Att fotosyntetiserande organismer använder solljuset för att binda in koldioxid till kolhydrater och att fotosyntesen alstrar syre, det vet de flesta om. Men fotosyntesen består av många komplexa processer som vi fortfarande inte förstår.
Solljusets energi fångas upp av ljusantenner som består av pigmentmolekyler, främst klorofyll. Klorofyllet är bundet till speciella antennproteiner (LHC proteiner) som spelar en viktig roll i fotosyntesen, både för att fånga ljuset och för att anpassa växten till förändringar i naturen. I växter finns ett tiotal olika LHC proteiner som binder till två proteinkomplex, fotosystem I och/eller fotosystem II. Målet med Ulrika Ganetegs studier var att få ökad kunskap om antennproteinerna i fotosystem I.
För att göra det så måste man plocka isär fotosystem I i dess beståndsdelar och studera dem en och en. Genom att rena fram proteinerna i fotosystem I har forskarna fått ny kunskap om hur dess antenn ser ut och fungerar. Men genom att rena fram proteinerna så tar man också ut dem ur sitt sammanhang, och en del information går förlorad. Hur gör man då, när man vill studera proteinerna i sin ”naturliga miljö”, men inte kan se dem med blotta ögat? För att ta reda på hur ett protein fungerar brukar forskare vanligen konstruera organismer som saknar just det proteinet, så kallade mutanter. Genom att jämföra mutanten med den ursprungliga (vildtyp) kan man få ledtrådar till vilka processer i cellen som proteinet deltar i. Ganeteg har i sina studier konstruerat och studerat genmodifierade växter som saknar en och en av de fyra gener som kodar för antennproteinerna hos fotosystem I.
En gåta med ljusantennen är varför det finns så många olika typer av antennproteiner. Eftersom alla typerna finns i alla gröna växter, så måste var och en ha en speciell funktion, annars skulle de antagligen ha försvunnit under evolutionen. Den forskargrupp som Ulrika Ganeteg tillhör har visat att växter som saknar ett eller flera antennproteiner klarar sig sämre i naturen. Därför har vart och ett av dessa proteiner en speciell funktion.
Forskargruppen har också i samarbete med andra forskare använt avancerade metoder för att jämföra de genmodifierade växterna med vildtypen. På så sätt har ny detaljkunskap om hur dessa proteiner fungerar kommit fram. De nya rönen kastar ytterligare ljus på en del av de processer som ligger bakom fotosyntesen. Vi vet ännu inte exakt vad som händer i växterna när de saknar delar av antennen hos fotosystem I, men genom att fortsätta att studera dessa växter kan vi kanske få svar på detta.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=209
Fredagen den 2 april försvarar Ulrika Ganeteg, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The light-harvesting antenna of higher plant photosystem I.
Svensk titel: Ljusantennen hos fotosystem I.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Francis-André Wollman, Laboratoire de Physiologie Membranaire et Moléculaire du Chloroplaste, Institute de Biologie Physico-Chimique, Service de Photosynthèse, Paris, Frankrike.
Kontaktinformation
Ulrika Ganeteg (f. Nyström) är född och uppvuxen i Skellefteå, och är sedan 1986 bosatt i Umeå.
Ulrika Ganeteg nås på:
institutionen för fysiologisk botanik
Tel: 090 – 786 52 68
Mobil: 070 – 261 55 18
E-post: ulrika.ganeteg@plantphys.umu.se
Utvecklingen av cancer sker oftast genom samverkan mellan olika signalsubstanser som stimulerar eller bromsar varandra så att cellens normala tillväxtreglering störs. Signalämnet NF-kB har en viktig roll i den friska cellens styrning av tillväxt och samspel med omkringliggande celler. I exempelvis huden dämpar NF-kB-aktivitet cellens tillväxt.
I veckan publiceras resultat från Karolinska Institutet som visar att utveckling av skivepitelcancer i huden kan ske om NF-kB-signalvägen är blockerad. Avgörande för detta är ett överuttryck av en annan signalsubstans, Tnf-alfa, som samtidigt startar en inflammatorisk process. Försök i möss visar på att signalering via Tnf-receptor 1 har betydelse för utvecklingen av tumörer i huden. Inflammationsprocessen tycks härvid spela en avgörande roll för cancerutvecklingen.
Att identifiera exakt vilka faktorer som medverkar i, i det här fallet, utvecklingen av skivepitelcancer i huden ger nya möjligheter att hitta behandlingsvägar vid hudcancer.
För mer information kontakta:
Rune Toftgård, Institutionen för biovetenskaper vid Novum, Karolinska Institutet, tel. 08- 608 91 52, mobil 0708-720533 eller mail: rune.toftgard@cnt.ki.se
Publikation:
Tumor necrosis factor receptor 1-mediated signaling is required for skin cancer development induced by NF-kB inhibition.
Lind MH, Rozell B, Wallin RPA, van Hogerlinden M, Ljunggren H-G, Toftgard R, Sur I.
PNAS (2004) Early edition 22-26 mars.
Under 1950-talet blev radions roll på ett nationellt plan delvis överspelad. Istället fick den genom egna initiativ en ny och viktig roll på regional nivå. Regionalradion etablerade en naturlig bas för en ny kulturell och geografisk samhörighet och ansågs som ett trumfkort i kampen mot televisionen. Därmed övergavs det centralistiska sättet att leda företaget och distriktsverksamheten fick ökat självstyre.
Avhandlingen handlar om hur den svenska radioverksamheten byggdes upp och styrdes och om vilka uppfattningar om radions roll i samhället som har funnits under perioden 1923-1977. Boken ger ett inifrånperspektiv på verksamheten samtidigt som den sätter in utvecklingen av Radiotjänst/Sveriges Radio i ett samhällsperspektiv.
Per Rahbek är journalist och verksam inom kommunikationsbranschen.
Avhandlingens titel: Från centralstyrning till lokalradio. Produktion och distribution inom Radiotjänst och Sveriges Radio
Avhandlingsförfattare: Per Rahbek, tel. 070-483 3596
e-post: per.rahbek@fhi.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Lars-Åke Engblom, Jönköping
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 april 2004 kl. 13.15, Hörsal Dragonen,
Sprängkullsgatan 19, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Tjocktarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år drabbas omkring 5000 individer. Prognosen är allvarlig om sjukdomen har hunnit börja sprida sig. Om tumören däremot är begränsad till slemhinnan i tarmen erbjuder kirurgi en möjlighet till bot. Detta är utgångspunkten för Louise Olssons avhandlingsarbete.
Tjocktarmscancer utvecklas ur polyper i tarmen som successivt förvärvar elakartade egenskaper. Det är en utveckling som tar många år i anspråk. Man känner väl till vilka mutationer som är inblandade, bättre än för någon annan tumörform. Den första och avgörande händelsen i denna utveckling är mutationer i APC-genen. Ur teoretisk synvinkel är den därför optimal som markör för sjukdomen i ett tidigt stadium. Om dessa mutationer kunde påvisas i ett vanligt avföringsprov skulle det innebära ett helt nytt och icke-invasivt sätt att diagnosticera sjukdomen.
Avföringsprov insamlades från 28 patienter med känd tjocktarmscancer och 28 kontroller. Proverna analyserades med en nyutvecklad metod kallad Digital Protein Truncation Test och 17 av 28 (61 procent) patienter med cancer kunde identifieras. Alla friska kontroller hade ett negativt utfall på testet. Detta är av särskild vikt om metoden skall användas för screening. Alla med positivt utfall på testet hade något i tarmen som var viktigt att följa upp.
Den nya principen med DNA-baserad upptäckt av tjocktarmscancer har hittills mest provats på patienter med tumörer i slutet av tjocktarmen. I en annan delstudie undersöktes därför om också cancer belägen högre upp i tjocktarmen kan upptäckas på detta sätt. En genetisk markör kallad BAT 26 användes. Av 46 cancerpatienter hade 18 förändringar i BAT 26 genen i själva tumören och hos 17 av dessa kunde det påvisas i avföringsprovet. Alla 69 friska kontroller hade ett negativt utfall på testet. Detta styrker förhoppningarna om att DNA-baserad upptäckt av tjocktarmscancer lämpar sig för screening.
Det nya DNA-testet är inte färdigt att tas i bruk. Det måste utvärderas på ett korrekt sätt, mätt som minskad dödlighet i tjocktarmscancer. Screening är en stor fråga och även om ett test finns tillgängligt innebär det inte att screening bör införas. Tillgången till en optimal metod är dock en förutsättning för att diskutera frågan.
En första svensk kartläggning av omfattningen av ärftlig tjocktarmscancer ingår också i avhandlingen. Den visade att enbart tre procent av patienter med tjocktarmscancer kom ifrån familjer med en starkt ärftlig form, med tre eller fler nära familjemedlemmar med cancer i tjocktarmen. Det är mindre än vad man tidigare trott. Mot bakgrund av att regelbundna koloskopikontroller av medlemmar i dessa familjer har visat sig minska dödligheten i sjukdomen finns det anledning att rekommendera detta. En sådan riktad screening kan också vara kostnadseffektiv för sjukvården.
Den diagnostiska processen av tjocktarmscancer i rutinsjukvården har även granskats. Från första besöket inom sjukvården tog det 42 dagar innan hälften av patienterna med tjocktarmscancer hade sin diagnos ställd. Efter 99 dagar var fortfarande en fjärdedel ännu inte diagnostiserad. Motsvarande siffror för ändtarmscancer var 23 respektive 49 dagar.
Utöver ålder är familjehistoria den starkaste riskfaktorn för sjukdomen man känner till. I samband med första besöket tillfrågades dock endast 1 procent av patienterna om förekomsten av tjocktarmscancer i släkten. Familjehistoria är ett enkelt och billigt sätt att få ytterligare information till en riskbedömning av patienten och bör därför användas i större utsträckning.
Symtomtiden vid tjocktarmscancer studerades likaså och kunde inte påvisas ha någon effekt på överlevnaden. Inom de tidsramar vi rör oss hinner det inte ske så stora förändringar av tumörerna eftersom de flesta av dem växer långsamt. I enstaka fall kan symtomtiden vara så lång att det är av betydelse men för att komma till rätta med tjocktarmscancer som folkhälsoproblem måste andra strategier till.
Avhandlingens titel:
Early detection of colorectal cancer
Författare:
Louise Olsson, Institutionen för medicin, Enheten för klinisk epidemiologi, Karolinska Institutet tel 021/17 40 36 eller mail louise.olsson@ltvastmanland.se
Disputation:
Fredag 26 mars 2004, kl. 14.00, Samlingsalen, Psykiatriska kliniken, ingång 29, Centrallasarettet, Västerås.
OBS! Videoöverföring av disputationen sker till Lennart Nilsson-salen, Nobels väg 15A, Karolinska Institutet, Solnavägen 1, Solna.
Avhandlingen abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-841-6/
Odlingsmiljön skiljer sig från naturen i flera avseenden. Som exempel är fisktätheten högre, artificiell föda ges i stor mängd och det saknas gömslen och rovdjur. Genom att låta öring växa upp antingen i naturen eller i fiskodlingen, har Fredrik Sundström kunnat visa hur uppväxtmiljön påverkar utvecklingen av beteende. Hans resultat visar bland annat att odlad fisk bryr sig mindre om risken för rovdjursattack, är sämre på att fånga levande byte och är mer aggressiva i sitt revirförsvar jämfört med öringar som vuxit upp i naturen. Utsättningsförsök visade dessutom att odlad fisk hade sämre tillväxt i naturliga åar än vild öring. Trots detta växte vild öring sämre i konkurrens med odlad fisk på grund av ökad täthet i vattendraget.
Genom att exponera öringungar för obekanta föremål kunde Fredrik också visa att flera generationers artificiella selektion i odlingsmiljön gjort öringen mer nyfiken. Dessa nyfikna fiskar hade dessutom större chans att vinna revirstrider mot mera försiktiga syskon, oavsett om föräldrarna vuxit upp i naturen eller i odlingsmiljön.
Avhandlingen visar att odling av fisk kan få negativa konsekvenser för fisken efter att den släpps ut i naturen även om vilda föräldrar används. Samtidigt kan den odlade fisken ha en negativ effekt på den vilda fisk som redan finns i naturen. Påverkan från odlingsmiljön är därför något som borde ägnas större uppmärksamhet inom fiskodlingsverksamheten där syftet med odlingen är att sätta ut fisken i naturen. En möjlighet är att förbereda fisken bättre för ett liv i naturen genom att förändra odlingsmiljön så att den blir mer vildlik.
Fredrik Sundström, Zoologiska institutionen, har försvarat avhandlingen för filosofie doktorsexamen i ekologisk zoologi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Effects of rearing environment on behavior and ecology of brown trout”.
För mer information kontakta:
Fredrik Sundström
Zoologiska institutionen, ekologisk zoologi
Göteborgs universitet
E-post: fredrik.sundstrom@zool.gu.se
Tel: 031-773 3636 eller mobil: 073-767 1467
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
Projektgruppen består av förutom Lidskog, ytterligare två forskare. Gruppen ska studera kommunernas roll – i Sverige såväl som internationellt – i arbetet med att minska koldioxidutsläpp samt dess arbete med att anpassningsåtgärder för ett förändrat klimat.
– Att jordens medeltemperatur gradvis stiger på grund av bland annat koldioxidutsläpp är en av dagens största miljöfrågor, säger Rolf Lidskog. Frågan är av global karaktär, och kräver internationella överenskommelser. Kyotoprotokollet tog ett första steg, där en mängd länder förband sig att minska sina koldioxidusläpp. Samtidigt som dessa minskningar är relativt små jämfört med vad som bedöms kommer att krävas, finns det nu flera tecken på att många länder kommer att ha svårt att minska sina utsläpp.
Örebroforskarna kommer att bidra till långsiktig kunskapsuppbyggnad, som bland annat möjliggör ett mer effektivt nyttjande av lokala erfarenheter och perspektiv i det fortsatta internationella klimatpolitiska arbetet.
Projektet är en del i den långsiktiga kompetensuppbyggnaden kring klimatpolitisk forskning som utvecklas mellan de två mångvetenskapliga forskningsmiljöerna Centrum för stadsmiljöforskning och Forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö vid Örebro universitet
Pressbilder på Rolf Lidskog finns att hämta på följande webbadress:
http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#lidskog
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rolf Lidskog på telefon 019-30 32 72.
– Det har förvisso skett en förbättring om man jämför med tandhälsan hos 12-åringarna för 20 år sedan men det finns mycket kvar att göra.
– En förbättring av den förebyggande tandvården bör därför ha högsta prioritet, säger professor Douglas Bratthall, ansvarig för studien.
Forskare vid Malmö högskola har just avslutat en översyn över tandhälsans globala utveckling. Resultaten baseras på information i Världshälsoorganisationens (WHO) databas för tandhälsa, som är placerad på Odontologiska fakulteten i Malmö.
Studien omfattar data från 188 länder och man har valt att utreda läget för världens 12-åringarna eftersom det är en av WHO rekommenderad indikatorålder för kariessjukdomen, dvs hål i tänderna.
– Vi har beräknat det viktade värdet för antalet tänder som det antingen är hål i, fyllda eller utdragna på grund av karies, säger professor Douglas Bratthall, ansvarig för databasen.
Viktningen går till så att man beräknar läget för varje land i relation till landets folkmängd samt till hur stor andel som finns i åldersgruppen. Det viktade globala medelvärdet blev 1.61 skadad tand per barn, vilket är en förbättring jämfört med t ex för 20 år sedan, då motsvarande värde var 2.41.
– Det låter kanske inte så mycket, säger professor Bratthall, men det motsvarar faktiskt mer än 200 millioner skadade tänder globalt, bara i den åldersgruppen.
Fortsatt arbete inom den förebyggande tandvården bör därför ha högsta prioritet, menar Douglas Bratthall.
– Därför arbetar vi med att bygga upp en global idébank med bra förebyggande tandvårdsprogram.
Kontaktinformation
Prof. Douglas Bratthall
Tel: 040 6658527
E-mail: douglas.bratthall@od.mah.se
Studien om affärssystem och affärsrelationer beskrivs i en licentiatuppsats av Peter Ekman, universitetsadjunkt och doktorand vid Ekonomihögskolan vid Mälardalens högskola.
En stor del av de industriella företagen använder affärssystem, vilka är omfattande och tekniskt komplexa informationssystem som ursprungligen skapades för att hantera företagens produktion. Idag kan dessa informationssystem användas till de flesta av ett företags uppgifter. Studien intresserar sig för affärssystemets egenskaper (som ett stödjande eller styrande verktyg) och hur det påverkar företagets anställda, då de gör affärer med kunder. Eftersom affärssystemet kan bestämma vad som skall göras ”när, var och hur” påverkar det personalens möjligheter att agera. Detta påverkar i sin tur företagets affärsrelationer.
Peter Ekman har sin grundutbildning inom informatik och systemvetenskap, en ämnesdisciplin som intresserar sig för utvecklingen och användningen av informationssystem. I studien har Peter kombinerat teorier från informatik med teorier från ämnesområdet marknadsföring. De senare teorierna bygger på en forskningstradition som startade på Uppsala universitet under 70-talet och som beskriver industriella företag och deras benägenhet att ha långvariga affärsrelationer med sina kunder. Kunskapsbildningen om affärsrelationer visar hur dessa involverar ett socialt utbyte och ömsesidiga anpassningar, en process som affärssystem kan påverka. De använda teorierna har använts för att förstå allt som sker från att en försäljare interagerar med kund till att en speditör skickar den beställda produkten.
Studien visar hur leverantörens affärssystem inneburit att kunderna idag kan beställa på flera olika sätt och att detta också påverkar hur affärsrelationerna ser ut. Idag kan kunder beställa både på ett traditionellt sätt (via telefon och telefax etc.) och genom Internetbaserad access till affärssystemet. Det innebär att företagets interaktion med sina kunder förändrats och att olika personalgrupper får arbeta på ett nytt sätt, något som också innebär en förändring av hur företagets affärsrelationer ser ut.
Den andra lärdomen rör hur affärssystemet används av företagets personal. Affärssystemet används strikt och i stor omfattning för material- och produktionshanteringsgöromål. Den personal som har kontakt med andra företag (exempelvis försäljning) är inte lika styrda av affärssystemet. De väljer istället andra informationssystem som erbjuder de funktioner och den flexibilitet som interaktionen med kunderna kräver. Förenklat kan det sägas att affärssystemet mest används internt i företaget, medan den personal som interagerar med kunder använder affärssystemet i en mindre omfattning.
Ett resultat av Peter Ekmans studie är en modell av hur affärssystemens påverkan på ett företags affärsrelationer snabbt skall kunna beskrivas och förstås.
Licentitatuppsatsens titel: Affärssystem & affärsrelationer – en fallstudie av en leverantörs användning av affärssystem i interaktion med sina kunder.
Licentiatupppsatsen läggs fram torsdag 25 mars kl 13.00-15.00 vid Mälardalens högskola, Sal Lambda, Högskoleplan, Västerås.
Huvudhandledare har varit professor Amjad Hadjikhani, Uppsala universitet och biträdande handledare ekonomie doktor Peter Thilenius, Ekonomihögskolan vid Mälardalens högskola. Studien har bedrivits i samarbete med och finansierat av den nationella forskarskolan Management & IT.
Kontaktinformation
Peter Ekman nås på tel 021-10 14 17, 073-960 19 84, e-post peter.ekman@mdh.se
Bokens titel anspelar dels på Pedro Almodóvars film ”Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott”, dels på att bokens författare rör sig på gränsen mellan olika ämnesområden och på gränsen mellan teori och praktik. Boken försöker på ett antal områden ta reda på om skolan befinner sig nära ett sammanbrott eller inte.
En av bokens medförfattare är etnolog Berit Wigerfelt, universitetslektor på IMER. Hon beskriver modersmålslärarnas situation och arbetsvillkor i sitt kapitel ”Modersmålslärare – en yrkesgrupp mellan retorik och realitet”. Efter att ha läst en rapport från Skolverket om modersmålslärarnas alarmerande situation för några år sedan, bestämde sig Berit Wigerfelt för att forska i frågan på lokal nivå. Hon har gjort en intervjustudie med ett antal modersmålslärare.
Outnyttjad potential
– Om man använde dessa lärare på rätt sätt skulle de kunna spela en större roll än vad de kan eller får göra idag, säger Berit Wigerfelt. Många av dem jag intervjuat känner att de har en potential som inte används.
Ett stort antal av modersmålslärarna arbetar under dåliga villkor. De har sällan ett eget skrivbord eller ett eget rum att arbeta i på skolan. Att undervisa elever i olika åldrar och stadier samt på olika skolor hör till vardagen. Att utöver själva modersmålsundervisningen även fungera som stöd och resurs i de ämnen där deras invandrarelever är svaga, är också vanligt. Modersmålslärarna är ofta den enda fungerande länken mellan skolan och invandrarelevernas hem.
– Modersmålslärarna har låg lön och få utbildningsmöjligheter, säger Berit Wigerfelt. Samtidigt ställs det stora krav på dem och de förväntas vara tusenkonstnärer. Rätt utnyttjade skulle dock modersmålslärarna kunna bli en stor resurs i dagens skola.
Lärararbetets förändring
Mats Greiff, Anders Persson, Dan Collberg och Haukur Viggósson på Lärarutbildningen är fyra andra forskare från Malmö högskola som också bidragit till antologin. Historiker Mats Greiff diskuterar olika redskap för att förstå lärararbetets förändring. Sociolog Anders Persson vänder, tillsammans med vägledaren Helena Stavreski, på bilden av den trögföränderliga skolan och visar att lärarna möter flera olika slags förändringar i sin arbetsvardag.
Pedagogikforskare Haukur Viggósson och rektorsutbildare Dan Collberg utreder den komplexa problematiken kring hur differentierade löner sätts.
– Jag menar att närheten mellan lärarna och den lönesättande rektorn har avgörande betydelse för att värderingen av arbetsinsatser och kompetens ska upplevas som rättvis, säger Haukur Viggósson.
Kontaktinformation
Mats Greiff, mats.greiff@lut.mah.se
Haukur Viggosson, haukur.viggosson@lut.mah.se
Berit Wigerfelt, berit.wigerfelt@imer.mah.se
Dan Collberg, dan.collberg@lut.mah se
Anders Persson, anders.persson@arbetslivsinstitutet.se
Kanske har du spelat tv-spel som Playstation nån gång? Handkontrollerna till de spelen har en så kallad känselåterkoppling – de kan vibrera om man till exempel blir skjuten eller åker i diket. Meningen är naturligtvis att öka närvarokänslan och göra spelet mer spännande.
För datorer finns mer förfinade instrument som till exempel The Phantom. The Phantom är en datormus som består av en penna fäst vid en robotarm. Robotarmen kan röra sig i tre dimensioner och stöter markören på ett objekt i datorn kan robotarmen reglera motståndet så att man får känslan av att objektet verkligen existerar fysiskt.
Olika tekniska lösningar på denna princip används i en rad datasimulatorer för till exempel kirurger och piloter och har funnits i några år. Vad som däremot inte är undersökt är hur dessa kan användas av flera människor samtidigt, vid samarbete på distans.
Eva-Lotta Sallnäs, doktorand på KTH, har gjort ett antal experiment och funnit att känselåterkoppling ger ökad effektivitet och större social närvarokänsla. Försökspersoner har suttit vid varsin dator och byggt upp modeller tillsammans. (se bild på http://www.kth.se/aktuellt/press/) Försöken har gjorts både med och utan känselåterkoppling.
– Jag skulle vilja säga att vi ökar bandbredden på kommunikationen. Ljud är det allra viktigaste vid kommunikation, men med känsel ges en ökad närvarokänsla eftersom mer information förmedlas. Ett exempel på hur det här skulle kunna användas är om två kirurger opererar ihop i en datorsimulerad miljö. Såna simuleringar blir allt vanligare vid utbildandet av kirurger. De vill ha koll på var den andre är, de kanske måste hålla i något samtidigt eller överräcka något till den andre. Alla såna moment blir lättare med känselåterkoppling, säger Eva-Lotta Sallnäs.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Eva-Lotta Sallnäs 08-790 6626, 0706-722617, evalotta@nada.kth.se
De tre forskarna är professor Torgny Näsholm, doktoranden Oskar Erikson och fil dr Magnus Hertzberg, alla verksamma vid Umeå Plant Science Center, SLU i Umeå.
Introduktionen av D-aminosyrametabolism i växter har en rad biotekniska tillämpningsmöjligheter. Försöken har gjorts på Arabidopsis thaliana, det vill säga backtrav, en växt som ofta används i växtbioteknikforskningen. Forskarna vill nu undersöka om de på motsvarande sätt kan ersätta antibiotikaresistens som selektionsmarkör i växter som tobak, asp, gran samt i olika grödor. I dag används vanligen gener som gör växten resistent mot antibiotika som så kallade markörgener vid transformationen. Antibiotika används sedan för att kunna skilja de genförändrade växterna från de icke genförändrade – de senare dör när de utsätts för ämnen som kanamycin och hygromycin.
Denna teknik är problematisk av två skäl, dels för att avsevärda mängder antibiotika används i all produktion av transformanter, dels för att genförändrade växter som bär på introducerade gener för förändrade egenskaper också bär på gener som kodar för antibiotikaresistens. Inom EU ställs nu krav på att användandet av antibiotikaresistensmarkörer ska upphöra inom en snar framtid.
Forskargruppen har nu visat att antibiotikaresistens kan ersättas med D-aminosyraresistens när man tar fram genförändrade Arabidopsis-plantor.
Umeåforskarna hoppas bland annat att deras upptäckt ska göra det möjligt för biotekniklaboratorier världen över att minska användningen av antibiotika. Med de nya metoderna kan man alltså använda för miljön mindre problematiska D-aminosyror för att skilja de genförändrade plantorna från de icke genförändrade.
Kontaktinformation
Mer information: Torgny Näsholm, tel 090-786 63 02, lab 786 58 52.
Att vara lojal mot en dagligvarubutik är i första hand att vara en trogen kund. Men att vara lojal innebär inte att man måste hålla sig till en enda butik. Det räcker att handla en stor del av sina dagligvaror i butiken i fråga och om det inte är huvudbutiken att man är kund i många år.
I sin doktorsavhandling diskuterar Ulrika Holmberg frågor som ”Vad kännetecknar en lojal kund?” och ”Vill konsumenter vara lojala?”. Resultaten bygger på intervjuer med 35 konsumenter från olika typer av butiker.
Konsumenternas intresse av att vara lojala är varierat. Vissa konsumenter vill gärna vara lojala och värdesätter en personlig relation till den eller de butiker de brukar handla i. Andra konsumenter prioriterar flexibilitet och bekvämlighet och ser ingen vits med att binda sig till en butik. Båda dessa konsumenttyper finns i såväl storstadsmiljö som på landsorten. Det finns också en typ av konsument som är både nöjd och trogen, men som inte alls anser sig vara lojal. Att de handlar nästan alla sina dagligvaror i en enda butik beror enbart på att det är praktiskt och att butiken har allt de behöver. I dessa fall är butiken ofta stor och konsumenterna anser inte att de kan få en nära relation till när de ideligen möter nya ansikten.
– De mycket lojala konsumenterna pratar om ”sin” butik. De känner en nära relation till butiken, säger Ulrika Holmberg. Dessa konsumenter kännetecknas av att de har gott om tid, besöker butiken ofta, är mycket nöjda med butiken och har få butiker i närheten av bostaden.
Tid för disputation: fredag 26 mars kl 13:15
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Författare: Ulrika Holmberg
Titel: ”Nöjd och trogen kund? Konsumenters lojalitet mot dagligvarubutiker”
För ytterligare information kontakta: Ulrika Holmberg, telefon 031-773 5606, e-post ulrika.holmberg@handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Telefon: 031-773 12 47, mobil: 0709-22 66 89
E-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
Tävlingen, som baseras på ett fiktivt rättsfall och som äger rum på engelska och franska, avgjordes i helgen inför domarna i EG-domstolen i Luxemburg. Det är andra gången ett Stockholmslag vinner tävlingen, och på finalplats har Stockholmslag funnits med åtta gånger tidigare.
Det vinnande laget bestod i år av Martin Mörk (linjestudent Stockholms universitet), Teddi Rull (masterstudent från Estland), Vassia Nikolovska (masterstudent från Bulgarien) och Johanna Steyrer (masterstudent från Tyskland).
De vinnande studenterna får förutom äran även ett års praktik inom någon av EUs institutioner eller vid en internationell advokatbyrå.
Stockholms studentlag har sponsrats av Linklaters Advokatbyrå.
Det vinnande laget kommer att firas på torsdag kl 15.00 vid Juridiska institutionen, Södra huset, hus C, plan 7.
För mer information om tävlingen se www.elmc.org
För ytterligare information, kontakta:
Patricia Shaughnessy, kursföreståndare EG processrätt, tfn 08-16 20 23, 0708- 13 67 68, e-post: patricia.shaughnessy@juridicum.su.se
eller
Elisabeth Hansson, informatör Juridiska institutionen, tfn 08-16 28 02, e-post: info@juridicum.su.se
Björn Peters på VTI har i en doktorsavhandling vid Linköpings Universitet gett förslag på förenklade och förbättrade rutiner för anpassning av bilar till förare med fysiska funktionshinder. Förslagen baseras på identifierade brister i nuvarande rutiner och på experimentella studier i körsimulator samt manöverprov.
– Enligt körkortsdirektivet får personer med rörelsehinder endast köra bil om deras funktionshinder är kompenserade, men direktivet ger mycket lite vägledning om hur ett fordon ska anpassas och hur man ska kontrollera att kraven på kompensation är tillfredställda. Detta är en brist i nuvarande rutiner och man borde bland annat införa en leveranskontroll för att säkerställa att fordonet har anpassats till förarens behov, säger Björn Peters på VTI.
En studie visade att förare av anpassade bilar inte är inblandade i fler olyckor än andra förare, detta trots att anpassningarna inte alltid är optimala. Framförallt har anpassningar för gas, broms och styrning undersökts. I en simulatorstudie framkom det att förare med funktionshinder som körde med handreglage hade en längre bromsreaktionstid, fick anstränga sig mer och blev tröttare än förare utan funktionshinder. En påföljande studie visade att ny teknik som adaptiva farthållare kan minska belastningen på föraren.
Manöverprov med bilar utrustade med joystick avslöjade tekniska problem kopplat till tidsfördröjningar, interferens och bristande återkoppling. Slutsatserna var att tidsfördröjningar bör likna de som finns i bilar utan anpassningar. Dessutom bör joystick-system utformas så att styrning och fart kan kontrolleras mer oberoende för att minska risken för interferens.
Slutligen föreslås att man som en konsumenthjälp på prov inför en leveranskontroll av anpassade bilar. Leveranskontrollen bör inkludera användbarhet, säkerhet, komfort och trygghet.
Avhandlingens titel är ”Evaluation of Adapted Passenger Cars for Drivers with Physical Disabilities”. Disputationen äger rum 2004-03-22 [13.15] i Kvalitetstekniks seminarierum, hus A, ingång 15, Linköpings Universitet. Opponent är Professor Lars Åberg, Psykologiska Institutionen, Uppsala Universitet, Uppsala.
Kontaktinformation
Björn Peters, forskare, VTI, 013-20 40 00
Enligt Ulf Holmbergs avhandling präglas en överväldigande majoritet av polisens utredare av påfrestande händelser under sin karriär. Polisernas erfarenheter aktiverar psykologiska försvarsfunktioner och negativa attityder mot att förhöra misstänkta gärningsmän. Vid förhören av misstänkta mördare eller sexförbrytare uppfattar den förhörde polisens attityd som uttrycks genom t ex. tillmötesgående eller avståndstaganden.
– Förnekanden av brott är vanligare vid förhör som präglas av dominans medan erkännanden är vanligare i samband med förhör som präglas av humanitet och respekt, säger Ulf Holmberg.
Våldtäktsoffers och grovt misshandlade brottsoffers upplevelser av en dominant förhörsstil har ett klart samband med att brottsoffren sluter sig, medan en humanitär stil tydligt relaterar till en ökad benägenhet att tala om mycket smärtsamma händelser.
Bättre förberedda
Ulf Holmbergs avhandling pekar på vikten av att ge poliser, som utsatts för extrema händelser, möjligheter att bearbeta sina upplevelser. Det skulle göra polisen bättre förberedd för att möta brottsoffer och misstänkta och risken för negativa effekter i förhöret skulle minska.
– Det skulle också betyda att möjligheterna för brottsoffer och misstänkta gärningsmän att dela med sig av viktig information sannolikt skulle öka, säger Ulf Holmberg.
Ulf Holmberg är före detta polis vid Polismyndigheten i Skåne. Genom sitt arbete som utredare av grova vålds- och sexualbrott väcktes hans intresse kring hur man kan underlätta för brottsoffer och förövare att berätta om mycket traumatiska upplevelser.
– Jag är väldigt tacksam för att så många av dessa brottsoffer, förövare och polismän velat medverka i min forskning. Utan dem skulle det inte ha blivit någon doktorsavhandling, säger Ulf Holmberg.
Doktorsavhandlingens titel: Police interviews with victims and suspects of violent and sexual crimes; Interviewees’ experiences and interview outcomes
Avhandlingen finns på http://publications.uu.se/su/fulltext/nbn_se_su_diva-64.pdf
Avhandlingen försvaras fredag den 26 mars kl. 10.00.i David Magnussonsalen (U31), Psykologiska institutionen, Frescati Hagväg 8. Opponent är professor Ray Bull, School of Psychology. University of Leicester
Ulf Holmberg kan nås på 044-20 32 31 eller e-post ulf.holmberg@bet.hkr.se (Högskolan i Kristianstad)eller mobil 0709-16 90 60.
Forskningen kan handla om hur socialförsäkringarna är konstruerade och hur de finansieras men också vilken betydelse detta har för beteenden och inkomstfördelning. Viktigt är även hur socialförsäkringarna samspelar med välfärdstjänster och andra försäkringsformer. Professuren gäller ett sexårsförordnande vid en svensk högskoleinstitution. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) står för finansieringen.
Närmare upplysningar om professuren lämnas av:
FAS huvudsekreterare, professor Rune Åberg, tel. 08-775 40 71,
e-post: rune.aberg@fas.forskning.se
FAS programchef, Kenneth Abrahamsson, tel. 08-775 40 91,
e-post: kenneth.abrahamsson@fas.forskning.se
________________________________________________________
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Kontaktinformation
Bodil Gustavsson, pressansvarig, tel. 08-775 40 96, bg@fas.forskning.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
