Flygburen laserskanning kan användas för att ta fram tredimensionella mätningar av trädkronor med hög precision. Metoder för att skatta skogliga variabler med hjälp av lasermätningar har utvecklats och utvärderats. Lasermätningarna kombineras med ett stickprov bestående av fältmätningar inom det laserskannade området. Det är sedan möjligt att skatta skogliga variabler inom hela det laserskannade området. Resultaten visar att det är möjligt att skatta till exempel trädhöjd och volym med liknande noggrannhet som med traditionella skogsinventeringsmetoder.
Förhoppningen är att de dryga kostnaderna för skogsinventering på sikt ska kunna sänkas med hjälp av modern teknik, som till exempel laserskanning. Tekniken ger möjlighet att få fram detaljerad information om skogens struktur på ett effektivt sätt.
Det är fredagen den 5 september kl 10.00 som jägmästare Johan Holmgren, institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik vid SLU i Umeå, försvarar sin avhandling med titeln Skattning av skogliga variabler med hjälp av flygburen laserskanning (Estimation of Forest Variables using Airborne Laser Scanning). Lokal: Aulan, SLU i Umeå (Skogis). Opponent är professor Juha Hyyppä, Finnish Geodetic Institute, Masala, Finland. Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Kontaktinformation
För mer information: Johan Holmgren, inst för skoglig resurshushållning och geomatik, tel 090-786 65 96. E-post: Johan.Holmgren@resgeom.slu.se
Ljudbilden är viktig för hur människor upplever ett område. Därför kan det vara värdefullt att ta tillvara de kvaliteter som finns i ljudintrycken. Ljudens betydelse är förbisedd i stadsplaneringen, som ofta inriktas mot de störande ljuden. Alla är dock inte överens om vilka ljud som är störande och hur man ska hantera dessa ljud.
Per Hedfors har under sin tid som doktorand uppmärksammat ljud och det han kallar ”ljudlandskapets orkestrering” som ett nytt problemområde inom landskapsarkitekturen. Han visar att varje plats har sin egen ljudmiljö, den så kallade sonotopen, och att ingrepp i landskapsbilden förändrar ljudmiljön på olika sätt. Detta är intressant att ta med i beräkningen när ett nytt område ska utformas.
Eftersom människor upplever ljud på olika sätt, behövs en metod för att avgöra ljudbildens roll i en planeringssituation. Per Hedfors har utvecklat ett stödverktyg som kan hjälpa landskapsarkitekter att handskas med ljudbilden. Det nya verktyget gör det lättare att uppmärksamma och tillföra de ljud som kan ha betydelse när landskapet förändras, framför allt genom att identifiera ljudkällor och att jämföra ljudmiljön med ljuden i ett referenslandskap.
Forskningen bygger på intervjuer från två platser i eller nära bebyggelse. Ljudegenskaperna hos dessa platser kan sedan jämföras med nya planeringsområden. På detta sätt utkristalliseras ljud som kan vara problematiska och lyssnaren kan lättare uppfatta rikedomen i ljudens formspråk. Meningen är att nyansera ljudupplevelserna och lyfta fram ljuden i omgivningen som en resurs. Verktyget erbjuder även en plats för allmänhet och landskapsarkitekter att mötas och utbyta idéer.
En slutsats är att beteslandskapets sonotop karaktäriseras av akustisk klarhet och tydliga ljud på nära håll. Stadsträdgårdens sonotop domineras istället av omgivningens ljud.
Per Hedfors vid institutionen för landskapsplanering Ultuna, SLU, försvarar fredagen den 12 september kl. 10.00 sin doktorsavhandling Site Soundscapes – landscape architecture in the light of sound (Platsers ljudbilder – landskapsarkitektur i skenet av ljud). Lokal: FU 26, HVC, SLU, Ultuna, Uppsala.
Kontaktinformation
Mer information: Per Hedfors, 018-67 19 28.
E-post: Per.Hedfors@lpul.slu.se
Ruth Mannelqvist, juridiska institutionen, Umeå universitet, studerar i sin avhandling förmåner och avgifter i ett juridiskt perspektiv. Förutom en välfärd som finansieras via allmänna skatter och arbetsgivaravgifter anses medborgarnas egna bidrag genom olika avgifter vara en möjlig finansieringskälla. Ökade samband mellan förmåner och avgifter i socialförsäkringen har därför framhållits som nödvändiga för att förbättra effektiviteten i det sociala trygghetssystemet. Socialförsäkringen jämförs med privaträttsliga försäkringar och kraven på samband har förutsatt att förmåner och avgifter är jämförbara.
Lagens uppbyggnad av juridiska principer och rättsregler analyseras. I lagen finns en mängd begrepp som har olika betydelser i skilda juridiska sammanhang. Ett exempel är begreppet inkomst, som inte är detsamma i lagar som styr skatter eller sociala förmåner, typ bostadsbidrag, sjukpenning eller studiemedel. Det innebär att bedömningsgrunderna för t.ex. rätten till förmåner och avgifternas storlek baseras på olika inkomster. Begrepp, regler och principer utformas dessutom på ett neutralt sätt och det innebär bl.a. att välfärdsjuridiken inte tar hänsyn till kvinnors och mäns skilda levnadsvillkor.
Analysen visar att sociala förmåner baseras på en tanke om omfördelning mellan medborgarna och avgifterna är utformade som skatter. Sambandet mellan avgifter och förmåner är därför mycket svagt. Socialförsäkringen särskiljer sig i stor utsträckning från andra typer av försäkringar och en jämförelse av socialförsäkringen med privata försäkringen blir därför missvisande.
Fredagen den 19 september försvarar Ruth Mannelqvist, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln: Samband i socialförsäkringen. En rättsvetenskaplig studie av sambandet mellan förmåner och avgifter i socialförsäkringen.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i samhällsvetarhuset, hörsal C. Fakultetsopponent är professor Anna Hollander, Socialhögskolan Stockholm.
Kontaktinformation
Ruth Mannelqvist nås på:
Juridiska institutionen, Umeå universitet
Tel: 090 – 786 74 17
E-post: Ruth.Mannelqvist@jus.umu.se
Priset ”skall utdelas som belöning för en av svensk forskare publicerad vetenskaplig skrift av högt värde”. I år aktualiserades ämnesområdet Allmän kirurgi.
Björn Cedermark är docent i kirurgi och verksam vid Karolinska sjukhuset. Han har en omfattande och mångårig vetenskaplig produktion inom området rektalcancer, där han gjort internationellt uppmärksammade insatser för att förbättra behandlingen. Införandet av preoperativ strålbehandling hos dessa patienter har inneburit ett trendbrott för behandlingsresultaten.
Björn Cedermarks arbeten har visat att preoperativ strålbehandling ger en markant reduktion av risken för lokala återfall efter operation för rektalcancer och talar för att även dödligheten reduceras. Han har också genom sina vetenskapliga insatser kunnat visa hur kunskap kan spridas om operationsteknik och metodik, vilket har haft stor betydelse för förbättrad handläggning av en stor grupp patienter.
Tre av Björn Cedermarks banbrytande arbeten om rektalcancer är:
– The Stockholm I trial of preoperative short term radiotherapy in operable rectal cancer carcinoma. A prospective ranomized trial. Stockholm Colorectal Cancer Study Group. Cedermark B, Johansson H, Rutqvist LE, Wilking N. Cancer 75:2269-2275 (1995).
– Effect of a surgical training programme on outcome of rectal cancer in the County of Stockholm. Lehander Martling A, Holm T, Rutqvist LE, Moran BJ, Heald RJ, Cedermark B. The Lancet 9224:93-96 (2000).
– The Stockholm II trial on preoperative radiotherapy in rectal carcinoma: long-term follow-up of a population-based study. Martling A, Holm T, Johansson H, Rutqvist LE, Cedermark B. Cancer 92:896-902 (2001).
Prissumman på 75 000 kr tillsammans med diplom kommer att delas ut vid Karolinska Institutets årliga installationsceremoni i Berwaldhallen fredagen den 21 november 2003.
För ytterligare information kontakta:
Dekanus Jan Carlstedt-Duke,
ordf i Styrelsen för forskning, Karolinska Institutet, tel 08-728 64 70.
Populärvetenskap är ett huvudtema vid årets Bok & Biblioteksmässa i Göteborg den 24-28 september. Tillsammans med Bok & Bibliotek står Vetenskapsrådet, UR och Lär för livet/Läsrörelsen i samarbete med lärosäten, akademier, stiftelser, museer, myndigheter, organisationer, bokförlag m fl. för det populärvetenskapliga temat.
Kunskap och nyfikenhet är nyckelord som förenar arrangörerna.
– Bokmässan erbjuder en fantastisk arena där många viktiga kunskapsförmedlare i sin tur kommer. Det är viktigt att forskarna finns på plats här, menar Lena Wollin, informationschef på Vetenskapsrådet.
– Samarbetet mellan många organisationer med olika målgrupper ökar möjligheten att förmedla kunskap brett och därför spelar vi också in i Göteborg för senare sändning i Kunskapskanalen, säger Christina Björk, VD på UR.
– Populärvetenskap är en spännande och lustfylld ingång till kunskap, något vi hoppas att många kommer att upptäcka på Bok & Bibliotek, säger Elisabet Reslegård, kampanjledare för Lär för livet/Läsrörelsen.
Hela programmet
Hela det populärvetenskapliga programmet bifogas som pdf-fil. Ett särtryckt program har skickats till många redaktioner. Fler exemplar kan beställas från någon av kontaktpersonerna. Läs även mer på www.bok-bibliotek.se
Pressbilder
Under www.vr.se/press och länk till detta pressmeddelande finns bilder. Eller klicka direkt på:
http://www.vr.se/press/index.asp?id=184&dok_id=5232 och skrolla ned på sidan.
Mer information
Vid frågor om programmet, kontakta Mona Holmfors, projektledare
Mona.Holmfors@vr.se 08-546 44 218/000
Stina Balkfors, pressekreterare Lär för livet/Läsrörelsen
stina.balkfors@lasrorelsen.nu 08-462 95 46/40 eller 0708-737 557
Kajsa Eriksson, presschef Vetenskapsrådet
Kajsa.Eriksson@vr.se 08-546 44 216/000 eller 0733-66 62 16
Eva Thulin, Marknadsavdelningen UR
eth@ur.se 070-608 87 62
Vetenskapsrådet: Vetenskapsrådet är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet och har ett nationellt ansvar för att utveckla svensk grundforskning och forskningsinformation. Målet är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Vetenskapsrådet har tre huvuduppgifter: forskningsfinansiering, forskningspolitiska frågor och forskningsinformation. I Vetenskapsrådet ingår ämnesråden för humaniora och samhällsvetenskap, medicin, naturvetenskap och teknikvetenskap samt kommittén för utbildningsvetenskap. Läs mer på www.vr.se
UR: UR är ett självständigt public servicebolag vars uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras utbildningsinsatser. Verksamheten omfattar program för förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning, inklusive folkbildning. UR producerar också program riktade till funktionshindrade och till etniska och språkliga minoriteter. UR:s program sänds i SVT:s och SR:s alla kanaler. Läs mer på www.ur.se
Lär för livet/Läsrörelsen: Den landsomfattande kampanjen Lär för livet är den ideella föreningen Läsrörelsens andra kampanj. Den handlar om lusten till lärande i ett livslångt perspektiv, där skola, folkbildning, populärvetenskap, media, kultur, forskning och andra kanaler är medel att arbeta med. Kampanjen invigdes på Bok & Bibliotek 2002 och pågår under drygt två år. Läs mer på www.larforlivet.nu
Samarbetspartners:
ArtDatabanken/SLU
Bok & Bibliotek
Chalmers tekniska högskola
Forskning & Framsteg
forskning.se
Forskningsforum
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Göteborgs universitet
Karlstads universitet
Karolinska Institutet
Kungliga Tekniska högskolan
Kungl. Vetenskapsakademien
Linköpings universitet
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Lärarhögskolan i Stockholm
Naturvårdsverket
Nobelmuseet
Polarforskningssekretariatet
Rymdstyrelsen
Stiftelsen för Strategisk Forskning
Stockholms universitet
Södertörns högskola
Tom Tits Experiment
Umeå universitet
Uppsala universitet
Örebro universitet Vetenskap & Allmänhet/VA
Wettergrens bokhandel
Vårdalstiftelsen
Med stöd av:
Göteborgs-Posten
Lärarförbundet
Nationalencyklopedin
SOL Network
Stora Enso Hylte
VTAB
Zero
För att producera nödvändiga proteiner måste cellerna avläsa den genetiska information som finns lagrad i cellkärnans DNA. Det sker i en process som kallas transkription och resulterar i en kopia av genen -”messenger-ribonukleinsyra” (mRNA) – som sedan transporteras ut från kärnan till cellsaften och där kopieras till proteiner. De mekanismer som kontrollerar avläsningen av gener utförs av specialiserade proteiner som kallas transkriptionsfaktorer. Den här avhandlingen studerar transkriptionsförloppet hos mus och beskriver renodlingen av faktorerna IIB, IIF, IIE och IIH. Dessa renade transkriptionsfaktorer kan avläsa olika gener i provrör och de fortsatta studierna går ut på att i detalj identifiera vad som styr transkriptionsförloppet.
För en celldelning krävs två viktiga händelser: Dels måste cellen dubblera sitt DNA så att två exakt lika kopior bildas. Denna process kallas S-fas. Vidare måste cellen fysiskt dela på alla sina strukturer för att de ska kunna bilda två identiska dotterceller. Denna fas kallas M-fas eller mitos. Enzymet ribonukleotid reduktas har en nyckelroll under S-fasen, men kontrollmekanismen är inte känd ännu. Avhandlingen visar hur transkriptionen av R2-genen hos mus kan startas med extrakt från cellkärnor och med renade transkriptionsfaktorer. Försöken har bl.a. identifierat en DNA-sekvens som har avgörande betydelse för att initiera transkriptionsprocessen hos mus och som delvis är gemensam med motsvarande område hos människa.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, och har titeln ”Purification of general RNA polymerase II transciption factors from mouse for studies of proliferation-specific transcription”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i hörsal KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Lars-Gunnar Larsson, Inst. för växtbiologi och skogsgenetik, SLU, Uppsala..
Kontaktinformation
Irina Kotova finns vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 090-786 67 88, e-post Irina.Kotova@medchem.umu.se
De äldre utgör en ökande andel av den bilkörande befolkningen och förekomsten av sjukdomar som demens, stroke och hjärtsjukdomar ökar med stigande ålder. Vid demens och stroke påverkas högre mentala (kognitiva) funktioner som rumsuppfattning, uppmärksamhet, tempo och beslutsfattande, vilka är avgörande för en säker bilkörning. Andra vanligt förekommande medicinska tillstånd som kan leda till en smygande kognitiv påverkan är obehandlat högt blodtryck och diabetes.
I psykolog Catarina Lundbergs avhandlingsarbete studerades bilförare som var 65 år och äldre och som avlidit vid trafikolycka. Undersökningar gjordes med avseende på förändringar i hjärnvävnaden och av anhörigas uppgifter om t ex vardagligt fungerande och minne. En fjärdedel av bilförarna hade sjukliga förändringar i hjärnan av den typ som är ett tydligt tecken på förekomst av Alzheimers sjukdom. Dessa förändringar hade inget samband med om anhöriga rapporterat någon märkbar intellektuell påverkan.
Deltagarna i en andra delstudie var bilförare över 65 år som hade fått körkortet återkallat på grund av en trafikförseelse. Resultaten visar att de som fått körkortet återkallat p g a kollision presterade sämre än en kontrollgrupp med avseende på spatial förmåga, psykomotoriskt tempo, samt verbalt och spatialt minne. Resultaten stödjer därmed antagandet att kognitiv påverkan hos äldre bilförare bidrar till kollisionsolyckor.
I en uppföljande studie efter tre år gjordes en hälsoundersökning alternativt besvarades ett frågeformulär om hälsotillstånd och körvanor. Skillnaderna var signifikanta då det gäller förekomsten av kognitiv svikt/demens. Gruppen med tidigare kollisionsolycka presterade sämre på samtliga neuropsykologiska test än både kontroller och förare med tidigare körkortsåterkallelse utan kollision. Försämringen över tid var också mycket mera uttalad. Resultaten tyder på att många äldre förare med riskbeteende i trafiken kan ha en demenssjukdom i preklinisk fas eller någon annan allvarlig sjukdom.
Sammanfattningsvis visar den aktuella avhandlingen att äldre bilförare kan ha en förhöjd olycksrisk utan att detta uppmärksammats av närstående eller inom sjukvården. I äldrebefolkningen finns personer som på sikt kommer att utveckla en demenssjukdom, och vars intellekt är påverkat flera år innan diagnos kan ställas. Sjukvården bör därför uppmärksamma frågan om körlämplighet hos alla äldre patienter med sjukdomar som kan medföra påverkan av olika intellektuella funktioner. Det är också angeläget att undersöka äldre körkortshavare med trafikförseelser speciellt avseende spatial förmåga, psykomotoriskt tempo, uppmärksamhet, samt minne.
Avhandlingens titel:
Older drivers with cognitive impairments, issues of detection and assessment
Författare:
Catarina Lundberg, Institutionen Neurotec, Karolinska Institutet,
tel 08-585 864 03 eller mail: catarina.lundberg@neurotec.ki.se
Disputation:
Fredag 5 september 2003, kl. 10.00, sal R64, Huddinge Universitetssjukhus.
Hela avhandlingen (pdf) och abstract finns på:
http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-590-5/
Vissa utbildningar har visserligen lediga platser men det tas igen med råge på andra utbildningar som tar in något fler studenter än man nominellt har platser till. Detta eftersom man erfarenhetsmässigt vet att en del studenter faller ifrån, t ex för att de till sist kommer in på sina förstahandsval.
1.277 studenter hade den 29 augusti accepterats till 1.210 platser i Lund. Totalt med Helsingborg hade 1.517 ”nollor” antagits till LTH.
Elektroteknik och infokom är de civilingenjörsutbildningar som har flest vakanser. Vissa högskoleingenjörsutbildningar klarar inte att fylla sina platser men det gör den nya magister-utbildningen i industriellt byggande i Helsingborg med c:a 20 antagna. Dessa är inte in-räknade i totalsumman och det är inte heller de nya internationella masterstudenterna. Av de sistnämnda, som ska gå på tre olika nya treterminskurser, har nu 51 kommit till Lund. En del tillkommer när de lyckats få visum.
Av alla de antagna nybörjarna är 30 procent flickor.
Kontaktinformation
För kommentarer, kontakta vice rektor Per Warfvinge, tel: 046-222 36 26,
mobil: 0708-76 36 26.
Jakob Henriksson, tel: 046-222 71 89, svarar på frågor om antagningsstatistik.
Lovisa Hagberg, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, analyserar i sin doktorsavhandling grön politisk teori i förhållande till globaliseringsteori och tar upp två konkreta försök till förändring av det politiska tidrummet i vardaglig miljöpolitik.
Gröna politiska teoretiker har ofta förespråkat mer småskaliga, decentraliserade och lokalt förankrade former av rumslig politisk organisation. De har också betonat behovet av långsiktiga tidsperspektiv, av cykliskt snarare än linjärt tänkande, samt att slå av på tempot i samhället. De menar att ett långsammare tempo behövs för att främja det demokratiska samtalet och att det skulle gynna ett skifte från ’att ha-värden’ till ’att vara-värden’.
Avhandlingen visar att gröna idéer åtminstone delvis är förenliga med de rumsliga förändringar som följer av globaliseringen, som ökad betydelse av politiskt rum som flöde och nätverk snarare än behållare. Däremot är de svåra att förena med förändringarna i tidsuppfattning.
Exemplen gäller införandet dels av kritiska belastningsgränser för luftföroreningar i miljöförhandlingar, dels den nya vattenadministrationen baserad på avrinningsområden. Genom att exempelvis ersätta existerande administrativa gränser med dem som skapas då vatten rör sig genom landskapet införlivas hänsyn till naturliga förhållanden i det politiska rummet. De politiska tidsperspektiven förskjuts när man tar hänsyn till den tid det tar för naturen att återhämta sig från miljöpåverkan, till exempel den långa tid det tar för grundvatten att återbildas. Det finns emellertid en stor bredd i hur begreppen tolkas och uppfattas av olika aktörer.
Detta skapar ett spelrum för förändring av det politiska tidrummet. Begrepp som införts för att lösa praktiska problem, exempelvis avrinningsområdesvis vattenadministration, kan innebära en öppning för mer genomgripande förändringar.
Fredagen den 12 september försvarar Lovisa Hagberg, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Finding a Place for Green Politics – Political Space-Time, Globalisation and New Environmental Policy Concepts. Svensk titel: Plats för grön politik – Politiskt tidrum, globaliseringen och nya miljöpolitiska begrepp.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i samhällsvetarhuset, hörsal S213 H.
Fakultetsopponent är Dr. James Meadowcroft, Department of Politics, University of Sheffield, Storbritannien.
Kontaktinformation
Lovisa Hagberg nås på:
Telefon: 090-786 64 50
E-post: lovisa.hagberg@pol.umu.se
Detta framgår av den breda undersökning som nyligen gjorts av universitetets naturvetenskap-liga fakultet av de drygt 1000 personer som mellan 1996 och 2001 genomgått naturveten-skaplig utbildning vid fakulteten. Endast 5 % uppger att de skulle valt en annan utbildning om de fick välja på nytt.
Undersökningen omfattar också en kartläggning av naturvetarnas arbetsmarknad. Här visar det sig, att även om den största enskilda avnämaren fortfarande är universitet och högskolor så har mer än hälften av de tidigare studenterna arbete utanför universitetsvärlden. Drygt 45% har fast anställning. Detta är en ökning med 5 % sedan 1996 då den förra undersökningen genomfördes.
Drygt 80% av de svarande anser att utbildningen har relevans för deras nuvarande arbete, vilket i huvudsak är inriktat mot forskning och utredning, utveckling och planering samt undervisning.
Närmare upplysningar lämnas av studievägledare Birgitta Åkerman, tfn 08-16 40 70.
Rapporten kan beställas från Naturvetenskapliga fakultetskansliet, tfn 08-16 35 92 eller
08- 16 39 04 eller via e-post malin.stenberg@natkan.su.se
Stiftelsen för strategisk forskning har som huvudfinansiär satsat 54 miljoner kronor under en sexårsperiod på Stamcellscentrum. Universitetets medicinska fakultet samt Universitetssjukhuset har bidragit med ytterligare cirka 30 miljoner kr. Stamcellscentrum har varit i verksamhet sedan i januari i år, men det är först nu som invigningen sker i samband med ett internationellt symposium.
Inom Stamcellscentrum finns för närvarande tio forskargrupper med nära 150 personer. Forskningens huvudinriktningar är neurobiologi och hematologi. Inom båda områdena arbetar man med både grundforskning och klinisk tillämpning – nervcellstransplantationer respektive benmärgstransplantationer.
De internationellt mest kända forskarna vid Stamcellscentrum är f n professor Sten Eirik Jacobsen, centrets föreståndare och forskare inom hematopoetiska (blodbildande) stamceller, samt professorerna Anders Björklund och Olle Lindvall. Deras forskning undersöker hur stamceller kan användas kliniskt i behandling av sjukdomar i centrala nervsystemet.
Anders Björklund är också koordinator för en forskningsansökan som Stamcellscentrum samman med 13 andra forskningscentra och bioteknikföretag i Europa lämnat in till EU. Det program man ansökt om, som kallats Eurostemcell, fick högst betyg av alla ansökningar inom livsvetenskapernas område och har en föreslagen budget på 12 miljoner euro.
I räddningsinsatsen vid brandkatastrofen i Göteborg 1998 deltog totalt 94 brandmän, ambulansförare och sjukvårdare. Ett omfattande material om räddningspersonalens erfarenheter, reaktioner och upplevelser samlades in under femton månader från och med morgonen efter branden. Resultaten presenteras i rapporten ”Reaktioner, handlingsmönster och erfarenheter hos räddningspersonal under och efter en svår insats”, som nyligen gavs ut vid Karlstads universitet.
Undersökningen visar att räddningspersonalen genomförde en mycket professionell insats präglad av fokusering, mod, psykisk och fysisk styrka och stor uthållighet. Studien har bland annat gett upphov till ett nytt begrepp, ”professionell dissociation”. Begreppet speglar räddningspersonalens förmåga att vid larm försätta sig i ett väldigt speciellt psykiskt tillstånd. Detta tillstånd kännetecknas av en oerhört stark fokusering och koncentration på uppgiften, i detta fall att rädda liv, och en förmåga att stänga av alla känslor så länge insatser varar. Efteråt kopplas känslorna på igen och personalen kan bearbeta och ta in det som de har varit med om.
– Räddningspersonalen bestod av personer som är väl utrustade för att hantera svåra insatser, men de är definitivt inga känslokalla människor. De flesta reagerade oerhört starkt på många sätt. De kände förtvivlan, vanmakt, sorg och vrede. En av brandmännen berättade att han under en insats grät för första gången på 20 år, berättar Per Folkesson, leg psykolog och universitetsadjunkt i psykologi vid Karlstads universitet och författare till rapporten.
Inget i studien visar emellertid på att räddningspersonalen skulle ha drabbats av psykisk ohälsa på grund av branden. Psykisk ohälsa definierar Per Folkesson som oförmåga att upprätthålla ett vanligt förhållande till livet, verkligheten, arbete och människor. Att reagera starkt genom till exempel förtvivlan och gråt är enligt honom inte tecken på psykisk ohälsa.
– Det visar snarare på att det är levande och närvarande människor som det handlar om. För många har insatsen dessutom inneburit något positivt i form av stolthet, självförtroende och erfarenheter. De har ju klarat av något av det svåraste som finns och lärt sig väldigt mycket på vägen.
Studien visar att hälsotillståndet bland räddningspersonalen över lag är gott eller mycket gott. Sjukvårdspersonal, kvinnor och debriefinghandledare visade emellertid upp något starkare och mer bestående reaktioner i jämförelse med brandmännen.
– En trolig förklaring till denna skillnad är att brandmännen ingår i ett arbetslag. Detta innebar ett oerhört viktigt stöd, både under insatsens genomförande och bearbetningen efteråt.
Rapporten ”Reaktioner, handlingsmönster och erfarenheter hos räddningspersonal under och efter en svår insats” kan beställas från Inger Jonsson, Karlstads universitet, tfn 054-700 11 62, e-post Inger.Jonsson@kau.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Per Folkesson, tfn 054-700 14 21, 054-51 93 14, 0703-74 63 59, e-post Per.Folkesson@kau.se
Försökspersonerna upplevde först lite besvär i mage och tarm, troligen på grund av den ökade mängden fiber. När de väl vant sig vid havren tyckte flera att magen kändes bättre och ”mer normal” än tidigare. Personerna i studien upplevde dessutom större välbefinnande eftersom de kunde variera sin kost, havren gav god smak och bättre mättnad än den traditionella glutenfria kosten.
Studien har gjorts på vuxna personer med celiaki. De fick under en tvåårsperiod dagligen äta stora mängder havregryn, upp emot 100 gram per dag, vilket motsvarar tre portioner havregrynsgröt. Personerna som var med i studien fick själva välja hur de ville äta havregrynen. De fick en receptbok med olika förslag och recept på bröd, müsli, kakor, kex och middagar. Havregrynen var noggrant kontrollerade och garanterat fria från inblandning av vete, råg och/eller korn.
Innan studiens början och vid tre tillfällen under studiens gång gjordes undersökningar för att studera om och hur havren påverkar kroppen. Resultaten från undersökningarna visade att tunntarmens slemhinna inte påverkades. Antikroppar mot gluten kunde inte heller påvisas hos de 15 personer som genomförde studien. Förekomst av antikroppar mot havre undersöktes också. Avsaknaden av dessa antikroppar styrker teorin om att havre kan inkluderas i den glutenfria kosten. En kostundersökning visade att havre i kosten medför ett ökat intag av fiber och vissa vitaminer och mineraler.
Hösten 1999 kom nya rekommendationer för den glutenfria kosten för vuxna. Studien i Göteborg utgör en del av underlaget för ändringen. Havre kan ingå i den glutenfria kosten, men det ska vara frivilligt att äta havre och det bör ske i samråd med behandlande läkare. På grund av internationella bestämmelser får dock inga havreprodukter saluhållas som glutenfria eller lämpliga vid celiaki.
Även om vuxna personer med celiaki kan använda havre i sin glutenfria kost så är det inte vilken havre som helst. Analyser som gjorts i samarbete med Livsmedelsverket visade att hälften av vanliga havreprodukter ute i handeln innehöll vete, råg och/eller korn. Så var också fallet med vissa naturligt glutenfria produkter (majs, ris, bovete, hirs). Mängderna var oftast små, men vissa produkter innehöll så stora mängder att de kan vara skadliga för en glutenintolerant person. Detta betyder att det bara är specialodlad havre och garanterat naturligt glutenfria produkter som kan rekommenderas i glutenfri kost.
Klinisk näringsfysiolog Stine Størsrud, mobil 0707-98 46 62 tel 031-342 48, 08, fax 031-82 94 75,
e-post: stine.storsrud@nutrition.gu.se
Handledare: Ragnhild Arvidsson Lenner, tel 031-342 49 21
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för klinisk näringslära.
Avhandlingens titel: Havre i den glutenfria kosten (Oats in the gluten-free diet)
Avhandlingen försvaras fredagen den 12 september kl 09.00 i Stora Aulan, SU/Sahlgrenska
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
– Orsaken till att vi vill satsa på jämställdhetsfrågor är dels att vi – liksom samhällsvetarkåren – har en sned könsfördelning på flera utbildningar. Det har också framgått av en del utvärderingar att även om flickorna på LTH inte känner sig diskriminerade så upplever de jämfört med pojkarna en större arbetsbelastning säger vice kårordförande Carl-Gustav Ren-marker.
Nu inför nollningen har teknologkåren utbildat alla sina faddrar och phösare (arrangörerna) om kårens jämlikhetspolicy, som inte bara syftar till en lika behandling av könen utan även tar hänsyn till ålder, handikapp, kulturell bakgrund etc.
– Man har granskat vissa planerade nollningsarrangemang så att de 60 phösarna fått tillfälle att tänka igenom hur deras lekar kan tänkas upplevas av båda könen. Även alkoholfrågorna har belysts i samarbete med studievägledarna och kuratorerna på LTH.
– Kårernas jämställdhetsatsning ska både försöka engagera dem som aldrig tänkt så mycket på de här frågorna och hanågot att ge till de redan kunniga. Målet är att få mer jämställda utbildningar och i förlängningen att därmed även påverka yrkeslivet, säger den andra kårvicen, Björn Hen-nings-son.
Som en aptitretare planeras en debatt i mitten av september kring frågan om enkönade student-spex.
Den 30 september planeras en jämställdhetsdag på Kårhuset med många inslag. Författaren Nina Björk, ”Under det rosa täcket”, är inbjuden liksom SFS´ jämställdhetsansvariga Karin Björklund samt en representant för Jämo. Det blir workshops och seminarier med del-tagare av genus-vetare och bl a Lars Larsson från utredningsanheten.
Före kvällens avslutande middag föreslås även inslag som ”Klättervägen Karriärstegen” med hinder som ”mammaledighet” och ”löneklyftan”, en fotoutställning med mera. Kanske kan Jesperspexarna göra en föreställning om jämställdhet.
Kontaktinformation
För frågor om jämställdhetssatsningarna hänvisas till de två vice kårordförande Björn Henningsson och Carl-Gustav Renmarker. De träffas båda på 046-14 03 93, epost: vko@tlth.lth.se. Dessutom svarar de på mobiltelefon 0703-64 03 96 (Henningsson) och 0706-640393 (Renmarker).
Bäckström har i sin doktorsavhandling använt olika metoder för att studera ett protein, RUNX1, som bland annat kontrollerar utvecklingen och mognaden av olika blodcellstyper. Sjukliga förändringar i detta protein kopplas ofta samman med en viss form av leukemi – AML (akut myeloid leukemi).
Studierna har givit en extremt detaljerad bild av RUNX1 där man kan identifiera enskilda atomer. Man har visat att proteinet fungerar som en slags kontrollknapp där ett annat protein, CBFß fungerar som ett ”finger”. När CBFß ”trycker” på RUNX1 sker förändringar i dess struktur som gör att RUNX1 binder till det genetiska materialet, och därmed aktiverar eller inaktiverar gener som påverkar blodcellsutvecklingen.
Den tredimensionella bilden av proteinet RUNX1 gör att man kan förklara de sjukliga förändringarna som sker vid AML väldigt detaljerat, vilket eventuellt ha betydelse för framtida behandlingar av denna typ av leukemi.
Varken ljusmikroskopi eller elektronmikroskopi har tillräckligt hög upplösning för att studera hur atomer sitter ihoplänkade i proteiner eller andra molekyler. Därför måste man använda sig av röntgenstrålning. Vissa egenskaper hos röntgenstrålar gör att det inte går att tillverka röntgenmikroskop, och man måste därför tillverka kristaller av det man vill studera. Detta är ofta den svåraste och mest tidskrävande delen av arbetet. När man väl har kristaller så belyser man dem med röntgenstrålning, som sprids av kristallen. De mönster som man får används för att räkna ut en tredimensionell bild av molekylen.
Den sista delen av avhandlingen rör en metodik som används för att översätta dessa diffraktionsmönster till en tredimensionell bild av molekylen.
Stefan Bäckström, som är född och uppvuxen i Umeå, har utfört sin forskning vid Umeå center för molekylär patogenes, Umeå universitet.
Fredagen den 5 september försvarar Stefan Bäckström, Umeå Center för Molekylär Patogenes, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln The hematopoietic transcription factor RUNX1: A structural view. Svensk titel: Den hematopoietiska transkriptionsfaktorn RUNX1: En strukturell syn.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal Major Groove, institutionen för molekylärbiologi, byggnad 6L.
Fakultetsopponent är Prof. Keith Wilson, Department of Chemistry, University of York, UK.
Kontaktinformation
Stefan nås på:
Tel:090-785 67 95,
E-post stefan.backstrom@ucmp.umu.se.
Ann Zetterqvist ser ett behov av ett begrepp för att tydliggöra de specifika kunskaper som behövs för att undervisa och utveckla undervisning i ett visst ämnesområde för en viss målgrupp. Hon kallar detta för ämnesdidaktisk kompetens. För att ha och utveckla ämnesdidaktisk kompetens menar hon att man måste integrera olika kunskaper, vilka ingår i en ämnesdidaktisk kunskapsbas: Ämnesteori, teorier om lärande, läro- och kursplaner, ramfaktorer, läromedel, elevernas förutsättningar, lärarens förutsättningar, undervisningsstrategier och utvärdering.
I sin avhandling ”Ämnesdidaktisk kompetens i evolutionsbiologi” belyser och diskuterar Ann Zetterqvist lärares ämnesdidaktiska kompetens inom evolutionsbiologi med fokus på deras kunskaper i ämnesteori, samt deras kunskaper om undervisningsstrategier och elevers förutsättningar.
Utifrån intervjuer med 26 erfarna no/biologilärare identifierades två olika inriktningar av evolutionsundervisningen, orientering och begreppsförståelse. Inriktningen orientering handlar om att evolution har skett och sker, samt beskrivningar av utvecklingen, där bevis för evolution och dess kronologi kan ingå. Släktskap, mångfald och variation kopplas ej till evolution i undervisningen, och naturligt urval, anpassning och artbildning undervisas ej eller definieras enbart kortfattat. Inriktningen begreppsförståelse handlar om hur evolution har skett och sker, där mekanismerna för livets evolution står i fokus. Släktskap, mångfald och variation kopplas till evolution i undervisningen, och naturligt urval, anpassning och artbildning undervisas med inriktning mot begreppsförståelse.
När det gällde lärarnas ämnesteoretiska kunskaper gav många uttryck för vardagsföreställningar då de använde båda eller något av begreppen naturligt urval och anpassning. Exempelvis kunde naturligt urval uttryckas i termer av att individer förändrar sig för att överleva. Dessutom uttryckte flera lärare att evolutionsbiologi har en låg förklaringspotential och/eller låg vetenskaplig status. Många lärare visade goda kunskaper om elevers förutsättningar att lära och förstå inom evolutionsbiologi, men det var flera som inte uppmärksammade vardagsföreställningar angående naturligt urval och anpassning i ett skriftligt elevsvar. Korrelationsberäkningar visade att lärare med undervisningsinriktningen begreppsförståelse i större utsträckning gav uttryck för goda kunskaper om elevers förutsättningar att lära och förstå och i mindre utsträckning gav uttryck för egna vardagsföreställningar i evolutionsbiologi.
Det är uppenbart att många lärare i undersökningsgruppen inte undervisar evolutionsbiologi med inriktning mot begreppsförståelse. En möjlig förklaring till detta kan vara att de saknar kompetens för en sådan undervisning. Detta är i så fall inte förvånande eftersom de kunskaper som krävs för att undervisa varje ämnesområde med inriktning mot begreppsförståelse är mycket omfattande. Medvetenheten om detta har varit bristfällig inom skolpolitik, undervisningsforskning, lärarutbildning och på lärares arbetsplatser, och därför har blivande och verksamma lärare inte fått tillräckliga möjligheter att utveckla denna kompetens.
Ann Zetterqvist betonar att om vi önskar att elever ska utveckla begreppsförståelse inom evolutionsbiologi och andra naturvetenskapliga undervisningsområden, måste lärares kompetens vara anpassad till detta. Hon menar att med en ämnesdidaktisk kunskapsbas som ett centralt tema i lärarutbildning och lärarfortbildning skulle no-lärare få större möjligheter att utveckla denna kompetens.
Universitetsadjunkt Ann Zetterqvist, tel 031/773 22 60, e-post: Ann.Zetterqvist@ped.gu.se
Avhandling för doktorsexamen vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Avhandlingens titel: Ämnesdidaktisk kompetens i evolutionsbiologi. En intervjuundersökning
med no/biologilärare.
Avhandlingen försvaras fredagen den 12 september 2003, kl 9.15 i sal D3 50, Pedagogen.
Kontaktinformation
Ann-Christin Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
ann-christin.gustafsson@ped.gu.se
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
