Över tvåhundra medverkande kommer att delta i mer än hundra programpunkter. De populärvetenskapliga ämnena på mässan varierar med allt från klimatförändringar, filosofi och okända nervsystem, till morbidturism, svenska lögner och tystlåtna flickor. Ett sextiotal seminarier, ett 500 kvm stort Forskartorg med ett fullmatat scenprogram och en specialbokhandel för populärvetenskap ryms också inom temat.
Torsdagen den 25 september kl. 09.00 på Forskartorget, B03:72
Innan programmet startar på mässan ges möjlighet att möta arrangörer, samarbetspartners och medverkande. På plats på det s k Forskartorget finns bland andra Lena Wollin, informationschef på Vetenskapsrådet, Mona Holmfors, projektledare för Populärare vetenskap, Christina Björk, VD på UR och Elisabet Reslegård, kampanjledare för Lär för livet/Läsrörelsen som presenterar den gemensamma satsningen.
Hela programmet
Hela det populärvetenskapliga programmet finns som särtryck och kan hämtas på Forskartorget eller i mässans pressrum. Programmet kan också laddas ner som pdf-fil på www.vr.se.
Vid frågor om programmet, kontakta:
Mona Holmfors, projektledare
Mona.Holmfors@vr.se, 08-546 44 218/000
För intervjuer mm med medverkande och arrangörer, kontakta:
Kajsa Eriksson, presschef Vetenskapsrådet Kajsa.Eriksson@vr.se, 08-546 44 216/000 el 0733-66 62 16
Stina Balkfors, pressekreterare Lär för livet/Läsrörelsen stina.balkfors@lasrorelsen.nu, 08-462 95 46/40 el 0708-737 557
Eva Thulin, marknadsavdelningen UR
eth@ur.se , 070-608 87 62
Bakom satsningen Populärare vetenskap står:
Vetenskapsrådet:: Vetenskapsrådet är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet och har ett nationellt ansvar för att utveckla svensk grundforskning och forskningsinformation. Målet är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Vetenskapsrådet har tre huvuduppgifter: forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation. I Vetenskapsrådet ingår ämnesråden för humaniora och samhällsvetenskap, medicin, naturvetenskap och teknikvetenskap samt kommittén för utbildningsvetenskap. Läs mer på www.vr.se
UR: UR är ett självständigt public servicebolag vars uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras utbildningsinsatser. Verksamheten omfattar program för förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning, inklusive folkbildning. UR producerar också program riktade till funktionshindrade och till etniska och språkliga minoriteter. UR:s program sänds i SVT:s och SR:s alla kanaler. Läs mer på www.ur.se
Lär för livet/Läsrörelsen: Den landsomfattande kampanjen Lär för livet är den ideella föreningen Läsrörelsens andra kampanj. Den handlar om lusten till lärande i ett livslångt perspektiv, där skola, folkbildning, populärvetenskap, media, kultur, forskning och andra kanaler är medel att arbeta med. Kampanjen invigdes på Bok & Bibliotek 2002 och pågår under drygt två år. Läs mer på www.larforlivet.nu
Samarbetspartners:
ArtDatabanken/SLU
Bok & Bibliotek
Chalmers tekniska högskola
Forskning & Framsteg
forskning.se
Forskningsforum
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Göteborgs universitet
Karlstads universitet
Karolinska Institutet
Kungliga Tekniska högskolan
Kungl. Vetenskapsakademien
Linköpings universitet
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Lärarhögskolan i Stockholm
Naturvårdsverket
Nobelmuseet
Polarforskningssekretariatet
Rymdstyrelsen
Stiftelsen för Strategisk Forskning
Stockholms universitet
Södertörns högskola
Tom Tits Experiment
Umeå universitet
Uppsala universitet
Örebro universitet Vetenskap & Allmänhet/VA
Wettergrens bokhandel
Vårdalstiftelsen
* * *
I dagens datorer processas informationen av halvledarchip och lagras i magnetiska diskar. Morgondagens teknik kan innebära att de här delarna smälter samman i ett enda chip. Det hela baseras på elektronernas så kallade spinn. Elektroners spinn bildar magnetfält. Magnetismen i järn och andra magnetiska material kommer av detta fenomen. Detta spinn har en viss riktning och den riktningen kan användas som informationsbärare, som ettor och nollor, när man har utrustning som kan påverka och avläsa spinnriktningen. Den här tekniken tros kunna ersätta mycket av dagens elektronik och kallas därför spinntronik.
Forskare över hela världen, både i företag och på universiteten har sökt ”den spinnande transistorn” under några år nu. Den har funnits i labben, men bara vid mycket låga temperaturer. Så sent som i vintras ansågs den uppnådda temperaturen -101 C, vara en milstolpe i det här sökandet. (Scientific American, mars 2003)
Nu har en grupp bestående av experimentalister från Kungliga Tekniska högskolan, KTH med hjälp av teoretiker från KTH och Uppsala Universitet, hittat ett ämne, zinkoxid med en mangan-tillsats, som gör spinntransistorn möjlig vid rumstemperatur och därmed möjlig för massanvändning.
– Vår upptäckt är inte en milstolpe, det är ett genombrott, säger professor Venkat Rao på KTH Materialvetenskap
Vad betyder detta? Kan kontrollen av en spinnande elektron verkligen förändra så mycket? Jo, den som kontrollerar det lilla kan även förändra det stora. Exakt vilka praktiska konsekvenser det här får i form av ny teknik är omöjligt att sia om, men om materialet håller tillverkningsmässigt finns stora möjligheter att tillverka mycket mindre och snabbare datorer, kanske även en så kallad kvantdator.
Resultatet är en dörröppnare. Det finns många vägar att gå. Artikeln publiceras och är en av omslagsrubrikerna i Nature Materials oktoberupplaga
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Professor Venkat Rao, KTH Materialvetenskap. 08-790 7771
Professor Börje Johansson, KTH Materialvetenskap. 0704-17 54 52
Sånger som berör – så kan man beskriva de sentimentala schlagers som i variationer har varit populära under hela 1900-talet. Det är känslosamma sånger om den lilla röda stugan, om längtan till mor och till hembygden, om svärmisk romantik och om exotisk vildmark. I avhandlingen uppmärksammas dessa sånger som en betydelsefull linje i svensk populärmusik; en egen genre i förhållande till schlagermusikens uppsluppna, dansanta huvudfåra.
Med utgångspunkt i texternas motiv analyseras genren utifrån tre artister som under olika decennier har utmärkt sig med sentimentala repertoarer: Sven-Olof Sandberg – som med sina ”känsliga bitar” initierade den sentimentala schlagern i Sverige i radions barndom -, ”den sjungande bonden” Bertil Boo samt Gösta ”Snoddas” Nordgren. Som så många av seklets sångstjärnor upplevde alla tre sina genombrott i radio. I studien analyseras även ljudmediernas roll för att skapa vokala personligheter i allmänhet och för den sentimentala genrens innerliga sångstil, teman och tilltal i synnerhet.
De ”känsliga bitarna” är inte endast känslosamma till sin karaktär, utan har även som kulturform och fenomen väckt starka reaktioner hos lyssnare och kritiker. De har blivit enormt folkkära, men också kritiserats av den bildade smaken som ett slags populärmusikens hötorgskonst. I avhandlingen analyseras vari det ( i dubbel bemärkelse) ”känsliga” egentligen består. Detta genom att diskutera vad sentimentalitet är för något och hur värderingen av (hem) längtan står i ett särskilt förhållande till det moderna samhällets framväxt och till uppfattningar om manligt och kvinnligt.
Lördag den 27 september försvarar Karin Strand, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk vid Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Känsliga bitar. Text- och kontextstudier i sentimental populärsång.
Disputationen äger rum kl 10.15 i Humanisthuset, hörsal F.
Fakultetsopponent är docent Eva Hemmungs Wirtén, institutionen för ABM, Estetik och Kulturstudier vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Karin Strand är uppvuxen i Allingsås.
Karin Strand nås på:
Tel: 090-786 59 81
Mobil: 070 624 60 50
E-post: karin.strand@littvet.umu.se
Professor Andrew Matus som i fredags promoverades till hedersdoktor vid Stockholms universitet föreläser över detta ämne.
Han är neurobiolog, arbetar vid Friedrich-Miescher Institutet i Basel, där han sedan början av 1980-talet utforskat nervcellers strukturella uppbyggnad. Han har särskilt studerat det s.k. mikrofilamentsystemets roll i den plasticitet hos nervcellerna i hjärnan som anses vara grunden för lagring av minnesintryck, och genom videofilmning lyckats dokumentera en intensiv rörelseaktivitet i de delar av nervcellsmembranet som tar emot stimulerande impulser. Vid Stockholms universitet har han under flera år på ett ytterst generöst sätt bidragit till undervisningen i cellbiologi på påbyggnadsnivå. Professor Matus stimulerande föreläsningar och villighet till djuplodande diskussioner med studenterna har på ett påtagligt sätt ”höjt temperaturen” i undervisningen.
Föreläsningen äger rum måndag 22 september kl. 16.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna i Frescati.
Priset delas ut av Kungliga Vetenskapsakademiens nationalkommitté för biokemi och molekylärbiologi samt Svenska föreningen för biokemi och molekylärbiologi, SFBM.
Han får stipendiet för sina studier av mekanismer för specialisering och differentiering av celler under utvecklingen av det centrala nervsystemet.
Priset utdelas vid SFBMs årsmöte i Kalmar den 19-20 oktober, se föreningens hemsida http://www.sfbm.org/.
Edström, som lägger fram sin avhandling vid den statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, anser att de till synes ständigt återkommande svårigheter den politiska ledningen har att styra Försvarsmakten i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende till delar kan ha sin förklaring i skillnader i synsätt på hur Försvarsmakten bör lösa sina uppgifter. Skillnaderna i synsätt kan i fredstid förorsaka resursslöseri. Om ett krig skulle utbryta kan skillnaderna i synsätt leda till omfattande förluster i materiel och människoliv. Ytterst kan landets överlevnad som oberoende stat äventyras.
Håkan Edström menar att ett antal, tillsynes underordnade, vägval som gjorts under 1990-talet kan ha bidragit till att politiker och militärer kommit att förorda olika strategier. Ett exempel på sådant vägval utgörs av satsningen på ett högteknologiskt försvar på bekostnad av ett kvantitativt omfattande värnpliktsförsvar. Ett annat vägval utgörs av inriktningen på de internationella insatserna som ändrats från att ha varit uteslutande fredsbevarande till att även kunna vara fredsframtvingande. Han grundar sina slutsatser på ett omfattande empiriskt material som bland annat inkluderar 100 intervjuer med ledande politiker och militärer.
Fredagen den 26 september försvarar Håkan Edström, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ”Hur styrs Försvarsmakten? – Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet.”
Disputationen äger rum kl. 13.15. i Samhällsvetarhuset, hörsal S213 H. Fakultetsopponent är docent Steve Lindberg, Åbo akademi, Finland.
Håkan Edström är bosatt i Luleå och är från och med den 1 oktober verksam som officer vid distriktsstaben i Boden.
Kontaktinformation
Håkan Edström nås på:
0920-491 603
Hem: 0920 342 63
E-post: ollbacken.54@privat.utfors.se
– För den som har bredband är det i regel inga problem. Däremot kan den som använder ADSL eller modem ofta inte se video med garanterad kvalitet. Men det finns lösningar på problemen, säger Tingting Zhang.
Hittills har Internet främst varit bärare av det skrivna ordet och stillbilder. Men modern komprimerings- och streamingteknik öppnar successivt upp nya möjligheter att också använda video på nätet. Fortfarande finns dock en hel del problem som måste lösas inom detta område. Ett av dessa är att presentation av video via Internet ofta kräver olika upplösning och datahastighet, beroende på skillnader hos mottagarnas terminaler.
Tingting Zhang forskar både kring att underlätta videoöverföringar och att finna metoder för att mäta kvaliteten på överföringarna.
– Genom att använda skalbar videokodning kan man undvika att ha videoströmmarna särskilt kodade för terminaler med olika egenskaper, berättar Tingting Zhang.
Förenklat går detta till så att man först kodar med låg upplösning. Därefter kan man med hjälp av koder stegvis förbättra upplösningen.
– Skalbar videokodning gör det möjligt med individuell anpassning för varje mottagare, förtydligar Tingting Zhang.
Hon menar att det i framtiden kommer att ställas allt högre kvalitetskrav på den som säljer videodistribution via Internet.
– Den som köper en sådan tjänst måste veta vad han eller hon får för kvalitet, avslutar den blivande docenten.
Tingting Zhang, 46 år, Sundsvall, kommer ursprungligen från Shanghai i Kina. Hon studerade datateknik vid Fudanuniversitetet i Shanghai. 1987 flyttade hon till Sverige för att arbeta som doktorand i datateknik vid Linköpings Universitet. Tingting Zhang blev 1993 Mitthögskolans förste lektor i datateknik.
Tingting Zhangs docentföreläsning med rubriken ”Visual media delivery on the Internet” hålls den 29 september 2003 kl. 14.15-15.00 i Sal O 102, Åkroken, Campus Sundsvall.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till Tingting Zhang, lektor, Mitthögskolan Tfn: 060-14 88 78, 060-17 08 92 (hem).
Epost: tingting.zhang@mh.se
Anslagsgivare är Michael J Fox Foundation, grundad av skådespelaren Michael J Fox (känd från filmen Tillbaka till framtiden och såpaserien Spin City). Fox fick Parkinsons som 30-åring och hans stiftelse är nu en av världens största bidragsgivare till forskningen om denna sjukdom.
De neurobiologer i Lund som fått anslag är dels Angela Cenci-Nilsson och Patrik Brundin, dels Deniz Kirik och Christian Winkler, som fått 233 000 resp 200 000 dollar. Angela Cenci-Nilsson är den som först började intressera sig för problemet med dyskinesier.
– – För tio år sedan var det ingen som riktigt förstod problemets vidd. Men nu inser man att ingen behandling mot Parkinsons sjukdom blir framgångsrik om den ger dessa besvärliga ryckningar som en bieffekt, säger hon.
Det gäller både den traditionella behandlingen med medicinen L-dopa och försöken med transplantationer till hjärnan av friska, dopaminproducerande celler. I två amerikanska studier har vissa patienter t o m fått ökade problem med dyskinesier efter sådana transplantationen. Det gäller inte motsvarande försök som gjorts i Lund, men utgör ändå ett allvarligt varningstecken.
– Mitt och Patrik Brundins projekt går ut på att undersöka celltransplantationer i en djurmodell och försöka förstå varför de kan leda till dyskinesier, säger Angela Cenci-Nilsson. Hennes grupp har tidigare kunnat visa hur dyskinesier uppstår under L-dopa-behandling. De sätts igång i striatum, en del av hjärnan som bl a har att göra med inlärningen av normala rörelseföljder.
Deniz Kirik och Christian Winkler, yngre forskare som disputerat ganska nyligen, ska i sitt projekt undersöka om genterapi erbjuder en möjlighet att kringgå problemet. Tanken är att i striatums nervceller föra in modifierade viruspartiklar som bär med sig en gen för produktion av dopamin. Förhoppningen är att denna metod skall kunna leda till ett nytt sätt att behandla Parkinsons sjukdom som inte ger upphov till dyskinesier. Djurexperimentella studier från samma grupp visar också att denna metod kan erbjuda en behandling mot L-dopa-orsakade dyskinesier när dessa redan uppstått.
Mer info: Angela Cenci-Nilsson, angela.cenci_nilsson@mphy.lu.se, 046-222 0555, Patrik Brundin, Patrik.Brundin@mphy.lu.se, 222 05 63, Deniz Kirik, Deniz.Kirik@mphy.lu.se, 222 05 64, Christian Winkler,Christian.Winkler@mphy.lu.se, 222 05 27.
I en doktorsavhandling från Lunds universitet har psykologen Bim Riddersporre undersökt hur föräldrar till barn med Downs Syndrom upplever föräldraskapet. Hur är det att bli förälder till ett barn med Downs syndrom och inse att föräldraskapet kommer att bli annorlunda än vad man tänkt sig?
För att kunna svara på den frågan har Bim Riddersporre följt tio familjer under barnets första levnadsår. I hundratals timmar har hon dokumenterat föräldrarnas upplevelser av motstridiga känslor inför den nya familjemedlemmen. Det handlar om sorg och förvirring men i samtliga fall också om en växande kärlek.
– Många tyckte att det var svårt att dela sitt föräldraskap med en rad professionellt kunniga personer, berättar Bim Riddersporre. Ibland uppstod förvirring om vem som visste bäst och hade rätt att bestämma om barnet. Ibland visste inte föräldrarna hur de skulle betrakta barnet. Var det lönt att leta efter likheter mellan sig själva och barnet, eller var barnet mest likt andra barn med Downs syndrom?
– När föräldrarna bygger upp sina relationer till barnet är barnhabiliteringen viktig, säger Bim Riddersporre. Ofta har varken far- eller morföräldrar någon erfarenhet av barn med Downs Syndrom och därför lägger föräldrarna stor vikt vid de professionellas råd och bemötande.
– Habiliteringens personal är högt kvalificerad när det gäller den yrkestekniska kunskapen, men när det kommer till den mellanmänskliga relationen kan det bli svårt. Som professionell kan man både stärka och hindra. Habiliteringspersonalen verkar ha svårast att stödja de familjer som mest behöver deras hjälp, säger Bim Riddersporre
Bim Riddersporre anser också att könsrollerna blir mer befästa i familjer med handikappade barn:
– Det verkar som om den ökade pressen gör att man återgår till en traditionell rollfördelning. I en del familjer tar fäderna inte ens ut sin pappa-månad, trots att föräldrarna före förlossningen bestämt sig för att dela lika på föräldraledigheten.
Även här tror Bim Riddersporre att habiliteringspersonalens agerande spelar en viktig roll.
– Fäderna kände sig inte välkomna i sjukvården och var ofta förbannade för att personalen bara vände sig till mamman och fick pappan att känna sig överflödig.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Bim Riddersporre på telefonnummer 0709 -655 309, e-post bim.riddersporre@lut.mah.se
Bim Riddersporre disputerar den 26 september klockan 9.15 i Edens hörsal. Avhandlingens titel är Att möta det oväntade. Tidigt föräldraskap till barn med Downs syndrom.
Det politikområde som står i fokus i denna studie är den kommunala kul-turpolitiken; ett fält som vid en första anblick tycks vara sinnebilden för den samförståndsanda som fortfarande präglar stora delar av den kom-munala politik-en – inte minst om man får tro de lokala kulturpolitikerna själva. I studien visas dock på den mängd av ideologiska dimensioner som man kan finna i alla politikområden och, med hjälp av resultat från en enkätundersökning riktad till Sveriges samtliga kommun-ala kulturpolitiker, konstateras att politikerna intar de mest skilda hållningar i alla dessa dimensioner. Kulturpolitikerna är långt ifrån så ense som de själva tror.
När demokratins mer eller mindre permanenta kris diskuteras, inriktar sig debatten gärna på formfrågor. Ofta framförs förändringsförslag som har att göra med organisationsstrukturer, valsystem, politikerroller och den demokratiska rekryteringsprocessen. Mer sällan diskuteras vad sådana reformer skulle få för konsekvenser för den verkställda politiken. Denna studie tar därför även upp frågan om vilken betydelse den representativa demokratins formella strukturer har för de förtroendevaldas ideologiska hållningar. Hur kommuner väljer att organisera sina nämnder, och på vilka grunder man rekryterar de förtroendevalda, spelar roll för vilken mix av värderingar som finns representerade i politiska församlingar. Betydelsen av politikernas sociala tillhörighet och kunskap om sitt ansvarsområde undersöks, liksom partisystemets förmåga att fånga kulturpolitikens ideologiska dimensioner.
Avhandlingens titel: En chimär av endräkt. Ideologiska dimensioner i kommunal kulturpolitik
Avhandlingsförfattare: David Karlsson, tel. 031-49 47 99(bost), 031-773 1741(arb.)
e-post: David.Karlsson@spa.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Anders Lidström, Umeå
Tid och plats för disputation: Fredagen den 3 oktober 2003 kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
—
+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Var och en som skrivit en lång avhandling eller bok har brottats med komplexitetsproblem. När textmassan växer börjar det bli svårt att förutse vilka effekter en förändring på ett ställe i texten kommer att ha på resterande text. Detta beror på att det finns samband mellan de olika delarna i texten.
Detsamma gäller stora komplexa datorsystem. Att lägga till en ny funktion eller att rätta till ett fel i ett system kan leda till oönskade bieffekter. Beaktar man dessutom det tidsmässiga beteendet, som är viktigt i industriella och inbyggda system, påverkas det alltid av en förändring i systemet. För att hålla underhållskostnaderna nere, vilka är de största kostnaderna för stora och långlivade datorsystem, är det viktigt att analysera, förutse och hantera effekterna av dessa förändringar.
De datorsystem som Anders Wall skriver om i sin avhandling är komplexa realtidssystem. Det är mycket viktigt att dessa system reagerar precis lagom snabbt eller långsamt, på fackspråk kallat temporalt korrekt.
– Det betyder att de ska leverera rätt resultat i rätt tid. Ofta är det fråga om system som styr någon fysisk eller teknisk process såsom industrirobotar, krockkuddar, flygplan etc. Om till exempel en krockkudde blåses upp för sent hinner föraren slå i ratten innan den blåses upp, och om den blåser upp för tidigt så hinner luften gå ur tills dess att föraren slår i ratten. En annan gemensam nämnare mellan de system som vi har studerat är att de är stora och komplexa i termer av volymen, programkod och antalet delsystem, sammanfattar Anders Wall.
I Anders Walls avhandling beskrivs hur man dels kan använda mjukvarukomponenter som tillhandahåller den information som behövs för att göra dessa analyser, dels hur man kan använda modeller av mjukvaran för att åstadkomma detsamma. Två olika modellspråk föreslås; ett statistiskt vilket analyseras genom simulering av modellen samt ett som är baserat på tillståndsmaskiner med en notation för tid, vilket möjliggör strikt matematiska analyser av huruvida systemet kan befinna sig i vissa tillstånd vid specifika tidpunkter.
Resultaten i avhandlingen bygger till stor del på studier av existerande industriella system.
Anders Walls avhandling heter ”Architectural modeling and analysis of complex real-time systems” och är utgiven på Mälardalen University Press. Handledare har varit professor Christer Norström, Institutionen för Datavetenskap vid Mälardalens högskola.
Tid och plats för disputationen:
Fredagen den 26 september kl 13.15, Mälardalens högskola, sal V262, Vargens Vret, Norra Ringvägen, Västerås.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anders Wall, Institutionen för Datavetenskap, Mälardalens högskola, tel 021-10 31 59. E-post anders.wall@mdh.se
När vi vaccinerar oss, införs en försvagad eller dödad organism i kroppen, vilket skapar ett ”minne” i immunsystemet så att beredskapen höjs inför framtiden utan att vi blir sjuka. För att ett vaccin ska fungera effektivt behöver man tillsammans med vaccinet ge ett adjuvans, vilket är en hjälpsubstans som simulerar en riktig infektion. Mattias Magnusson har påvisat att specifika DNA-fragment, så kallade CG-motiv, kan fungera som adjuvans.
Forskningen visar att CG-motiven kan aktivera produktionen av interferon-alfa i blodceller från både människa och gris. Interferon-alfa förstärker immunsystemets förmåga att attackera främmande ämnen såsom bakterier och virus, men kan likaså förstärka en autoimmun attack mot den egna kroppsvävnaden.
DNA från bakterier och virus har i allmänhet en högre frekvens av CG-motiv än människans DNA, vilket tros förklara den immunstimulerande förmågan hos DNA från mikroorganismer. Nu visar Mattias Magnusson att även vissa former av DNA från människan kan aktivera syntes av interferon-alfa. Sådant aktiverande DNA skulle kunna uppkomma då kroppen angriper sig själv, vilket kan förklara den kroniska aktiveringen av interferon-alfa vid vissa autoimmuna sjukdomar.
Mattias Magnusson har under sin doktorandtid identifierat de blodceller som aktiveras av DNA till att producera interferon-alfa. Han har också kartlagt en möjlig mekanism för hur dessa celler aktiveras. Upptäckten kan underlätta utvecklingen av nya vaccin och metoder för att behandla den skadliga aktiviteten av interferon-alfa vid autoimmunitet.
FM Mattias Magnusson vid institutionen för molekylär biovetenskap, SLU, försvarar fredagen den 19 september kl. 13.00 sin doktorsavhandling Reactivity of human and porcine natural interferon-alpha producing cells to immunostimulatory DNA. Disputationen äger rum i Sal ”Ettan”, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala. Opponent är Dr. Kenneth C McCullough, Institute of Virology & Immunoprophylaxis, Mittelhäusern, Schweiz.
Kontaktinformation
Mer information: Mattias Magnusson, 018 – 471 46 93.
E-post: Mattias.Magnusson@vmm.slu.se
Ett mer problematiserande synsätt, som ifrågasätter vår energislösande livsstil, får föga uppmuntran och stöd i skolan. Baserade i ett traditionellt vetenskapligt synsätt har skolans lärare ringa förberedelse för att bemöta och fördjupa civilisationskritiska resonemang.
Sociologen Per Gyberg har studerat hur energitemat behandlas i den svenska skolan. Det har resulterat i en doktorsavhandling vid tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Hans forskning bedrivs som en del av den nationella forskarskolan Energisystem.
Energi är tacksamt att ta upp som ett ämnesövergripande tema i skolan. Det är lätt att hitta infallsvinklar från såväl natur- som samhällsorienterande ämnen. Skolan skapar dock speciella villkor för vad som tas upp och hur, med stark dominans för ett naturvetenskapligt synsätt. Enligt detta synsätt ska fakta hållas isär från värderingar. Fakta förknippas med objektiva kriterier, vetenskapliga begrepp och exakthet, t.ex. mätbara utsläpp. Detta är lätt och naturligt för skolan att hantera. Samtidigt levereras det mesta av undervisningsmaterialet från energibranschen själv, med dess specifika urval av fakta, utan att detta problematiseras. När kärnkraften presenteras som en ren energikälla (inga koldioxidutsläpp) nämns exempelvis ingenting i undervisningsmaterialet om miljövillkoren eller energiåtgången för uranbrytning.
Det dominerande sättet att behandla energitemat handlar om att välja rätt energikälla. Det finns även andra sätt, exempelvis individens ansvar som samhällsmedborgare (genom exempelvis återvinning). Men hur mycket energi som används problematiseras generellt inte. Teknikoptimismen är påtaglig, de problem som finns med dagens energikällor går att lösa.
Trots detta fann Per Gyberg en utbredd katastrofkänsla hos skolbarnen. De flesta elever är övertygade om att jorden kommer att drabbas av någon form av katastrof, även de som hoppas på teknikens och vetenskapens förmåga att lösa problemen. Skolan är dock oförmögen att hantera dessa föreställningar, med sitt sätt att organisera kunskapen, konstaterar Per Gyberg:
”De civilisationskritiska diskursernas moraliska utmaningar och ställningstaganden togs inte på allvar eftersom de skulle innebära omfattande förändringar för hur den västerländska människan lever sitt liv”. Han ser dock en liten öppning: Genom att tillåta flera infallsvinklar och att temat problematiseras, så har skolan ändå öppnat sig något för en djupare diskussion kring energitemat.
Kontaktinformation
Per Gyberg, pergy@tema.liu.se, tel 013 – 28 56 16, 013 – 15 91 77
Det centrala nervsystemet innefattar nervceller i ögon, hjärna och ryggmärg. Nervcellerna i dessa organ kan normalt inte återbildas efter skada och idag saknas effektiv behandling för miljoner människor i dessa patientgrupper. Tack vare stamcellsforskningen är det idag möjligt att transplantera friska nervceller. Det har dock varit omöjligt att få de nya cellerna att överleva och att ta över de skadade cellernas funktion. Men detta problem är forskarna nu på väg att lösa.
I en artikel som nyligen publicerades i Nature Neuroscience, har forskarna visat hur de genom att manipulera en omgivande celltyp, astrocyter, kan få de transplanterade nervcellerna att växa fast och att bilda normala nervbanor. Astrocyter finns i alla delar av det centrala nervsystemet och är i antal den dominerande celltypen i en människas hjärna. Ändå är det en celltyp som forskarna vet förhållandevis lite om. Enligt vad de känner till idag är deras primära funktioner i en frisk individ att hjälpa de celler i det centrala nervsystemet som överför information, de så kallade neuronerna, eller det vi i dagligt tal kallar nervceller. Hjälpen består i att förse dem med näring och att rensa upp i nervcellernas närmiljö, samt att skydda dem.
Men när nervcellerna skadas till följd av sjukdom eller olycka, förändras astrocyterna. De sträcker ut långa utskott i omgivningen och inriktar sig på att minimera och avgränsa skadan. Denna livsviktiga process i det akuta skedet leder sedan till en mindre önskvärd process av ärrbildning runt det skadade området. Ärrbildningen i sin tur verkar hindra de transplanterade nervcellerna från att komma på plats. I speciella genmodifierade möss, har man nu lyckats undvika skadlig ärrbildning och därmed har de transplanterade cellerna kunnat integreras. Dessa resultat är inte omedelbart överförbara på människor, men då man nu känner till en mekanism för hur man kan få transplanterade nervceller att överleva, har man helt nya angreppssätt till problemet.
Vägen från forskningsresultat till färdiga läkemedel är lång och kostsam, men då det idag saknas effektiva metoder för att hjälpa patienter med bestående nervskador, finns ett stort behov av att ta fram nya läkemedel som kan understödja en läkningsprocess. Därför håller forskarna på att, tillsammans med företagsinkubatorn Chalmers Innovation, bilda ett nytt bolag som fokuserar på detta område.
För mer information kontakta:
Docent Milos Pekny, institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi, telefon: 031-773 32 69, mobiltelefon: 0709-13 48 65, e-post: Milos.Pekny@medkem.gu.se
Ulrika Lundin, pressekreterare
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, pressekreterare
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Avhandlingen handlar om att utreda dyslexi och de svårigheter som uppstår när man skall avgöra vem som är dyslektiker och vem som inte är det. Studierna är genomförda bland elever på särskilda ungdomshem, i en familj med förhållandevis många individer med läs- och skrivsvårigheter samt i en grupp ungdomar som tidigt (årskurs 3) under skolåren hade svårigheter med skriften.
En vanlig uppfattning är att det finns många ungdomar på särskilda ungdomshem som har problem med skriften, i många fall uppfattade som dyslektiker. Detta har ibland antagits vara en starkt bidragande faktor till att man hamnar på dessa institutioner. Att misslyckas inom skriftens område (kanske det som i allmänhet betraktas som det viktigaste att lära sig i skolan) kan leda till en känsla av utanförskap vilket i sin tur kan leda till olika typer av beteendeproblem.
Beskriver man dyslexi som att en person har svårigheter med att läsa och/eller skriva visade även våra studier att många hade dessa problem. När vi utgick från en mer specifik beskrivning (fonologiska svårigheter) blev andelen dyslektiker betydligt mindre (ungefär samma procentsats som bland ungdomar i allmänhet). Orsaken till att så många av eleverna på särskilda ungdomshem hade någon form svårigheter med skriften på dessa institutioner berodde snarare på uppväxtmiljö och skolgång än att alla med läs- och skrivsvårigheter har dyslexi.
Svårigheterna med att avgränsa dyslexi påverkar naturligtvis de resultat som kommer fram inte minst i genetiska studier. I avhandlingen genomfördes en genetisk analys av en familj med hög frekvens av dyslexi. Resultaten visade inga statistiska samband med specifika gener eller områden på kromosomer för dyslexi. Några områden på kromosomer (kromosom 6 och 13), som tidigare studier hittat samband för dyslexi, visade svaga samband även i vår studie. Utökning av antalet individer och familjer är dock nödvändigt för att kunna uttala sig med större säkerhet angående sambandet gener-dyslexi.
Att fonologiska svårigheter är kärnan i dyslexi är allmänt accepterat i Sverige och övriga världen. En ytterligare avsikt med denna avhandling vara att studera om fonologiska problem kvarstår över lång tid bland personer som tidigt (årskurs tre) uppvisade dessa svårigheter. Om så är fallet är det en mycket viktig faktor att studera vid undersökning av dyslexi. Studien visade att övervägande delen av de individer som haft dessa svårigheter som barn även hade kvar problemen i vuxen ålder.
Sammanfattningsvis är det förmodligen andra faktorer än dyslexi som är avgörande när det gäller orsaken till att ungdomar hamnar på särskilda ungdomshem. Att studera genetik och dyslexi kräver en mycket noggrann avgränsning av dyslexi för att eventuella samband skall vara trovärdiga. Test som belyser den fonologiska förmågan skärper möjligheten att avgöra vilka som är dyslektiker något som är en förutsättning för att kunna hjälp dessa individer på bästa sätt.
Avhandlingens titel: Phonological dyslexia. Cognitive, behavioural and hereditary aspects
Avhandlingsförfattare: Idor Svensson, tel. 0470-18574 (bost), 0470-708 685 (arb.)
e-post: Idor.Svensson@iped.vxu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Pekka Niemi, Åbo universitet, Finland
Tid och plats för disputation: Fredagen den 26 september 2003 kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
För att personer som kommit i underläge ska kunna hävda sina intressen och känna sig dugliga är andra människors bemötande viktigt. Den som inte tycks duga i kroppslig bemärkelse eller inte är skicklig i att konkurrera, hamnar lätt i underläge.
För att visa sympati pekar vi ibland ut andra som onda för att visa att vi står på den goda sidan, på den drabbades sida. Men konsekvensen av detta blir att den funktionshindrade ses som offer. En offer-identitet bli ett besvärligt hinder för utvecklingen och ytterligare ett socialt och psykologiskt underläge.
När man i sin yrkesroll känner sig osäker, eller som familj hamnat i en svår situation, kan man försöka undvika en hotande skuldkänsla genom att peka ut en bov, skylla olyckan på någon. Eftersom man i en konflikt för säkerhets skull själv helst vill se sig som den goda människan så tenderar man att ge andra rollen som de onda. På detta sätt kan man också klara av hot mot sin självbild.
Thomas Åström förklarar hur vi på många olika sätt använder sådana moralpositioner för att hantera konflikter. Syften kan vara olika, ibland används överdrivna moraliseringar på områden som är känsliga. Dessa identiteter behandlas i avhandlingen som sociala positioneringar och det sociala samspelet kan beskrivas som ett socialt positioneringsspel. Men genom att känna igen dessa mönster kan man lättare undvika destruktiva och låsta konflikter. Eftersom dessa mönster tycks allmängiltiga är inte heller någon viss grupp utpekad av resultatet. Med hjälp av dynamiska modeller ges redskap för analys av olika typer av sociala positioneringar, sedda ur såväl existens- som intresse- och moralperspektiv.
Doktorsavhandlingens titel: I KRAFTFÄLTET KRING HANDIKAPP. Moralpositionering och teori om social positionering.
Disputationen äger rum torsdag 25 september kl. 13.00. i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är professor Bengt Starrin, Karlstads universitet.
Thomas Åström kan nås på telefon 08-91 4294, eller e-post: thomas.astrom@chello.se
