Fanns där en speciell relation till platsen där bilderna placerades och till materialet i vilket de framställdes? Kan bilderna ha varit uttryck för en av makten uttryckt ideologi och kosmologi? Förmedlade och legitimerade bilderna samhälleliga strukturer och värderingar?
Utifrån två fallstudier i Tanum respektive Norrköping analyserar Åsa Fredell framförallt hällbildernas interna relation. Men bilderna sätts samtidigt in i ett allt större perspektiv där de olika bildmaterialens relationer till varandra och till övrigt arkeologiskt material diskuteras inom samhället och mellan samhällen.
Slutligen undersöker hon också vad bilderna kommunicerade. Bildernas narrativa karaktär undersöks, liksom deras förmåga att kommunicera ideologi och kosmologi genom begrepp som myten, riten och leken. Skapelseberättelsen, himlakropparna och de mytiska djuren, gudarna, elementen och indelningen av rummet blir i bildmaterialet centrala utgångsteman för att komma närmare de kosmologiska föreställningarna under den nämnda perioden.
Avhandlingsförfattaren kommer fram till att bildernas funktion på flera sätt kan liknas vid en bro. Mest konkret fungerar bilderna som en bro mellan ting och tanke, då som nu, då våra synintryck tillsammans med vår hjärna skapar kopplingar till verkliga tredimensionella figurer utifrån markeringar av dem på en tvådimensionell yta. Broliknelsen går dock att utvidga till en bro mellan tider då värderingar, berättelser och annan kunskap förmedlas mellan generationer genom en till bilderna anknuten muntlig tradition och dess olika typer av framställningar. Eller varför inte som en bro mellan större tidsrymder då vi i nutid försöker anknyta till och studera förhistoriska människor och deras samhällssystem genom materiell kultur. Bilderna väcker än i dag direkta associationer i sin form och komposition som gör att vi delvis kan uttala oss om vad de föreställer. Bilderna blir också till en bro i rummet då de används som symboler för makt, ideologi och rikedom, kanske framförallt genom sina kosmologiska och mytologiska motiv. Genom att fungera som ett arkiv och uttryck för tankar, värderingar och ursprungsmyter höll bilderna samman ett ideologiskt system i nära tvåtusen år, uppbyggt på en gemensam skapelsemyt, en gyllene metall samt kontrollen över dess förvärv och ideologiska budskap.
Avandlingens titel: Bildbroar. Figurativ bildkommunikation av ideologi och kosmologi under sydskandinavisk bronsålder och förromersk järnålder.
Disputationen äger rum lördagen den 20 december 2003 kl. 13.00
Opponent: Fil.dr Jan Apel
Sal T 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Åsa Fredell, tel. 031-773 46 45 (arb),
e-post asa.fredell@archaeology.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
T-lymfocyterna är centrala för vårt försvar mot tumörceller och sjukdomsalstrande mikroorganismer. För att snabbt kunna upptäcka en angripare cirkulerar T-cellerna ständigt omkring i blodbanan, ut i vävnaderna och via lymfan tillbaka till blodet. Därvid måste cellerna kunna förflytta sig längs olika vävnadsytor och också tränga genom olika vävnader.
I sin avhandling har Ivanoff i olika modellsystem visat att förmågan att vandra på en sådan yta och att tränga genom en vävnad kräver olika egenskaper hos cellen. Av ett antal leukemiska T-cellslinjer kunde alla vandra på ytan, medan endast vissa cellinjer förmådde tränga genom vävnaden. Förmågan att tränga genom vävnaden var kopplad till en förmåga att enzymatiskt bryta ned vävnaden. Ivanoff kartlade också inverkan på cellernas vandring av kemokiner, hormoner med förmåga att locka till sig celler. Resultaten är viktiga för att förstå mekanismerna bakom immuncellernas ansamling i ett infekterat eller tumörangripet område.
Torsdagen den 11 december försvarar Jyrki Ivanoff, institutionen för Klinisk Mikrobiologi, enheten för Klinisk Immunologi, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln Migration on extracellular matrix surface and infiltration into the matrix – Two distinguishable activities of human T-cells. Svensk titel: Migration på extracellulär matrix yta och infiltration in i matrix – Två urskiljbara aktiviteter hos humana T-celler.
Disputationen äger rum kl.13.00 i Infektionsklinikens föreläsningssal, byggnad 24 kv, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är docent Joachim Lundahl, Institutionen för medicin, Enheten för klinisk immunologi och allergi, Karolinska Institutet, Stockholm.
Avhandlingen finns att läsa i sin helhet på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jyrki Ivanoff på telefon 070-680 96 44 eller e-post jyrki.ivanoff@telia.com.
Allt fler företag samarbetar med andra och i dag innebär geografiska avstånd inget hinder för samarbete.
Ett företag i Pajala kan ha täta och nära relationer med ett företag i Malmö eller Skara, med hjälp av exempelvis telefon, vanlig post, e-post och fax fungerar kommunikationen för det mesta alldeles utmärkt.
Doktorsavhandlingen Communicating references in geographically separated collaborative work – An exploratory study, med vilken Åsa Holm disputerar den 17 december, handlar om samarbete mellan geografiskt avlägsna små företag och hur de hanterar referenser i sitt samarbete.
– Jag har utgått ifrån arbetsplatser som har begränsat med resurser för distanssamarbete, endast de mest primära medlen som telefon, vanlig post, e-mail och fax är vad som finns tillgängligt för kommunikation dem emellan. Anledningen till denna enkla och ganska ”ospännande” uppsättning tekniska medel är att det fortfarande är en vanlig situation, säger Åsa Holm.
De intervjuer Åsa Holm gjort pekar på att kännedom och kommunikation är de två viktigaste parametrarna för att samarbeta på detta sätt – givetvis vid sidan av att verksamheterna ”passade ihop”.
Holm har också videofilmat och analysen av dessa filmer pekade på samma sak – mycket av det man refererade till var sådant som utvecklats och uppkommit genom tidigare samarbete och ganska lite ”nya” referenser gjordes.
Både intervjuerna och videoklippen visar också på vikten av att arbeta med och ha tillgång till gemensamt material då något skulle diskuteras. Det materialet utgör nämligen en gemensam värld att referera till och agera i, ett substitut om man så vill för den värld de inte delar i verkligheten.
– Genom att man tidigare utvecklat en gemensam bild av detta material kan man lätt samtala om innehållet. Vid tillfällen då man inte hade en gemensam bild av miljön/materialet så misslyckades man med att reda ut problemen och möten arrangerades. Personliga möten var också kommunikations- och samarbetsmetod när uppdragen var nya eller oklara, då räcker det inte med telefon eller e-post, säger Åsa Holm.
Åsa Holm kommer ursprungligen från Kalmar och tog sin civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Luleå tekniska universitet 1998.
Disputationen sker onsdagen den 17 december, opponent är senior lecturer Dave Randall och ordförande är professor Jan Johansson.
Upplysningar: Åsa Holm, 0457-38 55 62, asa.holm@bth.se eller informatör Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Komponenter i flygindustrin är ofta dyra såväl att utveckla som att tillverka och de görs av material med hög hållfasthet och har komplexa former.
I doktorsavhandlingen Validation of models for welding and post weld heat treatment in product development of aerospace components av Daniel Berglund beskrivs en modell där man kan tillverka komponenterna virtuellt i en dator. De utsätts för verklighetstrogna situationer och både komponenterna och tillverkningsmetoden vidareutvecklas innan man gör själva prototypen. Resultatet blir en produkt som är kvalitetssäkrad innan den börjar tillverkas kommersiellt.
Flygindustrin är konkurrensutsatt och den metod som forskarna i Luleå har tagit fram kräver mindre tid för att producera nya komponenter och därigenom sparar man pengar.
I dag är den virtuella metoden komplicerad och kräver expertkunskap men modellen är under utveckling. I framtiden är det inte heller bara komponenter till flygindustrin som ska kunna skapas på detta sätt.
Daniel Berglund kommer från Piteå och har tidigare tagit sin licentiatexamen vid Luleå tekniska universtiet. De senaste åren har han arbetat på Volvo Aero i Trollhättan där han bedrivit sin forskning. Idag arbetar Daniel Berglund på SSAB Hardtech i Luleå.
Han disputerar den 10 december.
Upplysningar: Daniel Berglund, tel. 0920-737 24, daniel.berglund@hardtech.ssab.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920- 49 16 73, 070-214 71 73, sofia.eriksson@adm.luth.se
Undersökningen, som genomfördes i samband med folkomröstningen om införandet av euron i september, visar bland annat att Centerpartiet och Miljöpartiet har fått ökat väljarstöd, medan Kristdemokraterna och Socialdemokraterna backar något.
– Av de som uppger att de skulle rösta om det vore val till riksdagen idag, är det drygt en tredjedel som skulle rösta på ett annat parti än vad de gjorde i det senaste riksdagsvalet. Möjligen kan det vara en tillfällig reaktion efter folkomröstningen. Det är två enhetliga nejpartier som går framåt, samtidigt som två partier som inte gick i takt med sina väljare går bakåt, säger Thomas Denk, fil dr i statsvetenskap vid Karlstads universitet och ansvarig för studien.
Även partisympatierna till landstinget har förändrats. Också där kan en möjlig reaktion efter folkomröstningen urskiljas, om än inte lika tydligt. Enligt undersökningen går Centerpartiet framåt med 4,4 procentenheter samtidigt som Socialdemokraterna backar med 4,8 procentenheter.
– Det kanske mest intressanta är ändå att Sjukvårdspartiet i Värmland behåller ett starkt stöd. Annars är det vanligt att nya partier förlorar stöd mellan valen, säger Thomas Denk.
Stödet till Sjukvårdspartiet i Värmland, SIV, innebär också att så kallad röstsplittring förekommer i stor utsträckning bland de värmländska väljarna. Röstsplittring innebär att väljare har olika partisympatier till riksdagen och landstinget. Enligt undersökningen är det drygt 31 procent av de värmländska väljarna som sympatiserar med olika partier på riksdags- respektive landstingsnivå.
Även om partisympatierna har förändrats sedan valet, innebär detta inte någon förskjutning mellan de politiska blocken. Partisympatierna för blocken på såväl riksdagsnivå som landstingsnivå är enligt undersökningen oförändrade.
Undersökningen utgjordes av en enkät som skickades ut till 750 slumpvist utvalda personer i Värmland. 422 svar kom in. Bakom studien står avdelningen för statsvetenskap i samarbete med Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Thomas Denk, tfn 054-700 15 42, e-post Thomas.Denk@kau.se
LTH:s programvarucentrum LUCAS vinner ytterligare kunskap om kvalificerad testmetodik till nytta för forskarvärlden och samverkande företag.
Forskningen har bedrivits hos och finansierats av enheten för flygburen radar hos Ericsson Microwave Systems i Mölndal, under handledning av docent Per Runeson, Institutionen för Telekommunikationssystem, LUCAS, Lunds Tekniska Högskola.
Avhandlingen innehåller både organisatoriska och matematiska angreppssätt för att förbättra testerna av den inbyggda programvara som finns i Ericssons flygburna radarsystem. Bland annat visar avhandlingen hur man kan mäta effektiviteten i sina tester. Denna kunskap utgör sedan underlag för planeringen av framtida tester så att man reducera kostsam flygtid och simulatortid eller ytterligare höja programvarans kvalitet.
– För LUCAS del innebär den här formen av samverkan med industrin att vi får möjlighet att utveckla och utvärdera våra teoretiska rön i en tillämpad och mycket utmanade miljö. Några av de metoder och tekniker som Tomas utvecklat används redan i praktiken. Men de är också så generella att de kommer till nytta för våra övriga samverkans-parter och i vår egen undervisning, säger Tomas handledare Per Runeson, docent och forskningsledare inom LUCAS.
– Att denna tillämpade forskning också håller hög akademisk kvalitet visas tydligt av att delresultat redan före disputationen är publicerade i områdets tyngsta tidskrift IEEE Transactions on Software Engineering, säger docent Per Runeson.
Om LUCAS – Center för industriell programvaruteknik
LUCAS forskning rör sig inom tillämpningsområden som robotteknik, trådlös kommunika-tion, processtyrsystem och mobilt Internet. De tekniska frågeställningarna kan t ex beröra konfigurationshantering, programvaruarkitekturer, programmeringsspråk, testmetodik för programvara, styrning och utvärdering av programvarukvalitet och realtidsproblem. I samarbete med industrin utvecklas nya tekniker för att bemästra komplexa tekniska programvarusystem. Industrin hjälper i gengäld till att delfinansiera t ex doktorand-tjänster och förse forskarna med projekt och produkter som forskningsobjekt.
LUCAS är en centrumbildning på Lunds Tekniska Högskola (LTH) med forskare inom tillämpad programvaruteknik från Institutionerna för Datavetenskap, Telekommunikationssystem och Reglerteknik.
LUCAS finansieras med en tredjedel från industrin, en tredjedel från institutionella sponsorer som t ex Vinnova och SSF samt en tredjedel från Lunds Tekniska Högskola.
Avhandlingens titel: Increasing Product Quality by Verification and Validation Improvments in an Industrial Setting. Opponent: Professor Bo Bergman, Chalmers.
Kontaktinformation
Per Runeson: Per.Runeson@telecom.lth.se, 046-222 93 25 / 070-515 93 25
Jonas Wisbrant, Jonas.Wisbrant@cs.lth.se, 046-222 34 83 / 070-99 89 002
Studien, som publiceras denna vecka, är den första storskaliga undersökningen av cancerrisk bland patienter med ungdomsdiabetes. Där ingick nästan 30 000 patienter som behandlats på sjukhus mellan 1965 och 1999. Av dessa fick 355 en cancerdiagnos, vilket motsvarar 20 procent fler än vad som kan förväntas i den svenska befolkningen med motsvarande kön och ålder. En förhöjd risk visades specifikt för cancer i magsäcken, livmoderhalsen och i livmodern. Däremot syntes ingen ökad risk för cancer i bröst, tjock- och ändtarm eller njure. Ingen ökad risk visades heller för cancer i bukspottkörteln, vilket observerats hos patienter med diabetes typ 2 (åldersdiabetes).
Diabetes är egentligen två sjukdomar med olika orsaker och sjukdomsmekanismer. Den vanligaste typen är åldersdiabetes (typ 2), som brukar debutera först i vuxen ålder. Den andra varianten är diabetes typ 1, som debuterar i barndomen eller under ungdomsåren. Hittills har det funnits mycket få personer med diabetes typ 1 bland personer i canceråldrarna eftersom den behandling som fanns att tillgå under 1900-talets första två tredjedelar inte förmådde förebygga de komplikationer som ledde till en för tidig död. Med dagens noggranna kontroll och behandling har emellertid livslängden ökat dramatiskt.
För mer information kontakta:
Weimin Ye, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, tel. 08- 524 861 84 eller mail: weimin.ye@meb.ki.se
Publikation:
Cancer incidence in patients with type 1 diabetes mellitus: A population-based cohort study in Sweden. Zendehdel K, Nyrén O, Östenson C-G, Adami H-O, Ekbom A, Ye W.
J Nat Cancer Inst 95, 3 december 2003, 1797-1800.
Den typ av matematiska ekvationer som man försöker löser förekommer främst inom reglerteknik. Ett exempel är mycket stora elnät eller styrsystem till olika fordon. Ett exempel på ett känt komplicerat system är styrsystemet till flygplanet JAS. Genom att kunna lösa ekvationerna snabbare kan man dels hantera större system, dels ta hänsyn till fler faktorer och göra mer realistiska simuleringar.
Avhandlingar visar på vikten av att formulera uppgiften så att den stämmer överens med hur en dators olika delar hänger ihop. Genom att använda rekursion (man löser delar av problemet genom att programmet anropar sig självt), delas problemet upp i mindre delar som var och en automatiskt passar minnen och processorer i den aktuella datorn. Vissa av de rutiner som redovisas är mer än 10 gånger snabbare än tidigare publicerade rutiner, vilket gör det möjligt att lösa mycket större problem.
Onsdagen den 17 december 2003 försvarar Isak Jonsson, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Recursive Blocked Algorithms, Data Structures, and High-Performance Software for Solving Linear Systems and Matrix Equations. Svensk titel: Rekursivt blockade algoritmer och datastrukturer, samt högpresterande programvara för att lösa linjära ekvationssystem och matrisekvationer.
Disputationen äger rum kl 13.15 i sal MA121, MIT-huset, Umeå universitet
Fakultetsopponent är Professor Zhaojun Bai, Department of Computer Science and Mathematics, University of California at Davis, USA.
E-publicering av avhandlingen: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=160
Kontaktinformation
Isak Jonsson är född i Umeå och uppväxt i Bygdeå, Robertsfors kommun.
Isak nås på:
institutionen för datavetenskap, Umeå universitet
Tel: 0733-27 92 84
E-post: isak@cs.umu.se.
Legionellabakterien Legionella pneumophilia, som finns i renvattensystem och särskilt i varmvatten, orsakar mellan 2 och 6 procent av alla sjukhusvårdade lunginflammationer. Flera samhällsförvärvade eller vårdrelaterade sjukdomsutbrott har beskrivits under åren. För att kunna förhindra bakteriens spridning vid ett utbrott är det viktigt att kunna spåra smittkällan genom att jämföra prov från en patient med prov från en möjlig smittkälla i patientens omgivning.
I Sverker Bernanders avhandling från Karolinska Institutet utvärderas en variant av den molekylärbiologiska metoden PCR för påvisning av L. pneumophilia i patientprover. Metoden visade sig vara både mer känslig och specifik, jämfört med tidigare använda metoder, och kunde dessutom utföras på kortare tid.
I en multicenterstudie med European Working Group on Legionella Infections utvärderades 14 varianter av DNA-baserade metoder, som ger en sorts ”fingeravtryck” av legionellabakterierna från skilda infektionstillfällen. Man valde att gå vidare med en metod kallad AFLP på grund av dess goda prestanda. Den första internationella databasen av AFLP-typer skapades sedan för att ha som referens vid kommande smittillfällen.
Eftersom en genotyp, dvs ”fingeravtrycket” av en bakterie, kan vara spridd över ett större geografiskt område är det viktigt att vid anhopningar av legionellainfektioner kunna sammanställa data om den molekylära epidemiologin med epidemiologiska uppgifter om patienterna. Vid fyra svenska vårdrelaterade anhopningar av legionellainfektioner (bl a två i Uppsala och en i Värnamo) har AFLP använts för att analysera den molekylära epidemiologin. Genotyperna, hos de skyldiga bakteriestammarna var olika vid de olika tillfällena, olikheter som inte kunnat identifieras med konventionella analysmetoder. Viktig kunskap om olika legionellatypers spridning i samband med svenska sjukdomsutbrott har då erhållits.
Avhandlingens titel:
Detection and epidemiologic subtyping of Legionella pneumophilia using DNA-based molecular methods
Författare:
Sverker Bernander, Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, Karolinska Institutet, tel 08-517 735 39, 070 590 3126 eller mail: sverker.bernander@ks.se
Disputation:
Fredag 5 december 2003, kl 10.00, Nanna Svartz auditorium, Karolinska sjukhuset, Solna.
Tommy Nilsson, doktorand i arbetsvetenskap och verksam vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, har studerat hur bussförarnas arbetssituation har förändrats sedan avregleringen trädde i kraft och verksamheten lades ut på entreprenad. Utgångspunkten har varit en enkät- och intervjuundersökning bland 89 bussförare vid Karlstadsbuss.
Studien visar att bussförarnas arbetsvillkor har blivit sämre. Kraven har ökat samtidigt som bussförarnas inflytande har minskat. Arbetsgivaren har bland annat ökat andelen delade pass, vilket innebär att förarna i praktiken kan vara uppbundna till arbetet i över 13 timmar. Även övertidsersättningen har försämrats. Arbetsgivaren har också dragit ner på personalutrymmena.
– Tidigare fanns ett avbytarställe som var gemensamt för alla bussförare och som fyllde en väldigt viktig social funktion. Här fanns en trivsam lokal för rast, vila och lunch. Idag har man spridit ut avbytarställena på flera platser, vilket innebär att förarna blir väldigt splittrade som grupp.
Tommy Nilsson anser att bussförarna upplever en högre grad av stress när de inte längre har möjlighet att ventilera problemen med sina kollegor. Detta går i sin tur ut över resenärerna.
– Det förekommer fler konflikter mellan förare och resenärer idag än tidigare. Min slutsats är att bristen på socialt umgänge med kollegor leder till en sämre service.
Entreprenörerna har idag små möjligheter att tjäna pengar på sin verksamhet. Därför måste de spara. Den minskade ersättningsnivån och det minskade sociala umgänget bland bussförarna bidrar i sin tur till en ökad misstro till arbetsgivaren. Undersökningen visar att så många som sju av tio bussförare misstror sin arbetsgivare. Tommy Nilsson kallar detta för ett lågtillitssystem. De som har möjlighet att byta arbetsgivare gör det. Bland bussförare är personalomsättningen hög samtidigt som det är svårt att rekrytera nya förare. Det blir ett genomgångsarbete tills man hittar något annat.
Studien visar att en klar majoritet av förarna ser negativt på yrkets framtid. Tommy Nilsson befarar att förarnas försämrade situation kan innebära höga hälsokostnader i framtiden.
– Det krävs en radikal och grundläggande förändring av verksamheten. Huvudmannen, i det här fallet kollektivtrafiknämnden, har här ett minst lika stort moraliskt ansvar som entreprenören.
Tommy Nilsson har varit verksam vid Karlstads universitet sedan 1996. Han har tidigare varit fackligt aktiv och även arbetat som plåtslagare, skyddsvakt och hundförare, bara för att nämna något. Den 12 december är det dags för honom att försvara sin avhandling, som fått namnet ”Bussförares upplevelse av förändrade verksamhets- och arbetsvillkor. Ett tillitsperspektiv”. Men redan nu har han två nya forskningsprojekt på gång. Det ena handlar om hur man ska gå tillväga för att göra det lättare för bussförare att komma till tals. Det andra projektet fokuserar på arbetssituationen för landets tågtrafikspersonal.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tommy Nilsson, tfn 054-700 15 36, e-post Tommy.Nilsson@kau.se
Huden har på senare år blivit en möjlig väg att administrera läkemedel på, till exempel nikotinplåster. Genomträngningen av läkemedel begränsas dock av egenskaperna hos hudens yttersta lager kallat hornlagret eller stratum corneum. Många forskargrupper försöker finna alternativ som kan förbättra genomträngningen.
En av de vanligaste typerna av hudcancer är basalcellscancer, eller basaliom som den också kallas. I Sverige drabbas ca 15 000 personer om året. Cancertypen är inte dödlig, men den kan växa väldigt aggressivt, angripa stora hudytor och orsaka smärta hos patienterna. Mest utsatt är ansiktet men ibland kan också tumörer uppkomma på armar och ben. Vanligtvis tas tumören bort kirurgiskt, men kryokirurgi (frysning av tumör med flytande kväve) och kyrretage (skrapning av huden) har också använts vid behandling.
PDT, fotodynamisk terapi i kombination med en speciell salva, är en relativt ny behandlingsform. Salvan stryks på tumören och efter några timmar bestrålas området i cirka
15 minuter med rött ljus. Metoden fungerar bra på ytliga tumörer och lämnar ingen ärrbildning. En nackdel är dock att man med metoden inte når de tumörceller som sitter djupare ner i huden.
Nadia Merclin har försökt effektivisera tranporten av läkemedel via huden genom att använda jontofores. Jontofores är en teknik där laddade molekyler (läkemedel) överförs från en lösning in och genom huden, genom att man applicerar en svag ström via en läkemedelsinnehållande elektrod som är i kontakt med huden. En andra elektrod placeras i närheten av den första och sluter därmed kretsen. Läkemedlet ska helst bestå av laddade partiklar så att det kan stötas ifrån in i huden då strömmen appliceras.
Nadia Merclins resultat visar att man får jämförbara mängder av läkemedlet via jontofores som vid användning av de salvor som används kliniskt. Fördelen med jontofores är att man bara använder sig av 1 procent läkemedel istället för 16-20 procent, som salvorna innehåller. På så sätt kan kostnaderna för läkemedel minskas.
Författare: Nadia Merclin
Avhandlingens titel: Electrochemical Methods for Drug Characterisation and Transdermal Delivery: Capillary Zone Electrophoresis, Conductometry, and Iontophoresis
Institution: Institutionen för farmaci
Disputationen äger rum fredag 5 december kl. 10.15 i B 21, BMC, Husargatan 3, Uppsala
Opponent är professor Arto Urtti, Dept of Pharmaceutics, Kuopio, Finland
Kontaktinformation
Vidare information: Nadia Merclin kan nås på telefon 018-471 43 71 via e-post nadia.merclin@farmaci.uu.se
Majoriteten av de som skadar sig är män som under arbete med vedkapning, reparations-arbete eller under arbete på sin vanliga arbetsplats råkat ut för en olycka. De är ofta personer som lever under sådana förhållanden att handfunktionen är extra viktig för att arbete och vardag ska fungera. Margareta har i sina studier följt upp ett hundratal patienter för att undersöka konsekvenserna av handskador av så allvarligt slag att kirurgisk specialistvård behövts. Smärta och nedsatt funktion är vanliga problem i patientgruppen. Var tredje hade besvärlig smärta de första veckorna och var sjunde hade fortfarande svår smärta ett år efter olyckan. Särskilt drabbade var patienter med amputationer.
– Smärta och nedsatt funktion gör att många har svårt att komma tillbaka till sitt arbete och jobba på samma sätt som före olyckan, säger Margareta. Det betyder att livssituation-en kan försämras avsevärt för de här personerna och att de totala konsekvenserna av skadan är betydligt svårare än man tidigare haft kunskap om.
Patienterna upplevs många gånger som väldigt friska på grund av att skadan inte är så framträdande. Men i Margaretas forskning har det visat sig att en stor andel får psyko-logiska problem den första tiden efter olyckan. Nära hälften av patienterna hade symtom på traumatisk stress i form av obehagliga återupplevelser av olyckan, i drömmar och i vaket tillstånd, vilket i ett långsiktigt perspektiv leder till hälso- och sociala problem. Många hade även symtom på ångest och depression.
– Man vet att dessa symtom avtar med tiden men ett år efter olyckan hade så många som en tredjedel fortfarande kvar återupplevelserna till följd av traumat i samband med olyckan, berättar Margareta. Nu finns kunskapen om att de här personerna drabbas hårdare än man trott. Då är min förhoppning att i framtida studier kunna följa upp patienterna ytterligare och undersöka vilka åtgärder man kan vidta för att ge bästa möjliga vård.
För mer information kontakta Margareta Gustafsson på tel 070-208 38 06
Bild på Margareta Gustafsson finns att hämta på adressen http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#m_gustafsson
Sambandet mellan muskelstyrka och bentäthet hos kvinnor är främst uttalat hos kvinnor i den yngre åldersgruppen (21 år) medan det för kvinnor i 30-års ålder är kroppskonstitution, framförallt muskelmassa och vikt som har större inflytande. Ju mer muskelmassa, desto tätare benmassa. Hos män ses inte samband mellan muskelstyrka och bentäthet.
För att skapa av ett svenskt referensmaterial för bentäthetsmätning hos kvinnor har Eva Ribom även studerat en grupp svenska kvinnor som slumpmässigt utvalts från befolkningsregistret.
Resultaten visar att de svenska kvinnorna har en högre bentäthet jämfört med de referensmaterial som ges av tillverkarna av bentäthetsmätare, andra svenska referensmaterial samt NHANES, som är ett internationellt erkänt amerikanskt referensmaterial. Samtidigt har tidigare forskning visat att svenska kvinnor har en ovanligt hög förekomst av frakturer som är relaterade till osteoporos.
Att unga svenska kvinnor har en högre bentäthet än andra referenspopulationer ger upphov till flera frågor. Kan dagens svenska kvinnor ha fått en bättre bentäthet än tidigare generationers? Om inte, förlorar svenska kvinnor bentäthet snabbare, vilket skulle kunna förklara den höga förekomsten av osteoporosrelaterade frakturer? Eller, har svenska kvinnor sämre hållfasthet så att de får en fraktur vid en högre bentäthet i jämförelse med andra kvinnor?
Eva Ribom har också studerat inflytandet av östrogen på muskelstyrka hos kvinnor. Hennes slutsats är att kvinnor som på grund av klimakteriebesvär fått tillskott av östrogen, varken förlorar eller vinner någon muskelstyrka. Variationer av östrogenreceptorn alfas utseende har inget samband med muskelstyrka eller kroppskonstitution hos unga kvinnor.
Författare: Eva Ribom
Avhandlingens titel: Muscles, Estrogen, and Bone
Institution: Institutionen för kirurgiska vetenskaper
Disputationen äger rum lördag 6 december kl. 9.15 i Aulan, Ing 50, Akademiska sjukhuset, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Opponent är Docent Kim Thorsen, Örnsköldsviks sjukhus, Örnsköldsvik
Kontaktinformation
Vidare information: Eva Ribom kan nås på telefon 018- 611 31 76 eller via e-post eva.ribom@surgsci.uu.se
Eva Lindberg har under fyra år studerat vad som händer med personalen och organisationen när man genomför ekonomiska nedskärningar, bland annat i form av en sjukhussammanslagning. Syftet är att öka förståelsen för problem med implementering av kvalitetssystem i hälso- och sjukvårdssystemet. Hon föreslår även ett nytt sätt att se på kvalitetssystem och hur man kan hanterar dem.
Arbetsbelastningen på intensivvårdsavdelningarna har ökat med 20 procent mellan 1998-2001, och den dagliga verksamheten på intensivvårdsavdelningarna framstår som hektisk och turbulent. Sjukfrånvaron har ökat dramatiskt och mer än generellt i samhället. Eva Lindberg konstaterar att sjukfrånvaron har ett samband med hur många patienter det finns på avdelningen som vårdats minst fem dygn, alltså patienter som behöver rehabiliterande intensivvård. Den ökade arbetsbelastningen verkar dock inte ha förändrat organisationsklimatet för nya idéer hos personalen eller stressrelaterade symtom.
Eva Lindberg tolkar situationen så att personalen upplever helt enkelt inte den högteknologiska akuta intensivvården som stressande. Däremot beskriver de den rehabiliterande vården av intensivvårdspatienten som tärande. Procentuellt sett har andelen den rehabiliterande vården ökat från 1,7 procent 1999 till 3,5 procent 2001. Den situationen, då en eller flera av patienterna vårdas minst fem dygn är förenad med frekventa, belastande diskussioner och oenighet i gruppen.
Ledarna inom vården på intensivvårdsavdelningarna tycks ha en svår arbetssituation med ständiga störningar och desintegration mellan enheter och individer. Eva Lindberg konstaterar även en organisatorisk ambivalens och en motsättning i grundläggande värden (rädda liv – hindra en naturlig död hos svårt sjuka, ofta äldre, patienter).
Författare: Eva Lindberg
Avhandlingens titel: Continouos Quality Development by Means of New Understanding: A four year study on an Intensive Care Unit during times of hard work and demanding organisational changes
Institution: Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Disputationen äger rum fredag 12 december kl. 13.00 i Pelsarsalen, Länssjukhuset Gävle, ing. 35, 801 87, Gävle
Opponent är professor Bo Hellgren, Ekonomiska Institutionen, Linköping
Kontaktinformation
Vidare information: Eva Lindberg kan nås på telefon 018-611 22 90 eller via e-post eva.lindberg@pubcare.uu.se
Genterapi har under det senaste årtiondet testats i fler än 600 kliniska studier världen över för behandling av genetiskt betingade och förvärvade sjukdomar. Genom att ge patienter läkemedel som består av DNA och bärare för DNA så försöker man få patientens egna celler att tillverka den verksamma substansen för behandling av sjukdomen. Men trots att framsteg för behandling av vissa sjukdomar har uppnåtts med genterapi (ex. vid behandling mot immunbristsjukdomen SCID) så begränsas användningen av dagens genläkemedel av stora risker för patienten p.g.a. biverkningar.
Dessa är i hög grad beroende av vilken DNA-bärare man använder. Därför finns det ett behov av att utveckla effektiva genläkemedel som baseras på bärare som är naturliga för kroppen och som inte är giftiga för patienten.
I sin avhandling presenterar Magnus Köping-Höggård utveckling av nya genläkemedel som baseras på naturliga kolhydrater, som renas fram ur skalen från skaldjur. Dessa s.k. chitosaner används bl.a. som tillsatsämnen i matprodukter. Magnus Köping-Höggårds forskning visar att man genom att variera egenskaperna hos chitosanerna, som t.ex. storlek och laddning, så kan man utveckla nya ogiftiga genläkemedel som är lika effektiva som några av dagens mest lovande genläkemedel. Genom att målstyra genläkemedlen till de celler som skall behandlas så kan effektiviteten av de kolhydratbaserade genläkemedlen ytterligare förbättras. Den forskning som presenteras i avhandlingen kan på sikt resultera i att nya genläkemedel utvecklas som ger mindre biverkningar hos patienter som behandlas med genterapi.
Avhandlingen kan läsas på: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=3771
Namn: Magnus Köping-Höggård
Avhandlingens titel: Chitosan Polyplexes as Non-Viral Gene Delivery Systems: Structure-Property Relationships and In Vivo Efficiency
Institution: Institutionen för farmaci
Opponent: Professor Jean-Paul Behr, Laboratoire de Chimie Génétique associé, CNRS/Université Louise Pasteur de Strasbourg, France.
Disputationen äger rum: Torsdagen 11 december, kl. 10.15 i sal B21, vid BMC, Uppsala.
Kontaktinformation
Magnus Köping-Höggård kan nås på 018-471 4465 eller via e-post Magnus.Koping@farmaci.uu.se
Vid vittring av avfallet från brytning av sulfidiska mineral kan surt dränagevatten bildas. Dränagevattnets engelska term är Acid Mine Drainage (AMD). AMD kan beskrivas som en mycket utspädd svavelsyra med ett rikt innehåll av järn och eventuella tungmetaller.
När det lösta järnet möter luftens syre bildas järnutfällningar, ”rost”, som egentligen är olika mineral (järn(hydr)oxider). Till ytan på dessa mineral kan tungmetaller binda och bilda så kallade ytkomplex, vilket minskar halterna av tungmetaller i vattnet. På detta sätt skulle alltså järnutfällningar kunna användas för att fånga upp de tungmetaller som finns i lakvattnen från gruvavfallet. För att nyttja denna effekt till fullo är det viktigt att förstå hur bindningen av tungmetaller till mineralytan sker.
I Jönssons avhandling behandlas vilka järnmineral som bildas från dränagevatten, AMD, deras stabilitet, hur några vanliga tungmetaller binder till dessa mineralytor samt hur naturliga organiska ämnen påverkar interaktionen tungmetall-mineral.
Bildandet av mineralen är starkt pH-beroende och olika mineral eller blandningar av mineral bildas vid olika pH. Ändras pH kan omvandling ske till mer stabila mineral. Även bildandet av ytkomplex är starkt pH-beroende. Bly och koppar kan i stort sett ha försvunnit från lösningen vid ett pH då all kadmium fortfarande finns kvar i vattnet.
Potentialen för att använda mineralytor för rening är stor; det finns mer plats på ytan av de bildade mineralen än vad det finns tungmetaller i dränagevattnet, AMD. Humus är ett samlingsnamn på en stor grupp organiska ämnen i naturen. Dessa ämnen är orsaken till den brun-gula färg som många vattendrag har och även dessa ämnen kan binda till mineralytor samt bilda vattenlösliga föreningar (komplex) med tungmetaller. I avhandlingen visas att humus kan, under olika förhållanden, både förbättra och försämra reningseffekten av mineralytorna med avseende på tungmetaller. Den samlade informationen från de arbeten som diskuteras i avhandlingen ger en ökad, grundläggande förståelse om de processer som styr fastläggningen av tungmetaller till mineralytor i dränagevattnet, AMD.
Avhandlingen ingår i ett nationellt forskningsprojekt (MiMi: http://www.mimi.kiruna.se/) som, i samarbete med gruvindustrin, studerar olika sätt att minska miljöproblemen för gruvavfallsupplag.
E-publicering av hela eller delar av avhandlingen på:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=156
Fredagen den 12 december försvarar Jörgen Jönsson, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Phase transformations and surface chemistry of secondary iron minerals from acid mine drainage. Svensk titel: Omvandling och ytkemi av sekundära järnutfällningar från surt lakvatten från gruvavfall.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i KBC-huset, hörsal KB3B1. Fakultetsopponent är Dr. Douglas B. Kent, US Geological Survey, Menlo Park, USA.
Kontaktinformation
Jörgen Jönsson nås på:
Kemiska institutionen, oorganisk kemi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 5361
E-post: Jorgen.Jonsson@chem.umu.se
Jörgen är uppvuxen i Stehag, utanför Eslöv.
