Konst och design är två närliggande men ändå skilda begrepp. För att se god konst vallfärdar vi till museer och gallerier medan design är något som vi omger oss med i vår vardag. En väl utformad stol eller en trevlig tapet må vara aldrig så vacker eller funktionell, men de flesta skulle inte kalla dem för konst (möjligen konsthantverk). Underförstått förutsätts det att konst har ett värde som inte ska sammanblandas med vardagslivets banaliteter. Det anses till exempel inte riktigt fint att välja tavlor för att matcha färgen på soffan eller mattan hemma i vardagsrummet (konstkritiker under 1900-talet har till och med använt ’vardagsrumskonst’ som skällsord). Den konst som får mest uppmärksamhet idag är sällan tänkt för det privata hemmet. Tvärtom har bildkonsten under de senaste hundra åren blivit allt mer anpassad till utställningsrummets speciella villkor – tavlorna har växt i format och tanken bakom en installation är väl knappast att pryda matsalen.

Men under artonhundratalets senare del gjorde man inte samma åtskillnad mellan heminredning, dekorationer, ornament, inredningsdetaljer och konst. Tvärtom sågs interiören ofta som ett slags personligt museum där konst, prydnader, fotografier, an-tikviteter och förgyllda möbler utgjorde en konstnärlig helhet.

I avhandlingen undersöker Celia Aijmer hemmets betydelse i tre romaner av Henry James: The Portrait of a Lady (1908), The Ambassadors (1903) och The Wings of the Dove (1902). Studien visar att i dessa tre romaner ersätts det nära sambandet mellan konst och hem av ett slags idealiserad ‘hemlöshet’ där huvudpersonerna, som brottats mot föråldrade konventioner och lögner dolda bakom konstnärliga interiörer, till slut ställer sig fria från det fängslande hemmet. Syftet är dels att belysa en viktig tematik i James författarskap, men också att i ett vidare perspektiv belysa hur det abstrakta konst- och estetikbegrepp vi är vana vid ingår i ett historiskt sammanhang där synen på hemmet spelar en avgörande roll.

Avhandlingens titel: Houses of Fiction. Henry James and the Art of Homelessness.
Disputationen äger rum lördagen den 14 juni 2003 kl. 10.15
Opponent: Professor Gert Buelens
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Celia Aijmer, tel. 031-773 1786 (arb.), 031-84 53 78 (hem),
e-post celia.aijmer@eng.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se

Kommuner, rektorsområden och alla skolor ska ha planer för att förebygga och åtgärda mobbning, men många håller för låg kvalitet för att fungera.

I Arne Forsmans doktorsavhandling ”Skolans texter mot mobbning – reella styrdokument eller hyllvärmare?” med vilken han disputerar den 18 juni, framkommer bland annat att vissa av de handlingsplaner mot mobbning som tagit fram i Norrbottens kommuner inte har den kvalitet som krävs för att de ska fungera som goda styrdokument för att förhindra och åtgärda mobbning mellan elever i skolan.

Skolan visar litet intresse att utnyttja de resurser som olika samhällsorganisationer mot mobbning har att erbjuda. Det finns brister i rutinerna rörande registrering av mobbningsfall och det finns all anledning att anta att mörkertalet är stort.

Arne Forsmans slutsatser är att:

* skolverkets och kommunernas uppföljning och kontroll av mobbning inte fungerar tillfredsställande, samt att

* skolpolitiker, skolpersonal och blivande lärare behöver lära sig mer om mekanismerna bakom mobbning.

Arne Forsman är född och uppvuxen i Jokkmokk, är utbildad psykolog och har sina ”rötter” inom barnpsykiatrin. Har i 20 års tid arbetat inom PBU, på barnmedicinsk klinik, inom vuxensykiatrin och som familjerådgivare. Sedan 1989 arbetar Arne Forsman som lärarutbildare på Luleå tekniska universitet.

Upplysningar: Arne Forsman, tel. 0920-49 15 33, Arne.Forsman@lh.luth.se eller informatör Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, Lena.Edenbrink@adm.luth.se

En viktig orsak till reformen var att många kommuner ansågs ha ett alltför svagt befolkningsunderlag och för små ekonomiska resurser för att kunna bära upp det framväxande välfärdssamhället på lokal nivå. Statsmakten ville att kommunerna skulle spela en ännu viktigare roll i framtiden i en stark offentlig sektor. Om inte kommunerna gjordes större fanns det en risk för att de skulle förlora viktiga ansvarsområden. Från kommunalt håll delades inte denna problembeskrivning fullt ut.

Reformen gjordes i två huvudsakliga steg. Det första var att riksdagen fattade ett principbeslut om att en förändring skulle göras. Det andra steget var hur indelningen rent konkret skulle ändras på den lokala nivån. Det är framförallt dessa båda processer som avhandlingen undersöker. Det andra steget studeras i form av en totalundersökning av hela landet. Dessutom görs en mer detaljerad studie av hur detta gick till i Kronobergs län.

Avhandlingen visar att beslutet i riksdagen fattades i ganska stor enighet. Delar av borgerligheten ville göra reformen lite mindre långtgående, men det fanns inga krav på att stoppa reformen helt och hållet. Kommunernas motstånd mot reformen var däremot inte obetydlig. Med tanke på att det handlade om att bryta en lång tradition kunde dock protesterna varit större. Ofta skedde sammanslagningarna utan entusiasm från kommunernas sida. Snarare var inställningen ”härtill är jag nödd och tvungen” av en övermäktig stat.

Erik Wångmar är född 1968. Han är uppväxt och bosatt i Nybro.

Avhandlingen försvarades fredagen den 6 juni; opponent var docent Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola.

Kontaktinformation
Kontakta: Erik Wångmar, telefon: 0481-132 02, 070-231 9385
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67
Praktiska upplysningar: Agneta Fridhammar, Institutionen för humaniora, telefon: 0470-70 85 20

Kundorienterad verksamhetsutveckling, eller Total Quality Management, är en viktig fråga för många tjänsteproducerande organisationer. TQM kan beskrivas som en ideologi som innehåller en rad grundläggande värderingar som till exempel långsiktighet, kundorientering, allas delaktighet och processorientering.

Johan Quist, forskarstuderande i företagsekonomi vid Karlstads universitet, har studerat utvecklingsarbete inom tjänsteproducerande organisationer i offentlig sektor. Han har under flera år följt arbetet inom Riksskatteverket och Landstinget i Värmland för att på nära håll se hur de tillämpar SIQ:s (Institutet för kvalitetsutveckling) modell för kundorienterad verksamhetsutveckling. Syftet har varit att undersöka varför olika organisationer når så varierande resultat, trots att de använder samma modell eller verktyg.

– Det finns modeller som används i syfte att utveckla en organisation. Om man använder ett och samma idépaket på 20 olika organisationer blir resultaten inte desamma. Ibland fungerar modellerna, ibland inte.

Johan Quists studie skiljer sig från tidigare forskning inom området genom sitt fokus på hur organisationen hanterar modellen.

– Det är alltid svårt när en idé ska möta praktiken. Att organisationer når så olika resultat i samband med utvecklingsarbete beror ofta på hur de handskas med verktyget. Därför är det viktigt att studera de olika aktörerna, förklarar Johan Quist.

– Ett moment i SIQ:s modell är att beskriva den egna verksamheten. Hur denna beskrivning ser ut beror emellertid på vem som beskriver organisationen. Vi är i grund och botten människor som har olika syn på saker och ting. Det är också här som man hittar förklaringar till varför det går som det går, fortsätter han.

Den nära kontakten mellan forskning och praktik är viktig för Johan Quist. Han håller ofta föreläsningar och kvalitetsutbildningar för yrkesverksamma och har tidigare arbetat som konsult med kvalitetsfrågor som specialitet.

– Jag hoppas att mitt arbete ska läsas och användas av praktiker. Jag vill ge ett nytt perspektiv på detta med organisationsutveckling. Jag vill också visa på ett mer kritiskt förhållningssätt till utvecklingsmodeller av olika slag.

Onsdagen den 11 juni disputerar Johan Quist med avhandlingen ”Att översätta TQM – en longitudinell studie kring reflekterande aktörer”. Disputationen äger rum kl 13.15 i Erlandersalen (11D 227), Karlstads universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johan Quist, tfn 054-700 25 04 eller 070-561 84 64, e-post Johan.Quist@kau.se.

För beställning av avhandlingen, kontakta Anna Noaksson, tfn 054-700 10 87, e-post Anna.Noaksson@kau.se.

– Animeringen kan till exempel styras via ett text-till-tal-system där vanlig text omvandlas till syntetiskt tal. Parallellt med detta skapas naturtrogna rörelser för det syntetiska ansiktets läppar, käke och tunga, som är synkroniserade med talet, säger Jonas Beskow på KTH, som i dagarna disputerar på forskning kring automatiska metoder för datoranimering av talande ansikten med hjälp av tredimensionella modeller.

Samma princip går att tillämpa på naturligt tal, som när talsignalen i telefonen omvandlas till rörelser hos ett datoranimerat ansikte och ger möjlighet att läsa på läpparna.
I bullriga miljöer eller vid hörselskada, ökar behovet av att se munrörelser och ansiktsuttryck på den man talar med. Ett talande datoranimerat ansikte kan vara ett mycket effektivt hjälpmedel för att bättre uppfatta vad som sägs, och just hjälpmedel för hörselskadade är en viktig tillämpning av syntetiska ansikten.

De kan också få dialogen att flyta smidigare och kännas mer naturlig när en användare ska föra en dialog med datorn för att få tillgång till information eller tjänster. Sådana talbaserade dialogsystem används bland annat inom datorbaserad inlärning, elektronisk handel och virtuella världar och spel och ingår också i Jonas Beskows forskning. En anledning till att dialog med datorer ibland känns klumpig är att turtagningen inte fungerar, d.v.s. det är svårt att veta när man kan prata och när man bör lyssna.
– I avhandlingen beskriver jag en metod för att generera lämpliga ansiktsuttryck och rörelser av huvud, ögon och ögonbryn för att bland annat få turtagningen att fungera bättre i sådana system, säger Jonas Beskow.

För att få ansiktet att röra sig så naturtroget som möjligt har rörelser för en naturlig talares tunga och ansikte spelats in. Ansiktets rörelser har registrerats med hjälp av ett optiskt rörelseinspelningssystem som lagrar 3D-koordinaterna för ett antal reflekterande punkter klistrade i ansiktet.
För tungans rörelser användes ett system där med små elektromagnetiska spolar på tungan vilkas position sedan kan bestämmas på elektrisk väg. Utifrån dessa data har sedan statistiska modeller för ansiktets och tungans rörelser ”tränats” för att återskapa den riktiga talarens artikulation så bra som möjligt.

För att bedöma kvaliteten på rörelserna, har en serie försök utförts, där personer har ombetts återge vad de uppfattar när ansiktet rör sig. Att uppfatta hela meningar genom att enbart ”läsa på läpparna” är en för svår uppgift, därför presenterades ansiktet med tillhörande naturligt tal. För att testet inte skulle bli för lätt förvrängdes talet så att bara ca vart tredje ord (32 %) uppfattades korrekt då enbart ljudet presenterades. När även det syntetiska ansiktet visades ökade uppfattbarheten till 61 %. Som jämförelse till det syntetiska ansiktet testades även ett videofilmat naturligt ansikte, för vilket uppfattbarheten steg ytterligare till 66 %.

Avhandlingens titel: ”Talking heads-models and applications for multimodal speech synthesis”
Tid: Onsdag 11 juni kl. 10.00
Plats: Sal E1, Lindstedtsvägen 3, KTH Campus Valhallavägen

Kontaktinformation
Mer information: Jonas Beskow, 08-790 8965, beskow@speech.kth.se

-Idrotten är fortfarande en manlig värld och för att få fler kvinnor att vilja delta i diskussioner kring idrott hoppas vi kunna locka fler kvinnliga forskare och debattörer att skriva, säger Bo Carlsson.

Bidrag från kvinnor inom idrottsforskningen finns redan planerade, men Bo Carlsson beklagar att man inte fått fram några till lanseringen på fredag. Förutom att locka fler läsargrupper är ambitionen också att få forskarvärlden att delta aktivt i portalen. Något som Bo Carlsson tror mycket på. Idrottsforskningen är ett relativt nytt område där det ännu inte har etablerats några statussystem.

– Jag har redan varit i kontakt med ett 90-tal nordiska forskare och vi har artiklar inplanerade fram till våren 2004.

Att välja webben som forum för diskussionerna har många fördelar, enligt Bo Carlsson. Det ligger också helt i linje med viljan att nå ut brett både i forskarvärlden och bland läsarna. Publiceringen av artiklarna går snabbt och artikelförfattarna har också en helt annan möjlighet att få respons på artiklarna tack vare det kommentarsystem som finns kopplat till varje artikel. Detta innebär också en ny utmaning för forskarvärlden – att bli debatterad av allmänheten. Men sättet att skriva kommer också att påverkas.

– Vi vill att man ska skriva så att man lockar till debatt, säger Bo Carlsson.

Hur påverkar elit- och tävlingsidrotten bredden inom idrotten? Idrotten som samhällsfostran? Detta är ämnen som förhoppningsvis ska debatteras flitigt på den nya idrottsportalen. Men inte bara forskare kommer att få uttala sig. Lokala idrottsprofiler, idrottsstjärnor eller andra personer med koppling till idrotten kommer att delta. Att skapa en komplett förteckning över idrottsforskare i de nordiska länderna är en annan ambition.

Men hur ska läsaren hitta fram till portalen och hur klarar ni konkurrensen med annan idrott på nätet?

– Det finns egentligen ingen konkurrens när det gäller att diskutera idrott på detta ”interaktiva” men ”seriösa” sätt, säger Bo Carlsson, som menar att man i det här avseendet är ensam om att debattera idrottens roll i samhället och samhällets betydelse för idrotten.

– Portalen måste ständigt ligga i tiden och haka på sådant som händer, säger Bo Carlsson och nämner VM i damfotboll som ett evenemang som kommer att diskusteras på idrottsforum.org.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Aage Radmann, enhetschef, tel. 0709 – 655601. E-post: aage.radmann@lut.mah.se eller Bo Carlsson, docent och huvudredaktör för idrottsforum.org, tel. 073-072 50 10. E-post: bo.carlsson@soc.lu.se

I forskningsparker finns ett antal resurser som är tillgängliga för teknologibaserade företag. En viktig resurs är forskningsparkens faciliteter i form av affärsrådgivning och ledarskapsutbildning. Andra resurser är närheten till universitetets forskare och de klustereffekter som uppkommer genom att lokalisera företaget i en forskningspark.

Men alla företag har inte lika stor nytta av alla forskningsparkens resurser.
– Företagets bransch förklarar vissa skillnader i hur resurserna används. Men faktorer som handlar om hur företagsledningen är uppbyggd och vilka kompetenser den har verkar i större utsträckning förklara skillnaderna, säger Marie Löwegren.

Marie Löwegren har kartlagt vilka företag som använder vilka resurser. Forskningsparkens faciliteter – affärsrådgivning, ledarskapsutbildning mm – används mest av företag där ledningen till stor del bestå av grundaren själv som ofta inte har någon formell utbildning eller erfarenhet vad gäller företagsledning. Företag där ledningen till övervägande del har rekryterats utifrån använder sig inte av dessa faciliteter eftersom de redan har kunskapen.
Däremot har de stor nytta av universitetens forskning och till närheten av andra teknologibaserade företag med de klustereffekter som det medför.

– Resultaten från min forskning kan inspirera till differentierade erbjudanden från forskningsparkerna och på så sätt uppmuntra företags utveckling och tillväxt, säger Marie Löwegren. Om företagets tillväxt är ett mål bör kanske utbildning i företagsledning få större utrymme, liksom uppmuntran att ta in externa individer i företagsledningarna. Resultaten kan alltså vara till hjälp för de teknologibaserade företagen för att förstå vilka konsekvenser olika val av utvecklingsstrategi kan få.

Kontaktinformation
Marie Löwegren disputerade med sin doktorsavhandling New Technology-Based Firms in Science Parks. A Study in Resources and Absorptive Capacity den 26 maj 2003.
Telefon 046-222 73 26 , Mobil: 070-734 91 00, e-post Marie.Lowegren@fek.lu.se
Se även sammanfattning på www.fek.lu.se klicka vidare till personal/Marie Löwegren

Enligt lag har föräldrarna rätt till medbestämmande och stöd från socialtjänsten i utredningsprocesser om barn. Men under sitt arbete upptäckte Eva Friis att verkligheten var en helt annan.
– Det pågick en kamp mellan utredaren och föräldrarna om vilka möjliga lösningar som fanns, och ofta undertrycktes föräldrarnas förslag, säger Eva Friis. Vissa föräldrar hamnade utanför processen helt därför att de inte ansågs kunna tillgodogöra sig de stöd- och behandlingsinsatser som socialtjänsten erbjöd. De passade helt enkelt inte in i mallen, och klassificerades därför som icke behandlingsbara.

Eva Friis anser att det behövs en rättslig förstärkning av föräldrarnas ställning. Hon föreslår också att man inrättar en stödperson.
– Stödpersonen bör finnas tillgänglig för föräldrarna under hela utredningsprocessen. Hon eller han ska lyfta fram föräldrarnas synpunkter och ge förslag på lösningar till utredaren och socialsekreteraren, säger hon. Stödpersonen ska också ta tillvara barnens och föräldrarnas gemensamma intressen eftersom de ju trots allt har stort behov av varandra.
Eva Friis understryker vikten av att stödpersonen ska vara någon som är kunnig i socialt arbete.

Kontaktinformation
Eva Friis disputerade med sin avhandling Sociala utredningar om barn, torsdagen den 5 juni 2003. För mer information kontakta henne på telefon 046-222 32 76, 040- 19 24 30. eller e-post eva.friis@soc.lu.se

Trots att det har skrivits mycket om dagligvaruhandel över nätet i medierna och trots att entusiasmen och förväntningarna hos branschen varit enorma på detta nya beteende har konsumenterna valt att handla dagligvaror i den traditionella butiken. Så mycket som 80-85% av de konsumenter som handlat dagligvaror över nätet återvänder efter ett par nätinköp till den traditionella dagligvarubutiken.

I Maria Frostling-Henningssons doktorsavhandling ”Internet Grocery Shopping – A Necessity, A Pleasurable Adventure, or an Act of Love?” analyseras några svenska hushålls erfarenheter av att vara nätkonsumenter och hur det påverkat deras inköpsmönster över tiden. Avhandlingen diskuterar näthandel av dagligvaror utifrån tre olika perspektiv: ett rationellt perspektiv, ett upplevelseorienterat perspektiv samt utifrån ett antroplogiskt perspektiv där dagligvaruhandel ses som en kärleksakt.

Till resultaten av avhandlingen hör att dagligvaruhandel på nätet inte enbart går att behandla som en rationell aktivitet, utan att ett vidare perspektiv på dagligvaruhandel bör tas. Enligt detta vidare perspektiv är det viktigt att förstå dagligvaruhandel som en aktivitet som är del av ett större sammanhang Ett sammanhang i vilket sociala relationer formas, och där det genom måltiderna finns tillfälle att uttrycka kärlek till de personer som står närmast. Appliceras dessa tankegångar på näthandel av dagligvaror blir det uppenbart att dagens livsmedelsbutiker på nätet inte ger en tillfredsställande köpupplevelse.

Till resultaten märks även att det behov som konsumenter har av näthandel av dagligvaror är situationsspecifikt och varierar över tiden. I de hushåll som följts har detta t ex märkts då barn som blivit äldre ofta ockuperar datorn på kvällstid. Begränsad tillgång till datorn påverkar i vilken utsträckning näthandel av dagligvaror är möjlig.

Det har även framkommit att ”mogna” nätkonsumenter inte accepterar de brister som dagligvaruhandel på nätet innebär. Konsumenterna har i själva verket utvecklats snabbare än vad systemen har. I takt med att konsumenterna lärt sig handla på nätet har kraven på tjänsten ökat. Det gäller såväl teknisk prestanda som möjligheten att få stimulans i nätbutiken.

Projektet ingår som del i ett större forskningsprogram – Consuming in Cyberspace – som leds av professor Solveig Wikström.

Maria Frostling-Henningsson disputerar fredagen den 13 juni kl 10.00 i Philipssalen, hus 3, sal 224, Kräftriket (Roslagsvägen 101, mittemot Albano), Stockholm. Avhandlingen kan beställas av forskningskoordinator Rickard Castillus, rc@fek.su.se

Maria Frostling-Henningsson nås på tfn 08-6747082 eller per e-post på mfg@fek.su.se

Michael Godhes avhandling i tema Teknik och social förändring handlar om synen på vetenskap och teknik under det långa femtiotalet, från 1946 till 1964. Det var en period när teknik och vetenskaplig utveckling blev ett av välfärdsstatens främsta kännetecken och något som grep in i människors vardag. Västvärlden upplevde ett ekonomiskt uppsving utan tidigare motsvarighet, samtidigt som mänskligheten levde i skuggan av atombomben och det kalla kriget.

Det långa femtiotalet var också en guldålder för den science fiction och populärvetenskap om rymd- och raketforskning, som Michael Godhe analyserar i sin avhandling. Science fictionberättelserna erbjöd spännande äventyr. De utspelades ofta i högteknologiska samhällen där rymdskepp med kärnkraftsdrivna motorer och domedagsvapen var en del av vardagen.

Den populärvetenskapliga rymdlitteraturen skildrade, med det kalla kriget och kärnvapenkapplöpningen i bakgrunden, rymden som en plats där dåtid, nutid och framtid kunde vävas samman och där mänsklighetens utveckling kunde fortsätta. Men det var en bild som förändrades när Ryssland sköt Sputnik ut i rymden 1957.

I tiskrifterna Teknikens värld och Teknik för alla var atombomber, kärnvapen och rymdraketer självklara i den världsbild som målades upp. Men här fanns också en ambition att att fostra de unga läsarna att bli framstegets arvtagare och morgondagens experter. Välfärdsstaten behövde sina blivande tekniker och ingenjörer.

Avhandlingen heter Morgondagens experter. Tekniken, ungdomen och framsteget i populärvetenskap och science fiction i Sverige under det långa 50-talet. Opponent var professor Kjell Jonsson vid Umeå universitet.

Kontaktinformation
Michael Godhe kan nås via e-post micgo@tema.liu.se.