individens utbildningsbeslut. Om utbildning medför högre lön eller lägre arbetslöshet kommer fler att utbilda sig.
IFAU-rapporten är skriven av Ann-Sofie Kolm och Birthe Larsen och heter Does tax evasion affect unemployment and educational choice?
Kontaktinformation
Eventuella frågor ställs till Ann-Sofie Kolm på telefon 018-471 70 81 eller via e-post: ann-sofie.kolm@ifau.uu.se
För att bättre förstå hur bildandet av GA går till har hon separat överuttryckt två nyckelenzymer i GA-biosyntesen, nämligen GA 20-oxidas (GA20ox) och GA 3-oxidas (GA3ox). GA20ox-transgenerna uppvisade upp till 20 gånger högre halter bioaktiva GA, vilket ledde till en starkt ökad tillväxt. Stamtorrvikten ökade med ca 130 procent, medan rötternas torrvikt förblev oförändrad jämfört med kontrollgruppen.
Den stora ökningen av stambiomassa ändrade skott:rot-kvoten från 2:1 till 4:1. Vedbildningen påverkades mycket positivt av höjda GA-halter, eftersom antalet xylem-fibrer ökade med ca 70 procent och fibrerna blev ca 8 procent längre. I träden som överuttryckte GA3ox däremot upptäcktes inga större skillnader i vare sig GA-halter eller utseende. Genom att jämföra de olika transgena träden kan vi nu fastslå att GA20ox är det begränsande enzymet relativt GA3ox i GA biosyntes i kontroll av stamtillväxt. Slutligen har vi genom dessa transgena träd fått en bättre övergripande bild av hur växthormonet GA styr olika aspekter av trädtillväxt.
Det är fredagen den 23 april som fil mag Maria Israelsson, Gargnäs, vid institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU i Umeå försvarar sin avhandling med titeln Gibberellin Homeostasis and Biosynthesis in Relation to Shoot Growth in Hybrid Aspen.
Disputationen avser skoglig doktorsexamen. Opponent är dr Andy Philips, Rothamsted Research, Harpenden, England. Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå (Skogis)
Länk till sammanfattning på engelska och avhandlingen i pdf-format:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000500/
Kontaktinformation
Mer information: Maria Israelsson, inst för genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, tel 090-786 86 00.
E-post: Maria.Israelsson@genfys.slu.se
I slutet av 1960-talet lanserade britten John Charnley den moderna höftprotesen, dvs. ett ledhuvud med stam av metall samt en ledskål av plast i bäckenet, allt fixerat med s.k. bencement (polymetylmetakrylat, ”plexiglas”). Denna grundläggande utformning används än idag. De enskilda komponenterna har dock utvecklats kontinuerligt för att bättre motsvara de krav som en successivt ökad protesanvändning ställer. Olika material och utformningar av de olika komponenterna har lanserats, liksom alternativa sätt att förankra dem. Man strävar numera efter en biologisk förankring utan cement, dock har resultaten varit varierande.
De tidiga höftproteserna lossnade ofta på grund av att infektioner bröt ner benet nära protesen. Numera ökar antalet lossningar utan tecken på infektion, s.k. aseptisk lossning. Man har kommit fram till tre huvudorsaker: Materialslitage (framför allt av plasten), instabilitet eller skada på det protesnära benet pga. ökat ledvätsketryck. Dessa faktorer samverkar troligen. Mikrometerstora slitagepartiklar från plasten transporteras i ledvätskan till det protesnära benet och stimulerar kroppens celler till lokal bennedbrytning. Om protesen sitter löst från början har ledvätskan lättare att nå benet och därmed underlättas bennedbrytningen.
Olika typer av mer slitagetålig plast har konstruerats på senare år, men lite är känt om hur de fungerar kliniskt. Dessa nya plaster har dock också andra elasticitetsegenskaper, vilket teoretiskt kan försvåra protesförankringen. Det gäller framförallt hos yngre och aktiva patienter som utsätter materialet för större påfrestningar. I avhandlingen studeras slitage av gamla och nya plaster samt förankring med eller utan cement i moderna höftproteser. Mätningarna har genomförts med radiostereometrisk analys (RSA), som är standardmetoden för att mäta små rörelser mellan protes och ben samt slitage. Dessutom användes konventionell röntgen och kliniska mätmetoder.
Resulten är att nya plastmaterial med ökad halt av tvärbindningar visar påtagligt mindre slitage i jämförelse med konventionell plast. Det kan ha betydelse för val av material och operationsmetod i framtiden. Man bör dock fortsätta att använda dessa material enbart i kontrollerade studier tills det finns resultat med längre tids uppföljning. Korttidsresultaten är dock lovande som kan förlänga livslängdwn för både cementerade och ocementerade proteser. Dessutom minskar antalet komplikationer och omoperationer. Däremot bör man enligt avhandlingen på grund av högt slitage sluta använda plast som är bara steriliserad på ytan. Redan opererade patienter bör kontrolleras regelbundet.
Moderna ledskålar för cementfri förankring med pressinfattning är stabila också utan tilläggsförstärkning. Skruvar och stift ökar risken för bennedbrytning, men kan vara tillförlitiga hjälpmedel om man inte kan åstadkomma tillräcklig stabilitet på annat sätt.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för kirurgi och perioperativ vetenskap, enheten för ortopedi, och har titeln ”Wear and fixation of the acetabular component”. Svensk titel: ”Betydelsen av slitage och förankring av ledskålen hos höftproteser – In vivo-analys av olika plaster och förankringsmetoder”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal Betula, by 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor Lars Nordsletten, Ullevål universitetssjukhus, Oslo, Norge.
Kontaktinformation
Stephan Röhrl finns på ortopediska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus, 090-785 00 00, e-post stephan.roehrl@orthop.umu.se, webbadress http://www.sofportal.org/roehrlinger
Datum: Onsdagen den 21 april
Tid: Klockan 08.30 – 09.30
Plats: Skridskopaviljongen på Kastellholmen utanför Skeppsholmen.
Buss 65 från Centralen till Kastellholmsbron. Promenad över bron
till Kastellholmen. Röd tegelbyggnad på vänster hand.
Välkommen!
Kontaktinformation
OSA senast måndag 19 april till Emilie von Essen, Formas presschef,
08-775 40 38, 0733-50 31 61 emilie.von.essen@formas.se
Forskningen om problembaserad skolutveckling, PBS, har väckt ett stort nationellt intresse både bland lärare och skolledningar på grund- och gymnasieskolor runt om i Sverige. Många efterfrågar de forskningsrapporter och böcker som getts ut inom forskningsprojektet.
– Vi får in över 600 beställningar av rapporter varje månad, säger Hans-Åke Scherp, lektor i pedagogik vid Karlstads universitet och ledare för PBS-projektet.
Skolutveckling handlar om att på varje enskild skola finna allt bättre vägar för att underlätta och bidra till elevernas lärande och utveckling. Problembaserad skolutveckling tar sin utgångspunkt i vardagsverksamheten och de problem och dilemman som lärare och skolledare ställs inför i undervisningssituationen. Det kan till exempel handla om att elever upplevs vara omotiverade och okoncentrerade och att vissa barn har inlärningssvårigheter. Problem, menar Hans-Åke Scherp, kan vara något som är bekymmersamt och behöver åtgärdas, men det kan också vara något som fungerar bra och som man vill utveckla vidare. Man vet bara inte hur man ska göra.
När lärare och skolledare beskriver vad som är viktigt för att kunna utveckla undervisningen i skolan framträder en bild som inte har särskilt mycket gemensamt med den bild av skolutveckling som finns på central nivå. Skolplaner, verksamhetsplaner eller arbetsplaner nämns inte av lärare som viktiga i det vardagliga förbättringsarbetet på skolorna.
– Viktigare är istället att bygga upp meningsskapande och förståelsefördjupande lärmiljöer för lärare där de får goda möjligheter att fördjupa sin förståelse av de problem de möter i sin skolvardag. Vi sätter lärarnas och skolledarnas egna erfarenheter i centrum och utgår från dessa i arbetet med att förbättra skolan, säger Hans-Åke Scherp.
PBS-projektet är ett gemensamt femårigt utvecklings- och forskningssamarbete mellan Karlstads universitet och nio kommuner i Sverige: Göteborg, Hjo, Hultsfred, Härjedalen, Härryda, Mölndal, Upplands Bro, Åre och Örebro. Cirka 150 skolor deltar i projektet. Under våren startar ytterligare två nätverk inom projektet vilket innebär att cirka 30 kommuner och 350 skolor samarbetar med Karlstads universitet i kunskapsbildningen om skolutveckling.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Hans-Åke Scherp, tfn 054-700 14 52 eller 070-37 64 464, e-post hans-ake.scherp@kau.se
När jordbrukslandskapet ska planeras måste man ta hänsyn till enskilda markägare och brukare. Det behövs en mer dialoginriktad planering än i tätorterna. Landskapsarkitekten Anders Larsson, SLU Alnarp, har i sitt doktorsarbete granskat EU:s agrara miljöstödspolitik och speciellt studerat hur väl generella målsättningar omsätts i konkreta handlingar.
Han har visat på kvaliteter och brister i nuvarande jordbrukspolitiska system bland annat genom en fallstudie i Vallåkra i Skåne.
Anders Larsson fann att nuvarande ekonomiska styrmedel och generella miljöstödsprogram behöver kompletteras. Dels behövs en mer effektiv lagstiftning för miljöproblem som inte kan hanteras på frivillig väg eller på lokala och regionala beslutsnivåer. Det gäller exempelvis för att minska användning och utsläpp av miljöfarliga ämnen. Dels skulle alternativa organisations- och beslutsnivåer behöva inrättas för sådana miljöåtgärder som bara kan hanteras effektivt på det lokala och regionala planet. Det kan handla om att bevara, restaurera och nyanlägga viktiga platsspecifika biotoper.
De svenska jordbrukarnas autonomi har successivt urholkats ända sedan de stora skiftesreformerna på 1800-talet, vilket är oroväckande ur demokratisynpunkt. Jordbrukarna borde, enligt Anders Larssons undersökningar, få större inflytande i miljöstödspolitiken. Man måste emellertid också lyssna på de brukare som inte är intresserade av att delta i olika miljöstödspolitiska program. Den främsta utmaningen ligger således i att försöka nå målen om ökad miljöeffektivitet utan att ytterligare inskränka på jordbrukarnas autonomi.
Landskapsarkitekt Anders Larsson, Institutionen för landskapsplanering Alnarp, SLU, försvarar fredagen den 23 april 2004 kl. 10.00 sin avhandling för agronomie doktorsexamen med titeln: Landskapsplanering genom jordbrukspolitik – en kritisk granskning av EU:s agrara miljöstödspolitik ur ett planeringsperspektiv.
Plats: Aulan, Alnarpsgården, SLU, Alnarp.
Opponent: AgrD Magnus Ljung, SLU.
Kontaktinformation
För mer information: Anders Larsson, 046-15 22 64, Anders.Larsson@lpal.slu.se
Vattenbufflar används mest för mjölkproduktion och som dragdjur. De är vanliga som mjölkdjur framför allt i Indien, Pakistan, Egypten och Italien. De hålls i stordrift, men oftast är de då handmjölkade, med undantag för Italien. Santosh Thomas har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat hur vattenbufflar bör mjölkas och hur olika mjölkningssystem påverkar juverhälsan.
Det visade sig vara en betydande skillnad i juveranatomin mellan vattenbufflar och mjölkkor. Vattenbufflarna har betydligt längre spenar och mindre juver- och spencisterner, vilket betyder att merparten av mjölken i ett buffeljuver lagras i körtelvävnaden. Det är därför speciellt viktigt att bufflarna får en ordentlig stimulering av juver och spenar innan mjölkningsmaskinen sätts på juvret. Det talar också för att en kontinuerlig stimulering under mjölkningen är viktig för att man ska få ut mesta möjliga mjölk från vattenbufflar.
Thomas fann vidare att mjölknedgivningsreflexen, dvs. när mjölken rinner till, fungerar principiellt likadant hos bufflar som hos kor och att nedgivningshormonet oxytocin frisätts enligt likartat mönster. Vad som ytterligare karakteriserar vattenbufflarna är att de är ytterst känsliga för störningar och att små förändringar i skötselrutinerna kan påverka mjölknedsläppningen negativt.
Santosh Thomas har också studerat vattenbufflarnas beteende och aktiviteter under hela dygnet. Han fann, att då de hålls i ett lösdriftsstall spenderar de lika mycket tid åt att äta, vila och idissla som vattenbufflar i traditionella system eller som våra mjölkkor. Det talar för att bufflarna mycket väl kan inhysas i lösdriftsstallar med automatisk kraftfoderutfodring och mjölkning i så kallad mjölkningsgrop.
I en fältstudie undersöktes juverhälsan på gårdar med olika mjölkningssystem – förstimulering av kalven, (kalven diar ca en minut innan mjölkningen börjar) och därefter handmjölkning, manuell förstimulering följt av handmjölkning, eller manuell förstimulering kombinerat med maskinmjölkning. Av resultaten framgick det att juverhälsan var bäst i små besättningar där kalven förstimulerar och buffelkon handmjölkas. Juverhälsan var också bra i besättningar med maskinmjölkning om besättningen var liten, medan den var avsevärt sämre i stora besättningar. Detta talar för att maskinmjölkning i sig inte påverkar juverhälsan negativt utan att det snarare är hanteringen av mjölkningsutrustningen som brister i de stora besättningarna.
Vattenbufflar kan, enligt Santosh Thomas, mycket väl maskinmjölkas med gott resultat, men rutiner och utrustning måste anpassas till hur buffelkons juver ser ut och fungerar. Lantbrukaren som skaffar mjölkningsmaskin måste utbildas med avseende på samspelet mellan mjölkningsrutiner och juverhälsa. Mjölkningsutrustningen måste också användas på ett hygieniskt och korrekt sätt.
Chirathalattu Santosh Thomas, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar fredagen den 23 april 2004 kl. 10.00 sin avhandling för agronomie doktorsexamen med titeln Milking Management of Dairy Buffalos.
Opponent: Professor Chris Knight, Hannah Research Park, Ayr, Skottland.
Plats: Kungsängens forskningscentrum, Konferensrummet, SLU, Uppsala.
Kontaktinformation
För mer information: Santosh Thomas, 018-67 16 70, Santosh.Thomas@huv.slu.se (in english) Kerstin Svennersten-Sjaunja, 018-67 20 03, Kerstin.Svennersten@huv.slu.se
Mjölkkornas immunförsvar under perioden runt kalvning påverkas av vad kon får att äta. Den argentinske veterinären Guillermo Meglia har i sitt doktorsarbete studerat detta samband med tonvikt på betydelsen av vitaminer och spårämnen. Flera av dessa är antioxidanter, som skyddar celler i kroppen mot skadliga ämnen. Om det finns för litet av dessa ämnen finns det risk att immunförsvaret inte fungerar på bästa sätt.
Antalet försvarsceller, dvs. olika typer av vita blodkroppar, varierar kraftigt i blodet runt kalvning. Vid samma tid minskar också nivåerna av vitaminerna A och E samt zink i blodet. Dessa förändringar kan vara negativa för kons försvar mot infektioner.
Genom att mäta nivåerna av vitamin E och selen i blodet hos korna en månad före kalvning kan man uppskatta kons behov av extra fodertillskott av ett eller båda dessa ämnen. Analys av vitamin A och zink vid samma tid gav dock inte lika bra information om behovet av tillskott i fodret.
Fodertillskott av vitamin E till mjölkkor ges vanligen i form av syntetiskt vitamin. Denna studie visar dock att dagligt tillskott av naturligt acetatbundet vitamin E gav högre blodnivåer än tillskott av syntetiskt acetatbundet vitamin E eller naturligt vitamin E i alkoholform. Det var också tydligt att korna hade ett förbättrat upptag både i blod och mjölk av den naturliga formen av vitamin E.
Den totala mängden foder som gavs till kor under sinperioden åtta veckor före kalvning visade sig ha ganska små effekter på antalet vita blodkroppar. Immunförsvaret hos över- och underutfodrade kor hade dock försämrats något jämfört med hos kor som fick normal mängd foder.
Guillermo Esteban Meglia (veterinär från Argentina), Institutionen för obstetrik och gynekologi, SLU, försvarar tisdagen den 6 april 2004 kl. 9.15 sin avhandling för veterinärmedicine doktorsexamen med titeln: Nutrition and Immune Response in Periparturient Dairy Cows with Emphasis on Micronutrients.
Plats: Ettan, Klinikcentrum, Ultuna
Opponent: Professor Bill Weiss, Ohio State University, USA.
Kontaktinformation
För mer information: Karin Persson Waller (handledare), 018-67 46 72, Karin.Persson-Waller@sva.se
Urbefolkningar i tropiska regnskogar betraktas ofta som statiska samhällen som lever i harmoni med naturen. Förändringar i urbefolkningarnas levnadssätt antas rubba denna balans och leda till ökande skador på naturen.
Anders Sirén vid SLU har studerat hur Kichwa-folket i byn Sarayaku i Ecuadorianska Amazonas har använt sig av naturresurser som mark, vilt, fisk och skogsprodukter. Nyttjandet av dessa resurser har ständigt skiftat under en mycket lång tid. En viktig förändring skedde under 1800-talet, då man övergick från att leva i små utspridda grupper som odlade på åsryggarna till att leva koncentrerat i en by och odla både på flodslätter och åsryggar.
Befolkningstillväxt och eldvapen har under 1900-talet lett till att viltet blivit alltmer utjagat. Flera djurarter finns idag kvar bara i de mest avlägsna hörnen av Sarayaku-området.
Det är ändå fel att tro att alla förändringar är påtvingade utifrån, och det är lika fel att tro att alla förändringar är av ondo. Under de senaste årtiondena har befolkningen i Sarayaku organiserat sig själva, och det som började som en intresseorganisation har utvecklats till vad som idag i praktiken är en självstyrande lokal regering.
Vissa regler har funnits sedan länge för hur man får nyttja naturresurser, men på senare tid har man infört nya, strängare regler. Man vill försöka förhindra att naturresurserna överutnyttjas. Exempelvis har man förbjudit utförsel av viltkött från byn. Man får fortfarande i stort sett obehindrat avverka gammal skog för att odla marken, men gammal skog täcker 96 procent av området, och avskogningstakten är bara 0,015 procent per år.
Planerad oljeexploatering utgör idag det största hotet mot ett uthålligt nyttjande av regnskogen. Inte bara på grund av den direkta miljöpåverkan, utan också för att oljebolagen korrumperar lokala ledare. Därmed skadas de lokala demokratiska strukturerna, och därmed också den pågående utvecklingen mot alltmer samordnat nyttjande av lokala naturresurser.
FM Anders Sirén, institutionen för landsbygdsutveckling och agroekologi, SLU, försvarar fredagen den 16 april 2004 kl. 13.00 sin avhandling för filosofie doktorsexamen med titeln: Changing Interactions Between Humans and Nature in Sarayaku, Ecuadorian Amazon
Opponent: Associate Director Dr David Wilkie, Wildlife Conservation Society, Waltham, USA
Plats:Ultuna, Undervisningshuset, sal L
Kontaktinformation
För mer information: Anders Sirén, 018-51 49 60, 018 – 67 27 93, Anders.Siren@lbutv.slu.se
Syftet med Stockholms universitets miljörättscentrum är att genom forskning, utbildning och samarbete med andra aktörer bidra till en rättslig utveckling på nationell, europeisk (EU) och internationell nivå för att skydda miljön och människors hälsa samt främja en hållbar utveckling.
Närmare information finns på www.juridicum.su.se
Vad är dyslexi och mäter dyslexitester rätt saker? Jan Alm diskuterar dyslexibegreppet och testar olika diagnostiska testinstrument i sin avhandling. I Sverige används dyslexibegreppet ofta synonymt med läs- och skrivsvårigheter. Denna terminologi är missvisande och har fått många oönskade effekter. Läs- och skrivsvårigheter uppstår av en rad olika skäl som ofta inte har att göra med dyslexi.
Förvirringen har sin grund i en sammanblandning av orsaker och symptom, menar Jan Alm. På samma sätt som feber är ett symptom vid ett otal olika sjukdomar är läs- och skrivsvårigheter ett symptom med en rad olika orsaker, t.ex. invandrarbakgrund, dålig skolbakgrund, bristande träning, dåliga socio-kulturella möjligheter, ADHD, låg begåvning (allmänna inlärningssvårigheter), dyslexi (specifika inlärningssvårigheter), psykiska problem, sociala problem, hjärnskador och syn och hörselproblem. Åtgärderna är olika och beroende på orsaken till problemen.
En dyslexiutredning består av tre huvuddelar: En strukturerad intervju, en bred kognitiv utredning och en utredning av färdigheter inom läsning, skrivning och matematik. Avhandlingen visar att den starkaste kognitiva funktionen* hos dyslexigruppen var visuell problemlösningsförmåga. Detta gällde speciellt för gruppen med lägre utbildning. Den svagaste var förmågan att lära in saker utantill och i rätt ordning. Framför allt gäller detta material utan klart logiskt samband, t.ex. alfabetet, årets månader, veckodagar.
Jan Alm undersökte därefter två viktiga diagnostiska testinstrument. WAIS-R är det ledande testet för mätning av begåvning och olika kognitiva funktioner hos vuxna. Det hade god validitet och visade sig vara mer mångfacetterat än vad som sägs i manualen och därmed ha ännu större klinisk användbarhet.
Det andra instrumentet, Ordkedjetestet, används ofta i Sverige och har under flera år rekommenderats av Högskoleverket för utredning av dyslexi inför Högskoleprovet. Personer med dyslexi har rätt till längre provtid. Avhandlingen visar att detta test har bristande validitet och därför inte bör rekommenderas för utredning av dyslexi.
* Kognitiva funktioner består av input, minne, tänkande och output och är olika komponenter i vårt sätt att bearbeta information.
Länk till spikbladet och fulltext:
http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=4123
Avhandlingens titel: Dyslexia: Relevance of Concepts, Validity of Measurements, and Cognitive Functions (Dyslexi: Begreppets betydelse, mätmetodernas giltighet och kognitiva funktioner)
Institution: Institutionen för psykologi
Disputationen äger rum: Fredagen 16 april, kl. 13.15 i universitetsaulan.
Kontaktinformation
Jan Alm kan nås på 018-471 21 27, 0706-93 1111 eller via e-post Jan.Alm@psyk.uu.se
Nedsatt känslighet för insulin, s.k. insulinresistens, uppträder tidigt i utvecklingen av typ 2-diabetes (tidigare kallad ”åldersdiabetes”). Tillsammans med en sviktande insulinproduktion leder insulinresistensen till sjukdomen, men varför insulinresistens utvecklas är inte fullständigt klarlagt. I avhandlingen studeras detta närmare genom studier av dels patienter med typ 2-diabetes, dels nära släktingar till dem, släktingar som själva har hög risk att utveckla typ 2-diabetes. Både dessa grupper kännetecknas av insulinresistens. Hos försökspersonerna mättes kroppsfettets fördelning, aktiviteten i det autonoma nervsystemet samt aktiviteten i olika hormonsystem som är associerade med stress. Dessa undersökningar relaterades till graden av insulinresistens och blodsockerkontroll.
Fynden talar för ett samband mellan insulinresistens och bukfettsfördelningen, balansen i det autonoma nervsystemet och nivåerna av olika stress- och fettvävshormoner. Ett komplext och ännu inte helt kartlagt samspel mellan dessa faktorer kan vara av betydelse för uppkomsten av både insulinresistens och typ 2-diabetes men också leda till försämrad blodsockerkontroll vid redan utvecklad diabetes.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin och har titeln ”Neurohormonal mechanisms in insulin resistance and type 2 diabetes”. Svensk titel: ”Neurohormonella mekanismer vid utveckling av insulinresistens och typ 2-diabetes”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponenet är professor Claes-Göran Östenson, Institutionen för Molekylär Medicin, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
Stina Lindmark finns vid enheten för medicin, tel 090-785 2586, e-post stina.lindmark@medicin.umu.se
Välkommen på lunchträff på torsdag den 22 april kl. 11.30-12.30 i Karolinska Institutets bibliotek, Berzelius väg 7B, Solna.
Möt några av författarna som bidragit med texter:
* Oline Stig -”Svarta stjärnor” – deprimerad mamma och dotter firar jul.
* Karin Wahlberg – ”Man måste välja sina strider” – fostervattenprov eller inte? Läkare och patient med olika uppfattningar.
* Jessica Schiefauer – ”Pannkakspappan”- en dotter om sin döende mamma.
* Yeshi Wondmeneh – Utdrag ur ”När bergen andas” – en utländsk kvinna möter svensk förlossningsvård.
Rektor Harriet Wallberg-Henriksson berättar om Karolinska Institutets förlagsverksamheten Karolinska University Press, och redaktionskommittén presenterar antologin.
FAKTA
Antologin Den andra verkligheten är en fristående samling skönlitterära texter om sjukdom och vård, samtidigt som den är en fortsättning på den tidigare antologin Å herregud mitt i semestern (1999). Den riktar sig främst till medicinstuderande och andra inom vårdyrkena, men i lika hög grad till till den allmänhet som vill berikas av vad skönlitteraturen har att lära ut om hur vi möter sjukdom och lidande.
Karolinska University Press är Karolinska Institutets förlag. Vi ger ut avhandlingar, läromedel, faktaböcker och skönlitteratur. För mer information se hemsidan: http://kup.ki.se
Några aktuella svenska författare som medverkar i antologin:
Oline Stig, född 1966
Hon debuterade 1999 med novellsamlingen Ryggen fri och kom häromåret ut med sin andra novellsamling Ett familjeliv och nio andra. Oline är även verksam som kulturskribent i Sydsvenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Hennes bidrag i antologin Svarta stjärnor belönades med första pris i Karolinska Institutets novelltävling år 2003.
Karin Wahlberg, född 1950
Karin är förutom författare också läkare specialiserad inom gynekologi och obstetrik. Hon har skrivit tre kriminalromaner vars gemensammare nämnare är att handlingen utspelar sig på sjukhus: Sista jouren, Hon som tittade in, Ett ruset liv. Novellen i antologin Man måste välja sina strider belönades med andra pris i Karolinska Institutets novelltävling år 2003.
Jessica Schiefauer, född 1978
Jessica studerar till lärare och skriver på fritiden. Den nyskrivna novellen ”Pannkakspappan” som publiceras i antologin är ett omskrivet utdrag ur ett pågående romanarbete.
Yeshi Wondmeneh, född 1958
Yeshi är född i Addis Abeba i Etiopien. Hon kom till Sverige som politisk flykting 1978 och bor sedan dess i Stockholm. Yeshi arbetar som utredare på Kommunförbundet, men hoppas snart kunna skriva på heltid. Texten i antologin är hämtat ur hennes debutroman När bergen andas.
Kontaktinformation
Sabina Bossi, tfn 08-524 838 95, sabina.bossi@admin.ki.se
Caroline Karregård, tfn 08-524 840 00, caroline.karregard@kib.ki.se
Självskattad hälsa bidrar enligt avhandlingen till en mer nyanserad analys av hur ett befolkningsinriktat förebyggande arbete påverkar män, kvinnor och olika sociala grupper. Dålig självskattad hälsa ökar risken för slaganfall mer för män än för kvinnor med samma riskfaktorbörda. Hälso- och sjukvården bör för männens del därför bli mer uppmärksam på dem som skattar sin hälsa som dålig. För kvinnor är bilden mer komplex och riskerna i större utsträckning relaterade till hela livssituationen.
Det finns ett samspel mellan självskattad dålig hälsa och förekomsten av många riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. I en studie av samtliga slaganfall sedan 1985 i de båda nordligaste länen visade sig risken vara högre för män med hög riskfaktorbelastning och dålig självskattad hälsa än för motsvarande grupp kvinnor.
Det hjärt-kärlpreventiva arbetet i Västerbottens län, med start i det s.k. Norsjöprojektet 1985, är utgångspunkten för avhandlingens försök att bättre förstå och utvärdera förebyggande arbete som riktar sig till hela befolkningen. Människornas engagemang i kommunen var stort från början och man såg allvarligt på hälsosituationen. Det var dock främst forskare och läkare som formulerade målen och föreslog åtgärderna. Samtidigt var bygdens människor oumbärliga inspiratörer som bars av en kollektiv stolthet och känsla av bekräftelse i arbetet.
En 10-årsuppföljning av deltagare i Norsjöundersökningarna visade att riskfaktorerna minskade och att den självskattade hälsan också utvecklades positivt. De negativa följder som hälsointerventioner sägs kunna leda till bedömdes inte ha tagit överhand över riskfaktorminskningen. Men uppföljningen visade också att män och korttidsutbildade med hög riskfaktorbelastning och god självskattad hälsa hade större chans till positiv utveckling på 10 års sikt än dem med självskattad dålig hälsa och samma höga riskfaktorbelastning. För kvinnor och dem med längre utbildning var motsvarande skillnad inte lika stor. Slutsatsen blir att framtida interventioner särskilt bör bekräfta och synliggöra personer med hög riskfaktorbelastning som också skattar sin hälsa som dålig.
I en jämförelse mellan deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar och ett liknande projekt i USA visade det sig att sambandet mellan riskfaktorbelastningen och hur man bedömer sin hälsa är starkare där än i Sverige. Det fanns också sociala skillnader där hög riskfaktorbelastning ökade risken för självskattad dålig hälsa mer bland de korttidsutbildade i USA än i Sverige. Detta kan delvis förklaras av att en riskfaktor som fetma är ett långt större problem i USA, särskilt bland korttidsutbildade. Det kan också hänga samman med kulturskillnader i attityder och känslor kring riskfaktorerna.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln ”Self-rated Health in Public Health Evaluation”. Svensk titel: ”Självskattad hälsa i utvärdering av folkhälsoinsatser”.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal 135, byggnad 9A, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Per-Olof Östergren, Samhällsmedicinska inst., Lunds universitet/Universitetssjukhuset MAS.
Kontaktinformation
Maria Emmelin finns vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, tel. 090-785 26 77, e-post mailto:maria.emmelin@epiph.umu.se
Huvudsyftet med avhandlingen är att undersöka sambandet mellan cancer i äggstockarna eller livmoderslemhinnan och nivåerna före cancerdiagnosen av könshormoner (androgener och östrogener), det könshormonbindande äggviteämnet SHBG (sex hormone binding globulin), tillväxtfaktorn IGF-I (insulin-like growth factor-I) samt proteiner som binder IGF och C-peptider. Resultaten bygger på material från tre studier på befolkningsgrupper i Västerbotten, New York och Milano.
Studien av äggstockscancer omfattar 132 fall och 286 kontrollpersoner. Det viktigaste fyndert är att tidigt förhöjda nivåer av IGF-I innebär en ökad risk för denna cancerform före 55 års ålder. Dessa resultat stämmer med iakttagelser som gjorts av IGF-I:s roll vid bröstcancer och antyder därigenom att också äggstockscancer tillhör den grupp vanliga tumörformer i i-länderna där den här tillväxtfaktorn har en viktig roll.
Studien av cancer i livmoderslemhinnan omfattar 166 fall och 315 kontroller. Den bekräftar tidigare iakttagelser att förekomsten av östrogener och androgener liksom minskad halt av SHBG ökar risken för denna cancerform efter den sista menstruationen. Risken ökar med stigande nivåer av C-peptider: Kvinnor med de högsta halterna löper mer än fyrfaldig risk för denna cancerform än kvinnor med de lägsta.
Målet med studierna är att förstå de hormonmekanismer som påverkar risken för cancer och att identifiera livsstilsfaktorer som kan påverka nivåerna av de ämnen som visar sig ha en roll för uppkomsten av tumörer.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk biovetenskap, patologi; Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, näringsforskning; och Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, urologi och andrologi. Den har titeln ”Endogenous hormones in the etiology of ovarian and endometrical cancers”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal E04, By 6E, NUS.
Fakultetsopponent är Ass. professor Susan E. Hankinson, Harvard School of Public Health, Boston, USA.
Kontaktinformation
Annekatrin Lukanova arbetar idag vid New York University School of Medicine, New York, USA. Hon kan fram till den 18 april nås på tel. 070- 64 52 152, e-post lukana01@med.nyu.edu
Det här är frågor som diskuteras vid en nationell konferens i Designhuset vid LTH i Lund under torsdagen och fredagen 15-16 april.
Konferensen arrangeras av avdelningarna för kärnfysik och ergonomi-aerosolteknik vid LTH. Den är sponsrad av bl a Vägverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket och kommer att behandla bl a partikel-utsläpp från trafik och vedeldning.
Syftet är att forskare, utvecklingsingenjörer, myndigheter och forsknings-administratörer ska utbyta erfarenheter om energi- och transportsektorns hälso- och miljöpåverkan, samman-fatta kunskapsläget bl a om mätningsteknik och identifiera kunskapsluckor.
I en avslutande paneldebatt på fredag kl 14.00-15.40 deltar bl a riksdagsledamot Karin Svensson Smith (v), Anders Åkesson från länsstyrelsen i Skåne och Skånes luftvårdsförbund, Lars Nilsson, miljöchef vid Vägverket, och Tom Bellander, Institutet för miljömedicin. Moderator är Hans-Christen Hansson, ITM, Stockholms universitet.
Representanter för media är välkomna att bevaka nätverksmötet. Hela programmet och annan information finns på: www.fysik.lu.se/eriksw/natverket2004/lund-natverket2004.htm
Kontaktinformation
Upplysningar kan lämnas av Erik Swietlicki (Erik.Swietlicki@pixe.lth.se), tel 046-222 96 80, mobiltel: 0709-924512.
