Han har studerat detta genom att sätta in keramiken som människorna använde i ett vidare perspektiv och undersöka hur den kom att förändras och användas på olika platser under olika historiska perioder.
Särskilt studerade han övergången från den s.k. kamkeramiska stilen, som förekommer i dagens Finland, till den s.k. gropkeramiska stilen som återfinns i Sverige omkring 3300 f Kr (kalibrerade värden). Dessutom undersökte han stilövergången från äldre till yngre gropkeramik omkring 2800 f.Kr. på Åland. Utgångspunkt var att havet och hela den dåtida skärgårdsmiljön var betydelsefulla för dem utifrån både ekonomiska och mentalitetsperspektiv. Han visar att den ofta förekommande uppdelningen i religiösa och vardagliga platser under stenåldern oftast är en modern konstruktion, baserad på en kristen idétradition, och inte visar det dåtida förhållandet.
En väsentlig del av analysen utgörs av en studie av den åländska Jettböleboplatsen, men undersökningsområdet kan sägas omfatta hela Åland, med utblickar mot främst östra Mellansverige och sydvästra Finland. För att förstå de tillskrivna betydelserna kring stilarna kam- och gropkeramik har Nils Stenbäck även studerat ”neolitiseringen”, dvs. introduktionen av jordbruket, samt den historiska bakgrunden till att man började tillverka keramik hos jordbruks- respektive jägarsamlarsamhällena i norra och nordöstra Europa under perioden 5500-4000 f.Kr.
Övergången från kamkeramik till gropkeramik tolkas som en följd av sociala förhållanden och problem inom den kamkeramiska jägarsamlarideologin., dvs. ej som följd av immigration från väst. Sälens betydelse som ekonomiskt och mytiskt djur i de gropkeramiska samhällena framhävs också. Förändringen från äldre till yngre gropkeramik kan ses som en del i neolitiseringen, främst som en del i en förändrad tankevärld och världsbild. Under den yngre fasen förekom lite tamboskap men ingen odling på Åland. Ett nytt ”neolitiskt” sätt att tänka kring tid och rum framträder alltmer under slutet av stenåldern, vilket bl.a. uttrycks i en förändrad förfäderskult och landskapssyn.
Doktorsavhandlingens titel: Människorna vid havet – Platser och keramik på ålandsöarna perioden 3500 – 2000 f Kr.
Disputation äger rum lördag 6 december kl. 13.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Bozena Werbart, Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet.
Niklas Stenbäck kan nås på e-post niklas.stenback@ark.su.se
I år har totalt 26 forskare fått anslaget ”excellenta forskare”. Bidraget ges för tredje året i rad och är en så kallad upptoppning, ett bidrag som ges utöver övriga projektmedel från Vetenskapsrådet. Elisabeth Sauer-Eriksson, docent vid Umeå centrum för molekylär patogenes, har fått anslaget ”excellent forskare” inom området medicin tillsammans med sex andra forskare.
– Det här är ett viktigt erkännande som visar att jag ligger rätt till med vår forskning, säger Elisabeth Sauer-Eriksson.
Anslaget som ”excellent forskare” grundar sig på det projektbidrag som Elisabeth Sauer-Eriksson fått av Vetenskapsrådet för sin forskning inom strukturbiologi. Projektet har tilldelats cirka 2,2 miljoner kronor under perioden 2004-2006.
Hennes forskargrupp studerar proteinet Transthyretin (TTR) som finns naturligt i plasma. Punktmutationer i TTR kan ge upphov till mutanter, varav en, Val30Met, också är känd som ”skelleftesjukan”. Gruppen arbetar med att karakterisera de strukturella förändringar som ligger bakom TTR:s förmåga att felveckas och orsaka sjukdom. Den informationen är viktig för att man ska kunna hitta mediciner som förhindrar att felveckningen av proteinet sker.
Forskarna har även inlett samarbete med en portugisisk och en australiensisk grupp för att försöka karakterisera TTR-protein från andra arter. De har bland annat visat att TTR från fisk inte verkar kunna felvecka sig i samma utsträckning som mänskliga protein. Genom att studera strukturen från fisk och jämföra med strukturen från människa kan man få ledtrådar till vad det är som går snett i den mänskliga varianten.
Elisabeth Sauer-Eriksson kom till Umeå universitet och det nyligen bildade Umeå centrum för molekylär patogenes 1996. Hon disputerade vid Uppsala universitet 1988 inom proteinkristallografi och fortsatte därefter sin forskning under en postdoktorsvistelse vid Oregons universitet i USA. 1993 tilldelades hon regeringens pris för unga lovande forskare.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Elisabeth Sauer-Eriksson, docent vid Umeå centrum för molekylär patogenes
Telefon: 090-785 67 82
E-post: liz@ucmp.umu.se
Hemsida: http://soul.ucmp.umu.se
Kvinnors erfarenheter av egen uppåtgående social rörlighet har undersökts i en avhandlingsstudie med titeln Den kvinnliga klassresan. Studien bygger på livshistorieintervjuer med kvinnor som är födda från 1920-tal till 1960-tal, och som har haft sin uppväxt i svensk arbetarklassmiljö, och som har genomgått egen högre utbildning och yrkeskarriär. Studien ger belysning av hitintills avsaknad kunskap om hur kvinnliga livsvillkor inverkar på möjligheter till, och upplevelser av, social mobilitet i det svenska samhället under 1900-talet. Social förflyttning mellan samhällsklasser berör förutom en förändring av yrkesposition även ett emotionellt plan.
De socialdemokratiska politiska intentionerna att skapa möjligheter till social rörlighet genom utbildningsväsendets utveckling och välfärdsstatens utbyggnad har varit gynnsamt för kvinnornas möjligheter.
Klassresan har skett i etapper där varje nytt steg givit nya insikter och överblick. Klassresan bygger på känslor av att de kunnat något mer, och på bekräftelser och erkännanden som de fått i sina studier och i sin yrkesutövning. Drivkrafterna härrör till stor del ur uppväxtvillkoren som givit dem erfarenheter av sociala orättvisor och klassmässig utsatthet. Mödrarnas stöd och drömmar har varit av särskilt stor betydelse, också fäderna har kunnat fungera som mentorer när det gäller samhällsintressen. Klassresan har resulterat i förmågor som kvinnorna har fört över till sina barn och sina föräldrar.
Avhandlingens titel: Den kvinnliga klassresan
Avhandlingsförfattare: Ulla-Britt Wennerström, tel. 031-45 23 75(bost.), 031-773 4795(arb.)
e-post: ulla-britt.wennerstrom@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Mats Trondman, Växjö
Tid och plats för disputation: Fredagen den 12 december 2003 kl. 10.15, Hörsal Sappören,, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
– Det beror på att svampar som lever i symbios med barrträd utsöndrar ämnen som kan lösa upp mineralkorn i marken och frigöra viktiga näringsämnen till trädet, berättar Sara Holmström.
Från och med den 1 januari 2001 har det funnits ett naturvetenskapligt vetenskapsområde vid Mitthögskolan. Först ut att doktorera bland Mitthögskolans egna doktorander blir Sara Holmström vid Institutionen för naturvetenskap och miljö.
Hon har specialiserat sig på markförsurningens effekter när det gäller trädtillväxten.
– Under de senaste decennierna har man trott att markförsurningen skulle minska trädtillväxten, men så har det inte blivit, konstaterar Sara Holmström.
Hennes teori kring detta är att mykorrhizasvampar, som lever i symbios med träden, skickar ut svamptrådar som koloniserar mineralkornen och utsöndrar föroreningar som lösgör mineralnäringsämnen.
– På så sätt blir rotmiljön mindre känslig för försurning och det kan ske en tillväxt hos trädet.
Sara Holmström poängterar dock att även om försurningen inte påverkar skogstillväxten orsakar den ändå stora skador.
– Markförsurningen stör de jordmånsbildande processerna, förändrar markkemin och giftigt oorganiskt aluminium löses ut i markvattnet som sedan når bäckar och sjöar och förgiftar fisk och andra organismer som lever i vattnet, avslutar hon.
Sara Holmström, 28 år, Sundsvall, kommer ursprungligen från Falun. När hon läste på naturvetenskaplig linje på gymnasiet hade hon en kemilärare som lyckades tända hennes intresse för ämnet. 1994 började hon på kemistlinjen vid Mitthögskolan. Doktorand vid Institutionen för naturvetenskap och miljö blev Sara Holmström 1999. Efter disputationen kommer hon att fortsätta sitt arbete på Mitthögskolan med olika projekt.
Sara Holmströms disputation äger rum den 5 december kl. 13.00 i Fälldinsalen, Campus Sundsvall, Mitthögskolan. Avhandlingen har titeln ”Organic acids and siderophores in forest soil solution”.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Sara Holmström, Mitthögskolan Tfn: 060-14 84 47
>>Foto för publicering finns på www.mh.se/press
Det framgår av Mälardalens högskolas nya forskningsstrategi för åren 2005-2008.
Universitetsstatus mål
År 2001 erhöll Mälardalens högskola vetenskapsområdet teknik, vilket innebär att högskolan bedriver forskarutbildning och kan examinera doktorer. Ett arbete pågår nu för att även erhålla vetenskapsområde inom humaniora/samhällsvetenskap/vård i början av perioden. Nästa steg blir universitetsstatus.
Några av de övergripande målen för perioden är att fokusera på ett antal starka profilområden inom forskningen, att öka volymen i forskarutbildningen och att bidra till främst den regionala utvecklingen av näringsliv, offentlig sektor och samhällsliv. Huvuddelen av forskningen skall äga rum inom ramen för ett antal starka forskningsprofiler. Inom varje profil finns ett antal forskningsmiljöer som byggs upp kring gemensamma ämnen och/eller områden.
Forskarutbildningen inom naturvetenskap/teknik är mycket effektiv. Hittills har ett 30-tal doktors- och licentiatexamina avlagts. För år 2004 beräknas ytterligare 40 doktors- och licentiatexamina. Målet är att vid periodens slut examinera 40 doktorer och 50 licentiater per år vid högskolan.
Prioriterade forskningsprofiler
De under perioden prioriterade forskningsprofilerna inom naturvetenskap och teknik är:
– Forskningscentret Mälardalen Real-Time Research Center (MRTC) som redan idag är nationellt ledande och internationellt erkänt inom realtidsforskningen.
– Processoptimering.
– Innovation och design.
Inom humaniora/samhällsvetenskap/vård förs två forskningsprofiler fram;
Hälsa-Arbete-Välfärd samt Ekonomi.
Profilen Hälsa-Arbete-Välfärd fokuserar forskningen på:
– Kvinnors och barns hälsa.
– Projektet CHILD; Children-Health-Intervention-Learning-Development, forskning om små barns hälsa och barn i behov av särskilt stöd.
– Äldres liv i samhället och vård av äldre.
– Forskning om människors välbefinnande i relation till arbete, lärande och högre utbildning.
Profilen Ekonomi fokuserar forskningen på:
– Ekologisk ekonomi, som bedriver forskning med fokus på ekonomi för hållbar utveckling.
– Marknadsföring och affärsrelationer.
– Innovation och entreprenörskap.
– Verksamhetsstyrning och informationssystem, som studerar effekterna av utvecklingen inom
informationsteknologin på samhälle, organisation och individ.
Ytterligare ett forskningsområde som högskolan vill satsa på är didaktik, inom det utbildningsvetenskapliga området.
Målet är att samtliga profiler skall vara nationellt ledande inom sina områden och internationellt erkända.
Läs ”Forskningsstrategi 2005-2008” i sin helhet på länken: http://www.mdh.se/forskning/forskningsstrategi/
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Magnus Söderström, rektor, Mälardalens högskola, tel 021-10 13 55.
Kjell-Åke Brorsson, ordförande i nämnden för Humaniora/ Samhällsvetenskap- och vårdvetenskap, tel 021-10 15 88, mobil 070-587 89 00.
Christer Norström, ordförande i nämnden för Naturvetenskap/ Teknik,
tel 021-10 14 64, 070-602 35 55.
Sten Lindstam, ordförande i utbildningsvetenskapliga nämnden, tel 016-15 36 55.
Ulcerös kolit är en kronisk inflammation i tjocktarmen. De drabbade får ofta svåra, blodiga diarréer. Sjukdomen karaktäriseras av att olika typer av immunceller infiltrerar slemhinnan och det är känt att det adaptiva, specifika immunförsvaret är synnerligen inblandat i den inflammatoriska processen. Konsekvensen av den mycket kraftiga inflammationsreaktionen är bl.a. att det epitelcellslager som skiljer tarmvävnaden från tarminnehållet delvis förstörs.
Avhandlingen kompletterar den kunskapen med påvisandet att också det s.k. naturliga eller medfödda immunförsvaret (eng. ”innate immunity”) spelar en viktig roll vid ulcerös kolit.
Defensiner är ett slags proteiner som har antimikrobiella egenskaper och därför kan ses som kroppens egna antibiotika. En analys av defensinerna i tarmens epitelceller hos patienter med ulcerös colit visade att 5 av 6 undersökta defensintyper (HD-5, HD-6, hBD-2, hBD-3 och hBD-4) förekom i onormalt höga kvantiteter. Flera defensiner skapas också i epitelcellerna vid kontakt med bl.a. bakterier. Det tyder på att epitelcellerna i tarmen deltar aktivt i sjukdomsprocessen och att de sannolikt skyddar mot tarmbakterier. Avhandlingen ger därför ytterligare belägg för att mikroorganismer har en central roll i sjukdomsförloppet vid ulcerös kolit.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för klinisk mikrobiologi, immunologi, och har titeln “Defence capabilities of human intestinal epithelial cells”.
Disputationen äger rum kl.9.00 i sal E04, byggnad 6E, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetopponent är professor Gudmundur H. Gudmundsson, Reykjavik, Island.
Kontaktinformation
Anna Fahlgren finns vid avdelningen för immunologi, tel. 090-785 23 49, mobil 070-216 28 94, e-post: anna.fahlgren@climi.umu.se
– Formas har lyft fram ett antal ämnesövergripande projekt bland årets beviljningar. Detta är en medveten markering som syftar till att främja forskning inom tvärvetenskapligt intressanta områden, berättar Lisa Sennerby Forsse, som är huvudsekreterare vid Formas.
Vid gårdagens möte beslutade Formas styrelse att bevilja medel till 305 av totalt 1227 ansökningar som främjar hållbar utveckling. Totalt fördelades 376 miljoner kronor till projekt som pågår i ett till tre år.
– Det är glädjande att årets beviljningsgrad ligger något högre än tidigare år, men samtidigt är bilden fortsatt dyster då vi tvingas konstatera att många bra projekt blivit utan medel.
Tidigare satsningar på unga forskare har fortsatt hög prioritet. Dock kan märkas en avmattning jämfört med tidigare år i antalet nya doktorandtjänster bland de projekt som beviljats.
– Vi noterar med tillfredsställelse det stora antal goda ansökningar som kom in till den särskilda utlysning som Formas genomfört i samverkan med byggsektorn via Byggsektorns InnovationsCenter (BIC). 14 forskningsprojekt om hållbar utveckling i byggd miljö samfinansieras nu med näringen, avslutar Lisa Sennerby-Forsse.
Läs pressmeddelanden om flera intressanta forskningsprojekt:
SARS ursprung
Antibiotikaresistenta bakterier i avloppsvatten
Läkemedels miljöeffekter- studier av fisk
Trä som material i byggnader och komponenter
Utvecklande av DNA-chips för bakterieanalyser
Läs hela listan på forskningsprojekt som fått bidrag på http://www.formas.se/docs/styrelsebeslut_nov2003.pdf
Läs hela listan sorterad på städer och se vilka forskningsprojekt vid ditt universitet som fått anslag på http://www.formas.se/docs/styrelsebeslut_nov2003b.pdf
Kontaktinformation
Mer information kan ges av:
Huvudsekreterare Lisa Sennerby Forsse, tel 08 775 40 58
eller
Thomas Gustafsson, pressinformatör Formas, 08-775 40 09, 073-642 32 88
E-post: thomas.gustafsson@formas.se
Forskarna hoppas på sikt kunna utveckla ett säkert vaccin mot den fruktade sjukdomen som misstänks spridas genom coronavirus från djur till människa.
– Den akuta situation som uppkommit genom den hotande globala spridningen av SARS, gör det nödvändigt att förstärka beredskapen för diagnostik av coronavirusinfektioner, sökande efter SARS-virus ursprung hos djur, och förberedande studier till ett vaccin, anser professor Sándor Belák, som är ansvarig för projektet.
Kunskapen om coronavirus och möjligheten att upptäcka dem är hittills begränsad. Dagens coronavirusvacciner är inte heller tillräckligt säkra. Forskarna hoppas att projektet ska leda till att den gåtfulla virussjukdomen SARS får en lösning.
Projektets mål är att:
A) Utveckla förbättrade diagnostiska tester och reagenser för SARS och besläktade coronavirus.
B) Screening avseende förekomst av fler hittills okända SARS-relaterade virus hos djur och möjlig förekomst av animala coronavirus hos människa.
C) Molekylär epizootologi och coronavirus från olika värddjur.
D) Forskning riktad mot utvecklandet av ett specifikt skydd (vaccin).
Läs hela listan på forskningsprojekt som fått bidrag på http://www.formas.se/docs/styrelsebeslut_nov2003.pdf
Läs hela listan sorterad på städer och se vilka forskningsprojekt vid ditt universitet som fått anslag på
http://www.formas.se/docs/styrelsebeslut_nov2003b.pdf
Kontaktinformation
Mer information kan ges av:
Thomas Gustafsson, pressinformatör Formas, 08-7754009, 073-6423288,
E-post: thomas.gustafsson@formas.se
Sándor Belák, professor i virologi, vid SVA och SLU, avdelningen för virologi, Uppsala, 018- 674 135
e-post: sandor.belak@sva.se
– Det är jättetrevligt att Formas stöder oss så att vi kan sätta igång med projektet, säger docent Inger Kühn, som leder projektet.
Resistensutveckling hos bakterier är ett globalt problem som hotar både människors och djurs hälsa. De antibiotikaresistenta bakterierna kan hamna i grundvattnet och sedan spridas vidare till djur och människor. Idén till projektet väcktes under ett tidigare EU-projekt där antibiotikaresistenta bakterier hos människa, djur och avlopp inom EU-länderna undersöktes. Analyserna från avloppsvattnet skulle bland annat jämföras med provsvar från människors tarmfloror, men det visade sig vara svårt att få tag på tillräckligt många människor som ville ställa upp och lämna bakterieprover.
– Sedan dess har vi haft en hypotes om att prover från avloppsvatten kan fungera som indikatorer på förekomst av antibiotikaresistenta bakterier i samhället. Ett avloppsprov motsvarar prover från ett tusental människor. Metoden skulle bli betydligt enklare och billigare än att undersöka ett stort antal människor, säger Inger Kühn.
Läs hela listan på forskningsprojekt som fått bidrag på http://www.formas.se/docs/styrelsebeslut_nov2003.pdf
Läs hela listan sorterad på städer och se vilka forskningsprojekt vid ditt universitet som fått anslag på http://www.formas.se/docs/styrelsebeslut_nov2003b.pdf
Kontaktinformation
Mer information kan ges av:
Thomas Gustafsson, pressinformatör Formas, 08-7754009, 073-6423288,
E-post: thomas.gustafsson@formas.se
Inger Kühn, MTC, Karolinska Institutet, 08-728 71 54
E-post: inger.kuhn@mtc.ki.se
– Det står redan klart att metodik saknas för att upptäcka påverkan av nästan alla läkemedel i miljön. Vårt projekt syftar till att få fram biomarkörer hos fisk, en särskilt utsatt djurgrupp, säger fil dr Joakim Larsson, som är ansvarig för forskningsprojektet.
Det nya är att med en och samma analys samtidigt kunna studera hur ett läkemedel påverkar tusentals olika genprodukter och metaboliter i fisken. På så sätt går det att fastställa ett ”biologiskt fingeravtryck” för olika läkemedel. Det framtagna fingeravtrycket kan användas för att bedöma om fisk som exempelvis exponerats av kommunalt avloppsvatten har påverkats av läkemedlet.
När läkemedel hamnar i avloppsvattnet blandas de med många andra ämnen, vilket kan göra det svårt att med traditionella biomarkörer avgöra om det är själva läkemedlet eller något annat som påverkat fisken. Genom att studera ett mönster av flera responser hoppas forskarna att med större säkerhet kunna koppla ”förövaren till brottet”, ungefär som med ett fingeravtryck.
– Tekniken är ny i miljösammanhang. Vi hoppas att fingeravtryck som bio-markör i framtiden kan få stor betydelse för att studera många andra miljöeffekter, säger Joakim Larsson.
Läs hela listan på forskningsprojekt som fått bidrag på http://www.formas.se/docs/styrelsebeslut_nov2003.pdf
Läs hela listan sorterad på städer och se vilka forskningsprojekt vid ditt universitet som fått anslag på http://www.formas.se/docs/styrelsebeslut_nov2003b.pdf
Kontaktinformation
Mer information kan ges av:
Thomas Gustafsson, pressinformatör Formas, 08-7754009, 073-6423288,
E-post: thomas.gustafsson@formas.se
Joakim Larsson, Institutionen för fysiologi/farmakologi, Göteborgs universitet. 031- 7733589
E-post: joakim.larsson@fysiologi.gu.se
– Tekniken är fascinerande. Vi har testat en prototyp som efter 20 minuter ger oss svar på om det förekommer Bacillus cereus, en bakterie som är mycket vanlig i mat och kan ge magsjuka, säger professor Sven-Olof Enfors, som är ansvarig för projektet.
Om de nya DNA-chipsen visar sig fungera väl så kan analyser och provtagningar av livsmedel göras på plats. Med dagens traditionella metoder måste man som regel analysera proverna i laboratorium, vilket ofta medför att till exempel ett provsvar från ett misstänkt otjänligt dricksvatten kan ta flera dagar. Med hjälp av DNA-chipsen kommer forskargruppen bland annat att utveckla metoder för snabb analys av bakterien E-coli. Forskarna hoppas på att underlätta upptäckt av den giftigare varianten EHEC som kan orsaka matförgiftning.
– Med vår teknik kan man ha ett handburet laboratorium med sig. Vi samarbetar med Fraunhofer-institutet i Hamburg samt molekylärbiologer i Greifswald och Gdansk som hjälper oss med teknikutveckling, säger Sven-Olof Enfors.
Läs hela listan på forskningsprojekt som fått bidrag på http://www.formas.se/docs/styrelsebeslut_nov2003.pdf
Läs hela listan sorterad på städer och se vilka forskningsprojekt vid ditt universitet som fått anslag på http://www.formas.se/docs/styrelsebeslut_nov2003b.pdf
Kontaktinformation
Mer information kan ges av:
Thomas Gustafsson, pressinformatör Formas, 08-7754009, 073-6423288
E-post: thomas.gustafsson@formas.se
Professor Sven-Olof Enfors, vid institutet för Bioteknologi, Kungliga Tekniska Högskolan, 08-553 78 302
E-post: enfors@biotech.kth.se
Teknikerna vätskekromatografi (LC) och kapillärelektrofores (CE) spelar en viktig roll inom många områden i modern naturvetenskap och medicin. Bland annat bygger stora delar av miljövetenskapen, bioteknologin, och utvecklingen av nya läkemedel på dessa tekniker. Med deras hjälp kan man få fram nödvändig halt-information och identifiering av ingående komponenter i komplexa prover. Till exempel kan metoderna användas för att bestämma gränsvärden för vissa ämnen i vårt dricksvatten. Likaså kan de användas inom klinisk vetenskap för att bestämma halter av proteiner och peptider, ett värdefullt verktyg när läkare skall ställa korrekta diagnoser. Wen Jiang’s avhandling handlar om utveckling av nya separationsmaterial för dessa båda moderna analystekniker.
I hans arbete har han använt olika tillvägagångssätt för att tillverka ett flertal nya material med zwitterjoniska egenskaper. Dessa material har på sin yta funktionella grupper som innehåller både positiv och negativ laddning i lika mängd. Resultatet blir en mycket låg nettoladdning på ytan jämfört med konventionella material, som har antingen positivt eller negativt laddade funktionella grupper. Följaktligen är det möjligt att använda dessa material för separation av laddade föreningar under mycket milda betingelser.
Genom att använda packade zwitterjoniska kolonner för vätskekromatografi kan små oorganiska anjoner och katjoner separeras samtidigt och oberoende av varandra i en enda operation. Likaså kan vissa basiska och sura proteiner separeras från varandra på likartat sätt. Detta är en unik egenskap jämfört med konventionella separationsmaterial för vätskekromatografi. När samma kemi används för att belägga ytan hos elektroforeskapillärer uppnås bra separationer för oorganiska anjoner, peptider och proteiner – föreningar med vitt skilda egenskaper som normalt kräver olika ytbehandling.
Fredag den 5 December 2003 försvarar Wen Jiang, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Zwitterionic Separation Materials for Liquid Chromatography and Capillary Electrophoresis. Svensk titel: Zwitterjoniska Separationsmaterial för Vätskekromatografi och Kapillärelektrofores.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i KBC-huset, sal KB3A9 (Lilla Hörsalen).
Fakultetsopponent: Professor Karin Markides, analytisk kemi, Uppsala universitet.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=153
Om du vill låna denna avhandling – sök i ALBUM, Umeå universitetsbiblioteks katalog OBS! Alla svenska universitetsbibliotek får våra avhandlingar
Kontaktinformation
Wen Jiang nås på:
Kemiska institutionen, analytisk kemi, Umeå universitet
Tel: 090-786 54 85
E-post: wen.jiang@chem.umu.se
– Trä ligger i tiden, dessutom vill regeringen att Sverige ska satsa på trä som byggnadsmaterial. Mer kunskaper behövs om Sverige ska kunna öka användningen av trä, och kunskap kräver forskning, säger Conny Rolén, forskningssekreterare vid Formas.
Så många som fem av elva beviljade ansökningar inom området byggmaterial och komponenter är relaterade till trä som byggmaterial. De andra tre forskningsprojekten rör sig inom området skogsbruk och materialutveckling av trä. Projekten tillhör de 305 som beviljats anslag.
Ansvariga för de åtta projekt som beviljats anslag är:
Genetisk variation för egenskaper som avgör konstruktionsvirkeskvaliteten hos gran
Björn Hannrup, projektansvarig, Skogforsk, Uppsala Science Park, 018-188500
Förbättrad formstabilitet hos gran genom högtemperaturbehandling
Annika Mårtensson, docent, Lunds universitet, 046-2227359
Beräkningsmodeller för brott vinkelrätt fiber i träkonstruktionselement och förband
Per Johan Gustafsson, professor, Lunds tekniska högskola, 046-2224922
Finit element modellering av spänningsutvecklingen från trädens tillväxt till slutlig träprodukt
Marie Johansson, forskarassistent, Chalmers tekniska högskola, 031-7722028
Fukttransportegenskaper hos trä över fibermättningspunkten
Johan Claesson, professor, Chalmers tekniska högskola, 031-7721996
Egenskaper hos trälimfogar
Charlotte Bengtsson, tekn.dr, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Borås, 033-165491
Effekter av UV-laserbestrålning på trä-polymer-interaktion
Magnus Wålinder, tekn. dr, Kungliga Tekniska Högskolan, 08-7621868
Vätsketransport i trä såsom en invasionsperkoleringsprocess
Jarl-Gunnar Salin, docent, Trätek, Institutet för träteknisk forskning,
08-7621800
Läs hela listan på forskningsprojekt som fått bidrag på http://www.formas.se/docs/styrelsebeslut_nov2003.pdf
Läs hela listan sorterad på städer och se vilka forskningsprojekt vid ditt universitet som fått anslag på http://www.formas.se/docs/styrelsebeslut_nov2003b.pdf
Kontaktinformation
Mer information kan ges av:
Thomas Gustafsson, pressinformatör Formas, 08-7754009, 073-6423288,
E-post: thomas.gustafsson@formas.se
Conny Rolén, forskningssekreterare, civilingenjör VoV, 08-775 40 30
E-post: conny.rolen@formas.se
Av de sex lundaforskarna är tre naturvetare och tekniker (Thomas Alerstam, Bo Jacobson och Villy Sundström). Två är medicinare (Rikard Holmdahl och Olle Lindvall), medan Michael Schoenhals är humanist.
Thomas Alerstam är professor i zooekologi och forskar om flyttfåglar och deras förmåga att hitta rätt med hjälp av solkompassen, jordmagnetismen och stjärnornas ställning. Hans forskargrupp studerar också fåglarnas aerodynamik med hjälp av en vindtunnel.
Läs mer: http://orn-lab.ekol.lu.se/birdmigration/
http://www.lu.se/info/pm/2001/270_pressm.html
Bo Jacobson är professor i maskinelement, ett ämne som handlar om att få maskiner av olika slag att fungera effektivare och dra mindre energi. Det forskningsprojekt som stöds av Vetenskapsrådet går ut på att utveckla en ny s k utmattningsteori för kugghjul och smörjmedel.
Läs mer: http://www.lu.se/info/profinst/9710/12_jacobson.html
Villy Sundström är professor i kemisk fysik och specialist på femtokemi, dvs kemiska förlopp som äger rum på oerhört kort tid (en femtosekund är en tusendels biljondel av en sekund). Med laser studeras sådana förlopp, med inriktning bl a på studier av fotosyntesen och möjligheten att utveckla en artificiell fotosyntes.
Läs mer: http://www.lu.se/info/lum/LUM_01_99/LUM1_30_energi.html
http://www.lu.se/info/lum/LUM_08_97/LUM8_03_mikrokosmos.html
Rikard Holmdahl är professor i medicinsk inflammationsforskning. Han studerar djurmodeller av de mänskliga sjukdomarna reumatoid artrit (ledgångsreumatism) och multipel skleros (MS), för att hitta sjukdomsgener och förstå mer om sjukdomarnas uppkomst.
Läs mer: www.lu.se/info/lumPDF/lum0203/index.pdf
Olle Lindvall är professor i neurologi och inriktad på forskning om stamceller och transplantation av nervceller vid Parkinsons sjukdom. Hans forskargrupp väckte för ett par år sedan internationellt intresse genom att visa att nervceller i hjärnan kan nybildas efter stroke.
Läs mer: http://www.lu.se/info/lum/LUM_07_02/05_vetenskapen.html
http://www.lu.se/info/pm/619_pressm.html
Michael Schoenhals är lektor vid institutionen för östasiatiska språk och var tidigare föreståndare för Centrum för Öst- och Sydöstasienkunskap. Han är fil dr i sinologi och har det moderna Kinas samhälle som sitt specialområde.
Läs mer: http://www.ostas.lu.se/Personal/Michael/
Om detta handlar en konferens vid Linköpings universitet den 4-5 december. Forskare från olika länder och discipliner, såväl samhällsvetenskap och humaniora som naturvetenskap och medicin, kommer då att rapportera och diskutera erfarenheter inom detta område.
Konferensen inleds av Martin Bauer, sociolog från London School of Economics, och Elaine Graham, teolog från Manchester.
Den avslutas på eftermiddagen den 5 december med en paneldebatt mellan forskare och journalister kring frågan om journalistens roll som uttolkare och spridare av vetenskapliga resultat. I debatten deltar vetenskapsjournalisterna Annika Nilsson, Monika Starendahl och Helena von Troil.
Konferensen arrangeras av Linköpingsprofessorerna Viveka Adelswärd, Tema Kommunikation, Lennart Nordenfelt, Tema Hälsa och samhälle och Stellan Welin, Tema Teknik och social förändring
Se hela konferensprogrammet på
https://infoweb.unit.liu.se/ihs/tema_h/pegt_programme
Kontaktinformation
Mer information: Kristin Zeiler, kristin.zeiler@ihs.liu.se, telefon: 013 – 28 57 73
Alla levande organismer anpassar sin tillväxt och utveckling efter tillgången på energi. Med hjälp av fotosyntesen kan växter omvandla ljusenergi till kemiskt bunden energi i form av kolhydrater. En växtcells energistatus känns delvis av via tillgången på dessa kolhydrater och andra lagringsprodukter. Mekanismerna för hur detta går till är delvis okända, men ser ut att involvera evolutionärt konserverade gener. Dessa gener kodar för proteiner med liknande funktioner även i djur och svampar. För att bättre förstå hur växtceller känner av och anpassar sig till sin energistatus, har Mattias Thelander studerat sådana gener i muddermossa (Physcomitrella patens). Arten är unik bland växter eftersom den är extremt bra lämpad för metoden ”omvänd genetik”. Denna metod går ut på att en specifik gen knockas (slås ut) vilket leder till effekter på mossan som kan avslöja funktionen på genen och dess produkt.
Mattias Thelander har tillsammans med sina kollegor vid institutionen för växbiologi och skogsgenetik vid SLU, identifierat två närbesläktade gener i muddermossa. Dessa kodar för Snf1-relaterade kinaser, som tros ha en likartad funktion i alla växter, djur och svampar, och som aktiveras vid låg energistatus för att hjälpa cellerna att anpassa sig till begränsad energitillgång. När endera mossgenen knockas förblir mossan opåverkad, men i en dubbelmutant där båda generna knockats, uppstår kraftiga störningar. Det innebär att generna tillsammans har en viktig funktion. Dubbelmutanten beter sig som om den hade obegränsad tillgång till energi, vilket kan förklaras av att den inte längre kan känna av och anpassa sig till begränsningar i energitillgången. I enlighet med detta visade det sig att dubbelmutanten kräver konstant högt ljus för överlevnad och därför inte kan växa under en normal dygnscykel.
Ytterligare en gen i muddermossa har identifierats som kodar för hexokinas, ett enzym som krävs för att organismer ska kunna tillgodogöra sig glukos och fruktos. Genom att sammanfoga detta enzym med ett fluorescerande protein kunde Thelander visa att hexokinaset är lokaliserat till kloroplasterna. Det är i cellens kloroplaster som fotosyntesen sker. När genen knockas, får mossan svårare att tillgodogöra sig energi. Detta leder i sin tur till reducerad tillväxt och störningar i den normala utvecklingen. Det här visar att kloroplastlokaliserade hexokinaser, som verkar finnas hos alla växter men som tidigare inte studerats, är viktigare än man tidigare har insett.
Biolog Mattias Thelander vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, försvarar fredagen den 5 december kl. 09.15 sin avhandling Studies of molecular mechanisms integrating carbon metabolism and growth in plants. Opponent är Dr Nigel G. Halford, Crop Performance and Improvement, Rothamsted Research, Harpenden, Hertfordshire, England
Plats: Aulan, Genetikcentrum, Ultuna, Uppsala.
Kontaktinformation
Mattias Thelander tel. 018 – 67 33 11
E-post: Mattias.Thelander@vbsg.slu.se
