Den strategiska satsningen för 2004 är inledningen av ett särskilt meriteringsprogram, som syftar till att bidra till högskolans egen utveckling mot en jämställd akademi genom att arbeta för kvinnors akademiska meritering och öka andelen kvinnliga forskare. Bakgrunden är bland annat att det är färre kvinnor än män som blir doktorer, docenter och professorer vid högskolan. För att nå forskningsstrategins mål om en jämnare könsfördelning i den tekniska fakulteten 2008, kommer varje år två nya kvinnor att ges finansiering med strategiska medel. Tanken är att uppmuntra fler kvinnor att meritera sig, söka befordran och fungera som förebilder för andra kvinnor. Satsningen genomförs i samverkan med projektet Genusforum med stöd av Europeiska socialfondens program Växtkraft Mål 3.
Maria Lindén är lektor vid Institutionen för Elektronik. Hon ska i sin forskning identifiera och utveckla sensorsystem, i möjligaste mån trådlösa, för användning och övervakning inom sjukvård och hemsjukvård. Speciellt kommer ett mätsystem för förebyggande av trycksår att utvecklas. Avsikten är att ta fram ett mätsystem som kan användas för utvärdering av de hjälpmedel, exempelvis tryckavlastade madrasser, som idag finns på marknaden. Ytterligare tillämpningsområden är övervakning av viktiga fysiologiska data på fysiskt aktiva personer, såsom idrottsmän och brandmän.
Larisa Rizvanovics forskning har sin hemvist vid Institutionen för Datavetenskap. Inom några år kommer de flesta elektroniska apparater i hemmet, som till exempel tv och videospelare, att vara helt digitala. Detta kommer att ställa höga krav på produkterna, som måste hålla de tidskrav som ljud och bildströmmar har. Som en del av det intelligenta hemmet kommer konceptet ”en kabel – en box” att ersättas med att bilder och video är tillgängliga i hela hemmet. Utmaningen blir bland annat att specificera egenskaper för strömmar och resurser, de höga kraven på bearbetning och att rätt kunna bestämma tidsfaktorerna av multimediaströmmar, trådlös kommunikation mellan sändare och mottagare, samt ha rätt utformning/ arkitektur för att kunna integrera olika enheter från olika tillverkare med olika krav och kapaciteter.
Larisa Rizvanovics projekt planerar att titta närmare på realtidsarkitekturer för multimediaströmmar som skickas över nätverk. Den teoretiska utmaningen blir att utveckla nya algoritmer för att kunna anpassa multimediaströmmar för olika nätverk och processor-resurser.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Maria Lindén, tel 021-10 15 48, maria.linden@mdh.se och Larisa Rizvanovic, tel 021-10 70 74, larisa.rizvanovic@mdh.se
Genom Sveriges första alkoholistlag möjliggjordes 1916 tvångsvård av alkoholmissbrukare. Lagen var sedan i stora delar oförändrad fram till 1981, men behandlingen på anstalterna genomgick desto större förändringar. I sin doktorsavhandling undersöker Johan Edman, Historiska institutionen vid Stockholms universitet, fyra svenska tvångsvårdsanstalter under perioden 1940 – 1981. Han har undersökt hur tvångsvården av alkoholmissbrukare bedrevs och hur vården påverkades av de rådande föreställningarna om alkoholmissbrukets orsaker, konsekvenser och eventuella lösning.
Vid periodens början var inställningen till alkoholmissbruket moraliserande och skulden för missbruket lades på individen. Vid periodens slut var inställningen psykologiserande samtidigt som skulden förlades till samhället. Detta innebär dock inte att behandlingen på anstalterna alltid förändrades i motsvarande grad. Johan Edman visar hur definitionen av vad som är en alkoholmissbrukare hela tiden har varit nära förknippad med klass och kön på ett sätt som i allra högsta grad har kommit att prägla både intagningen och behandlingen på anstalterna.
Alkoholistvårdens historia visar sammanfattningsvis att gravt alkoholmissbruk inte nödvändigtvis eller främst måste betraktas som ett problem som har att göra med individens relation till alkoholen. Andra problemformuleringar har gällt individens relation till arbetslivet, familjen, sexualmoralen, genusordningen eller det kapitalistiska samhället. Problemet har famnats som ett arbetar- och fattigdomsproblem, ett familje- och våldsproblem, ett medicinskt problem eller ett symtom på samhälleliga problem. Orsakerna har sökts i individernas karaktär, uppfostran, själsliv, ämnesomsättning, arvsmassa, socioekonomiska miljö, kön och familjesituation.
Lösningen har varit arbete, kafferep, mediciner, psykoterapi, demokrati, ackordslön, ingen lön, samvård eller isoleringsstraff. Alkoholen har varit en underordnad faktor i problemformuleringen som låtit sig kopplas – som orsak eller verkan – till mer övergripande frågor.
Doktorsavhandlingens titel: Torken. Tvångsvården av alkoholmissbrukare i Sverige 1940-1981
Disputationen äger rum fredagen den 27 februari i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är fil.dr Kerstin Stenius, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet.
Johan Edman kan nås på telefon 08-674 71 06 (Historiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post johan.edman@historia.su.se
Studier visar att vissa riskmarkörer för atheroskleros är förhöjda i blodet hos tandlossningspatienter. Forskargruppen är också den första som kan visa att det så kallade ”goda kolesterolet”, HDL, är lägre hos tandlossningspatienter.
Tandlossning och hjärtkärlsjukdomar är mycket vanliga sjukdomar som många människor blir drabbade av. Båda sjukdomarna anses ha ett kroniskt inflammatoriskt ursprung. I forskarkretsar har man under de senaste 15 åren diskuterat ett eventuellt samband mellan dessa två sjukdomar. Internationella undersökningar har visat på ett epidemiologiskt samband mellan dem, vad som orsakar detta samband är dock ännu oklart.
I tandläkare Kåre Buhlins avhandling presenteras bland annat studier av kvinnor med kranskärlssjukdom, som visar att de har sämre munhälsa än kvinnor utan denna sjukdom. De 143 kranskärlssjuka kvinnliga patienterna hade färre kvarvarande tänder (p<0.001) och fler inflammerade fickor i tandköttet (p=0.002) jämfört med en kontrollgrupp. Tandproteser och tandlöshet var också mer vanligt.
En undersökning visade att en stor andel av en vuxen svensk förortsbefolkning hade tandproblem utan att för den skull söka hjälp, detta delvis av ekonomiska skäl. Denna grupp hade också en högre frekvens av hjärtkärlsjukdom och blödande tandkött.
De nya resultaten att riskmarkörer för atheroskleros är förhöjda i blodet hos patienter med tandlossning, kan vara en av de bakomliggande förklaringarna till sambandet mellan tandlossning och hjärtkärlsjukdom. En möjlig mekanism kan vara att bakterier, rester av bakterier eller så kallade pro-inflammatoriska cytokiner utsöndras från det inflammerade tandköttet ut i blodbanan. Tandlossningspatienterna hade bland annat en högre halt av CRP, vilket är ett protein som ökar kraftigt vid inflammation. De hade också en lägre halt av det ”goda kolesterolet” HDL.
Avhandlingens titel:
The role of periodontitis in cardiovascular disease
Författare:
Kåre Buhlin, Odontologiska institutionen, Karolinska Institutet, tel 08-524 882 76 eller mail kare.buhlin@ofa.ki.se
Disputation:
Fredag 20 februari 2004, kl. 9.00, Sal 4U, Odontologiska institutionen, Universitetsområdet, Huddinge.
Studien inkluderade drygt 400 000 svenska kvinnor som fött sitt första och andra barn under perioden 1983-1997. De kvinnor vars första barn växt dåligt och dessutom fötts mer än 8 veckor för tidigt löpte en fem gånger så stor risk för dödfödsel vid den andra graviditeten jämfört med de kvinnor vars första barn hade normal fostertillväxt och graviditetslängd. För mödrar till barn som växt dåligt under graviditeten och som fötts 4-8 veckor för tidigt var risken för dödfödsel vid nästa graviditet mer än tre gånger så stor, medan om fostret växt dåligt men fötts på beräknad tid var risken fördubblad.
Det finns flera orsaker till att ett fosters tillväxt i livmodern hämmas. Bland annat påverkas fostertillväxten negativt om modern har högt blodtryck eller röker under graviditeten. Forskning på senare tid pekar också på att genetiska faktorer påverkar fostertillväxten.
I princip samtliga dödfödslar som skett efter den 27:e graviditetsveckan under de aktuella åren i Sverige inkluderades i studien. En observation som gjordes var att de kvinnor som råkat ut för dödfödsel vid sin första graviditet löpte en mindre risk för dödfödsel vid den andra graviditeten, än de kvinnor vars första barn växt dåligt under graviditeten och fötts mer än fyra veckor för tidigt. En tänkbar orsak till detta kan vara att kvinnor som tidigare upplevt dödfödsel övervakas noggrannare under graviditeten än kvinnor som fött barn för tidigt och som växt dåligt.
Undersökningens resultat understryker tidigare fynd att tillväxtstörning i fosterlivet kan leda till fosterdöd. En förutsättning för att minska antalet dödfödda är sannolikt att förbättra diagnostiken av tillväxtstörda graviditeter. Det är dock viktigt att samtidigt betona att de allra flesta kvinnor som tidigare fött ett barn som vuxit dåligt i livmodern kommer att ha en normal andra graviditet, säger professor Sven Cnattingius, en av forskarna i studien.
Undersökningen publiceras den 19 februari i den amerikanska tidskriften New England Journal of Medicine.
Publikation
Surkan P, Stephansson O, Dickman PW, Cnattingius S. (2004) Previous preterm and small-for-gestational-age births and the subsequent risk of stillbirth. New England Journal of Medicine, 350(8), 21-29.
För frågor, kontakta:
Professor Sven Cnattingius, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Telefon: 08-524 86190, mobil: 073-3461086 eller e-post: sven.cnattingius@meb.ki.se
Detta visas i en avhandling av Marie Evertsson vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
När internutbildningen delas upp i olika sorters utbildning visar det sig att män oftare än kvinnor får bred internutbildning som är användbar på hela arbetsmarknaden. Män får också oftare internutbildning som ökar avancemangsmöjligheterna. Skillnaden mellan kvinnor och män i såväl internutbildning som inkomst kvarstår när hänsyn tagits till förekomsten av små barn, arbetslivserfarenhet, utbildning och social klass. Detta visar att könsskillnaderna inte kan förklaras av att kvinnor (framför allt de med små barn) mer sällan är villiga att delta i internutbildning än män. Resultaten talar för att ansvaret för könsskillnaderna i internutbildning i huvudsak vilar på arbetsgivarna. Anledningen kan vara att arbetsgivare förväntar sig att kvinnor tar större ansvar för hem och barn och att de därför inte vågar satsa på kvinnor i samma utsträckning som män. Fördomar om kvinnors lämplighet på högre poster kan också spela in.
Marie Evertsson har i sin avhandling studerat könsskillnader i hemmet och på arbetsmarknaden. Könsskillnader i barns och vuxnas fördelning av hushållsarbetet behandlas i avhandlingens första två kapitel. I det tredje kapitlet länkas privatlivet och arbetslivet när yrkesmobilitet efter en separation är i fokus. Här visar det sig att kvinnors chanser att byta till ett jobb av högre yrkesprestige ökar efter en separation. För män är istället risken att behöva byta till ett jobb av lägre prestige större efter en separation. I den fjärde och avslutande artikeln som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Sociological Review (Vol. 20, No.1) studeras könsskillnader i internutbildningsmöjligheter och inkomstökningar efter genomgången internutbildning.
Doktorsavhandlingens titel: Facets of Gender. Analyses of the Family and the Labour Market.
Disputationen äger rum fredagen den 20 februari kl. 13.00 i hörsal 4, hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Paula England, Northwestern University, USA.
Marie Evertsson kan nås på telefon 08-16 26 38 (Institutet för social forskning, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), eller via e-post marie.evertsson@sofi.su.se
Namnet Ozlab kommer från den så kallade Wizard of Oz-metoden. Metoden går ut på att testa prototyper av olika dataprogram utan att behöva lägga ner pengar och tid på programmering. I fokus står användarnas behov och önskemål. Lennart Molin, doktorand i informatik och verksam vid Centrum för HumanIT vid Karlstads universitet, förklarar hur det hela går till.
– I Ozlab får en testperson arbeta med en prototyp av det program som vi vill utveckla. Det som testpersonen ser på sin skärm är emellertid bara ett enkelt skal som styrs av en testledare, en så kallad Wizard, från en annan dator i ett annat rum. För användaren verkar det som om det finns ett fungerande dataprogram, men i själva verket är det testledaren som bestämmer vad som sker på användarens skärm.
Låter det krångligt? Låt oss ta ett praktiskt exempel.
PinTrace är en robot som har utvecklats av Karlstadföretaget Medical Robotics och som används i samband med så kallad titthålskirurgi. Den hjälper kirurgen att sikta rätt när han eller hon ska sätta in skruvar i patienten, främst vid höftledsfrakturer. Läkaren behöver alltså inte längre borra på fri hand. Den korrekta riktningen styrs istället av robotarmen.
När tillverkarna ville förbättra robotens användargränssnitt vände de sig till Karlstads universitet och Ozlab. Tillsammans med användarna, det vill säga sjuksköterskor och läkare, arbetar Karlstadforskarna med att utveckla robotens pekskärm med hjälp av Wizard of Oz-metoden. Användarna får som vanligt arbeta vid pekskärmen, medan en Wizard sitter i rummet intill och styr det som dyker upp på testpersonens skärm.
– Wizard of Oz är en sätt att experimentera med interaktion och grafik i gränssnitt. Tack vare metoden kan vi på ett tidigt stadium upptäcka eventuella brister i programmet, utan att detta för med sig stora merkostnader i form av omprogrammering. Särskilt viktigt är att användarna är med som en naturlig del i utvecklingen av produkten. De data och de synpunkter som samlas in kan sedan fungera som en kravspecifikation vid den slutliga programmeringen av systemet, säger Lennart Molin.
Arbetet vid Ozlab ingår i EU-projektet Medicinsk Teknik i Värmland. Syftet med projektet är att skapa ett regionalt kompetenscentrum för medicinsk teknik. Bland aktörerna finns Karlstads universitet, som är projektägare, Landstinget i Värmland och en rad regionala företag. En viktig del i projektet är att utveckla nya användarvänliga produkter.
– Inom medicintekniken möts teknik och människa i nära och känsliga situationer. Det finns idag massor av teknik inom sjukvården, men användarvänligheten måste öka för att personalen ska ha möjlighet att ta till sig allt det nya, säger projektledare Mats Fridh.
Ozlab har utvecklats vid Centrum för HumanIT vid Karlstads universitet. Metoden har även använts inom andra forskningsprojekt vid universitetet, till exempel för att studera hur man bäst kan designa multimediala stöd för barn med Downs syndrom. HumanIT, Human Values of Information Technology, är ett forskningscentrum där samspelet mellan människa och informationsteknologi står i fokus. Forskningen bedrivs inom projekt som bland annat studerar e-handel, mobil kommunikation, informationsstress och IT i tredje världen. Och användarvänliga robotar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lennart Molin, tfn 054-700 15 04, e-post Lennart.Molin@kau.se, eller John Sören Pettersson, tfn 054-700 25 53, e-post John_Soren.Pettersson@kau.se
Tyska forskare visade i början av 90-talet att fåglar i grönt ljus hittade förväntad färdriktning i förhållande till magnetfältet. Men om ljuset i stället var gult eller rött blev fåglarna förvirrade och försökte ge sig iväg i slumpmässiga riktningar. Tyskarna använde sig av ljusdioder. Rachel Muheim vid Ekologiska institutionen i Lund har gjort liknande experiment men använt sig av fiberoptik och filter som ger smalare och mer kontrollerade spektra. I morgon fredag disputerar hon på en doktorsavhandling där bl a dessa rön presenteras.
Den klassiska försöksuppställningen för sådana experiment är en trattformad bur där fåglarna inte kan se himlen – fåglar orienterar sig ju också efter solen och stjärnorna. Elektroniska sensorer eller färgämne på väggarna avslöjar i vilken riktning de helst vill lämna buren. Rachel Muheim undersökte hur rödhakar betedde sig i denna situation när de samtidigt utsattes för grönt, grön-gult och rött ljus.
– Fåglarna kunde orientera sig i rätt färdriktning vid lågintensivt grönt ljus men inte vid gul-grönt ljus. Frekvensskillnaden mellan grönt och gul-grönt ljus är mycket liten vilket visar hur känsliga dessa förnimmelser är, säger Rachel Muheim och fortsätter:
– Vid lågintensivt rött ljus fanns det en genomgående avvikelse med ungefär 60 grader till färdriktningen. Vi tror att vissa av fågelögats fotoreceptorer är magnetkänsliga i den gröna delen av spektret. Andra fotoreceptorer i den röda delen får fågeln att vända sig bort från flyttningsriktningen. När båda typerna av receptorer är aktiverade – t ex i gul-grönt ljus – blir rödhakarna desorienterade.
– Rödhakarna förflyttar sig på natten. I solnedgången, när färden börjar, finns det lågintensivt blå-grönt ljus på den del av himlen som ligger längst bort från solen.
1999 deltog Rachel Muheim i Svenska Polarforskningssekretariatets expedition Tundra Northwest i den arktiska delen av Kanada. I doktorsavhandlingen ingår också en undersökning av hur två arter av nordamerikansk sparv beter sig nära den magnetiska nordpolen. De magnetiska fältlinjerna är där vertikala och fåglarna tappar orienteringen. Men när fåglarna transporterades österut kunde även en mycket liten gradskillnad i hur de magnetiska fältlinjerna träffar jordytan hjälpa fåglarna att orientera sig. Rachel Muheim och hennes medarbetare fann att det räckte med en gradskillnad på 1,3 grader – så känslig är dessa fåglars egen magnetkompass.
Rachel Muheim nås på tel 046-222 05 74 eller e-post: Rachel.Muheim@zooekol.lu.se Hennes doktorsavhandling heter Magnetic Orientation in Migratory Birds.
Den västerländske mannen ger sin partner en förlovningsring när han vill visa för omvärlden att den här kvinnan är upptagen. Den vitvingade rapsfjärilshannen ger vid parningen istället sin partner Metylsalicylat – en avtändande doft som har samma effekt. Nästa fjärilshanne behöver bara någon sekund för att inse att loppet är kört och flyger istället iväg till nästa hona.
Idén med så kallad anti-afrodisiaka har varit känd ett tag men först nu kan man visa hur systemet fungerar i sin helhet, exakt vilka ämnen som deltar och framförallt att det hela är ett samarbete mellan hane och hona och inte någon konflikt.
Detta blir ett ifrågasättande av teorin om det sexuella urvalet som bygger på att sex är en konflikt mellan hanens och honans olika strategier vid parning. Hanen försöker befrukta så många honor som möjligt och honan, som får ett större åtagande vid en befruktning, är mer sparsam i urvalet och måste därför freda sig mot många dåliga förslag.
Anti-afrodisiaka gynnar båda. Hanen, naturligtvis, eftersom inga andra hanar betäcker honan under tiden medlet är verksamt, men det ger också honan tid att lägga sina ägg i fred. Den tid hon behöver har visat sig vara just så länge som anti-afrodisisiakan är verksam.
Vad ska vi ha den här kunskapen till? Jo, det är visserligen grundforskning men det finns redan användningsområden runt hörnet. Vitvingade fjärilar, eller rättare sagt deras larver är ett stort skadedjursproblem vid olika odlingar. Larverna äter upp kål, raps och rovor och idag besprutar man fält med olika typer av gift mot dessa larver. I framtiden kanske man istället exponerar fjärilarna för det här naturliga avtändningsmedlet. Då lär inte många barn bli gjorda, åtminstone inte just där.
Avhandligens namn: Odour Communication in Pieris Butterflies
Handledare: prof. Anna Karin Borg-Karlsson, KTH och professor Christer Wiklund, Sthlms univ
Tid och plats: fredag 20 februari, kl 14, Kollegiesalen Valhallavägen 79
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:Johan Andersson, 08-790 8092,070-660 7821 joan@kth.se
Bilder fria att användas i samband med denna artikel finns på: http://www.kth.se/aktuellt/press
Varför har det blivit så olika utveckling i dessa kommuner som tycks ha så lika förutsättningar? Frågan studeras av Erika Jörgensen i en sociologisk avhandling från Lunds universitet. Hon har velat identifiera faktorer som påverkar en s k socialt hållbar utveckling, dvs en kommuns förmåga att hålla sitt befolkningsantal och sin befolkningsstruktur i en god och bestående balans.
Skillnaderna mellan de båda kommunerna har i själva verket gamla rötter, visar hennes studie. Västervik har dominerats av ett litet antal stora arbetsgivare, vilket lett till en svag entreprenörsanda. Det har inte utvecklats något nyföretagande som motverkat förlusterna av arbetsplatser hos de stora arbetsgivarna. Detta är inte bara ett historiskt utan ett i högsta grad aktuellt problem, eftersom Electrolux nyligen varslat om nedläggning i Västervik och lasarettet också vill minska sin personal.
Ytterligare nackdelar för Västervik är att arbetsmarknaden för personer med högre utbildning varit ganska begränsad. Kommunikationerna är dessutom dåliga och kommunen så geografiskt stor att där uppstått en splittring mellan centralorten och landsbygden. Detta har i sin tur hindrat utvecklingen av en stark lokal identitet.
Varbergs näringsliv däremot har varit mer varierat och småskaligt. Kommunen är geografiskt sett bara hälften så stor som Västervik, och mindre företag har växt fram även i de små orterna. I Varberg har en företagsanda och stark lokal identitet bidragit till den positiva utvecklingen . Kommunikationerna är också bra, vilket innebär att Varbergsbor kan söka jobb i till exempel Göteborg men ändå bo kvar i kommunen.
Varbergs kommun arbetar nu för en fortsatt gynnsam befolkningsutveckling. Genom att erbjuda bra boendemiljöer och god kommunal service hoppas man kunna locka fler inflyttande, vilket man anser vara lättare än att locka fler företag (vars etableringar i högre grad styrs av faktorer som kommunen inte kan påverka).
Även Västervik försöker öka antalet inflyttare genom att erbjuda attraktiva boendemiljöer och en livskvalitet som kan tilltala äldre befolkningsgrupper. Man håller också på att bygga upp ett kluster av plastindustrier, vilket ses som en möjlig industrinisch. Detta är även kopplat till utbildningar inriktade mot denna industri.
– Det är nog en klok satsning, tror Erika Jörgensen. Däremot är hon mer tveksam till Västerviks önskan att locka fler äldre människor till kommunen. Visst kan Västervik erbjuda bra boendemiljöer och god livskvalitet, men det finns också en risk i att befolkningsstrukturen blir för skev om andelen äldre blir större än den redan är. Hon tror också att en kommun som Västervik måste försöka nå en gemensam identitet och gemensamma mål, så att inte utvecklingen försvåras av en splittring inom kommunen.
Avhandlingen heter Hållbar utveckling, samhällsstruktur och kommunal identitet, och läggs fram den 26 februari. En sammanfattning finns på http://www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl?db=global&fname=soc_476.html . Erika Jörgensen träffas på tel 046-222 38 49, 0733-50 63 07 eller erika.jorgensen@soc.lu.se.
IFOR har beviljats medel för att delta i det Nationella Programmet för Innovationssystem och Kluster. Pengarna kommer att användas för att kompetensutveckla nyckelpersoner inom den tillverkande industrin, till exempel hos skogsmaskintillverkarna. Hjälp med internationell tekniköverföring och annan kommersialisering finns också på dagordningen. Det långsiktiga målet är att IFOR ska bygga upp ett nationellt forskningsnätverk mellan universitet och företag inom området intelligenta terrängfordon.
– Det är utomordentligt glädjande att IFOR har fått ett nationellt erkännande som kluster, säger Ulf Edlund, styrelseordförande för IFOR. Det är viktigt för sektorns överlevnad här i norr att kompetensförsörjningen kan garanteras och här har universitetet ett ansvar. Vi är redan långt komna i två delprojekt som rönt stort intresse hos tillverkarna.
Konkreta samarbetsprojekt har diskuterats och inletts med ett flertal företag, bland annat Komatsu Forest och LKAB. Andra aktörer i klustret är Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, Luleå tekniska universitet, Arbetslivsinstitutet i Umeå, Institutet för tillämpad hydraulik i Örnsköldsvik, Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län, med flera. Inom en tvåårsperiod ska dessutom minst fem nya företag ingå i IFOR-klustret.
– Ett viktigt inslag i arbetet med att formera klustret är att närma universitet och företag, liksom att skapa kontakter mellan företag. Vi ska bland annat med hjälp av seminarieverksamhet och workshops inventera forskningsprojekt och utbildningsbehov, säger föreståndaren för IFOR, Anders Lundin. Vi kommer också att starta ett mentorprogram som ett led i detta arbete.
IFOR är ett samarbete mellan Tekniska högskolan vid Umeå universitet, SkogForsk, Sveriges lantbruksuniversitet och tillverkare i regionen. Det långsiktiga målet med profilsatsningen är att skapa intelligenta, terränggående fordon som kan användas inom exempelvis skogsbruk, gruvindustri och jordbruk.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Anders Lundin, föreståndare för IFOR
Telefon: 090-786 99 34
E-post: anders.lundin@tfe.umu.se
Ulf Edlund, styrelseordförande för IFOR
Telefon: 090-786 69 33 eller 070-3204646
E-post: ulf.edlund@chem.umu.se
Ett exempel på FE-simulering av falsning. Bilden visar detaljernas form i slutet av den första delprocessen, den så kallade förfalsningen.
Falsning är en metod för att sammanfoga till exempel en yttre och en inre dörr, motorhuv eller baklucka till en bilkaross genom att man viker den yttre detaljen runt den inre. Arbetet har varit inriktat på att med hjälp av datorsimulering (Finita Element Metoden, FEM) kunna förutsäga ändringen av detaljens yttermått under falsningsprocessen, den så kallade inrullningen. Om man inte tar hänsyn till inrullningen får man stora spel mellan karossdetaljerna på den färdiga bilen och därmed blir kvalitetsintrycket dåligt.
Den hårda konkurrensen inom bilindustrin tvingar företagen att ta fram bilmodeller snabbare och till lägre kostnad. En väg för att uppnå detta är att använda sig av olika typer av datorsimuleringar för att lösa olika problem på ett tidigt stadium vid utvecklingen av en ny bil. I sitt doktorsarbete har Mats Sigvant utvecklat en metod för FE-simulering av falsning.
– En utmaning med falsningssimulering är att de industriella kraven på rimlig beräkningstid medför att simuleringsmodellen måste byggas upp på ett sätt som inte strikt uppfyller alla krav för att teorin för Finita Element skall gälla. En stor del av arbetet har därför ägnats åt att visa att min modell har lika god överensstämmelse med experimentella resultat som en modell som uppfyller de teoretiska kraven, säger Mats Sigvant.
– För att demonstrera metodens tillämplighet på verkliga detaljer har vi simulerat pressningen och falsningen av en motorhuv i Volvos produktion. Resultat från olika sätt att göra detta har jämförts med varandra samt med mätningar på verkliga detaljer i produktionen. Överensstämmelsen mellan simulerings- och provresultaten är god.
Slutsatsen från doktorsarbetet är att det är möjligt att med FEM simulera falsning av karosskomponenter med god noggrannhet och rimliga beräkningstider. Detta gör att man i framtiden hamnar närmare det önskade resultatet när man startar utprovningen av falsningutrustningen samt att tiden och kostnaden för att nå slutresultatet minskas. Arbetet möjliggör också att man i framtiden kan ytterligare förbättra kvalitetsintrycket av bilen. En annan stor fördel är att man med FE-simuleringar snabbt och billigt kan testa och jämföra alternativa sätt att falsa en karossdetalj utan att man behöver ta fram några tillverkningsutrustningar.
Avhandlingen ”The Hemming Process, A Numerical and Experimental Study” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 30 januari 2004.
Mats Sigvant är från Olofström och är anställd av Volvo Personvagnar AB, Karosskomponenter i Olofström. Han har utfört sitt doktorsarbete som industridoktorand vid Chalmers.
Kontaktinformation
Mer information:
Mats Sigvant, Institutionen för konstruktion och mekanik, Beräkningsmekanik, Chalmers.
Tel: 031-772 8569 eller 0454-26 53 68
E-post: matss@sm.chalmers.se eller msvens47@volvocars.com
Dagens världsomfattande fiberoptiska kommunikationsnät har fört oss in i informationsåldern, och det ständigt ökande behovet av bandbredd driver alltjämt forskningen till att öka kapaciteten i de existerande systemen. För att skapa ultrahöga överföringshastigheter (40 Gbit/s och däröver) krävs korta optiska pulser som bara är i några pikosekunder långa. Detta är en ytterst kort tidsskala. Under en pikosekund hinner ljuset endast cirka 0,3 mm!
Av möjliga pulskällor är aktivt modlåsta ringlasrar särskilt attraktiva eftersom de kan generera pikosekundpulser med en repetitionsfrekvens av 10-40 GHz. En sådan ljuskälla, som producerar de kortaste pulserna någonsin i den typen av laser, 0,7 picosekunder vid 10 GHz repetitionsfrekvens, har byggts och utvärderats i detta projekt. Dessa har sedan använts i två olika tillämpningar – optisk sampling och heloptisk switchning.
Optisk sampling är en teknik som möjliggör mätning av dataströmmar vid höga datatakter, där konventionella elektriska samplingsoscilloskop är för långsamma. Elektriska oscilloskop har en upplösning på cirka 10 picosekunder, men med optisk sampling kan man studera förlopp kortare än en picosekund. Med hjälp av detta system har vi sedan lyckats generera och mäta så kallade ögondigram på dataströmmar med hastigheter upp till 500 Gbit/s.
Heloptisk switchning och demultiplexning innebär att man med korta optiska kontrollpulser kan switcha ut data eller nedkonvertera data till en långsammare takt (t.ex. 40 till 10 Gbit/s). Detta måste göras optiskt vid höga datatakter eftersom, även här, elektroniken är för långsam. Även om rättfram heloptisk demultiplexning är tillräckligt i en mottagare, kan man även realisera mer sofistikerade ”add/drop” funktioner som kommer att behövas i framtida nätverksnoder. Detta innebär att man plockar ur, respektive lägger in data på rätt ställe i en dataström vid höga hastigheter. Med hjälp av denna nya pulskälla har vi visat demultiplexning från 160 till 10 Gbit/s, samt ”add/drop” funktionalitet från 80 Gbit/s till 10 Gbit/s och tillbaka.
Avhandlingen ”Generation and Applications of Picosecond Pulses in High-Capacity Fiber Optic Systems” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers, den 30 januari
Jie Li är industridoktorand på Chalmers och arbetar på Areco, Kista.
Kontaktinformation
Mer information
Magnus Karlsson, professor, handledare för Jie Li, Mikroteknologi och nanovetenskap, Fotoniklaboratoriet
Tel: 031-7721590 eller 0730 794269
E-post: magnus.karlsson@mc2.chalmers.se
Användningen av batterier ökar snabbt, bland annat på grund av all bärbar elektronik och behovet av säker strömförsörjning i till exempel industrier. Separat insamling av alla typer av batterier är ett lagkrav sedan 1998 i Sverige, men hittills har dock bedömningar av miljönyttan med batteriåtervinning saknats.
– Det är viktigt att identifiera och bedöma miljöaspekterna för olika typer av batteriteknologier för att användningen av material och energi skall bli så effektiv som möjligt, säger Carl Johan Rydh.
Carl Johan Rydh arbetar vid Högskolan i Kalmar och har skrivit sin avhandling vid Miljösystemanalys på Chalmers i Göteborg. Han har med hjälp av livscykelanalys bedömt energianvändningen och miljöpåverkan av olika slags uppladdningsbara batterier i två kategorier, dels mindre så kallade bärbara batterier och dels större stationära.
Livscykelanalys innebär att ett produktsystem studeras från vaggan till graven där alla relevanta in- och utflöden av material och energi sammanställs. Detta ger en bild av batterisystemets totala miljöpåverkan och vilka aspekter som bidrar till största miljöpåverkan.
Studierna av de mindre bärbara batterierna visar att de batterier som är svåra att samla in efter att de har tjänat ut, exempelvis de inbyggda i leksaker, orsakar mest miljöpåverkan genom spridning av giftiga metaller från avfallsförbränning och deponering. Återvinning av dessa batterier är positivt, eftersom det leder till minskad spridning av metaller och effektivare hushållning med resurser. Exempelvis är produktionen från återvunnet material mindre energikrävande än motsvarande utvinning av jungfruligt material från gruvor.
För batterisystem där metallutsläppen under batteriets livscykel är små är energianvändningen vid batteritillverkning och laddning en viktig miljöaspekt. Detta gäller större batterier som inte så lätt hamnar i soporna, till exempel batterier som används som säkerhet för att garantera kontinuerlig energitillförsel.
Batterier generar ingen energi själva, utan måste först laddas med el från en energikälla, till exempel solceller. Solceller och batterier utgör därmed ett ihopkopplat system som generar el. Ett energisystems effektivitet kan anges med begreppet ”energiåterbetalningstid”.
– Man kan säga att det handlar om att beräkna den tid det tar för ett solcell-batterisystem att betala sig själv, alltså generera lika mycket energi som krävs för att tillverka systemet, säger Carl Johan Rydh.
Energiåterbetalningstiden för solcell-batterisystem beräknades för olika batterityper. Räknat med en livslängd på 30 år hade solcellerna betalat sig efter 2-3 år och batterierna efter 1-43 år.
– Hur mycket energi som genereras från solcell-batterisystem beror på många olika faktorer, exempelvis under vilka förhållanden det används och vilka egenskaper batteriet har, säger Carl Johan Rydh. Energianvändningen i batterisystem minskas bäst genom ökad energiverkningsgrad vid laddning och urladdning av batterier följt av effektivare produktion och transport av batterier.
Carl Johan Rydh menar att framtida miljöpåverkan kan minskas genom att använda metaller med hög naturlig förekomst och införa regleringar för att minska behovet av att bryta jungfruliga metaller.
Resultatet av studierna i avhandlingen är en del av underlaget för EU kommissionens förslag till nytt batteridirektiv som lämnades i november 2003. I förslaget krävs att alla typer av batterier skall samlas in och återvinnas till fastställda målnivåer. Idag har Sverige återvinningskrav enbart på bly- och nickel-kadmium batterier. Kommunerna är dock ålagda att ha separata insamlingssystem för batterier dit allmänheten ska lämna alla uttjänta batterier.
Carl Johan Rydh är uppvuxen i Jönköping.
Avhandlingen ”Environmental Assessment of Battery Systems: Critical Issues for Established and Emerging Technologies” försvaras vid en offentlig disputation den 4 februari kl 10.15 i sal HC3, Hörsalsvägen 16, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
Kontaktperson på Chalmers informationsavdelning:
Mer information:
Carl Johan Rydh, Miljösystemanalys, Chalmers
tel: 0480-44 63 43
carl.johan.rydh@hik.se
Sofie Hebrand, 031 – 772 84 64
sofie.hebrand@adm.chalmers.se
Kontakta Informationsavdelningen vid intresse av bild eller länk till avhandlingen.
Inom MACH finns det kunskap från en mängd olika discipliner som fysik, kemi, bioteknik och nanovetenskap. Med detta säkras tillgången till ett brett spektrum av analytiska instrument och personal.
Den kombination av instrumentering som MACH förfogar över finns bara tillgänglig vid ett fåtal laboratorier i världen.
Många forskargrupper på Chalmers har sedan lång tid gott samarbete med industrin. En av uppgifterna för MACH är att öppna fler kanaler för samverkan och underlätta redan pågående. Särskilt viktig är MACHs funktion som en ingång för organisationer utanför Chalmers.
MACH vänder sig huvudsakligen till medelstora och stora företag med materialvetenskapliga frågeställningar som bara kan besvaras med hjälp av avancerad analysutrustning. Tonvikten ligger främst inom elektronmikroskopi och olika spektroskopimetoder.
Genom att engagera personal och experimentell utrustning vid många olika forskargrupper kan MACH erbjuda materialvetenskapliga analyser och problemlösning inom ett intervall som sträcker sig över i princip alla materialklasser, från metaller, halvledare och keramer till polymerer och biologiska material.
Förutom ren uppdragsforskning och konsultation erbjuder MACH även kurser, workshops och fortbildning av personal.
Kontaktinformation
Mer information:
Dr. Johan Angenete
Koordinator för MACH
031-772 33 22
johan.angenete@mach.chalmers.se
Under senare år har det blivit allt vanligare att man i företagen delar in sina produkter i moduler, byggblock, som vart och ett innehåller ett antal olika komponenter. Exempel på moduler i en bil är komplett instrumentbräda, baksäte och innertak. På detta sätt ökar man möjligheterna till att ha gemensamma komponenter i olika produktmodeller, varianter och varumärken. Audi A4 och Volkswagen Passat är exempel på två produkter som har en hel mängd gemensamma moduler och komponenter.
Volvo Personvagnar arbetar sedan mitten av 1990-talet aktivt med modularisering av sina produkter, och har genom detta samlat på sig en hel del erfarenheter inom området. Resultatet av Magnus Perssons studier visar att modularisering inte är så enkelt att genomföra. Man ställs inför ett antal problem och utmaningar – problem som man inte räknat med skall uppstå, men som visar sig vara nödvändiga att hantera. Det blir också nödvändigt att involvera chefer på olika organisatoriska nivåer för att besluta hur problemen skall hanteras. Modularisering kan därför inte genomföras endast utifrån rent tekniska överväganden, vilket idag är en vanlig uppfattning.
En av grundtankarna med moduler är att dessa skall vara frikopplade från varandra och göra det möjligt för dem som utvecklar baksätet och bilens instrumentbräda att kunna göra detta helt utanbehov av kommunikation och koordineringsarbete. Genom detta möjliggörs en kortad utvecklingstid och minskad utvecklingskostnad. Dessutom kan produktionen förenklas genom att olika moduler kan förmonteras innan de monteras in i den slutgiltiga produkten. Frågan är dock, som också ställs i avhandlingen, om modularisering verkligen är så enkelt att genomföra. Uppnår man endast fördelar i utvecklingen av nya produkter och tillverkningen av dessa, eller finns det också problem i och baksidor av modularisering?
Forskningsarbetet visar att det är svårt att uppnå de helt från varandra frikopplade modulerna. En hel del kommunikation och koordineringsarbete i utvecklingen av de olika modulerna kommer ändå att krävas. Olika organisatoriska funktioner (t.ex. marknad, produktutveckling, produktion och service) vill ha olika uppbyggnad och innehåll i de olika modulerna. Därför måste beslut tas om vilka olika krav som skall prioriteras i modulariseringen. Effekterna av dessa beslut spänner över hela företaget och måste därför tas baserat på företagsstrategiska överväganden, besluten ger också effekter i företagets konkurrenssituation.
Avhandlingen ”Managing the Modularization of Complex Products” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 6 februari.
Magnus Persson kommer från Trollhättan.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Magnus Persson, Institutionen för arbetsorganisation, Chalmers, tel 031-772 5125, e-post: magper@mot.chalmers.se
Avhandlingen kan beställas från Anita Stålstad (Institutionen för arbetsorganisation), antingen på tel. 031-772 1219 eller genom e-post anista@mot.chalmers.se
Under dagen varvas föreläsningar med diskussioner. Frågor som kommer att belysas ur olika perspektiv är bland annat:
*Rekryteringsprocessen och urvalskriterierna till polisutbildningen – anpassade till verklighetens krav?
*Praktisk kunskap i polisyrket – vad är det?
* Hur tillvarata polisens praktiska yrkeskunnande inom organisationen?
*Förtrogenhetskunskap och reflektion – några erfarenheter från polisers deltagande i magisterkursen praktisk kunskap.
*Polisen, allmänheten och förtroendet.
När: Fredag 20 februari kl. 9.00-15.30
Var: Södertörns högskola, Moas båge, sal MA 624, Centrala campus Flemingsberg
Program:
9.00 – 9.30
Inledning – Vad är en duglig polis?
Ingela Josefson, rektor på Södertörns högskola
9.45 – 10.15
”Dilemman i polisyrket”
Mats Heder, Maria Hedlund och Göran Wirbing, studenter på magisterkursen i praktisk kunskap vid Södertörns högskola
10.30 – 11.15
”Etik och ingripande”
Lars-Erik Sundqvist, doktorand i idéhistoria
11.30 – 12.00
”Vad är en bra polis, ur en kriminologs perspektiv…”
Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi
13.00 – 13.30
”Den patrullerande polisen som praktiker”
Stefan Holgersson, doktorand
13.45 – 14.15
”Rekrytering, urval och empati”
Ulla Holm, docent i pedagogik & psykologi
14.30 – 15.00
”Vi” är dugliga poliser, men vilka är ”dom”? Polisen möter trafficking-offret
Kristina Abiala, fil. dr. i sociologi
15.15 – 16.00 Avslutning
Kontaktinformation
Maureen Hoppers, tel: 08-608 41 85
e-post: maureen.hoppers@sh.se, cfpk@sh.se
