Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi, och hans forskargrupp har studerat hästens nedärvning på fädernet genom att med en helt ny metod analysera Y kromosomen (det hanliga genetiska bidraget). Till deras förvåning fann de ingen genetisk variation alls – trots att ett mycket stort material av hästraser från hela världen analyserades. Närmare 15 000 byggstenar i Y kromosomen hos ett 50-tal hingstar bestämdes. Alla nu levande hingstar tycks alltså härstamma från en enda hingst, som levde för inte alltför länge sedan.
För några år sedan undersökte Ellegren hästens mitokondrie-DNA, som nedärvs endast från moder till avkomma. Han fann att det finns ett hundratal separata genetiska utvecklingslinjer för hästen. Resultaten publicerades i Science för några år sedan och gav upphov till teorin att hästen tämjdes på flera håll i världen ungefär samtidigt. De nya resultaten gör att tolkningen måste revideras och väcker frågor om den tidiga människans liv, menar Hans Ellegren.
– Kan människan redan för 6000 år sedan då hästen tämjdes ha förstått att välja ut särskilt ”bra” hingstar för avel? Dagens hårda avel är ju av sent datum. Eller var det helt enkelt så att det var lättare att fånga och hantera ston och att man därför bara använde ett begränsat antal hingstar? När hästen spreds över världen kan vildston ha korsats in från olika håll, säger han.
De nya rönen presenteras i april-numret av Nature Genetics.
Länk till artikeln:
http://www.nature.com/cgi-taf/DynaPage.taf?file=/ng/journal/vaop/ncurrent/abs/ng1326.html
Kontaktinformation
Kontaktperson: Hans Ellegren, 018-471 6460, 070-425 0637, eller via e-post, Hans.Ellegren@ebc.uu.se
De senaste åren har det gjorts stora forskningsframsteg med så kallad transmutation (se fotnot) av kärnavfall. Därför satsar nu EU 4 miljoner euro på projektet Red Impact. Projektets uppgift är att presentera flera alternativ för att oskadliggöra det europeiska kärnavfallet. De miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna av respektive alternativ kommer att utredas. Stor vikt kommer också också att läggas vid att analysera hur avfallshanteringen påverkas av transmutationsprocessen.
Red Impact koordineras av Kungliga Tekniska högskolan. Från Sverige deltar även Svensk Kärnbränslehantering. Från övriga europeiska länder är stora delar av kärnkraftsindustrin och en lång rad forskningsinstitutioner representerade. Flera av parterna möts i Oskarsham på torsdag
– Red Impact innebär förhoppningsvis ett avstamp för det viktiga arbetet att oskadliggöra kärnavfallet, säger Waclaw Gudowski, koordinator för projektet.
(fotnot)
Transmutation innebär egentligen att man omvandlar ett grundämne till ett annat. I detta sammanhang handlar det om att oskadliggöra kärnavfall genom att klyva de tunga långlivade isotoperna (isotoper = samma grundämne, olika antal neutroner i atomkärnan), till exempel plutonium-239 med halveringstiden 24 100 år, till cesium-137 med halveringstiden 30 år. Detta innebär att lagringstiden kan minska från 300 000 år till cirka 1 000år. (ett tiotal halveringar krävs för att att radioaktiviteten ska vara nere på samma nivåer som uran från början har i berggrunden)
Transmutationsprocessen förstör inte bara kärnavfallet, den ger samtidigt energi som kan tas tillvara. Processen sker i en så kallad underkritisk kärnreaktor där reaktionen är igång bara så länge neutroner tillförs utifrån med hjälp av en protonaccelerator. När acceleratorn slås av stannar reaktionen och det kan aldrig bli en okontrollerad härdsmälta.
De främsta argumenten mot transmutation är kostnaderna och att tekniken kräver att avfallet upparbetas.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Waclaw Gudowski, Professor, Avdelningen för Reaktorfysik, KTH
08 – 55 37 82 00, 073-507 08 08 wacek@neutron.kth.se
Daniel Westlén, doktorand, 08- 55 37 87 92, 070-631 54 08
( Uppsala universitet har också lagt ut ett PM kring detta. Läs mer https://www.forskning.se/nyheter/default.asp?id=3274 )
I januari 2000 publicerades en artikel i den amerikanska vetenskapstidskriften Science. En forskargrupp hade upptäckt att plutoniumdixod, PuO2, helt oväntat kunde förändras genom oxidation och bilda ett nytt stabilt ämne: PuO2,27.
Det gav upphov till heta diskussioner och en stor osäkerhet i forskarvärlden eftersom man nu kanske stod inför ett nytt radioaktivt ämne med okända egenskaper.
Konsekvenserna av detta skulle bli att det farliga kärnavfallet troligtvis var mycket mer lättlösligt i vatten än man tidigare trott, och därmed mycket mer rörligt. Riskbedömningar man tidigare gjort skulle inte gälla längre.
En forskargrupp på KTH, med folk från KTH, Uppsala universitet och ett forskningsinstitut i Budapest, fick i uppdrag av SKB, Svensk Kärnbränslehantering att studera detta. Det har tagit fyra år och de har gjort avancerade beräkningar för att försöka förklara dessa upptäckter och resultaten anses mycket viktiga.
– Det är goda nyheter. Det verkar som att detta ämne, PuO2,27, inte är stabilt. Det kan bara bildas tillfälligt under speciella omständigheter och därför behövs ingen drastisk förändring av riskanalyserna. Vi har fyllt i några kunskapsluckor och hittat en förklaring till de andra forskarnas upptäckter, säger Pavel Korzhavyi, forskare på KTH Materialvetenskap.
Datorsimuleringar ligger till grund för gruppens resultat och varken Pavel eller hans kolleger har varit i kontakt med något plutonium.
Plutoniumfakta: Rent plutonium reagerar spontant med syre och bildar plutoniumoxid. Det är alltså i den formen plutonium skulle förekomma i naturen om den släpps ut. Vanlig plutoniumoxid, PuO2, är mycket stabilt och svårlösligt. I Sverige finns plutoniumoxid inte rent men som en liten del, cirka 1 procent, inbakat i använt kärnbränsle. Totalt i Sverige finns cirka 5 000 ton använt kärnbränsle.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:Pavel Korzahvyi, forskare KTH: 073-695 49 60 pavel@met.kth.se
David Andersson, doktorand KTH: 08-790 8356, davida@met.kth.se
Börje Johansson, professor i fysik, KTH, 070- 417 54 52 borje@met.kth.se
Lars Werme, SKB, 070-374 39 08, lars.werme@skb.se
I EU-länderna dödas 47 000 människor i bilolyckor varje år. Det är som om en jumbojet skulle störta var tredje dag. Sådana skrämmande siffror kräver en allt starkare satsning på krocksäkerhet. Modern optimeringsteknik, baserad på så kallade finita element-metoder, kan ge oss säkrare bilar till en betydligt lägre utvecklingskostnad.
En studie utförd vid LiU:s avdelning för hållfasthetslära i samarbete med Saab Automobile AB visar att det går att få ned beräkningstiden till en fjärdedel, jämfört med traditionella optimeringsmetoder. I sin doktorsavhandling beskriver Marcus Redhe 26 utvärderingar som han genomfört av en kollisionsmodell med en Saab 9-3. Den optimeringsteknik som användes kallas Space Mapping. Till grund för beräkningarna låg ett krockprov av amerikansk modell där bilen körs med 56 km/h rakt in i en stel barriär.
Genom att plåttjockleken varierades i sju av bilens krockupptagande komponenter, minimerades inträngningen av material i kupén med 32 procent.
– Effektiva optimeringsmetoder är ett viktigt verktyg för bilindustrin. Utmaningen är att hela tiden öka säkerheten i bilarna samtidigt som utvecklingstiderna kortas. Att på traditionellt vis optimera konstruktioner där varje alternativ testas för sig är för långsamt och leder inte alltid till den bästa lösningen, säger Tomas Sjödin, ansvarig för krocksimuleringar på Saab Automobile.
Marcus Redhes avhandling heter ”On Vehicle Crashworthiness Design Using Structural Optimization”.
Kontaktinformation
Marcus Redhe kan nås på 0733-195606, e-post marre@ikp.liu.se
Sådana har nu tagits fram i en avhandling från Lunds universitet. Författaren Agneta Fänge är arbetsterapeut i grunden, och kan med sin avhandling hjälpa de kollegor ute i kommunerna som sysslar just med bostadsanpassningsärenden.
I avhandlingens huvudstudie har arbetsterapeuterna i Kristianstads kommun hjälpt till att samla in data om drygt 130 personer före och efter att de fick bostadsanpassning.
– Åtgärderna visade sig i huvudsak nå sitt syfte, säger Agneta Fänge, som ser bostadsanpassning som en viktig del av rehabiliteringen. Den har också en förebyggande verkan: genom att ta bort miljöhinder i bostaden gör man det lättare för människor att hålla sig så friska och rörliga som möjligt. Alla kanske inte kan klara sig utan hjälp, men om bostaden är rätt utformad blir hjälpbehovet mindre och vardagsaktiviteterna lättare för både boende och anhöriga.
Agneta Fänge understryker också att framtidens bostäder bör vara utformade så att de så långt möjligt underlättar vardagen för de boende. Detta skulle kunna minska behovet av framtida bostadsanpassningar. Resultaten i avhandlingen kan användas som underlag för en sådan bostadsplanering.
Lundaforskaren leder nu ett tvåårigt projekt i Kristianstads kommun där dessa tankar omsätts i praktiken. Projektet handlar bl a om att bygga upp en kommunal databas om bostäders tillgänglighet och om bostadsanpassningsärenden, bedöma bostadsanpassningsärenden med ett särskilt testinstrument samt sprida information om dessa frågor inom plan- och byggsektorn, socialtjänsten med mera.
Avhandlingen heter Strategies for evaluation of housing adaptations och läggs fram den 19 mars. Agneta Fänge träffas på tel 046-222 19 72 eller aaf@arb.lu.se. Se även länken nedan för en sammanfattning av avhandlingen.
Det finns flera sätt att sammanfoga konstruktionselement i trä, till exempel genom limning, bultar, skruvar och spik. Spikade förband är enkla att tillverka och har den fördelen att en stor yta av träet belastas, vilket minskar risken för lokala sprickor. Nackdelen med spikade förband är att det krävs många spikar när stora krafter ska överföras.
När ett spikat förband går sönder sker det oftast på ett mjukt och kontrollerat sätt, brottet är vad man kallar duktilt. Om man placerar spikarna för tätt eller använder för många spikar på en liten yta kan ett fenomen uppstå som kallas klossbrott.
Detta brott är hastigt och kontrollerat (alltså sprött) men sker dock endast när man belastar förbandet i dragning parallellt med träfibrerna, något som är relativt ovanligt.
I ett bärverk bör spröda brott undvikas, helt enkelt eftersom de sker helt utan förvarning. Vid ett ras får därför de människor som befinner sig inne i byggnaden inga signaler om att bärverket är på väg att kollapsa.
I avhandlingen Plug shear failure in nailed timber connections – Avoiding brittle and promoting ductile failures behandlar Helena Johnsson det spröda klossbrottet, beskriver dess natur samt utvecklar en modell för beräkning av när klossbrott inträffar,
Klossbrott finns inte beskrivet i den svenska byggnadsnormen i dag. I den europeiska byggnadsnormen finns ett informativt annex där klossbrott beskrivs, men resultaten i avhandlingen, med vilken Helena Johnsson disputerar den 19 mars, visar att den beskrivningen är ofullständig.
I avhandlingen definieras gränser för när klossbrott kan uppstå och rekommendationer ges för att i möjligaste mån undvika brottformen.
Helena Johnsson är född i värmländska Sunne 1973 och gick byggteknisk linje på Älvkullegymnasiet i Karlstad.
Hon inledde sina universitetsstudier med diverse fristående kurser i bland annat matematik och engelska och läste därefter ett år på Byggnadsingenjörslinjen vid Karlstads universitet.
Därefter flyttade Helena Johnsson till Luleå där hon tog civilingenjörsexamen inom Väg- och vattenbyggnad 1998.
Samma år inledde Helena sina doktorandstudier, först på Avdelningen för stålbyggnad, därefter på Avdelningen för träbyggnad i samband med att avdelningen delades i två.
Hon presenterade sin licentiatuppsats 2001 och disputerar som sagt för avläggande av teknologie doktorsexamen den 19 mars.
Upplysningar: Helena Johnsson, tel. 0920-49 28 60, helena.johnsson@ce.luth.se eller pressansvarig Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@adm.luth.se
Priset skall gå till en feministisk forskare vars forskning bedöms irritera den patriarkala ordningen, dvs. vara som en Tagg i Ordningens RumpA. Pristagaren skall vidare identifiera sig själv som kvinna.
Priset består av en statyett i form av en gyllene tagg.
Feministföreningen T.O.R.A delade lördagen den 6 mars ut TORA-Taggen till professor Maud Eduards med motiveringen:
Mottagaren av årets TORA-tagg har under lång tid bedrivit forskning som stör och irriterar den rådande patriarkala ordningen. Hon har envist stått fast vid positionen att kvinnors politiska handlingar gör skillnad, och att rättigheter är något som kvinnor kollektivt måste erövra. Hon har också till vår förtjusning och patriarkatets fasa placerat frågan om huruvida män finns på den akademiska (och politiska) dagordningen.
Om pristagaren: Professor Maud Eduards är verksam vid Statsvetenskapliga institutionen. Hon har främst forskat om kvinnors politiska organisering och om kvinnors villkor för politiskt handlande. På senare tid har hon gett ut boken ”Förbjuden handling” (Liber, 2001) och medverkat i ”Än män då?” (Atlas Akademi, 2004). För närvarande arbetar hon med frågor om våld mot kvinnor i krig och fred, där hon bland annat har skrivit om 11 september ur ett feministiskt perspektiv. Hon skriver också på en bok om den svenska kvinnorörelsen under det senaste seklet.
Professor Maud Eduards har varit den drivande kraften i att bygga upp en feministisk forskningsmiljö vid Statsvetenskapliga institutionen. Med tre professorer, flera disputerade forskare och ett antal doktorander utgör denna miljö en unik och framstående miljö för feministisk statsvetenskaplig forskning.
För ytterligare information kontakta Ulrika Thomsson, ordförande, tfn 08-16 30 80, e-post: ulrika.thomsson@statsvet.su.se eller Maria Jansson, informationsansvarig, tfn 08-16 26 2 6, e-post: maria.jansson@statsvet.su.se
Volymtillväxt och inväxning är viktiga aspekter på beståndsutveckling och föryngringsdynamik vid brukande av olikåldrig granskog. Syftet med Dillon Chrimes avhandlingsarbete var att bestämma hur beståndsvolym påverkar volymtillväxt under olika skötselmetoder och hur kronslutenheten och blåbärsförekomst påverkar beståndsföryngringens höjdtillväxt i granskog. Data från försökslokaler vid Ätnarova (Gällivare), Hammerdal (Östersund), och Siljansfors (Mora) användes.
Resultaten visade att volymtillväxten ökade med beståndsvolymen och att inväxningen var större än mortaliteten, om än på en låg nivå. Beståndsföryngringens höjdtillväxt visade starkare samband med kronslutenhet än med grundyta och volym. Efter att ha klippt blåbärsris omkring granföryngring blev höjdtillväxt en sämre.
Det är fredagen den 12 mars kl 10.00 som Bachelor of Science Dillon Chrimes, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, presenterar sin avhandling Beståndsutveckling och föryngringsdynamik i skötta olikåldriga granskogar (Stand Development and Regeneration Dynamics of Managed Uneven-aged Picea abies forests in Boreal Sweden).
Disputationen avser skoglig doktorsexamen. Opponent är professor Jean-Philippe Schütz, Dept Umweltwissenschaften, ETH-Zentrum, Zürich, Schweiz. Lokal: Per-Ove Bäckströms sal, SLU i Umeå (Skogis).
Kontaktinformation
Mer information: Dillon Chrimes, inst för skogsskötsel, SLU i Umeå.
Telefon: 090-786 90 68
E-post: Dillon.Chrimes@ssko.slu.se
I sin avhandling undersöker Attila Lajos ”vad som egentligen hände” kring den räddningsverksamhet som bedrevs i Budapest i slutet av andra världskriget. Han sätter in Raoul Wallenbergs verksamhet i ett större sammanhang och visar att det också förekom många andra räddningsaktioner i Budapest vid denna tid. Inte minst ungerska judar medverkade i verksamheten. Attila Lajos diskuterar antisemitismen i Ungern, och han visar hur både den svenska och den ungerska utrikes- och inrikespolitiken mot slutet av kriget anpassades till en situation där de allierade troligen skulle komma att segra och bestämma villkoren efter kriget. Det var framförallt denna anpassning som skapade de nödvändiga förutsättningarna för lyckade räddningsaktioner i Budapest. Även vissa ungerska och tyska nazister i Budapest försökte anpassa sig till denna kommande situation och samverka kring räddningsaktionerna. Attila Lajos diskuterar vidare i vilken mån Raoul Wallenberg var den store hjälten och om de ungerska judarna bara var handlingsförlamade offer.
Attila Lajos är född och uppvuxen i staden Kolozsvár (Cluj) i f.d. ungerska Transsylvanien, som idag tillhör Rumänien. Han studerade historia och filosofi på den ungerska delen av Universitetet ”Babes-Bolyai” i sin hemstad. Han kom till Sverige första gången 1990, men etablerade sig definitivt 1995. Han fortsatte sina studier i historia och religion vid Växjö universitet och anställdes där som doktorand i historia 1999. Attila Lajos forskning är inriktad på migrationshistoria, idéhistoria, frågor kring Förintelsen samt central- och östeuropeisk historia. Han har bland annat skrivit en rad bokrecensioner i Historisk Tidsskrift och Invandrare & Minoriteter.
Avhandlingen ”Hjälten och Offren. Raoul Wallenberg och judarna i Budapest”, försvaras fredagen 12 mars, klockan 13:15. Disputationen äger rum på Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Opponent är fil. dr Tommie Sjöberg, Malmö Högskola.
För ytterligare upplysningar kontakta:
Attila Lajos, telefon: 0470 -70 82 40, 0372-134 04, 0731-51 52 53, e-post: attila.lajos@hum.vxu.se eller attila.lajos@tiscali.se.
Beställ boken från författaren eller:
Gunilla Sundén, Svenska Emigrantinstitutet, telefon: 0470-201 20, e-post: info@swemi.nu
Men det är inte bara sjukskrivningar som folkhälsovetarna ska arbeta med. Befolkningens ökade alkoholkonsumtion, dåliga kostvanor, rökning, brist på motion och stress kommer i framtiden leda till så stora hälsoproblem att hälso- och sjukvårdens resurser inte kommer att räcka till, och folkhälsovetarna ska arbeta för förbättringar inom alla dessa områden. En annan viktig arbetsuppgift är att minska hälsoskillnaderna mellan olika grupper i samhället. Det är inget tvivel om att folkhälsovetarna behövs.
– Folkhälsovetarna kommer att arbeta med folkhälsosamordning och till exempel hälsoekonomiska frågeställningar i både offentlig och privat sektor, säger universitetslektor Gunnel Hensing, som är ordförande i nämnden som tagit fram utbildningen.
Programmet är på tre år, med möjlighet att läsa ytterligare ett år för en magisterexamen. För intresserade kommer det även efter avslutad grundutbildning finnas möjlighet att doktorera i folkhälsovetenskap. Utbildningen förbereder för många kvalificerade arbeten med förebyggande och hälsofrämjande uppgifter på lokal, regional, nationell och internationell nivå.
– Vi vill få igång ett samtal kring hur vi som individer kan må bättre och skapa ett samhälle som främjar hälsan, säger Gunnel Hensing.
Utbildningen fokuserar på människors livsvillkor och miljö och vad som påverkar dem, både positivt och negativt. Utbildningen är bred och studenterna läser som huvudämne folkhälsovetenskap och epidemiologi, men i programmet ingår även till exempel hälsoekonomi, genusvetenskap, livsåskådning och pedagogik.
– Folkhälsovetarna kommer med sin speciella kompetens att bli ett viktigt komplement till andra yrkesgrupper som arbetar inom hälsoområdet, säger Gunnel Hensing.
Det folkhälsovetenskapliga programmet som startar höstterminen 2004 är ett helt nytt utbildningsprogram vid Sahlgrenska akademin. Helt i linje med tanken bakom Sahlgrenska akademin tas här vara på kunskaper inom flera av akademins områden för att främja folkhälsan. Ansökan sker till Verket för högskoleservice, senast den 15 april.
För mer information kontakta:
universitetslektor Gunnel Hensing, institutionen för samhällsmedicin, telefon: 031-773 68 62, e-post: gunnel.hensing@socmed.gu.se
universitetsadjunkt Annika Jakobsson, institutionen för samhällsmedicin, telefon: 031-773 68 64, e-post: annika.jakobsson@socmed.gu.se
Se även:
http://www.sahlgrenska.gu.se/utbildning/program/folkh.html
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Växter som vanligtvis är mottagliga för sjukdomsalstrande (patogena) mikroorganismer kan efter påverkan av icke-patogena mikroorganismer inta ett läge av beredskap varifrån försvarsreaktioner snabbt kan aktiveras vid ett angrepp. Denna skyddseffekt benämns inducerad resistens och kan vara lokal eller systemisk, d.v.s. verksam i hela plantan.
Idress Attitalla har använt tomatplantan som modellväxt för att undersöka de mekanismer som är aktiva då växter induceras. Två svampar och en bakterie testades avseende deras förmåga att aktivera försvarsreaktioner i tomat. Plantorna eller den omgivande jorden inokulerades med en inducerande mikroorganism, innan de sedan inokulerades med den patogena svampen. Idress Attitalla studerade kampen mellan den patogena svampen och den biologiskt aktiverande mikroorganism ingående och i detalj. Hon visar att plantans försvarsmekanismer kunde aktiveras både av en mikrob och av ämnen avsöndrade från denna. Undersökningarna har genomförts med biokemiska och molekylära metoder.
Länk till spikbladet: (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4012)
Namn: Idress H. Attitalla
Avhandlingens titel: Biological and Molecular Characteristics of Microorganism-Stimulated Defence Response of Lycopersicon esculentum -L.
Institution: Avdelningen för Molekylär Evolution, Evolutionsbiologiskt Centrum
Opponent: Professor Sadik Tuzun, Auburn University
Disputationen äger rum: Fredagen 12 mars, kl. 10.00 i Lindahsalen, EBC
Kontaktinformation
Idress Attitalla kan nås på 018-471 6430 eller via e-post Idress.Attitalla@ebc.uu.se
Livsmedelsagronom Viktoria Olsson, SLU, kartlägger i sin doktorsavhandling ”Effekterna av RN–allelen och produktionssystem på köttkvaliteten och uppkomsten av heterocykliska aminer i fläskkött” viktiga samband mellan uppfödning och arvsanlag, som kan påverka kvaliteten.
– Jag har velat studera de sammanvägda konsekvenserna av genotyp, uppfödningsform och kön för några av grisköttets teknologiska och nutritionella egenskaper, berättar hon. Den 19 mars disputerar hon vid institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU.
– Vi har länge känt till ett dominant arvsanlag, som finns i grisar av Hampshireras, som är en av faderraserna i de moderna treraskorsningarna. Detta anlag har stor effekt på köttets teknologiska kvalitet hos de här grisarna, säger Viktoria Olsson.
När man tillagar kött kan stekytemutagener, heterocykliska aminer, bildas. Enligt den internationella cancerkommittén IARC kan dessa vara cancerframkallande. Griskött innehåller alla de ämnen som bidrar till uppkomsten av dessa stekytemutagener.
– Men vi vet lite om hur mycket halterna av dessa ämnen varierar inom ett djurmaterial. Kanske kan den stora inverkan som det studerade arvsanlaget har på köttets glykogeninnehåll ha stor effekt på bildningen av stekytemutagener. Samtidigt vet vi fortfarande inte särskilt mycket om vilka preferenser och vanor som människor har när de steker griskött eller hur dessa faktorer påverkar bildningen av stekytemutagenerna, kommenterar Viktoria Olsson sina forskningsrön.
Fettsyrasammansättning
Ett annat område som Viktoria Olsson studerat är grisköttets fettsyrasammansättning. Genom att förändra utfodringen och ge grisar mer fleromättat fett, t ex grönfoder, kan köttets nutritionella värde förbättras till en viss gräns. Men ger man alltför mycket fleromättat fett kan såväl späck som kött få en lös konsistens och köttet riskerar att härskna snabbare.
Vilken uppfödningsform man väljer har liten påverkan på köttets kvalitet. Men i kombination kan grisarnas genotyp, uppfödning och kön ha såväl positiva som negativa effekter på köttet. Så är t ex den vattenhållande förmågan något sämre i ekologiskt producerat kött, som saknade den studerade genotypen, medan köttets fettsyrasammansättning förbättrades i viss mån utan att hållbarheten försämrades av att grisarna gick ute.
En annan slutsats som Viktoria Olsson drar är, att trots att kotletter är en populär rätt, så bidrar den bara i liten grad till det dagliga intaget, när det gäller heterocykliska aminer. Genom att steka kotletterna vid lägre temperatur skulle det dagliga intaget ytterligare kunna reduceras.
Disputationen äger rum den 19 mars kl. 09.15, SLU, Uppsala, Ultuna Loftets hörsal . Agronom Viktoria Olsson, instituionen för livsmedelsvetnskap, SLU.
Opponent: Dr Henrik Andersen, Danish Institute of Agricultural Science, Tjele, Danmark
Kontaktinformation
2004-03-19
kl 9.15 The Effect of the RN Allele and Production System on Meat Quality and the Formation of Heterocyclic Amines in Pork
Mer info: Viktoria.Olsson@lmv.slu.se, tel. 018 – 67 12 26
Avhandlingen består av fem fristående uppsatser, varav de fyra första studerar miljöpolitik ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. I den femte uppsatsen görs en samhällsekonomisk analys av utbildningssektorns produktion.
Miljöpolitik är ekonomisk politik
Resultatet i den första uppsatsen indikerar att myndigheter kan ta hänsyn till olika samhällsekonomiska faktorer när man ställer miljökrav på producenter, trots att detta hänsynstagande inte föreskrivs i miljölagstiftningen. Alla människor i samhället tillskriver miljön ett pris och därför är den en ekonomisk faktor som måste införlivas i ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Miljöförbättrande politik har inte bara positiva effekter på välfärden utan också negativa eftersom man samtidigt måste försaka något annat. Människor kan därför påverkas både positivt och negativt och finna det lönsamt att försöka påverka myndighetens miljöreglerande beslut. I uppsatsen utvecklas en metod för att studera denna problemställning och en förstudie görs på utsläppsreglerade massafabriker i Sverige.
I den andra uppsatsen utvecklas en metod för att testa Porter-hypotesen, som bland annat argumenterar för att en strängare miljöpolitik som leder till en bättre miljö, även leder till effektivare produktion och stärkt konkurrenskraft. En tolkning är då att miljöpolitikens nettoeffekt på välfärden alltid är positiv. Emellertid indikerar resultatet från denna förstudie på svenska massafabriker inget stöd för denna hypotes.
Den tredje uppsatsen analyserar den europeiska klimatpolitiken, underställd Kyoto-protokollet. EU: s medlemsländer har tilldelats individuella mål för utsläppsnivåer av växthusgaser (Burden-Sharing Agreement). Resultatet indikerar att dessa mål tilldelats under övervägande av både ekonomisk effektivitet och rättvisa. Effektivitet betyder att länder som redan investerat mycket i utsläppsminskande åtgärder, och därför har höga kostnader för att minska sina utsläpp ytterligare, tilldelas mildare krav på ytterligare minskningar. Med rättvisa menas att fattigare länder till och med kan tillåtas öka sina utsläpp i syfte att höja levnadsstandarden i termer av produktion och konsumtion.
I den fjärde uppsatsen utvärderas det svenska producentansvaret som bland annat fastställer att allt konsumerat papper som insamlas måste användas i produktionen av nytt papper. Resultatet indikerar att denna politik har bidragit till ineffektiv spridning av returpapper, både inom pappersindustrin och mellan pappers- och värmeindustrierna. Genom att låta en del av det insamlade papperet gå till förbränning med energiåtervinning i värmeindustrin, används returpapperet mer effektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Underskattar samhället utbildning?
I den femte uppsatsen beräknas den svenska utbildningssektorns produktionsvärde i termer av den inkomstökning som högre utbildning ger. Ekonomisk teori visar dock att den kunskapsökning som följer av utbildning inte enbart gynnar den enskilde individen, utan också har positiva spridningseffekter i samhället. Individen kan därför vara för lågt utbildad i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Välfärdsmått som inte beräknats på värdet av dessa spridningseffekter och värdet på den producerade inkomstökningen kan därför underskatta välfärdens beroende av utbildningssektorn.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=201
Tisdagen den 16 mars försvarar Per-Olov Marklund, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Essays on Productive Efficiency, Shadow Prices, and Human Capital. Svensk titel: Analyser av produktionseffektivitet, skuggpriser och humankapital. Disputationen äger rum kl 10.15 i sal S205h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Chuan-Zhong Li, institutionen för ekonomi och samhälle, Högskolan Dalarna och institutionen för nationalekonomi, Uppsala universitet.
Per-Olov Marklund är född och uppvuxen i Norsjö, Västerbottens inland.
Kontaktinformation
Han nås på:
Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet,
Tel: 090-786 99 92 (arbete)
E-post: per-olov.marklund@econ.umu.se
Idag är den dominerande typen av solceller gjorda av kristallint kisel. Dessa har hög verkningsgrad men är dyra att tillverka och kommer därför inte att kunna konkurrera med andra energislag vid storskalig elproduktion. Solceller tillverkade med tunnfilmsteknik kan däremot tillverkas till väsentligt lägre kostnad. Tunnfilmssolceller med Cu(In,Ga)Se2 som ljusabsorberande skikt har hög verkningsgrad och är stabila under lång tid.
Denna typ av solcell har en elektrisk kontakt på ovansidan bestående av zinkoxid samt en på undersidan bestående av molybden. Mellan zinkoxiden och Cu(In,Ga)Se2 behövs ett mycket tunt (50 nanometer) buffertskikt för att nå optimal cellprestanda, högst prestanda uppnås med kadmiumsulfid som beläggs med en våtkemisk process.
För att undvika avfall med giftiga tungmetaller vid tillverkningen har Jan Sterner under sitt avhandlingsarbete fokuserat på att ta fram ett buffertskikt utan kadmium. Det är ett komplext problem eftersom man i dagsläget inte vet exakt detta skikts inverkan på solcellens funktion. Jan Sterner testade zinkoxid och indiumsulfid som alternativa buffertskikt. Skikten har belagts med en vakuum process vilket förenklar anpassningen till serieproduktion av Cu(In,Ga)Se2 solceller eftersom de övriga produktionsstegen sker i vakuum. Processen bygger på en mycket kontrollerad beläggning av enstaka atomlager, vilket ger homogena och heltäckande skikt utan att skada det känsliga Cu(In,Ga)Se2 skiktet.
Resultaten visar att man med buffertskikt av indiumsulfid når en verkningsgrad jämförbar med den för kadmiumsulfid. En förutsättning är att inga energibarriärer uppstår som hindrar elektrontransporten i solcellen. Genom att bygga ett instrument som mäter förekomsten av barriärer har Jan Sterner lyckats optimera skikten för att förbättra verkningsgraden. Han visar också hur man genom att svavelbehandla Cu(In,Ga)Se2 skiktet kan förbättra tunnfilmsolceller utan kadmium. Sammantaget kan dessa resultat leda till en tunnfilmsolcell som inte belastar miljön med tungmetaller.
Länk till spikblad: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4009
Författare: Jan Sterner
Avhandlingens titel: ALD Buffer Layer Growth and Interface Formation on Cu(In,Ga)Se2 Solar Cell Absorbers.
Institution: Institutionen för teknikvetenskaper.
Opponent: Dr. Roland Scheer från Hahn-Meitner Institut, Berlin, Tyskland.
Disputationen äger rum: fredag 12 mars kl. 9.30 i Polhemsalen, Ångströmlaboratoriet, Uppsala.
Kontaktinformation
Vidare information: Jan Sterner kan nås på telefon 018-471 31 46 eller via e-post jan.sterner@angstrom.uu.se
Linnés lärjunge Carl-Peter Thunberg skrev den första floran över Kapprovinsen så svensk botanik har en trehundraårig tradition att falla tillbaka på i Sydafrika. Per Kornhall har använt molekylära metoder för att analysera släktskapet inom två växtfamiljer som båda innehåller många sydafrikanska arter, Scrophulariaceae, flenörtsväxter och Stilbaceae. Den senare har inget svenskt namn men har ändå svensk anknytning. Släktet Stilbe som gett upphov till familjenamnet beskrevs nämligen av den svenska botanikern Bergius.
I Linnés sexualsystem delades växterna in efter likheter vad gäller antal ståndare och pistiller. Systemet gjorde att växter som var väldigt nära släkt, men hade olika ståndarantal, hamnade i olika klasser.
Växtsystematik idag vill att taxonomin, namngivningen, skall reflektera organismernas evolutionära historia för att uppnå en så naturlig och användbar klassifikation som möjligt. Den molekylärgenetiska revolution som skett inom medicin och biologi de senaste 20 åren har gett oss kraftfulla redskap för att göra detta. Växtsystematik är idag en levande, modern forskningsgren som fritt rör sig mellan århundraden i sina metoder. Växter samlas in, pressas i herbarium och namnges på latin, och analyseras sedan med modern DNA-teknik.
Avhandlingen, som innehåller nya klassifikationer i familjerna Scrophulariaceae och Stilbaceae, visar att en karaktär som traditionellt sett har tillmätts stor betydelse vid indelningen av dessa växter, antalet fröämnen, kan variera mycket mellan närbesläktade arter. Resultaten tyder också på att den lilla ävjebrodden, Limosella, som finns i Sverige (och i hela världen), för länge sedan rymde från Sydafrika, kanske med hjälp av fåglar.
Länk till avhandlingen: http://publications.uu.se/uu/fulltext/nbn_se_uu_diva-3998.pdf
Bilder: http://www.info.uu.se/pressmapp/perKornhall1.tif (en Pseudoselago)
http://www.info.uu.se/pressmapp/perKornhall2.tif (utfällt DNA i ett provrör)
http://www.info.uu.se/pressmapp/perKornhall4.tif (analys-schema)
http://www.info.uu.se/pressmapp/perKornhall3.jpg (en Limosella)
Namn: Per Kornhall
Avhandlingens titel: Phylogenetic studies in the Lamiales with special focus on the Scrophulariaceae and the Stilbaceae
Institution: Institutionen för evolutionsbiologi, avdelningen för systematisk botanik
Opponent: Dr Nigel Barker, Rhodes University, Grahamstown
Disputationen äger rum: Fredagen 12 mars, kl. 14.00, Lindahlsalen, EBC.
Per Kornhall kan nås på 018-471 6446 eller via e-post Per.Kornhall@ebc.uu.se
Kontaktinformation
Per Kornhall kan nås på 018-471 6446 eller via e-post Per.Kornhall@ebc.uu.se
Hemligheten bakom denna unika mineraldiversitet ligger dels i ursprunget och sambandet med våldsamma vulkaniska processer, och dels i den långa fortsatta geologiska utveckling som påverkat detta område.
Erik Jonsson visar detta i sin nyligen framlagda doktorsavhandling vid Institutionen för geologi och geokemi vid Stockholms universitet genom studier av geologi, mineralogi, vätskeinneslutningar i mineral och olika isotopsystem, och hur det hela sannolikt gått till.
Berget som brutits i Långban är rikt på järn och mangan, men innehåller också en hel del speciella spårkomponenter, som till exempel arsenik, antimon, barium, bly, beryllium och bor. Dessa grundämnen avsattes ursprungligen för omkring 1890 miljoner år sedan på den dåvarande havsbotten av varma vattenlösningar. Lösningarna drevs runt i de vulkaniska och sedimentära avlagringarna av värmen från aktiva vulkaner. En kontinent-kontinentkollision flera tiotal miljoner år senare omvandlade de äldre bergarterna och nya mineral bildades av de tidigare vulkaniskt avsatta komponenterna. Förnyad påverkan av den gamla berggrunden inträffade också vid flera senare tillfällen: både då omfattande graniter bildades längs den gamla kontinentens kant för omkring 1780 miljoner år sedan och genom senare svag uppvärmning och uppsprickning, för omkring 1000 miljoner år sedan.
Särskilt under den sista händelsen bildades en mängd exotiska mineral genom upprepad återanvändning av vulkaniskt avsatta metaller och utfällning av dessa i öppna sprickor i berget. Till sist finns spår av i sprickor och förvittringszoner nedträngande sötvatten och nybildning av mineral med hög andel organiskt kol. Detta inträffade sannolikt för mindre än 600 miljoner år sedan, då livet spritt sig över jordens yta.
Doktorsavhandlingens titel: Fissure-hosted mineral formation and metallogenesis in the Långban Fe-Mn-(Ba-As-Pb-Sb) deposit, Bergslagen, Sweden
Erik Jonsson kan nås på telefon 08-674 7324 (Institutionen för geologi och geokemi, Stockholms universitet) alt. 08-5195 4041 (Sektionen för mineralogi, Naturhistoriska riksmuseet) eller e-post erik.jonsson@geo.su.se
http://www.geo.su.se/forskning/projekt/alla/ErikJonsson.html
