Avhandlingens syfte är att undersöka hur det går till när hjälp förmedlas till klienter på ett socialkontor i Göteborg.
Tio ”hjälpprocesser” har undersökts och de inblandade aktörerna (klienter och socialsekreterare) har djupintervjuats om sina upplevelser. Både klienter och socialsekreterare har tillfrågats om hur de uppfattar det som förmedlats och besvarar även frågan: Om det blev hjälp? I avhandlingen diskuteras följande frågor:
– Hur skapas hjälpprocesser inom socialtjänsten?
– Hur startar, utvecklas och fortlöper de och hur uppfattar klienter och socialsekreterare utifrån sina respektive positioner och perspektiv, processerna och det som förmedlas?
– Uppfattar klienterna att de har fått hjälp och socialsekreterarna att det är hjälp som givits?
– Vad i hjälpprocesserna underlättar respektive hindrar att det blir hjälp?
Studien visar att det går att få hjälp inom socialtjänsten. I tre fall anser både klienter och socialsekreterare att hjälp har förmedlats. I fem av fallen uppger klienterna att de har fått visst bistånd, men att det som har förmedlats inte har berört grundproblemen och inte setts som någon helgjuten form av hjälp. I de resterande två fallen är klienter och socialsekreterare överens om att hjälp inte har givits. I de processer som utspelas inom socialtjänsten finns både faktorer som hindrar och underlättar hjälpförsök. Studien visar att minimum fyra grundvillkor bör föreligga för att hjälp skall kunna realiseras:
1) att klientens hjälpintentioner tillåts påverka processen; (2) att förhandlingar, inte dekret styr processen; (3) en organisation som ger socialarbetaren ett professionellt handlingsutrymme; (4) strävan mot en relation som präglas av ömsesidighet, stöd och respekt.
Avhandlingens titel: Så blir det hjälp. Om hjälpprocesser i socialt arbete
Avhandlingsförfattare: Bengt Carlsson, tel. 031-20 27 28(bost), 031-773 1616(arb.)
e-post: Bengt_E.Carlsson@socwork.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Ingrid Claezon, Malmö
Tid och plats för disputation: Fredagen den 3 oktober 2003 kl. 9.15, Malmstenssalen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Olofsson utgår i första hand från den nyligen utgrävda boplatsen Dumpokjauratj, utanför Arjeplog, i sina diskussioner kring den äldsta bosättningsfasen i norra Sverige efter isavsmältningen för mellan 9000 och 10000 år sedan.
På boplatsen vid Dumpokjauratj, som är den hittills äldsta säkert daterade boplatsen i norra Sverige, har arkeologerna hittat redskap av skiffer som tyder på att människorna på boplatsen kan ha invandrat från Finland eller på annat sätt haft kontakter med den finska Suomusjärvikulturen. Kopplingen till det finska området är dock inte helt entydig, eftersom man på boplatsen även hittat andra typer av redskap som snarare pekar mot en samhörighet med samtida skandinaviska stenålderskulturer.
Inre Lappland var den del av Nordvästeuropa där isen låg kvar som längst. Vid den här tiden var omkringliggande delar av Norden, det vill säga norska kusten och Finland såväl som Sydskandinavien, isfria och redan befolkade. Norrland var således öppet för kolonisation från alla väderstreck, och det är sannolikt detta som avspeglas i den ”mix” av kulturdrag som karaktäriserar de äldsta norrländska boplatserna.
Torsdagen den 25 september fösvarar Anders Olofsson, institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet sin doktorsavhandling med titeln Pioneer Settlement in the Mesolithic of Northern Sweden. Svensk titel: Pionjärbosättning under äldre stenålder i norra Sverige.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i KBC-huset, lilla hörsalen. Fakultetsopponent är fil.dr Bo Knarrström, Riksantikvarieämbetet, UV Syd, Lund.
Kontaktinformation
Anders Olofsson är född 1963 i Pengsjö utanför Vännäs.
Han nås på institutionen för arkeologi och samiska studier:
Tel: 090 786 56 91
Tel hem: 090-13 66 18
E-post: anders.olofsson@mbox326.swipnet.se
Dessa nya rön rapporteras i ett kommande nummer av The Astrophysical Journal (se även http://supernova.lbl.gov) av ”Supernova Cosmology Project” (SCP), en internationell forskargrupp med deltagare från Stockholms universitet, USA, Frankrike, Storbritannien, Japan, Chile och Spanien.
Bilder av supernovor från rymdteleskopet Hubble påverkas inte av jordatmosfären och är därför skarpare och tydligare än motsvarande mätningar från markbaserade teleskop.
Typ Ia supernovaexplosioner är en av astronomins bästa “standardljuskällor”. Supernovor tillhör de mest energirika händelserna i universum och kan detekteras även på miljarder ljusårs avstånd. Under några veckor lyser en supernova av typ Ia starkare än hela galaxen som den befinner sig i, den s.k. värdgalaxen. Ljuset från sådana explosioner används för att bestämma avstånd i universum. Eftersom explosionens styrka anses vara känt kan man direkt översätta det uppmätta ljusflöde i hur långt bort strålningskällan befann sig vid utbrottet. Om man dessutom mäter spektrallinjernas rödförskjutning kan man studera hur avstånden i universum har ändrats med tiden sedan stora smällen ägde rum.
Den nya studien bekräftar upptäckten att universums expansion accelererar pga den okända energin som genomsyrar kosmos, ett resultat som först rapporterades av ”Supernova Cosmology Project” 1998, den gången från mätningar av ett femtiotal supernovor med hjälp av markbaserade teleskop.
Ett konkurrerande forskarlag, the High-Z Supernova Search Team, presenterade samtidigt mätningar på ytterliggare 14 supernovor med liknande resultat.
Alternativa förklaringar till observationerna
Supernovabilder tagna med rymdteleskop är mycket skarpare än från markbaserade teleskop, eftersom dessa inte påverkas av jordens atmosfär. De nya HST-bilderna har bl.a. använts för att testa om supernovornas ljus har påverkats av stoftpartiklar i värdgalaxerna. Stoft kan sprida och absorbera ljus från supernovan och därmed påverka den uppmätta intensiteten. Skillnaden är dock att supernovans ljus skulle se rödare ut, precis som solen gör vid solnedgången på grund av påverkan av stoftpartiklar i vår atmosfär. Analysen av de nya data leddes av Robert A. Knop från Vanderbilt universitet i USA. Forskarlaget kunde mäta ”färgen” på mycket avlägsna supernovor och fann inga tecken på att dessa påverkats i högre grad än närliggande supernovor av stoft i värdgalaxerna. Därmed har en stor osäkerhet kring de kosmologiska mätningarna röjts.
– Att kunna utesluta den typen av effekter som påverkar observationer av supernovor är avgörande för tolkningen av studierna om universums innehåll, säger Ariel Goobar, professor i experimentell astropartikelfysik vid stockholms uniersitet.
Enligt Goobar utesluter de nya mätningarna misstankarna om att supernovornas låga ljusstyrka som använts som bevis för att universum expanderat allt snabbare under de senaste 7 miljarder år, skulle i själva verket bero på att ljuset från de avlägsna supernovorna absorberas av stoft i galaxerna där stjärnexplosionerna inträffat. De nya data ger också en bättre uppskattning av andelen mörk energi som driver den accelererande expansionen.
Forskarnas resultat visar att 25 procent av universum består av materia medan 75 procent utgörs av mörk energi. Dessutom ger de nya mätningarna en bättre uppfattning om ”fjädringen” av mörka energin, dvs. trycket med vilken den driver universums expansion i förhållande till mörka energins täthet. Den populäraste förklaringen bland kosmologerna om mörka energin, att det skulle röra sig om vad Einstein kallade ”kosmologiska konstanten” är alltjämt konsistent med de nya resultaten. Å andra sidan utesluter de nya data vissa varianter av teorier som kallas ”kvintessens”.
Framtiden: SNAP satelliten
Supernovor med hög rödförskjutning utgör de bästa mätobjekten för att studera mörka energin och slutligen avgöra dess natur. Studierna med Hubbleteleskopet visar att dessa explosioner observeras bäst med rymdteleskop, opåverkade av jordens atmosfär. I framtiden hoppas forskarna att kunna använda sig av ”SuperNova Acceleration Probe”. SNAP projektet som leds av Saul Perlmutter från Berkeley laboratoriet och där Goobar och flera andra forskare från Stockholms universitet deltar, är ett rymdinstrument speciellt designat för att studera extremt avlägsna supernovor.
SNAP-satelliten förväntas upptäcka tusentals Typ Ia supernovor strax efter att explosionerna inträffat och kunna följa deras utveckling tills dessa falnat. Tack vare en mycket noggrann kartläggning av universums expansionshistoria hoppas forskarna kunna förstå mörka energins egenskaper.
För mer information och bilder kontakta professor Ariel Goobar, Fysikum, AlbaNova Universitetscentrum, tfn 08- 5537 8659, e-post ariel@physto.se
Att bygga ett bleckblåsinstrument är komplicerat och tidsödande. Även för en rutinerad konstruktör är det svårt att veta hur ett visst konstruktionsdrag påverkar instrumentets spelbarhet och klang. I sin avhandling visar Daniel Noreland vid institutionen för informationsteknologi hur man med datorns hjälp kan designa exempelvis högtalarhorn och bleckblåsinstrument. Det handlar om att ta fram snabba och noggranna beräkningsmodeller med vars hjälp man – utan att genomföra några experiment i verkligheten – kan simulera ljudutbredningen i och utanför instrumentet, och avgöra om en viss konstruktion är musikaliskt bra eller dålig. Eftersom örat kan uppfatta mycket små skillnader mellan olika ljud ställs stora krav på noggrannhet i beräkningarna. Detta leder i sin tur till komplicerade och beräkningstunga ekvationssystem.
Som konstruktör vill man gärna först bestämma vilka egenskaper som önskas, och utifrån dessa låta datorn beräkna hur instrumentet skall se ut för att uppfylla specifikationerna. Det gäller att så snabbt som möjligt hitta rätt bland oändligt många möjliga designer. Målet är att hitta en form som både fungerar akustiskt, och kan tillverkas till rimlig kostnad. De metoder som presenteras är också tillämpbara för andra problemområden inom akustiken, såsom bullerdämpning och undervattensakustik.
Namn: Daniel Noreland
Avhandlingens titel: Numerical Techniques for Acoustic Modelling and Design of Brass Wind Instruments
Institution: Institutionen för informationsteknologi
Opponent: Docent Björn Sjögreen, Numerisk analys och datologi, KTH, Stockholm.
Disputationen äger rum: 19 september, kl. 10.15, Matematiskt-informationsteknologiskt centrum, MIC, Polacksbacken, hus 1, rum 1211
Kontaktinformation
Daniel Noreland kan nås på telefon 018-4712768, eller via e-post Daniel@tdb.uu.se
Ingegerd Ericsson har arbetat 25 år som idrottslärare på en skola i Lund. Under åren vidareutbildade hon sig till speciallärare och intresset väcktes successivt att fördjupa sig.
– Under stora delar av 90-talet gjorde också skolsköterskan Helene Rafstedt-Johnson och jag motorikobservationer på alla barn som började skolan för att vi på ett tidigt stadium skulle hitta barn som behövde motorisk stimulering och tidigt kunna sätta in extra resurser. Då hade jag redan skaffat mig användbara kunskaper om barns motoriska utveckling och i vilken ordning den utvecklingen sker. På det sättet var det mycket lättare att anpassa olika rörelser till enskilda barn.
NEDSKÄRNINGAR UNDER 90-TALET
– Något som skrämde mig under 90-talet var de uppenbara nedskärningar idrottsämnet utsattes för både på grundskolan och i gymnasieskolan i hela Sverige.
Det var mot bakgrund av idrottsämnets neddragningar som Ingegerd Ericsson kom i kontakt med det s.k. Bunkefloprojektet. Ett projekt som i stort går ut på att barnen på Ängslättsskolan i Bunkeflostrand har en timme gymnastik/idrott varje dag i stället för två timmar per vecka. Elever som vid skolstarten observeras ha motoriska brister erbjuds dessutom extra motorisk träning i en mindre grupp. Inte bara skolan är involverad kring den ökade idrottsundervisningen utan också föreningslivet. Kring detta har också knutits en mängd forskningsprojekt varav Ingegerd Ericssons är ett. Övriga rör bland annat forskning kring benskörhet och barn med koncentrationssvårigheter.
TRE FRÅGOR
Ingegerd Ericsson har i sin studie ställt tre grundläggande frågor
* Förbättras barns grovmotorik med mer fysisk aktivitet och extra motorisk träning,
* förbättras barns koncentrationsförmåga med mer fysisk aktivitet och extra motorisk träning och
* förbättras barns skolprestationer i svenska och matematik med mer fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan?
Ingegerd Ericsson har följt totalt 251 skolbarn under tre skolår. Hon har delat upp gruppen så att 2/3 verkligen fått fem timmar fysisk aktivitet i veckan och elever som behövt det dessutom en extra timme motorisk träning medan 1/3 av barnen enbart fått de obligatoriska två timmar fysisk aktivitet per vecka. Via motorikobservationer av barnen och enkäter till lärare och föräldrar har hon försökt besvara sina tre grundfrågor.
POSITIVA RESULTAT
– När det gäller den motoriska utvecklingen visar studien på mycket positiva resultat. Barnen som fått fem timmar gympa i veckan har bättre balans och koordination. De kan exempelvis kasta och fånga bollar bättre, hantera handredskap, hoppa över hinder m.m. mycket bättre än den grupp som enbart fått två timmar gympa.
– Studien visar också att de största vinnarna är de som hade stora motoriska brister när projektet startade. Barn som skulle behöva extra stimulans i jämförelsegruppen går knappast alls framåt vad gäller den motoriska utvecklingen när de enbart får två timmar gymnastik i veckan.
– Ett annat viktigt resultat är att den ökade fysiska aktiviteten haft klar positiv inverkan på övriga resultat i skolan. De som haft fem timmar fysisk aktivitet och motorisk träning har bättre resultat på flera delar av de nationella proven i svenska och matematik i skolår 2 än elever i jämförelsegruppen. Resultaten pekar på att ökad fysisk aktivitet kan påverka skolprestationerna, särskilt när det gäller skriv- och läsförmåga, rumsuppfattning och taluppfattning. Här behövs dock fler kontrollerade studier för att kunna dra generella slutsatser.
ARGUMENT FÖR STÄRKT IDROTTSÄMNE
– Däremot har jag inte kunnat visa att barns koncentrationsförmåga förbättrats med mer fysisk aktivitet. Några säkra slutsatser går inte att dra, men då ska man känna till att gruppen med extra mycket fysisk aktivitet råkade ut för andra olyckliga yttre omständigheter. Det handlade om ombyggnad av gymnastiksalen och flera lärarbyten som i sig kan ha påverkat koncentrationsförmågan.
Ingegerd Ericsson hoppas nu att hennes avhandling ska användas i argumenteringen för ett stärka idrottsämnets position i skolan.
– Jag hoppas och tror att det kommer att hända något på nationell nivå när det gäller tyngden och betydelsen av idrottsämnet. Under tiden hoppas jag att idrottslärare över hela Sverige använder avhandlingen som argument gentemot sina skolledningar så att idrottsämnet får sin berättigade plats. Dessutom borde man fundera över varför specialundervisning i motorik inte automatiskt ges till elever som skulle behöva det när det finns specialundervisning i svenska och matte?
Kontaktinformation
e-post: ingegerd.ericsson@lut.mah.se,
Ingegerd.ericsson@semera.se tel: 040 – 665 81 75
S.k. ”fördröjd muskelvärk”, delayed onset muscle soreness (DOMS), är vanlig hos idrottare på alla nivåer. Symtomen varierar från lätt ömhet till allvarlig och rörelsehindrande smärta. Man har antagit att excentriskt muskelarbete (som utförs samtidigt som muskeln förlängs) medför större påfrestningar på muskelfibrer och bindväv än statiskt eller koncentriskt (när muskeln förkortas) arbete. Denna högre påfrestning skulle ge en initial skada som sedan förvärras av bl.a. inflammationsprocesser.
Avhandlingen omvärderar denna vanliga syn på orsakerna till DOMS, som innebär att skadan huvudsakligen skulle ligga i Z-banden, de områden där sarkomererna (segmenten i muskelfibrillerna) fäster till varandra. Sammanfattningsvis stöder studierna antagandet att fibrillerna i de muskler som utsätts för excentriskt arbete anpassar sig genom att lägga till nya sarkomerer. Sådan förändringar kunde påvisas med ektronmikroskop och andra metoder i prover som tagit 2-3 dagar och ca en vecka efter träningstillfället. Det rör sig alltså inte, som man tidigare trott, om en skada på utan snarare en förstärkning av muskelfibrerna. Det förklarar också det faktum att ytterligare träning inte förvärrar besvären vid DOMS.
Tre metoder för excentrisk muskelträning användes som modell för att framkalla värk av den här typen hos unga och friska försökspersoner. Alla använda träningsmetoder framkallade DOMS-smärtor som var mest intensiva ca 48 timmar efter träningstillfället. Vävnadsprover, biopsier, från musklerna togs från både försökspersoner och kontrollpersoner med jämna mellanrum. Proverna analyserades med olika metoder, bl.a. immunohistokemiska, och med elektronmikroskopi.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, enheten för anatomi, och har titeln ”Re-evaluation of exercise-induced muscle soreness: an immunohistochemical and ultrastructural study”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Stora föreläsningssalen, anatomi, Biologihuset.
Fakultetsopponent är professor Bengt Saltin, Köpenhamns universitet, Danmark.
Kontaktinformation
Ji-Guo Yu är doktorand vid enheten för anatomi, tel. 090-786 57 90, e-post: yu.jiguo@anatomy.umu.se
I de skogsklädda Palnibergen på gränsen mellan de sydindiska delstaterna Tamil Nadu och Kerala lever jägarsamlarfolket Paliyans. Området domineras av kaffe- och kardemummaplantage. Trots plantageekonomins utbredning finns Paliyans basförsörjning av vildjams och jaktbyten kvar. Detta har gett dem en förhållandevis stark position gentemot jordägare och staten. Idag arbetar många Paliyans som dagavlönade jordbruksarbetare på dessa plantager, men kombinerar denna löneinkomst med jakt och samlande. Vid konflikter drar sig ofta Paliyans tillbaka till skogarna eller byter plantage för att inte bli beroende av sina arbetsgivare.
Skälen till deras förmåga att bibehålla en hög grad av autonomi gentemot jordägarna har varit flera. Dels har de en livsstil som präglas av stark individualism. Detta medför att varje individ, kvinna som man, åtnjuter en frihet gentemot andra Paliyans som gör att de inte självklart låter sig representeras av andra. Denna individualism, som till skillnad mot västerländsk individualism, upprätthålls genom varje individs fria tillgång till basförsörjning (skogens resurser), skapar en flexibilitet i sociala och ekonomiska sammanhang som är unik och som gör att Paliyans är svåra för utomstående att kontrollera. Detta ska ses i skarp kontrast till de lägre jordlösa kasterna på de omkringliggande slätterna, som ofta blir beroende och utnyttjade av rika jordägare.
Dels har Paliyans under de sista årtiondena blivit uppmärksammade som ”fattiga”, ”regnskogsexperter” och ”ursprungsfolk” av olika internationella miljö- och hjälporganisationer (NGO), bl.a. Sida och Naturskyddsföreningen (SNF) i Sverige och International Work Group for Indigenous Affairs (IWGIA) i Danmark. Därmed har de skaffat sig politiska och ekonomiska resurser som hittills bidragit till att deras successiva inlemmande som medborgare i den indiska staten varit relativt positiv. Christer Norström har med sitt fältarbete i området följt denna process under en tioårsperiod, från 1991 till sommaren 2002.
Doktorsavhandlingens titel: “They Call for Us”. Strategies for securing autonomy among the Paliyans, hunter-gatherers of the Palni Hills, South India.
Disputationen äger rum fredag 19 september kl. 14.00 i hörsal 3, hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Alan Barnard, The School of Social and Political Studies (Social Anthropology), University of Edinburgh, Scotland, UK
Christer Norström kan nås på telefon 08-722 96 53 (Socialantropologiska Institutionen, Stockholms Universitet, 106 91 Stockholm), e-post christer.norstrom@socant.su.se
Gravitationsvågor är vågkrusningar i själva rum-tiden. De produceras till exempel när stjärnor kollapsar och vid kollisioner med svarta hål. Även om vågorna än så länge inte har observerats annat än indirekt, är det få fysiker som betvivlar dess existens, och pågående försök till observation ser lovande ut. Genom mätningar av gravitationsvågor kommer vi att få ett nytt sätt att observera universum, som säkert kommer att bjuda på en del överraskningar.
Martin Servin, institutionen för fysik, Umeå universitet, visar i avhandlingen att gravitationsvågor kan ha en observerbar påverkan på plasmor och leda till generering av elektromagnetiska vågor och accelererade partiklar. Den eventuella påverkan på själva gravitationsvågorna då de utbreder sig i rymden studeras också. Vidare visas det att plasmor själva spontant kan alstra gravitationsvågor under vissa förutsättningar.
Fredagen den 19 september försvarar Martin Servin, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Nonlinear Interaction and Propagation of Gravitational and Electromagnetic Waves in Plasmas. Svensk titel: Ickelinjär växelverkan och utbredning av gravitationella och elektromagnetiska vågor i plasmor.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Naturvetarhuset, sal N430, Umeå universitet.
Fakultetsopponent: professor Demetrios Papadopoulos, Department of Physics, Aristotle University of Thessalonikki, Grekland.
Martin Servin är uppvuxen i Ekeby, utanför Helsingborg. 1994 påbörjade han universitetsstudier i Umeå.
För mer information på populärvetenskaplig nivå, se: http://www.info.umu.se/SAFARI/Projekt/328.shtml
Kontaktinformation
Martin Servin nås på institutionen för fysik
Telefon: 090-786 65 08
E-post: martin.servin@physics.umu.se
Skogsbrukets arbete med att få fram frön till nya trädplantor är av stor vikt för skogsnäringens hållbara utveckling i bland annat Sverige och Finland. Det är därför viktigt att kunna garantera högklassig frökvalitet. Torbjörn Lestander har i sin doktorsavhandling studerat hur NIR-tekniken kan användas för att kontrollera kvaliteten på frömaterialet och därmed sortera bort döda frön.
En viktig markör för detta är fuktinnehållet i fröna. Förhållandet mellan NIR-spektrats utseende och fuktinnehållet har uppskattats med hjälp av regressionsmodeller. Dessa har bearbetats matematiskt och statistiskt, med hjälp av så kallad multivariat kalibrering. Målet har varit att förenkla denna kalibreringsmodell genom att finna de våglängdsområden av NIR-spektrat som ger bäst resultat.
Resultaten visar att utsikterna är goda att utveckla utrustning som klarar automatiserad frösortering för storskaligt bruk.
NIR-spektroskopi och multivariat kalibrering är kraftfulla redskap för att följa, styra och kontrollera processer och fastställa produktkvaliteten inom både industriell och offentlig verksamhet. NIR används för mätningar inom områden som klinisk medicin, miljö, avfallshantering, liksom inom skogs- och livsmedelsindustrin och inom den kemiska, biotekniska och farmaceutiska industrin.
Torbjörn Lestander har skrivit sin avhandling med ekonomiskt stöd från FORMAS och NIRCE (NIR Center of Excellence). NIRCE är en samarbetsorganisation mellan SLU i Umeå, Umeå universitet, Svenska yrkeshögskolan i Vasa och universitetet i Vasa. Detta är den första doktorsavhandlingen inom NIRCE. Kempestiftelsen och Skogsskällskapet har bidragit med medel för inköp av NIR-instrument.
NIRCE bedriver industriellt samarbete med Merinova i Vasa, Alholmens Kraft i Jakobstad och Boardmodel i Sundsvall.
Torbjörn Lestander var en av dem som startade NIRCE år 1996, han är styrelseledamot i centret och har varit mycket verksam i dess industrisamarbete. Han är också ledamot i styrelsen för NIR Nord, en ideell medlemsorganisation vars uppgift är att informera om NIR-spektroskopi och besläktade spektroskopitekniker och att verka för utbyggda kontakter mellan forskare och industrianvändare. NIR Nord anordnar seminarier och kurser, bland annat en midvinterkonferens i Hällnäs i februari varje år.
NIRCE och NIR Nord ska år 2007 anordna den 13:de internationella NIR-konferensen.
Det är fredagen den 19 sept kl 10.00 som Torbjörn Lestander, institutionen för skogsskötsel vid SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Multivariata NIR-studier av frö-vatteninteraktion i tallfrö (Multivariate NIR studies of seed-water interaction in Scots Pine Seeds [Pinus sylvestris L.].
Opponent är adj professor Floyd Dowell, amerikanska jordbruksdepartementet och Kansas State University, Kansas City, USA. Lokal: Hörsal Björken, SLU Umeå.
Kontaktinformation
Mer information: om doktorsavhandlingen Torbjörn Lestander, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 68 79, 070-664 04 06. E-post: Torbjorn.Lestander@omv.slu.se Om NIRCE också Paul Geladi, Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU Röbäcksdalen, tel 090-786 94 73 E-post: Paul.Geladi@btk.slu.se
Dessa och andra frågor kring talspråksrelaterad forskning tas upp vid en konferens i Lund den 19-20 september (program bifogas). Arrangör är institutionen för logopedi, foniatri och audiologi och konferensen heter OFTI 21.
OFTI står för ”områdesgruppen för forskning om tal och interaktion” och har hittills fungerat framför allt som ett forum för svenska lingvister och andra språkvetare. Årets OFTI-konferens har breddats med både forskare från andra nordiska länder och från andra ämnen som sociologi, psykologi, logopedi och handikappforskning.
En röd tråd i programmet är forskning om språkförståelse. Språkliga kommunikationsproblem beror inte alltid på att en person har svårt att hitta rätt ord eller forma riktiga meningar, utan kan också bero på svårigheter med att förstå motparten. Om sådana frågor talar bl a professorn i neurolingvistik Elisabeth Ahlsén från Göteborgs universitet, som studerat patienter med afasi, och Karin Andersson och Karin Westman från LU, som ägnat sig åt barn som har svårt att samtala med andra. De senare framträder samman med Karina Barfod och Anne Skovjberg Poulsen från Köpenhamns universitet i ett danskt-svenskt samarbete.
En annan röd tråd är behandlingar och andra ingripanden. Här finns inlägg om sjukgymnastik (Cathrin Martin och Fritjof Sahlström), om ett program för föräldrar till språkstörda barn ((Marion Lieberman) och om hur ett tandvårdsteam tar sig an rädda barn som behöver tandvård (Gunilla Byrman).
Talspråksforskning är ofta en tidskrävande verksamhet.
– En enda minut av ett samtal tar 7 till 20 minuter att transkribera. Man lyssnar genom bandet gång på gång, klockar pauserna och noterar inte bara orden utan också alla hummanden och andra ljud. Sedan kan de olika inslagen kodas och analyseras av ett dataprogram, förklarar professorn i logopedi Ulrika Nettelbladt.
Mer information Ulrika Nettelbladt, 046-17 27 25, ulrika.nettelbladt@logopedi.lu.se, eller Kristina Hansson, 046-17 27 25, Kristina.Hansson@logopedi.lu.se.
– Det känns spännande att vara ett av de första svenska företag som utvecklar en hel portfölj av produkter baserade på uppfinningar inom nanoteknologiområdet, säger VD Ahmet Senoglu. Nanoxis patentportfölj är baserad på banbrytande forskningsresultat och kommer att öppna nya möjligheter för tillverkning av komplexa och extremt miniatyriserade teknologiplattformar för användning främst inom bioteknik och mikroelektronik. Vi tillgodoser behov inom stora marknader såsom proteomik, läkemedels- och mikroelektronikindustrierna. Tack vara detta avtal, tidigare bidrag och villkorslån kan vi utveckla vår första prototyp och dessutom säkra vår patentportfölj.
– Nanoxis är ett intressant företag på grund av sin unika teknologi, ett synnerligen kompetent team och den stora marknadspotentialen. Företaget har på ett tidigt stadium skapat ett stort kundintresse för sin teknologi, vilket vi bedömer som mycket viktigt för unga företag, säger Staffan Helgesso, Managing Partner, Creandum.
Företaget följer sin finansieringsplan genom att nu ta in externa investerare för att finansiera rörelsen. Förutom riskkapital har företaget även erhållit finansiering i form av lån från Västra Götalandsregionen, Innovation Västra Götaland och Nutek, samt ett bidrag på 1,5 Mkr från VINNOVAs BioNanoIT-program.
Nanoxis AB bakgrund
Nanoxis AB grundades i november 2002 som en avknoppning från Chalmers tekniska högskola. Grundare är professor Owe Orwar och hans forskargrupp, samt VD Ahmet Senoglu. Nanoxis patent står för tekniska lösningar för konstruktion och tillverkning av kompakta och skalbara nanofluidiska och nanoelektroniska kretsar, såväl som nanorobotik. I dagsläget fokuserar företaget på ett proteinchip för separation och kvantifiering av en viss typ av målproteiner. Kombinationen av en stark patentplattform och en hög potential för företagets nanoteknologi, gör Nanoxis unikt i Sverige och begränsar konkurrensen till ett fåtal företag.
Mer specifikt utvecklar Nanoxis nanotillverkningsmetoder och integrerad nanoutrustning baserad på mjuka material med speciella egenskaper. Nanoxis forskargrupp har utvecklat metoder for tillverkning av helt nya komponenter och mikroflödessystem som kombinerar extrem småskalighet med komplex funktion. Teknologin baseras på koncept som självkonstruktion, självorganisation och funktioner från inbyggda molekylärstrukturer. Det finns idag en snabb utveckling av mikroanalyssystem inom biotekniken med ett stort antal internationella projekt.
Kontaktinformation
Kontakt info:
Ahmet Senoglu, VD
Tel: 70 658 5486
ahmet.senoglu@nanoxis.com
www.nanoxis.com
Staffan Helgesson, Managing Partner, Creandum KB
Tel: 70 377 6582
staffan.helgesson@creandum.com
www.creandum.com
Creandum KB är ett riskkapitalbolag som investerar i och utvecklar nystartade teknikföretag i Norden. Initiativtagare till fonden är 6:e AP-fonden och Skandia Liv. Målet är att skapa ett konkurrenskraftigt riskkapitalbolag vilket bidrar till bildandet av starka tillväxtföretag inom tekniksektorn i Norden. www.creandum.com
Teknikbrostiftelsen Göteborg gör insatser som katalyserar och stödjer ett förbättrat utnyttjande av högskolans kunskap och kompetens i nya och befintliga företag. Utveckling av högskolenära innovationssystem och såddfinansiering i tidiga skeden är prioriterade insatsområden för
stiftelsen. www.tbsg.se
Holdingbolaget vid Göteborgs universitet (GU Holding AB) utvecklar nya företag baserade på akademisk spetskompetens och forskningsresultat från Göteborgs universitet. Bolaget grundades 1996 och är helägt av universitetet. För mer information, välkommen till: www.holding.gu.se
AB Chalmersinvest medverkar i utveckling och finansiering av företag inom högskolesfären i Göteborgsområdet. www.chalmersinvest.com
I sin doktorsavhandling vid Socialantropologiska institution, Stockholms universitet ställer Anna Hasselström bilden av finansmarknaden som ett opersonligt, väloljat maskineri där människor lyser med sin frånvaro mot en beskrivning av vad som faktiskt händer på och utanför mäklarfirmors och bankers handlargolv – kort sagt mot vad finansiella mäklare och handlare tycker, gör och säger.
Studien fokuserar på dessa människors vardag och bygger på fältarbete bland mäklare och handlare i Stockholm, London och New York. Författaren har i flera månaders tid följt några av dessa storfinansens aktörer på nära håll både på och utanför handlargolven.
Att kunskap om finansmarknaden skapas i relationer och i nätverk mellan människor och materiella ting är inte avhandlingens slutsats utan dess startpunkt. Anna Hasselström fokuserar på hur denna kunskapsproduktion och kunskapsspridning ser ut i praktiken. Bland annat beskriver Anna Hasselström hur mäklarfirmors fysiska miljö och fasta rutiner som t.ex. utformandet av handlargolv, morgonmöten och lunchtider, samt personliga nätverk och företagsrepresentation skapar och sprider kunskap om finansmarknaden, dvs. formar dagens finansiella marknader och globala flöden av pengar.
Den här produktionen och spridningen av kunskap utspelar sig främst på fyra arenor: Trading, Research, Sales och Entertaining, dvs. genom själva handlandet av värdepapper, genom produktion och distribution av researchmaterial, genom mäklarfirmors och bankers försäljningsavdelningar samt genom företagsrepresentation.
Vidare diskuterar Anna Hasselström varför begreppet marknadsmänniska (homo mercans) är att föredra framför begreppet den ekonomiska människan (homo economicus) när det gäller att fånga och belysa vår samtid.
Doktorsavhandlingens titel: On and off the trading floor: an inquiry into the everyday fashioning of financial market knowledge
Disputation äger rum onsdag 24 september kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Marianne E. Lien, Socialantropologiska institutionen, Oslo universitet, Norge.
Anna Hasselström kan nås på tfn 08 – 16 26 23 (Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post anna.hasselstrom@socant.su.se
Domstolarna i Sverige är i dag ett tillbakadraget samhällsorgan som sällan utnyttjar sin rätt att tillämpa grundlagen. Joakim Nergelius forskning jämför det svenska rättssystemet med andra europeiska länder och USA och visar att det svenska systemet ger medborgarna svagt rättighetsskydd vad gäller exempelvis yttrandefrihet och demonstrationsfrihet. Därför måste domstolarna bli djärvare.
– Domstolarna har enligt grundlagen möjlighet att åsidosätta lagstiftning, men de har en väldigt försiktig attityd, säger Joakim.
Demokratiutredningen, där jag medverkade, arbetade mycket kring detta och kom fram till att det är dags att förändra synen på domstolarna. De måste hävda sin rätt och ifrågasätta lagar i större utsträckning så att det inte är självskrivet att riksdagen kan lagstifta om vad som helst, utan att det finns juridiska gränser för politikernas handlingsfrihet. I den akademiska världen finns bred förståelse för det här, men riksdagsledamöter värnar i allmänhet om sin egen makt och vill inte gärna höra talas om aktiva domstolar.
Det system Joakim Nergelius förespråkar liknar i många avseenden den amerikanska maktbalansen där de tre statsmakterna kontrollerar varandra, däribland Högsta domstolen som fungerar som författningsdomstol och är en mycket stark maktfaktor i det amerikanska statsskicket och rättighetsskyddet. Ett liknande maktbalanssystem finns också inom EU där parlamentet och ministerrådet representerar olika demokratiska intressen.
– I Sverige har vi självständiga domstolar, men all makt kommer från den folkvalda riksdagen, förklarar Joakim. Min syn på demokrati innefattar en aspekt att man måste värna om medborgarnas rättigheter, vilket kan ske genom att domstolarna kan vägra att tillämpa en lag de anser strider mot grundlagen och det ska inte vara någon stor sak. Det är det som kallas för maktdelning och det är ett vanligt system i övriga Europa och också inom själva EU.
Den nya professuren är ett steg i universitetets satsning på att starta en juristutbildning och inom en snar framtid börjar två doktorander inom rättsvetenskapen.
– Jag ser att vi kan få till stånd en högkvalitativ verksamhet med inriktning mot de spännande processer som pågår inom EU och diskussionen mellan svensk rätt kontra EG-rätt. Det är det ingen tvekan om, säger Joakim.
För mer information kontakta Joakim Nergelius på tel 019-30 35 18 eller 070-761 54 22
Foto på Joakim Nergelius finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats på adressen http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#nergelius
Ingenjörer vet sällan något om DNA-bestämning, molekylärbiologer vet knappt hur man stavar till kretskort. På senare år har kombinationen av dessa vetenskapsgrenar visat sig mycket fruktsamma och lett till en rad nya tekniker, bland annat mikrochip för kemiska analyser och nervchip för att mäta signaler från hjärnan.
Helene Andersson har en civilingenjörsexamen i Molekylär bioteknik och är doktor i Mikrosystemteknik och hennes dubbla vetenskapsbakgrund gör det lättare för henne att se kombinationer av olika tekniker och det är en av anledningarna till utmärkelsen. Just nu forskar hon på institutionen KTH Signaler, Sensorer och System, på hur mikrochip ska kunna avläsa till exempel DNA-sekvenser. I framtiden kan tekniken komma till användning vid brottsplatsundersökningar och för att snabbt kunna upptäcka farliga ämnen.
– Om tio år har vi förhoppningsvis bärbara instrument där polisen kan göra en DNA-bestämning på plats och på bara några minuter med endast ett hårstrå, säger Helene.
Tecnology Review ges ut av det amerikanska universitetet MIT, Massachussetts Institute of Technology och prisjuryn består av representanter från företag och universitet över hela USA. Utdelningen av priset sker på MIT:s konferens för framtidens teknologier. www.etc2003.com , den 24-25 september
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Helene Andersson, 070-732 31 15, helene.andersson@s3.kth.se
Philipson har haft stor betydelse inom den cell- och molekylärbiologiska forskningen både i Sverige och internationellt. Han har bl a varit chef för både Wallenberglaboratoriet i Uppsala, det europeiska toppforskningsinstitutet European Molecular Biology Laboratory i Heidelberg och Skirball Institute of Molecular Biology i New York. Han har också varit mycket aktiv i de svenska forskningsråden MFR och NFR samt Cancerfonden, varit rådgivare till många yngre forskare, suttit i styrelsen för flera biomedicinska företag samt deltagit i den forskningspolitiska debatten på både svensk och europeisk nivå.
Philipsons egen forskning har varit inriktad på virologi, fr a adenovirus, en familj smittämnen som bland annat orsakar infektioner i övre luftvägarna. Priskommittén, som är baserad vid den medicinska fakulteten i Lund, motiverar priset med att Philipson gjort ”pionjärinsatser inom virologi särskilt vad gäller virusreceptorer, viral replikation och bildandet av mRNA genom splicing”.
Focus för konferensen är identifiering av högriskindivider och hur vi kan minska risken för hudcancer. Vi vet att solens UV-strålning är den viktigaste orsaksfaktorn för de dominerande formerna av hudcancer.
Behovet att samordna preventiva strategier i Europa är stort. Den moderna forskningen skapar goda förutsättningar för utveckling av ny förebyggande verksamhet. Resultat hittills har visat att förebyggande insatser ger tydliga effekter, framför allt vad det gäller malignt melanom som är den allvarligaste tumörformen i huden. Övrig hudcancer leder sällan till dödlighet. På grund av att den är betydligt vanligare samt att den ökar utgör den ett betydelsefullt problem för sjukvården.
På konferensen:
* Ons 17/9: basal forskning och epidemiologi.
* Tors 18/9: förebyggande strategier och en workshop om mikroskopisk klassifikation av hudtumörer.
* Fre 19/9: strategier att förbättra information till allmänhet och beslutsfattare.
* Lör 20/9: ett separat möte för att diskutera hur vi kan verka för ett bättre regelverk för användning av solarier i EU-länderna.
FAKTA om EUROSKIN
Arbetet inom EUROSKIN syftar till att uppdatera kunskapsläget inom den forskning som är av betydelse för förebyggande insatser, att följa hudcancerproblemets storlek, att utveckla nya strategier för olika former av förebyggande verksamhet och att föra ut budskapet till organisationer inom Europa som sprider kunskap till såväl beslutsfattare som befolkningen.
Kontaktinformation
Ulrik Ringborg, chef för Radiumhemmet och huvudansvarig för konferensen.Telefon 08-517 743 00, mobil 070-768 40 98.
Karolinska Sjukhusets Presstjänst 08-517 798 24.
