Älgar, rådjur, grävlingar, rävar och harar är alla djur som ofta förirrar sig ut på våra vägar. I många fall hjälper det inte att sätta upp viltstängsel. De mindre djuren tar sig lätt igenom dessa barriärer och det händer även att älgar forcerar stängslet, vilket kan leda till allvarliga trafikolyckor. Vägar med viltstängsel skär dessutom av djurens naturliga vandringsleder och avskärmar populationer från varandra. De naturliga rörelsemönstren bryts, vilket på sikt kan leda till att djur inom vissa områden blir isolerade.
Vid Karlstads universitet bedrivs forskning kring hur man med hjälp av faunapassager kan förbättra djurens möjligheter att i lugn och ro ta sig över vägen. Per Widén, docent i biologi, och Mattias Olsson, doktorand i biologi vid Karlstads universitet, är bland annat med och utvärderar Sveriges första viltbro vid E6:an norr om Uddevalla.
Nu går deras forskning in i en ny fas, med utökad spårning i ett större geografiskt område.
– Idag finns endast ett fåtal faunapassager som är konstruerade i syfte att underlätta för djuren att ta sig över vägarna. Vi vill undersöka i vilken utsträckning djuren använder andra typer av passager, till exempel traktorportar och enskilda broar, när de ska passera en stängslad motorväg. För att spåra djuren använder vi en spårbädd av sand som läggs ut i och runt passagen, berättar Mattias Olsson.
Syftet är att studera hur man bäst kan utforma faunapassager och på vilka ställen det är bäst att bygga dem på för att djuren ska använda dem.
– Vi kommer främst att titta på hur passagerna ligger i landskapet och hur stora de är. Varje djur har sina specifika krav. Älgar behöver till exempel mycket utrymme och luft kring sig, medan grävlingar verkar nöja sig med mycket små passager. Passagerna måste också kunna avskärma djuren från trafiken, säger Mattias Olsson.
En viktig samarbetspartner i undersökningen är Vägverket, som planerar att bygga ut antalet faunapassager längs Sveriges vägar. Detta för att värna om djurbeståndet och öka trafiksäkerheten.
Spårningsstudierna kommer under sommaren att utföras på flera olika ställen längs E6:an; tre passager i Uddevalla kommun samt åtta passager mellan Håby och Rabbalshede. Spårningen sker även i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet och Grimsö forskningsstation, som undersöker passager i Mälardalen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mattias Olsson, tfn 054-700 19 96, e-post Mattias.Olsson@kau.se
EMU
Hans Svanberg, universitetsadjunkt i nationalekonomi. Kan svara på frågor som rör EMU, främst de ekonomiska och tekniska sidorna av ett medlemskap.
Tfn: 0570-531 43, 054-700 13 72 eller 070-22 99 648
Magnus Lindh, universitetsadjunkt i statsvetenskap. Kan svara på frågor som rör EMU, främst de politiska aspekterna av ett medlemskap.
Tfn: 054-15 15 46, 054-700 17 90 eller 070-328 13 61
MORBIDTURISM
Thomas Blom, universitetslektor i geografi och turism. Forskar om turism och utbildning med fokus på regional utveckling. Thomas Bloms specialitet är morbida trender i turistnäringen. Varför besöker vi platser där kända människor har dött och begravts?
Tfn: 070-595 47 85
E-post: Thomas.Blom@kau.se
SOMMARLITTERATUR
Yvonne Leffler, docent i litteraturvetenskap. Forskar bland annat om skräcklitteratur. Vad är det som gör gastkramande monster och blodiga våldsscener till populär underhållning? Yvonne Lefflers forskning inriktar sig även på svenska brevromaner och Sigge Stark.
Tfn: 0550-829 16 (fram till den 26 juli)
VILT OCH TRAFIK
Per Widén, docent i biologi. Forskar om vilt och trafik. Är bland annat med och utvärderar Sveriges första viltbro.
Tfn: 054-57 25 09 eller 070-660 65 37
E-post: Per.Widen@kau.se
Mattias Olsson, doktorand i biologi. Forskar om djurens övergångsställen. Hur tar sig älgar, grävlingar, harar och rävar över vägen?
Tfn: 054-700 19 96
FLORA, FAUNA OCH FISKAR
Björn Arvidsson, universitetslektor i biologi. Forskar bland annat om den hotade arten pärlmusslan samt om myrarnas biologiska mångfald.
Tfn: 070-690 73 13
Per Widén, docent i biologi. Forskar om utrotningshotade arter och naturvård.
Tfn: 054-57 25 09 eller 070-660 65 37
E-post: Per.Widen@kau.se
Larry Greenberg, professor i biologi. Forskar om fisk i rinnande vatten. I reglerade vattendrag kommer fisken inte upp till sina lekplatser utan hjälp. Just nu pågår försök med bäckar som tillåter fisken att simma förbi kraftverksdammarna.
Tfn: 0553-413 12, 070-204 13 12 eller 054-700 15 43
ÖVERSVÄMNINGAR
Torbjörn Svensson, professor i energi- och miljöteknik samt föreståndare för Nationellt centrum för älvskadeteknik vid Karlstads universitet.
Tfn: 054-18 43 31, 0671-310 52 eller 0730-51 23 98
STRESS, UTBRÄNDHET OCH BARNS HÄLSA
Torsten Norlander, docent i psykologi. Forskar om stress, prestation och kreativitet.
Tfn: 070-662 11 89
E-post: at.norlander@mailbox.swipnet.se
Staffan Janson, professor i folkhälsovetenskap. Forskar om barns hälsa, barn och trafik samt utbrändhet.
Tfn: 0708-275 575
ASTMA OCH ALLERGI
Carl-Gustaf Bornehag, extern forskare i folkhälsovetenskap. Forskar om allergier relaterade till fukt i byggnader, pälsdjur och tobaksrök.
Tfn: 054-700 25 40
E-post: carl-gustaf.bornehag@kau.se
Finns tillgänglig på mejl från och med mitten av juli
VÅRT SVENSKA SPRÅK
Ylva Hård af Segerstad, gästforskare vid HumanIT, Karlstads universitet. Forskar om det språk vi använder i SMS, e-post och chatt.
Tfn: 054-700 18 33, 031-773 45 32 eller 070-331 47 39
Roland Andersson, universitetsadjunkt i svenska språket. Forskar om svenska soldatnamn, i synnerhet värmländska soldatnamn.
Tfn: 0705-72 09 73 eller 0707-531 176
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Informationsavdelningen, Karlstads universitet, tfn 054-700 10 00 (vx), e-post information@kau.se
En forskargrupp vid avdelningen för neurofysiologi vid Lunds universitet har i 15 år arbetat med att kartlägga ryggmärgens nätverk av smärtreflexer. Utgångspunkten har varit att smärtreflexerna är inlärda och inte medfödda och nu har Per Petersson och hans medarbetare bevisat att forskargruppens antaganden är riktiga. Systemet av smärtreflexer behöver beröring för att läras upp och genom fosterrörelserna lär sig nervsystemet hur kroppen fungerar.
– Beröringen som uppstår när fostret rör på sig fungerar som inlärning. Den kunskapen löser problemet med att smärtreflexen är inlärd trots att fostret knappast kan känna någon smärta där det ligger i livmodern, säger professor Jens Schouenborg som leder forskargruppen och är Per Peterssons handledare.
Per Petersson har utarbetat en avancerad matematisk modell som visar hur ryggmärgens nätverk av nerver reagerar på smärta. Modellen beskriver hur de enskilda smärtreflexkretsarna justeras och finstäms under utvecklingen genom den beröring som uppkommer när fostret rör sig i livmodern.
Per Petersson har också, tillsammans med forskare vid Lunds tekniska högskola, utvecklat ett optiskt system som kan registrera fosterrörelserna och undersöka betydelsen av sensorisk återkoppling. Arbetet innebär ett genombrott i förståelsen av hur ryggmärgens smärtreflexkretsar organiseras under fosterutvecklingen.
Forskningen kan ha stor betydelse för personer med ryggmärgsskador, där återbildningen av skadad vävnad är mycket begränsad. Man har visserligen funnit metoder att förbättra denna återbildning i centrala nervsystemet men nervfibrerna växer ofta fel. Det kan bland annat leda till svåra smärtor.
– Om vi vet hur ryggmärgens olika kretsar är uppbyggda och lärs in ökar möjligheterna att reparera en ryggmärgsskada, säger Jens Schouenborg. Dessutom kan kännedomen om hur nervkopplingarnas styrka regleras leda till förbättrad smärtlindring.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Per Petersson på telefonnummer 046-222 46 51,
0733-46 34 27, Per.Petersson@mphy.lu.se eller hans handledare professor Jens Schouenborg på 046-222 77 52, Jens.Schouenborg@mphy.lu.se
Humanistiska fakulteten:
Karin Becker, journalistik med inriktning på bildkommunikation
Hennes forskning rör sig över ett tvärvetenskapligt fält där etnologi, kulturanalys och kulturteori samt bildpedagogik ingår.
Kingsley Bolton, engelska med språkvetenskaplig inriktning
Han har forskat inom bland annat engelska som världsspråk, språkkontakt och språksociologi.
Elie Wardini, arabiska
Hans forskning rör lingvistiska studier av västsemitiska språk inom ramen för sociolingvistik och kontaktlingvistik.
Samhällsvetenskapliga fakulteten:
Mahmood Arai, nationalekonomi
Han har analyserat varför individer med liknande egenskaper kan ha olika löner beroende på t.ex. arbetsorganisation. Han har även forskat om invandrarnas arbetsmarknadssituation i Sverige.
Janne Flyghed, kriminologi
Han leder f.n. två projekt, dels ”Den svenska ofärden – marginaliseringsprocesser bland fängelsedömda och hemlösa” och dels ”Kriminalpolitikens internationalisering”.
Rikard Forslid, nationalekonomi med inriktning mot internationell handel
Hans forskning rör bland annat samspelet mellan internationell handel och industrilokalisering.
Sven Modell, företagsekonomi, särskilt redovisning
Hans forskning rör främst redovisning och ekonomistyrning i tjänsteproducerande organisationer
Hans Nyquist, statistik
Hans forskning handlar om modellbaserad design av experiment
Richard Wahlund, företagsekonomi
Hans forskning har ofta utgångspunkt i ekonomisk psykologi såsom skattebeteenden, köparbeteenden, men även företagsimage och varumärkesproblematik
Naturvetenskapliga fakulteten:
Heinrich Dircksen, zoologi, särskilt funktionell zoomorfologi och systematik
Hans forskningsområden är kräftdjurs och insekters neuroendokrinologi.
Peter Kuhry, naturgeografi
Hans område är tvärvetenskapliga forskningsprojekt om klimatförändringar i arktiska områden.
Osamu Terasaki, strukturkemi
Hans huvudintressen är syntes, struktur och egenskaper hos nanostrukturerade material.
I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet beskriver Daniel Lundqvist den roll som ansiktet, och dess olika uttryck, spelar för social kommunikation mellan människor. Särskilt fokus läggs på hur emotionella ansiktsuttryck kan kommunicera sin emotionella innebörd och hur i synnerhet hotfulla ansiktsuttryck fångar vår uppmärksamhet.
Emotioner samverkar nära med perception, uppmärksamhet och minne, och påverkar både vår informationshantering och vårt beteende. Vi tycks till exempel uppfatta och uppmärksamma potentiellt hotfull information (som ormar, spindlar eller arga ansikten) effektivare än andra saker, och agerar också snabbare på uppgifter knutna till hotfull information jämfört med annan, icke-hotfull information.
Resultaten visar att framför allt ögonbryn och mun, men även ögonform och blickriktning är viktiga för att förmedla emotionella uttryck. Dessutom tyder resultaten på att information bearbetas utförligt på en omedveten nivå, och att förmedveten igenkänning av information och dess emotionella innebörd i hög grad styr hur vi riktar uppmärksamheten mot olika saker i världen runt oss.
Vilken roll evolutionshistorien spelat för de egenskaper och funktioner som människans olika psykologiska processer har också studerats. Särkilt hur känslor, inverkar på hur vi hanterar och bearbetar information.
I avhandlingens ramberättelse ges en mer utförlig beskrivning (på engelska). Där finns också många illustrationer.
se: http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-556-5/
Avhandlingens titel:
The face of wrath: How facial emotion captures visual attention.
Författare:
Daniel Lundqvist, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
tel. 0709-640 339 eller
mail: daniel@lundqvist.net
Syftet med konferensen är att erbjuda ett metodologiskt mångfasetterat presentations- och diskussionsforum för film- och TV-forskare med ett delat intresse för stjärnstudier.
Tid: 11 – 13 juli
Plats: Aula Magna, Frescati
En av de övergripande frågor som ställs är hur europeiska stjärnsystem och stjärnskap definieras i ljuset av Hollywood, filmstjärnekulturens och -kultens hemort framför andra. Kan de metodval och analytiska kategorier som film- och medieforskare tillämpat på den amerikanska filmindustrin oproblematiskt anammas, eller behöver de omdefinieras utifrån europeiska perspektiv? På vilka sätt profilerar sig en lokal, europeisk stjärnkultur gentemot en globalt dominerande? Och hur gestaltas stjärnstatusen hos de stjärnor som färdats mellan nationellt och internationellt definierade system? Ett antagande är att intresset för europeiska stjärnsystem och dess kringkulturer inte bara utmanar skapandet av Hollywoodstjärnan – som persona och produkt – utan även öppnar för frågor om stjärnan som alkemiskt sammansatt fenomen av industri och kultur i vidare mening. Vilka komponenter kan sägas utgöra stjärnstatusens elementa, och hur framträder de i olika nationella kontexter?
För konferensen ”PEC 4: Methods and Stars” har ett stort antal film- och TV-forskare inbjudits för att tala om sin forskning. Några av de aspekter som kommer att ventileras är:
* individuella stjärnor inom film och TV
*stjärnskap, genus, sexualitet, klass och nationalitet
* stjärnan som auteur
* nationella /internationella produktions- och kulturkontexter
* performanser och kostym
* reception och intertextuella fenomen
De tidigare konferenserna i serien har hållits i University of Warwick, England (1989, 1999) och i Punkaharju, Finland (1996
Har du frågor, så kontakta PEC4@mail.film.su.se
eller gå in på: www.methodsandstars.com
En norsk-svensk studie, ledd av Jesper Lagergren och Magnus Nilsson, båda kirurger och forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset, har publicerats i den ansedda amerikanska tidskriften JAMA. Studien bygger på uppgifter kring drygt 60 000 vuxna kvinnor och män som deltog i två stora hälsokontroller i Norge under 1980- och 1990-talet. Drygt 3 000 eller ungefär var 20e person hade svåra besvär av halsbränna.
Resultaten av studien visar att det finns ett klart samband mellan ökande grad av övervikt och halsbränna, ett samband som är särskilt starkt bland kvinnor. Jämfört med normalviktiga personer löpte kraftigt feta män tredubblad risk och kraftigt feta kvinnor sexdubblad risk för svår halsbränna. Sambandet mellan fetma och halsbränna för kvinnor var starkare före klimakteriet.
En förklaring till könsskillnaden och att sambandet bland kvinnor var starkare före klimakteriet kan vara att det kvinnliga könshormonet östrogen spelar en roll för uppkomsten av halsbränna. Den förklaringen stöds av att kvinnor som fick behandling med östrogen för klimakteriebesvär, i synnerhet om de var feta, mycket oftare än andra kvinnor i samma åldrar hade svår halsbränna. Bland kraftigt feta kvinnor som behandlades med östrogen var svår halsbränna hela 33 gånger vanligare än bland obehandlade normalviktiga kvinnor.
För personer som gått ner i vikt mellan de båda hälsokontrollerna var risken för halsbränna betydligt mindre än för de som låg på samma vikt mellan de två hälsoundersökningarna.
Studien talar för att läkare bör väga fördelar mot nackdelar med östrogenbehandling till klart överviktiga kvinnor som har både klimakteriebesvär och svår halsbränna. Viktnedgång kan rekommenderas till överviktiga som behandling vid halsbränna oavsett kön.
Publikation:
Obesity and estrogen as risk factor for symptomatic gastroesophageal reflux
Nilsson M, Johnsen R, Ye W, Hveem K, Lagergren J.
JAMA (The Journal of the American Medical Association), 290, 2 juli 2003.
För mer information, kontakta:
Docent Jesper Lagergren, Institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet,
tel 08-517 760 12 eller mail: jesper.lagergren@ks.se
Monitoring, Safeguarding and Visualizing North-European Shipwreck Sites: Common European Underwater Cultural Heritage – Challenges for Cultural Resource Management, The Moss Project, is set up with the aim of monitoring, safeguarding, and visualising shipwrecks. The objective is to inform Europeans about our underwater cultural heritage, the significance of it, and the importance of its protection.
The project is based on four shipwrecks, all of which are of great significance from a European point of view. The wrecks are located in the Netherlands, Germany, Sweden, and Finland. The shipwrecks will be presented to the European public in several languages.
The project uses Internet as its most important means of communication. The web site of the project will be in English, Finnish, Swedish, German, Dutch, and Danish. The English version of the site has now been opened and it can be found via the homepage of the National Board of Antiquities in Finland at http://www.nba.fi/internat/moss/eng.htm
The main page of the project is at http://www.nba.fi/internat/moss/index.htm
Kontaktinformation
For more information, please contact Ms Sallamaria Tikkanen, Curator, The Maritime Museum of Finland. Tel +358 9 4050 9057 or +358 50 339 1498, E-mail sallamaria.tikkanen@nba.fi
For the Swedish project please contact
Professor Carl Olof Cederlund
Södertörns Högskola
+46-(0)8-6084201
email:carl-olof.cederlund@sh.se
Den 1 juli får Stockholms universitet en ny ledning fram till den 31 december 2003. Professor Gunnel Engwall träder då in som rektor och professor Henning Rodhe som prorektor. De båda känner väl till universitetets verksamhet. Gunnel Engwall är professor i romanska språk, särskilt franska, och har de senaste nio åren varit prorektor och Henning Rodhe är professor i kemisk meteorologi och dekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten.
– Våra tidigare erfarenheter är en tillgång när vi nu anförtrotts att leda universitetet, säger Gunnel Engwall.
Den nya ledningen kommer att fortsätta arbetet med att förverkliga det som står i Stockholms universitets måldokument och handlingsprogram. Tre områden som kommer att prioriteras är vetenskaplighet, internationalisering och miljöarbete, både inom miljöforskningen och när det gäller praktiskt miljöarbete vid universitetet.
– Vi ser att det finns en stor potential och kunskap och även ett behov av att arbeta mer med dessa centrala frågor, säger Henning Rodhe.
– Bland det första vi ska göra är att fastställa planer för mångfald, lika behandling samt breddad rekrytering. Vi kommer även att så snart som möjligt fatta beslut om lärarnas pedagogiska utbildning och om finansieringen av universitetsbiblioteket, berättar Gunnel Engwall.
Rekryteringen av rektor och prorektor fr o m den 1 januari 2004 fortsätter.
Foton på Gunnel Engwall och Henning Rodhe finns att ladda hem på http://www.insidan.su.se/rektor/
Rektor Gunnel Engwall nås på tfn 16 22 71, e-post rektor@su.se
Prorektor Henning Rodhe nås på tfn 16 43 42, e-post prorektor@su.se
Stockholms universitet är huvudstadens universitet – regionens centrum för forskning och utbildning inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora och juridik. Universitetet har 34 000 studenter och 6 600 medarbetare och omsluter knappt 2,6
Alger
LINKÖPINGS UNIVERSITET: Lars Rahm, prof Tema Vatten, Östersjöns miljö. 013-282554, larra@tema.liu.se
LUNDS UNIVERSITET: Ekologen Lina Wendt-Rasch har visat att bekämpningsmedel kan orsaka algblomning i sjöar. Se nätet http://www.lu.se/info/pm/514_pressm.html
046-222 37 94 eller Lina.Wendt-Rasch@ekol.lu.se
UMEÅ UNIVERSITET: Agneta Andersson, Umeå Marina Forskningscentrum, tel: 090-786 79 75, 786 98 45, e-post: Agneta.Andersson@umf.umu.se,Sten Backlund, institutionen för utbildning i biologi, miljö- och geovetenskap, tel. 090-786 69 23, e-post: sten.backlund@bmg.umu.se
Alkohol
GÖTEBORGS UNIVERSITET: Docent Claudia Fahlke, Psykologiska inst, tel. 031-7734289, e-post Claudia.Fahlke@psy.gu.se. Inriktning: stress och alkohol, personlighetspsykologi och missbruk.
LINKÖPINGS UNIVERSITET: Wayne Jones, adj. prof. rättskemi, alkotester mm. 013-120426, wayne.jones@ibk.liu.se, Preben Bendtsen, univ.lekt socialmedicin, forskning om missbruk. 013-224615, prebe@soc.liu.se
LUNDS UNIVERSITET: Petter Lundborg Centrum för Hälsoekonomi och Samhällsmedicinska institutionen, e-post Petter.Lundborg@smi.mas.lu.se Tel. 046/222 06 56. Doktorerade april 2003 på avhandlingen Risky Health Behaviour among Adolescents, se sammanfattning på nätet http://www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl?db=global&fname=soc_427.html
STOCKHOLMS UNIVERSITET: Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning SoRad, kartlägger bl. a alkoholkonsumtion. Hemsida http://www.sorad.su.se
Allergi och astma
GÖTEBORGS UNIVERSITET: Agnes Wold, Avd för immunologi, tel. 031-3424617, e-post agnes.wold@immuno.gu.se. Prof. Ann-Therese Karlberg, hudallergi, kontaktallergi, Inst för kemi. 031-772 2894 , e-post Ann-Therese.Karlberg@mc.gu.se
LINKÖPINGS UNIVERSITET Olle Zetterström, prof. och chef för allergicentrum vid US, 013-224781, olle.zetterstrom@liu.se, Per Gustafsson, docent barn- och ungdomspsykiatri, 013-224204, per.gustafsson@imk.liu.se
LUNDS UNIVERSITET: Ulla Peterson-Westin mailadress: ulla.peterson-westin@oron.mas.lu.se tel. 040-33 33 75,överläkare i öron- näs o halssjukdomar; spec pollenallergier .Prof. Staffan Skerfving, e-post staffan.skerfving@ymed.lu.se Tel. 046-17 31 70 yrkes- och miljömedicin
http://lucat2000.lu.se/sv/normal/docOP110.rbs?orgnamn=yrkes-+och+milj%F6medicin
UPPSALA UNIVERSITET: Centrum för astmaforskning: professor Per Venge, tel. 018-611 42 46, alt.
070-534 96 46, e-post Per.Venge@clm.uas.lul.se, docent Gunnemar Stålenheim, tel. 018-611 41 23,e-post Gunnemar.Stalenheim@medsci.uu.se, eller barnspecialist Tony Foucard, tel. 018-611 58 84, 018-36 43 51 e-post tony.foucard@kbh.uu.se.
Barn
LUNDS UNIVERSITET: Psykologen Eva Hoff, kreativitet hos barn och t.ex. låtsaskompisar.se : http://www.lu.se/info/pm/554_pressm.html 046-222 86 87 eller e-post Eva.Hoff@psychology.lu.se
Professor Gunvor Andersson, Socialhögskolan, spec. barndom, barn och familj, fosterhem, ”problembarn” och social barnavård som sina specialområden. .E-post gunvor.andersson@soch.lu.se Tel. 046-222 94 09 http://www.soch.lu.se/GA.htmhttp://www.soch.lu.se/GAskrifter.htm
Borrelia mm
GÖTEBORGS UNIVERSITET: Christine Wennerås, Avd klinisk bakteriologi, tel.031- 3424784, e-post , christine.wennerås@microbio.gu.se. Forskning: mikrobiologi, bakteriers roll vid infektion, mm.
LINKÖPINGS UNIVERSITET: Pia Forsberg, prof. Infektionsmedicin, tel. 013-221398, e-post pia.forsberg@imk.liu.se
LUNDS UNIVERSITET: Infektionsläkare Katharina Ornstein, Universitetssjukhuset i Lund, tel 046/17 13 82, e-post Katharina.Ornstein@infek.lu.se.
Djurliv
LINKÖPINGS UNIVERSITET: Per Jensen, prof speciellt husdjurens etologi, 013-281298, perje@ifm.liu.se, Sverre Sjölander, prof. etologi, 013-281748, svesj@ifm.liu.se
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SLU: Prof. Göran Björnhag (lantbrukets djur, sällskapsdjur; djurfysiologi),e-post: Goran.Bjornhag@djfys.slu.se, 018-67 21 28, Prof. Kerstin Uvnäs-Moberg (djurfysiologi), e-post:Kerstin.Uvnas-Moberg@djfys.slu.se, 018-67 28 24, Prof. Kjell Danell, (skoglig zooekologi), e-post:Kjell.Danell@szook.slu.se, tel: 070-374 79 79, Fil.Dr. J-O Helldin (viltbiologi), e-post: Jan-Olof.Helldin@nvb.slu.se,tel: 0581-69 73 08
UPPSALA UNIVERSITET:Evolutionsbiologiska institutionen, prof.em. STAFFAN ULFSTRAND, tel. 018- 471 26 76 , alt 018-10 57 37 e-post staffan.ulfstrand@ebc.uu.se
Djurparker UMEÅ UNIVERSITET: Sofia Åkerberg, historiska studier, intresserar sig för hur människan genom djurparker försökt att avskilja, tämja och inhägna djur/natur. Tel 090 – 786 98 05 E-post: sofia.akerberg@histstud.umu.se
EU/EMU
GÖTEBORGS UNIVERSITET: (EMU) Prof Per Cramér, Juridiska inst: 031-773 1523, e-post: Per.Cramer@law.gu.se, Mattias Erlandsson, Nationalekonomiska inst, 031-773 1343, e-post Mattias.Erlandsson@economics.gu.se, Prof Henry Olsson, Nationalekonomiska inst, specialområde: offentlig ekonomi och arbetsmarknadsekonomi, tel. 031-773 1362, e-post: Henry.Ohlsson@economics.gu.se, Tommy Gärling, vid Psykologiska inst, psykologiska reaktioner på att ändra valuta, tel. 031-773 1881, e-post Tommy.Garling@psy.gu.se, Arne Bigsten, nationalekonomi, tel. 031-773 1358Arne.Bigsten@economics.gu.se, tel. Jan Jörnmark, ekonomisk historia, tel. 031- 773 4441, Jan.Jornmark@econhist.gu.se, Dick Durevall, nationalekonomi, 031-773 1350, Dick.Durevall@economics.gu.se, (EU)Prof. Rutger Lindahl CERGU (Centrum för Europeisk forskning vid GU), tel. 031-773 1245, e-post Rutger.Lindahl@pol.gu.se
KARLSTADS UNIVERSITET: Hans Svanberg, nationalekonom, ekonomiska och tekniska sidorna av ett medlemsskap. Tel. 0570-531 43 eller 070-22 99 648
LINKÖPINGS UNIVERSITET Geoffrey Gooch, prof i statsvetenskap, tel. 013-282546, geogo@eki.liu.se
LUNDS UNIVERSITET: Professor Magnus Jerneck, Statsvetenskapliga inst. Föreståndare för Centrum för Europaforskning:Maktfrågor, integrationsteori, transnationella kontakter och vägar för inflytande. E-post magnus.jerneck@svet.lu.se Tel. 046-222 97 77
http://www.svet.lu.se/Staff/Personal_pages/Magnus_jerneck/Magnus_jerneck.html
STOCKHOLMS UNIVERSITET: EMU professor Lars Calmfors, tel. 08-16 30 76, e-post lars.calmfors@iies.su.se, el prof. Harry Flam, tfn 08-16 30 67 , e-post harry.flam@iies.su.se
EU, svensk politik, m.m.prof. Tommy Möller, tfn 16 22 11 , e-post tommy.moller@statsvet.su.se,
docent Ulrika Mörth, tel 08-674 74 16 , e-post ulrika.morth@statsvet.su.se
UPPSALA UNIVERSITET: Prof. Sverker Gustafsson, Statsvetenskapliga inst. nås sommartid via e-post och mobiltelefon: 0704-25 08 69,sverker.gustavsson@statsvet.uu.se
Fiskars liv och beteende
GÖTEBORGS UNIVERSITET: Jens Bjelvenmark, Kristinebergs marina forskningsstation, fiskars beteende och ekologi, tel. 0523-18557 och e-post jens.bjelvenmark@kmf.gu.se.
JOHAN MODIN, Inst för marin ekologi, Kristinebergs marina Forskningsstation, fiskbestånd fiskfångster, torsk mm, tel. 0523- 185 97 och e-post johan.modin@kmf.gu.se
KARLSTADS UNIVERSITET: Larry Greenberg, professor i biologi, Forskar om fisk i rinnande vatten, lek mm. Tfn 0553-413 12, 070-204 13 12 eller 054-700 15 43.
UMEÅ UNIVERSITET: Lennart Persson, tel. 090-786 6316, institutionen för ekologi och geovetenskap, e-post: lennart.persson@eg.umu.se
UPPSALA UNIVERSITET: insjöfisk och kräftor, Erkenlaboratoriet, tel. 0176-22 90 00 alt. 22 90 70, forskare Ulf Lindqvist,0176-22 90 65
Fjärilar
GÖTEBORGS UNIVERSITET: Univ lektor Hans Ryberg, Fysiologisk botanik, 031-7732623-2527, e-post Hans.Ryberg@fysbot.gu.se
LINKÖPINGS UNIVERSITET Karl-Olof Bergman, universitetslektor i biologi, speciellt artrikedom och bevarandeekologi.
Flora och fauna – utrotningshotade arter, naturvård
GÖTEBORGS UNIVERSITET: Thomas Appelqvist, Systematisk botanik vid Botaniska inst, tel. 031-7732656, e-post thomas.appelqvist@systbot.gu.se..
UMEÅ UNIVERSITET, Stig-Olof Holm, institutionen för utbildning i biologi, miljö- och geovetenskap, tel. 090-786 55 46e-post: stig-olof.holm@eg.umu.se
Fåglar
GÖTEBORGS UNIVERSITET: Prof. Malte Andersson, Zoologiska inst, tel. 031-7733695 e-post Malte.Andersson@zool.gu.se. Uno Unger ,ekologisk zoologi, fågelarter, tel. 031-7733656, e-post Uno.Unger@zool.gu.se Prof. Ulla Lindhe, zoomorfolog, specialitet flygteknik, 031-7733891, e-post Ulla.Lindhe@zool.gu.se.
UMEÅ UNIVERSITET: Olle Söderström, biologi, miljö- och geovetenskap, tel: 090-786 77 23, e-post: olle.soderstrom@bmg.umu.se, Frank Johansson, institutionen för ekologi och geovetenskap, tel: 090-786 6637, e-post: frank.johansson@eg.umu.se, Per Ekerholm, institutionen för ekologi och geovetenskap, tel: 090-786 5267, e-post: per.ekerholm@eg.umu.se, Birger Hörnfeldt, institutionen för ekologi och geovetenskap (pärluggla), tel: 090-140 907, e- post: birger.hornfeldt@eg.umu.se
Fästingar och insekter
LUNDS UNIVERSITET: Univ. Lekt. Johan Berglund, universitetslektor, Universitetssjukhuset i Malmö)
Tel: 0454-840 40 , E-adress: Johan.Berglund@smi.mas.lu.se
KTH: Anna-Karin Borg Karlsson, tel. 08-790 8449, 0739-681255, e-post akbk@kth.se (skydd mot fästingar och mygg)
UMEÅ UNIVERSITET: Christer Larsson, Institutionen för molekylärbiologi, fästingspridda sjukdomar, e-post: christer.larsson@micro.umu.se, tel. 090-785 6739, 6736 (lab)
UPPSALA UNIVERSITET: Prof. Thomas Jaenson (fästingar och andra blodsugande insekter, mygg, knott mm) tel. 018-471 64 72 , 018-32 11 78, fax 018-471 64 57, e-post thomas.jaenson@ebc.uu.se.
Idrott , kost mm:
UMEÅ UNIVERSITET: Kognition, emotion och motivation i sport .Bo Molander, professor, psykologi.090-786 64 10,e-post bo.molander@psy.umu.se Se även Idrottshögskolan: http://www.umu.se/samfak/idrottshogskolan/forskning/index.html
VÄXJÖ UNIVERSITET: Bill Sund, docent i historia: idrottshistoria, idrottens
professionalisering, idrotten som marknad samt spelaragenter. E-post:Bill.Sund@svi.vxu.se,
tel. 0470-70 80 10
Insekter:
UMEÅ UNIVERSITET, Anders Nilsson, institutionen för utbildning i biologi, miljö- och geovetenskap, tel: 090-786 51 84, e-post: anders.nilsson@bmg.umu.se, Tommy Olsson, institutionen för utbildning i biologi, miljö- och geovetenskap, tel: 090-786 51 69, e-post: tommy.olsson@bmg.umu.se, Johannes Bergsten, ekologi och geovetenskap, insekter, allmänt.090-786 52 67. E-post johannes.bergsten@eg.umu.se
Irak
LUNDS UNIVERSITET: Borhanedin Yassin, historiska inst. Tel 046/222 79 18, e-post Borhanedin.Yassin@hist.lu.se, Magnus Persson, historiska inst. Tel 046/222 79 58, Magnus.Persson@hist.lu.se
Islam LUNDS UNIVERSITET: Jan Hjärpe, professor i islamologi, tel 046/222 97 53 Jan.Hjarpe@teol.lu.se
Jonas Svensson, univ.lektor i islamologi, tel 046/222 43 29 Jonas,Svensson@teol.lu.se
Leif Stenberg, speciellt Mellersta Östern tel 046/222 90 43 Leif.Stenberg@teol.lu.se
UMEÅ UNIVERSITET Islam och politiska rörelser, Malin Wimelius, doktorand, institutionen för statsvetenskap, Tel: 090 – 786 52 32. E-post: malin.wimelius@pol.umu.se Jordgubbar för allergiker
LUNDS UNIVERSITET: Rikard Alm, Lunds universitet, 046-2224872, 0736-931055, rikard.alm@biokem.lu.se (Projektet bedrivs i samarbete med SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, och finansieras av FORMAS)
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET,SLU Birgitta Svensson (jordgubbar & andra bär), e-post:
Birgitta.Svensson@hvf.slu.se, tel. 0500-43 64 39
Jordbävningar, jordskalv
UPPSALA UNIVERSITET: Avdelningen för seismologi, prof.em. Ota Kulhanék tel. 018-471 14 71, e-post Ota.Kulhanek@geo.uu.se, docent Ronald Arvidsson, tel. 018-471 14 75,
e-post ronald.arvidsson@geo.uu.se
Konsumentfrågor
GÖTEBORGS UNIVERSITET : Univ lektor Karin Ekström, Företagsekonomiska inst, tel. 031-7731480, e-post karin.ekstrom@handels.gu.se.
Lantbruk
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, SLU: Lars Ohlander (Växtodling), e-post:
Lars.Ohlander@evp.slu.se, 018-67 14 46, Konsulent Björn Andersson (potatis – växtskydd), e-post:
Bjorn.Andersson@evp.slu.se, 018-67 16 17, Doc. Roland Sigvald (växtskydd), e-post: Roland.Sigvald@evp.slu.se, 018-6723 66, Statsagronom Håkan Fogelfors (ogräs, växtodling), e-post:
Hakan.Fogelfors@evp.slu.se, 018-67 14 00
Läkeväxter
UPPSALA UNIVERSITET: Medicinalväxter, naturläkemedel, Avdelningen för farmakognosi, lektor JAN BRUHN, tel. 018-50 20 60 alt. 50 20 40, 070-897 27 68, e-post bruhn@inbio.se
Malignt melanom
GÖTEBORGS UNIVERSITET: Prof. Olle Larkö, Sahlgrenska Akademien, Avd för dermatologi och venerologi, tel. 031-3421651 och e-post Olle.Larko@derm.gu.se.
LINKÖPINGS UNIVERSITET Inger Rosdahl, prof.i dermatologi. 013-222560, inger.rosdahl@hud.liu.se
LUNDS UNIVERSITET:Johan Westerdahl, docent, överläkare,Tel: 046-17 20 40 , e-post Johan.Westerdahl@kir.lu.se
Mellanöstern: Israel Palestina
GÖTEBORGS UNIVERSITET: Mikael Schulz (lektor, prefekt), Inst för fred och utvecklingsforskning, tel. 031- 7731380 och e-post m.schulz@padrigu.gu.se, Mikael Baaz, Inst för fred- och utvecklingsforskning, tel. 031-7734326 och e-post mikael.baaz@padrigu.gu.se
LINKÖPINGS UNIVERSITET Anders Jägerskog, Tema Vatten, doktorerar på vattenförsörjningens roll i Palestinakonflikten. 013-286672, andja@tema.liu.se
LUNDS UNIVERSITET: Univ.lektor Karin Aggestam , Statsvetenskapliga inst. E-postKarin.Aggestam@svet.lu.se Tel. 046 -222 49 23 Disputerat på av om Israel-Palestina-konflikten. Läs om den på nätet:
http://www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl?db=global&fname=soc_194.html
UPPSALA UNIVERSITET; Institutionen för Freds- och konfliktforskning, prof. PETER WALLENSTEEN, tel. 018-471 23 52,, e-post Peter.Wallensteen@pcr.uu.se
Se även FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut: www.foi.se
Mygg och knott
LINKÖPINGS UNIVERSITET Jan Landin, univ. lekt biologi, 013-281238, janla@ifm.liu.se
Elisabeth Lundkvist, doktorand, 013-281296, elilu@ifm.liu.se
UMEÅ UNIVERSITET: Björn Malmqvist, institutionen för ekologi och geovetenskap, Telefon : 090-786 68 74, e-post: Bjorn.Malmqvist@eg.umu.se
Natur- och miljövård:
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET: SLU: Prof. Lena Gustafsson (naturvårdsbiologi),
e-post:Lena.Gustafsson@nvb.slu.se, tel: 018- 67 27 47,
Prof. Helene Lundkvist (ekologi och miljövård), e-post:Helene.Lundkvist@eom.slu.se, tel: 018-67 24 52, Prof. Kevin Bishop (miljöanalys), e-post: Kevin.Bishop@ma.slu.se, tel:018-67 31 31
Natursyn
LUNDS UNIVERSITET: Prof Orvar Löfgren, Etnologiska inst. leder ett projekt om svenskens natursyn och landskapsuppfattning. Tel 046/222 04 58 och e-post Orvar.Lofgren@etn.lu.se, hemsida www.etn.lu.se/~orvar/
Nickelallergi (bl. a risker med piercing) UMEÅ UNIVERSITET:, Dermatologen Berndt Stenberg, e-post: Berndt.Stenberg@dermven.umu.se, Tel. 90-785 20 57, 090-785 89 62 Hemsida för forskningsprojektet http://www.umu.se/phmed/dov/nickel/
Ormar
GÖTEBORGS UNIVERSITET :Prof. Claes Andrén, Zoologiska inst, tel. 031-7733659, mobil 0707-715361, e-post claes.andren@zool.gu.se
Rök, grill, vedeldning
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA: Jennica Kjällstrand, Kemisk miljövetenskap, tel. 031-18 44 56, jennica@kmv.chalmers.se, Maria Olsson, Kemisk miljövetenskap, tel. 031-772 3005, mariao@kmv.chalmers.se, Göran Petersson, Kemisk miljövetenskap, tel. 031-772 2998, goranp@kmv.chalmers.se
MITTHÖGSKOLAN; Anders Jonsson, Miljökem/Miljövetenskap, tel. 063-165765,
070-585 2972, Anders.P.Jonsson@mh.se
VÄXJÖ UNIVERSITET ; Prof. Björn Zethraeus (vedeldning,pellets mm), tel. 0470/70 87 38
Bjorn.Zethraeus@ibp.vxu.se
Sex
UPPSALA UNIVERSITET: Preventivmedel, ungdomars och studenters sexvanor: universitetslektorn och barnmorskan TANJA TYDÉN, tel. 471 66 46 eller 070-877 77 68, e-post tanja.tyden@vard.uu.se
Shopping
LUNDS UNIVERSITET: Cecilia Fredriksson, Etnologiska institutionen, avhandl.om Shopping som livsstil. Tel: 046-222 30 28 , Cecilia.Fredriksson@etn.lu.se
Sammanfattning http://www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl?db=global&fname=hum_55.html
Skilsmässor
STOCKHOLMS UNIVERSITET:Michael Gähler, tel. 08-16 26 40, e-post michael.gahler@sofi.su.se
Sjöar, gödning, försurning, plankton, m.m.
LINKÖPINGS UNIVERSITET Lars Rahm, se alger
UMEÅ UNIVERSITET: Ingemar Renberg, institutionen för ekologi och geovetenskap (Ekologisk miljökonsekvensanalys), tel: 090-786 6029, e-post: ingemar.renberg@eg.umu.se
UPPSALA UNIVERSITET: Erkenlaboratoriet, docent Kurt Pettersson, tel. 0176-22 90 00 eller 22 90 70, e-post Kurt.Pettersson@ebc.uu.se
Skog
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, SLU : Prof. Arne Albrektsson (skogsskötsel), e-post:Arne.Albrektsson@ssko.slu.se, tel 090-786 58 61, Prof. Eva Sundberg (skogsgenetik), e-post: Eva.Sundberg@vbsg.slu.se, tel:018-67 23 86, Prof. Bengt Kriström (skogsekonomi), e-post: Bengt.Kristrom@sekon.slu.se, tel: 090-786 61 47
UMEÅ UNIVERSITET: Per-Anders Essén, institutionen för ekologi och geovetenskap, tel. 090-786 5523, e-post: per-anders.esseen@eg.umu.se
Solsting, hjärnan och värmestress:
UPPSALA UNIVERSITET: Institutionen för medicinsk cellbiologi, prof. Jan Westman, tel. 018-471 43 78, e-post Jan.Westman@medcellbiol.uu.se
Stjärnor och himlafenomen
LINKÖPINGS UNIVERSITET Lennart Samuelsson, fysiklektor, föreståndare för Landeryds observatorium, les@ifm.liu.se
UMEÅ UNIVERSITET: Patrik Norqvist, institutionen för fysik, tel. 090 – 786 5031, e-post: patrik.norqvist@space.umu.se, Michael Bradley, institutionen för fysik, tel. 090-786 50 45, e-post: michael.bradley@physics.umu.se , Anders Kastberg, institutionen för fysik (ljusfenomen i naturen), tel. 090-786 67 18, e-post: anders.kastberg@physics.umu.se
Svampar
UMEÅ UNIVERSITET: Britt-Marie Westerberg, institutionen för utbildning i biologi, miljö- och geovetenskap, tel. 090-786 56 75 , e-post: bian.westerberg@bmg.umu.se
Elisabeth Bååth, institutionen för utbildning i biologi, miljö- och geovetenskap, tel: 090-786 79 11, e-post: elisabeth.baath@bmg.umu.se
Sömn och sömnstörningar
LINKÖPINGS UNIVERSITET: Ulla Edéll-Gustafsson, universitetslektor, omvårdnadsforskning, 013-227788, ulla.edell-gustafsson@hul.liu.se
Eva Svanborg, prof klinisk neurofysiologi, 013-222030, Eva.Svanborg@liu.se
UPPSALA UNIVERSITET: Enheten för psykiatri, Akademiska sjukhuset, doktor Jan Erik Broman, minicall 0740-30 20 56, e-post jan-erik-broman@uasp.psyk.uu.se
Turism
GÖTEBORGS UNIVERSITET: Kent Persson, Handelshögskolan, regionala konkurrensstrategier med fokus på turistbranschen, tel. 031-7731391 och e-post Kent.Persson@geography.gu.se.
HÖGSKOLAN DALARNA, prof.Lars Hultkrantz, tel.0243-736 78 ,0707-38 41 24, e-post Lars.Hultkrantz@du.se
KARLSTADS UNIVERSITET: Thomas Blom, kulturgeograf, morbida trender i turistnäringen. Varför besöker vi platser där kända människor har dött och begravts? Har även myntat begreppen mytturism och symbolturism. Tfn 070-595 47 85, e-post Thomas.Blom@kau.se.
Se även turismforskningsinstitutet ETOUR vid MITTHÖGSKOLAN: www.etour.se
Trafiksäkerhet
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA: Per Lövsund, prof. i trafiksäkerhet, e-post pelo@mvd.chalmers.se tel. 0703-088630 under hela sommaren. Från midsommar och tre veckor framåt även 0430-20719, 031-772 36 42, pelo@mvd.chalmers.se
KARLSTADS UNIVERSITET: Per Widén, docent i biologi, Forskar bl. a. om vilt och trafik. Tel. 054-57 25 09 eller 070-660 65 37, e-post Per.Widen@kau.se
LINKÖPINGS UNIVERSITET Lennart Strandberg, prof. i färdsäkerhet, f d elittävlingsförare. 011-363311, lenst@itn.liu.se
UPPSALA UNIVERSITET: Institutionen för psykologi, psykolog PER-ARNE RIMMÖ, tel. 018-471 21 36, 018-40 01 98, 070-399 45 46, e-post Per-Arne.Rimmo@psyk.uu.se
Se även VTI, Väg- och transportforskningsinstitutet: www.vti.se
Trädgårdsväxter
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, SLU: Maj-Lis Pettersson (allmänt, växtskydd), e-post:
Maj-Lis.Pettersson@entom.slu.se, 018-67 23 47
Birgitta Svensson (jordgubbar & andra bär), e-post:Birgitta.Svensson@hvf.slu.se, 0500-43 64 39
Valtal, politik mm
VÄXJÖ UNIVERSITET: Tom Bryder, professor i politologi. Ämne: politisk psykologi, politisk
retorik, humor i politiken, politisk konst. E-post:Tom.Bryder@svi.vxu.se, telefon: 0470-70 84 76
Vatten, grundvatten, flöden i vattendrag
UMEÅ UNIVERSITET: BJÖRN MALMQVIST, prof. vid Inst. för ekologi och
geovetenskap, leder ”Stream ecology group” (rinnande vatten), e-post:
bjorn.malmqvist@eg.umu.se, tel. 090 – 786 6874 , även CHRISTER NILSSON, prof. vid Inst för ekologi och geovetenskap, e-post:Christer.Nilsson@eg.umu.se, tel. 090-786 60 03
Vindkraft
CHALMERS: Ola Carlsson, Institutionen för elteknik, tel. 031-772 1637, ola.carlson@elkraft.chalmers.se
UMEÅ UNIVERSITET: Anders Lundin, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, tel: 090-786 99 34, e-post: anders.lundin@adm.umu.se
Växthuseffekt
Chalmers: Christian Azar, Institutionen för fysisk resursteori, tel. 031-772 3132 frtca@fy.chalmers.se
Göran Berendes, Institutionen för fysisk resursteori, tel. 031-772 31 48, fax 031-772 31 50,
frtgb@fy.chalmers.se.
Åska, blixtnedslag
CHALMERS: Jörgen Blennow, Elteknik, tel. 031-772 1625, Fax. 031-772 1617
jorgen.blennow@elkraft.chalmers.se
UPPSALA UNIVERSITET: Avdelningen för elektricitetslära och åskforskning. Prof. Vernon Cooray, Tel. 018-471 58 09, mobil 070-425 0326, e-post vernon.cooray@hvi.uu.se. Se också t.ex. ”Grundläggande kunskaper om åskskydd” på institutionens hemsida, http://www.hvi.uu.se
MED VÄNLIG HÄLSNING FRÅN:
ExpertSvar, ett samarbetsprojekt mellan Vetenskapsrådet och:
Chalmers tekniska högskola
Göteborgs universitet
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Jönköping
Högskolan i Trollhättan-Uddevalla
Karlstads universitet
Karolinska institutet
KTH Kungliga tekniska högskolan
Linköpings universitet
Luleå tekniska universitet
Lärarhögskolan i Stockholm
Lunds universitet
Mälardalens Högskola
Stockholms universitet
Sveriges lantbruksuniversitet SLU
Södertörns högskola
Umeå universitet
Uppsala universitet
Växjö universitet
Örebro universitet
Forskande myndigheter i samarbete med ExpertSvar:
FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
IFAU Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
Etour-European Tourism Research Institute
SIS Statens institutionsstyrelse
SSI Statens strålskyddsinstitut
Vårdalsstiftelsen
Internationella expertnätverk i samarbete med ExpertSvar:
Informationsdienst Wissenschaft, IDW
ProfNetGlobal, USA
AlphaGalileo,London
Vi vänder oss till högstadie- och gymnasielärare som gör betydelsefulla insatser för att främja naturvetenskap i skolan och som har ett intresse och engagemang för forskning i polarområdena. Stipendiet består i deltagande i en forskningsexpedition till den svenska stationen Wasa i Dronning Maud Land, Antarktis. Expeditionen är planerad att pågå från slutet av januari till mitten av februari 2004. Läraren deltar som medarbetare i flera av de pågående forskningsprojekten och får en unik inblick i forskningens villkor i spännande miljöer, vilket vi hoppas ska vara inspirerande.
Polarforskningssekretariatet bekostar resa och uppehälle för stipendiaten. Vidare förutsätter vi att stipendiaten deltar i en obligatorisk veckolång glaciärkurs vid Tarfala i Lappland under vecka 37 i september 2003. Det krävs också att stipendiaten genomgår en hälsoundersökning före denna kurs.
Kontaktinformation
Mer information och ansökningsblanketter finns på Polarforskningssekretariatets webbplats: http://www.polar.se/aktuellt/polarstipendiet_2003.html. Läs också om Mats Pettersson, lärarstipendiat 2001/2002 och hans upplevelser på Sydpolen på www.angered.educ.goteborg.se/polar/index.html. Ytterligare information lämnas av informationssekreterare Sofia Rickberg, telefon 08-673 97 25 eller e-post sofia.rickberg@polar.se.
Metaller sitter vanligtvis hårt bundna till partiklar i jorden. För att lyckas med marksanering måste metallerna komma i rörelse så att de kan transporteras ut ur den förorenade jorden. Jessika Hagberg har studerat hur svampar från metallförorenad jord påverkas av höga koncentrationer av tungmetaller och funnit att svamparna inverkar på vissa tungmetaller på ett sätt som gör dem användbara vid marksaneringsarbete.
-Om svamparna får tillräckligt mycket näring utsöndrar de höga halter organiska syror i en slags självförsvarsmekanism mot metallerna, säger Jessika. Olika syror påverkar metalljonerna på olika sätt. En del syror gör så att metallerna blir mer rörliga och då kan man tvätta ur dem ur marken. Att i framtiden kunna använda svampar för att rena jordar med höga halter kvicksilver, bly och kadmium är ett mycket miljövänligt sätt att marksanera. Men en del forskningsarbete återstår. Svamparnas utsöndringsförmåga av syror har inte studerats ute i riktiga jordar ännu och fler svampars förmåga att utsöndra organiska syror återstår att undersöka.
För att göra dessa undersökningar har Jessika utvecklat en relativt ny analysteknik, kapillärelektrofores. Tekniken lämpar sig väldigt bra för att kunna studera organiska syror, eftersom den är snabb, kräver små provvolymer och kan göra tillförlitliga mätningar trots förekomst av många störande joner.
För mer information kontakta Jessika Hagberg på tel 019-30 36 04 eller 0731-50 34 34.
Foto på Jessika Hagberg finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats på adressen http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#hagberg
Bagerijäst var den första organismen vars genetiska kod sekvenserades 1996. Idag är människans genetiska kod också känd. Varför fortsätter då forskarna att intressera sig för jäst?
Jäst är en svamp, hela organismen består av endast en cell. Till storleken är den lite större än en bakterie. Om man jämför jästen med människan som har många miljarder celler så kan jästen anses vara en primitiv organism. Trots det har jästcellen och celler från människokroppen mycket gemensamt. Därför kan jästcellen användas som ett modellsystem; eftersom den liknar människans celler men är mycket enklare att studera.
Sekvenseringen av den genetiska koden eller genomet som det också kallas består enbart av en sträng bokstäver A, G, C och T. Bokstävernas ordning bestämmer hur proteiner formas och hur cellen eller en organsim i slutändan ska se ut och uppföra sig. Det är av yttersta vikt att försöka utröna denna information ur bokstavssträngen. Jästens bokstavssträng består av 12 500 000 bokstäver, vilket är en tusendel av den för människan. Genom att studera jäst hoppas forskarna i framtiden kunna ge svar på frågor om människan.
Jästforskare utvecklar många nya verktyg för att tolka genomets funktioner. Under konferensen kommer ny teknik att demonstreras och diskuteras. Exempelvis kommer forskaren Trisha Davis från Washington University i Seattle att visualisera organisationen inom jästcellen, vilken är otroligt komplex trots att cellen är så liten. Ännu mer faschinerande är kanske den avancerade mikroskopin som gör det möjligt att följa proteiners rörelser och interaktion. Genom att se rörelser och interaktion kan forskarna också lära sig mer om hur cellerna fungerar.
Pionjärer som Robert Mortimer från Berkeley odlade jäst på 50-talet för att underlätta laboratoriestudierna. Mortimer som nu är i 70-årsåldern är fortfarande aktiv och kommer att delta i konferensen. Han gjorde jästens första genetiska karta och genom det satte han ut de första landmärkena inom jästforskningen. Och efter 50 år är jäst fortfarande högaktuellt inom forskningen.
Konferensen med 40 plenarföreläsningar, 20 workshops och omkring 800 postrar äger rum i Göteborg Convention Centre. Konferensen i Göteborg är den tjugoförsta av sitt slag och större än de tidigare. Den stödjs av bland annat Europeiska kommissionen.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/yeast2003.shtml
För ytterligare information kontakta:
Professor Stefan Hohmann
Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 2595
E-post: hohmann@gmm.gu.se
Webbplats: http://www.yeast2003.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Margret Benedikz har i sin doktorsavhandling, som hon lade fram i höstas, visat att Carters textuella möte med Sade har varit en bestående del av hennes utveckling som författare och feminist. Carters dialog med Sade förekommer under mittperioden av hennes författarskap där hon börjar skriva på ett påtagligt mer experimentellt och surrealistiskt sätt. Denna mittperiod behandlas som en övergång från ett mer konventionellt realistiskt skrivande i de tidiga verken till ett mer karnevaleskt och humoristiskt skrivande i hennes sista verk.
Carters möte med Sade präglas av en insikt om att han representerar det patriarkaliska i dess mest extrema form. Men paradoxalt nog är det just det extrema i hans skildringar som visar på det destruktiva i de konventionella könsrollerna. Carter använder sig av denna Sades insikt men går ändå ett steg vidare än han i sina litterära skildringar. Hon granskar och parodierar det förödande maskulina begäret samtidigt som hon stör och förgör den maskulina överhöghetens arena. I ständig kontrast till det maskulina skildras och utforskas det feminina i en kulturell och social kontext. Kvinnligheten framställs här abstrakt som en upplärd roll som måste läras in genom att ”citera” eller repetera beteendemönster och upprepa kvinnliga normer. Men Carter understryker samtidigt att etablerade mönster kan brytas genom att störa och felcitera befintliga kulturella normer, konventioner och texter.
Även om Carters prosa representerar och upprepar våldsamheter uppvägs detta av en litterär granskning av möjligheten till förändring. I den sista novellsamlingen under Carters mittperiod, ”The Bloody Chamber”, söker hon en arena där manlighet och kvinnlighet, jaget (the self) och den andre (the other) kan mötas som jämlika. Detta trevande rum är det mest ambitiösa av Carters projekt då det ifrågasätter inte bara jagets konstruktion och överlägsenhet, utan också jaget i relation till den andre. Denna arena framhäver därför frågor om etik, inte bara feministisk etik utan om varandets etik.
Doktorsavhandlingens titel: Storming the Sadeian Citadel: Disturbing Gender in Angela Carter’s Fiction of Transition
Margret Benedikz kan nås på 08-16 43 05, 0707-15 61 76, margret.bendikz@english.su.se
Margret Benedikz kommer att medverka i Forskardagarna 16 – 18 oktober.
Anledningen är den så kallade magnuskraften som kröker banan hos en roterande kropp, till exempel en fotboll. Bollspelare känner till den kraften intuitivt men i gas tunnare än vår egen atmosfär skulle deras intuition vilseleda dem eftersom KTH-forskarna har visat att magnuskraften i tillräckligt tunn luft får motsatt riktning.
– Att kraften går i motsatt riktning är helt oväntat och effekten kan vara viktig för hur ytterst små kroppar rör sig i förtunnade gaser eller högt uppe i atmosfären, säger Lars Söderholm vid institutionen för mekanik på KTH.
Tillsammans med kollegorna Karl Borg och Hanno Essén har han gjort upptäckten om magnuskraftens förändring i tunna gaser genom att ge sig i kast med ett fält inom gasteorin som av många internationellt ansetts färdigtröskat. Lars Söderholm menar att resultatet av den här grundforskningen framför allt innebär ett bidrag till kunnandet inom nanovetenskapen. Det kan också vara väsentligt i astrofysikaliska sammanhang för till exempel mikrometeoriter.
KTH-forskarna har tittat på exempel när gasen är tillräckligt tunn eller kroppen tillräckligt liten, vilket innebär att gasmolekylerna färdas en lång sträcka mellan sina kollisioner med varandra, i jämförelse med kroppens storlek.
– Man kan då få resultaten med hjälp av penna och papper. Några tunga datorberäkningar har inte behövts. Men för att sedan utforska andra gastätheter behöver förstås också vi göra tunga beräkningar, säger Lars Söderholm.
Resultaten presenterades i artikeln ”Force on a spinning sphere moving in a rarefied gas” i den vetenskapliga tidskriften Physics of Fluids tidigare i år, och har också publicerats på www.nature.com
Kontaktinformation
Mer information: Lars Söderholm, 08-790 7152, e-post: lhs@mech.kth.se
Arbetet utförs inom forskningsprojektet Ekologisk återhämtning av Vindel- och Piteälvarna (EVP), som är ett samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet startade år 2002 och leds av Christer Nilsson, professor i landskapsekologi vid Umeå universitet. I början av år 2005 ska projektet vara avslutat.
Vindel- och Piteälvarna användes för flottning under mer än ett sekel tills flottningen avvecklades 1976 respektive 1980. Under tiden hade älvarna successivt förändrats för att passa flottningens behov. Ingen kan idag säga exakt hur älvarna såg ut före flottningsepoken. Slutresultatet är dock att älvarnas vattenföring har ändrats och älvfårorna rätats ut, smalnats av och bottenrensats. Detta innebär att älvarna blivit sämre på att hålla kvar vatten och näring och förhållandena för det ursprungliga växt- och djurliv har försämrats.
Återställningsarbetet innebär att många av flottledskonstruktionerna såsom stenkistor och stenvallar avlägsnas och stenblocken läggs tillbaka på bottnarna. Detta arbete gör älvarna bredare och grenigare. Älvarna blir dessutom bättre på att hålla kvar vatten och näring, till nytta för mångfalden och produktionen av växter och djur. Bland annat förväntas fisket bli bättre. Inom forskningsprojektet ingår en uppföljning av de ekologiska reaktionerna på älvåterställningen. Projektet ska också ta fram en handbok om älvåterställning efter flottning. Förhoppningen är att den boken ska kunna användas även i andra flottningspåverkade vattendrag.
Forskningsprojektet omfattar flottningshistoria, geologi, hydrologi, landskapsekologi, och organismbiologi (framförallt för växter, insekter och fiskar). Ägare till projektet är Älvsbyns kommun och finansieringen sker via Naturvårdsverket genom ett lokalt investeringsprogram.
Fältarbetet i sommar har redan inletts och kommer att pågå till i slutet av september. Den mest intensiva perioden förväntas bli juli och augusti. Fältarbetet berör stora delar av älvarna. I Vindelälven är biflödena Gargån och Bjurbäcken viktiga. I Piteälven omfattas huvudsakligen huvudfåran i mellersta delarna av älven.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Christer Nilsson, professor i landskapsekologi
Telefon: 090-786 60 03, 070-66 44 762
E-post: christer.nilsson@eg.umu.se
http://www.eg.umu.se/river/ripecol.html
