Tillsammans med professor Sachiko Nakagawas forskargrupp kommer han att med hjälp av avancerade datorberäkningar utreda hur man kan tillverka extremt små komponenter för nanoteknologi med hjälp av jonstrålar. Komponenter som kommer att kunna användas vid tillverkning av snabba datorer och nya typer av mobiltelefoner. Denna forskning bedriver Harry J. Whitlow vanligtvis inom Nanometerkonsortiet i Lund, som leds av professor Lars Samuelsson. Inbjudan och finansiering att forska i Japan under fem månader kommer dels från Japan Society for Promotion of Science och dels från Kungl. Vetenskapsakademien.

Harry J. Whitlow säger :
– Det är en stor ära att få möjlighet att forska vid det universitet i Japan som är världsledande inom området. Arbetet ger spännande och löftesrika framtidsmöjligheter, inte bara för mig själv utan också för kolleger och studenter i Sverige. Genom det här projektet får vi möjlighet att hålla direktkontakt med japansk spjutspetsforskning och knyta kontakter för framtiden med den japanska forskargruppen som är ledande på området. Japan har den största teknologibaserade ekonomin i Asien och satsar stora pengar på vetenskaplig forskning, detta ger en helt annan dimension på verksamheten än här hemma. Jag känner mig lyckligt lottad över att få möjlighet att lära känna denna nya expansiva och spännande miljö.

Kontaktinformation
Frågor besvaras av: professor Harry J. Whitlow, tel: 046-222 7630,
mobil: 0708-40 75 64, epost: Harry_J.Whitlow@nuclear.lu.se

Ätstörningen kännetecknas av omåttlig aptit och tvångsmässigt ätande som leder till övervikt och andra hälsoproblem. Men hur ofta förekommer tvångshandlingar och självskadande beteenden hos personer som har en genetiskt betingad ätstörning? Margareta Wigren, psykolog och doktorand vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, visar i sin avhandling att självskadande beteenden ofta förekommer vid PWS. Många yngre barn och vuxna tillfogar sig själva hudskador genom att peta upp sår och rycka loss hår. Resultaten visar också att svårare former av självskadande beteenden som debuterar före 5 års ålder tenderar att bli kroniska.

Under förskoleåldern har de flesta barn ett stort behov av att dagliga rutiner sker enligt en viss ordning och på ett speciellt sätt. Denna friska tvångsliknande rutinbundenhet hjälper barnet att klara av förändringar i omgivningen. Margareta Wigren har tagit fram en svensk version av mätinstrumentet Childhood Routines Inventory (CRI) för att undersöka förekomsten av ”normala” tvångsliknande beteenden hos 200 friska förskolebarn och barn resp. tonåringar med PWS. Bland friska barn minskar rutinbundenheten betydligt från 4 till 6 års ålder. Motsvarande nedgång förekom inte i PWS-gruppen. Resultaten visar i stället att yngre barn och tonåringar med PWS har mer uttalade former av barndomens tvångsliknande beteenden än friska förskolebarn och att ca 50% har extremt tvångsmässig rutinbundenhet.

Hos svenska barn upptäcks diagnosen PWS tidigt. Majoriteten av yngre barn har diagnostiserats under sina första två levnadsår. Ätstörningen är relativt väl behandlad och hälften av personerna i undersökningen har normal vikt. En delstudie visar att en tredjedel av personerna med PWS har svårigheter med uppmärksamhet och impulskontroll liknande dem som förekommer vid ADHD. Troligen bidrar dessa svårigheter till att ätstörningen blir mer svårbehandlad.


Avhandlingens titel: Psychiatric problems in Prader-Willi syndrome. Symptom development and clinical management
Avhandlingsförfattare:Margareta Wigren , tel. 0321-16489(bost.), 031-773 1842, 0708-160 152 (arb.)
e-post: margareta.wigren@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Ann-Charlotte Smedler, Seockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 23 januari 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
—
+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+
–

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

År 1996 upptäcktes att tallar inom ett 7 000 hektar stort område i Västergötland hade förlorat barren. Orsaken var en fjäril som heter tallmätare (Bupalus piniaria L.). Larver av tallmätare äter nämligen tallbarr, och arten är en av barrskogens viktigare skadegörare. Ett angrepp leder till att träden växer sämre, får topptorka eller dör. Andra skadegörare, framförallt märgborrar, följer ofta i fjärilens spår och kan förvärra tallarnas tillstånd.

Jan Cedervind, SLU, har i sin avhandling kartlagt följderna av detta tallmätarangrepp i Hökensås, som är det mest omfattande som någonsin förekommit i Sverige. Av de tallar som förlorade 90-100 procent av barren, är 25 procent döda idag och hälften har en död topp. Konsekvenserna för tallar som förlorade mindre mängd barr är däremot obetydliga. Jan Cedervind drar därför slutsatsen att en tall bör ha kvar minst 10 procent av barrmassan för att ha en rimlig chans att överleva ett tallmätarangrepp.

De hårdast angripna överlevande tallarna, förlorade totalt sett 50 procent av volymtillväxten under en period av sex år. En kostnadsberäkning visar att enbart förlusten i volymtillväxt hade motiverat en bekämpning av tallmätaren under år 1996.

Av de döda tallarna var 80 procent angripna av större märgborre (Tomicus piniperda L.), som gnager på trädkronornas årsskott. Dessa skalbaggar bidrog troligtvis nämnvärt till att många tallar dog. Att tallarna växte sämre efter tallmätarangreppet berodde både på barrförluster orsakade av tallmätare, och skottgnag orsakade av märgborrar. Skottgnagen minskade främst höjdtillväxten, medan volymtillväxten bara påverkades lite. Skador efter märgborrarna fördröjde också återhämtningen av barrmassan. Sju år efter tallmätarangreppet har träden i de svårast skadade bestånden ännu inte återhämtat sig.

Jägmästare Jan Cedervind vid institutionen för entomologi, SLU, försvarar fredagen den 12 december kl. 09.30 sin avhandling Impact of pine looper defoliation in Scots pine: secondary attack by pine shoot beetles, tree mortality, top-kill, growth losses, and foliage recovery. Disputationen äger rum i sal L, Undervisningshuset, Ultuna, Uppsala. Opponent är Professor Michael R. Wagner, School of Forestry, Northern Arizona University, USA.

Kontaktinformation
Mer information: Jan Cedervind, tel: 018-67 23 30, 018-30 31 42
E-post: Jan.Cedervind@entom.slu.se


Träd och andra växter behöver mineraler för att kunna växa. Mineraler, exempelvis kalcium, magnesium och kalium, frigörs till marken när berget vittrar. Då sönderdelas stenen i berget av bland annat syror, och gör mineralerna lätta för rötterna att ta upp. Trädrötterna får stor hjälp av olika svamparter att effektivt ta upp dessa livsviktiga ämnen. Samarbetet kallas mykorrhiza. Sedan länge har det förmodats att svampar även kan öka trädens upptag av mineralnäringsämnen genom att vittra sten.

När svamptrådarna (mycelet) växer utsöndras syror, vilket leder till att miljön mellan svamptrådar och mineral kraftigt försuras. Denna utsöndring bidrar till att stenen vittrar. Efter att ett svampmycel hade fått växa på en slipad marmoryta i fyra månader studerade Anna Rosling ytan i ett elektronmikroskop. Trådarna som lyftes bort lämnade spår i kalkstenen. Dessa resultat tyder på att mineralstrukturen i marmorytan direkt har påverkats av svamptrådar, som på så sätt underlättar för fortsatt intensiv vittring. Det kvarstår dock att uppskatta svamparnas vittringskapacitet och i vilka ekosystem som den är avgörande för skogsträdens näringsupptag.

Runt 70 procent av Sveriges skogsjordar är podsolerade, vilket innebär att de består av olika synliga skikt. Det finns gott om mycel i det övre, näringsrika så kallade mårlagret, och länge har svampforskare fokuserat på detta lager för att förstå hur näringsupptaget går till. Nu visar Anna Rosling i sin avhandling att det, till skillnad från rådande praxis, är nödvändigt att även studera de underliggande mineraljordslagren. Olika svampar verkar nämligen trivas i olika jordlager.

Anna Rosling fann att hälften av 22 dokumenterade svamparter endast förekom på rötter i mineraljorden, och bland dessa återfanns tre nya arter. I ett laboratorieexperiment växte vissa svampar bättre i denna blekjord jämfört med i organiskt torv. Större delen av det kol som svamparna fick från sina värdträd, transporterades också till blekjorden genom rötter och mycel.

FD Anna Rosling vid institutionen för skoglig mykologi och patologi, SLU, försvarar tordagen den 18 december kl. 09.15 sin avhandling Responses of Ectomycorrhizal Fungi to Mineral Substrates. Disputationen äger rum i sal FU26, HVC, Ultuna, Uppsala. Opponent är Professor Kermit Cromack Jr, Dept of Forest Science, Oregon State University, USA.

Kontaktinformation
Mer information: Anna Rosling, tel: 018-67 18 64 eller 070-35 24 355
E-post: Anna.Rosling@mykopat.slu.se

Just värnandet av friheten var centralt i SAF:s ideologiska budskap. Den starka frihetstron förenades dock med krav på anpassning till en sträng arbetsmoral, vilket gjorde den förespråkade friheten kraftigt villkorad. I realiteten handlade det om en frihet att konkurrera och en skyldighet att producera.

Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) grundades 1902 och var under hela 1900-talet en av marknadens absolut viktigaste aktörer. Föreningen framhöll själv att dess verksamhet bedrevs objektivt och politiskt neutralt och denna självbild har också kommit att införlivas av tidigare forskning.

Hans Dahlqvist utgår i avhandlingen från en problematisering av det liberala frihetsbegreppet, vars kärna utgörs av tron på lagstyret. Innebörden av det är att individen skall vara fri att tycka, tänka och handla hur hon/han vill, så länge de skrivna lagarna inte bryts. Detta är en formell frihet, en frihet från tvång och yttre inblandning, som i sin mest avskalade form kan sammanfattas med följande ord av den forne SAF-ordföranden Curt Nicolin: ”Vill människorna köpa en segelbåt istället för att konsumera sjukvård ska de få det.”

Det kapitalistiska samhället, som är beroende av att den breda basen av arbetare ser det som sin skyldighet att gå till arbetet, skulle dock inte kunna upprätthållas under dessa premisser. Till de skrivna lagarna måste det därför fogas oskrivna lagar i form av normer och etiska regler.

Den liberala friheten blir i förlängningen en frihet och en skyldighet att reproducera det kapitalistiska samhället. Individerna är fria att göra vad de vill, så länge de gör det som förväntas av dem. Det är utifrån denna paradox i det liberala frihetsbegreppet, som SAF:s ideologiska utveckling granskas i Hans Dahlqvists avhandling.

Undersökningsperioden sträcker sig från grundandet av SAF 1902 fram till 1948.

Hans Dahlqvist är född och uppvuxen i Helsingborg. Efter studier i Lund anställdes han, hösten 1999, som doktorand i historia vid Växjö universitet. Hans Dahlqvists forskning är inriktad på den politiska idéhistorien och han har bland annat skrivit en rad politiska debattartiklar i Arbetet och Smålandsposten.

Avhandlingen försvaras fredagen den 19 december 2003, kl. 13:15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är fil. dr Åsa Linderborg.

Kontaktinformation
Kontakta: Hans Dahlqvist, telefon: 0470/70 82 39,
Hans.Dahlqvist@hum.vxu.se

Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470/70 82 67, Kerstin.Broden@adm.vxu.se

Praktiska upplysningar: Agneta Fridhammar, forskningssekreterare vid Institutionen för humaniora, telefon: 0470/70 85 20.

Det är först under senare år som trafikens påverkan på djurpopulationer har tagits på allvar. Idag anses den ökade biltrafiken vara ett betydande hot mot den biologiska mångfalden i världen. Andreas Seiler vid institutionen för naturvårdsbiologi, Grimsö forskningsstation vid SLU, presenterar i sin avhandling en ny bild av trafikdödligheten hos några vanliga svenska däggdjur.

För de flesta djurpopulationerna i Sverige verkar trafiken inte utgöra ett allvarligt hot mot artbeståndet, trots många trafikdödade djur per år. För grävlingar ser det dock annorlunda ut: beräkningar tyder på att 12-13 procent av grävlingsstammen årligen dör på svenska vägar. Detta är mycket nära den andel som populationen tål, förutsatt att jakttryck och övrig dödlighet bibehålls. Andreas Seiler och forskarkollegor rekom-menderar därför att man tar ökad hänsyn till grävlingar vid nyanläggning och under-håll av vägar.

Efter omfattande forskning om sambandet mellan trafik, vilttäthet, landskapets sammansättning, samt polisrapporterade bilolyckor med rådjur och älg, har Andreas Seiler utvecklat modeller för att förutsäga risken för älgolyckor. Till sin hjälp har han använt fjärranalys, landskapskartor och statistik på trafik, vägnät och älgtäthet (indikerat av jaktuttaget). Modellerna visar att hastighetssänkning har den enskilt största betydelsen för minskning av olycksrisken.

En kombination av lägre hastighet och stängsling, eventuellt i samband med alternativa passager för djuren och ett ökat avstånd till angränsande skogsmark, verkar vara de mest effektiva åtgärderna mot älgolyckor. Att motverka kollisioner mellan fordon och älg i synnerhet, och vilda djur i allmänhet, förutsätter ett holistiskt angreppssätt som involverar såväl väghållare som markägare och bilist.

Kontaktinformation
Andreas Seiler, tel. 0581-69 73 28, 070-347 26 43
E-post: Andreas.Seiler@nvb.slu.se

Nu har språkteknologigruppen på Nada, KTH samlat detta till ett enda kraftfullt språkverktyg, GRIM, som styrs och uppdateras över internet. Och det bästa av allt: det släpps fritt till allmänheten.

GRIM är en enkel ordbehandlare som man laddar ner från nätet. När du öppnar programmet ansluts det till datorer på Kungliga Tekniska högskolan som har textsammanfattning, grammatikkontroll, lexikon, och en mängd andra språkverktyg som du kan utnyttja från din dator, men där kraften finns på KTH.

Programmet är ett renodlat språkverktyg utan layoutfunktioner. Det riktar sig speciellt till elever och lärare i svenskundervisning, men kan också nyttjas av en allmän publik. Så har du en roman i byrålådan kan du nu låta GRIM ta en koll på den innan du skickar in den för granskning.

Allmänna funktioner:
– Språkkontroll (upptäcker stavfell, sär skrivningsfel, kongruensfel och andra flera språkliga felaktigheter.)
– Textsammanfattning (SweSum, utvecklat på KTH, analyserar och väljer ut delar av en text baserat på ett poängsystem och kan krympa ner texten till 20%)
– Lexikon (Lexin, kan översätta svenska till och från åtta olika språk, ca 30 000 ord finns idag)
– Konkordanssökning. Programmet kan söka i den enorma textdatabasen Parole om ett ord eller uttryck finns i en text och i så fall i vilket sammanhang.

Funktioner speciella för språkundervisning:
– Böjningsformer. Programmet kan ändra böjningsformer mellan olika ordklasser
– Ordklassindelning. Programmet analyserar texten syntaktiskt och markerar till exempel alla adjektiv
– Lucktexter. Programmet kan plocka bort till exempel alla verb och ersätta dem med luckor som man fyller i och sen låter programmet rätta.

Kontaktpersoner: Ola Knutsson, 070-815 61 98, 08-790 66 34, knutsson@nada.kth.se

Referenslänk:
http://skrutten.nada.kth.se/grim/

Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Ola Knutsson, 070-815 61 98, 08-790 66 34, knutsson@nada.kth.se

Under 2003 har arbetet tagit fart med att ta fram ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna” – ett populärvetenskapligt referensverk över Sveriges djur, växter och svampar. Det är en nationell satsning för att täcka de stora kunskapsluckor som fortfarande finns om den biologiska mångfalden i Sverige. Resultaten från den nu aktuella forskningen ska på sikt ingå i den nämnda encyklopedin.

– Man kan förvänta sig många spännande upptäckter – till exempel nya arter för landet – men också ny kunskap om hur de lever och var i landet de finns, berättar Rikard Sundin, som är forskningssekreterare vid Svenska artprojektet. Säkerligen kommer också helt nya arter att beskrivas – arter som tidigare varit okända för vetenskapen. En av forskarna som får stöd är doktoranden Mattias Forshage, som studerar glattsteklar. Han uppskattar att cirka 20, eller hälften av de svenska arterna i den grupp han studerar fortfarande är obeskrivna!

Svenska artprojektet är den enda instans i Sverige som uttalat stöder artforskning på dåligt kända organismgrupper. De traditionella forskningsråden har inte prioriterat denna typ av forskning, vilket väckt kritik från många håll, inte minst mot bakgrund av att staten avsatt extra medel för forskning kring biologisk mångfald. Ett av huvudsyftena har varit att stödja just artforskningen.

– Om inte artforskning får mer stöd kommer Sverige att ha svårt att leva upp till sina åtaganden inom ramen för Konventionen för biologisk mångfald, säger Ulf Gärdenfors, ledamot i Svenska artprojektets ledningsgrupp.

Svenska artprojektet är ett stort forsknings- och folkbildningsprojekt. Resultaten från projektet kommer att vara en viktig kunskapsbas för svenskt naturvårdsarbete och forskning kring biologisk mångfald. Alla 50 000 svenska flercelliga djur- och växtarter ska dokumenteras och omkring 30 000 av dem ska populärvetenskapligt beskrivas i ord och bild. Arbetet beräknas ta 20 år och publiceras såväl i bokform som digitalt.

Kontaktinformation
För mer information från ArtDatabanken:
Rikard Sundin, forskningssekr., Svenska artprojektet, tel 018-67 25 74
Torleif Ingelög, föreståndare, tel 018-67 24 17
Ulf Gärdenfors, stf föreståndare, tel. 018-67 26 23

Efter framgångsrika behandlings- och informationsinsatser lyckades man mellan 70- och 90-talet att näst intill utrota den sexuellt överförbara sjukdomen gonorré och därmed bli av med ett stort folkhälsoproblem. Men bakteriernas förmåga att utveckla motståndskraft mot medicineringen samt ett vidlyftigare sexuellt beteende har gjort att sjukdomen återigen fått fäste, vilket innebär att vi måste hitta bättre sätt att spåra bakterierna.

Gonorré var för bara några årtionden sedan ett stort folkhälsoproblem. Smittan ger allvarliga komplikationer som exempelvis sterilitet, ledbesvär eller blodförgiftning. Efter en markant minskning av antal sjukdomsfall sker återigen en ökad spridning av smittan. Man vet att den vanligaste medicineringen inte längre biter på alla bakterier och man tror att ökningen också kan bero på att vi inte längre får den information som spreds med den första propagandan kring HIV. Magnus har forskat kring hur man hittar källan till smittan och kan på det sättet förhindra att den sprids.

– För att hitta smittkällan måste man finna vägar för att kunna se vilken typ av bakterie som orsakat sjukdomen, säger Magnus. Jag har utvecklat en metod som går ut på att man på ett snabbt och säkert sätt kan bestämma bakterietyp genom att undersöka bakteriens DNA. Då kan man se vilka bakterier som är besläktade med varandra och därmed följa spridningen av sjukdomen mellan personer och spåra smittkällan. Det är ett bra sätt att få förståelse för utbredningen av gonorré i samhället och förhindra att smittan sprids vidare i flera led.

Över tid har bakterierna utvecklat motståndskraft mot de vanligaste antibiotikasorterna. Det är ytterligare ett skäl till varför man behöver fastställa bakterietyp.

– En stor del av de som fått gonorré har smittats utomlands, säger Magnus. I mina analyser har jag sett att de bakterier som till exempel kommer från Sydostasien, där man varit mycket generös med användningen av antibiotika, är särskilt motståndskraftiga. Därför är det extra viktigt att analysera bakteriernas antibiotikakänslighet vid samtliga fall av gonorré så att rätt antibiotika kan sättas in.

Disputationen äger rum 19 december kl. 13.00 i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro

För mer information kontakta Magnus Unemo på tel 019- 602 15 20 eller 0739-94 35 30

Eva Rhöse disputerade nyligen med doktorsavhandlingen ”Läraridentitet och lärararbete”. I sin avhandling har hon velat ge en bild av hur livet som lärare ser ut och förändras över tid.

– Jag vill visa på personernas arbetssituation och tankar kring läraryrket men även hur deras privatliv har påverkats av yrket, säger hon.

Eva Rhöse har intervjuat fem lärare mellan 29-91 år. Studien visar att en av de tydligaste förändringarna som skett under åren är uppdelningen av det privata kontra det offentliga inom läraryrket. Den äldsta personen i studien är idag 93 år gammal och var lärare dygnet runt, medan dagens lärare är lärare på arbetstid.

– Förr var läraren i centrum på orten. Läraren var en offentlig person som alla kände till och hon eller han kände oftast till familjerna och barnen innan de började i skolan.

Men då, på 1940- och 1950-talet, när lärarens person var offentlig, var däremot själva arbetet dolt för omvärlden. Läraren hade inget samarbete med kollegor på själva skolan utan jobbade i ensamhet i sitt klassrum. Idag har den offentliga biten blivit förflyttad och det omvända råder. Lärarens arbete är öppet och relativt lätt att ta del av, både för kollegor och föräldrar. Däremot är dagens lärare väldigt mån om sitt privatliv utanför skolan, menar Eva Rhöse.

– Jag tror att det har med en annorlunda syn på yrket att göra. Idag vill lärarna vara professionella på samma sätt som övriga i samhället. Man är sitt yrke under arbetstid och därefter är man privatperson och dessa två världar ska hållas isär.

De yngre lärarna i studien framhåller även vikten av att kunna ha andra identiteter än lärarens. Man vill kunna vara musiker, konstnär eller fotbollsledare utan att det påverkar arbetet. Detta gör att många medvetet väljer att arbeta på annan plats än bostadsorten, menar Eva Rhöse.

Även samhället och synen på kunskapen har förändrats under årens lopp. Utbildning via klassföreläsningar och enhetligt arbete av alla i klassen är idag tämligen förlegat.
– Idag ursäktar sig lärarna för föreläsningsundervisning. Om de berättar om rena föreläsningar säger de i nästa mening ”du vet, nån gång så måste man ju”.

Men kanske skulle dagens individuella arbetssätt haft bättre förutsättningar i byskolorna på 1950-talet, menar Eva Rhöse.

– Lärarens kunskap om eleverna gällde då inte bara vem eleven var i skolan utan även hur han eller hon var utanför skolan. En kunskap som delvis håller på att gå förlorad även om jag tror att de elever som har problem och svårigheter uppmärksammas även idag.

Eva Rhöses avhandling går att beställa via Carina Oscarsson på Institutionen för utbildningsvetenskap, tfn 054-700 11 90, e-post carina.oscarsson@kau.se

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Rhöse, tfn 054-700 14 11, e-post Eva.Rhose@kau.se

På årets Icehotel i Jukkasjärvi byggs just nu en utställning, under ledning av konstnären Bengt Carling, med namnet Världens is – från Antarktis, Grönland, Svalbard, Tarfala och Torneälv. Genom att visa is från Jordens avlägsna hörn tillsammans med ljus, ljud och musik illustreras en spännande berättelse. Besökarna får ta del av unik forskningsinformation på ett nytt, vackert och lättsamt sätt.


För att ge en kort introduktion till denna spännande utställning inbjuder den naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet i samarbete med Icehotel, Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet dig till en

pressträff med kaffe och smörgås

Tid: måndag den 15 december kl. 9.30
Plats: Ice Gallery, Österlånggatan 41

Du får träffa Per Olof Hulth, professor i experimentell astropartikelfysik, som i dagarna kommit från sydsommaren på Sydpolen. Malin Stenberg, fil.dr i naturgeografi, berättar om iskärnornas osynliga klimatinformation.


Närmare information: Malin Stenberg, tfn 08-16 35 92, mobil 070-618 25 35,
e-post malin.stenberg@natkan.su.se


Välkommen!

Tidlösan, Colchicum autumnale, är en kär trädgårdsväxt som lyser upp våra rabatter då höstmörkret sänker sig. Den dryga decimeter höga blomman kommer från en stamknöl som vilar under vintern för att på våren skicka upp en kapsel med frön. Under sommaren utvecklas bladen som sedan vissnar ned innan blomman kommer upp i oktober-november. Det kan tyckas att växten utvecklas ”baklänges” och därför har växten fått sitt svenska namn – Tidlösa.

Under fem år har Annika Vinnersten undersökt släktskapsförhållandet hos tidlösaväxterna, familjen Colchicaceae. Familjen har länge betraktats som en väl avgränsad växtfamilj med flera unika karaktärer men på 1990-talet framkom, genom flera oberoende DNA-studier, att det fanns flera växtsläkten som borde inkluderas i familjen men som saknade de definierande karaktärerna. En av de mer välkända karaktärerna för arterna inom ”gamla” Colchicaceae är den kemiska substansen kolchicin. Det är en mycket giftig substans som påverkar celldelningen och som använts både inom växtförädling, för att skapa polyploider (växter med dubbel eller flerdubbel kromosomuppsättning), samt vid framställning av preparatsnitt för kromosomräkning (då substansen ”fryser” celldelningen). Medicinskt har kolchicin länge använts för att behandla gikt och på senare år har även cancerforskningen intresserat sig för substansen.

Kolchicin bildas genom en ganska avancerad biosyntetisk process och det är därför troligt att förmågan att producera substansen enbart uppstått en gång och sedan gått i arv. Efter att ha fastställt släktskapsförhållandena inom familjen undersökte Annika Vinnersten utbredningen av kolchicin i dagens Colchicaceae för att ta reda på var i släktträdet förmågan uppstod.

Studien inkluderar både representanter från de släkten som idag är inkluderade i familjen men som anses sakna de diagnostiska karaktärerna, släkten i familjen som tidigare rapporterats sakna kolchilin och släkten som tidigare inte undersökts. Studien visar, tvärt emot tidigare rapporter, att alla undersökta arter innehöll kolchicin vilket visar att förekomst av kolchicin är en bra karaktär för familjen Colchicaceae.

Namn: Annika Vinnersten
Avhandlingens titel: Tracing History: Phylogenetic, Taxonomic, and Biogeographic Research in the Colchicum Family
Institution: Institutionen för evolutionsbiologi, avd. för systematisk botanik
Opponent: Professor Jerrold I Davis L.H. Bailey Hortorium,
Department of Plant Biology, Cornell University, Ithaca, New York
Disputationen äger rum: Fredagen 12 december, kl. 10.00 i Lindahlsalen på Evolutionsbiologiskt centrum.

Kontaktinformation
Annika Vinnersten kan nås på 018-471 6458 eller via e-post Annika.Vinnersten@ebc.uu.se

Anna Imberg har utvecklat en ny typ av partikel bestående av en biologiskt nedbrytbar polymer med lipiddomäner inuti. Polymeren är olöslig i vatten men bryts i vatten ned till kortare vattenlösliga enheter som till slut omvandlas till enbart koldioxid och vatten. Lipiden bildar med vatten en så kallad kubisk fas, en tredimensionell struktur där lipid och vatten finns i separata miljöer. Den kubiska fasen innehåller en stor gränsyta som delar av vatten- och lipid miljöerna. Därför erbjuder den kubiska fasen möjligheter att kapsla in både vattenlösliga, fettlösliga och ytaktiva aktiva substanser som ska frisläppas från den kubiska fasen under lång tid.

En fördel är alltså att partiklarna har förutsättningar att kapsla in olika typer av aktiva substanser. En annan fördel jämfört med rena polymerpartiklar är att lipiden bör skydda den aktiva substansen från den sura miljön som bildas när polymeren bryts med. I studien har dock inga experimentella försök utförts där aktiva substanser har kapslats in.

För att kunna bilda partiklar behövs allmän kännedom om hur molekylerna i system som innehåller lipid/polymer/lösningsmedel/vatten beter sig. Molekylernas beteende har undersökts både teoretiskt och experimentellt. Därför har många prover med olika sammansättning studerats. För detta ändamål har Anna Imberg utvecklat en förbättrad metod för att kunna bereda prover som innehåller lipid/lösningsmedel/vatten. Metoden är baserad på användning av en så kallad vätskerobot.

Avhandlingen finns på: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=3795

Bild finns på http://www.info.uu.se/pressmapp/partikel.jpg
Författare: Anna Imberg
Avhandlingens titel: On Phase Behaviours in Lipid/Polymer/Solvent/Water Systems and their Application for Formation of Lipid/Polymer Composite Particles
Institution: Institutionen för farmaci
Disputationen äger rum tisdag 16 december kl. 10.15 i B21, Uppsala Biomedicinska Centrum, Uppsala
Opponent är Dr Krister Thuresson,Avdelningen för Fysikalisk kemi 1, Lunds Universitet, Lund

Kontaktinformation
Vidare information: Anna Imberg kan nås på telefon 018-47143 70eller via e-post Anna.Imberg@farmaci.uu.se

Svenska män som gått komvux har i genomsnitt 3,5 procent lägre årsinkomst än jämförbara svenska män. Detta kan delvis bero på att de som studerar på komvux inte kan skaffa sig lika mycket arbetslivserfarenhet som jämförbara män som inte går på komvux. Det kan också vara så att arbetsgivarna är skeptiska till komvux och betraktar (manliga) komvuxdeltagare som mindre produktiva än personer som har skaffat sig motsvarande kunskaper på annat sätt. En annan möjlig förklaring är att man i rapporten inte fångar upp alla egenskaper som styr viljan att delta i komvux – man kanske till exempel har missat orsaker som inte är relaterade till arbetsmarknaden. För svenska kvinnor hittas inga effekter. En förklaring till skillnader mellan svenska kvinnor och män är att kvinnorna i högre utsträckning läser på komvux för att fördjupa sina yrkeskunskaper medan männen framförallt läser in gymnasiet. För invandrare är resultaten mer glädjande. Invandrarmän som studerat på komvux verkar inte få lägre lön än andra invandrarmän och ökningen för kvinnor är hela 9 procent. Invandrare går i högre utsträckning än svenskar grundskoleutbildning.

Metod
Viljan att delta i en komvuxutbilding styrs av t ex kön, ålder och tidigare utbildning (observerbara egenskaper) samt motivation och förmåga (icke-observerbara egenskaper). I rapporten tas framförallt hänsyn till observerbara egenskaper. För att i viss mån kontrollera för icke-observerbara egenskaper används inkomsterna åren innan studierna påbörjas.

Bakgrund
Komvux ska stärka personers ställning på arbetsmarknaden. Kurserna vänder sig dels till vuxna som saknar grundskole- eller gymnasiekompetens, dels till personer som vill vidareutbilda sig inom ett yrke. Rapporten baseras på cirka 500 000 personer (25-55 år) som deltagit respektive inte deltagit i komvux under åren 1988-1993. Effekterna på inkomsten mäts år 2000. Invandrargruppen definieras som personer som invandrat till Sverige 1-5 år innan komvuxutbildningen påbörjas. Rapporten, som är författad av Erika Ekström, är den första i sitt slag som studerar långsiktiga inkomsteffekter av komvux.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Erika Ekström, tel: 018-471 70 75, e-post: Erika.Ekstrom@ifau.uu.se

Hjärtinfarkt är den i särklass vanligaste dödsorsaken och beror på att en blodpropp stänger av blodflödet och syretillförseln till hjärtmuskelcellerna. Det är stort behov av mediciner som förebygger den hjärtmuskelskada som uppkommer som följd av förändringar i blodflödet.

I sin avhandling har Hongjiang Chen visat att en ny typ av E-vitamin, Cardi-E, som innehåller en blandning av tre olika tokoferoler, kan förebygga skadan i hjärtmuskelcellerna. Även fiskolja hade en
förebyggande effekt, medan vanligt E-vitamin (alfa-tokoferol) hade sämre effekt.

Resultaten kan få betydelse vid förebyggande av hjärtmuskelskador.

Namn: Hongjiang Chen
Avhandlingens titel: Studies on cell injury induced by hypoxia-reoxygenation and oxidized low density lipoprotein. With special reference to the protective effekt of mixed tocopherols, omega-3 fatty acids and transforming growth factor-beta 1
Institution: Institutionen för kirurgiska vetenskaper
Opponent: Professor Christer Sylven, Karolinska Institutet, Stockholm
Disputationen äger rum: Onsdagen 17 december, kl. 9.15 i föreläsningssalen D1, Dag Hammarskjölds väg 17.

Kontaktinformation
Hongjiang Chen kan nås via sin handledare Tom Saldeen på 018-542231, 0708-728990 eller via e-post Tom.Saldeen@kirvet.uu.se

Målet med äldrerehabilitering är att återställa individens motoriska funktion för att främja självständighet i aktiviteter i dagliga livet (ADL). Man vill också främja subjektiv livskvalitet, det vill säga livstillfredsställelse, hos patienterna. Ann-Cristin Åberg har i sitt avhandlingsarbete utvecklat och testat en ny utvärderingsmetod – General Motor Function assessment scale (GMF), som omfattar 21 olika motoriska funktioner.

Till skillnad från andra bedömningsinstrument för motorik inkluderar GMF tre funktionsrelaterade aspekter: Observerat hjälpberoende, upplevd smärta och otrygghet – alla av betydelse för aktivitetsgraden bland äldre. Hon visar att GMF-skalan är ett tillförlitligt och relevant verktyg som kan användas vid rehabilitering av äldre både på sjukhus och i hemmet. Metoden har rönt stort intresse och är redan nu efterfrågad och spridd till ett drygt 90-tal enheter för äldrerehabilitering i Sverige.

Ann-Cristin Åberg har också intervjuat äldre och deras närstående för att öka kunskapen om och förståelsen för de faktorer som främjar livstillfredsställelse hos de äldre – under och efter rehabilitering. Förmågan att vara aktiv och oberoende värderades högt av de äldre vårdtagarna. Hon visar att träningen av vardagliga aktiviteter bör kompletteras med olika strategier för att stödja den äldres anpassning till funktionsbortfall. Ett nyckelfynd var att de äldre använde positiva minnen från tidigare skeenden i livet för att uppnå temporär livstillfredsställelse i nuet, men att denna strategi också kan kamouflera missförhållanden. För att uppdaga eventuella problem bör frågorna därför upprepas och formuleras på flera olika sätt. Empatiskt lyssnande är också av vikt.

Även de närstående ansåg att aktivitet, oberoende och anpassning var viktigt för de äldres livstillfredsställelse. De understödde den äldres ”gamla vanlig jag” genom att uppmuntra tidigare vanor, relatera till tidigare händelser och upprätthålla den sociala kontakten. De närstående spelar därmed en viktig roll i rehabiliteringen, eftersom de besitter ”expertkunskap” om den äldres vanor och behov och kan företräda dessa intressen gentemot professionella vård- och omsorgsgivare.

Namn: Ann-Cristin Åberg
Avhandlingens titel: General Motor Function Assessment and Perceptions of Life Satisfaction during and after Geriatric Rehabilitation
Institution: Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, enheten för geriatrik
Opponent: Docent Christina Helging Stenström, Karolinska Institutet i Stockholm
Disputationen äger rum: Torsdagen 18 december, kl. 9.15 i Auditorium Minus, Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala

Kontaktinformation
Ann-Cristin Åberg kan nås på 018-611 7960 eller via e-post :
ann-cristin.aberg@pubcare.uu.se