I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet presenteras användningen av titthålsmetoden transcervical resektion av endometriet (TCRE) för behandling av menorragi, stora mensblödningar. Då ”skalas” livmoderslemhinnan (endometriet) bort och på detta sätt minimeras mensblödningar. Vid långtidsuppföljning (5-10 år) av 104 kvinnor tycks det goda resultatet kvarstå: 75 % av kvinnor var nöjda med operationen och endast 13 % behövde gå vidare till mer omfattande operation. TCRE genomfördes som dagkirurgisk operation.
I Marian Mints avhandling presenteras också omfattande studier om uppkomsten av menorragi. Fokus har då varit på angiogenes, dvs tillväxten av nya blodkärl. Uppbyggandet av ny livmoderslemhinna efter menstruationen är helt beroende av en fungerande angiogenes. Detta är en komplex process där tillväxtfaktorn VEGF har en central roll. VEGF påverkar dessutom kärlens arkitektur samt blodlevringen (och därmed blodförlusten).
Studierna visar att blodkärlen i slemhinnan i livmodern hos kvinnor med menorragi har abnorm arkitektur med bl a defekter i kärlväggen. Dessutom påvisas en klar ökning av mängden blodkärl som innehåller VEGF och receptorer för VEGF. Abnormiteterna i blodkärlens vägg kan dessutom länkas till dessa förändringar i signalsystemen för VEGF.
Slutsatsen är att kärlen inte byggs och omformas på naturligt sätt mellan menstruationerna och att detta i sin tur kan leda till menorragi. Med denna nya kunskap kan även behandling med läkemedel, som påverkar utväxt av blodkärl, representera ett framtida alternativ vid menorragi.
Bakgrund:
Menorragi, definierat som en regelbunden men stor mensblödning förekommer hos mellan 10 % och 20 % av svenska kvinnor i fertil ålder. I vissa fall kan menorragi orsaka blodbrist med medföljande trötthet och konsekvenser för arbetsliv och familj.
Orsaken till menorragi är ibland känd, t ex vid myom i livmodern, ärftliga blodlevringsrubbningar eller hormonell obalans under övergångsåren. Men s k idiopatiska menorragier, där man inte kan peka ut någon säker orsak, förekommer i cirka hälften av fallen. Dessa patienters besvär kan vara svårare att åtgärda. Idiopatisk menorragi behandlas idag framför allt med läkemedel eller genom hysterektomi, kirurgiskt borttagandet av livmodern.
Avhandlingens titel:
Idiopathic menorrhagia: Studies of angiogenesis and surgical therapy
Författare:
Miriam Mints, Institutionen för klinisk vetenskap och Institutionen för medicin vid Huddinge Universitetssjukhus, Karolinska Institutet, tel 070-4846 277 eller mail: miriam.mints@telia.com
Disputation:
Fredag 12 december 2003, kl. 9.00, Föreläsningssal R64, Huddinge Universitetssjukhus.
Avhandlingens abstract och ram (pdf) finns på:
http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-722-3
Erik Philip-Sörensen var grundare av Securitas-koncernen och hade också ett stort samhällsintresse, manifesterat i stiftelsen med hans namn. Dess humaniora-anslag går enbart till forskare vid Lunds universitet, medan de genetiska anslagen inte är knutna till något visst lärosäte.
Årets största humaniora-anslag, 450 000 kr, går till etnologen Carina Sjöholm och projektet Populärkultur och upplevelseindustri. Det handlar om hur människors vardag påverkas i en tid då mobiltelefoner förvandlas till videokameror, datorer blir mötesplatser för nya bekantskaper, och media rapporterar om dokusåpor och filmer som om de vore verkliga nyheter.
Det näst största anslaget, 300 000 kr, går till Jonas Granfeldt från romanska institutionen i Lund för ett projekt om utvecklingsgångar i skriven franska.
– Det har i talspråk visat sig finnas ett visst system i hur inlärarnas grammatik utvecklas. Nu vill vi se om detsamma gäller för skriftspråket. Om så är, så skulle man kunna använda dessa så kallade utvecklingsgångar som grund för automatiserade test av en persons skriftliga språkfärdighet, säger han.
Två andra större anslag på humaniorasidan går till arkeologen Thomas Wallerström för ett projekt om häradsstruktur och maktkoncentration på medeltiden, och hans kollega Bertil Helgesson för ett projekt om järnålderskrigarna från Uppåkra. Elisabeth Mansén, Lars Gustaf Andersson, Maria Nilson och Elisabeth Zetterholm är de övriga humanister vid Lunds universitet som fått anslag.
På den genetiska sidan har ett av anslagen gått till Maarit Jaarola vid Institutionen för cell- och organismbiologi i Lund. Hennes projekt heter Molekylär analys av artbildning i Microtus.
– Microtus är ett släkte av sorkar, berättar Maarit Jaarola. Under den relativt korta tid de har funnits – ca en till två miljoner år – har 60-70 ännu existerande arter uppstått. Artbildningen pågår fortfarande, och jag tror att ytterligare en art nyligen har uppstått. Detta kan man undersöka med molekylär analys av arvsmassan.
Övriga som får anslag för genetisk forskning är Dan I Andersson vid KI och SMI, Stockholm, Christer Halldén vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Ulf Lagercrantz vid SLU i Uppsala, Anssi Saura från Umeå universitet, Carlos Rovira och Mattias Höglund vid Universitetssjukhuset i Lund, samt Marita Cohn och Stefan Baumgartner från Lunds universitet.
Studien undersökte 4000 ryska män från S:t Petersburg, som överlevde belägringen av Leningrad (idag S:t Petersburg) under andra världskriget. Medicinska undersökningar gjorda tre och sex decennier efter kriget visar att männen, som vid belägringen var mellan 6 och 26 år, hade ett generellt högre blodtryck. Dödligheten till följd av hjärt- och kärlsjukdom, i synnerhet slaganfall (stroke), var också förhöjd.
– Vår teori är att den ökade risken för hjärt- och kärlkomplikationer beror på den långvariga svälten som männen utsattes för under belägringen, säger Pär Sparén, forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och forskningsledare för studien. Studien genomfördes i samarbete med Denny Vagerö vid CHESS, Stockholms universitet och Dimitri Shestov vid S:t Petersburgs universitet.
Allra högst tros risken vara om svältperioden inträffar i puberteten. Resultaten är oroväckande, anser Pär Sparén. Krig och svält är fortfarande vanliga företeelser och hälsokonsekvenserna för de som drabbas kan sträcka sig mer än ett halvt sekel framåt i tiden.
De nya rönen är publicerade Online i den medicinska tidskriften British Medical Journal,
se: http://bmj.bmjjournals.com/cgi/content/abstract/bmj.37942.603970.9Av1?eaf.
Publikation
Long term mortility after starvation during the Leningrad Siege: prospective cohort study.
Sparen P, Vågerö D, Shestov DB, Plavinskaja S, Parfenova N, Hopitar V, Paturot, Galanti MR
För mer information kontakta
Dr. Pär Sparén, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
tel. 08-524 8610 eller mail: par.sparen@meb.ki.se
alternativt
Professor Denny Vågerö, CHESS, Stockholms universitet
tel. 08-162 313 eller mail: denny.vagero@chess.su.se
I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet har Gunnar Holmberg analyserat de framtida förutsättningarna för komplexa system med flygindustrin som typexempel. Den metod han använt kallas klinisk forskning, och innebär att man inte bara observerar vad som sker utan också deltar i arbetet.
– Man kan inte förstå ett komplext system utan att man går in och påverkar det, säger Gunnar Holmberg.
Han har själv en roll i företaget som affärsutvecklare med fokus på obemannade flygfarkoster (UAV). Utvecklingen på det området innebär ännu mer global samverkan än arbetet med Gripen och det numera nedlagda Saab 2000.
I framtiden kommer det att vara ett undantag att Saab är totalintegratör av ett flygplansprojekt. I stället blir företaget en central underleverantör, som i det nu påbörjade arbetet med Airbus superjumbo A380, eller som partner i UAV-projekt. Omställningen är inte okomplicerad. Dels uppstår tekniska problem som att de inblandade företagen arbetar i olika IT-miljöer, dels mänskliga problem som rör självbilden hos de anställda.
Flygplanstillverkare blir också alltmer beroende av sina kunder, både militärt och civilt. Ett flygplan måste kunna förändras under sin livslängd. Kunden vill kunna välja utrustning friare. Dessutom måste produkterna bli billigare.
– Den som lyckas kombinera ökad funktionalitet med lägre kostnad har en bra position på marknaden, säger Gunnar Holmberg.
Hans forskning är användbar inte bara för flygindustrin utan också för andra som utvecklar produkter i få exemplar, med långa livscykler och höga säkerhetskrav. Dit hör tåg, fartyg och telefonsystem.
Avhandlingen heter ”On Aircraft Development – managing complex systems with long life cycles”.
Kontaktinformation
Gunnar Holmberg nås på telefon 013-184925 eller e-post gunnar.holmberg@saab.se
Om Cystapep håller vad det lovar är det en världssensation. Sverige ligger bättre till än andra länder vad gäller antibiotikaresistens, men utomlands har många farliga bakteriestammar blivit resistenta mot merparten av de antibiotika läkarna kan ta till, och även här ökar problemen för varje år.
Cystapep har fått sitt namn av att det är en peptid (en liten molekyl) som grundar sig på ett större protein kallat cystatin. Cystatin förekommer i olika former i kroppen och bidrar till vårt naturliga skydd mot bakterier, svampar och virus. Lundaforskarna Aftab Jasir och Claes Schalén, medicinsk mikrobiologi, samt Anders Grubb, klinisk kemi, har i samarbete med en polsk forskargrupp renodlat och vidareutvecklat den del av cystatin C-proteinet som visat sig ge den bästa skyddsverkan.
– Substansen har visat sig effektiv både mot sjukdomsframkallande stafylokocker, streptokocker, enterokocker och pneumokocker, bland vilka det finns många farliga och mer eller mindre antibiotikaresistenta bakterier. Däremot påverkas inte kroppens vanliga bakterieflora, vilket är positivt, säger Aftab Jasir.
Cystapep har också kunnat angripa både polio- och herpesvirus. Att en och samma substans är verksam inte bara mot sjukdomsframkallande bakterier utan också mot virus är unikt. Och substansen tycks ha en helt egen verkningsmekanism som bakterierna inte lätt kan försvara sig mot. Lundaforskarna har försökt att genom mutationer framkalla resistens mot Cystapep, något som i andra fall inte är särskilt svårt, men som här inte alls var möjligt.
Forskarna har just publicerat sitt fynd i APMIS, Acta Patologica Microbiologica Immunologica Scandinavica. De har också patentsökt Cystapep för att kunna fortsätta sin forskning. Innan patentet lämnas över till läkemedelsindustrin vill de lära sig mer om medlets verkningsmekanismer, försöka göra substansen ännu effektivare, och prova dess verkan mot utländska bakteriestammar. Eftersom Aftab Jasir och Claes Schalén är projektledare resp koordinator för ett stort EU-projekt om grupp A-streptokocker har de god tillgång till bakterieprover från andra länder. En klinisk användning av medlet kan sedan bli verklighet på 5-10 års sikt.
Mer information Anders Grubb, 046-17 39 64, anders.grubb@klinkem.lu.se, Aftab Jasir och Claes Schalén, 046-17 32 86, aftab.jasir@mmb.lu.se, claes.schalen@mmb.lu.se.
Anna-Lisa Odelqvist-Kruse (1925 – 2000) skapade, som föreståndare och konstnärlig rådgivare för textilateljén Libraria i Stockholm, kyrkliga textilier såsom mässhakar, antependier, altarbrun, monumentala textilier och bursor. Varje textil skapades för en speciell kyrka för att passa in just där. Hennes avsikt var att de kyrkliga textilierna skulle innehålla ett kristet budskap och berika gudstjänsten. Hon använde ogärna de ordslingor, som var vanliga i den kyrkliga textila konsten, utan återinförde urkristna symboler, som applicerades eller broderades på textilen.
I avhandlingen redovisas i bilaga mer än tvåtusen kyrkliga textilier, som skapats av denna konstnär. I denna samling ingår bland annat sju biskopskåpor och väggbeklädnader till Finsta koret samt Fredens kapell i Uppsala domkyrka samt hela skruduppsättningar i de liturgiska färgerna till ett flertal kyrkor över hela landet.
1984-85 hedrades konstnären med en retrospektiv utställning på Historiska museet i Stockholm. Hennes sista uppdrag gällde textilier till Vadstena klosterkyrka i samband med att Vadstena firade 600-årsjubileum år 2000.
Fredagen den 12 december 2003 försvarar Ulla Mo, institutionen för konstvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln I helig skrud. En studie över Anna-Lisa Odelqvist-Kruses sakrala textilkonst.
Disputationen äger rum kl 13.15 i Humanisthuset, hörsal F.
Fakultetsopponent är docent Hedvig Brander Jonsson, konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Ulla Mo är bosatt i Domsjö, Örnsköldsvik
Ulla Mo nås på:
Tel: 0660-503 14
E-post: ulla.evert.mo@gamma.telenordia.se
Nya metoder för att på kemisk väg framställa substanser, nya syntesmetoder, har tagits fram för att kunna utveckla två olika klasser av substanser (b-latamer och 2-pyridinoner). Substansernas uppgift är att förhindra urinvägsinfektion Målsättningen är att de skall hindra de sjukdomsframkallande bakterierna från att fästa vid värdceller i kroppen. Det gör man genom att störa uppbyggnaden av de hårliknande organellerna, pili, som bakterierna måste ha för att kunna fästa. Tidigare har det visats att bakterier utan dessa organeller tappar sin förmåga att kolonisera och infektera värdcellerna.
Den ena typen av substanser, 2-pyridinonerna, har visat sig kunna få sjukdomsframkallande E. Coli-bakterier att tappa sin förmåga att bygga upp de hårliknande organellerna. I avhandlingen presenteras förutom den biologiska utvärderingen även den kemi som krävs för att framställa 2-pyridinonerna med hjälp av både vedertagen och ny teknologi.
Fredagen den 19 december försvarar Hans Emtenäs, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Synthesis and Biological Evaluation of Bicyclic b-Lactams and 2-Pyridinones – Pilicides Targeting Pilus Biogenesis in Pathogenic Bacteria. Svensk titel: ”Syntes och biologisk utvärdering av bicykliska b-laktamer och 2-pyridinoner – Pilicider riktade mot piliuppbyggnad i sjukdomsframskallande bakterier”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Stora Hörsalen, KBC-huset, Umeå Universitet.
Fakultetsopponent är docent Ulf Nilsson, institutionen för bioorganisk kemi, Lunds tekniska högskola.
Avhandlingen finns E-publicerad på:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=165
Kontaktinformation
Hans Emtenäs nås på:
Kemiska institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 93 29
E-post: hans.emtenas@chem.umu.se
En hjärnskada – t.ex. vid cerebral pares (CP) eller efter ett slaganfall – kan orsaka obalans i musklerna så att armbågen och handleden ständigt hålls böjda. Genom att flytta (transferera) senfästet för en muskel som böjer handleden till senfästet för en muskel som sträcker den får man en mer balanserad handled och en bättre handfunktion. Avhandlingen undersöker de faktorer som påverkar resultatet av en sådan sentransferering, t.ex. längden på den flyttade muskeln, samt muskelförändringar hos patienter med spasticitet.
Försök på kanin visade att immobilisering (gipsning) i 3 veckor med muskeln i ett maximalt förlängt läge gav upphov till mer bindväv och en onormal läkning. Detta försämrade muskelns anpassning till sin nya funktion. För att mäta graden av uttänjning i musklerna användes en ny metod, laserdiffraktometri. Den innebär att ett rött laserljus får genomlysa den tvärstrimmiga muskeln under en sentransferering, varvid man får fram ett diffraktionsmönster. Avståndet mellan linjerna i mönstret är omvänt proportionellt till avståndet mellan 2 tvärstrimmor i muskeln (dvs. ca 2,5 mikrometer). När muskeln tänjs ökar avståndet mellan tvärstrimmorna, vilket är ett mått på hur mycket de sammandragande proteinerna aktin och myosin överlappar varandra. Graden av överlappning påverkar muskelns styrka. Vid sentransfereringar fungerade mätmetoden väl för att ställa in en muskellängd som ger bästa möjliga resultat.
På barn med CP utfördes laserdiffraktometri på en handledsböjare som transfererades till en handledssträckare. Sarkomerlängderna var både före och efter transfereringen klart förlängda jämfört med en normal muskel. Det tyder på att dessa spastiska muskler är korta och därmed blir mycket uttänjda under ett normalt rörelseomfång.
De spastiska musklerna hade minskad fiberstorlek och en ökad mängd snabba, men uttröttbara muskelfibrer, sannolikt en följd av inaktivitet. Antalet kapillärer per muskelfiber var sänkt, men tillräckligt många för att blodförsörja en muskel som har liten aktivitet. Troligen skulle träning av den spastiska muskeln ge mer normala fiberstorlekar och större uthållighet i musklerna.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, anatomi, Umeå universitet, och har titeln Tendon transfer mechanics and donor muscle properties. Implications in surgical correction of upper limb muscle imbalance. Svensk titel: Kirurgisk korrektion av muskulär obalans i armen.
Disputationen äger rum kl 9.00 i Stora föreläsningssalen, Biologihuset, Umeå Universitet.
Fakultetsopponent är docent Bertil Romanus, Institutionen för de Kirurgiska Vetenskaperna, Ortopedi, Göteborgs Universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad,
se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167
Kontaktinformation
Eva Pontén är leg. läkare och tjänstgör vid Barnortopeden, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Sjukhuset, Solna. Hon kan nås via epost Eva.ponten@ks.se, mobiltfn 070-484 85 14.
Porträttbild finns på http://www.umu.se/medodont/aktuellt/bilder/
Kadmium är en miljöförorening som ansamlas i njurarna under hela livet vilket kan leda till nedsatt njurfunktion. Livsmedel är, efter rökning, den största exponeringskällan och spannmålsprodukter svarar ensamt för omkring hälften av vårt kadmiumintag. Detta kan ha särskilt stor betydelse för spädbarn som börjar tidigt med spannmålsbaserad välling och barngröt.
Barn får i sig mer av den giftiga metallen kadmium via bröstmjölksersättning och välling än från bröstmjölk. Djurstudier har visat att ungar har ett högre upptag i tarmen av kadmium än vuxna och att hjärnans utveckling hos ungar påverkas av kadmium. Kadmium är olika tillgängligt för upptag i olika livsmedel och i avhandlingen har tillgängligheten av kadmium från barnmat studerats hos nyfödda råttungar, griskultingar och i odlade tarmceller från människa.
I en inledande studie mättes kadmiumhalterna i barnmat från Semper och Findus som fanns på marknaden mellan 1997 och 1998. Halterna var låga och varierade från 0,7 µg/kg i komjölksbaserad bröstmjölksersättning, till 27 µg/kg i en fullkornsgröt. Kadmium i spannmål ansamlas i de fiberrika skaldelarna, vilket kan förklara att fullkornsprodukter generellt hade de högsta kadmiumhalterna. Juvret hos kon fungerar som en barriär som förhindrar att höga halter kadmium överförs till mjölken. Trots detta är intaget av kadmium dubbelt så högt hos spädbarn som ges komjölksbaserad ersättning jämfört med barn som ammas, och från sojabaserad bröstmjölksersättning är intaget 12 gånger högre än från bröstmjölk.
Findus hade generellt högre kadmiumhalter i sina produkter jämfört med motsvarande produkter från Semper, vilket troligen förklaras av skillnader i recepten och regionala skillnader på spannmålens ursprung. Bidraget av kadmium från välling och barngröt beräknades nå upp till 50 % av det provisoriskt tolerabla veckointag av kadmium som är framtaget av Världshälsoorganisationen och som ska skydda mot skadliga effekter av kadmium.
Upptaget av kadmium var högre hos råttungarna än hos vuxna djur och mest tillgängligt från vatten och komjölksbaserad bröstmjölksersättning. Lägre tillgänglighet från vällingar förklaras troligen av att kadmium binder till komponenter som kostfibrer, vilket minskar upptaget i tarmen. Välling minskade upptaget av kadmium jämfört med vatten hos griskultingar men fördelningen av absorberat kadmium till njurarna var högre i vällinggruppen än i vattengruppen.
Tillgängligheten av kadmium i odlade tarmceller från människa varierade mellan olika barnmatstyper men var högre från provlösningar med matsmältningsenzymer och barnmat än från kontrollösningar med matsmältningsenzymer utan barnmat.
Avhandlingen visar att barn exponeras för mer kadmium från bröstmjölksersättningar än från bröstmjölk och att tillgängligheten och upptaget av kadmium påverkas av barnmatens sammansättning. Kadmiumupptaget hos nyfödda djur och i tarmceller från människa varierade för olika sorters barnmat och mer kadmium fördelades till njuren när kadmium gavs i välling än i vatten. Ökad kunskap om hur kadmium tas upp från olika livsmedel hos nyfödda är viktig för att kunna bedöma hälsoriskerna av kadmium hos små barn.
Veterinär Gunilla Eklund disputerar fredagen den 12 december 2003 kl. 13.15 på avhandlingen Cadmium in Newborns – Bioavailability from Infant Food Studied in a Rat Pup, a Piglet and a Human Intestinal Cell Line Model för veterinärmedicine doktorsexamen. Opponent är professor Ole Andersen, Roskilde Universitet, Danmark.
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala.
Kontaktinformation
Mer information: Gunilla.Eklund@farmtox.slu.se
För att ett nybildat protein ska kunna transporteras mellan olika delar av cellen, måste det packas in i en liten membranblåsa, en så kallad vesikel. Själva målsnöret i transportkedjan är när en vesikel smälter samman med membranet på den organell som vesikeln ska till. Utan hjälp kan vesikeln inte passera målsnöret, eftersom ett tunt vattenlager skiljer membranen åt och hindrar spontan sammansmältning.
För att membran ska smälta samman krävs särskilda syntaxiner, en grupp proteiner som hör till de så kallade SNARE-proteinerna. SNARE-proteiner sitter fastsatta i membranen och kan liknas vid molekylära dragkedjor. När de kommer i kontakt med varandra dras de ihop och bildar en kompakt fyrfläta. Membranen förs då samman och smälter ihop spontant.
Mattias Öyen har jämfört två sådana SNARE-proteiner, Sso1p och Sso2p, som finns i jästcellens yttermembran och har betydelse för jästens vanliga celldelning. Han visar att Sso1p, men inte Sso2p, även behövs för att jästen ska kunna bilda sporer. Vesiklarna som ska bilda sporernas membran kan inte smälta samman i frånvaro av Sso1p. Han fann också överraskande att en icke-kodande del av genen för Sso1p är absolut nödvändig för sporformering. Denna egenskap skiljer Sso1p från Sso2p.
Även i människan finns SNARE-proteiner som liknar Sso-proteinerna till både struktur och funktion. De SNARE-proteiner som är bäst kända behövs för att nerver ska fungera. Vid stelkramp är det just SNARE-proteinerna som angripits. Genom att studera finreglering av dessa dragkedjor i jäst, kan forskarna i förlängningen lära sig mer om hur våra egna celler arbetar.
MM Mattias Öyen försvarar fredagen den 12 december kl. 9.15 sin avhandling med titeln Functional studies of plasma membrane syntaxins in yeast för vinnande av filosofie doktorsexamen. Opponent är professor Rosine Haguenauer-Tsapis, Jaques Monod-institutet i Paris.
Plats: Aulan, Genetikcentrum, Ultuna, Uppsala.
Kontaktinformation
Mer information: Mattias.Oyen@vbsg.slu.se
018- 67 33 10
Detta framgår av en licentiatavhandling skriven av Baran Çürüklü, doktorand vid Institutionen för Datavetenskap vid Mälardalens högskola. Baran Çürüklüs forskning handlar om att förstå hur syncentret i hjärnan fungerar. Detta är viktigt för forskningen inom artificiell intelligens och neurovetenskap.
Artificiell intelligens är ett profilområde inom forskningen vid Mälardalens högskola som sedan år 2000 har rätt att utbilda och examinera forskare inom vetenskapsområdet teknik.
Under de senaste decennierna har forskningen visat att olika centra av hjärnbarken hos en och samma art har liknande struktur och att det finns stora likheter mellan olika arters hjärnbark. Dessa resultat tyder på att det finns ett universellt språk som används av neuroner. Ett direkt resultat av denna hypotes är att Baran Çürüklüs forskning på syncentret kan ha stor inverkan på forskning på andra delar av hjärnan.
Syncentret är den del av hjärnbarken som tar emot de inkommande signaler från ögat. Syncentret är en mycket viktig del av hjärnan och innehåller uppskattningsvis 40 % av hjärnbarkens neuroner. Att förstå hur seendet fungerar är ett första steg i att förstå hur hjärnan bearbetar information.
Baran Çürüklü har i detalj kartlagt svarsegenskaperna hos neuronerna i den primära visuella hjärnbarken som är en central del av syncentret. Denna forskning bygger på upptäckten av Hubel och Wiesel om att neuronerna i den primära visuella hjärnbarken reagerar på kontrastkanter. Deras forskning har resulterat i feedforward modellen som är en viktig del av den forskning som har gett dem Nobelpriset i medicin (1981). Enligt denna modell reagerar neuroner olika starkt beroende på orienteringen (lutningen) hos en kontrastkant. Man har också visat att alla orienteringar är representerade i hjärnbarken av olika grupper av neuroner.
Trots att denna modell har varit den mest refererade modellen i litteraturen så återstår fortfarande mycket forskning för att förstå neuronerna svarsegenkaper. Baran Çürüklüs modell kompletterar feedforward-modellen och förklarar bl.a. hur vi kan känna former under olika ljusförhållanden.
Baran Çürüklü undervisar inom bland annat artificiell intelligens. Han har samarbetat nära med professor Anders Lansner från KTH som har bidragit med handledarkompetens inom computational neuroscience. Huvudhandledare vid Mälardalens högskola har professor Björn Lisper varit och biträdande handledare har docent Peter Funk varit, båda vid Institutionen för Datavetenskap.
Baran Cürüklüs licientiatavhandling har titeln “Layout and Function of the Intracortical Connections within the Primary Visual Cortex” och lades fram vid Institutionen för Datatvetenskap vid Mälardalens högskola måndagen den 8 december.
Kontaktinformation
Baran Çürüklüs nås på tele 021-10 31 54, mobil 0709-78 32 86 eller e-post baran.curuklu@mdh.se
Lotta Dellve, legitimerad sjuksköterska samt medicine doktor och verksam vid avdelningen för yrkesmedicin vid Sahlgrenska akademin, har i sitt avhandlingsarbete under flera år studerat sambanden mellan vård- och omsorgspersonals ohälsa och vilka faktorer på arbetsplatsen och i samhället som påverkar ohälsa. Studien fokuserar på ohälsa i form av arbetsskador, långtidssjukskrivningar och förtidspensionering.
Avhandlingen, som är den första i sitt slag i Sverige, visar på många intressanta samband:
* Arbetsskador och långtidssjukskrivningar är två gånger vanligare bland kvinnor än bland män.
* Förtidspensionering är fyra gånger vanligare bland kvinnor än bland män.
* I kommuner med större andel deltidsarbete är fler friska och kan arbeta.
* Endast två procent av omsorgspersonalen får rehabiliteringspenning eller arbetsrelaterad rehabilitering, trots att minst 20 procent varit sjukskrivna längre än 90 dagar.
* Endast fem procent av dem som var sjukskriva längre än två veckor återgick i arbete inom en månad.
* Betydande riskfaktorer är fysiskt tung belastning och dåligt organiserat personalstöd. Exempel på dåligt personalstöd är när arbetsgivaren sparar in på vikarier vilket leder till att arbetssituationen blir mer pressad för dem som är på arbetet.
* Äldre anställda får mycket lite rehabilitering.
* Många av dem som förtidspensionerats ville arbeta kvar om de fick förändrade arbetsuppgifter och rehabilitering. Men i de flesta fall fick de varken eller och förtidspensionering kvarstod som det enda alternativet.
Lotta Dellve är förvånad över resultatet.
– Att det var illa anande jag innan jag påbörjade studien. Men att det skulle vara så här illa trodde jag inte. Men det går att göra något åt problemet.
Och här har, enligt Lotta Dellve, arbetsgivarna stora möjligheter att påverka.
– Det är viktigt att utveckla organisationsformer som tillåter individuellt anpassad fysisk belastning. Deltidsarbete eller kortare arbetstid bidrar till att fler är långtidsfriska.
I studierna ingick samtliga i Sverige anställda vårdbiträden och undersköterskor inom kommunal äldre- och handikappomsorg under en femårsperiod, totalt 155 000 personer, varav ungefär 7 000 män. De undersöktes i sin helhet genom register eller genom intervjuer och frågeformulär i urval av omsorgspersonal.
Avdelningen för yrkesmedicin samarbetar sedan något år tillbaka med Göteborgs stad för att få ned sjukskrivningarna och utveckla ett mer hälsofrämjande arbetsmiljöarbete inom vården och omsorgen.
För mer information kontakta:
Leg sjuksköterska/medicine doktor Lotta Dellve, telefon: 031-773 31 58, mobiltelefon: 0703-16 70 56, e-post: lotta.dellve@ymk.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för invärtesmedicin.
Avhandlingens titel: Explaining occupational disorders and work ability among home care workers
Avhandlingen är försvarad.
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Resultaten kommer från den svenska SOS-studien (Swedish Obese Subjects) där feta personer i åldrarna 37-57 behandlats antingen med magsäckskirurgi eller med konventionell behandling i form av kost- och motionsråd. Före behandling var fetmapatienterna mer ångestbenägna, irriterade och impulsiva jämfört med en grupp normalviktiga personer. Ju mer patienterna hade gått ner i vikt två år senare, desto större var förbättringarna vad gällde ångestbenägenhet och irritation. Däremot förändrades inte graden av impulsivitet.
Att vara fet är för de flesta en stressfylld upplevelse. Många oroar sig för sin fysiska hälsa, men framförallt är fetma ett stigmatiserande tillstånd. Hur människor mentalt handskas med stress är individuellt och påverkar den psykiska hälsan. Bland fetmapatienterna var detta kopplat till val av behandling. De som valde kirurgi använde sig mer av strategier som i längden ökar, istället för minskar, den mentala stressen. Förmågan att handskas med stress, och därmed välbefinnandet, förbättrades i takt med viktreduktionen.
Tidigare forskning har visat att långvarig stress kan leda till både depression och kroppsliga problem, som insulinresistens, blodtrycksökning, blodfettsförsämringar och bukfetma, sammantaget kallat ”det metabola syndromet”. Att förbättra fetmapatienternas förmåga att handskas med stress bör därför ingå som en del i viktbehandlingen.
För mer information kontakta:
Fil kand Anna Rydén, telefon: 031-342 66 21, mobiltelefon: 0733-84 90 32, e-post: anna.ryden@medicine.gu.se
Handledare:
Docent Charles Taft, telefon: 031-342 23 40, e-post: charles.taft@medicine.gu.se
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, institutionen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Coping and Personality in the Obese
Avhandlingen är försvarad.
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Vikten av samverkan med andra lärosäten, näringsliv och offentlig sektor kommer att öka i framtiden. Genom att också koppla forskningen starkare till grundutbildningen höjer vi kvaliteten på grundutbildningen, samtidigt som vi rekryterar nya forskare från de egna leden. Det är en av de framgångsfaktorer som kommer att göra oss starka som universitet, säger prorektor Pia Sandvik Wiklund, tillika ordförande i den arbetsgrupp som formulerat forskningsprofilerna.
De profilområden som Mitthögskolan definierat är: Digitala samhällen, Kulturarv och demokratiutveckling, Lärande och bildning, Skogen som resurs, Turism, idrott och upplevelseteknologi samt Välfärdssamhällets utmaningar.
– Indelningen i profilområden bygger till stor del på att de spänner över en rad olika ämnen med intressanta beröringspunkter. Syftet är att öka kunskapsöverföring såväl inom som mellan ämnen och därmed öka öppenheten för nya innovativa idéer. Denna samverkan kommer att gynna intressanta forskningsresultat med relevans för samhällets – inte minst regionens – välfärd, trygghet och tillväxt, spår prorektor Pia Sandvik Wiklund.
Inom merparten av de definierade profilområdena finns forskningsprojekt som redan idag är nationellt, och även internationellt, etablerade. Området ”Skogen som resurs” är på flera områden världsledande. Turismforskningen på ETOUR är den största forskningsmiljön i landet med inriktning mot turism. Digitala samhällen (Elektronik och telematik) har redan idag väl etablerad forskarkompetens och utvecklade forskarnätverk både nationellt och internationellt.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till arbetsgruppen bakom formuleringen av Mitthögskolans profiler:
Pia Sandvik Wiklund, prorektor, 070-693 12 96
Sture Petersson, dekan, huvudområdet för naturvetenskap, teknik och medier, 070-570 66 01
Yngve Mohlin, ordförande, huvudområdet för humanvetenskap, 070-316 54 67
Olof Johansson, ordförande, lärarutbildningsnämnden, 070-626 19 94
Daniel Hellström, forskarstuderande, 070-811 46 93
Doktoranden Larisa Pekka vid Avdelningen för tillämpad geologi vid Luleå tekniska universitet, har skrivit en licentiatavhandling som heter Geochemistry of the Kola river, northwestern Russia.
En serie provtagningar under olika årstider vid 13 olika stationer längs hela Kolaälven ligger till grund för hennes uppsats.
Larisa Pekkas arbete är en del av ett internationellt miljöprojekt som leds av Kungliga tropiska institutet i Amsterdam. Forskare från sju länder har deltagit.
Pekkas forskning visar att koncentrationen av de flesta ämnena i Kolaälven ligger på samma nivå som Kalixälven, ibland lägre. De enda undantagen är koncentrationenav nickel och koppar. De är tre gånger så höga som i Kalixälven men ändå förvånansvärt låga och utgör inget hot för miljön.
Det finns tre huvudsakliga källor till föroreningar i Kolaälven; en järnmalmsgruva med anrikningsverk, ett koppar- och nickelsmältverk samt hönsfarmer med 1 miljon höns.
– Kolaälven kan även i fortsättningen vara en viktig reproduktionsmiljö för lax. Jag har sett massor av lax vandra uppför älven på somrarna, säger Larisa Pekka.
Larisa Pekka tog civilingenjörsexamen i vattenbyggnadsteknik vid Järnvägshögskolan i St Petersburg 1992. Därefter har hon erlagt civilingenjörsexamen i samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet år 2000 där hon nu är doktorand.
Larisa Pekka håller sitt licentiatseminarium den 9 december.
Upplysningar: Larisa Pekka 0920-49 21 93, 070-561 42 42 eller larisa.pekka@sb.luth.se eller informatör Sofia Eriksson, 0920-491673, 070-214 71 73 eller sofia.eriksson@adm.luth.se
Öroninflammation är en av barnaårens vanligaste sjukdomar och den enskilt vanligaste orsaken till antibiotikabehandling av små barn. I Sverige har sjukvården under många år fortsatt att använda den skandinaviska behandlingsmodellen, med penicilliner som förstahandspreparat mot öroninflammationer medan man i många andra länder gått över till bred-spektrumantibiotika. Bakterieresistens varierar betydligt mellan olika länder, vilket tyder på att ländernas olika behandlingsprinciper spelar roll för resistensutvecklingen. Frågan är om vår behandlingsstrategi kommer att ha fortsatt lika goda resultat.
De frågor som Eva Westman försökt besvara är: Är en obehandlad öroninflammation bättre än en antibiotikabehandlad öroninflammation för utvecklingen av infektionsförsvaret? Har bakterier med förvärvad antibiotikaresistens mindre sjukdomsframkallande förmåga? Kan bakterieenzymet beta-laktamas alltid neutralisera penicilliner? Är alla bakterier som orsakar öroninflammationer lika viktiga att behandla?
Till detta ändamål har hon använt en djurmodell där en femdagars kur med penicillinet amoxillicin gavs. Kuren visade sig förkorta öroninflammationen jämfört med en kontrollgrupp. Vid en andra öroninflammation visade sig de som fått antibiotika ha ett lika gott skydd som de som inte fått behandling. Amoxicillin påverkar alltså inte immunsvaret negativt.
De tre vanligaste bakterierna som orsakar öroninflammationer är Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis. Idag finns en ökande förekomst av resistenta S. pneumoniae och en måttlig till hög förekomst av beta-laktamasproduktion hos H. influenzae och M. catarrhalis. Beta-laktamas är ett ämne som bakterien använder i sitt försvar mot beta-laktamantibiotika som t.ex penicillinV eller amoxicillin. Dessa bryts ner av beta-laktamaset och kan inte utöva sin bakteriedödande effekt.
Fredagen den 12 december försvarar Eva Westman, Institutionen för klinisk vetenskap, Otorhinolaryngologi, Umeå Universitet, samt Jubileumskliniken, Otorhinolaryngologi, Lunds Universitet, sin avhandling med titeln Experimental Acute Otitis Media: Aspects on treatment, protection and structural changes. Svensk titel: Experimentell akut otit: Studie av behandling, protektion och strukturella förändringar.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Bengt Carlsöö, Öron-, näs- och halsenheten, Huddinge Universitetssjukhus, Stockholm
Kontaktinformation
Eva Westman arbetar som specialistläkare på öron-, näsa-, halskliniken i Sundsvall. Hon är uppväxt i Arvidsjaur, Norrbotten, och har genomfört sin forskning vid Umeå och Lund Universitet. Hon nås på telefon 060-181000 (vxl). E-post: eva.westman@lvn.se.
