Invandrade kvinnor som startar på egen hand i Sverige är oftast de som har klassresurser såsom hög utbildning, längre arbetslivserfarenhet, egna sparpengar och humankapital, men också finns bland unga nyutexaminerade tjejer från gymnasium och högskolor. De startar eget av en rad strukturella och kulturella/personliga skäl.
Egenföretagande kan vara ett sätt för dem att bli helt tillfredsställda och därmed integrerade i arbetslivet. För att uppnå detta ska de bland annat lyckas starta eget inom det område som de utbildat sig för och skaffat sig arbetslivserfarenhet. Då känner kvinnorna sig mer nöjda med sitt företagande jämfört med dem som startar eget inom branscher som ligger långt ifrån deras kvalifikations- och kompetensområde. Tillgång till ett välfungerande socialt nätverk, framförallt kreditinstitutioner, är också viktiga faktorer för att invandrarkvinnorna ska känna sig integrerade.
Saeid Abbasian definierar i sin avhandling integrationen på två olika sätt: objektivt respektive subjektivt. Invandrade kvinnoföretagare är objektivt integrerade eftersom de har ett arbete, även om arbetet kan ligga långt ifrån deras egna kvalifikationer och meriter. De kan vara subjektivt integrerade om de ovan nämnda kriterierna uppfylls och kvinnorna uppfattar att arbetet motsvarar deras egna kvalifikationer, meriter och intressen.
Invandrade kvinnoföretagare är en speciell kategori i forskning kring egenföretagande. Hittills har forskning på egenföretagande antingen handlat om infödda svenska kvinnor och eller invandrare allmänt, framför allt män.
Abbasians avhandling väcker frågor om varför invandrade kvinnor startar eget. Vilka är de invandrade kvinnor som startar företag på egen hand? Hur kan egenföretagande leda till ökad integration i arbetslivet för dessa kvinnor?
Författare: Saeid Abbasian
Avhandlingens titel: Integration på egen hand: En studie av invandrade kvinnoföretagare i Sverige
Institution: Kulturgeografiska institutionen
Disputationen äger rum fredag 21 november kl. 13.00 i Sal Minus, Gustavianum, Uppsala
Opponent är docent Sven Nordlund, Ekonomisk historiska institutionen, Umeå universitet, Umeå
Kontaktinformation
Vidare information: Saeid Abbasian kan nås på telefon 08-6196819 eller via e-post saeid.abbasian@arbetslivsinstitutet.se
Felbedömningar kan få stora konsekvenser oavsett om de resulterar i att en felfri komponent byts ut eller om en godkänd komponent fallerar under drift.
Johan Enkvist har i sin doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet studerat metoder som används för att upptäcka och identifiera tecken på sprickor och andra defekter i kärnkraftverk. Han har bland annat studerat hur dessa bedömningar går till och hur de kan förbättras. Det är viktigt att förstå de psykologiska aspekterna bakom sådana bedömningar eftersom provarna ofta arbetar under otrevliga förhållanden (strålning, buller, tidspress etc.).
De metoder som används vid dessa bedömningar undersöker materialets egenskaper utan att påverka materialets hållfasthet (oförstörande provning). Metoderna i sig är relativt exakta och ger oftast provaren ett bra underlag för att göra sina bedömningar. Ibland är det dock svårt att göra en entydig tolkning av bedömningsunderlaget och olika provare kan därför göra olika bedömningar. Dessutom kan det hända att provare helt missar att upptäcka viktiga signaler, såsom bristande uppmärksamhet. Johan Enkvist använder sig bl.a. av signaldetektionsteorin för att beskriva hur provarnas prestation kan förbättras.
Med utgångspunkt i delstudiernas resultat föreslås ett antal åtgärder för att minska risken för missar och förhastade bedömningar. Inom provningsindustrin betonas ofta hur pass små sprickor som kan hittas med tillfredsställande säkerhet. Det är dock vara mer intressant hur stora sprickor som kan missas.
Doktorsavhandlingens titel: A human factors perspective on non-destructive testing: detection and identification of cracks.
Disputationen äger rum fredag 14 november kl. 10.00 i David Magnussonsalen (U31), Psykologiska institutionen, Frescati Hagväg 8. Opponent är Docent Pär-Anders Granhag, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Johan Enkvist kan nås på telefon 08-16 36 92 (Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post johan.enkvist@psychology.su.se
Tänk er alla webbplatser som säljer CD och böcker liksom alla de datorsystem som används i företag, universitet och i hemmen. Alla dessa system lagrar information och kan därför betraktas som informationskällor. Det händer ofta att man vill jämföra, analysera och kombinera information som kommer från olika sådana källor. Man kanske vill hitta det företag som har bästa pris och snabbast leverans för en bok eller en CD, eller kanske vill en forskare kombinera all information om ett läkemedel som finns tillgänglig på olika forskningslabb runt om i världen. Ett sätt göra detta är att manuellt fråga varje källa separat och sedan kombinera informationen i huvudet eller på papper. Ett annat sätt är att använda ett datorsystem kallat dataintegreringssystem för att automatiskt hämta och kombinera informationen från många källor.
Timour Katchaounovs har i sin avhandling analyserat och utvecklat programvara, kallade mediatorer, för att underlätta utveckling av dataintegreringssystem. Mediatorer är mjukvarukomponenter som gömmer många olika informationskällor bakom en uniform front. Användare kan sända sina frågor till en enda mediator som automatiskt skickar frågor vidare till relevanta informationskällor och därefter presenterar ett enda kombinerat svar för användaren. Som flertalet andra mjukvarusystem är meddatorernas prestanda avgörande för att de skall vara användbara.
Avhandlingen föreslår användning av en så kallad peer-to-peer (P2P) arkitektur för mediatorer vilket innebär att många mediatorer på Internet samarbetar för att integrera många olika informationskällor. Varje mediator i sig är ett databassystem som integrerar ett litet antal källor och tillhandahåller en integrerad sammanställning av informationen för andra mediatorer. En sådan ansats tillåter komplexa dataintegreringsuppdrag att brytas ner i flera enklare uppdrag som kan utvecklas av olika personer. Ett stort problem i ett sådant distribuerat system är hur man sätter ihop många mediatorer till ett system, och hur man effektivt besvarar användarfrågor mot integrerade data. Timour Katchaounov har analyserat vad som behövs för att mediatorerna ska kunna samarbeta, och dessutom undersökt och implementerat ett antal ansatser för effektiv beräkning av svar på användarfrågor.
Namn: Timour Katchaounov
Avhandlingens titel: Query Processing for Peer Mediator Databases
Institution: Matematisk-datavetenskapliga sektionen, Institutionen för informationsteknologi
Opponent: Professor Tamer Özsu, School of Computer Science, Waterloo
Disputationen äger rum: Tisdagen 11 november, kl. 13.00 i Siegbahnsalen på Ångströmslaboratoriet.
Kontaktinformation
Timour.Katchaounov kan nås på 018-471 6346, 070—467 1503 eller via e-post Timour.Katchaounov@it.uu.se ( på engelska)
Chlamydia pneumoniae är en relativt nyupptäckt bakterie som först gjorde sig känd som TWAR i samband med uppmärksammade dödsfall bland orienterare på 1980- och 90-talen. Resultaten av senare forskning talar dock emot att denna bakterie skulle ha varit den direkta orsaken till dödsfallen. Man har funnit att C. pneumoniae är en vanlig orsak till luftvägsinfektioner; främst lunginflammationer hos skolbarn och äldre personer. Inledningsvis föreföll C. pneumoniae vara ovanligt förekommande hos mindre barn. Bakterien är för närvarande främst intressant eftersom man noterat ett samband mellan åderförkalkning och infektioner med denna bakterie.
Resultaten i avhandlingen visar att C. pneumoniae ofta går att påvisa också hos barn i förskoleåldern. På olika daghem så varierade förekomsten av bakterien mellan 4 och 39 procent. Små barn som infekteras av bakterien blir oftast relativt lindrigt sjuka. En del infekterade barn uppvisar inga märkbara symptom och andra kan ha mer långvariga symptom. Man kunde i studien notera att bakterien oftare fanns hos modern än hos fadern till infekterade barn. I en delstudie så följdes barnen upp efter fyra år och resultaten från den studien kunde inte visa att barnen skulle ha varit mer sjuka efter infektion med C. pneumoniae. Barn som tidigare varit infekterade var vid uppföljningen i mindre omfattning allergiska mot pollen och pälsdjur. Något starkt samband mellan C. pneumoniae-infektion och astma gick inte att påvisa, men bakterien kan vara betydelsefull för vissa barn med astmasymptom.
Studierna grundar sig på undersökningar gjorda på olika barngrupper i Gävle och Stockholm. I Gävle studerades barn som sökte sjukhus på grund av luftvägsbesvär samt väsentligen friska daghemsbarn. Barnen i Stockholm ingår i en pågående studie rörande miljöfaktorer och astma.
Författare: Erik Normann
Avhandlingens titel: Chlamydia pneumoniae hos barn – epidemiologi och kliniks betydelse.
Institution: Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Disputationen äger rum fredag 14 november kl. 09.15 i Rosénsalen, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala
Opponent är docent Birger Trollfors, Avdelningen för pediatrik, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Kontaktinformation
Vidare information: Erik Normann kan nås på telefon 018- 611 55 83 eller via e-post erik.normann@kbh.uu.se
Gruppen, vid Inst. för integrativ medicinsk biologi och Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, har nyligen erhållit 1 milj. kr från Kempestiftelserna för inköp av avancerad neuroanatomisk mikroskop- och bildanalysutrustning att användas inom projektet.
Målet är att utveckla kliniskt användbara nervproteser, som bl a kan bidra till att återskapa känsel och rörelseförmåga hos avslitna fingrar som opereras på plats igen. Proteserna består av dels odlade cellinjer som implanteras som ersättning för död eller förlorad nervvävnad, dels broar av biosyntetiskt material för överbryggning av defekter i nervvävnaden.
Kombinationen av biosyntetisk brygga och celltransplantat skall skapa förutsättningar för reparation av skadade nervbanor i ryggmärgen och perifera nerver. Därför jämförs experimentellt olika typer av neurogliaceller och stamceller för att utröna deras effekter på nervcellers överlevnad och återväxt efter skada. Andra studier ägnas åt att vidareutveckla materialegenskaperna hos den biosyntetiska nervprotesen samt optimera sammansättningen av de vävnadsmolekyler och cellkomponenter som krävs. Ett särskilt cellodlingslaboratorium för transplantation till nervskadade patienter är under uppbyggnad vid Norrlands universitetssjukhus.
I forskningsprojektet sammanförs kompetenser inom experimentell grundforskning och klinisk sjukvård. Studierna bedrivs i samarbete med forskare i England samt svenska och utländska läkemedels- och bioteknikföretag med expertis inom biosyntetiska material och nervväxtstimulerande peptider.
Forskningsprojektet stöds bl a av EU- medel och syftar i en förlängning till att dels utveckla internationell spetssjukvård vid Norrlands universitetssjukhus avseende hand- och nervskador samt ryggmärgsskador, dels bidra till företagsavknoppning och lokal näringslivsutveckling.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar:
Professor Jan-Olof Kellerth, anatomi, tel 090-786 52 73,
e-post: Jan-Olof.Kellerth@anatomy.umu.se
Professor Mikael Wiberg, anatomi/handkirurgi, tel 090-786 50 24
e-post: mikael.wiberg@handsurg.umu.se
Konferensen har ett antal teman; som exempelvis integrering av feministiska perspektiv i forskning och teknologi samt informationsteknologin i vardagen.
Information Technology, Transnational Democracy and Gender (ITDG) är ett nordiskt, baltiskt och ryskt forskar- och forskarutbildningsnätverk, finansierat av Nordisk Forskerutdanningsakademi (NorFa), som under fem år organiserat vetenskapliga möten kring frågor som rör informationsteknologi, demokrati och kön.
Under de olika aktiviteter som nätverket arrangerat under åren har en fråga ständigt återkommit i forskningen: Hur ska hållbara förändringar och teknologier skapas där demokrati och jämlikhet är självklarheter?
Den konferens som Avdelningen för genus och teknik vid Luleå tekniska universitet arrangerar den 14-16 november har sin utgångspunkt i de frågor och diskussioner som det fokuserats på under tidigare workshops och konferenser.
Nästan 30 vetenskapliga artiklar kommer att presenteras och diskuteras parallellt under de tre konferensdagarna, dessutom är ett antal föreläsare inbjudna. Linnéa Axelsson från Stilla förlag och skrifter i Umeå är en av dem, andra är Catherine Egeland från Bergens universitet i Norge, Joan Greenbaum från City University of New York och Lena Trojer från Blekinge tekniska högskola.
Medias representanter hälsas varmt välkomna till konferensen, hela programmet (som uppdateras kontinuerligt) inklusive namn på föreläsare, tider och annan rent praktisk information, finns på www.luth.se/depts/arb/genus_tekn/ITDGconferencelulea.htm
Upplysningar: Mari Runardotter, tel. 0920-49 30 35, mari.runardotter@arb.luth.se Christina Mörtberg, tel. 0920-49 21 17, christina.mortberg@arb.luth.se eller Rebecka Näslund, tel. 0920-49 30 24, rebecka.naslund@arbt.luth.se
I studien lottades hälften av kvinnorna till behandling med östrogen, kalcium och D-vitamin, medan kontrollgruppen enbart fick behandling med kalcium och D-vitamin. Hos de östrogenbehandlade patienterna minskade den reumatiska inflammationen, sänkan gick ned, blodvärdet förbättrades samtidigt som bentätheten ökade. Dessutom hade östrogenbehandling en skyddande effekt på ledförstörelsen hos patienter med tilltagande ledskador. Behandlingen fungerade bra och inga allvarliga biverkningar uppkom.
Förekomsten av benskörheten är kraftigt förhöjd hos medelålders och äldre kvinnliga reumatiker. I klimakteriet minskar östrogenproduktionen vilket leder till att benomsättningen kommer i obalans med minskad bentäthet om följd. Studiens resultat visar att östrogenbehandling kan återställa balansen. De positiva effekterna av östrogenbehandlingen kan sammanhänga med minskning av sIL-6R, ett ämne som bidrar till den reumatiska inflammationen och till benskörhet, och ökning av IGF-1, en tillväxtfaktor som stimulerar benbildningen.
Slutsatsen som dras i avhandlingen är att östrogenbehandling kan rekommenderas som tilläggsbehandling vid ledgångsreumatism efter en individuell bedömning med hänsyn till de numera omdiskuterade riskerna med sådan behandling.
För mer information kontakta:
Leg läkare Helena Forsblad dElia, telefon: 031-342 47 69, mobiltelefon: 0734-08 85 05, e-post: helena.forsblad@rheuma.gu.se
Handledare:
Professor Hans Carlsten, telefon: 031-342 40 17, mobiltelefon: 0733-82 16 01,
e-post: hans.carlsten@immuno.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning
Avhandlingens titel: Hormone Replacement Therapy in Reumatoid Arthritis
Avhandlingen är försvarad.
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Att stängas in i en ljud- och ljusisolerad saltvattentank kan kanske låta otäckt, men floating uppfattas oftast som något väldigt skönt och behagligt. I floatingtankens varma mörker och tystnad får varje enskild muskel och organ i kroppen vila fullständigt. Anette Kjellgren, doktorand i psykologi och verksam vid Human Performance vid Karlstads universitet, har studerat floatingens effekter på vår hälsa. Hennes doktorsavhandling visar att floating kan leda till minskad stress och smärta samt till ökad kreativitet.
Anette Kjellgren har bland annat undersökt en grupp patienter med kroniska smärtor i rygg och nacke. Under tre veckor fick de genomgå mellan nio och tio flytbehandlingar på 45 minuter vardera. Resultaten är slående. Patienternas dagliga smärtor minskade betydligt, liksom deras depression och ångest. Samtidigt blev de gladare och fick lättare att somna på kvällarna. Undersökningar visade också att de stressrelaterade hormonerna minskade.
– Floating ger en mycket djup och välgörande avslappning och är ett billigt och effektivt sätt att minska stress och smärta. Det ger inga biverkningar och hittills finns inga negativa resultat dokumenterade, berättar Anette Kjellgren.
Hennes studie visar även att floating ger en ökad kreativitet. Redan efter en stund i tanken ökar mängden nya och originella idéer. Däremot minskar den logiska förmågan. Detta tror forskarna beror på att aktiviteten minskar i den vänstra logiska sidan av hjärnan, samtidigt som aktiviteten i den högra kreativa sidan ökar, då man ligger i flyttanken.
– Många upplever att de hamnar i ett behagligt tillstånd mellan dröm och vakenhet. De flesta tycker även att det är väldigt positivt att i lugn och ro få vara ensam, att få tänka sina egna tankar och känna sina egna känslor.
Karlstads universitet och Human Performance är ledande i Europa med sin forskning om floating. Här finns också ett av Europas finaste flytlabb, med tre ultramoderna flyttankar. De artiklar som Anette Kjellgrens avhandling består av har alla publicerats i ledande vetenskapstidskrifter.
– Jag hoppas att flyttankar så småningom ska börja användas i sjukvården för att lindra långvarig smärta och för att minska stress. Jag har också en vision om att kombinera floating med terapi. Jag tror att det skulle underlätta och förkorta själva terapiförloppet om patienterna först fick flyta.
Den 21 november försvarar Anette Kjellgren sin avhandling vid Göteborgs universitet, där hon är inskriven som doktorand. Hon kommer därefter att fortsätta sin forskning om floating vid Karlstads universitet.
Hennes avhandling ”The Experience of floating-REST (Restricted Environmental Stimulation Technique): Consciousness, Creativity, Subjective Stress and Pain” kan beställas från Ann Backlund, Göteborgs universitet, tfn 031-773 16 37, e-post ann.backlund@psy.gu.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anette Kjellgren, tfn 054-700 21 73 eller 0709-63 16 20, e-post Anette.Kjellgren@kau.se
Vetenskapsrådet utdelar genom ExpertSvar årligen ett antal stipendier till journalister för bevakning av världens största mångvetenskapliga konferens i USA.
2004 äger American Association for the Advancement of Science´s konferens rum i Seattle 12-16 februari.
Genom resebidragen vill Vetenskapsrådet öka möjligheterna att rapportera från denna viktiga konferens och samtidigt bidra till att stärka och uppmärksamma forskningsbevakningen på redaktionerna. Till årets utdelning sökte totalt 38 journalister.
Utlysningen och utdelningen sker i samarbete med SFVJ, Svenska föreningen för vetenskapsjournalistik.
Kontaktinformation
Tina Zethraeus
e-post: tiz@vr.se
Tel. 08-546 44 123 , alt. 0733-669 162
Umeå universitets satsning på medicinsk teknik sker i nära samarbete med Västerbottens läns landsting. Målet är metoder, produkter och tjänster för bättre och säkrare sjukvård.
Medicinsk teknik är en bransch och ett forskningsfält där utvecklingen går mycket snabbt. I Centrum för medicinsk teknik, CMTF, ingår för närvarande 10 forskningsprojekt som kommer att presenteras och demonstreras onsdagen den 15 november, klockan 14.30. Fyra av dessa projekt är:
Resonanssensorer – ny metod för att mäta ögontryck
Med hjälp av piezoelektriska resonanssensorer ska undersökningar av ögontryck bli snabbare och mer bekväma för patienterna. Patent finns och företaget BioResonator AB har bildats för att utveckla och marknadsföra sensorer och diagnostiska system inom hälso- och sjukvårdsmarknaden.
Taktil video – ett hjälpmedel för navigering
Målet med projektet är att hjälpa blinda och seende som söker utökad visuell information. Viktig information från videosignaler överförs till ett aktuatorsystem. Ett mönster som kan avkännas med fingertoppen bildas och hjärnan översätter mönstret till en medveten bild. Två patent har tagits på tekniken och i år har företaget VideoAkt AB bildats.
Mätning av muskelaktivitet
För att mäta muskelaktivitet används i dag nästan uteslutande nål-EMG. Genom att använda multielektrod yt-EMG kan man få den viktigaste informationen om muskelns struktur och funktion utan nålstick, d v s icke-invasivt. På det här sättet möjliggörs smärtfria och enklare mätningar.
Att ställa diagnos utan nålstick
Projektet går ut på att utveckla objektiva, icke-invasiva och snabba diagnosredskap för att tidigt upptäcka patologiska hudförändringar. Målet är också att ta fram användarvänliga instrument som kan användas på vårdcentraler. Forskarna har tagit ett patent och samarbetar med företag kring sina idéer.
Det övergripande temat för workshopen handlar om hur forskare kan etablera sina resultat på hälso- och sjukvårdsmarknaden.
Program:
13.00 Presentation av CMTF, Olof Lindahl
13.15 Innovationsutveckling, Jan Olsson Uminova Innovation
13.30 Patent i praktiken, Barbro Renkel Uminova Innovation
13.45 Finansieringsfrågor, Kurt Strömgren Uminova Innovation
14.00 Fika
14.30 Posterutställning och demonstrationer av projekten inom CMTF
16.45 Avslutning
Tid: Onsdag den 12 november kl 14.30
Plats: Uminova Science Park, Tvistevägen 48
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Olof Lindahl, föreståndare för Centrum för medicinsk teknik och fysik
Telefon: 090-786 99 42, 070-609 04 14
E-post: olof.lindahl@tfe.umu.se
– Det är med stor tillfredställelse som vi kan ta emot akut- och intensivvårdskrävande fall igen. Vi har en hög kompetens inom dessa områden och är glada för att vi kan erbjuda vård igen vid en av landets bästa hästkliniker, säger Björn Ekesten, prefekt vid institutionen för kirurgi och medicin, stordjur.
– Det kommer att finnas såväl medicin- som kirurgveterinärer i beredskap även på kvällar och helger för att kunna ge bästa vård och undervisning. För studenternas del innebär det, att de får undervisning i hur man tar hand om akut sjuka och intensivvårdskrävande patienter, samtidigt som de kommer att få ta ett större ansvar vid kliniken vid normal belastning. Men det kommer alltid att finnas fullt utbildad personal på plats vid behov, säger klinikchefen Karin Roethlisberger-Holm.
Öppettider
Kliniken kommer att vara öppen vardagar kl 08.00-16.00 för tidsbokade patienter och akutfall. När det gäller akutfall så tar kliniken emot dem efter remiss från veterinär även kl 16.00-22.00 på vardagar och kl 08.00-22.00 på helger. Telefonnumret är 018-67 29 50 både dag- och kvällstid.
Ett informationsmöte med remitterande veterinärer kommer att hållas den 12 november.
Kontaktinformation
För ytterligare information
Prefekt och docent Björn Ekesten, tel 018-67 13 68
Klinikchef Karin Roethlisberger-Holm, tel 018-67 29 28
Professor John Pringle, 018-67 1474
Reumatoid artrit, även känt som ledgångsreumatism, är en svår sjukdom där kroppens immunförsvar angriper det kroppsegna ledbrosket. Sjukdomen leder i många fall till svåra smärtor och förstörda leder, framför allt i händernas och fingrarna. Ärftliga faktorer har visat sig ha betydelse för sjukdomsförloppet.
Upptäckten att patienter med reumatoid artrit utvecklar antikroppar mot citrullin (CCP) flera år innan sjukdomen debuterar innebär ett nytt sätt att diagnosticera sjukdomen långt innan den faktiskt bryter ut. Därmed kan behandling inledas redan innan patienten fått några symtom, genom så kallad screening av medelålders personer med RA i släkten.
Rantapää-Dahlqvists studie är publicerad i oktobernumret av Arthritis & Rheumatism, som är den högst rankade reumatologitidskriften i världen. Artikelns titel är ”Antibodies against Cyclic Citrullinated Peptide (CCP) and Immunoglobulin-A Rheumatoid Factor predict the development of Rheumatoid Arthritis, och den har redan rönt stor uppmärksamhet internationellt. Bland annat har den högt ansedda medicinska tidskriften British Medical Journal skrivit en resumé av artikeln, och Reuters medicinska korrespondent Carla Gale har visat intresse för upptäckten.
Medförfattare till artikeln är Ben AW de Jong, Ewa Berglin, Göran Hallmans, Göran Wadell, Hans Stenlund, Ulf Sundin och Walther J. van Venrooij.
En högupplöst bild på Solbritt Rantapää-Dahlqvist kan laddas hem från http://www.umu.se/infoenheten/promotion/arshogtid.html
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Solbritt Rantapää-Dahlqvist, på telefon 090-785 17 29, eller e-post Solbritt.Rantapaa.Dahlqvist@medicin.umu.se
Tid: Onsdag 12 november klockan 13.00 – 16.00
Plats: Nanna Svartz auditorium, stora aulan i Karolinska Sjukhuset.
Program:
13.00 Inledning Johan Frostegård, moderator, docent vid KI, överläkare och etikombud på KS.
13.10 Etiska och juridiska frågor som diskuteras i Sverige och i vår omvärld. Håkan Gäbel, docent i transplantationskirurgi och sakkunnig i transplantationsfrågor vid Socialstyrelsen.
13.35 Hur många möjliga donatorer finns det? Är det ett dilemma för IVA eller för alla? Anders Nydahl, verksamhetschef och överläkare på Organisationen för Organdonation Mellansverige (OFO).
14.00 Om levande givare vid organtransplantation. Ingela Fehrman Ekholm, överläkare på Sophiahemmets dialysavdelning.
14.25 – 14.40 Att ta ställning för donation åt en närstående. Anna Eriksson, donatoranhörig och Maria Söderkvist, donationsspecialiserad sjuksköterska, NIVA, KS.
Paus 14.40-15.05
15.05 Tillsammans ska vi rädda liv. Om att få fler människor att göra sin vilja känd. Bo Alm, projektledare för LIVSVIKTIGT, Landstingsförbundets nationella arbete för organ- och vävnadsdonation.
15.30 – 16.00 Paneldiskussion
Kontaktinformation
För mer information kontakta Marie Chenik, etiksamordnare,
telefon 08-517 717 03, mobil 073-978 91 95.
Felsökning kräver ofta att man repeterar experiment, vilket endast är möjligt om systemets beteende är möjligt att reproducera. Eftersom parallella och/eller realtidssystem normalt inte kan garantera detta krävs en speciell lösning. Record/replay är en ofta använd metod vilken fungerar ungefär som en videobandspelare. Man spelar först in en referenskörning av systemet, data från denna används sedan för att återskapa körningen om och om igen.
En nackdel med denna lösning är dock att resursåtgången för att spela in en programkörning är stor, både vad det gäller minnes- och tidsåtgång. En lösning är att använda ögonblicksbilder, s.k. checkpoints, för att slippa spara inspelningar som omfattar hela systemets programkörningstid (vilken kan vara dagar, till och med år). Detta arbete använder icke-kompletta checkpoints för att ytterligare minska minnesåtgången vid inspelning. Genom att från checkpoints utesluta de element som kan beräknas på andra sätt kan resurser sparas. Detta leder dock till ett behov av nya metoder för att starta återuppspelningen av systemet.
– Avhandlingen presenterar en sådan metod som fungerar genom att behandla varje delprocess för sig. Genom en fallstudie i industrin visas att metoden verkligen kan få ett återstartat system att se ut som referenskörningen, säger Joel Huselius.
Det visar sig dock att användandet av metoden kräver nya dynamiska metoder för att hantera minnesutrymmet där inspelat data lagras. Utan en sådan metod kan inga garantier ges för att körningen kan återskapas. Metoden måste ha en konstant körningstid, annars blir systemet svårtestat. Avhandlingen presenterar en sådan dynamisk metod med konstant programkörningstid. Dessutom visas i en utvärdering att metoden ger bättre resultat i sporadiska realtidssystem än statiska metoder.
Avhandlingen läggs fram måndag 10/11 kl 13.00, Mälardalens högskola, Sal V226, Vargens Vret, Västerås. Opponent är Peter Fritzson, professor, Linköpings universitet.
Huvudhandledare är professor Hans Hansson, Institutionen för Datateknik, Mälardalens högskola.
Joel Huselius nås på 021-10 70 47, 070-669 89 66, joel.huselius@mdh.se
Den frågan står i centrum för ett seminarium på LTH på onsdag den 12 november. Det pågår kl 13.15-16.00 i M-huset, sal M:B strax intill stora entrén. Arrangör är IEEE Sweden Section och Power Engineering Chapter samt Lunds tekniska högskola, som står beredd att öka sina forskningssatsningar på säkerhetsfrågor i kraftnätet.
Representanter för media är välkomna att (kostnadsfritt) följa diskussionen.
Ett 50-tal forskare och branschföreträdare kommer till Lund där en av talarna är Lawrence Jones, University of Washington, Seattle, som berättar om den stora störningen (blackouten) i USA. Sture Larsson, teknisk direktör för Svenska Kraftnät, berättar vad som hände i Sverige strax därefter. Sture Lindahl, LTH, och Daniel Karlsson, ABB Substation Automation diskuterar hur man kan förhindra framtida upprepningar och avslutningsvis blir det ett panelsamtal med alla fyra om vad man lärt sig för framtiden.
Den intresserade kan därefter få en presentation av Institutionen för industriell elektro–teknik och automation (IEA) vid LTH och dess vidare planer på detta forsknings–område. Det berättar bland annat professor Gustaf Olsson gärna om. Han är även ordförande i arrangörsföreningen och ansvarig för programmet.
Anmälan till seminariet görs till Christina Rentschler, 046-222 98 89 eller Christina.Rentschler@iea.lth.se.
Kontaktinformation
Gustaf Olsson kan man nå för frågor på telefon: 046-222 47 88, 0705-58 47 88 eller epost: Gustaf.Olsson@iea.lth.se
Alternativt är universitetslektor Olof Samuelsson beredd att svara: Tel: 046-222 75 04, epost: Olof.Samuelsson@iea.lth.se
Det vanligaste svaret på ökad spermiekonkurrens är att hanar ökar antalet spermier som insemineras i en hona. Eftersom hanars spermiereserver inte är obegränsade bör hanar vara ekonomiska med sina spermieresurser. En hane bör därför ta hänsyn till tre faktorer vid en parning: a) honans grad av promiskuitet, dvs. hur många hanar han konkurrerar med, b) mängden spermier han redan investerat i honan, samt c) honans reproduktiva värde. Hur hanar anpassar sin spermieinvestering i relation till samtliga dessa faktorer är okänt.
En forskargrupp från Sverige och England har valt att studera detta hos höns (Gallus gallus) på Tovetorps zoologiska forskningsstation, Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Höns är nämligen mycket lämpade för en sådan studie då de är promiskuösa, och tuppars sociala status påverkar deras parningstillgång.
I sin undersökning visar de för första gången att tuppar uppvisar en unik flexibilitet när det gäller att allokera sina spermieresurser. För det första visar tuppar en statusberoende spermieinvestering som tar hänsyn till hönans grad av promiskuitet, för det andra minskar tuppar antalet inseminerade spermier vid upprepade parningar med samma höna, men ökar det igen vid tillgång till en ny höna (den s.k. Coolidge-effekten) och för det tredje föredrar tuppar att para sig med hönor som har högre reproduktivt värde. Deras resultat indikerar att honlig promiskuitet är en avgörande faktor för att förstå evolutionen av sofistikerade hanliga sexuella beteenden.
Studien är ett samarbetsprojekt mellan Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, University of Sheffield, University of Leeds och Sveriges lantbruksuniversitet i Skara.
Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature den 6 november 2003.
För bild se http://www.insidan.su.se/pix/tupp_och_hona.jpg
För ytterligare information kontakta gärna:
Hanne Løvlie, Stockholms universitet, tfn 08-16 48 96, e-post hanne.lovlie@zoologi.su.se
Sven Jakobsson, Stockholms universitet, tfn 0155-24 60 47, e-post sven.jakobsson@zoologi.su.se
