– Vi vill hitta ett vetenskapligt, objektivt sätt att mäta djurvälfärden inom EU, säger Linda Keeling från SLU i Skara, som koordinerar 37 forskare inom projektet. Vi tänker oss att utbildade personer ska kunna göra besök på gårdarna och notera hur väl man lever upp till vissa parametrar.
Exakt vilka parametrar som ska bedömas är inte klart ännu. Det är en av de saker forskningsprojektet ska fastställa. Men redan nu gissar Linda Keeling att det kommer att handla om olika typer av skador på djur och onormala beteenden, som då grisar biter andra grisar i svansen.
Forskningsprojektet kan leda fram till att vi får en ny märkning i butikerna. Köttfärs från kor och tjurar som mår bra, eller något i den stilen.
– Märkningen kan vara ett sätt för konsumenterna att få reda på hur maten de äter har producerats, framhåller Linda Keeling.
Totalt har 15 svenska forskare fått bidrag från Formas för att skriva ansökningar till EU:s sjätte ramprogram. Forskningsprojekten främjar en hållbar utveckling och handlar om allt från hormonstörande kemikalier till energilösningar i byggnader.
– Planeringsbidragen från Formas är vårt stöd till svenska forskare med ambition och potential att ta en ledande roll i EU:s forskningsprogram. Det kräver mycket arbete att ta fram en sådan ansökan och vårt bidrag kan komma väl till pass, säger Formas huvudsekreterare Lisa Sennerby Forsse. Nu håller vi tummen för svenska framgångar i EU-konkurrensen.
Kontaktinformation
Mer information:
Linda Keeling, professor och koordinator för delprojekt, SLU i Skara, 0511-672 20, linda.keeling@hmh.slu.se
Harry Blokhuis, huvudkoordinator, Wagening University and Research Centre, Nederländerna, +31 320 238 195, h.j.blokhuis@id.wag-ur.nl
Anneli Megner, pressansvarig, 08-775 4009, 073-642 3288, anneli.megner@formas.se
Genom att kombinera beräkningsmodeller för inomhusklimat och energiförbrukning vill forskarna simulera viktiga byggnadsfunktioner redan på ritbordet.
– Vi vill att man ska kunna bedöma en byggnads energiförbrukning och inomhusklimat redan på projekteringsstadiet, därför vill vi få fram beräkningsmodeller som ser till helheten, säger Sture Holmberg på KTH Syd, som är koordinator för projektet.
Forskarna kommer också att göra praktiska mätningar av luftrörelser och värmeförluster för att få modellerna att stämma så väl överens med verkligheten som möjligt.
Om Sture Holmbergs forskning får grönt ljus från EU kommer över 80 forskare och ingenjörer från olika universitet, forskningsinstitut och företag att vara med och arbeta i projektet. Konsortiet består av 16 deltagande FoU-enheter.
Totalt har 15 svenska forskare fått bidrag från Formas för att skriva ansökningar till EU:s sjätte ramprogram. Forskningsprojekten främjar en hållbar utveckling och handlar om allt från hormonstörande kemikalier till djurens välfärd i livsmedelsproduktionen.
– Planeringsbidragen från Formas är vårt stöd till svenska forskare med ambition och potential att ta en ledande roll i EU:s forskningsprogram. Det kräver mycket arbete att ta fram en sådan ansökan och vårt bidrag kan komma väl till pass, säger Formas huvudsekreterare Lisa Sennerby Forsse. Nu håller vi tummen för svenska framgångar i EU-konkurrensen.
Kontaktinformation
Mer information:
Sture Holmberg, koordinator för Integrated Building Design (IBD), KTH Syd, 08-790 97 75, 070-56 43 430, sture.holmberg@syd.kth.se
Anneli Megner, pressansvarig, 08-775 4009, 073-642 3288, anneli.megner@formas.se
Katarina Gårdfeldt har undersökt några omvandlingsreaktioner som kan ske i regn, dimma, snö, sjö och havsvatten. Att kvicksilver kan ånga av från havsvattenytor har varit känt sedan en tid. Men genom att mäta och jämföra sådan avdunstning på olika ställen i Europa konstaterar Gårdfeldt att avgången är högre från havsvatten på sydliga breddgrader än från nordliga. Detta gör att kvicksilvret anrikas i vattnet i nordliga havsområden vilket kan bidra till att förklara tidigare iakttagelser av kvicksilverförekomst i polarekosystem, trots att inte några direkta utsläpp av betydelse finns där.
Att kvicksilver är giftigt känner de flesta människor till. Årligen släpps tusentals ton kvicksilver ut i luften genom till exempel förbränning av fossila bränslen. Utomhusluften är inte farlig att andas på grund av att den innehåller kvicksilver. Men eftersom kvicksilver är ett grundämne och inte kan brytas ned, transporteras metallen långa sträckor med luften där den också omvandlas för att sedan regna ner på marken eller i havet. Den allra giftigaste formen av kvicksilver kan bildas i vatten och kallas för metylkvicksilver. Detta kan anrikas i fisk och på så sätt utgöra en risk för människor som äter till exempel gädda. Speciellt känsliga är barn och foster som bland annat kan få skador på centrala nervsystemet.
—
Katarina Gårdfeldt, Institutionen för kemi, Oorganisk kemi disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i miljövetenskap, med inriktning mot oorganisk kemi med avhandlingen ”Transformation of Mercury Species in the Aqueous Phase”. Disputationen äger rum fredagen den 9 maj 2003, kl 10.15 i Lokal: KA, Kemigården 3, Chalmersområdet, Göteborg.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/katarina_gardfeldt.shtml
Katarina Gårdfeldt
Göteborgs universitet
Institutionen för kemi
Telefon: 031-772 2869
E-post: katarina.gardfeldt@inoc.gu.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
I dag växer barn med utvecklingsstörning upp i familjen och förväntas, liksom andra ungdomar, flytta hemifrån. Men i motsats till när andra unga människor lämnar föräldrahemmet utgör inte den första egna lägenheten en vuxenfri zon, eftersom ungdomarnas funktionshinder gör dem beroende av stöd i vardagslivet. Trots att den svenska handikappolitiken betonar vikten av att personer med funktionshinder skall ha möjlighet att erhålla autonomi och inflytande i vardagslivet visar författaren, att det fortfarande är en öppen fråga hur dessa intentioner skall omsättas i praktisk handling. Elisabeth Olin, som under flera år följt en grupp ungdomar med lindrig och måttlig utvecklingsstörning som flyttat från föräldrahemmet in i en egen lägenhet i en personalbemannad boendeverksamhet, belyser olika aspekter av denna process.
Att flytta hemifrån innebär en stor omställning för de unga och deras familjer. Ungdomarna är glada över att ha en egen lägenhet. De visar stor uppfinningsrikedom för att värna om bostadens privata karaktär, bland annat genom att kontrollera vilka människor som skall få vistas där. Ungdomarna har också fått större möjligheter att umgås med jämnåriga kamrater än tidigare, även om deras inbördes relationer är av motsägelsefull karaktär. De kan utgöra en potential för frigörelse och stöd men kan även bidra till upplevelsen av ökad utsatthet. I förhållande till sina föräldrar har ungdomarna ett ambivalent förhållande. Man skulle vilja ha större självständighet samtidigt som man är mycket beroende av föräldrarnas stöd och omsorger.
Men de unga utsätts också för reglerande krav som inte brukar associeras till unga människors begynnande vuxenliv. Det fordras av dem att de noggrant sköter sina lägenheter och olika hushållsgöromål, att de inte slarvar med maten och det kan även vara svårt att i vardagslag få umgås med sina kamrater på det sätt man önskar. Detta är alltså förhållanden som den enskilde unge har svårt att påverka. Men vid de tillfällen då det är fest eller då personal och ungdomar åker bort tillsammans ökar handlingsutrymmet. Dessa situationer medför att ungdomarna får nya erfarenheter och de får även större möjligheter att umgås med varandra på ett åldersadekvat sätt.
De skilda sätt varpå vardagslivet organiseras i familjen och i boendet får konsekvenser för ungdomarna. I familjen fungerade relationerna mellan familjemedlemmarna som ett kitt som fogade in ungdomarnas behov av hjälp i en vardaglig struktur. I boendeverksamheten ersätts relationens koordinerande roll av olika administrativa rutiner, vilket splittrar upp ungdomarnas vardagsliv och det finns även en risk att hjälpberoendet får en mer statisk karaktär.
Avhandlingens titel: Uppbrott och förändring – När ungdomar med utvecklingsstörning flyttar hemifrån
Avhandlingsförfattare: Elisabeth Olin, tel. 031-19 94 97(bost), 031-773 57 80(arb.)
e-post: Elisabeth.Olin@socwork.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Karin Barron, Uppsala
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 maj 2003 kl. 09.15, Malmstenssalen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
När kommuner bestämmer sina avgifter och taxor är försöken att skapa rättvisa tillsammans med kommunens kostnader och de lagar som reglerar avgifterna de viktigaste faktorerna.
Detta framgår av Stellan Malmers doktorsavhandling som den 23 maj läggs fram på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Stellan Malmer har studerats fyra olika kommunala avgifter; vatten- och avloppsavgifter, renhållningsavgifter, bygglovsavgifter och äldreomsorgsavgifter. Syftet har varit att förklara taxekonstruktionerna och avgiftsnivåerna.
Kommunala avgifter har kritiserats för att de är för höga, för att de är alltför olika i olika kommuner och för att taxorna är alldeles för krångliga. I studien konstateras att avgiftsnivån bestäms av kommunens kostnader för att producera tjänsten tillsammans med kravet att verksamheten skall vara fullt avgiftsfinansierad. Inom äldreomsorgen där det inte finns något krav på full avgiftsfinansiering saknar kostnaderna betydelse för avgiftsnivån. Skillnader i olika kommuners avgiftsnivåer kan förklaras med skilda förutsättningar för att producera tjänsten och skilda ambitioner beträffande tjänstens kvalitet. Den lagstadgade kommunala självkostnadsprincipen sätter den övre gränsen för avgiftsuttaget.
De krångliga taxekonstruktionerna beror på att kommunerna försöker skapa rättvisa mellan olika brukare och servicetagare. Det finns en strävan att var och en skall betala de kostnader man orsakar, men då det är omöjligt att mäta dessa kostnader konstrueras taxor med hjälp av mätbara faktorer som inte har med kostnader att göra. Till exempel mäts vattenförbrukningen och denna mätning ligger till grund för avgiftsuttaget trots att kommunens kostnader för vattenproduktion och avlopp endast i ringa utsträckning varierar med vattenförbrukningen. I andra verksamheter, till exempel renhållningen, konstrueras taxor för att styra medborgarna mot ett visst mål. Inom renhållningen är det sortering och minskade sopmängder som eftersträvas. Det stora inslaget av rättvisetänkande inom avgiftsområdet medför attt kommunala avgifter och taxor har med politik att göra. Tydligast märks detta inom äldreomsorgen där det finns två olika rättviseaspekter. Dels att de omsorgstagare som har mycket hjälp från kommunen skall betala mer än de som har mindre hjälp, dels att de som har det bättre ekonomiskt ställt skall betala mer än de som har det knapert. I praktiken blir taxan en krånglig kompromiss mellan dessa båda rättviseaspekter.
Kommunala avgifter och taxor kan alltså förklaras genom en samverkan mellan olika faktorer där rättvisa, kostnader och lagar är väsentliga. Men även politik, strävan mot vissa mål, krav på finansiering, kommunens resurser och tjänstens kvalitet har betydelse för avgifterna
Avhandlingens titel: Ett pris blir till. Om förklaringar till kommunala avgifter och taxor
Avhandlingsförfattare: Stellan Malmer, tel. 031-56 43 02(bost), 031-773 15 93(arb.)
e-post: Stellan.Malmer@spa.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Olle Högberg, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 23 maj 2003 kl. 10.15, Hörsal Dragonen, Sprängkullsgatan 19, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Svenska Akademiska Rektorskonferensen, SAR, som bildades år 1966, var en samverkansorganisation för rektorer och förvaltningschefer vid de svenska universiteten och de högskolor som hade fasta forskningsresurser. Sedan samarbetet med övriga högskolor tagit fastare former och en gemensam organisation – Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) – hade bildats, tog SAR år 1996 det för organisationer ovanliga steget att besluta om sin egen upplösning. Det beslöts då att SAR:s trettioåriga verksamhet skulle dokumenteras i en kort skrift. SUHF åtog sig att ansvara för att detta beslut verkställdes.
SAR-historiken föreligger nu, skriven av SAR:s siste ordförande, Uppsala universitets dåvarande rektor professor Stig Strömholm, med bidrag av en tidigare ordförande och Uppsalarektor, professor Martin H:son Holmdahl, och SAR:s sekreterare under många år, avdelningsdirektör Harald Bohlin, Uppsala.
Med anledning av bokens publicering inbjuder SUHF till en mottagning då SAR-historiken kommer att presenteras.
Tid: onsdag den 14 maj kl. 15.00
Plats: Spökslottet, Drottninggatan 116 (Stockholms universitet)
De som deltagit i SARS:s arbete under åren samt företrädare för de deltagande lärosätena har inbjudits till mottagningen.
SUHF:s ordförande är Christina Ullenius, rektor vid Karlstads universitet.
Intresserad media är välkommen.
Närmare upplysningar lämnas av Kerstin Reithner, tfn 08-32 13 88, kerstin.reithner@suhf.ki.se eller Lars Ekholm, tfn 0734 – 22 22 15, Lars.Ekholm@suhf.ki.se
Jörgen Burman vid Luleå tekniska universitet disputerar i dag den 5 maj med sin avhandling Geometry Parameterisation and Response Surface-Based Shape Optimisation of Aero-Engine Compressors.
På senare år har numeriska beräkningsmetoder blivit allt vanligare tack vare utvecklingen av simuleringsmetoder och kraftfulla datorer. Användningen av datorsimuleringar har reducerat behovet av dyra och tidskrävande experiment.
För att till exempel studera hur luften strömmar kring ett fläktblad kan man använda ett numeriskt strömningsberäkningsprogram eller CFD-program efter engelskans Computational Fluid Dynamics. Genom att tolka resultaten från CFD-beräkningen kan man, med viss erfarenhet, få en uppfattning om hur geometrin ska förändras för att bättre uppfylla kraven. Det blir då möjligt att med upprepade CFD-beräkningar med stegvis förbättrad geometri uppnå en design som uppfyller kraven. Detta arbetssätt innebär att tekniska konstruktioner baseras mycket på intuition och erfarenhet hos ingenjörerna.
Automatisk designoptimering som forskningsprojektet behandlat är ett hjälpverktyg för att söka den optimala designen och reducera antalet iterationer (upprepade beräkningar). Det senare är viktigt eftersom varje upprepad beräkning i optimeringen omfattar en CFD-beräkning som är väldigt tidskrävande även på de snabbaste datorerna (1 dygn eller längre är inte ovanligt).
Automatisk designoptimering innebär att man minimerar en målfunktion som definieras utifrån de krav som ställs på funktionen, till exempel minsta avvikelse från specificerad tryckfördelning. För att detta ska vara möjligt krävs det att geometrin parametriseras, det vill säga ges en fullständig beskrivning av en uppsättning parametrar. Dessa parametrar som kallas designvariabler är då att betrakta som okända och optimeringsalgoritmens uppgift är att finna den parameteruppsättning som ger det minsta värdet på målfunktionen.
I projektet har ett program för att parametrisera bladgeometrier utvecklats och implementerats med en optimerare.
Forskningsprojektet har utförts i samarbete med Volvo Aero Corporation i Trollhättan.
Upplysningar: Jörgen Burman tel. 0920-49 13 20, Jorgen.Burman@mt.luth.se eller Lena Edenbrink tel. 0920-49 16 22, Lena.Edenbrink@adm.luth.se
Avhandlingen undersöker skolans möjligheter att i kraft av sin egna verksamhet vara hälsofrämjande. Utgångspunkten är den starka koppling som finns mellan så kallat riskbeteende för ohälsa, såsom dålig kost, rökning och kontinuerlig alkoholkonsumtion, och skoltrötthet. Nilsson har studerat folkhälsoarbetets möte med skolan, vilket kan ses ur två dimensioner. Den ena handlar om samarbete eller konflikt och den andra om ytliga respektive djupa möten med hälsoarbete. Mötet mellan hälso- och skolarbete kan innebära rivalitet. En konflikt uppstår omkring olika kunskapssyn och hur man ska använda skolans tid och rum. Skolans ytliga möte med hälsoarbetet innebär man under en kortare period arbetar för att öka trivsel och ett positivt klimat utan att närma sig skolans arbete. Om möten kan ske på djupet kan däremot hälsoarbete och skolarbete integreras och rådslag kan utvecklas. Det innebär att hälsoarbetet kan fungera som ett stöd för skolutvecklingen, utveckling av dialog och demokratiska arbetsformer.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lena Nilsson på telefon 0707-97 45 50 eller e-post: Lena.a.Nilsson@htu.se .
Kroppens alla organ är uppbyggda av olika typer av celler. När balansen mellan nybildade och döda celler rubbas uppstår en tumör, vars celler behöver försörjning av syre och näring. Detta möjliggörs genom att nya blodkärl bildas i tumören. Dessa nya kärl är ofta defekta och oregelbundet fördelade, och därför uppstår syrefattiga, s.k. hypoxiska områden. Bestrålning av syrefattiga tumörer ger sämre behandlingsresultat, eftersom de hypoxiska cellerna är mer motståndskraftiga mot strålbehandling. Därför kan bättre behandlingsresultat uppnås genom ökad syresättning i tumören. Alla tumörer svarar dock inte på samma sätt; det går inte att utifrån graden av hypoxi förutsäga hur en enskild tumör kommer att svara på en specifik behandling.
Syftet med avhandlingen var att kartlägga fördelningen av de hypoxiska områdena i tumörer och hur de förändras av olika behandlingar. För att kunna göra detta har en speciell metod utvecklats. Därmed blev det också möjligt att bestämma livslängden hos hypoxiska celler. Alla mätningar skedde i tumörer som transplanterats från mänskliga patienter till möss. Olika hypoximönster i tumörerna kunde fastställas. Dessa mönster hade samband med de hypoxiska cellernas överlevnadsförmåga.
Arbetet, som utfördes i samarbete med Department of Radiation Oncology, University Medical Center Nijmegen i Nederländerna., lägger en grund för att vidareutveckla och registrera effekterna hos nya kombinationer av olika behandlingsformer. Det kommer att öka möjligheten att välja den mest effektiva behandlingen av en cancerpatient.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för strålningsvetenskaper, onkologi, och Inst. för medicinsk biovetenskap, patologi, och har titeln: ”Imaging the tumor microenvironment: the dynamics and modification of hypoxia”. Svensk titel: ”Bildanalys av tumörers mikromiljö: dynamik och modifiering av hypoxi”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal 244, by 7, (Jubileumskliniken plan 2), Norrlands Universitetsjukhus.
Fakultetsopponent är professor Peggy L. Olive, BC Cancer Research Centre, Vancouver, Canada.
Kontaktinformation
Anna Ljungkvist är uppvuxen i Nymölla, Skåne. Hon finns på Department of Radiation Oncology, UMC Nijmegen, Nederländerna, och kan nås på tel. +31 24 361 45 15, e-post A.Ljungkvist@rther.umcn.nl
Den svenska välfärdsstaten brukar anses vara bland de mest generösa i världen. Men när det gäller en viss typ av individuella rättigheter, till exempel patienträttigheter inom sjukvården, tycks medborgarna vara sämre utrustade. Varför är det så? Och varför har man i den brittiska välfärdsstaten, en välfärdsstat som brukar anses långt mindre generös än den svenska, lagt ned ett omfattande arbete på att utforma just individuella rättigheter? Detta paradoxala förhållande vad gäller rättigheter i välfärdsstaten förklarar Lars Karlsson i sin avhandling Konflikt eller harmoni? med att det föreligger skilda uppfattningar om medborgarskapet i Sverige och Storbritannien.
I avhandlingen fokuseras på medborgarens förhållande till den offentliga sjukvården i Sverige och Storbritannien. Här studeras de olika institutioner som medborgaren kan använda för att klaga, utkräva ansvar eller hävda sin rätt. I Sverige handlar det om institutioner som landstingens patientnämnder, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd men också den numera avsomnade vårdgarantin. Dessa institutioner jämförs med motsvarande brittiska, som exempelvis den så kallade patientombudsmannen. Resultatet av denna studie är att de brittiska institutionerna i högre utsträckning än de svenska riktar sig till medborgaren som individ, vad som i avhandlingen uttrycks som att de i högre utsträckning stärker medborgarens karaktär av individuellt rättssubjekt. Medborgaren har helt enkelt svårare att hävda sin rätt som individ gentemot sjukvården i Sverige jämfört med i Storbritannien.
I en analys av parlamentsdebatten i de två länderna visar Karlsson hur politikerna har olika syn på medborgarens relation till sjukvården. I Sverige ger politikerna uttryck för en syn på medborgarens förhållande till sjukvården som relativt harmonisk och konfliktfri. Det handlar mycket i den svenska debatten om att man betonar förtroende mellan sjukvården och medborgarna. I Storbritannien däremot ger politikerna i högre utsträckning uttryck för en syn på medborgarens förhållande till sjukvården som att där finns en potentiell konflikt. Man betonar i Storbritannien mer att sjukvårdens byråkratiska karaktär står i konflikt med medborgarens möjligheter till inflytande.
Av detta dras i avhandlingen slutsatsen att man har olika syn på medborgarens relation till välfärdsstaten i Sverige och Storbritannien. Dessa skilda uppfattningar om medborgaren, hävdar Karlsson, förklarar varför medborgarna i den svenska välfärdsstaten har så få individuella rättigheter. Om man som i Sverige har uppfattningen att relationen mellan medborgaren och välfärdsstaten är relativt konfliktfri och harmonisk finns helt enkelt mindre behov av att reglera denna relation med hjälp av individuella rättigheter. På motsvarande sätt blir behovet av individuella rättigheter större om man som i Storbritannien har uppfattningen att förhållandet mellan medborgaren och välfärdsstaten åtminstone potentiellt innebär konflikt.
Avhandlingens titel: Konflikt eller harmoni? Individuella rättigheter och ansvarsutkrävande i svensk och brittisk sjukvård
Avhandlingsförfattare: Lars Karlsson, tel. 031-84 19 86 (bost), 031-773 41 30 (arb.)
e-post: lars.karlsson@cefos.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Prof. Alf-Inge Jansen, Bergen
Tid och plats för disputation: Fredagen den 23 maj 2003 kl. 13.15, sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
—
Kontaktinformation
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Ateroskleros börjar med att partiklar av LDL, kallat ”det onda kolesterolet”, fastnar i ett blodkärl. Där kan partiklarna så småningom börja oxidera (härskna), vilket gör att en mängd giftiga substanser kommer ut i kärlet. Så småningom bildas ett ärr på kärlväggen, ett så kallat plack. Om sjukdomen fortskrider dör cellerna i placket, vilket gör att placket brister och en blodpropp bildas.
Men kroppens immunförsvar försöker också försvara sig mot oxiderat LDL. Professorn i medicin Jan Nilsson och forskaren Gunilla Nordin Fredrikson har identifierat över 100 antikroppar som reagerar mot vissa delar av LDL-proteinet. De har också påvisat ett negativt samband mellan antikroppsnivåer och oxiderat LDL.
– Höga antikroppsnivåer hängde samman med låga nivåer av oxiderat LDL. Det tyder på att antikropparna lyckats röja undan det oxiderade LDL-et ur blodet, förklarar Jan Nilsson.
I en annan studie har forskarna sprutat in antikroppsframkallande delar av LDL-proteinet i möss av en särskild, aterosklerosbenägen musstam. Man ville se om de insprutade proteinstrukturerna kunde fungera som vaccin och få immunförsvaret att reagera mot oxiderat LDL. Så skedde också: aterosklerosgraden hos mössen minskades med hela 60 procent. Samtidigt ökade bindvävsinnehållet i placken, vilket också är positivt. Plack med mycket bindväv är nämligen mer stabila och brister inte lika lätt.
Jan Nilsson och hans medarbetare har nyligen publicerat två artiklar i en internationell vaskulärbiologisk tidskrift. Nu vill man gå vidare med att testa dels en mer utvecklad vaccinprodukt, dels – som ett alternativ -konstgjort framställda färdiga antikroppar. I det första fallet har forskargruppen långt gångna diskussioner med ett utländskt läkemedelsbolag, i det andra är ett avtal redam klart med företaget BioInvent i Lund.
– I första skedet handlar det om nya djurförsök, men om två-tre år hoppas vi kunna starta studier med friska mänskliga försökspersoner.
– Ett framtida läkemedel skulle i första hand vara avsett för personer med instabila plack och hög risk för hjärtinfarkt. Men om det visar sig ge god effekt kan patientgruppen förstås på sikt komma att breddas, säger Jan Nilsson.
Jan Nilsson träffas på tel 040-33 76 84 eller 0708-33 76 84, e-post Jan.Nilsson@medforsk.mas.lu.se.
Huvudfokus i den avhandling som Viveca Lindberg vid Lärarhögskolan lägger fram vid Stockholms universitet ligger på att belysa vad eleverna ges möjlighet att lära sig inom yrkesutbildningen. Den bygger på intervjuer med yrkeslärare och observationer av elevers arbete med uppgifter inom yrkesämnen, samt på fallstudier av fem kärnämneslärare.
Yrkeslärarna betonar vikten av att eleverna får en grund för det fortsatta lärandet i yrket. För detta krävs kunskap inom flera olika områden, såsom förmåga att hantera både verktyg, tankeredskap och texter, samt förmåga att bedöma situationen och anpassa arbetet därefter. Arbetslivet förväntas bidra med specifika yrkeskunskaper efter gymnasieskolan.
Teoretiseringen av utbildningen kommer till stånd genom såväl ‘infärgning’ av kärnämnen i yrkesämnena, som utveckling av de redskap man måste behärska i yrkesutövandet. Flera av dessa redskap förutsätter en vana att arbeta med texter. Detta återspeglas i yrkesutbildningen, som genom arbetet med texter blir mera lik annan gymnasieutbildning.
Boken vänder sig till alla med intresse för frågor om utbildning i gymnasieskolan.
Viveca Lindberg har under många år undervisat inom olika lärarutbildningar, inom den åländska motsvarigheten till gymnasieskola. Hon har också fungerat som lärarfortbildare och som föreläsare i pedagogik vid Ålands högskola.
Doktorsavhandlingens titel: Yrkesutbildning i omvandling. En studie av lärandepraktiker och kunskapstransformationer
Disputationen äger rum fredag den 9 maj kl. 13.00 i Aula Konradsberg, Lärarhögskolan i Stockholm, Konradsbergsgatan 7A. Opponent är professor Roger Säljö, Göteborgs universitet
Viveca Lindberg kan nås på vivlin@lhs.se
Inflyttningen ökade dramatiskt under seklets andra hälft då Sundsvallsregionen p.g.a. sågverksindustrin utgjorde ett av Europas högsta tillväxtområden. Alltfler långväga migranter sökte sig till Sundsvall men män och kvinnor tog ofta skilda vägar till stan. Kvinnorna var i större utsträckning rotade i de närmaste omgivningarna och den norrländska landsbygden.
Vid sidan av sysselsättningsfaktorer, förbättrade kommunikationer, ökad informationsspridning och sociala nätverk analyseras det könsspecifika flyttningsmönstret mot bakgrund av kvinnornas lägre status i 1800-talets Sverige. Deras ökade intresse för Sundsvall betraktas både som en protest mot de agrara förhållanden de flyttade ifrån och som ett resultat av att socio-ekonomiska reformer under 1800-talets andra hälft gav kvinnorna ett självständigare och större handlingsutrymme att flytta längre sträckor. Att så få av dem gifte sig eller födde ett oäkta barn i anslutning till inflyttningen tyder på att det var jakten på jobb och förhoppningen att finna en självständigare situation som drev kvinnorna till stan.
Livsförloppsanalyser visar emellertid att en minoritet av nykomlingarna oavsett kön stannade för gott i Sundsvall. Deras karriärer och giftermålsmönster vittnar om att en social stabilitet präglade migranternas vistelse i stan trots en snabb industrialisering. 1800-talets könssegregerade arbetsmarknad och effekterna av sågverksindustrin gav männen större chanser till avancemang medan kvinnorna var hänvisade till pigarbeten inom servicesektorn. Dåtidens lokalpress ger emellertid en bild av att de var långt mer aktiva på Sundsvalls arbetsmarknad än kyrkoböckerna gör gällande.
Fredagen den 9 maj försvarar Lotta Vikström, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Gendered Routes and Courses: The Socio-Spatial Mobility of Migrants in Nineteenth-Century Sundsvall, Sweden. Svensk titel: Genusperspektiv på migranters flyttningsmönster och livsförlopp i 1800-talets Sundsvall, Sverige
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Humanisthuset, hörsal E.
Fakultetsopponent är professor Leslie Page Moch, Department of History, Michigan State University, USA.
Kontaktinformation
Lotta Vikström nås på:
Institutionen för historiska studier (historisk demografi)
Tel: 090-786 62 66
E-post: lotta.vikstrom@ddb.umu.se
Foto finns på webb-adressen: http://www.umu.se/histstud/personal/vikstrom_lotta.html
Högt blodtryck (hypertoni) drabbar en majoritet av befolkningen någon gång under livet. Effektiv behandling finns, men avhandlingen visar att de flesta med högt blodtryck saknar behandling och bland dem som behandlas får merparten inte tillräcklig blodtryckssänkning. De flesta med högt blodtryck har också förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom; bara en femtedel har låg risk för framtida hjärt-kärlsjukdom.
Resultaten i avhandlingen visar att patienter med högt blodtryck och otillräcklig behandling löper sex gånger högre risk för slaganfall jämfört med välbehandlade hypertonipatienter. De individer som studerats kommer från Västerbottens län (Västerbottens hälsoundersökningar ”lev och må”) och Norrbottens län (WHO:s MONICA-projekt).
Flera faktorer bidrar till att det blivit allt svårare att behandla högt blodtryck. Exempelvis är det viktigt att både det övre och det undre blodtrycket sänks. Behandlingsgränserna, framför all hos äldre, har sänkts. Nya läkemedel har tillkommit och i regel krävs krävs flera läkemedel i kombination för att uppnå en acceptabel blodtryckssänkning. I avhandlingsarbetet konstruerades ett vårdprogrambaserat beslutsstöd för att underlätta läkemedelsbehandling enligt gällande rekommendationer. En utvärdering gentemot faktisk behandling visades att man enbart genom att följa aktuella rekommendationer för val av läkemedel kunde sänka behandlingskostnaden med 40 %. I avhandlingen diskuteras även mer allmänt hur vårdprogramsbaserade beslutsstöd ska kunna bidra till ökad användning av evidensbaserad kunskap i klinisk praxis, vilket kan bidra till bättre blodtrycksbehandling.
Avhandlingen och dess delarbeten visar att ett bättre omhändertagande av patienter med högt blodtryck genom ökad följsamhet till vårdprogram är angeläget, givet utbredningen av, riskerna med och den idag undermåliga behandlingen av högt blodtryck.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, och har titeln ”Bring hypertension guidelines into play; Guideline-based decision support system for drug treatment of hypertension and epidemiological aspects of hypertension guidelines”. Svensk titel: ”Använd hypertonivårdprogram i praktiken; Vårdprogramsbaserat kliniskt beslutsstöd för läkemedelsbehandling av högt blodtryck och epidemiologiska aspekter på vårdprogram för högt blodtryck”.
Disputationen äger rum kl. 9.00, hörsal B, 9 tr, By 1D, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är docent Hans Ibsen, Department of Internal Medicine M, Glostrup Hospital, Denmark.
Kontaktinformation
Mats Persson är distriktsläkare och kan nås på tel. 070-6615143. E-post: Mats.persson@fammed.umu.se
Se också hemsidan http://www.umu.se/phmed/allmmed/personal/ mats_persson.html
Avhandlingen, i det unga forskningsområdet ”musikmedicin”, syftar till att lyfta fram kunskap om god arbetsmiljö och ergonomi för musiklärare och musiker, framför allt fiollärare och violinister. Arbetsrelaterad smärta och värk i nacke, skuldror och bröstrygg är i den här gruppen vanligare bland kvinnor än bland män, och besvären tenderar att vara ihållande och att öka över tid.
Nack- och skulderbesvären är kopplade till både fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Positivt i arbetet som musiklärare är samspelet med andra musiker/lärare/elever och kreativiteten i musiken. Däremot upplevdes arbetsorganisationen och dess mål som stressande. Yrkesrollen som antingen musiker eller lärare påverkade också hälsoupplevelsen och strategierna för att hantera stress.
Mätningar av muskelaktiviteten i nack- och skuldermusklerna bland stråkmusiker visar att varje enskild musiker kan upprepa sitt eget muskelaktivitetsmönster, men att mönstret skiljer mellan de olika musikerna. Kroppskännedomsträning, en teknik med rötter i Tai-Chi, Chuan-traditionen, kunde inte påverka mönstret i muskelaktiviteten, vilket indikerar att ett mönster som redan är införlivat i personens spelstil kan vara svårt att förändra. Det är därför viktigt att lära in en ergonomiskt riktig spelstil redan från början i den musikaliska skolningen. Musikläraren spelar här en viktig roll som förebild.
Kontaktinformation
Anncristine Fjellman-Wiklund är född och uppväxt i Arvidsjaur och bor sedan 1977 i Skellefteå. Hon nås på tel. 0910-329 29 (bost) och 070-379 51 89. E-post: anncif@hotmail.com
Avhandlingen är skriven av Bengt Liliequist, institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet, och har titeln Ludvik Flecks jämförande kunskapsteori.
Ett genomgående tema är att kunskapen är föränderlig och att framsteg är möjliga utan att vetenskapliga revolutioner behöver anföras. Flecks uppfattning om sanning och verklighet som socialt och historiskt betingade händelser i ett skeende frigör kunskapen från strävan efter absolut visshet och det absolutas herravälde över tanken. ”All naturtrohet är kulturtrohet” kan tas som ett uttryck för Flecks relativism.
Fleck relativiserar det absoluta och avvisar all metafysik som onödig inför framtidens vetenskapliga fantasi. Han inför nya begrepp, den inre och yttre tankevandringen mellan olika tankestilar och tankekollektiv samt passiva och aktiva länkar i kunskapens uppbyggnad för att förklara dess rationella tillväxt.
Onsdagen den 7 maj 2003 försvarar Bengt Liliequist, institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Ludvik Flecks jämförande kunskapsteori.
Disputationen äger rum kl.13.15 i dramastudion, Humanisthuset.
Fakultetsopponent är professor Aant Elzinga, instituionen för vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Bengt Liliequist nås på:
Tel: 090-77 95 75
E-post:bengt.liliequist@bredband.net
