Kartläggningen har skett med hjälp av data som bygger på observationer från ESA:s rymdteleskop Gaia under 34 månader. Astronomiforskare vid Uppsala universitet har (tillsammans med över 400 astronomer i 19 europeiska länder) gjort en stor kartläggning av Vintergatan genom att studera närmare två miljarder objekt.
Så snabbt rör sig olika objekt i universum
Det nya med den här studien är att de data som samlats in har gett en tredje hastighetsdimensionen i Gaiakartan över vår galax, radialhastigheten, det vill säga med vilken hastighet objekten rör sig mot eller bort från oss. Utöver det har man även fått specifik information om stjärnornas grundämnessammansättning.
Det innebär att man kan använda Gaia-datan för att studera Vintergatans dynamiska och kemiska utveckling. Den nya kartan över Vintergatan ger också information om objektens position, hastighet och rörelseriktning samt ljusstyrka och temperatur.
Rymdteleskopet Gaias vy över vår galax Vintergatan och närliggande galaxer. Bilden visar det interstellära stoft som fyller galaxen. Bild: ESA/Gaia/Dpac, European Space Agency
Rymdteleskopet Gaia skapar den mest exakta och kompletta flerdimensionella kartan över vår galax, Vintergatan. Detta är tredje gången som Gaia presenterar en större mängd data, DR3 (Data release 3). Sedan Gaia skickades upp i rymden 2013 har det tidigare släppts data 2016 och 2018. Den första delen av det här tredje datasläppet, EDR3 (Early Data Release 3) gjordes 2020.
Över 5 000 stjärnor liknar vår sol
Den internationella forskargruppen har även kommit fram till att det finns över 5 000 stjärnor som har egenskaper som är väldigt lika de som solen i vårt solsystem har. Stjärnorna kan vara intressanta att studera mer ingående för att förstå hur vanliga solens och solsystemets egenskaper är jämfört med andra stjärnor och även möjligheter till liv på andra platser i universum.
Med hjälp av stjärnornas massor och radier har forskarna väldigt noggrant kunnat bestämma massa och radie för kända exoplaneter. Dessa har kunnat jämföras med vad planetmodeller förutsäger. På så sätt kan man ta reda om planeterna mest består av till exempel is, järn eller bergarter – eller om de är en blandning av dessa, på ungefär samma sätt som jorden.
Bidrog med data för 470 miljoner stjärnor
Bengt Edvardsson, Ulrike Heiter och Andreas Korn vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, har bidragit med data om temperatur, massa, storlek, ålder och metallhalt (det vill säga den genomsnittliga halten av grundämnen tyngre än helium) för 470 miljoner stjärnor och de specifika halterna av 12 olika grundämnen i ca 5 miljoner stjärnor.
Det har de gjort med hjälp av forskning kring fysikaliska modeller av stjärnspektra, kvalitetssäkring av data genom jämförelse med olika observationer och beräkningsmodeller.
Kontakt:
Ulrike Heiter, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, ulrike.heiter@physics.uu.se
Andreas Korn, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, andreas.korn@physics.uu.se
Bengt Edvardsson, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, bengt.edvardsson@physics.uu.se
Dödligt polisvåld är en av de främsta dödsorsakerna bland unga män i USA. Jeffrey Mitchell, postdoktor vid Sociologiska institutionen, och Guilherme Chihaya, forskare vid Institutionen för geografi, båda från Umeå universitet, ville undersöka hur strukturell rasism påverkar var det dödliga våldet inträffar.
Klassificerade amerikanska städer
På 1930-talet utvärderade organisationen Home Owners’ Loan Corporation (HOLC) 239 amerikanska städer. Man skapade kartor, så kallade ”residential security maps”, för att ge fingervisningar inför framtida fastighetsinvesteringar. De områden som ansågs som säkra investeringar markerades med grönt och kallades ”typ A”.
Områden som klassades som ”typ D” var rödmarkerade och ansågs vara de mest riskfyllda att investera i. Det ansågs också riskfyllt att bevilja lån till boende i de områdena. Typ D-områden var ofta äldre stadsdelar med en hög andel afroamerikansk befolkning. Denna diskriminerande praxis, även känd som ”redlining”, innebar att dessa stadsdelar ofta inte fick tillgång till grundläggande samhällsservice.
Även om redlining officiellt förbjöds genom Fair Housing Act 1968, är effekterna än i dag tydliga i form av socioekonomiska skillnader, skillnader i folkhälsa och tillgång till samhälleliga resurser mellan områden som under 1930-talet fick olika klassificeringar.
”Redlining” förutspår dödligt polisvåld
För kunna visa hur strukturell rasism påverkar dödligt polisvåld använde forskarna data från Fatal Encounters Database. Där samlas uppgifter, bland annat geografiska, om polisvåld. De använde dessa uppgifter på områden som klassificerades av HOLC på 1930-talet. Analysen visade att sannolikheten för dödligt polisvåld var 66 procent större i tidigare rödmarkerade områden än i de som fick en ”A”-klassificering.
– Vi har undersökt hur ett av de mest kända exemplen på strukturell rasism, så kallad redlining, förutspår var människor riskerar att dödas av polisen. Vår studie är den första som empiriskt fastställer denna koppling. Vi kan se att orsakerna till var människor riskerar att utsättas för dödligt polisvåld i USA dels består av sannolikheten för att möta polisen, genom att polisen till exempel riktar sin verksamhet mer mot vissa stadsdelar. Och dels av att polisen beter sig olika beroende på platsen, till exempel genom att man uppfattar en plats som mer farlig och därför blir mer benägen att använda dödligt våld, säger Jeffrey Mitchell.
Risk för dödligt våld trots förändring
Vissa tidigare rödlistade områden har förändrats med tiden. Genom gentrifieringsprocesser* har till exempel historiskt svarta stadsdelar blivit mer homogent vita. Forskarna kan visa att sambandet mellan HOLC-indelningen och dödligt polisvåld kvarstår även när man tar hänsyn till samtida socioekonomiska förutsättningar.
*Fotnot: Gentrifiering är ett begrepp inom exempelvis stadsplanering och bebyggelsehistoria som betecknar en social statushöjning av ett område.
Källa: Wikipedia
– Det finns ett par olika anledningar till detta. Den första är att stigmat kring ett bostadsområde kvarstår, även om de ekonomiska och demografiska egenskaperna förändras. Det andra är att det i dessa områden uppstår konflikter under gentrifieringsprocessen. Nya (vita) boende som flyttar in är mer benägna att ringa polisen. Det ökar antalet interaktioner med polis och därmed risken för dödligt våld. Tidigare forskning har visat att detta var fallet i exempelvis New York, där antalet samtal till larmnumret 911 var högst på platser där gentrifiering pågick, fortsätter Jeffrey Mitchell.
Konsekvenser av att klassa områden
Jeffrey Mitchell påpekar att det sätt som bostadsområden i USA har rödmarkerats inte skiljer sig så mycket från hur man i Sverige kategoriserar vissa platser som ”utsatta områden”. Han menar att det sättet att etikettera en plats kan få liknande, om än oavsiktliga, långsiktiga konsekvenser.
– Mycket av den politiska debatten om polisens arbete fokuserar på enskilda exempel. Jag tror att man också måste se att det finns större samhälleliga strukturer som måste åtgärdas för att förhindra ytterligare våld. Vår forskning pekar på att vi måste tänka bortom det konkreta polisarbetet för att kunna åtgärda några av de historiska orättvisor som fortfarande påverkar människors liv.
Jeffrey Mitchell, postdoktor vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet, jeffrey.mitchell@umu.se
Guilherme Chihaya, forskare vid Institutionen för geografi, Umeå universitet, guilherme.chihaya@umu.se
När astmatikers luftvägar exponeras för kvalster försämras immunresponsen vilket kan leda till ett nedsatt immunförsvar. Personer med förkylningsastma kan då lättare drabbas av sekundära virus- och bakterieinfektioner.
Därför bör astmatiker undvika kvalster och de patienter som dessutom är allergiska mot kvalster bör överväga att genomgå så kallad hyposensibilisering, menar forskarna bakom en nyligen publicerad studie i tidskriften Allergy.
I en tidigare studie har professor Lena Uller och hennes forskargrupp visat att kvalster, jämfört med andra vanliga allergener, orsakar en kraftigare inflammatorisk respons i lungans epitelceller hos astmatiker i. Lung-epitelcellerna är en barriär som ska skydda lungorna mot farliga mikrober och partiklar som vi andas in.
Och kliniska data har visat att astmapatienter med allergi oftare får antibiotika utskriven jämfört med icke allergiska astmatiker, berättar Samuel Cerps, postdoktor inom respiratorisk immunologi vid Lunds universitet.
– Det antyder att allergi är en riskfaktor till bakteriella infektioner och det gjorde oss intresserade av att studera hur exponering för kvalster påverkar astmatikers immunförsvar vid virus- och bakterieinfektioner.
Epitelceller utsattes för kvalster och sen virus
Med hjälp av borstprov i lungan samlade forskarna in och odlade upp epitelceller från astmatiker, både med och utan kvalsterallergi. Därefter exponerades cellerna för kvalster i ett dygn innan de utsattes för virus. På så vis kunde forskarna i cellodling undersöka hur en virusinfektion påverkar immunförsvaret mot följdinfektioner av både virus och bakterier.
– Resultaten visade att allergi mot kvalster i sig var en faktor som försämrade astmatikers virusförsvar, det vill säga, epitelcellerna var sämre på att producera antiviralt interferon. Vi såg också att direkt exponering av kvalster, oavsett patientens allergistatus, minskade luftvägscellernas produktion av både antivirala och antibakteriella proteiner i samband med virusinfektion, förklarar Samuel Cerps.
Kvalster försämrar försvaret
Lena Uller och Samuel Cerps menar att studiens resultat är viktiga då det ökar förståelsen för hur allergi och vårt medfödda immunförsvar samverkar i luftvägarna.
– Den visar att kvalsterallergi, och enbart det faktum att en astmatikers luftvägar exponeras för kvalster, ger ett sämre försvar mot infektioner. Därmed understryker studien betydelsen av kvalsterfri miljö, förklarar Lena Uller och fortsätter:
– Studiens resultat tyder på att astmatiker bör undvika kvalster och att de patienter som dessutom är allergiska mot kvalster eventuellt bör genomgå så kallad hyposensibilisering, immunoterapi, mot kvalster för att öka sin tolerans för detta allergen. Behandlingen skulle kunna leda till färre infektioner och därmed en bättre livskvalitet.
I ett kliniskt samarbete undersöker forskarna nu vidare i vilken utsträckning hyposensibiliering mot kvalster hos astmatiker leder till en förbättring av astmalungans försvar mot bakterier och virus.
– Att på sikt förstå vilka komponenter i kvalster som hämmar kroppens försvar mot virus och bakterier kan leda till utveckling av nya läkemedel som just blockerar dessa komponenter. Det är viktigt att koppla denna målsättning till försök att minska den antibiotikaresistens som finns i samhället, säger Lena Uller.
Kvalster trivs i sängen
Husdammskvalster är ett samlingsnamn för flera olika kvalster runt om i världen. Benämningen är missvisande, då kvalstren sällan befinner sig i dammet, utan föredrar mörkret i tjocka textilier, till exempel i din säng, i soffan eller i tjocka mattor. Faktum är att de dör vid ljuskontakt
Kvalster saknar ögon och lungor, och andas direkt genom huden. Eftersom de inte kan dricka är de helt beroende av omgivningens fukt. Livslängden är cirka en månad och under den tiden tid kan honan lägga 50–100 ägg.
Ute i naturen lätt faller kvalstren lätt offer för predatorer eller förintas av solljus, därför trivs de fint i den reglerade inomhusmiljön. Allra bäst mår de i temperaturer på 20–25°C och i en relativ fuktighet av 60–80 procent.
Hur blir man kvitt kvalster?
Se till att ventilationen är god. Öppna och se till att det finns fönsterventiler, rengör ventilationsdon. Vädra.
Kontrollera luftfuktigheten i bostaden – den relativa luftfuktigheten bör vara <45% vintertid. Om det är kondens på fönstren är luftfuktigheten för hög.
Minska luft-fuktigheten genom bättre ventilation och låt sängen ligga och lufta ett tag innan du bäddar. Undvik att torka tvätt inne om ventilationen är dålig.
Tvätta kudde, täcke och sängkläder regelbundet i minst 60 °C.
Åtgärda eventuella fuktskador.
Lena Uller, professor i immunologi vid Lunds universitet, lena.uller@med.lu.se
Samuel Cerps, postdoktor vid respiratorisk immunologi, Lunds universitet, samuel.cerps@med.lu.se
Efter big bang för 13,8 miljarder år sedan var världsrymden ett äkta vilda västern. Stjärnor bildades inuti enorma gasmoln som kolliderade och smälte samman till större och större moln. Men efter några miljarder år av rymdkaos började galaxembryona bli mer stabila. De utvecklades med tiden till välordnade spiralgalaxer, som Vintergatan. I en studie om Vintergatans tillblivelse har ett forskarlag i Lund gjort ett nytt häpnadsväckande fynd.
– Vi har hittat spår av en mindre galax som slukats av Vintergatan. Denna intergalaktiska relik gav sig indirekt till känna genom en population tio miljarder år gamla stjärnor i Vintergatans disk. Det är första gången man hittat så gamla stjärnor som visar tecken på att komma från en annan galax, säger Diane Feuillet, astronomiforskare vid Lunds universitet och den som lett studien.
Bildades i en mindre galax
Med hjälp av data som samlades in under stjärnkartläggningen APOGEE (Apache Point Observatory Galactic Evolutionary Experiment) kunde forskarna identifiera de aktuella stjärnorna.
Eftersom de tio miljarder år gamla himlakropparna visade sig ha en annan grundämnessammansättning, med högre halter av järn och lägre halter av aluminium än vad som är standard för stjärnor i Vintergatans disk, kunde forskarna slå fast att de måste ha bildats i en betydligt mindre galax än Vintergatan. Tack vare data från rymdteleskopet Gaia kunde forskarna sedan beräkna de aktuella stjärnornas banor.
– Vi vet redan att Vintergatan har slukat andra mindre galaxer. Men detta är det första beviset på att stjärnor från sådana galaxer hamnat i Vintergatans disk. Vi blev väldigt förvånade, säger Sofia Feltzing, en av medförfattarna till studien.
Användbara resultat för astronomer
Vintergatan består av tre stora delar: en disk (där vår sol finns), en halo och en central del. I halon har astronomer sedan länge kunnat identifiera stjärnor som kommer från andra galaxer. Till exempel har Gaia-satelliten visat att en större galax – Gaia Enceladus – föll in för cirka tio miljarder år sedan. Den nya studien visar för första gången att det även i Vintergatans disk finns reliker efter andra, urgamla galaxer.
– Resultaten kommer att bli användbara för de modeller av galaxbildning som världens astronomer arbetar med. Studien visar också på vår galax turbulenta historia och att stjärnor som rör sig som vår sol kan komma från andra galaxer, säger Diane Feuillet.
Det visar en ny forskningsöversikt som publicerats av Nordicom, Centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet
Oberoende och starka public service-medier är viktiga för en välfungerande demokrati, det framkommer av den forskning som finns kring public service. I en ny forskningsöversikt redogör tio svenska forskare i journalistik och medievetenskap för det aktuella kunskapsläget kring public service i Sverige.
– Public service är en institution med stor makt och därför är det viktigt och bra att det förs en diskussion om våra svenska public service-medier. Allra bäst är det förstås om debatten tar avstamp i vad existerande forskning om public service har visat. Med den här publikationen vill vi samla forskningens svar på några av de vanligaste frågorna, säger Johannes Bjerling, redaktör för forskningsöversikten.
Bidrar till informerade medborgare
En av frågeställningarna som besvaras är om public service bidrar till bättre informerade medborgare. Baserat på 19 svenska och internationella studier besvaras frågan med ett tydligt ja.
– Den forskning som finns visar bland annat att public service har ett större utbud av nyhets- och samhällsprogram än de kommersiella kanalerna. Dessutom har undersökningar visat positiva kunskapseffekter av att se på public service, men inte av att se på kommersiella TV-nyheter, säger Jesper Strömbäck, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet och författare till ett av bokens kapitel.
Stort förtroende för public service
Den forskning som finns visar också att den svenska befolkningen har stort förtroende för public service, och att förtroendet varit stabilt under den senaste tioårsperioden.
– Varken förändringar på mediemarknaden eller större samhällskriser tycks ha haft någon negativ påverkan på förtroendet för public service, snarare tvärtom. Under coronapandemin ökade till exempel medborgarnas förtroende för de svenska public service-medierna, säger Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet och en av de medverkande författarna.
I den nationella SOM-undersökningen från 2021 svarade över 70 procent att de hade ganska eller mycket stort förtroende för innehållet hos Sveriges Radio och Sveriges Television. Men de generellt sett höga förtroendesiffrorna döljer samtidigt en politisk dimension. Förtroendet för public service är lägst bland personer som identifierar sig som ideologiskt klart till höger. De här skillnaderna har ökat något över tid.
Inte stöd för systematisk partiskhet
Huruvida public service-medierna är partiska eller inte är en ofta omdiskuterad fråga som också utreds i forskningsöversikten. Med svenska studier av valrörelsenyheter från 1960-talet och fram till idag som underlag menar Bengt Johansson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, att det inte finns stöd för någon systematisk partiskhet, varken åt höger eller åt vänster.
– Forskningen visar att en viss partiskhet finns, men den är inte systematisk. Gynnande och missgynnande skiftar. Bara för att ett parti ges en positiv mediebild i en valrörelse är det inte säkert att detsamma gäller nästa gång, säger han.
Vem eller vilka som för stunden har mediernas uppmärksamhet avgörs alltså inte av politiska preferenser, utan hur väl en aktör, fråga eller problemformulering stämmer med vad medierna för tillfället prioriterar. Det gäller både public service och kommersiella nyhetsmedier.
Kombinationen av offentliga och privata medier viktig
Fördelarna med public service förminskar inte privata mediers betydelse. Tvärtom visar den internationella forskningen att en kombination av ett starkt public service och starka kommersiella nyhetsmedier är den bästa modellen för att stimulera nyhetskonsumtionen i befolkningen som helhet.
Titta gärna på det inspelade seminariet: Vad vet vi egentligen om public service? Seminariet anordnades av Nordicom, Institutet för mediestudier och JMK vid Stockholms universitet.
Kontakt:
Johannes Bjerling, vetenskaplig redaktör vid Nordicom, johannes.bjerling@nordicom.gu.se
Jesper Strömbäck, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, jesper.stromback@jmg.gu.se
Ulrika Andersson, forskare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, ulrika.andersson@som.gu.se
Bengt Johansson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, bengt.johansson@jmg.gu.se
Grundskolans formella krav och fokus på individuella arbetsuppgifter kan kollidera med elever som är födda in i en digital tidsålder, och som med självklarhet delar information med varandra genom sociala medier, sms, bilder eller chattar. Det har Charlotta Rönn, doktorand i pedagogik vid Institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet, funnit i sitt avhandlingsarbete.
– Vissa elever arbetar i linje med läroplanens intentioner, anstränger sig och tar ansvar för sina studier, medan det för andra elever är helt naturligt att logga in på varandras Google classroom-konton och revidera varandras texter eller skriva originaltexter för varandra. Somliga ber även mer högpresterande kamrater att ta en bild på sina färdiga skriftliga inlämningsuppgifter och skicka så att kamraterna sedan kan formulera om texten ”med egna ord” – utan lärarnas vetskap, säger Charlotta Rönn.
Digital teknik är ungdomars vardag
Genom att följa en klass i en kommunal högstadieskola har Charlotta Rönn studerat elevers informella sociala strategier när de tar sig an formella individuella skriftliga inlämningsuppgifter.
– Att elever hjälper varandra med skolarbete utan lärarnas vetskap är inget nytt i sig. Men den digitala tekniken är vardag för dagens elever och de använder den informellt även i sitt skolarbete, vilket är värt att uppmärksamma i fortsatt forskning. Pandemin har gjort att skolor över hela världen i allt större utsträckning gått över till distansundervisning genom digital teknik, vilket kan förstärka problematiken, säger hon.
Större personligt ansvar i skolan
En av studiens utgångspunkter har varit att skolans läroplan, både i Sverige och internationellt, gått mot ökad individualisering. Eleverna förväntas ta ett större personligt ansvar för skolarbetet genom till exempel inlämningsuppgifter som eleverna själva ska planera och genomföra. Dessa arbeten lämnas sedan in eller laddas upp till lärarna för bedömning.
– De informella strategier som eleverna tillämpar gör det svårt för lärarna att veta vem som är originalförfattare till texter som lämnas in för betygssättning. Lärandet blir osynliggjort för lärarna och eleverna själva, och eftersom det sker bakom lärarnas rygg eller utanför skoltid är lärarna kanske inte ens medvetna om att det sker, säger Charlotta Rönn.
Läckta prov sprids i klasschatter
Även i år har Skolverket gått ut med information om att vissa nationella prov har läckt, liksom tidigare år. I avhandlingsarbetet fann Charlotta Rönn att eleverna delade läckta nationella prov och lärarnas bedömningsanvisningar med varandra i klassens Snapchat-grupp. På så sätt vet eleverna till exempel vilket ämne de skall skriva om och kan förbereda det i förhand.
– Förutom svårigheten för lärarna att rätt bedöma elevernas kunskapsutveckling, riskerar också eleverna att inte få den hjälp och det stöd av lärarna som de behöver individuellt för att utveckla till exempel sin förmåga att skriva. Det står förvisso i läroplanen att eleverna ska lära sig att skriva texter tillsammans med kamrater, men det framgår inte hur lärarna ska bedöma och betygsätta det. Läroplansförfattarna tänkte nog inte att det skulle gå till så som det beskrivs av eleverna i den här klassen, säger hon.
Högre betyg utan ansträngning
I sin artikel konstaterar Charlotta Rönn också att elevernas strategier tycks förstärka redan existerande ojämlikheter.
– Jag såg att elever med högre socialt och ekonomiskt kapital drar större nytta av de informella nätverken i klassen. Enligt eleverna tycks dessa elever kunna få högre betyg med liten ansträngning. Det finns också en risk att betygens tillförlitlighet och likvärdighet hotas – i synnerhet som de nationella provens kontrollfunktion också kan undermineras och sättas ur spel i och med landsomfattande läckta nationella prov som sprids, säger Charlotta Rönn.
Charlotta Rönn, doktorand vid Institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet, charlotta.ronn@miun.se
– Det är tydligt att EU-medlemskapet idag inte handlar om samma sakfrågor som det gjorde på nittiotalet, säger Marcus Weissenbilder, biträdande undersökningsledare på SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Stödet för unionen har de senaste åren varit relativt högt och stabilt, och Storbritanniens utträde har inte lett till några åsiktsförskjutningar hos den svenska befolkningen.
17 procent var i huvudsak emot ett svenskt medlemsskap i EU.
Undersökningen visar att vilka förändringar i stödet för EU som sker under ytan:
Ombytta roller för vänstern och högern
– En mycket stark och snabb ökning av stödet hos personer som står till vänster politiskt har synts de senaste åren, medan de till höger antingen har legat kvar på samma nivåer eller till och med blivit mindre positiva till EU, säger Marcus Weissenbilder.
För första gången i mätningens historia är till och med de som politiskt står klart till vänster mer positiva än samtliga högersympatisörer. Allra mest positiva är sedan 2018 de som står något till vänster. Mest kritiska är personer som säger sig stå varken till vänster eller höger. Personer som står klart till höger har, bortsett från år 2019, aldrig varit så kritiska till det svenska medlemskapet som nu.
Centerpartister mest positiva till EU-medlemskapet
För alla partier till vänster om mittstrecket i den svenska partirymden, har andelen som säger sig i huvudsak vara för ett medlemskap i EU ökat – både på kort och lång sikt.
Vid det senaste mättillfället svarade 80 procent av centerpartisterna att de var för medlemskapet, en högre andel än för både liberaler och moderater som historiskt sett varit mest EU-positiva.
Sverigedemokraterna däremot har sedan sitt intåg i riksdagen lyckats samla många EU-kritiker, ändå är 23 procent av Sverigedemokraterna för ett EU-medlemskap vilket är stabilt över tid.
Fler miljöpartister gillar Sveriges EU-medlemsskap
Vänsterpartiets anhängare har svängt, framför allt mellan åren 2013 och 2017, och idag är så många som 56 procent för. Störst ökning på kort sikt syns för Miljöpartiets sympatisörer, som sedan 2017 gått från 56 procent till 69 procent positiva.
– En delförklaring till uppgångarna för V, C och MP kan vara ett ökat fokus på miljö- och klimatfrågor i EU, säger Marcus Weissenbilder.
Att vänsterpartister är klart mer positiva till ett svenskt EU-medlemskap än sverigedemokrater visar också resultatet av frågan: Bör Sverige folkomrösta om att lämna EU?
44 procent av sverigedemokraterna tycker att en sådan folkomröstning är ett bra förslag jämfört med 18 procent av vänsterpartisterna.
En EU-gemensam armé?
SOM-undersökningen innehåller även andra frågor kring EU och attityder till unionen. En särskilt intressant fråga inför framtida undersökningar är om svenskarna anser att EU bör ha en gemensam armé. Den senaste undersökningen genomfördes precis innan kriget i Ukraina, men fann ändå ett visst stöd. för en EU-gemensam armé:
För samtliga partier till höger om mitten var det mellan 36 och 37 procent som tyckte detta var ett bra förslag, och även 26 respektive 22 procent bland centerpartister och socialdemokrater tyckte samma sak.
SOM-undersökningarna hösten 2022 kommer att visa hur opinionen kring militära allianser i Europa påverkar svenskarnas inställning till detta förslag.
3 saker om SOM-undersökningarna
Den nationella SOM-undersökningen har studerat befolkningens åsikter och vanor varje höst sedan 1986. Den senaste undersökningen genomfördes mellan september och december 2021.
Undersökningen skickades ut till ett slumpmässigt urval om 24 500 personer mellan 16 och 85 år boende i Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 48 procent. Fullständig dokumentation finns i rapporten Den nationella SOM-undersökningen 2021 – en metodöversikt.
Kapitlet Ideologiska skiljelinjer i stödet för EU av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder är ett förhandspublicerat bokkapitel från den kommande forskarantologin Du sköra nya värld, som släpps den 22 juni 2022 och blir då fritt tillgänglig via SOM-institutets webb.
Vi motiveras av både inre och yttre faktorer, men den inre motivationen – när vi gör något för att vi värderar själva aktiviteten mer än vad den ska leda till – är mer effektiv för att behålla beteendet över tid. Och det är ju själva poängen vid livsstilsförändringar.
Emelia Mellergård jobbar dagligen med motivation i sitt arbete som forskare vid Lunds universitet och psykolog på ätstörningsmottagningen vid vuxenpsykiatrin:
– Motivation är en rörelse som bygger på lust, men när vi vill förändra våra matvanor handlar det också till stor del om långsiktighet. Lust är ofta temporärt.
Måltiden – uppmärksam på känslomässiga reaktioner
Vårt förhållande till mat är komplext och det är inte alltid lätt att veta exakt hur och vad det är vi behöver förändra för att få en bättre hälsa. Varje dag måste vi fatta en mängd beslut runt vår kost – från vad vi ska handla, vad vi väljer att äta eller om vi ska fika på jobbet.
Det kräver tid, planering, problemlösning och beslutsfattande. Det finns även en betydelsefull psykologisk aspekt – vi äter inte bara för att bli mätta utan för social samvaro, när vi blir stressade, har ångest eller rent av när vi är uttråkade. Det gör det än mer komplext att förändra vårt beteende.
Varför så svårt att äta rätt?
– För att framgångsrikt kunna ändra sina ätmönster är det därför viktigt att bli medveten om sina känslomässiga reaktioner genom att göra kedjeanalyser – vad hände – vad tänkte jag – vad blev min reaktion – och vilka konsekvenser fick det.
För de som blir diagnostiserade med typ 2-diabetes spelar livsstilen en stor roll för hur sjukdomen utvecklas. Vissa patienter tar diabetesdiagnosen med en axelryckning, medan för andra är det som att få en dödsdom. Emelia Mellergård märkte i sin forskning att de patienter som var mest negativt inställda till sin sjukdom också hade sämre blodsockerkontroll. Hon insåg att den emotionella biten av behandlingen var en del som behövde lyftas fram:
– Om man är stressad är det svårare att ta till sig hälsoinformation och stressen i sig kan även höja blodsockret. Ett hinder visade sig också vara känslan av att de livsstilsråd som ibland ges från hälsovården, inte riktigt passar in i vardagen utan i stället riskerar att bli övermäktiga.
Ändra matvanor – jobba med delmål
Därför det är viktigt att förenkla processen och jobba med delmål och fundera på vilka mindre förändringar som du kan göra för att få en bättre hälsa. Risken är annars att du aldrig tar det där första steget i det maraton som ligger framför dig. Eller ständigt skjuter upp allting tills ”på måndag”.
– Vi människor är ju lite allt eller inget. Men vi behöver komma bort från det svartvita och i stället tänka ”good enough”. Det är de förändringar som blir av som betyder något.
”Good enough”-tanken blev starten för appen Livsstilsverktyget som Emelia Mellergård, tillsammans med Anders Rosengren och andra forskare från Lunds och Göteborgs universitet, utvecklade. Verktyget ger hälsorelaterad information och hjälper patienten att ställa egna frågor som kan leda fram till personliga förslag på små förändringar som patienten kan lyckas med. På så sätt stärks individen att ta makten över sin diabetes.
* Livsstilsverktyget är en app som är öppen och gratis för alla över 35 år. I Region Skåne kommer Livsstilsverktyget också att erbjudas alla som deltar i riktade hälsosamtal. Läs mer och ladda ner appen
Verktyg för att ändra matvanor på sikt
Hon såg att de patienter som använde sig av Livsstilsverktyget kunde kontrollera sitt blodsocker bättre och därmed fick en bättre hälsa – en förändring som vid en långtidsuppföljning visade sig hålla.
– Det är ingen ny information som förmedlas genom Livsstilsverktyget, men det är paketerat på ett lite annorlunda sätt. Hälsa är inte bara hur många gram frukt vi ska äta, eller hur många steg vi bör ta varje dag – utan även att reflektera över vad som är viktigt i ett lite bredare livsperspektiv. Och att själv kunna bestämma vilka förändringar som du är villig att göra. Det håller bäst i det långa loppet, avslutar Emelia Mellergård.
Forskare har i en studie intervjuat 24 idrottslärare som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Idrottslärarna fick bland annat svara på frågor om sina erfarenheter av elever med övervikt.
– Resultaten visar att alla lärare hade utvecklat en rad strategier för att hantera barn som är överviktiga. De känner ansvar för sina elever och menar väl, men undervisningen kan också få oavsiktliga konsekvenser, säger Dean Barker, forskare i idrottsvetenskap och en av författarna till studien.
Uppmuntran och anpassning
Forskarna identifierade tre sätt som lärare såg på sin uppgift. Ett var att uppmuntra överviktiga barn att delta i undervisningen genom att exempelvis anpassa aktiviteter till dem.
– Det är problematiskt att lärare som fokuserar på uppmuntran i viss mån väljer att bortse från övervikt hos elever. Resultatet blir att de eleverna ofta presterar sämst i klassen och sällan får chansen att uppleva sina kroppar på ett positivt sätt i undervisningen, säger Dean Barker.
Ett annat sätt var att lägga vikten på att inspirera elever att vara aktiva och uppmuntra en hälsosam livsstil – en strategi som var svårare att upprätthålla ju äldre idrottslärarna blev och kanske själva hade gått upp i vikt.
– Övervikt ansågs vara enbart ett resultat av stillasittande. Konsekvensen blir att fokus hamnar på elevernas oförmåga och ovilja att delta i fysiska aktiviteter.
Utmana rådande ideal
Forskarna ringade även in ett sätt där lärare såg som sin uppgift att hjälpa eleverna att utmana de rådande normerna i samhället. Det gjorde de genom att bland annat diskutera skönhetsideal genom tiderna och retuschering av kroppar i media.
– Lärare som försöker lära unga människor om orealistiska bilder av kroppar i media bortser från att idrottsundervisningen i sig reproducerar de rådande kroppsformerna i samhället, säger Dean Barker och fortsätter:
– Det här var de tre identiteter som lärarna vid olika tillfällen tog på sig. Som lärare hade man inte bara en identitet, utan växlade mellan alla tre.
Lärarna behöver reflektera
Slutsatsen forskarna drar är att idrottslärare kan ha nytta av att både reflektera över den egna undervisningen och utveckla nya pedagogiska verktyg.
Ett sätt att reflektera är att be en kollega närvara på lektionerna för att sedan ha en diskussion om undervisningen. En annan möjlighet är att be eleverna att fundera och skriva ner hur de upplever idrotten i skolan.
– En bra början är att utveckla förståelse för hur vi, trots mycket goda intentioner, omedvetet kan stigmatisera elever utifrån kroppsvikt och kroppsform. Sedan krävs det en större förståelse för hur kulturell kontext, kroppslighet och känslomässiga upplevelser hänger ihop för att förändra undervisningen, säger Dean Barker.
Studien har gjorts i samarbete med Göteborgs universitet och Högskolan Väst.
Dean Barker, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet, dean.barker@oru.se
Det EU-finansierade forskningsprojektet NIEM – National Integration Evaluation Mechanism – har sedan 2016 mätt nivån på integrationspolitiken riktad mot flyktingar i 14 olika länder i Europa. Det vill säga hur mottagandet och insatser kring saker som bostäder, hälsa, skola, språkundervisning och arbetsmarknadsintegration fungerar. Syftet är att göra länderna mer förberedda på utmaningar kring flyktingmottagande vid internationella kriser.
Skillnader mellan länder
Medan länder som Sverige har viktiga bestämmelser på plats, visar den internationella slutrapportens jämförelse att länder som tagit emot flest flyktingar från Ukraina, till exempel Polen, inte är lika väl förberedda.
Samtidigt presenteras slutrapporterna för de 14 deltagande länderna. Sedan delrapporten 2020 har forskare vid Malmö universitet särskilt studerat Skåne och deltagandet i civilsamhället. Forskarna har intervjuat flyktingar samt företrädare för civilsamhället och för offentlig sektor.
– Det som är kännetecknade för Sverige är att här finns bestämmelser och lagstiftningar för en lyckad integration av flyktingar på plats. Men NIEM-projektet och indikationerna vi använder mäter bara vilka bestämmelser som är på plats, inte utfallet av dem, säger Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet och projektledare för den svenska delen av NIEM-projektet sedan 2016.
Viktigt med vardagliga möten
Den här gången har forskarna särskilt studerat glappet de ser mellan bestämmelser och utfall. Hur mycket flyktingarna deltar i aktiviteter i civilsamhället, i vilken grad de träffar andra flyktingar, personer med andra invandrarbakgrunder eller svenskar.
Sayaka Osanami Törngren talar om tvåvägs-integration. Tillhandahållandet av stöd genom regelverket och olika ”måsten”, som att söka jobb, och andra samhälleliga funktioner kring mottagandet skapar bara envägs-integration. Utan de vardagliga och spontana mötena och social interaktion med andra människor i landet kan man inte uppnå tvåvägs-integration. Här uppstår glappet mellan bestämmelser som ger möjligheter till integration och själva upplevelsen av integration och ett inkluderande samhälle.
– Att delta i civilsamhället och andra mötesplatser spelar en väldigt stor roll för känslan av tillhörighet. Att det finns sammanhang där man till exempel kan prata om eller utöva ett intresse. En av flyktingarna vi intervjuade sade: ”Nu har jag lärt mig svenska, men vem ska jag prata svenska med?”, säger Sayaka Osanami Törngren.
Lyfter tre punkter för framtida arbetet
I den svenska slutrapporten lyfter forskarna fram tre saker för det fortsatta arbetet kring integration av flyktingar:
Sverige har de bästa förutsättningarna för bästa integrationsresultat jämfört med andra NIEM-länder
Det finns fortfarande ett glapp mellan bestämmelser och utfallet.
Det är viktigt att undersöka hur bestämmelser på nationell nivå överförs och implementeras på lokal och regional nivå eftersom förutsättningar kan se olika ut.
– Reglerna implementeras på olika sätt beroende på regionens- och kommuners förutsättningar och resurser. Det innebär också att utfallet när det gäller till exempel arbetslöshet och segregationsmönster kan se olika ut, säger Sayaka Osanami Törngren.
Doktoranden Anna Heuman har skrivit en avhandling om språkpoliser i sociala medier. Forskningen visar att personer som gör språkliga fadäser riskerar att inte bli tagna på allvar.
– De som inte stavar korrekt kallas inte sällan för barnsliga, dumma eller slarviga. Resultaten understryker att traditionella språkkunskaper fortfarande spelar stor roll, säger Anna Heuman vid Örebro universitet.
Hon har analyserat hur människor ser på rätt och fel i svenska språket. Hon har följt diskussioner i bloggar, på Twitter och i Jodel som främst riktar sig till yngre och studenter. Även här, trots att det är ett informellt medium för unga, accepterar användarna inte stavfel.
– Det finns en tydlig rättningskultur även här. Stavfel accepteras inte om man ska vara en del av gemenskapen.
Reaktioner mot särskrivningar
Majoriteten av deltagarna i de diskussioner hon har följt i de olika sociala medierna försvarar standardspråket och reagerar på många avvikelser men framför allt på särskrivningar.
– Det går emot en ganska vanlig uppfattning om att sociala medier skulle förflacka språket och att ungdomar inte bryr sig om hur de uttrycker sig, säger Anna Heuman.
En person som särskriver kan räkna med att bemötas både elakt och nedsättande. I Jodel gör man till exempel mellanrummet i särskrivningen oerhört långt. Det är vanligt att andra upprepar felstavningen.
– Det är så banalt, ett mellanslag mellan två ord, och ändå så viktigt för så många. Vi fostras till en stark tro att man stavar på ett sätt och följer man den tron kanske man tycker att andra ska rättas in i ledet också.
Fel påpekas ofta
Dessutom påpekas ett fel inte en gång utan många gånger av flera olika användare.
– Tänk dig att det händer i ett samtal. Någon säger något fel i en konversation och tio personer påpekar sedan samma sak. Det skulle kännas oerhört märkligt men i sociala medier är det precis det som händer, säger Anna Heuman.
Ämnet som diskuteras verkar inte heller spela någon roll. Även i känsligare trådar där deltagare ber om råd och stöd förekommer samma rättningskultur.
– Det gällde även bloggarna jag undersökte. En livsstilsbloggare fick mycket kritik från sina följare för att hon inte skrev enligt normen.
Större acceptans bland språkvetare
Resultaten förvånar inte Anna Heuman, men samtidigt berättar hon att det finns en större acceptans för variation bland språkvetare.
– Man skulle så klart kunna önska sig en högre acceptans för variation i stavning, men mina resultat tyder på att denna acceptans inte finns överallt. Även om det givetvis finns människor som försöker öka acceptansen, säger Anna Heuman.
Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en liten sensor som kan avslöja rester av bekämpningsmedel på frukt på bara några minuter.
– Rapporter visar att drygt hälften av all frukt som säljs inom EU innehåller spår av bekämpningsmedel som i högre doser har kopplats till hälsoproblem hos människor. I praktiken är det dock svårt att testa enskilda produkter innan konsumtion då dagens metoder innehåller dyra och svårtillverkade sensorer, säger forskaren Georgios Sotiriou vid Karolinska institutet.
– För att komma runt detta problem har vi utvecklat en billig och reproducerbar nanosensor som kan användas för att mäta rester av bekämpningsmedel på frukt i exempelvis butiken, fortsätter han.
Bygger på äldre teknik
De nyutvecklade nanosensorerna bygger på en upptäckt från 1970-talet. Den kallas ytförstärkt Ramanspridning, eller SERS efter engelskans ”surface-enhanced Raman scattering”. Det är en teknik som kan förstärka molekylära signaler på metallytor med mer än en miljon gånger.
Tekniken används inom flera forskningsfält, bland annat inom kemi- och miljöanalys samt för att upptäcka biomarkörer för olika sjukdomar. Inom livsmedelssäkerhet har dock användningen begränsats på grund av höga kostnader och problem med att återskapa sensorerna i större omfattning.
Bild: Gemma/Unsplash
I den aktuella studien skapade forskarna nanosensorer med hjälp av flamsprutning, som är en väletablerad och kostnadseffektiv beläggningsteknik för metaller.
– Flamsprutning kan användas för att snabbt producera enhetliga sensorbeläggningar över stora ytor, vilket tar bort ett av de största hindren för skalbarhet, förklarar forskaren Haipeng Li vid Karolinska institutet.
Flamsprutning – så gjorde forskarna
Med flamsprutning levererades små droppar av silvernanopartiklar på en glasyta. Distansen mellan nanopartiklarna finjusterades för att förstärka deras känslighet. Ett tunt lager av ett spårämne applicerades på sensorn och studerades via ett spektroskop.
Studien visade att sensorerna konsekvent registrerade de molekylära signalerna.
Prestandan förblev intakt vid upprepad testning efter cirka 2.5 månader, vilket enligt forskarna visar på sensorernas hållbarhet och lämplighet för storskalig produktion.
För att testa sensorernas praktiska tillämpning kalibrerade forskarna dem till att upptäcka låga koncentrationer av bekämpningsmedlet paration-etyl – ett giftigt insektsdödande medel som förbjudits eller begränsats i de flesta länder.
Droppar på sensorn ger svar
En liten mängd av medlet applicerades på ett äpple. Rester av ämnet samlades in med hjälp av en bomullspinne och blandades i ett rör med en lösning för att frigöra molekylerna. Några droppar av lösningen applicerades på sensorn, som bekräftade förekomsten av bekämpningsmedlet.
– Våra sensorer kan avslöja rester av bekämpningsmedel på äpplen inom bara fem minuter utan att förstöra frukten. Även om tekniken behöver valideras i större studier så demonstrerar vi här att konceptet fungerar för att testa livsmedel i större omfattning innan konsumtion, säger Haipeng Li.
Härnäst vill forskarna undersöka om nanosensorerna kan användas inom andra områden, till exempel för att upptäcka biomarkörer för specifika sjukdomar i vårdmiljöer med begränsade resurser.
Georgios Sotiriou, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, georgios.sotiriou@ki.se
Haipeng Li, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, haipeng.li@ki.se
Sölve Elmståhl leder ett forskningsprojekt som försöker ta reda på vad vi kan göra för att hålla våra hjärnor friska så länge som möjligt. Den som är 80 år och äldre drabbas ofta av flera kroniska sjukdomar och symtom, vilket gör det svårt att veta vad som är normalt åldrande och vad som är begynnande demens.
– Vi behöver mer kunskap om demenssjukdomar och betydelsen av olika riskfaktorer. För det behöver vi ta reda på normalvärden för äldre när det gäller kognitiv förmåga, minne, blodtryck och funktionsförmågan för olika organ. Vi undersöker också livsstils-faktorer, till exempel vad kosten betyder för att vi ska hålla oss friska, förklarar Sölve Elmståhl, professor i geriatrik vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus.
Begränsad kunskap om åldrande
Eftersom kunskapen om åldrande är begränsad är det svårare att sätta rätt diagnos. Risken ökar då att äldre kan bli både över- och underdiagnostiserade. För att ta reda på skillnaden mellan normalt åldrande och kroniska sjukdomar som demens, följer forskarna personer från 60-årsåldern och livet ut. Redan nu har projektet Gott åldrande i Skåne (GÅS) följt tusentals skåningar i tjugo år.
– Vi följer deltagarna över tid, ser hur sjukdomsförlopp utvecklas för att bättre förstå varför vissa utvecklar sjukdom och andra inte. Vi undersöker också hur vi kan skapa bättre förutsättningar för ökad livskvalitet.
Demens kan inte botas
Först kan vi slå fast att demens inte går att bota. Men det går att hålla din hjärna frisk längre. Aktuell forskning visar att 30 procent av risken att insjukna styrs av riskfaktorer som rökning, högt blodtryck, diabetes, fetma och fysisk inaktivitet. Det innebär att du själv kan påverka en del av riskfaktorerna, och därmed skjuta upp insjuknande, framför allt när det gäller den näst vanligaste formen av demens – så kallad vaskulär demens. Den kallas också blodkärlsdemens eftersom symtomen orsakas av sjukliga förändringar i hjärnas blodkärl.
Allmänna livsstilsråd funkar
Men varför behåller ändå en liten andel äldre sin kapacitet hela livet, medan andra insjuknar? Grunden är att följa allmänna livsstilsråd som till exempel att motionera regelbundet, dricka måttligt och inte röka.
– Vi vet ju alla att motion är bra, men vi blev förvånade över att det krävs så lite för att det ska ha betydelse. Även en aktivitet som en promenad två till tre gånger i månaden kan räcka för att vi ska se en lite längre överlevnad hos äldre jämfört med helt inaktiva.
Använd hjärnan
Forskarna har identifierat fler faktorer som kan hålla oss friska långt upp i åren. Att fortsatt vara nyfiken, använda sin hjärna och ta till sig ny kunskap betyder mycket, liksom att umgås med andra.
– Personer som har ett socialt umgänge bevarar sin funktionsförmåga längre och klarar vardagliga aktiviteter bättre än andra. När vi umgås med andra får vi ett sammanhang och ökar livskvaliteten, vilket är otroligt viktigt. Målet är ju inte att lägga år till livet, utan liv till åren, konstaterar Sölve Elmståhl.
Kontrollera blodtrycket
En annan viktig faktor är att hålla koll på blodtrycket. Ungefär hälften av alla äldre tar blodtryckssänkande medicin. Men även för lågt blodtryck kan vara farligt.
– Att som äldre få blodtrycksfall när man reser sig upp ökar risken för fallskador, men lågt blodtryck har också visat sig fördubbla risken att utveckla demens och påverka hjärnans förmåga att lagra och bearbeta information. Därför är det viktigt att regelbundet kontrollera sitt blodtryck.
En viktig fråga för politik och samhällsekonomi är hur konkurrens påverkar olika aktörers beteenden. Men det hela kan vara problematiskt att mäta.
– Konkurrens påverkar och påverkas av många olika faktorer. När det gäller till exempel skolor och betygsinflation kan ju konkurrens påverka undervisningens kvalitet. Samtidigt är det svårt att säkert och objektivt mäta kunskap eftersom det är skolornas egna lärare som rättar sina elevers nationella prov, där proven ses som ett mått på kunskap, säger Jerker Holm, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Bilbesiktning lättare att undersöka
När det gäller svensk bilbesiktning försvinner en stor del av dessa problematiska faktorer, menar Jerker Holm. Dessutom finns det en rik datamängd avseende de ungefär fem miljoner besiktningar som görs årligen. En bilbesiktning följer ett bestämt protokoll som går igenom en given uppsättning krav på detaljer (bromsar, belysning med mera) som är tydliga, och utifrån sett, tämligen objektiva. Svensk bilbesiktning är dessutom organiserad så att bilbesiktningsföretagen inte får sälja andra relaterade tjänster (till exempel reparationer) som skulle kunna påverka inspektörernas bedömningar i besiktningarna.
– Den svenska bilbesiktningsmarknaden kan därför ses som en reglerad marknad som är inriktad mot kontroll av säkerhet och där konkurrens gärna får påverka effektivitet men inte sannolikheten att få sin bil godkänd, säger Jerker Holm.
Fler godkända bilar
Trots dessa förutsättningar fann Jerker Holm och Osmis Habte statistiskt signifikanta konkurrenseffekter: Om en station tillkommer på en medianmarknad (det vill säga en marknad där antalet besiktningsstationer är lika med medianantalet) ökar andelen godkända besiktningar med 0,3–1,9 procent. Även om effekterna får ses som begränsade så är de statistiskt tydliga och berör många bilägare.
I den aktuella studien gjordes ungefär 4,5 miljoner besiktningar per år och andelen godkända bilar var cirka 70 procent. Med dessa siffror innebär 1 procent ökning i andelen godkända besiktningar en ökning med drygt 30 000 godkända bilar årligen i Sverige.
– Det är svårt att exakt säga vilken mekanism som förklarar resultaten men en som ligger nära till hands är att det är lättare för en missnöjd bilägare som fått sin bil underkänd att byta station när det finns flera att välja mellan i närområdet. Detta gör det mer ”kostsamt”, i termer av kundbortfall, för en station att vara strikt i besiktningarna när det finns många konkurrenter jämfört med få, säger Jerker Holm.
Så gjordes forskningen
Varje besiktningsstation antas ha ett visst upptagningsområde som kan anges som en viss radie runt den.
Antalet andra bilprovningsstationer inom upptagningsområdet blir då ett mått på den konkurrens som stationen är utsatt för. Ju fler konkurrenter desto större konkurrens.
Om en station tillkommer på en medianmarknad (det vill säga en marknad där antalet besiktningsstationer är lika med medianantalet) ökar andelen godkända besiktningar med 0,3–1,9 procent.
I den aktuella studien gjordes ungefär 4,5 miljoner besiktningar per år och andelen godkända bilar var cirka 70 procent.
Med dessa siffror innebär 1 procent ökning i andelen godkända besiktningar en ökning med drygt 30 000 godkända bilar årligen i Sverige.
Jerker Holm, professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, hj.holm@nek.lu.se
De flesta av oss glömmer ibland var vi lagt mobilen eller nycklarna, eller något vi skulle handla i affären. Att glömma emellanåt är normalt och det finns många anledningar till ett tillfälligt sämre minne – sömnbrist och stress är två av dem. Men vad är skillnaden mellan att vara normalt glömsk och symtom på Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen?
1. Vår minneskapacitet skiljer sig
Är det nytt för personen att glömma bort vissa saker? Om personen hela sitt liv har haft svårt för att hålla reda på datum och tider så behöver det inte vara ett tecken på Alzheimers sjukdom om man missar ett inbokat möte eller födelsedag. Individers minneskapacitet skiljer sig åt inom olika områden.
2. Svårt att minnas både namn och person
Att glömma namn på personer är normalt och vanligen dyker namnet upp i minnet så småningom. Men om vi inte glömmer bara namnet, utan hela personen – då kan det vara ett symtom.
3. Lappar hjälper inte längre
För många försämras minnet något med åldern, men då brukar det fungera med påminnelser som till exempel minneslappar. Men personer med Alzheimers sjukdom får med tiden det svårt att fungera med anteckningsbok, kalender, lappar och även muntliga påminnelser.
4. Letande efter saker försvåras
Om vi inte hittar mobilen, nycklarna eller plånboken så vet vi vilka ställen vi ska börja leta på. Personer med Alzheimers sjukdom har svårt att komma ihåg var de hade sin mobil eller plånbok senast.
5. Rumsuppfattning påverkas
Att vakna på en ny plats kan vara förvirrande en kort stund även för en frisk person. Men personer med Alzheimers sjukdom får svårt att pussla ihop ledtrådarna för att lista ut var de befinner sig och hur de har kommit dit.
6. Lokalsinnet drabbas
Att gå vilse på nya platser kan vem som helst göra, men en frisk person löser situationen. En person med Alzheimers sjukdom kan gå vilse på välkända platser, till exempel få svårt att hitta hem från affären.
7. Mer än detaljer glöms
Det är normalt att glömma delar av en händelse, till exempel att det serverades lax när vännerna bjöd på middag. Men en person med Alzheimers sjukdom glömmer ofta hela händelsen och minns inte alls middagen hos vännerna.
8. Repetition av frågor
Att dra sina favorithistorier flera gånger för sina vänner må vara tjatigt, men behöver inte vara ett tecken på sjukdomen. En person med Alzheimers sjukdom ställer i stället samma frågor om och om igen, även till samma person under samma samtal.
9. Närminnet sviker
Att komma ihåg händelser från långt tillbaka i tiden tycker de flesta är svårare än att komma ihåg vad som hänt nyligen. Personer med Alzheimers sjukdom glömmer oftast det som nyss hänt, sagts och avtalats.
Källa: Ann Bonli, kurator på Minnesmottagningen vid Skånes universitetssjukhus och Signe Andrén, pensionerad forskare och sjuksköterska.
Texten publicerades först i Vetenskap&Hälsa.
Forskarvärlden räknar med att var femte kvinna och var nionde man kommer att utveckla alzheimer och sjukdomen kommer oftast vid hög ålder, i 70–80-årsåldern. Man kan leva under lång tid med alzheimer och samhällskostnaderna för demenssjukdomar, där alzheimer är den vanligaste, är större än kostnaderna för cancer, hjärt- kärlsjukdomar och stroke tillsammans.
– Därför är många beredda att satsa stora resurser för att vi ska hitta sätt som kan skjuta upp sjukdomsdebuten. Om vi kan skjuta upp insjuknandet i fem år visar beräkningar att det skulle kunna minska antalet nya fall av alzheimer med 50 procent. Om sjukdomen fördröjs i tio år skulle antalet nya fall minska med 95 procent, säger Sebastian Palmqvist, överläkare på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.
Nya behandlingar
Än så länge har behandling av Alzheimers sjukdom främst handlat om att lindra symtom. Men nya behandlingar, i form av läkemedel baserade på olika antikroppar, siktar nu in sig på att angripa proteinstrukturer av beta-amyloid i hjärnan, som är orsaken till att sjukdomen utvecklas. På så sätt går det att skjuta upp sjukdomsförloppet. Beta-amyloid ansamlas i hjärnan långt innan en person blir sjuk och kan efterhand orsaka plack i hjärnan. Beta-amyloid triggar även ansamling och spridning av proteinet tau.
– Det är oftast när tau sprids i hjärnan som en person börjar få symtom, berättar Sebastian Palmqvist.
Han möter i den kliniska delen av sitt arbete på minnesmottagningen i Malmö, människor i olika stadier av Alzheimers sjukdom. I sin forskning vid Lunds universitet undersöker han hur diagnos kan ställas i ett tidigare skede och han följer därför på nära håll även utvecklingen för bromsmediciner.
– De två områdena är nära sammankopplade. För att identifiera personer som kan vara behjälpta av bromsmediciner behöver vi en struktur för undersökning och provtagning av de som riskerar att utveckla alzheimer.
Inte godkänt i Europa
2021 kom nyheten att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkänt läkemedlet aducanumab för behandling av Alzheimers sjukdom. Studier hade visat att medicinen framgångsrikt tar bort beta-amyloid i hjärnan. Men i Europa finns inget godkänt läkemedel.
– Det vi vet är att läkemedlet är bra på att angripa beta-amyloid, men det finns inga entydiga resultat som visar att patienterna blir bättre i sin sjukdom. En studie visar positivt resultat medan en annan studie inte kan påvisa någon förbättring. Och därför har det inte blivit godkänt i Europa, berättar Sebastian Palmqvist.
Det ska nu startas ytterligare en studie för att undersöka de kliniska effekterna av aducanumab. Studier pågår också för ytterligare tre bromsande läkemedel. Även dessa antikroppsbehandlingar angriper beta-amyloidstrukturer i hjärnan och resultat väntas inom några år.
Antikroppsbehandlingar ges i form av dropp eller som en spruta. Eftersom antikroppar triggar kroppens immunförsvar finns risk för inflammation i hjärnan i samband med behandling och därför måste patienterna följas upp noggrant med bland annat undersökning med MR-kamera.
Tidig behandling kan ge bättre effekt
Studier av läkemedelskandidaterna visar att de efter behandling under ett till ett och ett halvt år rensat bort det mesta av beta-amyloiden i hjärnan. Men att detta tyvärr ger en relativt liten effekt på personernas tankeförmåga. Det forskare funderar över nu är i vilket skede av sjukdomsförloppet som behandlingen ska sättas in.
– Om vi inte har missat något väldigt avgörande i hur Alzheimer utvecklas så bör det ge större effekt om behandlingar ges tidigare, kanske helst innan tydliga symtom har utvecklats, säger Sebastian Palmqvist.
Text: Magnus Aspegren
Artikeln publicerades först hos Vetenskap & Hälsa.
