Avhandlingen visar hur låga temperaturer medför en ökad reduktion av kloroplasten och hur detta avspeglas i ett lägre ljusupptag och lägre koldioxidassimilering. Avhandlingen visar också hur växten ställer om sin metabolism, ämnesomsättning, för att tillgodose de nya tillväxtförhållandena samt hur en ökad cellandning kan påskynda denna omställning.
Kunskap om metabolism vid låga temperaturer är av mycket stor vikt vad gäller försök att öka växters produktionskapacitet vid nordliga breddgrader.
Fredagen den 25 april försvarar Johan Barker-Åström, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå Plant Science Centre, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln “Photosynthetic Electron Transport and Photosynthetic Carbon Metabolism during Low Temperature Acclimation of Arabidopsis thaliana”. Svensk titel: “Fotosyntetisk elektrontransport och kolhydratmetabolism under acklimatisering till låga temperaturer i Arabidopsis thaliana”.
Disputationen äger rum klockan 10:00 i KBC-huset KB3A9. Fakultetsopponent är Dr. Owen Atkin, Department of Biology, University of York, York, U.K.
Kontaktinformation
Johan Baker-Åström nås på:
Tel: 090-786 9658
E-post: johan.astrom@plantphys.umu.se
Depression i samband med barnafödande leder till känslor av skuld och otillräcklighet. Parrelationen påverkas, men också förhållandet mellan mor och barn. Dessa kvinnor får också själva oftare depressioner och kroppsliga åkommor senare i livet.
Kvinnor drabbas av depression i dubbelt så stor utsträckning som män. De flesta kvinnor förstagångsinsjuknar under de reproduktiva åren av livet. Men förekomsten av depressioner bland gravida eller nyförlösta svenska kvinnor har delvis varit okänd. Under slutet av 1990-talet gjordes därför en studie i sydöstra sjukvårdsregionen där 1.489 kvinnor från samtliga mödravårdscentraler i Norrköping, Värnamo, Kalmar och Linköping deltog. Kvinnorna följdes från fyra veckor före beräknad förlossning till 6 månader efter. Fyra år senare gjordes en uppföljning av kvinnornas hälsa, samtidigt fick kvinnorna ge sin bild av hur de uppfattade sina barns utveckling.
I doktorsavhandlingen ”Postpartum Depression – Epidemiological and Biological Aspects” presenterar nu Ann Josefsson, överläkare och forskare vid Hälsouniversitetet, resultat och tolkningar av studierna.
I sen graviditet hade 17 % av kvinnorna depressiva symptom. 6-8 veckor efter förlossningen samt sex månader senare förelåg depression hos 13 % av kvinnorna. Risken för depression efter förlossningen var större om kvinnan varit nedstämd under den sena graviditeten.
– Det fanns också tydliga samband mellan graviditetskomplikationer, till exempel kraftigt illamående, smärtsamma förvärkar, sjukskrivning och ett stort antal besök på mödravårdscentralen och depression efter förlossning. De spelade också roll om kvinnorna tidigare haft någon psykisk sjukdom, säger Ann Josefsson.
– Det fanns däremot inget samband mellan depression och ålder, civilstånd, yrke, antal barn, kronisk sjukdom, tidigare barnlöshetsproblematik eller tidigare gynekologisk åkomma. Inte heller ökades risken för depressioner av komplikationer under förlossningen eller barnsängstiden.
Det har inte funnits någon aktuell svensk forskning där man följt upp kvinnor som varit deprimerade efter förlossning och deras hälsa i ett längre perspektiv. Fyra år efter förlossningen undersöktes därför kvinnornas aktuella psykiska och fysiska hälsa samt hur de uppfattade sina barns beteende- och känslomässiga utveckling.
Kvinnor som uppvisat symptom på förlossningsdepression hade under de fyra år som gått en ökad förekomst av nedstämdhet och andra kroppsliga åkommor.
Deras barn (4-åringar när studien gjordes) hade också påverkats. Framför allt sönerna hade enligt sina mammor oftare beteendeproblem jämfört med barnen till de kvinnor som inte varit deprimerade.
– Sannolikt är det en kombination av flera orsaker – till exempel en ökad känslighet för stressande livshändelser eller de enorma hormonomställningarna i kroppen – som gör att kvinnor med förlossningsdepression oftare insjuknar på nytt. Och man vet sedan tidigare att det finns ett visst samband mellan ett kraftigt fall av österogennivåer och depression.
Just nu pågår ett samarbete mellan Kvinnokliniken och Psykiatriska kliniken i Linköping, där kvinnor med depression efter förlossning behandlas och stöttas. Samtidigt undersöks förändringar i hormonnivåer m.m. Forskarna arbetar också vidare med att utveckla rutiner inom mödrahälsovården i syfte att försöka förebygga, upptäcka och behandla depression efter förlossning.
Ann Josefsson disputerade den 11 april på avhandlingen Postpartum Depression – Epidemiological and Biological Aspects. Opponent var Gunilla Lindmark, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Ann Josefsson kan nås på tel.013-22 20 00, epost ann.josefsson©lio.se
Den gängse uppfattningen inom vården idag är att föräldrarna bör se, beröra eller hålla sitt döende och döda nyfödda barn, eftersom detta på sikt underlättar sorgearbetet. Samtidigt vill man anpassa sig till föräldrarnas egna önskemål, vilket leder till en motsättning i de fall då föräldrarna vägrar ta till sig sina döende och döda barn.
– Det handlar om en svår balansgång mellan vad personalen ser som det bästa för föräldrarna, och vad föräldrarna själva just då vill och känner, säger Anita Lundqvist.
Hon tror att det avgörande för mödrarnas upplevelser är hur de blir bemötta både i ord och i handling: att personalen kan ge dem tid att tänka efter och att resonera, och visa inte bara i ord utan också med kroppspråk och känslor att man vill göra avskedet så bra som möjligt för de berörda.
I motsats till vad man kanske väntat sig, så har de svenska kvinnor Anita Lundqvist mött inte dragit sig för att berätta om den tragiska händelsen. De har tvärtom gärna velat tala om det skedda, både för att bearbeta sin sorg och för att genom sin medverkan i studien göra barnets död mer meningsfull. De visade sig också ha mycket starka minnen av hela skeendet, och mindes i detalj det som hänt och det personalen sagt och gjort.
Lundaforskaren har haft tre syften med sin avhandling: att kartlägga den svenska vården när nyfödda barn är döende och dör, att belysa hur svenska kvinnor upplevt förlusten av sitt nyfödda barn och den vård de fått i detta sammahang, samt att utforska muslimska kvinnors uppfattning om den svenska vården i samband med nyfödda barns död.
De muslimska kvinnor som Anita Lundqvist mött har inte alla själva haft erfarenhet av barn som dött kort efter födelsen. Det gick inte att hitta tillräckligt många kvinnor med den erfarenheten som ville vara med i studien, eftersom det för muslimer inte är brukligt att tala om döende och död. Eftersom troende muslimer anser att döden är förutbestämd av Gud, så vill man utgå från att ett dött litet barn har det bra i himlen, och anser att en alltför långvarig sorg innebär ett ifrågasättande av Guds vilja.
Avhandlingen heter When birth turns to loss and grief. Experiences, views and care in neonatal end-of-life practice. Disputationen äger rum den 25 april. Anita Lundqvist träffas på tel 046-211 27 66, anita.lundqvist@omv.lu.se.
Tjänsterna kostar som ett vanligt textmeddelande och låntagaren betalar enbart för de meddelanden som han eller hon skickar. En förutsättning är att låntagaren har lånekort och PIN-kod registrerad hos KTHB.
– Vad vi känner till är KTHB först i Sverige med att erbjuda tjänsten som ger låntagarna möjlighet att via mobilen bland annat få information om att lånetiden går ut om några dagar och förnya lånet om ingen köar. Dessutom kan de få meddelanden om att en beställd bok kommit in. Det här är en tilläggstjänst till Internettjänsterna, alla studenter har inte tillgång till dator hela tiden. Studenterna är också ofta på rörlig fot och med mobiltjänsterna kan de kommunicera direkt oberoende av var de är, säger Annika Swedén vid KTHB.
Tjänsten fungerar med abonnemang och kontantkort hos alla de stora leverantörerna samt även hos mindre bolag.
– I Finland har SMS-tjänster vid bibliotek funnits i ungefär ett år, bland annat vid Helsingfors tekniska universitet och finska riksdagsbiblioteket, och erfarenheterna därifrån är mycket goda, berättar Annika Swedén.
Det är också ett finskt företag, Portalify, som tillhandahåller programvaran, Liblet, för SMS-tjänster. Programvaran kommunicerar med KTHBs biblioteksdatasystem Innopac Millenium, samma system som en rad andra universitets- och högskolebibliotek i Sverige använder.
Kontaktinformation
Kontakt/mer information:
Annika Swedén
Kungl Tekniska högskolan Biblioteket
08-790 7082
annika.sweden@lib.kth.se
Diabetisk njurskada är en viktig komplikation till diabetes eftersom den är kopplad till ökad risk för njursvikt och hjärt-kärlsjukdom. Avhandlingen visar att kontroll av blodsockernivån, även tidigt vid diabetes hos barn, kan vara en väsentlig faktor för utvecklingen av diabeteskomplikationer i både njurarna och i ögonen. Hos barn tycks låg ålder vid insjuknandet i diabetes fördröja utvecklingen av diabeteskomplikationer.
Typ 2-diabetes, tidigare kallat åldersdiabetes, är idag den snabbast ökande diabetesformen och just typ 2-diabetes hos unga vuxna patienter är förknippad med ökad risk för snabb njurpåverkan, som dessutom tycks vara av allvarligare grad än vid typ 1-diabetes. Trots modern diabetesbehandling kan patienterna fortfarande få njurkomplikationer tidigt i sin diabetessjukdom, men den totala förekomsten av och allvarlighetsgraden hos njurpåverkan verkar dock vara lägre jämfört med situationen för några decennier sedan. Ca 18% av dem som insjuknat i diabetes som barn visade tecken till lindrig njurpåverkan efter drygt 10 år med sjukdomen. Bland dem som insjuknat i senare åldrar (15-34 år) utvecklade en lägre andel, 7%, njurpåverkan inom ca 10 år.
Vid svår njurskada hos patienter med diabetes påverkas insulinets verkan och omsättning. I avhandlingen redovisas tecken på att typ 1-diabetiker redan vid en lätt nedsatt njurfunktion kan ha tydligt minskad känslighet för insulinets effekter i kroppen. En konsekvens kan vara större ökat behov av insulintillförsel i takt med att njurfunktionen minskar. Den nedsatta känligheten för insulin skulle också kunna vara en bidragande faktor till den ökad risken för hjärtkärl-sjukdom hos patienter med diabetes och njurskada.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin och har titeln ”Metabolic Aspects on Diabetic Nephropathy”. Svensk titel: ”Metabola aspekter på diabetisk njursjukdom#”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponenet är professor Ulf Adamson, Inst. för medicin, Karolinska Institutet/Danderyds sjukhus.
Kontaktinformation
Maria Svensson finns vid enheten för medicin, tel. 090-785 25 86, e- post: Maria.Svensson@medicin.umu.se
I Sverige separerar drygt 30 000 föräldrapar om året. Tillsammans har dessa föräldrar runt 55 000 barn. De flesta föräldrar klarar att lösa frågor om barnens vårdnad, boende och umgänge på egen hand, men ungefär tio procent vänder sig till domstol för att få hjälp.
I tingsrättsförhandlingarna kommer båda föräldrarna till tals, men när det gäller att få fram barnets bästa fungerar det sämre. Annika Rejmer har i sina undersökningar kommit fram till att socialtjänstpersonal och juridiska ombud tycker att det är svårt att tillgodose både föräldrarnas rättigheter och barnets bästa. Dessutom anser de att begreppet barnets bästa är otillräckligt definierat. Tingsrättens handläggningsrutiner av vårdnadstvister har i princip sett likadana ut sedan början av 1900-talet. Detta leder varken till att barnperspektivet enligt FNs barnkonvention efterlevs eller att det enskilda barnets bästa tillgodoses, menar Annika Rejmer. Istället utgår tingsrätten från barns generella behov.
Dagens lagstiftning utgår ifrån att vem som helst kan hamna i en vårdnadstvist och att detta är en isolerad företeelse.
– Det är olyckligt att man inte tidigare har kartlagt vilka föräldrar som hamnar i vårdnadstvister, säger Annika Rejmer. Hennes forskning visar att föräldrar som behöver hjälp av en domstol för att lösa frågor om barnens vårdnad ofta är både socialt och ekonomiskt utsatta. Konflikten om vårdnaden är vanligtvis kulmen på en rad andra konflikter och kriser.
Enligt barnpsykologer är grundförutsättningen för samarbete att föräldrarna känner respekt och förtroende för varandra i föräldrarollen. När tingsrätten dömer till gemensam vårdnad bortser man ofta från vilka faktiska möjligheter föräldrarna har att ta hand om ett barn tillsammans.
– Föräldrar som inte kan samarbeta bör inte ha gemensam vårdnad eftersom långdragna konflikter kan skada barnet, säger Annika Rejmer.
Annika Rejmer har flera förslag på hur man ska lösa vårdnadstvister till barnets fördel. Ett sätt är att utveckla socialförvaltningens samarbetssamtal så att de bättre bearbetar konflikter och kriser. Eftersom tingsrätten ingjuter större auktoritet än socialförvaltningen föreslår Annika Rejmer att domstolens handläggning inleds med samarbetssamtal som ett obligatoriskt första steg. Samarbetssamtalen borde också omfatta enskilda samtal där föräldrarna kan få personligt stöd. Vid de enskilda samtalen skulle man dessutom kunna avgöra vilken typ av konflikt som föräldrarna har – en intressekonflikt eller en värdekonflikt. En intressekonflikt kan handla om hur föräldrarna ska dela på vårdnaden. Denna typ av konflikter har goda förutsättningar att lösas genom samarbetssamtal. En värdekonflikt däremot, till exempel då den ene föräldern tycker att den andre är olämplig som förälder, måste vanligtvis lösas i domstol. Barnets bästa bör utredas av specialutbildad personal vid socialförvaltningen som särskilt ska ta hänsyn till hur föräldrakonflikten påverkar barnet.
Idag utgår domstolarna från att gemensam vårdnad är det bästa. Annika Rejmer menar att det är fel utgångspunkt om det rör sig om en värdekonflikt. Domstolen bör istället förutsättningslöst bedöma vad som är barnets bästa och se mer till föräldrarnas faktiska förmåga att samarbeta.
Annika Rejmer har tillsammans med Anna Singer, lektor i civilrätt vid Uppsala universitet och journalisten Gert Svensson arbeta fram ett radikalt förslag på hur samhället ska handlägga vårdnadstvister. Bland annat föreslår de att varje kommun ska inrätta en särskild instans, Byrån för barns bästa, dit familjer men även utomstående ska kunna vända sig om en familjesituation inte fungerar.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Annika Rejmer på telefonnummer 046-222 36 55 eller e-post Annika.Rejmer@soc.lu.se
En utförlig sammanfattning av avhandlingen finns på http://www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl?db=global&fname=soc_417.html
Avhandlingen studerar hur olika former av invasin påverkar tumörceller och normala celler hos människa. Tre varianter användes i experimenten och även den minst omfattande – som innehåller ca 50% av det ursprungliga proteinet inkl. dess bindningsställe – påverkar celler. Det här proteinfragmentet kunde aktivera T- lymfocyter i immunförsvaret, få dem att förflytta sig och bilda utskott, s.k. pseudopodier. Aktriveringen sker via bindning till en receptormolekyl på cellytan.
De båda andra testade varianterna av proteinet – den ena med 75% av proteinet och den andra fullständig – tilläts binda till T-lymfocyter, leukemiceller och fasta tumörceller från adenocarcinom, prostatacancer och hjärntumörtypen gliom. Båda visade sig då ge programmerad celldöd, apoptos, i samtliga undersökta celler.
Den här apoptosmekanismen använder en alternativ signaleringsväg, oberoende av den klassiska via s.k. kaspaser. Rönen kan alltså peka på ett nytt sätt att behandla vissa cancerformer. Lyckade försök har gjorts att behandla lungadenocarcinom hus möss.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för klinisk mikrobiologi, klinisk immunologi, och har titeln ”ß1-integrin-invasin interaction: Impact on cell migration and apoptosis”.
Disputationen äger rum kl. 14.00 i föreläsningssal E04, by 6E, NUS.
Fakultetsopponent är professor Manuel Patarroyo, Institutionen för odontologi, Huddinge-KI, Stockholm.
Kontaktinformation
Ignacio Arencibia finns vid enheten för klinisk immunologi, tel. 090-785 17 53, e-post ignacio.arencibia@climi.umu.se
Vetenskapsrådet, Västra journalistdistriktet, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet inbjuder journalister, forskare och informatörer till en temadag om vetenskapsjournalistik och forskningsbevakning.
Korta föredrag varvas med frågor. Dagen avslutas med en debatt om vetenskapsjournalistiken i dag och i framtiden. Kan bevakningen av forskningen bli bättre-och i så fall hur?
Seminariet är kostnadsfritt. Lunchmacka ingår.
Tid och plats:
Tisdagen 13 maj, SKF Salen, Handelshögskolan, Göteborg
9.00-16.00
Medverkande:
Johan Winberg, SVT Uppdrag Granskning.
RISKEN ÄR ATT FORSKNING INTE IFRÅGASÄTTS
Jennica Kjällstrand, doktor i Kemisk miljövetenskap, Chalmers
FORSKAREN OCH MEDIA
Madeleine Sahlman, medicinreporter, Göteborgs Posten
SOM MAN FRÅGAR FÅR MAN SVAR
Ernst Nyström, epidemiolog Sahlgrenska sjukhuset
VISST GÅR DET ATT UTTRYCKA SIG SÅ ATT FOLK FÖRSTÅR!
George Strachal, lektor i journalistik vid Stockholms universitet
HUR SER JOURNALISTER OCH FORSKARE PÅ VARANDRA?
Ulrica Larshamre, Vetenskapens Världs magasin
UPPDRAG: ATT BEVAKA FORSKNINGEN
Bodil Vesterlund Tingsby, informationsdirektör, Chalmers tekniska högskola
FORSKNINGSINFORMATION GER INGA MERITER
Lennart Weibull, medieforskare vid Göteborgs universitet
DET FINNS FLERA SANNINGAR OM SANNINGEN SKA FRAM
Allan Gut, matematiker, Uppsala universitet
SANT eller SANNOLIKT? Om statistik och matematik i media
Vetenskapsjournalisten Marie Granmar
VAR GÅR SANNINGEN SÖNDER I RAPPORTERINGEN ?
15.00 DEBATT: KAN VETENSKAPSJOUNALISTIKEN FÖRBÄTTRAS?
Moderator Elisabet Hedborg
Förhandsanmälan till:
tiz@vr.se
Kontaktinformation
Mer information: Tina Zethraeus 08 546 44 123/0733 669 162.
Dessa är de två frågor som Fátima da Silva behandlar i sin doktorsavhandling som hon nyligen lagt fram vid Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier vid Stockholms universitet. Avhandlingen är en komparativ studie mellan brasilianska och svenska bilderböcker som gavs ut under perioden 1970 – 2000.
Studien visar hur olika grepp som används i bilderböcker förenar barn och vuxna genom att uppmuntra dem att ta på sig bestämda roller under läsningens gång.
Ett kännetecken för svenska bilderböcker är att de innehåller mer information än brasilianska, dvs. de är lite mer detaljerade. Brasilianska bilderböcker visar en klar genusdistinktion mellan manligt och kvinnligt, har en tendens att understryka kollektivism och respekt för auktoritetsfigurer medan de svenska bilderböckerna uppmuntrar till individualism, utmaning av auktoritetsfigurer och jämlikhet.
Doktorsavhandlingens titel: För den som har lätt att förstå är ett halvt ord nog – Kommunikation och informationsflöde i brasilianska och svenska bilderböcker.
Fátima da Silva kan nås på tfn 08-640 92 78, e-post ime@mbox300.swipnet.se
Fátima da Silva kommer att medverka under Forskardagarna 16 – 18 oktober 2003.
Designhögskolan har blivit ett allt starkare varumärke samtidigt som intresset för design växer. Detta har gett Designhögskolan stora möjligheter att utvecklas ytterligare genom att medverka i nya projekt och ny verksamhet. Som en strategisk satsning för att förstärka Designhögskolans ledning har Umeå universitets rektor Inge-Bert Täljedal därför utsett professor Bengt Palmgren till rektor för Designhögskolan. Beslutet är grundat på förslag från institutionen.
Bengt Palmgren kommer att ansvara för att offensivt tillvarata utvecklingsmöjligheter för Designhögskolan. Bland annat genom att utveckla kontakterna med näringslivoch samhälle, förbereda för och underlätta finansieringav olika verksamheter och projekt samt utveckla kontakterna med nationella och internationella designutbildningar.
Designhögskolan vid Umeå universitet och Chalmers tekniska högskola fick förra året ett prestigefullt uppdrag att utveckla ett program inom fordonsdesign, Sason School of Design. Uppbyggnaden av denna utbildning kommer att bli en viktig uppgift för den nye rektorn.
Bengt Palmgren tog sin examen i industridesign 1972 i Stockholm. Han har under många år varit delägare i Sveriges största konsultföretag i industriell design – Designgruppen i Bromma. 1987 vann han första pris i tävlingen ”Utmärk Svensk Form” och samma år blev han utsedd till ”Årets industridesigner”. Han blev professor i industriell design vid Umeå universitet 1989 och har sedan dess, som prefekt, svarat för Designhögskolans uppbyggnad. Inom Umeå universitet har Bengt Palmgren bland mycket annat deltagit i förarbetet till att Interactive Institute etablerade sig i Umeå, varit ledamot i den teknikvetenskapliga utredningen som ledde fram till bildandet av Umeå Centre for Interaction Technology (UCIT), varit ledamot i Tekniska högskolans styrelse, varit drivande i förarbetet till universitetets deltagande i konsortiet proDesign samt tagit initiativ till den Finsk-svenska akademin för industriell design. År 2000 blev han ledamot i Skytteanska samfundet. I januari 2003 deltog Bengt Palmgren i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademins studieresa ”Royal Technology Mission” till Italien tillsammans Kungen och ledande svenska industriföreträdare.
Viktigt för Designhögskolans framgång har varit Bengt Palmgrens förmåga att knyta kontakter med ledande personer i företag som Ericsson, Nokia, Volvo AB, Volvo Cars, Saab Automobile, Electrolux, ABB med flera liksom att etablera värdefulla samarbeten med företag inom regionen.
Till ny prefekt för Designhögskolan har Tapio Alakörkkö utsetts.
– Att ha ett delat ledarskap med en prefekt som ansvarar för all reguljär verksamhet och en rektor som inriktar sig på utvecklingsprojekt, ämnets utveckling samt strategiska frågor är ett viktigt steg i Designhögskolans utveckling”, säger Bengt Palmgren.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Bengt Palmgren, rektor för Designhögskolan
Telefon: 090-786 69 90
E-post: Bengt.Palmgren@dh.umu.se
Olle Hjerne, presenterar i sin doktorsavhandling vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, resultat som visar att denna åtgärd kan få negativa effekter för beståndet. Överlevnaden är mycket högre för ägg från stora honor än från små honor, särskilt när salt- och syrekoncentrationerna är låga. Detta gör stora honor mer värdefulla ur reproduktionssynpunkt. Om maskstorleken ökas utan att de totala fångsterna minskas så kommer fisketrycket på de stora honorna att öka och därmed kommer äggöverlevnaden att minska. För att öka mängden stora honor, vilket är extra viktigt när salt och syreförhållandena är ogynnsamma för torskreproduktion, måste fångsterna minskas dramatiskt (fiskestopp).
I avhandlingen diskuteras även orsaker till överfisket, i synnerhet överkapaciteten inom fiskeflottan. Ett sätt att förhindra en ökning av fångstkapaciteten kan vara att inte tillåta de årliga fångstkvoterna att öka när beståndet ökar. I avhandlingen visas att konstanta fångstkvoter kan vara ekonomiskt fördelaktiga för fiskeindustrin.
Överfiske kan leda till många olika negativa ekologiska effekter. Olle Hjerne har även undersökt hur fisk och fiske kan påverka närsalterna i Östersjön. Beräkningar visar att en stor del av de närsaltsutsläpp som människan orsakar och som hamnar ute i Östersjön, tas upp igen genom de närsalter som finns i fisken som fångas. På detta sätt motverkar fisket övergödningen av Östersjön, men fiske kan även ha andra effekter. När fisken växer som mest under sommaren binds stora mängder fosfor i fiskbiomassan. Detta skulle kunna påverka produktionen av alger och eventuellt påverka algblomningarna.
Doktorsavhandlingens titel: Fisheries management in an ecological context – examples from the Baltic Sea
Disputationen äger rum fredag den 25 april kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är Dr. Simon Jennings, Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science, Lowestoft Laboratory, Storbritannien.
Olle Hjerne kan nås säkrast via e-post olle@system.ecology.su.se eller på telefon 08-674 75 51.
Olle Hjerne kommer att medverka i Forskardagarna 16 – 18 oktober
Olle Ferm, historia
I sin forskning har Ferm i första hand ägnat sig åt medeltidens historia, svensk och europeisk, Han har skrivit om hur adeln utnyttjade sina stora godskomplex, vem som initierade kyrkobyggen, hur ägobilden i en stad förändras över tid, vilken roll universiteten spelade för Europas integration, hur man drev med kyrkans höga företrädare och använde humor i det sociala umgänget. Just nu är han tillsammans med forskare från Uppsala och Tyskland med i ett projekt som undersöker medeltidens schackallegorier, mer specifikt gäller det att undersöka hur de blev medel för social indoktrinering.
Sven Lange, nordiska språk
Han disputerade 1977 på avhandlingen Studier i det tidiga barnspråkets grammatik. Fram till mitten av 80-talet dominerar barnspråksstudierna. De senaste fem åren är det lexikala och lexikografiska studier som haft tyngdpunkten Bland annat har han medarbetat i Projektet ORDAT som syftat till att kartlägga det svenska ordförrådet de sista två hundra åren. Dessutom har han intresserat sig för den äldre nysvenskan (exv. synonymik, ortografi på 1600-talet, högtysk orddöd i svenskan) men också för stilistik och textlingvistik där han ofta tillämpat datorstödda metoder.
Kálmán Szabó, organisk kemi med inriktning mot metallorganisk kemi
Hans forskning är inriktad mot undersökning och utveckling av metallkatalysatorer. Dessa katalysatorer kan användas för ekonomisk och miljövänlig masstillverkning av komplicerade kemiska substanser, framför allt i läkemedels- och baskemikalieindustrin. Ett särkilt inslag i Szabós arbete är användning av teoretisk molekylmodellering för att bättre förstå katalysatorernas struktur och reaktivitet i kemiska processer.
Martin Volk, datorlingvistik
Han har arbetat med automatisk lingvistisk analys av menings- och satsstrukturer. Denna analys är en förutsättning för att exakt kunna lokalisera informationsenheter och relationer dem emellan i textdokument. Givet denna kunskap kan en dator programmeras för att besvara frågor som: vem gjorde vad mot vem?
Volks forskning syftar dessutom till att överbrygga språkklyftor. Om informationen i en användares fråga formuleras på ett språk, t.ex. svenska, så ska systemet kunna söka efter svaret även i ett annat språk, t.ex. engelska. Denna forskning syftar till att förfina mer allmän dokumentsökning (som idag finns i olika sökmotorer) till faktasökning för särskilda informationsbehov. Till exempel kan företag använda sådana förfinade söksystem för att samla fakta om potentiella marknader, och läkare kan söka bakgrundsinformation avseende specifika sjukdomar.
Det beslutade universitetsstyrelsen vid sitt sammanträde den 11 april med anledning av att Bertil Andersson som av universitetsstyrelsen föreslagits till ny rektor vid Stockholms universitet tackat nej till tjänsten.
Individer med sänkt immunförsvar, som löper ökad risk för att utveckla magsår, kan identifieras och behandlas mot infektionen.
Vid en jämförelse mellan Helicobacter pylori-infekterade friska individer och patienter med magsår, har forskare vid Sahlgrenska akademin funnit intressanta immunologiska skillnader lokalt i slemhinnan. Bland annat har de sett att produktionen av cytokiner, det vill säga proteiner som olika immunceller använder för att kommunicera med varandra och med andra celler, är kraftigt nedsatt i det yttersta cellagret hos magsårspatienter jämfört med friska infekterade individer.
Ungefär hälften av världens befolkning är infekterad med Helicobacter pylori, en bakterie som kan infektera slemhinnan i människans magsäck och tolvfingertarm. De allra flesta som är infekterade förblir friska, men ungefär en tiondel utvecklar sår i tolvfingertarmen (duodenalsår), vilket är mer känt som magsår. Anledningen till de olika resultaten av infektionen tros dels vara skillnader mellan bakteriestammarna, dels olika förmåga hos den infekterade individens immunförsvar att bekämpa bakterien.
En viktig typ av immunceller, T-celler, skiljer sig åt hos dem som förblir friska jämfört med hos dem som utvecklar duodenalsår. Resultat från dessa studier visar att patienter som utvecklar duodenalsår har ett sämre T-cells och cytokinsvar i tolvfingertarmen, jämfört med friska bärare av Helicobacter pylori-bakterien. Tidigare har man i försök med möss visat att ett effektivt T-cellsvar är nödvändigt för att göra sig av med bakterien. Därför tror forskarna i denna studie att ett nedsatt cytokin- och T-cellssvar hos duodenalsårspatienter bidrar till den ökade mängden bakterier som påvisas i tolvfingertarmen hos dessa patienter, vilket i sin tur kan leda till uppkomsten av sår.
Fil mag Erika Strömberg, tel 031-342 44 92, fax 031-82 69 76
e-post erika.stromberg@microbio.gu.se
Handledare:
Doktor Catharina Lindholm, tel 031-342 44 92
Professor Ann-Mari Svennerholm, tel 031-342 47 24
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för medicinsk mikrobiologi och immunologi
Avhandlingens titel Mucosal T-cell and cytokine responses in Helicobacter pylori infected
duodenal ulcer patients
Avhandlingen är försvarad
Kontaktinformation
Mauritz Ljungman, informationsdirektör
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitetet
Medicinaregatan 16
Box 400, 405 30 Göteborg
031 773 33 73
Mobil: 0709-44 71 98
Tänk om det som hände aldrig hade hänt! Vad hade hänt då?
I den nya programserien Tänk om… i P4 riks skriver vi om historien med hjälp av vetenskapen. Med kunskap, fantasi och djärva gissningar spekulerar en panel med forskare från Göteborgs universitet om den verklighet som aldrig blev av.
Om slumpen gjort att avgörande händelser i historien aldrig inträffat. Om utvecklingen av människan, jorden, universum tagit en annan väg. Hur hade våra liv sett ut då?
Ordinarie sändningstider under våren blir söndagar klockan 15.03 – 15.30 men premiären sker alltså i påsk.
Det första programmet sänds långfredagen den 18 april i P4 riks klockan 11.03 – 11.30.
Här spekulerar deltagarna kring fenomenet brunst. Tänk om vi människor bara haft en brunsttid om året! Hur hade det påverkat vårt sätt att leva?
De två andra ämnena är, tänk om John F Kennedy inte hade mördats, hur hade världen sett ut då? Och tänk om kvinnor i genomsnitt var fysiskt större och starkare än män, hade vi varit mer jämställda då?
Det andra programmet i serien sänds annandag påsk den 21 april klockan 11.03-11.30.
Samma panel spekulerar då om hur tillvaron hade sett ut om vi alla visste vår dödsdag, om radio och TV aldrig hade uppfunnits och om vi varit öppnare och spontanare i Sverige om vi hade haft medelhavsklimat.
Sveriges Radios nysatsning på kunskapsprogram i en modernare tappning har blivit en succé. Göteborg står för en stor del av den satsningen. P1-programmet Hör och häpna, Alltinget i P4 över Västsverige och en ny musikfrågesport i P1, som spelas in just nu. Alla skiljer de sig från de äldre folkbildningsprogrammen i ett väsentligt avseende – lyssnarna bjuds in på ett helt annat sätt än tidigare. Programmen lyfter upp hela publiken på en kunskapsvåg där den kan vara med och surfa. Experterna vill hellre inspirera än imponera med sin kunskap.
Och det gäller i högsta grad det nya programmet Tänk om…
Panelen består av fyra män och kvinnor från olika områden inom vetenskapens värld. Tre ämnen behandlas åt gången och inget är för stort eller för smått. Naturvetenskap, medicin, filosofi, kulturhistoria och religion blandas. Panelen ger verkligheten ett alternativ. Ingen sitter inne med sanningen, ingen har facit i hand.
Och fältet är fritt för lyssnarna att via e-post eller brev vara med och spekulera, fantisera och framför allt komma med egna förslag på ämnen.
Åtta deltagare turas om i panelen: Gunnar Bjursell, molekylärbiologi, Bengt Brülde, filosofi, Martin Cederwall,fysik, Kajsa Ellegård, kulturgeografi, Philip Hwang, psykologi, Edda Manga, idé-och lärdomshistoria, Britt Marie Näsström, religionsvetenskap och Marie Rådbo, astronomi. Alla från Göteborgs universitet.
Tio program sänds under våren och ytterligare tio under hösten.
Programledare: Lasse Swahn, telefon 0708-972423
Producent: Anette Carlsson, telefon 0708-406400
Telefon SR Gbg, 031- 837000
e-post: tankom@sr.se
web-adress: www.sr.se/tankom
VÄLKOMNA!
—
Kontaktinformation
Pressekreterare
Åke Pettersson
Informationsavdelningen
Göteborgs universitet
Box 100
405 30 Göteborg
tel 031-773 44 53
fax 031-773 43 54
e-post: Ake.Pettersson@adm.gu.se
internet: www.gu.se
Kartläggningen av kromosom 7 har gjorts som en del av det större internationella genomprojektet och publiceras nu i ScienceExpress. Huvudsätet för studien har varit i Canada, men även forskare från USA och Europa, däribland Karolinska Institutet, har deltagit. I analysen har alla tillgängliga data, nya och tidigare kända, sammanförts. Vid sidan av den rent strukturella kartläggningen har också eventuella kopplingar till medicinska symtom studerats.
Ett antal avvikelser i en viss begränsad region kunde kopplas till personer med autism. Inom samma region har tidigare iakttagits förändringar hos patienter med ärftliga språkstörningar. En av avvikelserna låg nära genen NPTX2. Denna antas ha betydelse för bildandet av en viss typ av kommunicerande nervceller, och en förändring här skulle kunna vara en delförklaring till uppkomsten av autism.
Genetiska förändringar i ett annat mycket begränsat område på kromosomen visade sig vara relaterade till en medfödd missbildning i skelettet, så kallad split hand – split foot anomali. Missbildningen innebär att handen och foten är som en klo, med tummen kvar och de övriga fyra fingrarna/tårna saknade och delvis sammanvuxna till en.
– Troligen har vi hittat den gen eller den grupp av gener som reglerar denna missbildning, berättar professor Juha Kere vid Karolinska Institutet, som sedan länge intresserat sig för just denna missbildning.
– Det är värdefullt att Karolinska Institutet har kunnat bidra till det internationella genomprojektet ytterligare en gång. Vi har tidigare deltagit i kartläggningen av X-kromosomen.
Bakgrund
Kromosom 7 är den hittills längsta mänskliga kromosomen som sekvenserats. DNA-strängen innehåller nästan 158 miljoner baspar, och bildar knappt 2000 protein-kodande gener. De övriga kromosomer som ännu har kartlagts har alla varit relativt små.
Kromosom 7 har rönt stort intresse ända sedan slutet av 1980-talet, då genen för cystisk fibros hittades här, och har alltså nu med modern laboratorieteknik och bioinformatik kunnat analyserats i detalj.
All information om kromosom 7 kommer att vara fritt tillgänglig på Internet.
Publikation:
Human chromosome 7: DNA sequence and biology. Scherer et al.
Science Express, 10 april 2003.
För mer information, kontakta:
Professor Juha Kere, Centrum för biovetenskaper vid Novum,
Karolinska Institutet, tel 08-608 9158 eller mail: juha.kere@biosci.ki.se
