Många vill ha en ny väg men inte utanför den egna bostaden. Under senare år har flera projekt upplevt konflikter med berörda intressenter, Hallandsåsen, Västkustbanan genom Lund, Villa Sunna m fl. Detta har medfört att intresset från byggherrarnas sida att ta itu med det här problemet ökat. Ett exempel är Citytunneln i Malmö som anstränger sig för att bedöma och hantera olika intressentkrav.
– Erfarenheterna från flera större projekt såsom tunneln genom Hallandsås visar på behovet av ökad kompetens hos projektledare i att hantera intressenter, säger professor Bengt Hansson.
I samarbete mellan Avdelningen för byggnadsekonomi, Lunds tekniska högskola, och Sociologiska institutionen vid Lunds Universitet bedrivs ett unikt forskningsprojekt rörande intressentpåverkan vid byggprojekt”.
Som ett resultat av detta arbete redovisar Stefan Olander en licentiatavhandling på Lunds Tekniska Högskola som behandlar intressentanalys för byggprojekt ur ett projektledningsperspektiv
Lic- seminariet äger rum torsdagen den 22 maj kl 13.15 i sal D i V-huset.
Kontaktinformation
Lic-avhandlingen finns tillgänglig vid avdelningen för byggnadsekonomi, LTH 046-2227421.
Handledaren Bengt Hansson kan nås på 046-222 90 05, mobil: 070-558 17 94.
Stefan Olander på 046-222 74 20, bostad: 046-33 56 06
Torsdag 22 maj ger professor Judah Folkman från Harvard, USA, en gästföreläsning vid Karolinska Institutet. Han anses vara angiogenesens fader efter att han redan för trettio år sedan ensam presenterade teorin att tumörer krävde nybildning av blodkärl och att detta kunde vara ett sätt att angripa växande cancertumörer.
Titel: Genetic basis of angiogenic switch.
Tid och plats: 22/5 kl. 13.00, Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet, Solna.
Fredag 23 maj presenterar Niina Veitonmäki sin avhandling som beskriver mekanismer för hur blodkärlstillväxt blockeras. Framför allt visar hon hur ämnet K1-5 har en mycket kraftfull hämmande effekt, mer kraftfull än tidigare kända angiogeneshämmare. Mekanismen där K1-5 binder till kärlväggens celler och hindrar tillväxt genom aktivering av s k caspaser beskrivs. Hon visar också hur tillväxt av dessa celler styrs av ett s k telomeras-enzym (hTERT) som förekommer normalt i kroppen. Båda dessa upptäckter är av betydelse för vidare utveckling av cancerterapier.
Tid och plats: 23/5 kl. 13.00, Föreläsningssalen, Theorells väg 1, Karolinska Institutet, Solna.
Onsdag 28 maj presenterar Ebba Bråkenhielms sin avhandling som visar på angiogenesens betydelse vid både cancer och fetma. Fettvävnad, som är en av de vävnader som kan tillväxa under hela livet, är också beroende av nybildning av blodkärl. Studierna visar att två ämnen som utsöndras från fettvävnad, leptin och adiponectin, stimulerar respektive hämmar angiogenesen. Balansen av dessa två hormoner kan viktig vid uppkomsten av fetma. Nivåerna av adiponectin är lägre hos överviktiga personer. Ebba Bråkenhielm har också identifierat flera nya molekyler som kan hämma blodkärlsnybildningen, även sådana som förekommer naturligt och kan intas genom födan. Dessa utgör ett lockande komplement till nuvarande cancerbehandlingar och även för behandling av fetma.
Tid och plats: 28/5 kl. 10.00, Föreläsningssalen, Theorells väg 1, Karolinska Institutet, Solna.
Onsdag 28 maj ger professor Rudi Busse, University of Frankfurt/Main, Tyskland, en gästföreläsning vid Karolinska Institutet. Han är framför allt specialist på endotelcellers biologi, de celler som bildar väggarna i t ex blodkärl. Titel: New aspects of signal transduction in endothelial cells
Tid och plats: 28/5 kl. 15.00, Seminarierummet MTC, Nobels väg 16, Karolinska Institutet, Solna.
De två aktuella doktoranderna är båda medarbetare i docent Yihai Caos forskningsgrupp. Gruppen har denna månad en publikation i tidskriften Nature Medicine där faktorer som stimulerar kärltillväxt presenteras. Flera liknande faktorer är tidigare kända och många företag försöker utveckla dessa men hittills utan framgång. Ett angeläget användningsområde för stimulering av ny kärlbildning är efter en hjärtinfarkt då blodkärl blockerats och muskelceller därför dör pga syrebrist. I den aktuella artikeln visas hur en kombination av två faktorer ger en kraftfull effekt. Intressant är också att effekten stannar kvar länge, även efter att faktorerna tagits bort. Förhoppningsvis har dessa faktorer potential att användas som behandling vid hjärtsjukdom, även bara som en kort behandling med kvarstående effekt.
Publikation: Cao et al. Nature Medicine (2003) 9; 604-613.
För mer information, kontakta:
Docent Yihai Cao, tel 08-728 7596 eller mail: yihai.cao@mtc.ki.se
Vår kropp och dess organ består av en stor mängd olika celler som vid behov kopierar sig så att nya celler bildas. Denna process regleras i ett komplext system – cellcykeln – med fyra faser: G1, S, G2 och M. Vid övergången mellan faserna G1 och S finns en viktig reglering via olika proteiner som binder till varandra. Kontrollen av denna övergång är ofta störd i tumörer, vilket kan leda till en ohämmad celldelning och en ökning av antalet tumörceller.
En del av de inblandade proteinerna finns i onormala mängder i tumörer och man tror att de har en viktig roll vid tumöruppkomsten. Syftet med avhandlingen var att försöka kartlägga några av dessa proteiner i njurcancer, ett område där bara ett fåtal studier har gjorts. Målet var också att undersöka om proteinmängderna hade någon koppling till kliniska faktorer, t.ex. patienternas möjligheter att överleva.
Nivåerna av proteinerna cyclin D1, D3, E, p27 och pRb studerades både i njurtumörer och i normal njurvävnad. Jämfört med normalvävnaden var nivåerna av cyclin D1 och E vanligen förhöjda, det förekom också oväntade mängder av cyclin D3 och p27. De onormala proteinvärdena kunde kopplas till kliniska förhållanden, exempelvis visade sig låga nivåer av cyclin D1 och p27 vara ett tecken på dålig prognos och stora tumörer. Höga nivåer av cyclin D3 och E var istället kopplade till celldelning. Dessutom varierade förekomsten av dessa proteiner mellan olika typerna av njurcancer. Det borde därför finnas möjligheter att i framtiden använda mätningar av G1-S-övergångens reglerande proteiner för att bedöma aggressiviteten hos specifika tumörer. Metoden skulle också kunna användas för målstyrd behandling.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk biovetenskap, patologi samt Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, urologi och andrologi, och har titeln ”Cell cycle regulation in human renal cell carcinoma”. Svensk titel: ”Cellcykelreglering i human njurcancer”.
Disputationen äger rum kl. 09:00 i Hörsal Betula, by 6 M, Norrlands Universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Ulf Bergerheim, Inst. för biomedicin och kirurgi, Avd. för urologi, Hälsouniversitetet, Linköping.
Kontaktinformation
Ylva Hedberg är född och uppvuxen i Gällivare, Norrbotten, och har sedan 1993 bott i Umeå med omnejd. Hon nås på telefon 090 – 785 15 39 eller 070 – 632 24 60, alternativt via e-post: ylva.hedberg@medbio.umu.se
Linus Hagström försöker i sin doktorsavhandling vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet främja förståelsen för makt i japansk utrikespolitisk. Han gör det genom att utveckla och använda ett s.k. ”relationellt maktbegrepp”. Till skillnad från traditionell maktanalys kvantifierar det inte bara resurser, utan sätter fokus på den process genom vilken ett land verkligen använder sin ”maktbas” i relation till andra länder. Det lämpar sig därför väl för att tillämpas i utrikespolitisk analys.
Ett syfte med avhandlingen är att analysera om och i så fall hur Japan i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet utövade makt över en central motpart som Kina med avseende på så viktiga frågor som bilateralt investeringsskydd och den omtvistade ögruppen Pinnacle (Senkaku/Diaoyu) Islands. Linus Hagström drar slutsatsen att makt verkligen utövades, men också att detta främst skedde med civila instrument och andra oortodoxa metoder. ”Ideationell statskonst”, dvs. försök att definiera eller arrangera en situation med hjälp av idéer, är ett direkt resultat av det relationella maktbegreppet, och termen visar sig särskilt användbar i denna analys av japansk utrikespolitik. Japans förmåga att påverka Kina med sådana medel var dock helt avhängig av att kinesiska beslutsfattare i bägge fallen prioriterade ”ekonomisk utveckling” och ”modernisering” framför ”suveränitet”.
Linus Hagströms doktorsavhandling påvisar också nyttan av tydliga begrepp: Det är utvecklingen av just relationell maktanalys som möjliggör att japansk utrikespolitik kan avmystifieras i termer av makt.
Doktorsavhandlingens titel: Enigmatic Power? Relational Power Analysis and Statecraft in Japan’s China Policy.
Disputationen äger rum torsdag den 22 maj kl. 13.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är docent Stefano Guzzini, Statsvetenskapliga Institutionen, Uppsala Universitet och Institute for International Studies i Köpenhamn, Danmark.
Linus Hagström kan nås på telefon 08-736 93 68 eller e-post linus.hagstrom@statsvet.su.se.
Linus Hagström medverkar i Forskardagarna 16 – 18 oktober
Tuberkulos (Tbc) är ett av världens största folkhälsoproblem och nästan nio miljoner människor beräknas insjukna varje år. Vietnam är ett av de mest drabbade länderna. Där, liksom i de flesta delar av världen, är cirka 2/3 av alla rapporterade Tbc-fall män och 1/3 kvinnor. Huruvida det betyder att män verkligen får Tbc oftare än kvinnor, eller om kvinnors Tbc upptäcks i lägre grad vet man mycket lite om.
I läkare Anna Thorsons avhandling från Karolinska Institutet beskrivs studier av hur sociala, kulturella och biologiska faktorer tillsammans påverkar möjligheterna till upptäckt och diagnostik av Tbc hos män och kvinnor i ett låginkomstland.
Genom ”dörrknackning” i en befolkningsgrupp om 35 000 vuxna i Vietnam erbjöds provtagning med avseende på Tbc till alla med misstänkta Tbc-symtom såsom långvarig hosta. Då upptäcktes proportionellt fler kvinnliga fall än manliga. Antalet kvinnliga Tbc-fall var betydligt högre än förväntat i jämförelse med vad som rapporteras ifrån det här området i Vietnam, där det vanligtvis går nästan tre manliga fall på varje kvinnligt. Utifrån denna studie beräknades att bara 39% av de manliga och 12% av de kvinnliga Tbc-fallen upptäcks, att jämföra med den andel om 80-procentig upptäckt som officiellt rapporteras av Vietnam.
Män och kvinnor med Tbc-symtom intervjuades för att beskriva hur personer av respektive kön söker sjukvård när de har misstänkta symtom. Doktorer intervjuades om deras syn på mäns respektive kvinnors möjligheter till att få en korrekt Tbc-diagnos. Förklaringar till att speciellt kvinnliga Tbc-fall upptäcks i så låg grad återfanns dels i könsskillnader i vårdsökande och dels i hur vårdgivare agerar gentemot män respektive kvinnor med misstänkta symtom. Kvinnor med misstänkta Tbc-symtom sökte mer sjukvård än män, men valde oftare sämre vårdgivare. Kvinnor spenderade också mindre pengar på sjukvårdsbesöken och hade sämre kunskap om Tbc. Män blev oftare än kvinnor erbjudna undersökningar för att diagnostisera Tbc. Läkarna själva betonade dock att de behandlade alla patienter identiskt. Men läkarna ansåg också att behoven för män respektive kvinnor med misstänkt Tbc kan vara väldigt olika.
I avhandlingen ingår även en studie av könsskillnader i lungröntgenbilder bland patienter med smittsam Tbc. Resultaten visar att lungröntgenbilder ser olika ut hos män och kvinnor. Män hade svårare och mer tydliga fynd än kvinnor, något som kan underlätta möjligheten till en korrekt diagnos bland män.
Världshälsoorganisationen (WHO) har som led i kampen mot Tbc som mål att minst 70 % av alla smittsamma Tbc fall skall upptäckas. WHO rekommenderar globalt att Tbc-fall diagnostiseras hos individer med symtom som på eget initiativ söker sjukvård. Resultaten i Anna Thorsons avhandling visar att i synnerhet kvinnliga Tbc-fall då kan riskera att förbli oupptäckta, och utan adekvat behandling. Kön samverkar med fattigdom och skapar en situation där kvinnor oftare än män möter hinder på vägen till Tbc-diagnos och behandling. Obehandlade Tbc-fall är inte bara ett problem för den individuella patienten, utan också för folkhälsan genom fortgående smittspridning.
Avhandlingen belyser nödvändigheten av att diskutera den globala Tbc-kontrollstrategin ur ett rättviseperspektiv, där mäns och kvinnors varierande livssituationer beaktas. Önskvärt är att öka kunskapen och förståelsen om de processer som i samhället leder till ökad ohälsa i vissa grupper av män och kvinnor.
Avhandlingens titel:
Equity and Equality – Case detection of Tuberculosis among women and men in Vietnam
Författare:
Anna Thorson, Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för internationell hälsa (IHCAR),
tel. 0739-953972 eller e-post: Anna.Thorson@phs.ki.se
Disputation:
Fredagen 23 maj kl 09.00, Aulan, plan 2, Norrbackabyggnaden, Karolinska sjukhuset.
Barbro Sigfridsson analyserar i sin avhandling vid Teatervetenskapliga institutionen, Stockholms universitet hur kvinnors erfarenhet är gestaltad i Pia Forsgrens uppsättningar på Dramaten av Nilen (1989), Traum (1993) och Sal P (1996), samt i Lars Rudolfssons uppsättning av Staden (1998) på Operan i Stockholm. I avhandlingen integreras en textanalys med en analys av det sceniska skeendet. Relationen mellan kropp, språk och identitet undersöks utifrån ett feministiskt och ett psykoanalytiskt perspektiv. En genomgående frågeställning är: vad sker i mötet mellan en personlig erfarenhet och omvärldens syn på det ”kvinnliga”? Detta subjektiva perspektiv formuleras i avhandlingen som ”jagets plats”. Barbro Sigfridsson diskuterar det konfliktfyllda och problematiska med att skapa och upprätta en särskiljande subjektivitet som förmår utgöra en tillräckligt hållbar gräns gentemot den andre, samtidigt som relationen tillåts beröra och förändra den egna identiteten. Denna frågeställning, intimt länkat till språkets förmåga att förmedla erfarenhet och skapa sammanhang, aktualiserar frågan om etiken i mötet med den andre, vilket i uppsättningarna får sin specifika gestaltning sedd i relation till den rådande könsordningen.
Doktorsavhandlingens titel: Jagets plats. Gestaltningen av det kvinnliga subjektet i Katarina Frostensons Nilen, Traum, Sal P och Staden
Disputationen äger rum torsdag den 22 maj kl. 10.00 i hörsal 9, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Roland Lysell, Litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
Barbro Sigfridsson kan nås på tfn 08-674 74 84 eller 070-7883 883, e-post barbro.sigfridsson@swipnet.se
Barbro Sigfridsson kommer att delta i Forskardagarna 16 – 18 oktober.
För drygt ett år sedan införde Lunds universitet på prov ett mentorsprogram inom de humanistiska och teologiska ämnena för att hjälpa studenter slutföra studierna. Nu har försöket utvärderats och resultatet är mycket positivt: bland de studenter som valde att ta hjälp av en mentor ökade genomströmningen med hela 20 procent.
Studenter inom humaniora och teologi har i allmänhet något sämre resultat i jämförelse med universitetet i övrigt. Förklaringen ligger bland annat i ett stort utbud av fristående kurser som många studenter följer vid sidan av en annan utbildning.
Mentorsprogrammet går ut på att studenter som läst ämnet två-tre terminer stöttar nybörjarna mellan deras olika lektionstillfällen. Den äldre studenten tar upp frågor och moment som nybörjarna tycker är svårbegripliga och hjälper dem även med studieteknik.
– Mentorsprogrammet har inte bara haft positiva effekter på studieresultatet utan också för den sociala samvaron bland studenterna, säger Carole Gillis som ansvarar för mentorsprojektet inom de humanistiska och teologiska ämnena. Man kan se att deras entusiasm smittar av sig även bland de studenter som valt att klara studierna utan mentor. Intresset för studierna ökar och fler väljer att fortsätta läsa ämnet på högre nivå.
Mentorerna tycker att handledningen av de yngre studiekamraterna har gett även dem en djupare förståelse för ämnet. Inför varje möte tvingas de repetera moment från lägre nivåer. Mentorerna blir en länk mellan lärarna och studenterna och det ger dem en viktig insyn i läraryrket.
Mentorsprogrammet går under benämningen SI eller Supplemental Instruction och kommer ursprungligen från USA. Vid Lunds Tekniska Högskola införde man metoden redan 1994 med ett mycket gott resultat. År 2002 introducerades den på försök vid de humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet och nu ska metoden erbjudas vid hela universitetet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta projektledare Carole Gillis på telefonnummer
046-222 34 23 , Carole.Gillis@klass.lu.se eller Leif Bryngfors, chef för utbildningsservice på LTH och riksinstruktör för mentorsprogrammet SI, telefon 046-222 71 80 , 0708-22 01 84 , Leif.Bryngfors@kansli.lth.se.
Hur påverkar företagens internationalisering det fackliga arbetet? Den frågan ställer Johan Åkerman i sin avhandling i tema Teknik och social förändring. Han har studerat facket vid Electrolux, som ända sedan 1920-talet varit en internationell koncern.
Studien utgår från verkstadsklubben vid Electrolux fabrik i Motala. Koncernfacket bildades 1946 på Motalaklubbens initiativ, men det var först på 1960-talet som den på allvar började intressera sig för företagets internationalisering, trots att det sedan länge hade påverkat Electrolux verksamhet. Företagets tillverkning av hushållsmaskiner krävde inga stora investeringar i anläggningar eller personal och var lätt att flytta. Det fanns både produktion och försäljningsställen i större delen av världen.
Men koncernfackets arbete utsattes för stora utmaningar. Johan Åkerman pekar på flera strukturella hinder.
Skillnader i företagets och fackets struktur var ett av hindren. Medan Electrolux såg koncernen som en helhet, såg verkstadsklubbarna i koncernfacket till de egna medlemmarnas bästa. Ett beslut som motverkade Motalafabrikens bästa kunde till exempel inte accepteras av Motalaklubben även om det var bra för koncernen.
Ett annat hinder var samarbetet mellan fackförbund i olika branscher. Upp till sex olika förbund var representerade i koncernfacket, men samarbetet dem emellan kunde inte lösas på ett bra sätt.
Än mer komplicerat blev samarbetet med fackliga organisationer utanför Norden där fackföreningsrörelsen inte alltid är organiserad efter bransch utan efter ideologisk, religiös eller yrkestillhörighet. Även om klubbarna ville samarbeta med alla fackförbund inom koncernen så krävde de svenska fackförbunden att deras samarbetspartners skulle vara medlemmar i Fria fackföreningsinternationalen, FFI.
Trots svårigheterna menar Johan Åkerman att koncernfacket var framgångsrikt, sett utifrån Motalas perspektiv.
– Tillverkningen har upphört vid många fabriker som fanns mellan 1925 och 1985, men i Motala finns en betydande tillverkning kvar. Många faktorer kan ha bidragit till det, säger Johan Åkerman och tillägger att den första fackliga representanten i Electrolux styrelse kom från verkstadsklubben i Motala. Klubben agerade dessutom både konsekvent och energiskt i koncernfacket.
Disputation äger rum den 23 maj 2003. Avhandlingen heter Lokala fack i globala företag. Electrolux verkstadsklubb i Motala och koncernfacket 1925-1985. Fakultetsopponent är professor em Bernt Schiller vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Johan Åkerman kan nås på tel 28 20 07 och e-post johak@intsek.liu.se
Cancer i ändtarmen är den sjätte vanligaste cancerformen hos män och den sjunde vanligaste hos kvinnor i Sverige. Varje år diagnostiseras cirka 1800 nya fall. Behandlingen har under de senaste 20 åren genomgått en avsevärd utveckling vilket har resulterat i mer än en halvering av antalet återfall i operationsområdet, förbättrad överlevnad samt ett minskat behov av permanenta stomier. De förbättrade resultaten beror på flera faktorer; en noggrannare kartläggning av tumörens art och växtsätt, kompletterande strålbehandling före operation samt förfinade operationsmetoder.
I läkare Anna Martlings avhandling från Karolinska Institutet visas att undersökning med magnetkamera (MRT) före operation av patienter med ändtarmscancer möjliggör en mer individualiserad behandling. Med MRT kan man kartlägga tumörens storlek och växtsätt, samt dess förhållande till omgivande organ. Resultaten visar att patienter med tumörer som breder ut sig i och utanför fettväven runt ändtarmen har en sämre prognos. MR-undersökningen skulle därmed kunna bidra till att identifiera patienter som bör få tilläggsbehandling med t ex cytostatika. Studierna bekräftar också värdet av strålbehandling genom signifikant färre fall av lokala tumöråterfall och minskad dödlighet i sjukdomen. Genom pre-operativ MRT skulle också antalet patienter som överbehandlas kunna minskas.
Sedan mitten av 1990-talet har en ny operationsmetod för ändtarmscancer introducerats i den studerade Stockholm-Gotland-regionen, så kallad Total Mesorectal Excision, TME. Metoden har i denna populationsbaserade studie visat ge bättre behandlingsresultat, men den är tekniskt svårare och mer krävande än sedvanlig kirurgi. Operationsfrekvensen, mätt i antal operationer per år och kirurg, påverkar därför prognosen. Patienter opererade av kirurger med hög operationsvolym hade signifikant färre återfall och lägre dödlighet i sjukdomen jämfört med patienter opererade av kirurger med låg operationsvolym.
Avhandlingens titel:
Rectal Cancer – Staging, Radiotherapy and Surgery
Författare:
Anna Martling, Institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet
tel 08-517 72802, mobil 070-9822 155 eller mail: anna.martling@ks.se
Disputation:
Fredag 23 maj 2003, kl 9.00, Nanna Svartz auditorium, Karolinska sjukhuset, Solna.
Årligen registreras 20 000 patienter, tre fjärdedelar av alla som får stroke (”slaganfall”, dvs. blödning eller blodpropp i hjärnan) i Sverige, i Riks- Stroke, det svenska nationella kvalitetsregistret för strokevård. Det startades 1994 för att följa upp och förbättra kvaliteten på strokevården vid sjukhusen i landet. Idag deltar alla sjukhus som vårdar strokepatienter under akutskedet, men andelen som registreras varierar mellan olika sjukhus, landsting och regioner. Alla resultat från Riks-Stroke måste därför tolkas med hänsyn till ev. bortfall. Strokeenheter är överlägsna när det gäller att sköta kvalitetsutvärderingssystem som Riks-Stroke.
Vård på strokeenhet förbättrar både överlevnad och funktionsförmåga jämfört med vård på en vanlig vårdavdelning. Denna effekt kvarstår mer än två år efter insjuknandet. Det finns också skillnader mellan könen i den svenska strokevården. Kvinnorna skrivs efter sjukhusvården oftare ut till särskilda boenden. Detta förklaras delvis av att de är äldre och mer funktionsnedsatta före insjuknandet.
Användningen av blodförtunnande läkemedel för att förhindra nya strokeanfall hos patienter med förmaksflimmer varierar mellan sjukhus, landsting och sjukvårdsregioner. Kvinnor med förmaksflimmer behandlas mer sällan med blodförtunnande läkemedel jämfört med männen. Detta tyder på att lokala faktorer och behandlingstraditioner fortfarande har stor betydelse för hur man förebygger stroke hos patienter med förmaksflimmer. Många strokepatienter lider av svår trötthet upp till två år efter insjuknandet. Dessa patienter är oftare funktionsnedsatta, har särskilt boende och löper ökad risk att avlida.
Sammanfattningsvis finns det fortfarande flera skillnader i både behandling och resultat inom den svenska strokevården. Många patienter lider dessutom av långtidskonsekvenser som trötthet. Detta tyder på att det ännu finns ett ordentligt utrymme för förbättringar.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, Umeå universitet, och har titeln ”Stroke care in Sweden – A study on hospital care and patient follow-up based on Riks-Stroke, the National Quality Register for Stroke Care”. Svensk titel: ”Strokevård i Sverige – En studie av vård på sjukhus och uppföljning av strokepatienter som baseras på Riks-Stroke, det nationella kvalitetsregistret för strokevård”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, 9tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Peter Langhorne, Academic Section of Geriatric Medicine, Royal Infirmary, Glasgow, UK.
Kontaktinformation
Eva-Lotta Glader finns vid enheten för medicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, tel. 090-785 26 53, e-post eva- lotta.glader@medicin.umu.se
Sjöar har två externa energikällor, solljus och humusämnen. Solenergin görs tillgänglig för biologisk produktion via växtplanktons fotosyntes, medan energiinnehållet i humusämnen frigörs av bakterier i vattnet. Humus består av delvis nedbrutet organiskt material från omgivande landområden. I sjöar med hög tillförsel av humusämnen blir bakterier den viktigaste basen för produktion av växter och djur. Mats Janssons forskargrupp vid Umeå universitet har visat att bakteriedominerade sjöar har en speciell sammansättning av organismer och är mindre produktiva än sjöar som domineras av växtplankton. Projektet har bl a stöd från Vetenskapsrådet.
Forskning förändrar synen på sjöar
När bakterier omvandlar humusämnen till bakteriebiomassa bildas även koldioxid. Denna process undersöks av samverkande forskargrupper i Uppsala (Lars Tranvik), Umeå (Mats Jansson) och Climate Impacts Research Centre i Abisko (Anders Jonsson). Beräkningar visar att sjöar i norra Sverige omvandlar ca 50% av allt humus som tillförs sjöarna till koldioxid. Sjöarna blir därmed viktiga för de nordliga ekosystemens påverkan på växthuseffekten. De senaste årens forskning om humus i sjöar har lett till en delvis förändrad syn på sjöars roll i landskapets ekosystem.
Internationell humuskonferens
19-21 maj samlas några av världens främsta humusforskare på Mitthögskolan i Sundsvall. De senaste åren har betydelsen av humusämnen i mark och vatten studerats intensivt, och deras påverkan på ekosystemen har visat sig ha långt större betydelse än man tidigare trott.
Fullständigt konferensprogram finns på:
http://www.ntm.mh.se/nordic_ihss
Kontaktinformation
Mer information
Mats Jansson, professor Umeå universitet
tel: 090-786 60 98, 070-632 03 08
E-post: mats.jansson@eg.umu.se
Ulla Lundström, professor Mitthögskolan
tel: 060-14 84 16, 070-209 03 25
E-post: ulla.lundstrom@mh.se
Förhoppningarna på flerträdshantering är stor, särskilt då många skogsägare inte röjer sina ungskogar. Det medför att träden blir klena och står tätt. Och då blir de dyra att avverka.Skogforsk har i en serie undersökningar studerat skogsmaskiner som är extrautrustade för att kunna kvista och kapa flera träd åt gången. Undersökningarna visar att flerträdshantering fungerar utmärkt i klena tallbestånd. Den snabbare avverkningen sänkte avverkningskostnaden med nästan en femtedel.
Även i grov skog
Men Isabelle Bergkvist tror att tekniken går att använda även i andra bestånd än de klena gallringsbestånden. Nästa utmaning är att få tekniken att fungera i granskog, där det är mer grenar som stör kvistningen. Och i slutavverkning, där träden är mycket tyngre.
– Det här är en jättepotential, här finns mycket pengar att tjäna. Men det kräver utvecklingsinsatser – både från forskningen och skogsmaskintillverkarna.
Klarar industrins krav
Kvistningen är flerträdshanteringens svaga punkt. Många kvistar sitter kvar, vilket gör träden svårhanterliga i industriprocesserna. Det visade sig också i den här studien. Den totala andelen ”vrak” – virke som skogsägaren inte får betalt för – vid industrin var sex procent för flerträdshanterat virke mot tre procent vid vanlig avverkning. Kvarsittande kvist och alltför klena träd var de vanligaste orsakerna.
Men frågan är om virkesmätningens krav är realistiska.
– Det cellulosaflis som framställdes av flerträdshanterade träd var fullt likvärdig med flis från träd som avverkats på vanligt sätt. Det indikerar att virkesmätningens krav är för stränga, säger Isabelle Bergkvist.
Kontaktinformation
Kontakt:
Isabelle Bergkvist, Skogforsk. Tel: 018-18 85 95, 070-558 85 87, isabelle.bergkvist@skogforsk.se
Sverker Johansson , pressansvarig, tel: 018-18 85 30, 070-638 10 78, sverker.johansson@skogforsk.se
Inflammatorisk tarmsjukdom ökar i frekvens i Sverige och anses snart kunna drabba en procent av befolkningen. Begreppet omfattar ulcerös kolit, som drabbar tjocktarmen, och Crohns sjukdom, som kan drabba både tunntarmen och tjocktarmen. Den medicinska behandlingen av framför allt Crohns sjukdom är bristfällig. Patienterna måste ofta genomgå operationer där den skadade delen av tarmen tas bort, vilket kan leda till en stomi, en ”påse på magen”.
Olof Grip har i sin avhandling bland annat studerat den kroniska inflammationens effekter på blodpropps- och cancerutveckling. Blodpropp i venerna visade sig vara vanligare hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. En möjlig förklaring är att patienterna har en ökad halt av cytokiner (inflammationsbefrämjande ämnen) i blodet, vilket ökar blodets benägenhet att levra sig. Patienter med ulcerös kolit hade också ovanligt höga mängder av en viss sorts vita blodkroppar (eosinofiler) med en tillväxtfaktor som troligen kan bidra till utvecklingen av cancer vid långvarig sjukdom.
Både kopplingen till blodpropp och cancer och den svåra sjukdomen i sig gör det viktigt att hitta nya medel mot inflammatorisk tarmsjukdom. Statiner skulle kunna vara ett sådant medel. Statiner används idag som kolesterolsänkande medicin för hjärt-kärlpatienter, men tros också ha en inflammationsdämpande effekt i blodkärlen.
– Vi fick därför idén att statiner skulle kunna dämpa också inflammationer i tarmen. De visade sig också i våra laboratorieförsök ge bra effekter på flera olika sätt. Statin-behandlade celler från Crohns-patienter minskade till exempel sin utsöndring av cytokiner, förklarar Olof Grip.
Crohns-patienter behandlas idag bland annat med cellgifter och höga doser kortison, en medicinering med många oönskade bieffekter. Det vore därför värdefullt att få fram en mer skonsam behandling. Olof Grip hoppas nästa år kunna göra en klinisk studie av statiners effekt på patienter med Crohns sjukdom.
Avhandlingen heter On the regulation and effects of chronic inflammation in inflammatory bowel disease. Arbetet har finansierats av medicinska fakulteten i Lund, MFR, Erhnold Lundström-stiftelsen, Nio Meter Liv-stiftelsen samt Universitetssjukhuset i Malmö.
Olof Grip träffas på tel 040-33 61 56, 33 73 70 eller 33 10 00 samt på e-post olof.grip@medforsk.mas.lu.se. Mer information om avhandlingen finns också på www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl?db=global&fname=med_790.html.
Förändringarna i det svenska skolsystemet under 1990-talet har fått mycket uppmärksamhet. Debatten har oftast kretsat kring effekterna av kommunalisering, skolpeng och friskolor. En ny avhandling i pedagogik sätter debatten i ett internationellt perspektiv. När 24 olika utbildningssystem jämförs ser man att elevernas hembakgrund påverkar skolprestationerna olika mycket i olika länder.
I vissa länder varierar skolresultaten mycket från skola till skola, i andra länder är skillnaderna små. De nordiska länderna utmärker sig genom att ha märkbart små skillnader mellan landets skolor, även när eleverna blir äldre. I länder som Holland och fd Västtyskland, där skillnaderna mellan skolor är små i mellanstadieåldern, ökar skillnaderna markant efterhand som eleverna förflyttar sig upp genom skolsystemet.
En viktig förklaring till variationen i skolors resultatnivå är elevunderlagets sociala sammansättning. Det finns ett samband mellan skolors prestationsnivå och den sociala bakgrunden hos deras elever. Det intressanta är att detta samband varierar kraftigt i betydelse från land till land. Den sociala och ekonomiska strukturen i ett land samspelar med det sätt som utbildningssystemet är organiserat.
I länder med hög grad av decentralisering av skolan, där eleverna grupperas efter deras skolprestationer och där inkomstskillnaderna i samhället är förhållandevis stora, där tenderar social bakgrund att vara en viktig faktor bakom skolors prestationsnivå.
Även om de nordiska länderna tillhör den grupp länder där social bakgrund betyder minst för en skolas prestationsnivå, så kan detta komma att förändras som ett resultat av 1990-talets decentraliseringsreformer.
M.A Yang Yang, tel: 031 – 773 2397, fax: 773 2070, tel hem: 031 – 15 62 43, e-post: yang.yang@ped.gu.se
Avhandlingens titel: Measuring socioeconomic status and its effects at individual and collective levels: A cross-country comparison.
Handledare: Professor Jan-Eric Gustafsson, IPD, Göteborgs universitet
Kontaktinformation
Britt Tellow
Kansliet för utbildningsvetenskap
Box 300
405 30 Göteborg
Sweden
Tel +46 31 773 2268
Fax +46 31 773 2100
Det är viktigt att eleverna tycker att undervisningen är rolig och att de förstår, anser nyblivna lärare i naturvetenskap. Samtidigt är det svårt att göra lektioner och laborationer så intresseväckande som lärarna vill att de ska vara. Lotta Lager-Nyqvist har i sin avhandling följt sju blivande lärare i naturvetenskap under hela utbildningen och en tid därefter. Denna studie kan få betydelse för hur lärarutbildningen utformas i fortsättningen.
Lärarstudenter vill ha många tips och idéer om hur undervisningen ska läggas upp, medan lärarutbildningen främst har ett teoretiskt innehåll. Studien visar att lärarutbildningen gav ganska litet stöd för studenternas personliga önskemål om att få användbart material för att väcka elevernas intresse för naturvetenskap.
I lärarutbildningen ingår perioder av handledd praktik i skolan (numera kallas detta för verksamhetsförlagd utbildning). Handledningen under dessa perioder kan ha stor betydelse för lärarutbildningens kvalitet för den enskilda studenten. Lärarstudenternas största behållning av praktikperioderna var att de kände sig mer säkra i sin lärarroll och i sitt yrkesval. Samtidigt fick studenterna väldigt få exempel på hur undervisningen i naturvetenskap kunde utformas på ett sätt som knöt an till läroplanens och kursplanernas intentioner och till ett mer modernt sätt att betrakta naturvetenskaplig undervisning.
När studenterna senare arbetade som lärare hade de en önskan att undervisningen skulle vara rolig, mer vardagsanknuten och behandla aktuella naturvetenskapliga rön. Men med så mycket som elever ska hinna lära sig och med de krav som ställs på faktakunskaper som de ska ha med sig till gymnasiet räckte ofta varken tiden eller lärarnas förmåga till för detta. De nyblivna lärarna visade en stor omsorg om sina elever och gjorde allt för att de skulle kunna följa med i undervisningen – även om den ibland inte blev så rolig som lärarna önskade.
FK Lotta Lager-Nyqvist, tel: 08 – 737 98 48 , hem: 08- 756 67 21, e-post: lotta.lager-nyqvist@lhs.se
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Avhandlingens titel: ”Att göra det man kan – en longitudinell studie av hur sju lärarstudenter formar sin undervisning och lärarroll i naturvetenskap”.
Avhandlingen försvaras fredagen den 6 juni 2003 kl.1300 i sal D3 50 på Pedagogen i Mölndal.
Kontaktinformation
Britt Tellow
Kansliet för utbildningsvetenskap
Box 300
405 30 Göteborg
Sweden
Tel +46 31 773 2268
Fax +46 31 773 2100
Han har studerat andelen skilsmässor bland nio invandrargrupper och visar att samtliga grupper skiljer sig mer än svenskar. I toppen ligger chilenare och iranier som skiljer sig fem respektive fyra gånger mer än svenskar, medan turkar skiljer sig minst. När det gäller frånskilda iranier i Sverige visar det sig att den höga skilsmässofrekvensen inte enbart är resultat av kulturella och socioekonomiska svårigheter utan även ett resultat av maktförskjutningen mellan makar.
Männens status och inflytande har i många fall sjunkit efter invandringen, medan kvinnors situation har förbättrats. Att fler invandrarmän än svenskar använder våld för att bibehålla sin dominans kan delvis bottna i att invandrarmännen upplever större statusförlust vid skilsmässa. Men våldet har i långa loppet den motsatta effekten på förhållanden och ökar sannolikheten för skilsmässa. Inom många invandrarfamiljer tenderar männen att leva i gårdagen, kvinnor i nuet och barnen i framtiden, vilket intensifierar familjekonflikter.
Mehrdad Darvishpours undersökning av gifta iranska familjer i Sverige visar att kvinnornas utmaning mot männens roll även kan leda till att jämställdheten utvecklas och blir mer stabil, då männen anpassar sig till de nya villkoren. Par med högre utbildning och socioekonomisk status och mer moderna värderingar har bättre förutsättningar för att utveckla sin relation mot en mer jämställd efter invandringen.
Kvinnor som har sämre makt och inflyttande är däremot mer ”nöjda” eller känner mer tvång att stanna kvar i patriarkala förhållanden. Segregerade kvinnor med låg utbildning och låg socioekonomisk status, de som är mer religiösa eller har traditionella värderingar samt kvinnor i ”import äktenskap” upplever ofta mer av det patriarkala förtrycket i sitt familjeliv i Sverige. Deras svaga position samt etnisk diskriminering försvårar möjligheter till att dessa familjer kan bryta mönstret.
Doktorsavhandlingens titel: Invandrarkvinnor som bryter mönstret. Hur maktförskjutningen inom iranska familjer i Sverige påverkar relationen.
Disputationen äger rum fredag den 30 maj, kl. 13:00 i hörsal 8, Hus D, Södra huset, Frescati.
Mehrdad Darvishpour kan nås på
telefon 08-163179 eller 073-6631177 (Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm),
e-post: mehrdad.darvishpour@sociology.su.se
