En jordliknande exoplanet har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie av forskare vid bland annat Stockholms universitet. Observationerna har gjorts med hjälp av rymdteleskopet James Webb.
40 ljusår bort från vårt eget solsystem ligger en exoplanet med namnet 55 Cancri e. Stenplaneten kretsar 65 gånger närmare sin stjärna än jorden kring solen. Det resulterar i att ett år bara är 17 timmar långt. Närheten till stjärnan innebär att dagstemperaturen blir så hög att ytan smälter och förmodligen bildar en jättelik ocean av lava.
Atmosfären runt planeter som kretsar nära sin stjärna påverkas starkt av stjärnvind, ett flöde av gas från en stjärnas övre atmosfär. Det har därför spekulerats i att atmosfären runt 55 Cancri e kanske helt eroderats, vilket skulle lämna planeten utan atmosfär.
Men nu visar nya observationer med James Webb-teleskopet att planeten troligen har en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid.
– Existensen av en atmosfär visar att den aktivt måste återbildas, kanske genom aktiv vulkanism driven av planetens närhet till stjärnan. Utan återbildning visar modeller nämligen att atmosfären inte skulle överleva särskilt länge, säger astronomen Alexis Brandeker vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
Svårt att studera exoplaneten
Studier av atmosfären hos den avlägsna exoplaneten är utmanande till och med för det avancerade teleskopet.
Planeten går inte att se direkt, men med hjälp av teleskopet har en internationell forskargrupp undersökt det infraröda ljuset som kommer från den del av planeten som är vänd mot sin stjärna. Detta gjordes genom observationer av en händelse som kallas ockultation, vilket inträffar när planeten passerar bakom stjärnan.
Genom att jämföra skillnaden i ljus mellan när planeten är bakom stjärnan och när den är precis bredvid, går det att räkna ut hur mycket av ljuset som kommer från planeten.
Atmosfär med stor variation
Parallellt med dessa observationer studerar forskare vid Stockholms universitet hur atmosfären runt exoplaneten varierar med tiden. Det görs genom att observera fyra ockultationer utspridda över ett halvår.
– Observationerna visar att atmosfären runt 55 Cancri e är oväntat aktiv, med en otrolig variabilitet som är svårförklarad. Om det beror på väder så är det extremare än vad vi sett någonstans i universum, säger Alexis Brandeker.
Kunskap om hur atmosfärer beter sig utanför vårt eget solsystem är viktigt av flera skäl.
– Bättre förståelse för hur atmosfärer beter sig hos exoplaneter ger oss mer robusta modeller för klimatutveckling och vilken typ av planeter vi kan förvänta oss att atmosfärer bildas på. Detta har också astrobiologiska konsekvenser, då studiet av atmosfärer är ett sätt att söka efter liv över astronomiska avstånd, säger Alexis Brandeker vid Stockholms universitet.
Utsläpp från fartyg med så kallade skrubbrar gör stor skada i Östersjön, enligt forskare bakom en studie. Utsläppen orsakar samhällskostnader till miljardbelopp, samtidigt som branschen tjänar pengar på att driva fartyg med billig tjockolja i stället för renare bränsle.
Sedan mitten av 2010-talet har antalet fartyg med så kallade skrubbrar ökat. Enligt en studie från Chalmers som gjordes 2018 fanns 178 fartyg med skrubbrar i Östersjön. Idag räknar forskare med att antalet fartyg med skrubberteknik har fyrdubblats.
En skrubber kan enkelt beskrivas som ett reningssystem för att minska luftutsläpp av avgaser som bildas vid förbränning av tjockolja. Men problemet är att havsvattnet som används i processen bland annat tar upp svavel från avgaserna. Föroreningarna följer med när skrubbervattnet pumpas ut i havet, med försurning som följd.
En skrubber är ett slags reningssystem för avgaser som bildas vid förbränning av tjockolja. Havsvatten pumpas upp och sprejas över avgaserna, vilket gör att utsläppen av svavelföreningar inte når luften. Fartygen följer därmed de krav som infördes av Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, år 2020.
Men ett problem är att vattnet tar upp både svavlet från avgaserna, med kraftig försurning som följd, och föroreningar som tungmetaller och giftiga organiska föreningar. Det förorenade skrubbervattnet pumpas sedan ofta direkt ut i havet.
Tvättvattnet bidrar också till utsläpp av cancerframkallande PAH:er, polycykliska aromatiska kolväten.
Sedan mitten av 2010-talet har antalet fartyg med skrubbrar ökat. Globalt rör det sig om ungefär 5 000 fartyg, vilket motsvarar runt fem procent av den totala fartygsflottan.
En tidigare studie har visat att mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten årligen släpps ut i Östersjön av fartyg med skrubberrening.
– Vi ser en tydlig intressekonflikt, där privata ekonomiska intressen uppnås på bekostnad av den marina miljön i ett av världens mest känsliga hav, säger Anna Lunde Hermansson, forskare vid Chalmers tekniska högskola.
Försämring av marina ekosystem
I en ny studie har forskare räknat på externa kostnader för skrubberutsläppen, men också kostnader för fartygen som investerat i tekniken.
När det gäller försämringen av marina ekosystem visar studien att skrubbervatten-utsläpp mellan åren 2014 och 2022 totalt sett har orsakat samhällsekonomiska kostnader på över 680 miljoner euro, det vill säga över sju miljarder svenska kronor.
De mångmiljonbelopp som går åt för att sanera tjockolja efter grundstötta fartyg, som exempelvis Marco Polo vid Blekinges kust i höstas, finns inte med i beräkningarna.
– Om inte skrubbrarna funnits skulle inga fartyg alls ha tillåtits använda detta smutsiga bränsle. Därför är skrubberfrågan högst angelägen för att driva sjöfarten mot lägre miljöbelastning, säger Anna Lunde Hermansson.
Restriktioner i flera länder
När det gäller fartygsekonomin räknade forskarna på kostnaderna för att installera och underhålla skrubbersystemen, samt på de kostnadsbesparingar företagen kunde göra genom att driva fartygen med billigare och smutsigare bränsle i form av tjockolja. Alternativet hade varit ett dyrare bränsle med lägre svavelinnehåll.
Enligt beräkningarna har majoriteten av flottan som investerat i skrubbrar fått tillbaka sitt satsade kapital. Det innebär att branschen nu tjänar mångmiljardbelopp på att driva fartyg med billig tjockolja i stället för renare bränsle, menar forskarna.
– Från industrins håll framhålls det ofta att rederierna inte ska straffas för att de i god tro investerat i teknik som skulle lösa problemet med svavelutsläpp i luften. Våra beräkningar visar att investeringarna redan är avskrivna och att det därför inte är ett hållbart argument, säger Anna Lunde Hermansson.
Förbud i flera länder
Nyligen har Danmark beslutat att förbjuda utsläpp av skrubbervatten i så kallat territorialvatten, inom tolv sjömil från kusten. Ett flertal länder, till exempel Tyskland, Frankrike, Portugal, Turkiet och Kina, har också beslutat om nationella förbud eller restriktioner.
I Sverige finns idag inget generellt förbud, även om vissa hamnar förbjudit utsläpp av skrubbervatten inom sitt område.
– Vi hoppas nu att frågan ska få prioritet även i den svenska riksdagen. Det här är en lågt hängande frukt för hur vi kan minska vår negativa påverkan på den livsviktiga marina miljön, säger Anna Lunde Hermansson.
Klimatförändringar och torra somrar kan hota tillgången på vatten. Men problemen kan lindras av ett billigt sätt att rena avloppsvatten som till och med skulle kunna drickas, visar en avhandling.
– Jag blev förvånad över att vi nådde så hög vattenkvalitet med en relativt enkel och kort reningsprocess, säger forskaren Maria Takman.
Idag hämtas vårt dricksvatten från grundvatten, sjöar och vattendrag. Men under torra somrar riskerar källorna att sina, något som bland annat kan hota skördarna.
Avloppsvatten renas i nuläget bara så pass mycket att miljön det släpps ut i skyddas. Vanligast är att det skickas ut i havet, sjöar eller floder. Men det skulle kunna renas ytterligare för att kunna användas för bevattning – och till och med att dricka. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
– Det är faktiskt ett mycket dyrare alternativ att avsalta havsvatten, eftersom saltjonerna är så små och svåra att filtrera bort. Molekylerna i avloppsvatten är större. Därför är det relevant att börja se avloppsvatten som en resurs, säger Maria Takman som doktorerat inom vattenförsörjnings- och avloppsteknik vid Lunds tekniska högskola.
Skärpt EU-direktiv
Det förekommer att avloppsvatten återanvänds i en del länder med torka. Men kunskapen om effektiva reningsmetoder är ändå begränsad, enligt forskaren Maria Takman.
Men allt snabbare klimatförändringar kan ändra på situationen och inom EU kommer snart ett nytt avloppsdirektiv. Enligt det ska återanvändning av avloppsvatten främjas. Stora reningsverk ska även rena bort organiska mikroföroreningar, till exempel läkemedel.
Billigare metod fungerar bra
Den vanligaste tekniken för att producera dricksvatten från avloppsvatten är omvänd osmos, som kan liknas vid ett tajt filter. Men metoden är dyr och energikrävande.
Maria Takman har, tillsammans med Österlen VA, i stället utvärderat en betydligt billigare metod i ett reningsverk utanför Kivik i Skåne.
Först renas avloppsvattnet med en membran-bioreaktor följt av granulerat aktivt kol. Som ett sista steg har vattnet desinficerats med ultraviolett ljus i ett labb på Lunds universitet.
Renades från skadliga ämnen
Två studier har analyserat vad som blev kvar av hundratals kemikalier och mikroorganismer som bakterier. Resultatet var över förväntan, enligt Maria Takman.
– Mina resultat visar att vi fick bort nästan alla de skadliga ämnena vi analyserade. Förenklat kan man säga att aktivt kol tar bort kemikalier medan UV-ljuset oskadliggör mikrober, säger hon och fortsätter:
– Det visar att ett reningsverk som enbart är tänkt att rena avloppsvatten faktiskt skulle kunna klara alla gränsvärden för dricksvattenkvalitet med hjälp av en förhållandevis enkel extra process.
Låga halter läkemedelsrester
Avhandlingen visar även att halterna av läkemedel var låga.
– Men eftersom det saknas gränsvärden för läkemedel, som förekommer i högre koncentrationer i avloppsvatten jämfört med i grundvatten och sjövatten, kan vi inte säkert säga hur låga koncentrationerna behöver vara. Tyvärr hade vi inte möjlighet att analysera virus.
Förhoppningen är det renade avloppsvattnet i ett första steg ska kunna användas till en vattenkiosk, där tankbilar kan hämta vatten till parker eller åkrar.
– En ytterligare förhoppning är att det görs utredningar för lämpliga gränsvärden på fler föroreningar, så att vi säkert vet att vattnet kan användas, säger Maria Takman.
Äldre med kriminell bakgrund löper högre risk att drabbas av en demenssjukdom. Risken är särskilt stor hos personer som begått allvarliga brott och suttit i fängelse.
En avhandling i psykologi vid Örebro universitet har undersökt hur en kriminell livsstil påverkar hälsan på sikt.
Forskaren Carmen Solares Canal har utgått från registerdata om personer som är äldre än 50 år. Hon har även samlat in uppgifter om domar och hälsa. Totalt rör det sig om drygt 3,5 miljoner personer, varav 800 000 personer med kriminell bakgrund.
Det visade sig att äldre som begått grova brott, blivit dömda flera gånger eller fått långa fängelsestraff har betydligt högre risk att drabbas av både demens och kognitiv svikt.
– Troligen beror det på att personer som begår allvarliga brott oftast har levt under svåra omständigheter. Deras fysiska och psykiska hälsa är oftast sämre än hos den övriga befolkningen och utbildningsnivån är låg. Alla dessa faktorer ökar risken för att utveckla demens senare i livet, säger Carmen Solares Canal vid Örebro universitet.
Arv och miljö påverkar
I en delstudie har hon undersökt hur gener och familjerelaterade miljöfaktorer påverkar kopplingen mellan demenssjukdom och beteenden som kriminalitet, drogmissbruk och aggressivitet.
– Vi kunde visa att släktingar till personer med kriminell bakgrund löper en högre risk att utveckla demens. Det gäller föräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar och farbröder.
Enligt avhandlingen är dock risken påtagligt högre för föräldrar.
– Den ökade risken för demenssjukdomar påverkas av en kombination av genetiska faktorer, miljöfaktorer i hemmet, samt hälsa och psykosociala problem under livets lopp, säger Carmen Solares Canal.
Hälsoproblem är vanligare
Hennes studier visar också att äldre kriminella överlag drabbas av flera hälsoproblem jämfört med andra äldre. Det handlar bland annat om alkohol- och drogmissbruk, depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, stroke och cancer.
– Det ger oss en ökad förståelse för hur en kriminell livsstil påverkar individers hälsa när de blir äldre. Kunskapen kan också användas för att utveckla olika förebyggande strategier inom den offentliga sektorn och kan vara till nytta för alla som arbetar med äldre som har ett brottsligt förflutet, säger Carmen Solares Canal.
En avhandling visar hur tandlossning, parodontit, skulle kunna upptäckas tidigare. Dessutom kan en god bakterie bli vapen mot de skadliga bakterier som orsakar sjukdomen.
Parodontit är en inflammation i tandköttet som oftast orsakas av att bakterier samlas runt tänderna. Det kan leda till att benen i käken bryts ned och tänderna lossnar. Hälften av den vuxna befolkningen har parodontit i olika stadier.
– Tandlossning länkas också till en rad andra sjukdomar som alzheimer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, säger Anna Svärd som är forskare inom biomedicin vid Örebro universitet.
Det är alltså viktigt att upptäcka och behandla sjukdomen i tid. För att ställa diagnos krävs idag undersökning och röntgen. Behandlingen, som ofta är livslång, består i att ta bort plack och tandsten.
Guld i små mängder
Det finns ett behov av att hitta nya metoder för att kunna diagnostisera parodontit snabbt. I en studie, som ingår i en avhandling, har Anna Svärd använt nanopartiklar av guld.
– Jag visar att nanopartiklarna av guld kan känna av små mängder av bakterier som är en vanlig orsak till parodontit. Den metoden kan alltså vara ett sätt att upptäcka sjukdomen i god tid, säger Anna Svärd.
God bakterie bekämpar skadlig
I en annan studie har hon undersökt hur en peptid från den goda bakterien Lactobacillus plantarum kan påverka en annan bakterie, Porphyromonas gingivalis, som är en vanlig orsak till parodontit.
– Studien visar att en särskild form av denna goda bakterie trasar sönder höljet till bakterien som orsakar tandlossning. Resultatet tyder på att det finns förutsättningar för att kunna utveckla en ny behandlingsmetod, säger Anna Svärd.
En ny AI-baserad metod kan snabbt identifiera giftiga kemikalier genom att bedöma molekylernas struktur. Det här kan bidra till bättre kontroll av den växande mängden kemikalier i samhället och minska djurförsök, enligt forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet.
Idag finns en omfattande användning av kemikalier både inom hushåll och industriella processer. Många av kemikalierna når vattendrag och ekosystem. Ett exempel är ämnesgruppen PFAS, som bland annat förekommer i brandskum och många konsumentprodukter som återfunnits i både grund- och dricksvatten.
Kemikalier orsakar i förlängningen en mängd negativa effekter hos både människor och andra organismer.
Dessa problem uppstår trots omfattande regleringar för kemikalier och krav på tidskrävande laboratorietester som ofta innebär djurförsök. Nya kemikalier tas dessutom fram i snabb takt, och en stor utmaning är att tidigt avgöra vilka som är så giftiga för människor eller miljön att användningen måste begränsas.
Ny metod för snabb bedömning
Forskare på Chalmers och Göteborgs universitet har nu utvecklat en metod som förenklar identifieringen av giftiga kemikalier. Metoden gör det möjligt att bedöma molekyler snabbt och kostnadseffektivt med hjälp av artificiell intelligens, AI.
– Med vår metod går det att bedöma om ett ämne är giftigt enbart utifrån dess kemiska struktur. Vi har utvecklat och förfinat metoden genom analyser av omfattande information från laboratorietester som gjorts tidigare. Den stora mängden data gör att metoden kan användas för kemikalier som ännu inte testats, säger Mikael Gustavsson, forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet.
För att hålla jämna steg med alla kemikalier som omger oss behövs nya metoder, enligt forskarna.
–Det finns idag fler än 100 000 kemikalier på marknaden, men bara en liten andel har en klarlagd giftighet för människor och miljön. Att bedöma och testa alla sorters kemikalier med dagens system är därför inte realistiskt. Vi ser att vår metod kan vara ett nytt alternativ, säger forskaren Erik Kristiansson vid Chalmers och Göteborgs universitet.
Med hjälp av artificiell intelligens kan forskarna bedöma om kemikalier är giftiga eller inte, enbart utifrån deras molekylstruktur. Illustration: Chalmers
Forskarna har jämfört sin metod med tre befintliga beräkningsverktyg som ofta används idag. De konstaterar att den nya metoden både har högre träffsäkerhet och bredare användningsområde.
– Den typen av AI som vi använder bygger på avancerade metoder för djupinlärning. Den blir kraftfullare ju mer data från experiment den får tillgång till, och kommer att kunna ge betydligt bättre beräkningsbaserade system för att förutsäga giftigheten hos kemikalier. Redan nu presterar vår metod väl så bra som dagens verktyg, säger Erik Kristiansson.
Kan ersätta labbtester
Forskarnas bedömning är att AI-system kommer att kunna ersätta laboratorietester allt mer.
– Det skulle innebära att antalet djurförsök kan minska, liksom kostnaderna för testning. Möjligheten till snabb förhandsgranskning av molekyler kan göra det lättare att utveckla nya och säkrare kemikalier, bland annat för att ersätta befintliga ämnen som är giftiga. Vi tror därför att AI-baserade metoder kan vara till stor hjälp för att undvika negativ kemikaliepåverkan på människor och ekosystem i framtiden, säger Erik Kristiansson.
Enligt forskarna kan metoden bli mycket användbar inom miljöforskningen, liksom hos myndigheter och företag som använder eller utvecklar nya kemikalier. De har därför gjort metoden öppen och tillgänglig för alla.
Mer om: den nya AI-metoden
Metoden baseras på så kallade transformerare, en AI-modell för djupinlärning som från början utvecklades för språkbehandling. Transformerare används till exempel i Chat GPT.
Transformerare kan identifiera egenskaper hos molekylers struktur som orsakar giftighet, på ett mer sofistikerat sätt än vad som tidigare varit möjligt.
Med hjälp av denna information kan molekylens giftighet sedan förutsägas av ett så kallat djupt neuralt nätverk. Neurala nätverk och transformerare tillhör den typ av AI som förbättrar sig själv hela tiden genom att använda träningsdata – i det här fallet stora mängder data från tidigare laboratorietester av tusentals olika kemikaliers effekter på olika djur och växter.
Trötthet, stress, värk, bristfälliga cyklar och lösa föremål i bilar. En ny forskningsstudie har granskat arbetsmiljö och säkerhet när hantverkare och omsorgspersonal reser i tjänsten.
Det är väl känt att att yrkesförare har en utmanande arbetsmiljö med trötthet, stress och långa arbetsdagar. Den mesta forskningen har dock gjorts på lastbilsförare och bussförare, som omfattas av regleringar av kör- och vilotider.
Nu har forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, velat öka kunskapen om andra grupper som också reser mycket i tjänsten. I tre olika studier har risker och säkerhet undersökts bland personal inom hemtjänst och hemsjukvård samt hantverkare.
Hantverkare reser längre sträckor
Rapporten visar att hantverkare generellt reser längre jämfört med omsorgspersonal. De reser däremot vid färre tillfällen och kör oftare för fort.
30 procent av hantverkarna i studierna uppgav att de led av måttliga eller stora besvär av värk och muskelspänningar. Lika många hade ont i nedre delen av ryggen. Mer än var tredje fick otillräckligt med sömn.
64 procent av hantverkarnas bilar hade möjlighet till säker förankring, men i flertalet bilar fanns ändå lösa föremål som kunde utgöra trafikfara, visar rapporten.
– Den bristande lastförankringen är ett resultat som sticker ut. Även om det finns möjlighet till säker förankring är det många som inte bryr sig om det, säger forskningschef Anna Anund vid VTI.
Mer stress bland omsorgspersonal
Bland omsorgspersonalen fanns större problem med stress och sömnighet jämfört med hantverkarna. Nästan hälften uppgav att de led av värk eller muskelspänningar. Många hade också värk i nedre delen av ryggen. 58 procent uppgav att de får för lite sömn. Mer än var femte studiedeltagare hade fått kämpa för att hålla sig vaken minst två till fyra gånger den senaste månaden.
– Det är ett resultat som sticker ut även om det inte är lika höga värden som vi sett i tidigare undersökningar för bussförare, säger Anna Anund.
Få använder cykelhjälm
Bland omsorgsanställda som cyklar i tjänsten använder bara 30 procent ofta, eller ganska ofta, hjälm. Orsaken kan till exempel vara att arbetsgivaren inte tillhandahåller hjälmar eller att man inte vill dela hjälm med andra. De cyklar som används har ofta brister när det gäller till exempel bromsar eller reflexer.
Rapporten mynnar ut i en rad rekommendationer för att förbättra arbetsmiljön och trafiksäkerheten för båda grupperna. Det gäller både förbättrad kompetens, inköp och underhåll av cyklar och elcyklar, inköp och utrustning av motorfordon, lastning och förankring samt förtydligat arbetsmiljöansvar.
– För chefer är det väldigt viktigt att beakta arbetsmiljön och se resorna som en del av arbetet. Det är också viktigt att ta hänsyn till körtiden i schemaläggningen, säger Anna Anund.
Totalt har över 2000 personer inom yrkesgrupperna hantverkare eller omsorgspersonal, deltagit i tre olika typer av studier. Data har samlats in med gps avseende var, när och hur personalen i de olika grupperna körde.
Grupperna har svarat på frågor i en enkät. Forskarna har även gjort djupintervjuer med ett urval personer.
Det här visar rapporten som undersökt de olika yrkesgruppernas resor:
Hantverkare
30 procent uppgav att de led av måttliga eller stora besvär av värk och muskelspänningar, 30 procent att de har ont i nedre delen av ryggen, 37 procent att de får otillräckligt med sömn och 15 procent att de fått kämpa för att hålla sig vakna minst 2-4 gånger den senaste månaden.
Omsorgspersonal
49 procent uppgav att de led av värk eller muskelspänningar, 46 procent att de hade värk i nedre delen av ryggen och 58 procent att de upplevde att de får för lite sömn. 23 procent hade fått kämpa för att hålla sig vakna minst 2-4 gånger den senaste månaden.
Kanske kändes det som att vintern var ovanligt seg i år, men vårens första blommor visar sig ändå tidigare än förr. I år har dock snö i norr sinkat tidiga arter som tussilago, blåsippa och sälg. Det visar resultat från medborgarforskningen Vårkollen.
Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga personer rapporterat in under Valborgshelgen.
Med hjälp av observationerna ges en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i olika delar av landet vid samma tidpunkt varje år. Forskarna kan därför se om – och hur – vårens ankomst påverkas av klimatförändringar.
I år har vårspanarnas rapporter dubblerats, uppger forskarna. Observationer har strömmat in från nästan 2000 platser.
– Vi hoppas så klart att detta bidrar till ett ökat engagemang för våra vilda växter och vad som händer med dem i ett förändrat klimat, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska botaniska föreningen som genomför Vårkollen i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Tidigare lövsprickning
Motsvarande mätningar för 150 år sedan visade att björkarnas lövsprickning startade strax efter Valborg, men då i allra sydligaste delarna av Skåne. Vårkollen visar att det numera är normalt att lövsprickningen når ända upp till Mälardalen vid första maj. Dit har lövsprickningen nått även i år.
– Vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter tidigarelagts ett par veckor sedan 1873. Vi vet att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen, vilket innebär att många fler svenskar än tidigare numera kan njuta av vårblommorna kring Valborgshelgen, säger Ola Langvall, forskare vid SLU.
Flera vårtecken märks även längre norrut jämfört med förr. Den historiska databasen visar att sälg och vitsippa brukade stå i blom i hela Götaland och större delen av Sveland vid Valborg. Numera går gränsen cirka tio mil längre norrut.
Blåsippor.
Fler resultat från Vårkollen
Hägg
Under tidigare perioder började häggen blomma i mitten av maj i sydligaste Skåne, men vissa år har den även börjat blomma tidigt i Svealand. Under årets Valborgshelg fanns däremot bara rapporter om hägg i Skåne.
Tussilago och blåsippor
Tidiga arter som tussilago, blåsippa och sälg började blomma tidigt i år, men i stora delar av Norrland har blomningen stoppats av mycket snö som fortfarande ligger kvar.
Vårkollen visar också att de tidiga arterna fortfarande blommar i stora delar av landet. Under år då våren kommer extra tidigt brukar de ha hunnit blomma över i södra Sverige.
Den invasiva arten renkavle kan innebära ett hot mot skördar. Forskare vid Blekinge tekniska högskola har nu tagit hjälp av drönare och AI för att spåra den svårupptäckta växten.
Renkavle är en invasiv art som kan finnas i vetefält. Gräset är svårt att hitta och förökar sig mycket snabbt.
– Det är som att leta efter gräs bland gräs, säger forskaren Mattias Dahl vid Blekinge tekniska högskola.
Idag besprutar lantbrukare sina fält för att få bort växten som hotar skördarna. I Skåne är vissa fält väldigt angripna av det oönskade gräset.
– Det här gräset minskar skördarna med 30 procent till en början och upp till 60–70 procent om det får riktigt fäste, säger Mattias Dahl.
Drönare spårar gräset
Forskarna vid Blekinge tekniska högskola testar nu en ny metod för att rå på den invasiva växten. För att hitta renkavlen används en drönare som bär på en kamera.
– Drönaren flyger över fälten och tar en mängd bilder med bra upplösning. Bilderna analyseras sedan med hjälp av AI och vi får på så sätt fram var på fälten renkavlen finns, säger Mattias Dahl.
AI-funktionen lär sig hur renkavle ser ut genom att laddas med ett stort antal bilder av det invasiva gräset – från den lilla plantan till färdigväxt gräs.
Forskarna nöjda med resultatet
Projektet har nu kommit halvvägs och forskarna är nöjda med resultatet hittills.
– Vi har lyckats nå 96 procent upptäckningsgrad av renkavle på våra testfält vilket vi är väldigt nöjda med, säger Mats Pettersson, forskare vid Blekinge tekniska högskola.
Tanken är att metoden i förlängningen ska kunna bli till hjälp i dagens precisionsjordbruk. Forskarna har därför samarbetat med rådgivare till lantbruket, lantbrukare och företag.
– Vi skulle kunna förse traktorerna med koordinater med hög precision som information om exakt var bönderna ska bespruta. Det skulle minska mängden besprutning och förhindra att renkavle får fäste, säger Mats Pettersson.
Musik från speldosor och vevpositiv lade grunden till grammofonen. En avhandling har undersökt hur dessa tidiga musikspelare växte fram och spred sig i Norge.
Tekniska aspekter av musikinstrument som speldosor, vevpositiv och spelur är väldokumenterade. Men hur användes de av människor och hur såg spridningsvägarna ut?
Forskaren Mats Krouthén har i en avhandling i musikvetenskap studerat framväxten av tidiga mekaniska musikinstrument i Norge, främst under 1700- och 1800-talen. Det har han gjort genom att undersöka välbevarade instrument på norska museer och söka i mängder av digitaliserade tidningar och litteratur.
– Jag visar hur såväl musikindustrin som de mekaniska musikinstrumenten länge hade erbjudit konsumtionsmönster som kunde tas över av den nya ljudåtergivningstekniken, säger forskaren Mats Krouthén som skrivit avhandlingen vid Göteborgs universitet.
En viktig tes i avhandlingen är att alla uppfinningar har en förhistoria. När Thomas Edison uppfann fonografen för lagring av ljud 1878 var tekniken visserligen ny, men den föregicks av en etablerad distributionskedja under många år.
– Beteendet fanns där under hela 1800-talet: Att köpa en fysisk representation av musiken, låta den släppa taget från avsändaren och transporteras i tid och rum till en mottagare som spelade upp det oförändrade innehållet.
Från speldosor till grammofon
De tvådelade mekaniska instrumenten, som skivspeldosor och så kallade organetter med separata utbytbara skivor, förebådade grammofonskivan, som gjorde sitt intåg i slutet av 1800-talet.
– Perspektivförflyttningen från teknik till beteende öppnar för att gränsen mellan ljudinspelning och spelinstruktioner suddas ut. I bägge fallen sker en fixering av musiken, säger Mats Krouthén.
Psalmer i norska spelur
I avhandlingen har han sett hur musiken för 1700-talets norska golvur, som hade inbyggda spelverk, skilde sig från den internationella repertoaren. I stället för små musikstycken av Händel, Haydn och Beethoven spelades vanligtvis en psalm på norska spelur, innan de slog varje hel timme. Det här är ett arv från senmedeltida katedralers kollektiva budskap.
– Dans och förströelse var annars de vanliga bruksområdena för mekaniska instrument, säger Mats Krouthén.
Både tröst och skryt
Han har även tagit del av dåtidens annonser som innehöll olika säljargument för mekaniska instrument. Enligt beskrivningarna kunde instrumenten erbjuda tröst åt sjuka, upprätthålla moral för upptäcktsresande eller användas för att förundras eller överraskas – men också för att skryta.
I materialet har Mats Krouthén funnit en rik flora av historiska termer på norska för olika mekaniska instrument, som till exempel Fugleorgel, Sangdaase eller Engelsk Positiv.
– Dessa varianter, med små eller stora betydelseförskjutningar, redovisas i avhandlingen som en modell för vidare museiforskning.
Mats Krouthén har i 25 år varit intendent för musikinstrument vid Ringve och Rockheim Musikkmuseum, som är Norges nationalmuseum för musik och musikinstrument.
Forskare kan ha hittat ett nytt sätt att behandla fetma med läkemedelssubstanser som riktar in sig på cellernas kraftverk, mitokondrierna. Det visar en studie på möss.
Mitokondrierna har stor betydelse för hälsan och brukar kallas cellernas egen energifabrik. De omvandlar näringsämnena i mat till energi som behövs för en mängd olika processer i cellen. Mitokondrierna är därför centrala i regleringen av kroppens ämnesomsättning.
Omsättning av fett ökade
Forskare vid Karolinska institutet har nyligen utvecklat läkemedelssubstanser som blockerar mitokondriernas funktion, och därmed cellernas energiproduktion. Syftet har varit att behandla cancer genom att försöka hämma tumörers tillväxt.
Men forskarna har nu sett att dessa läkemedel även har en gynnsam effekt på ämnesomsättningen hos möss.
I en studie behandlades överviktiga möss som fått fettrik kost.
– Fyra veckors behandling ledde det till en oväntad ökning av fettomsättningen, vilket resulterade i en drastisk viktminskning, en minskad fettansamling i levern och återställd glukostolerans, säger Taolin Yuan, postdoktor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.
Vill undersöka effekt på människor
Effekten tyder på att blockering av cellernas energiproduktion skulle kunna motverka obesitas och diabetes typ 2, enligt forskarna.
– Vi siktar nu på att ytterligare undersöka de mekanismer som kan förklara läkemedlens effekt. Vi har också inlett ett samarbete med ett bioteknikföretag för att se om det går att vidareutveckla detta till en behandling för människor, men det kommer att ta många år innan vi vet om det fungerar, säger Nils-Göran Larsson, professor vid Karolinska institutet.
Forskare har upptäckt att enzymer i tjocktarmen kan hjälpa till att ta bort delar som skiljer blodgrupper från varandra. Metoden är ett steg närmare ett universalblod som kan underlätta blodtransfusioner och organtransplantationer.
Blod från olika människor kan inte blandas utan risk för allvarliga konsekvenser, särskilt inom det så kallade ABO-systemet som används för att dela in olika blodgrupper.
Det som skiljer blodgrupperna åt är antigener som sitter på de röda blodkropparnas yta. De finns även i många andra vävnader i kroppen.
Men i vår blodplasma finns antikroppar mot de ABO-blodgruppsantigener man själv inte har. Det här är en utmaning vid till exempel blodtransfusioner och organtransplantationer.
– Fel ABO-grupp på blodet eller organet gör att patientens immunförsvar reagerar. Det leder till att blodet förstörs, vilket i värsta fall kan vara dödligt. Det är därför man normalt inte kan korsa denna så kallade ABO-barriär, säger Martin Olsson, överläkare vid Region Skåne och professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet.
Målet är omgjorda blodgrupper
Ett mål är göra om blodgrupperna A, B och AB till O för att kunna genomföra blodtransfusioner som är oberoende av ABO-grupp.
I tidigare studier har forskare kunnat klippa bort de välkända A- och B-antigenerna, men det har nyligen visat sig finnas okända, förlängda versioner av ABO-antigen som immunsvaret kan reagera mot.
– Det är som att vi tidigare fällt de stora träden i skogen, de kända A- och B-antigenerna, men inte förstått att vi även behöver röja bland undervegetationen där de förlängda antigenerna gömmer sig. Nu förstår vi att båda delar krävs för att vi ska kunna ta fram ett universalblod som fungerar oberoende av patientens ABO-grupp, säger Martin Olsson.
Enzymer från tarmbakterie
I en ny studie har forskarna undersökt olika enzymer från tjocktarmsbakterien Akkermansia muciniphila. Den livnär sig på att bryta ned slemmet som täcker insidan av tjocktarmen.
Med hjälp av tarmbakterien tog forskarna fram en slags enzym-cocktail, som kan klippa bort de yttersta delarna på alla kända ABO-antigener, och även de förlängda antigenerna.
Korstester, som förenklat innebär att man undersöker om blodgruppen är förenlig mellan mottagaren och givaren, visar att metoden med enzym-cocktailen ger ett mycket bättre resultat.
För första gången tar den nya blandningen av enzymer inte bara bort de traditionella A- och B-antigenen, utan även de förlängda varianterna vars betydelse tidigare var helt okänd.
– Vi har visat att principen med en blandning av enzymer fungerar bättre, men vi ser också att det finns behov av ytterligare optimering, säger Martin Olsson.
Steg mot universalblod
Med hjälp av metoden har forskarna lyckats producera universalblod från grupp B-givare med hög träffsäkerhet. De hoppas nu kunna utveckla metoden för att även kunna konvertera det mer komplexa grupp A-blodet. På sikt är målet att producera ABO-universellt blod.
– Vi är stolta över att ha löst gåtan varför det inte räckte att klyva bort de ABO-grupper som vi känt till sedan de upptäcktes år 1900. Men vi är ödmjuka inför utmaningen att bryta igenom ABO-barriären som all transfusionsmedicin byggt på i mer än ett sekel. Vi har arbete kvar att göra med att formulera enzymcocktailen på ett sådant sätt att 100 procent av de behandlade blodpåsarna ska kunna transfunderas som universalblod, säger Martin Olsson.
Forskare vid Luleå tekniska universitet har tagit hjälp av AI för att få bästa tänkbara glid på längdskidor. Med hjälp av metoden kan elitåkarnas skidor testas och anpassas efter väder.
Inom skidåkning har friktion stor betydelse. På elitnivå kan en mycket liten minskning av motståndet mellan skidan och snön påverka tävlingsresultaten avsevärt.
När längdskidor ska väljas ut och prepareras för att minimera friktionen krävs noggrann kontroll av en rad detaljer, till exempel skidans spann, material, slipstruktur och vallningsmetoder. Valen måste anpassas till rådande snö- och väderförhållanden för att säkerställa optimal prestanda.
Bättre glid med hjälp av AI
För att bättre förstå friktionen mellan skidor och snö har forskare vid Luleå tekniska universitet utvecklat en flerskalig AI-baserad modelleringsmetod. Den bygger på att skidans makro- och mikroskopiska egenskaper kopplas ihop.
– Att kombinera rätt skida, struktur och vallningsmetod efter olika väderförhållanden är avgörande för elitskidåkares framgång. Vi har utvecklat en metod som kan beräkna bästa glidet för elitåkare och ge snabba skidor. Samarbetet med att implementera metoderna på landslagsnivå pågår redan, säger forskaren Kalle Kalliorinne, som skrivit en avhandling inom ämnet maskinelement med inriktning mot idrottsteknologi.
Friktion i olika temperaturer
Fälttester i skidspåren visar att beräkningsmetoden fungerar i praktiken. Med hjälp av metoden har forskarna lyckats bestämma och minimera friktionen vid vissa typiska väderförhållanden. De snötemperaturer som undersökts är 3, 9 och 13 minusgrader i pistade spår och utan nederbörd.
Så gjorde forskarna
På makroskalan har forskarna mätt hela skidans geometri med varierande belastning och skapat AI som genererar data till en beräkningsmodell som används för att studera kontakten mellan skidan och snön.
Med hjälp av beräkningsmodellen kan skidans mekaniska egenskaper karakteriseras avseende hur den fördelar ut åkarens tyngd över den främre och bakre glidzonen. I mikroskalemodellen analyseras skidans slipstruktur i kontakt med snökorn som är flera gånger styvare än den mer porösa snön som används i makroskalemodellen.
I mikroskaleberäkningarna får forskarna fram den verkliga kontaktarean och medelavståndet mellan skidans belag och snöytan som används för att karaktärisera skidbelagets slipstruktur.
Resultaten av forskarnas beräkningar är avgörande för utvecklingen av en fullskalig skidtribometer, en typ av kälke med riktiga skidor som medar. Den kan lastas på olika sätt för att efterlikna de förhållanden som åkarna utsätter sina skidor för i spåret.
Med hjälp av skidtribometern kan modellen kalibreras för att uppskatta friktionen och därmed se hur bra skidan glider.
– Våra forskningsresultat hjälper att välja optimala kombinationer av typ av skida och slipstruktur som ger bästa glidet på tävlingsskidor för olika snö- och väderleksförhållanden. Resultaten används redan nu i utvecklingen av nya skidslipar tillsammans med Sveriges Olympiska kommitté, säger Kalle Kalliorinne.
Nya riktlinjer för tidigare igångsättning av gravida har skapat debatt inom förlossningsvården. En ny studie visar att barnmorskornas arbete och yrkesidentitet påverkas negativt.
Enligt nya riktlinjer från 2022 bör förlossningar för gravida, som gått över tiden, sättas igång på konstgjord väg i vecka 41. Det är en vecka tidigare jämfört med tidigare rekommendationer.
Under 2023 blev mer än var fjärde gravid kvinna i Sverige igångsatt.
Risker för dödsfall minskar, enligt studier
De nya riktlinjerna utgår från flera vetenskapliga studier, som visar att antalet barn som dör under en graviditet minskar genom att förlossningen startar tidigare.
– Risker med att gå över tiden kan bland annat vara att moderkakan inte fungerar lika bra som tidigare, vilket i sin tur innebär att barnet kan få svårare att syresätta sig under förlossningen. Om barnet blir för stort ökar också risken för komplikationer för både modern och barnet, säger Gabriel Raoust, överläkare inom obstretik och forskare vid Lunds universitet.
Het debatt om nya rutiner
Men de nya rutinerna har gett upphov till en het debatt om den nya gränsen bör gälla alla gravida kvinnor. En del förlossningspersonal hävdar att de vetenskapliga bevisen för vad som är säkrast för kvinnor med okomplicerade, friska graviditeter inte är entydiga.
Särskilt barnmorskor menar att patienter som sätts igång kan få en sämre och mer smärtsam förlossningsupplevelse jämfört med en normal förlossning. Många uttryckte dessutom oro över eventuella medicinska konsekvenser, till exempel fler kejsarsnitt.
– Efter ett ganska abrupt införande av riktlinjerna blev det plötsligt annorlunda på jobbet. Logistiken på förlossningsavdelningen blev svårare att hantera och många barnmorskor uttryckte ett starkt missnöje. De kände sig förbisedda i det här och många mådde dåligt av se de födande lida på ett annat sätt än när förlossningen startar av sig själv. Kanske riktlinjerna, som hade för avsikt att lösa ett problem, skapade ett annat, oförutsett problem?, säger Gabriel Raoust.
Yrkesidentiteten påverkas
Gabriel Raoust har i en studie undersökt hur det ökade antalet igångsättningar inverkar på läkare inom gynekologi och obstretik samt barnmorskors vardag.
I studien har 240 läkare och 207 barnmorskor svarat på enkäter som visade stora skillnader. Medan läkare tycks opåverkade, upplevde barnmorskor att deras arbete påverkades negativt. Enligt studien tycks de nya riktlinjerna och de direkta effekterna på de födande kvinnorna skapa en samvetskonflikt för barnmorskorna och skada deras yrkesidentitet.
Barnmorskornas perspektiv behövs
Gabriel Raoust pekar därför på betydelsen av att ta in barnmorskornas perspektiv i större utsträckning än vad som tidigare gjorts när det gäller att utforma nationella riktlinjer.
– Läkarna har det slutliga medicinska ansvaret och har historiskt sett, med hjälp av vetenskapliga resultat, oftast haft tolkningsföreträde vid införandet av medicinska riktlinjer. Men vi har ett annat landskap idag, med fler och fler forskande barnmorskor som gör sina egna, vetenskapliga tolkningar, säger Gabriel Raoust och fortsätter:
– Resultaten från vår studie får mig att undrar över i vilken utsträckning vi i svensk förlossningsvård lyckas ta in olika perspektiv och förstå värdet av att lyssna på varandra, säger han.
En liten sten bevisar att en meteorit slog ner på Grönland för ungefär en miljard år sedan. Spåren av kratern är bland de äldsta som hittats på jorden.
Idag finns cirka 200 bekräftade kratrar efter meteoriter som kraschat mot jorden. Åtta av dem finns i Sverige och tolv i Finland. Det innebär att tio procent av alla kända nedslagskratrar i världen. En orsak kan vara att berggrunden är relativt gammal och välbevarad i de två länderna.
Nu har ett internationellt forskarlag hittat en stenbit som är spår av en krater efter ett meteoritnedslag på Grönland. Det är ett ovanligt fynd eftersom nästan 80 procent av ön är täckt av is.
Stenen upptäcktes längs med kanten av inlandsisen i regionen Inglefield Land på nordvästra Grönland.
– Den lilla stenen stack ut bland alla andra stenar och stenblock som täcker det mestadels platta landskapet. Det är en smält sten som bildats av de enorma temperaturer och tryck som uppkommer under ett meteoritnedslag. Det kan mäta sig med de som finns inne i jordens kärna, säger geologen Gavin Kenny vid Naturhistoriska riksmuseet.
Forskare har funnit spår i form av en liten sten, som ses på den infällda bilden. Stenbiten från en nedlagskrater upptäcktes vid inlandsisen på Grönland. Bild: William Hyde/Pierre Beck.
Provet samlades in på Grönland 2019. När stenen analyserades med hjälp av modern elektronavbildningsteknik kunde forskarna bekräfta att den bildats i en nedslagskrater.
En miljard år gammalt
Laboratorieundersökningar visade att nedslaget inträffade för ungefär en miljard år sedan. Då såg jorden mycket annorlunda ut jämfört med idag. Större delen av jordens landmassa låg samlad i superkontinenten Rodinia.
– Vi letade efter zirkonkorn i provet, eftersom dessa uranbärande mineral kan ge precisa radiometriska åldrar. Zirkon används vanligtvis för att tidsbestämma geologiska händelser, men under ett meteoritnedslag kan de enorma trycken och temperaturerna få zirkonkorn att ”återställas” och registrera exakt tidpunkt för ett nedslag, säger forskaren William Hyde, numera forskare vid Lunds universitet.
Oklart var kratern finns
Mycket tyder på att stenprovet kommer från en meteoritkrater inåt land, dold under inlandsis. Men den lilla stenen kan eventuellt härstamma från en annan krater, som forskare tidigare hittat spår från, på nordvästra Grönland.
Enligt forskarna är det aktuella fyndet både överraskande och spännande.
– Studien visar att det är möjligt att upptäcka nya nedslagskratrar genom att leta efter löst material på marken. Detta behövs särskilt vid otillgängliga platser på jorden, som mestadels isbelagda områden på Grönland och Antarktis, säger William Hyde.
Nyblivna och framtida elbilsförare oroar sig ofta för att batteriet ska ladda ur − eller att det tar tid att ladda. Men med rätt vanor behöver detta inte vara ett problem, enligt en studie från Chalmers.
Många elbilsförare håller fast vid sina vanor från tiden när bensinbilen skulle tankas. De kan fastna i att ständigt kontrollera hur många procent som finns kvar i batterierna. Körningen planeras dessutom ofta efter var nästa laddningsstation finns. Det här kan leda till att elbilsförarna känner en ständig oro – så kallad räckviddsångest.
Men det här problemet kan vara ur världen med hjälp av nya vanor.
Tre vanliga beteenden
I en studie har forskare identifierat tre beteenden i samband med att förare laddar sina elbilar:
Koll på bränslemätaren – föraren tankar eller laddar när batteriet håller på att ladda ur.
Planering av laddning – föraren planerar och bestämmer i förväg när och var det är dags att stanna och ladda.
Händelsestyrd laddning – bilen sätts på laddning så snart föraren kommer fram till hemmet eller arbetsplatsen.
Den första modellen, det vill säga hålla koll på bränslenivån, representerar det vanligaste beteendet för att tanka en bensin- eller dieselbil. Den tredje modellen är däremot optimal för en elbilsförare.
− Erfarna elbilsförare har någon specifik utlösande händelse som får dem att ladda bilen, till exempel varje gång de kommer hem eller till jobbet. På så sätt blir laddningen en del av den dagliga rutinen och mindre av en egen syssla, säger Frances Sprei, forskare vid Chalmers.
− Det pratas mycket om hur lång tid det tar att ladda elbilar, men görs det över natten krävs inte mer tid än att stoppa i kontakten. Så det är egentligen bara de långa resorna som kräver planering, fortsätter han.
Laddningsstolpar på rätt plats
För att få fler att anamma denna rutin krävs rätt laddningsinfrastruktur på rätt ställen, enligt studien. De bästa ställena för att ladda länge är antingen hemma eller på arbetsplatsen där människor ändå tillbringar lång tid. Därför behöver laddningsstationer vara tillgängliga där, menar forskarna.
Många europeiska städer satsar på laddningsstationer längs med gator. Men det här riskerar att hamna i konflikt med andra trafikanters intressen, till exempel fotgängare och cyklister.
− För att elbilsanvändare ska kunna använda sina fordon på bästa möjliga sätt behövs regelverk som är anpassade för att människor ska få tillgång till laddningsinfrastruktur nära sina hem eller arbetsplatser, säger Frances Sprei.
Största batteriet inte alltid bäst
Elbilsanvändare frågar sig också ofta hur stort bilens batteri behöver vara för att de ska slippa oroa sig för räckvidden.
− Vi ser ofta påståenden om att batterierna i elbilar måste vara riktigt stora. Men det finns forskning som visar att människor generellt tycker att det är okej med ett något mindre batteri än räckvidden för en bensin- eller dieseltank, eftersom de enda tillfällen som kräver laddning längs vägen är resor som är sex timmar eller längre, säger Frances Sprei och fortsätter:
− Det läggs för mycket tonvikt på de riktigt långa resorna, och det leder till ökade priser på elbilar och ökad resursanvändning i batterierna, säger Frances Sprei.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
