Årets mätning av Kebnekaise sydtopp visar att den minskat med 1,5 meter jämfört med förra året. Det är sjunde året i rad som sydtoppen är lägre än nordtoppen.
Vid den årliga sommmarmätningen, som utförs av Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet, uppmättes Kebnekaises sydtopp till 2088,4 meter över havet. Detta motsvarar en minskning med 1,5 meter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år.
Kebnekaises nordtopp, som är isfri och har en fast höjd på 2096,8 meter, är nu 8,4 meter högre. Det bekräftar ännu en gång att nordtoppen är Sveriges högsta punkt sedan 2019.
Sydtoppen täcks av en toppglaciär vars höjd varierar beroende på hur mycket snö som ansamlas under vintern och hur mycket den smälter under sommaren. De årliga mätningarna görs i slutet av sommaren för att kunna fånga sydtoppens lägsta nivå innan snön börjar falla igen.
2024 smälte toppen med 3,1 meter
Under 2024, som var ett rekordvarmt år, smälte Kebnekaises sydtopp med 3,1 meter.
– Under 2024 minskade inte bara sydtoppen rejält, utan också Storglaciären, som ligger precis intill Tarfala forskningsstation. Aldrig under de senaste 80 åren har massförlusterna på Storglaciären varit så stora som 2024. Men i år, under löpande sommarsäsong, såg vi inga tecken på att Storglaciären var på väg mot ännu ett nytt rekordminus, och därför hoppades vi att även avsmältningen på sydtoppen skulle vara lägre än 2024, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi, i ett pressmeddelande.
Massbalansen* för Sveriges referensglaciärer, där Storglaciären i Tarfala ingår, ska mätas nu i slutet av sommaren.
– Även om glaciärernas massbalans, som kan liknas med ett ekonomiskt bokslut, förväntas visa mindre förluster än 2024, kommer det ändå att bli ännu ett år där glaciärerna går minus.
*Massbalansberäkningar för en glaciär kan jämföras med ett bankkonto där inkomster (snö som tillkommer på glaciären under vintern och så småningom blir till glaciäris) och förluster (snö och glaciäris som smälter under sommaren) räknas ihop för att antingen ge en positiv balans (glaciären växer eftersom inkomster är större än förluster) eller en negativ balans (glaciären krymper eftersom inkomster är mindre än förluster).
Svenska konsumenter är positiva till nya grödor framtagna genom korsningar, visar en undersökning. Resultatet förvånade forskarna eftersom de går tvärt emot uppfattningen att konsumenter är skeptiska till växtförädling.
Tidigare studier från flera länder har visat att konsumenter ofta är negativa till användning av genetisk modifiering i växtförädlingen*, något som lätt kan ge uppfattningen att människor är negativa till växtförädling generellt.
Så visade det sig dock inte vara bland svenska konsumenter när forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökte saken.
– Fler svenska konsumenter än vi väntade oss är positiva till att använda korsningar mellan moderna och traditionella sorters grödor för att förbättra produkternas kvalitet, säger Eva Johansson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande.
*växtförädling innebär att växters dna förändras utifrån människans behov
Många såg korsningar som positiva för slutprodukten
Studien bygger på en enkät där 999 personer fick frågor om hur de ser på korsningar mellan gamla och nya vetesorter. I enkäten fick deltagarna exempelvis ange hur dåligt/bra, obekvämt/bekvämt, negativt/positivt, inte gott/gott, ohälsosamt/hälsosamt, oanvändbart/användbart, farligt/säkert, icke önskvärt/önskvärt det verkar vara för dem att äta spannmål som utvecklats genom korsningar.
Historiska sädesslag kopplas ofta till naturlighet, hantverk, nostalgi och genuinitet, vilket gör dem attraktiva för vissa konsumenter. Att använda modern växtförädling på gamla sorter skulle kunna uppfattas som motsägelsefullt. Men deltagarna tyckte tvärtom att sådana korsningar tillför positiva egenskaper till slutprodukten. 88 procent av de som svarade på enkäten rankade minst en av 13 listade växtegenskaper som relevant.
– Det visar att korsningar mellan moderna och gamla sorter inte är ett så kontroversiellt tillvägagångssätt bland konsumenterna som man kanske skulle kunna tro, säger Eva Johansson.
Motvilja vanligare bland kvinnor och vid lägre utbildningsnivå
57 procent av dem som svarade på enkäten kände till att det fanns både äldre och moderna sorter av spannmål, och den kunskapen ökade med stigande ålder och utbildning.
– I undersökningen kunde vi se att stark motvilja mot växtförädling, ibland beskriven som en form av neofobi, alltså rädsla för det nya, var vanligare bland kvinnor och ökade med sjunkande utbildningsnivå, säger Eva Johansson.
Resultatet visar också att människor i hög grad förknippar växtförädling med högre skördar, motståndskraft mot växtsjukdomar och mildrade effekter av klimatförändringar.
Betydligt färre associerade växtförädling till egenskaper som smak, arom, näringsinnehåll och hälsa.
– Vi identifierade bara en mindre grupp konsumenter som kopplade sensoriska och hälsomässiga fördelar till växtförädling, säger Eva Johansson.
Genom forskning och växtförädling går det att kombinera de moderna sorternas höga avkastning, vilket bidrar till livsmedelssäkerhet, med de äldre sorternas gastronomiska och hälsofrämjande kvaliteter. SLU:s studie visar att konsumenternas inställning inte verkar vara ett hinder för detta.
Modernt vete ger större skördar
Vete står för cirka 30 procent av kalorierna och proteinerna i människans kost och bidrar med viktiga vitaminer och mineraler.
Till skillnad från modernt vete har de gamla sorterna utvecklats genom traditionella urval, utan inblandning av växtförädlingsmetoder baserade på genetiska data. Äldre vetesorter har stor variation i smak och näringsinnehåll, men ger lägre skördar. Under 1900-talet tog den moderna växtförädlingen fart och lantbrukare övergick till att odla nya sorter med hög avkastning på skörden.
Gamla sorter odlas i dag endast som nischgrödor men intresset för dem har ökat på senare år.
Människor rörde sig långt över Europa redan under bronsåldern. Det visar analyser av kvarlevor från mäktiga gravar i Seddin i norra Tyskland. Studien tyder på att flera av de begravda inte kom från trakten – de kan ha vuxit upp i Skandinavien och tillhört en samhällelig elit.
Seddin i norra Tyskland har flera lämningar från bronsåldern. Mest känd är Kungsgraven som upptäcktes runt år 1900.
Nu har forskare för första gången gjort bioarkeologiska undersökningar av mänskliga kvarlevor från området. Genom att analysera ben i innerörat som bevarar kemiska spår från uppväxten – en så kallad strontiumprofil – kunde de se att flera av de begravda personerna tycks ha vuxit upp någon annanstans.
– Vi har nu kunnat fylla en kunskapslucka om bronsåldersbefolkningen i norra Tyskland, genom att undersöka gravarna i Seddin. Resultaten visar att dessa individer hade ett främmande ursprung. Men eftersom de mänskliga kvarlevorna vi undersökt kommer från monumentala gravhögar, representerar de inte hela befolkningen utan bara eliten, säger arkeologiprofessor Kristian Kristiansen vid Göteborg universitet i ett pressmeddelande.
Kan ha vuxit upp i Skandinavien
Enligt forskarna tyder studiens resultat på att Seddin var ett viktigt centrum för internationella kontakter mellan 900- och 700-talen före vår tideräkning.
– Det återspeglas i det faktum att de flesta begravda individer uppvisar en icke-lokal, främmande strontiumsignatur, säger forskningsledaren Anja Frank vid University of Hamburg.
De kemiska spåren som bevarats i skeletten pekar på att personerna i gravarna kan ha vuxit upp i södra Skandinavien, Centraleuropa och möjligen i norra Italien.
– Detta stämmer väl överens med de arkeologiska fynd som visar på en intensifierad handel mellan dessa regioner, fortsätter Kristian Kristiansen.
Mäktig elit rörde sig över kontinenten
– Gravarna och gravgåvorna som studerats tidigare vittnar om att det funnits en mäktig elit i Seddinregionen med tillgång till långväga förbindelser över hela kontinenten, säger Serena Sabatini, arkeolog vid Göteborgs universitet.
Men att många av de bronsåldersmänniskor som begravts i Seddin också verkar ha vuxit upp i andra delar av Europa förvånar forskarna.
– De stora antalet individer som uppfostrats i avlägsna regioner var en överraskning och öppnar upp för nya idéer kring komplexiteten i bronsålderssamhällen, säger Serena Sabatini.
Grundämnet strontium – ett geografiskt fingeravtryck
Genom att mäta strontiumisotoper i innerörats ben – som bildas under barndomen och bevarar kemiska spår från mat och dryck som vi får i oss just under denna period av våra liv – kan man med stor sannolikhet avgöra om en person har vuxit upp i området där den är begravd.
Om strontiumvärdena i benet inte matchar den lokala miljön där personen är begravd, tyder det på att individen vuxit upp någon annanstans. Att exakt avgöra varifrån personen kom är svårare, eftersom flera områden kan ha liknande strontiumvärden. Därför kombinerade forskarna kemiska data med arkeologiska fynd för att snäva in ursprunget.
Forskarna analyserade kremerade kvarlevor från fem gravplatser i Seddinområdet, bland annat den berömda gravhögen ”Wickbold I” från 800-talet före vår tideräkning. Individerna tros ha tillhört det övre skiktet i samhället eftersom de begravts i pampiga gravhögar.
Tätt packade som gnistrande bikupor i rymden. Så ser de klotformiga stjärnhoparna av hundratusentals stjärnor ut. Deras ursprung har länge varit ett mysterium, men nu kan forskare för första gången avslöja hur de uråldriga och gåtfulla stjärnsystemen bildas.
Klotformiga stjärnhopar har varit kända sedan teleskopet uppfanns på 1600-talet. De finns runt de flesta galaxer och nästan 200 har hittats kring Vintergatan. Trots att den här typen av stjärnhopar verkar utgöra en naturlig del av galaxer har deras ursprung gäckat astronomer, och inga teorier har ännu kunnat förklara hur de bildas.
Men tack vare ett internationellt samarbete har forskare, bland annat från Lunds universitet, lyckats lösa gåtan.
Krock mellan galaxer
En ny studie som bygger på kosmologiska superdatorsimuleringar visar att dvärggalaxer – små och ljussvaga galaxer med förhållandevis få stjärnor – spelar en avgörande roll.
– När galaxer krockar med varandra blir det möjligt för gas mellan galaxerna att komprimeras och skapa de klotformiga stjärnhoparna. Galaxkrockar var mycket vanliga i det tidiga universum, och små galaxer är mycket vanligare än stora galaxer. Dessa två faktorer gör dvärggalaxer till rena fabriker för klotformiga stjärnhopar, säger Oscar Agertz, astronomiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Den här stjärnhopen har fått namnet M2 och ligger 37 000 ljusår från jorden. Bild: Nasa, Esa, STScl, A. Sarajedini, University of Florida.
Mörk materia inget problem
Ett huvudbry för forskarna har tidigare varit att klotformiga stjärnhopar tycks sakna mörk materia, som tros vara en stor del av universums massa. Hur gas kunnat samlas så tätt och bilda stjärnor i det tidiga universum utan hjälp av mörk materia har inte varit uppenbart.
Men nu visar astronomernas datormodeller att det här inte alls är ett problem.
– Klotformiga stjärnhopar bildas inte där den mörka materian är som tätast, i galaxens centrum. De kan nämligen bildas utanför galaxens centrum, och till och med långt utanför sin värdgalax när denna krockar med andra galaxer. Detta gör att stjärnbildande gas kan komprimeras till de höga densiteter som behövs, säger Oscar Agertz.
Ny typ av dvärggalax
Med hjälp av simuleringar och avancerade modeller har forskare kunnat följa hur dvärggalaxer bildats från Big Bang fram till idag. Forskarna har också upptäckt en ny typ av objekt – klotformiga stjärnhopsliknande dvärggalaxer. De har egenskaper som placerar dem mitt emellan vanliga stjärnhopar och dvärggalaxer. Dessa objekt kan ge nya ledtrådar om galaxernas utveckling och om förhållandena i universums tidiga historia.
– Bildandet av klotformiga stjärnhopar har varit ett mysterium i hundratals år, så att kunna lägga till ytterligare kontext kring hur de bildas är fantastiskt. Dessutom är det väldigt spännande att kunna hitta en helt ny klass av objekt i simuleringarna, särskilt eftersom vi redan har identifierat en handfull kandidater som existerar i Vintergatan, säger forskaren Ethan Taylor vid Surrey’s School of Mathematics and Physics som lett studien.
Nästan alla bröstcancerpatienter opereras i armhålan för att se om sjukdomen spridit sig till lymfkörtlarna. Men nu har forskare vid Lunds universitet utvecklat en AI-baserad metod som kan identifiera patienter med låg risk – och därmed minska behovet av ingrepp. Resultaten visar att över 40 procent av dagens operationer skulle kunna undvikas.
Vid en bröstcancerdiagnos görs ofta en mindre operation i armhålan för att undersöka om cancern spridit sig till lymfkörtlarna. Syftet är att bedöma prognos och välja rätt behandling. Ingreppet kan dock orsaka smärta, svullnad och känselbortfall.
Ungefär var femte patient med bröstcancer har spridning till armhålan. Hos övriga cirka 80 procent är lymfkörtlarna fria från cancer.
Skonsammare metoder utvecklas
Vid Lunds universitet pågår projektet NILS (Non-invasive lymph node staging) – ett flerårigt forskningsamarbete som undersöker hur artificiell intelligens kan användas för att förutsäga risken för metastaser.
– I dag görs ett separat ingrepp i armhålan, så kallad portvaktskörtelbiopsi, för att bedöma spridning till lymfkörtlar. Med NILS som utgångspunkt skulle vi i stället, utifrån patient- och tumördata, kunna göra en mer individbaserad riskbedömning redan före operationen, berättar Lisa Rydén, professor i kirurgi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i ett pressmeddelande.
– Om risken är låg skulle en operation i armhålan, i dialog med patienten, kunna avstås. Om den är hög skulle vi planera för kirurgi. Det skulle vara ett steg mot mer personcentrerad vård där varje åtgärd har tydlig nytta för just den patienten, fortsätter hon.
AI tränas för att analysera bilder
I en studie har forskarna utvecklat en AI-modell för att analysera mammografibilder som tas rutinmässigt i samband med en bröstcancerdiagnos.
– I den aktuella studien har vårt fokus legat på att förutse risken för metastaser i armhålan, säger Lisa Rydén.
Bilder från mer än 1200 kvinnor i Skåne som fick en bröstcancerdiagnos och opererades mellan 2009 och 2017 användes. Gemensamt för deltagarna var att sjukdomen var i ett tidigt skede.
Söker ledtrådar i stort material
AI-modellen tränades att analysera hela mammografibilden, inte enbart tumörområdet. Genom att tolka bredare information kunde modellen beräkna risken för att cancern spridit sig.
– Först fick AI-modellen bland tiotusentals mammografibilder lära sig deras grundstruktur, som kanter, textur och former. Sedan tränades den att hitta särskilda ledtrådar till cancer, såsom tumörens gränser. Till sist fick den ett ”helhetstänk” genom att ta med annan viktig patientinformation, som ålder och tumörtyp, för att mer korrekt kunna förutsäga metastasrisken, säger Daqu Zhang, doktorand vid Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.
40 procent kan slippa ingrepp
AI-modellen användes för att avgöra om lymfkörtlarna var fria från cancer. Resultaten visar att portvaktskörtelbiopsi hade kunnat undvikas i 41,7 procent av fallen.
– Den här studien pekar på att man genom att använda AI-modellen i stället för att operera alla patienter kan vi ringa in dessa drygt 40 procent av patienterna där man kan avstå från ingreppet, säger Lisa Rydén.
Hoppas på tidig riskbedömning
Sverige sticker ut internationellt med regelbunden allmän bröstscreening. Runt 67 procent av de svenska bröstcancerfallen upptäcks vid mammografiscreening hos kvinnor mellan 40 och 74 år.
Förhoppningen är att AI-modellen i framtiden ska kunna användas redan vid mammografiundersökningar för att bedöma risken för spridning till lymfkörtlar. Det skulle göra det möjligt att anpassa behandlingen direkt utifrån risken.
– I ett drömscenario skulle man kunna få mycket mer information om tumörstadium och prognos från de diagnostiska mammografibilderna. Vår artikel fokuserar på spridning till lymfkörtlarna, men i pågående internationella studier kan bildmönstret även förutse prognos, säger Lisa Rydén.
En köttproducent lanserar vegetariska köttbullar – hur blev det så? I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet undersökt hur växtbaserade köttsubstitut kunde tåga in i matbutikerna, trots svagt politiskt stöd.
För 20 år sedan var vegetariska alternativ sällsynta i svenska matbutiker. I dag fyller vegetarisk korv, filéer och vegobullar hela hyllmeter. En ny studie från Uppsala universitet visar hur det här blev möjligt utan politisk styrning.
− I studien visar vi att omställning till mer hållbar mat kan drivas fram av företag, konsumenter och civilsamhälle, trots att det finns lite politiskt stöd – men att fokus då hamnar på vissa typer av livsmedelsprodukter och inte på andra, säger Thomas Lennerfors, professor i industriell teknik vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Köttsubstitut hellre än linssoppa
Enligt forskarna har utvecklingen drivits av det som kallas praktisk legitimitet – att köttsubstituten haft tydliga fördelar för både konsumenter och producenter. De vegetariska alternativen har blivit accepterade eftersom de är enkla att laga, har ett rimligt pris och är lönsamma att tillverka.
Forskarna pekar samtidigt på att vissa av de här köttliknande alternativen har brister när det gäller näringsinnehåll. För många konsumenter skulle det både vara billigare och mer hälsosamt att laga vegetarisk mat från grunden – som till exempel en linsgryta – i stället för att välja en färdig vegoburgare med mycket dressing.
− Men det finns inget större fokus på att förändra matvanorna i den riktningen. I stället har tyngdpunkten legat på att introducera nya vegetariska köttlikande produkter riktade till folk som annars äter mycket kött, säger Helena Fornstedt, postdoktor vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik vid Uppsala universitet.
Fyra händelser har drivit på förändringen
Studien bygger på intervjuer med 41 personer som på olika sätt arbetat med växtbaserad mat i Sverige. Forskarna har pratat med entreprenörer, produktutvecklare, kockar, bönder, forskare, inköpare, journalister och personer inom offentlig sektor. De har också gått igenom tidningsartiklar, rapporter och vetenskapliga studier.
Genom forskarnas intervjuer blir det tydligt hur en del företag ökat sitt engagemang för hållbar mat och alternativa proteinkällor efter att ha inspirerats av rapporter och dokumentärer som fått medial uppmärksamhet.
Forskarna pekar på fyra händelser som varit särskilt viktiga för utvecklingen:
1
2006 släpper FN rapporten Livestock’s Long Shadow som belyser köttproduktionens miljöpåverkan. Samma år får klimatfrågan ökad uppmärksamhet genom den amerikanske demokraten Al Gores dokumentär An Inconvenient Truth och den brittiska Stern-rapporten som visar att det blir dyrare att ignorera den globala uppvärmningen än att motverka den. Detta sätter fart på engagemanget i Sverige och många börjar arbeta för att minska köttkonsumtionen.
2
2012 börjar Livsmedelsverket inkludera hållbarhetsaspekter i sina vetenskapligt grundade näringsrekommendationer. Bland annat rekommenderas en konsumtion av högst 500 gram rött kött per vecka.
3
2015 lanseras Oumph i Sverige – den första växtbaserade produkten med en textur som påminner om kött. Lanseringen ökar intresset för köttsubstitut och lockar privata investerare. Samma år publiceras livsmedelsbranschens managementkonsulter MacLean en proteinskiftesrapport. Rapporten leder till en artikelserie i Svenska Dagbladet, vilket i sin tur ledder till att ”proteinskiftet” blir ett nyord 2016.
4
2016 antas en svensk livsmedelsstrategi. För första gången sedan EU-inträdet hamnar fokus åter på svensk matproduktion. Strategin innebär också att offentlig finansiering för forskning och innovation kring växtbaserad mat börjar bli mer tillgänglig.
Utvecklingen kan snabbas på
Studien visar att många små handlingar kan leda till systemförändring och att det går att skapa legitimitet för mer hållbar mat. Men forskarna menar att utvecklingen skulle kunna gå snabbare med ett tydligare politiskt engagemang.
– En mer drivande politik och tydligare myndighetsinsatser skulle kunna påskynda och styra utvecklingen på flera sätt. Det kan handla om rekommendationer från myndigheter, liknande Livsmedelsverkets kostråd, eller forskningsfinansiering som skapar bättre förutsättningar för goda och näringsrika produkter. Utvecklingen kan också främjas genom lagar, skatter och subventioner – till exempel köttskatt eller stöd till växtbaserade alternativ, säger Helena Fornstedt.
För tidigt födda och barn med kroniska sjukdomar har länge pekats ut som särskilt sårbara för svår RS-virusinfektion. Men en ny studie visar att även friska, fullgångna spädbarn har en hög risk att bli svårt sjuka och behöva intensivvård. Nu införs nya riktlinjer som innebär att alla nyfödda ska erbjudas förebyggande behandling med antikroppar.
RS-virus är en vanlig orsak till luftvägsinfektioner hos små barn och leder varje år till omkring 2 000 sjukhusvistelser i Sverige. Nu har forskare analyserat data från över 2,3 miljoner barn födda mellan 2001 och 2022 – för att ta reda på vilka som löper störst risk för allvarliga komplikationer eller död till följd av infektionen.
Det är sedan tidigare känt att för tidigt födda barn och barn med kroniska sjukdomar löper ökad risk för svår sjukdom. Även spädbarn under tre månader är särskilt utsatta. Däremot har det varit oklart hur ofta tidigare friska barn drabbas allvarligt av RS-virus.
Friska bebisar kan drabbas hårt
Nu visar en ny registerstudie från Karolinska institutet att den största gruppen bland barn som behövde intensivvård eller längre sjukhusvistelse var under tre månader gamla, tidigare friska och födda efter fullgången graviditet.
– I utformandet av behandlingsstrategier är det viktigt att ta hänsyn till att även friska spädbarn kan drabbas hårt av RS-virus. Det positiva är att det nu finns förebyggande behandling som kan ges till nyfödda barn och även vaccin som kan ges till gravida, säger Giulia Dallagiacoma, läkare och doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Forskarna identifierade flera faktorer som kan kopplas till ökad risk att behöva intensivvård eller dö. Barn som var födda på vintern eller hade syskon i åldern 0–3 år eller en tvilling hade ungefär tre gånger högre risk. Barn som var små vid födseln, eller hade en underliggande sjukdom, hade en nästan fyrfaldig riskökning.
Siffror från studien
Totalt diagnostiserades 1,7 procent av de 2,3 miljoner barnen som ingick i studien med RS-virusinfektion. Av dem hade knappt 12 procent (4 621 barn) ett allvarligt sjukdomsförlopp.
Medianåldern för barn som behövde intensivvård var knappt två månader. Majoriteten hade ingen bakomliggande sjukdom.
Nya riktlinjer ska skydda alla nyfödda
Från och med den 10 september 2025 kommer alla nyfödda barn i Sverige att erbjudas förebyggande behandling med antikroppar under RS-virussäsongen. Läkemedlet fungerar ungefär som ett vaccin och skyddar mot svår RS-virusinfektion i cirka ett halvår.
– Vi vet att flera underliggande sjukdomar ökar risken för svår RS-virusinfektion, och det är dessa barn man hittills riktat in sig på att skydda med den förebyggande behandling som funnits tillgänglig. Men studien belyser att en stor del av de barn som behöver intensivvård på grund av sin RS-virusinfektion, faktiskt är tidigare friska, säger Samuel Rhedin, ST-läkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och docent vid Karolinska institutet.
– Därför är det positivt att, när man nu får bättre förebyggande läkemedel, väljer att bredda definitionen av riskgrupper och erbjuda även tidigare friska spädbarn ett skydd under RS-säsongen, fortsätter han.
Vedeldning är en stor utsläppskällan i Sverige till små hälsoskadliga luftföroreningar. Utsläppen i bostadsområden kan ha stor lokal påverkan på luftkvaliteten – men de kommer att minska framöver, i takt med att äldre vedpannor och kaminer byts ut mot nya som släpper ut mindre. Det visar IVL Svenska Miljöinstitutets beräkningar.
Luftföroreningar är en av de största miljöriskerna för människors hälsa – och partiklar, som bland annat kommer från förbränning, är den luftförorening som har störst negativ effekt. Vedeldning är den största utsläppskällan i Sverige till så kallade PM2,5, små hälsoskadliga luftföroreningar.
– Även om partikelhalterna i Sverige har minskat de senaste årtiondena så överskrider de fortfarande både miljökvalitetsnormer och WHO:s gränsvärden, så det återstår mycket arbete för att minska halterna. Partiklar påverkar vår hälsa men även klimatet och miljön i stort, säger Ingrid Mawdsley, luftexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram scenarier för hur utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser kommer att utvecklas fram till år 2050.
Utsläppen från vedeldning kommer att minska
Resultatet visar att utsläppen av PM2,5 från vedeldning kommer att minska framöver, i takt med att äldre pannor, kaminer och vedspisar byts ut mot nya som i regel har lägre utsläpp. Ekodesigndirektivet som började gälla 2020 för vedpannor och 2022 för kaminer och vedspisar innebär krav på verkningsgrad och utsläpp av bland annat partiklar för nya produkter.
Men även moderna eldstäder kan släppa ut stora mängder partiklar, så det är fortsatt viktigt att elda rätt.
– Höga koncentrationer av partiklar återfinns oftast utmed hårt trafikerade vägar, men även lokalt, i tätbebyggda områden, kan vedeldning utgöra den största källan till partikelföroreningar och det finns all anledning att arbeta vidare med att minska utsläppen, säger Tomas Gustafsson, luftexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
– En stor osäkerhet i utsläppsberäkningar och scenarier ligger i antaganden om hur man eldar och hur olika eldningsbeteenden påverkar utsläppen. Vi vet att partikelutsläppen kan vara flera gånger högre om man eldar med fuktig ved eller på fel sätt då det kan bildas väldigt mycket partiklar. Men det saknas information om hur man eldar och eftersom detta påverkar utsläppen till sådan hög grad är det viktigt att få mer kunskap.
Partiklar från vägtrafik väntas öka
Resultatet visar också att utsläpp av partiklar och sot från de flesta andra källorna, som industrier, sjöfart, arbetsmaskiner och vägtrafikens avgaspartiklar, också förväntas minska framöver.
Däremot väntas slitagepartiklar från vägtrafiken öka i takt med att trafikmängden ökar. Slitage från vägar påverkas i stor utsträckning av användningen av dubbdäck.
Utsläpp av slitagepartiklar från bromsar och däck ska för första gången att regleras i och med utsläppskraven i den nya EU-förordningen Euro 7 som börjar gälla första juli 2028.
Vår musiksmak blir smalare när vi blir äldre, visar en studie. Bland annat blir nostalgi en stark drivkraft och musiken som man lyssnade på som ung följer med som ett ”ljudspår till livet”.
Musik är en stark identitetsmarkör – men vad vi lyssnar på förändras med åldern. Resultaten är kanske inte så förvånande, men nu är det vetenskapligt belagt för första gången.
En internationell studie från Göteborgs universitet, Jönköping University och University of Primorska i Slovenien har undersökt människors musiklyssningsvanor under 15 års tid.
Resultatet visar att yngre användare lyssnar brett på samtida populärmusik och följer trender i populärkulturen. I skiftet från tonåren in i vuxenlivet breddas musikvanorna – fler artister och genrer utforskas, och lyssningen blir alltmer varierad. Med stigande ålder smalnar detta spektrum sedan av, samtidigt som musikvalen blir mer personliga och präglade av tidigare upplevelser.
– När du är ung vill du uppleva allt. Du åker inte till Roskildefestivalen bara för att lyssna på ett visst band, men när du blir vuxen har du oftast hittat en musikstil som du identifierar dig med. Topplistan blir mindre viktig, säger Alan Said, docent i datavetenskap på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Nostalgi är en viktig drivkraft
Forskarna använde sig av data från musiktjänsten Last.fm där användare delar sina musiklyssningsvanor från exempelvis Spotify. På så sätt kan de skapa en personlig musikprofil och få överblick över sitt lyssnande. Eftersom användare av Last.fm kan ange sin ålder när de registrerar sig, kunde forskarna knyta lyssningsvanorna till ålder.
Studien omfattar drygt 40 000 användare och datan innehöll över 542 miljoner lyssningar av drygt 1 miljon olika låtar.
– I studien kan vi följa hur musiklyssnandet förändras över en längre tid, när företag som Spotify försöker ta fram musikrekommendationer till sina kunder tittar de inte nödvändigvis på användarnas beteendeförändringar genom livet, säger Alan Said.
Resultatet visar att musiklyssnandet fortsätter att förändras genom livet. I medelåldern och framåt blir nostalgi en stark drivkraft, musiken från ungdomsåren följer med som ett ”ljudspår till livet”. Hos äldre lyssnare blir mönstret dubbelt. De fortsätter att ta del av ny musik, men återvänder samtidigt gång på gång till låtar från sin ungdom.
Musiksmaken blir också mer unik ju äldre lyssnaren är. Tonåringar kan hitta många gemensamma favoritlåtar med sina jämnåriga kompisar. Det blir svårare med åldern. Grannen lyssnar på death metal för hela slanten, medan du är insnöad på Genesis eller reggae.
– De flesta 65-åringar ger sig inte ut på en musikalisk upptäcktsresa, säger Alan Said.
Förbättrade rekommendationer
För företag eller personer bakom ett rekommendationssystem, som exempelvis Spotifys förslag på ny musik till sina användare, innebär studiens resultat viktiga utmaningar och möjligheter.
Den här typen av analyser av människors lyssnande över hela livet har inte varit möjliga förrän nu – helt enkelt för att det är först nu som det finns tillräckligt lång tid av digitalt musiklyssnande att studera.
– En tjänst som rekommenderar samma typ av musik på samma sätt till alla riskerar att missa vad olika grupper faktiskt vill ha. Yngre lyssnare kan gynnas av rekommendationer som blandar de senaste hitsen med förslag på äldre musik de ännu inte upptäckt. Medelålders lyssnare uppskattar en balans mellan nytt och bekant, medan äldre vill ha mer skräddarsydda rekommendationer som speglar deras personliga smak och nostalgiska återhöranden, säger Alan Said.
Skamkänslor kan försämra livskvaliteten hos personer med långvariga mag- och tarmbesvär. Enligt en studie spelar skam en viktig roll i samspelet mellan fysiska symtom och psykiskt mående.
En studie vid Örebro universitet har undersökt hur skamkänslor påverkar personer med Disorders of Gut-Brain Interaction (DGBI), som är en grupp sjukdomar med långvariga mag- och tarmbesvär utan tydlig medicinsk orsak. Ett exempel är IBS.
Studien utgår från kunskapen att psykiskt mående och magbesvär hänger ihop. Svåra symtom kan försämra det psykiska måendet, och psykisk ohälsa kan i sin tur förvärra de kroppsliga symtomen.
– Vi vet också att mag- och tarmbesvär kan uppfattas som något att skämmas över eftersom det finns en fördömande attityd i samhället, ett stigma, som kan leda till att den enskilde känner skam, säger Inês Trindade, forskare inom psykologi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Symtom påverkar livet
Personer med DGBI kan drabbas av symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor och svullen buk. Många undviker viss mat och sociala sammanhang för att slippa obehag eller för att dölja sina besvär. De fysiska problemen samverkar med psykisk ohälsa som ångest, depression och sämre livskvalitet.
Totalt deltog över 2 400 svenska personer i studien. 537 av dem uppfyllde kriterierna för en DGBI-diagnos kopplad till besvär med tarmen.
Mycket skam försämrar livskvaliteten
Studien visar att graden av skam påverkar livskvaliteten. Personer som kände mycket skam hade sämre livskvalitet än andra med lika svåra fysiska symtom.
– Vi visar att skam är en viktig förklaring, en mekanism som kopplar dessa mag- och tarmbesvär till att må psykiskt dåligt och till nedsatt livskvalitet. Det finns också en direkt påverkan mellan symtom och psykiskt mående, som inte går via skam, säger Inês Trindade.
Empati och medkänsla viktigt
Hon betonar att skam är en naturlig känsla hos oss människor, men den kan också ha en nedbrytande effekt och leda till flera negativa psykiska tillstånd. Ett exempel är att man undviker kontakt med andra.
Inês Trindade ser möjliga effekter för vården, även om bemötande inte ingick i studien. Hon baserar sin tolkning av resultatet på tidigare forskning.
– Empati och medkänsla är viktiga som botemedel mot känslor av skam. Ett erkännande av patientens upplevelse och att visa sitt intresse är ett sätt att stötta för att komma vidare. Tiden spelar roll, även om det bara är tio minuter. Det är ingen lyx, utan en del av den evidensbaserade behandlingen, säger Inês Trindade.
Studien vid Örebro universitet är ett samarbete med forskare vid Göteborgs universitet.
I dag finns inga läkemedel mot de flesta virus som orsakar sjukdomar hos människor. En ny studie visar dock att peptider från probiotiska bakterier kan hämma virus som orsakar bland annat TBE och covid-19.
– Det kan förändra hur vi bekämpar virusinfektioner i framtiden, säger Abubakr Omer, forskare i medicin vid Örebro universitet.
I sin avhandling har Abubakr Omer undersökt om så kallade plantariciner kan användas för att bekämpa virusinfektioner. Plantariciner är små peptider som produceras av den probiotiska bakterien Lactobacillus plantarum.
– Dessa bakterier har länge varit kända för sina antibakteriella egenskaper, men min forskning visar att de också är effektiva mot virus, säger Abubakr Omer.
Studien visar att det särskilt är en plantaricin, PLNC8 αβ, som kan bryta ner virusmembran utan att skada mänskliga celler.
– Eftersom denna plantaricin bryter ner virusmembran på ett effektivt sätt fungerar den särskilt väl mot virus med ett lipidhölje, som SARS-CoV-2, som orsakar covid-19 och flavivirus som TBE och Zika, säger Abubakr Omer.
Resultatet visar också att PLNC8 αβ kan bidra till att reglera den inflammatoriska och immunologiska responsen i kroppens celler. På så sätt kan den dämpa skadlig inflammation – en viktig faktor vid svåra virusinfektioner som covid-19, där en överaktiv immunrespons kan leda till livshotande komplikationer.
Ett steg närmare en ny typ av läkemedel
Traditionella antivirala läkemedel riktar ofta in sig på specifika virus och kan snabbt sluta fungera på grund av mutationer. Plantariciner angriper istället virusmembranet som inte är lika utsatt för mutationer.
– Eftersom PLNC8 αβ har både antibakteriella och antivirala egenskaper kan den användas för att behandla saminfektioner som orsakas av både bakterier och virus. Men mer forskning behövs för att ge stöd åt våra resultat och bättre förstå den exakta verkningsmekanismen hos peptiden vid sådana tillstånd, säger Abubakr Omer.
I framtiden kan plantariciner bli nässprejer eller inhalationsläkemedel mot luftvägsvirus som influensa och covid-19, eller som en del i kombinationsbehandlingar tillsammans med antivirala läkemedel.
– Vi är fortfarande i början av den här forskningen och det behövs fler studier för att förstå mekanismerna i detalj och utveckla säkra och effektiva läkemedel. Men resultaten kan lägga grunden för en ny generation antivirala läkemedel som kan rädda liv vid framtida virusutbrott.
Klimatpolitik – till exempel koldioxidskatter – har starkt stöd i länder med lägre inkomster och välfärd. Men när resurserna är begränsade prioriterar människor satsningar på akuta behov i vardagen framför klimatet.
En studie har undersökt hur invånare i sju stora låg- och medelinkomstländer, som även kallas det Globala Syd, prioriterar mellan klimatpolitik och andra samhällsbehov.
Undersökningen med 8400 deltagare gjordes i Chile, Colombia, Indien, Kenya, Nigeria, Sydafrika och Vietnam. Till skillnad från traditionella enkäter där deltagarna bara ombeds instämma i olika påståenden, fick man här göra direkta val mellan olika områden för statliga satsningar.
Klimatet får stå tillbaka
Resultatet visar att klimatpolitiken anses viktig, men att hälsa, utbildning och fattigdomsbekämpning ofta prioriteras högre när resurserna är begränsade.
Enligt forskarna ger den här metoden en tydligare bild av den allmänna opinionen.
– När man bara frågar om klimatförändringarna är viktiga blir svaret nästan alltid ja. Men när människor måste göra avvägningar hamnar klimatet ofta bakom mer akuta frågor som sjukvård och jobb, säger forskaren Gunnar Köhlin, ansvarig för det globala forskarnätverket Environment for Development på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Högt förtroende för forskning
Studien visar också att kunskaperna om klimatfrågor i de undersökta länderna inte ligger långt efter nivåerna i rikare delar av världen.
Deltagarna uppgav även att de har störst förtroende för vetenskapen som källa till information om klimatet – högre än för regeringar, företag eller medier.
Intäkter bör öronmärkas
Stödet var särskilt starkt för att intäkter från koldioxidskatter ska gå till satsningar på hälsa och utbildning, snarare än att användas för att balansera statsbudgeten eller delas ut direkt till hushållen.
– En förståelse för hur människor i det Globala Syd tänker kring klimatförändringarna är oerhört viktig. I dessa länder bor majoriteten av jordens befolkning. De är också väldigt utsatta för effekterna av klimatförändringarna och samtidigt viktiga aktörer när vi letar efter lösningarna, säger Gunnar Köhlin.
Studien har genomförts av Environment for Development med hjälp av undersökningsföretaget YouGov. Resultaten ger beslutsfattare och forskare underlag för att bättre förstå hur klimatpolitik kan utformas i utvecklingsekonomier där behoven är många och resurserna begränsade.
Flyttfåglar flyger mest effektivt om de håller en måttlig hastighet. Det är också det tempo fåglarna använder under sina långflygningar för att spara energi, visar en studie på näktergalar.
När näktergalarna lämnar Sverige i slutet av sommaren och styr mot södra Afrika flyger de inte i full fart. De håller i stället en jämn takt. Det här är ingen slump, enligt en studie från Lunds universitet.
Medelfart mest effektivt
Flyttfåglar tillbringar hundratals timmar i luften under sina långa resor. Hittills har forskare trott att flygfarten inte spelar så stor roll och att energin används lika effektivt oavsett hastighet. Men nya försök i vindtunnel med näktergalar visar att det inte stämmer.
– Vi har upptäckt att näktergalarna inte är lika effektiva vid alla hastigheter. Deras effektivitet är som högst vid en medelhög flyghastighet – cirka 7–8 meter per sekund – alltså varken vid mycket låga eller mycket höga hastigheter, säger Pablo Macías Torres, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
En flaxande näktergal i flygexperiment som gjordes i Lunds universitets vindtunnel. Bild: Animal Flight Lab Lund
Tidigare modeller har antytt att fåglar omvandlar ungefär 23 procent av sin metaboliska energi – den energi som kroppen frigör från mat genom ämnesomsättningen – till flygning. De nya resultaten visar att maxvärdet ligger närmare 15 procent, och att det framför allt beror på hur fort fågeln flyger.
– Vår studie visar att energieffektiviteten varierar och når sitt maximum vid medelhög hastighet – så alla hastigheter är helt enkelt inte lika effektiva, säger Pablo Macías Torres.
Ökad förståelse för fåglarnas prestation
Resultaten ger även forskarna de hittills mest träffsäkra uppskattningarna av hur mycket energi fåglar faktiskt använder när de flyger. De kan också bidra till att ta fram mer exakta modeller över fåglars flygning– och bättre förstå hur små fåglar klarar av sina långa resor över hela kontinenter.
– Att förstå fåglars flygeffektivitet hjälper oss att uppskatta de anmärkningsvärda fysiologiska anpassningar som gör det möjligt för fåglar att erövra luften och genomföra extraordinära långdistansflyttningar, som till exempel näktergalarnas imponerande flygning söderut, säger Pablo Macías Torres.
Granbarkborrar är ökända för att döda miljontals träd i Sverige. En studie visar nu att de också påverkar skogens mikroklimat under trädkronorna. Angripna skogsområden kan värmas upp med så mycket som två grader under sommardagar, men lövträd kan hjälpa till att kyla ner drabbade områden.
Under de senaste decennierna har utbrott av insekten granbarkborre spridit sig och intensifierats över hela Europa och Sverige. Det har lett till stora konsekvenser för skogen och skogsbruket, i takt med att stora arealer av döda granskogar har brett ut sig.
– Vi har länge vetat att varma, torra somrar ökar utbrotten av granbarkborre, men i den här studien visar vi också att granbarkborrarna själva påverkar det lokala klimatet i skogen, säger Caroline Greiser, landskapsekolog vid Institutionen för naturgeografi och Bolincentret för klimatforskning på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Forskare vid Stockholms universitet har mätt hur skador från granbarkborrar påverkar mikroklimatet i skogen, både under trädkronorna och vid deras yta. Undersökningarna genomfördes på olika platser i Södermanland.
Resultaten tyder på att ökade granbarkborre-angrepp inte bara är en konsekvens av klimatförändringar, utan också bidrar till att förändra mikroklimatet. Lokalt ökar uppvärmningen där träden dödats av insekterna.
Oväntade iakttagelser
Temperaturen under trädkronorna i skogen är ofta lite svalare under dagen och varmare under natten jämfört med öppna landskap, vilket gör att en skog kan buffra extrema temperatursvängningar. Forskarteamet satte upp sensorer som mätte lufttemperaturen på 31 platser i fem naturreservat för att kunna studera hur mikroklimatet ändrades längs en gradient från helt friska bestånd till komplett angripna bestånd.
I ett av områdena, Ekeby naturreservat, skapade forskarna också temperaturkartor över trädkronornas temperatur med hjälp av drönare. Forskarna kunde då se att döda träd i genomsnitt var över två grader varmare än levande träd under soliga dagar, och att dessa ”skelettskogar” med döda träd lät mer värme nå undervegetationen på grund av mer solinstrålning och förmodligen mindre avdunstning. Det kan leda till dominoeffekter på skogens biologiska mångfald, trädplantornas överlevnad och även påverka människors hälsa under värmeböljor.
Forskarna gjorde också två oväntade iakttagelser:
– Där det fanns fler lövträd som björk eller asp var uppvärmningseffekten under dagen mycket mindre. Och tvärtemot våra förväntningar blev nätterna i angripna skogar inte kallare. Krontäckningen räckte ändå till för att bromsa värmeutstrålningen under natten – vilket innebar att dessa bestånd fortfarande kunde skydda unga träd och andra arter från frost, säger Caroline Greiser.
Blandning av träd i skogar viktigt
Resultaten kan vara användbara för hur man kan bedriva skogsbruk i ett varmare klimat.
– Vår studie visar varför vi behöver diversifiera våra skogar. Blandade bestånd med fler lövträd är inte bara mindre sårbara för angrepp av granbarkborre, utan hjälper också till att hålla skogen svalare efter angreppet, säger Caroline Greiser.
Enligt forskarna verkar döda träd ge ett liknande skydd mot nattfrost som levande träd och kan därför lämnas kvar istället för att huggas ner.
– Vi hoppas att forskningen kan ge en vägledning till hur beslut tas när det gäller hanteringen av angripna skogar i naturskyddsområden och hur skogsavverkning kan gå till, något som är viktigt i en tid av mer frekventa extremväder och skadedjursutbrott.
Kan en färg målad på hustak ersätta luftkonditionering? Det hoppas forskare som utvecklat ett nytt material som reflekterar solens strålar och sänker temperaturen inomhus. Enligt en studie kan färgen – som tagits fram med hjälp av AI – ge både energibesparingar och skydd mot värmeböljor.
Under soliga dagar kan byggnader snabbt bli varma när de absorberar stora mängder av solens strålning. Nu har forskare från USA, Kina, Singapore och Sverige utvecklat avancerade, tunna metamaterial som både blockerar solstrålning och avger värme – något som sänker inomhustemperaturen. Ett av materialen kan appliceras som färg, antingen genom att målas eller sprutas på ytor.
– Ett tak som målats med det specialdesignade materialet höll en inomhustemperatur som var 5,6 grader lägre än en annan byggnad målad med konventionell vit färg, säger Max Yan, universitetslektor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
AI snabbade på process
Metamaterial är konstgjorda material med egenskaper som överträffar naturliga material. Tidigare har utvecklingen av kylande metamaterial varit en långsam process där forskare tvingats prova sig fram.
I den nya metoden har forskarna använt maskininlärning och artificiell intelligens för att snabbt få fram tusentals komplexa strukturer med rätt egenskaper – att reflektera solljus och avge värme. Bland dessa väljs sedan de mest lovande alternativen ut utifrån hur kostnadseffektivt de kan tillverkas i stor skala.
Kan minska elförbrukning
Enligt studien kan den nya färgen ge stora energibesparingar genom att minska behovet av luftkonditionering. Beräkningar visar att om färgen appliceras på taket till ett typiskt fyravåningshus i Bangkok, med en takyta på 780 kvadratmeter, skulle cirka 12 000 kilowattimmar el kunna sparas per år. Färgen kan även användas på exempelvis bilar, tåg eller maskiner.
Behovet av effektiv kylning ökar i takt med att klimatet förändras och värmeböljor blir både vanligare och mer intensiva.
– Den här typen av material kan bidra både till bättre levnadsmiljöer och stora energibesparingar, säger Max Yan.
Enligt forskarna kan den AI-baserade metoden anpassas för länder med kalla vintrar genom att designa tunna material eller färger som istället bidrar till att bevara värme inomhus.
Ett läkemedel som används mot diabetes typ 2 och fetma kan kanske också hjälpa vid kokainberoende. Forskare har i försök på råttor sett att behandlingen minskar både användning av kokain och återfall.
Semaglutid är ett av världens mest förskrivna läkemedel vid typ 2-diabetes och övervikt. Nu visar en studie att det också minskar råttors intag av kokain, dämpar deras motivation att fortsätta använda drogen och minskar risken för återfall.
Studien bygger på försök där råttor lärdes att själva ta kokain. Med semaglutid minskade droganvändningen med i genomsnitt 26 procent och risken för återfall med 62 procent. Forskarna mätte även hur villiga råttorna var att anstränga sig för att få mer kokain, där motivationen minskade med 52 procent med semaglutid.
– Våra resultat visar att ett redan etablerat läkemedel påverkar centrala beteenden vid kokainberoende. Förhoppningen är att detta kan leda till nya behandlingsmöjligheter för människor, men det krävs kliniska prövningar innan vi vet om effekten finns även hos patienter, säger Cajsa Aranäs, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Kan minska belöningskänslan
En möjlig förklaring till studiens resultat är att läkemedlet gör det svårare för kokain att höja dopaminnivåerna i hjärnan, och därmed minskar belöningskänslan. Hur semaglutid påverkar hjärnan är ännu inte helt klarlagt, men forskare vet att det kan påverka både aptit och belöningssystem.
– Det finns ett stort behov av läkemedel mot kokainberoende. I dag saknas helt farmakologiska behandlingar och återfallsrisken är mycket hög. Om resultaten från råttstudierna håller i kliniska prövningar kan semaglutid bli det första läkemedlet som kompletterar psykologiska behandlingar och stödinsatser, säger Elisabet Jerlhag, professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Semaglutid är ett läkemedel av typen GLP1-analoger. I dag finns flera godkända GLP-1-läkemedel, men semaglutid är mest känt.
