Blåmusslan (Mytilus edulis) lagrar energi i form av glykogen, då födotillgången är god och använder sedan denna energi till att bland annat utveckla ägg och spermier. Lillemor Svärdh presenterar i sin avhandling studier av svenska blåmusslor som visar att könsutvecklingen startar redan på hösten och pågår fram till leken som vanligtvis startar i maj/juni. Vissa musslor leker två gånger och andra har en fördröjd lekperiod, som kanske inte infaller förrän i september. Anledningen till dessa skillnader kan vara att födotillgången varierar i musslornas levnadsmiljö. Låg födotillgång ger lågt energiinnehåll och följaktligen en långsammare könscellsutveckling.
Kunskapen om blåmusslors könsutveckling och energiinnehåll är betydelsefull för musselodlare eftersom musselköttets vikt är beroende av dessa två faktorer. Man vet sedan tidigare att musslorna är mest ”matiga” strax före leken (musslan är full av ägg och spermier) men även under en period under hösten. Med hjälp av vävnadsprover har Lillemor Svärdh bestämt utvecklingsfas i ett antal musslor och i dessa även mätt halten upplagrad glykogen.
Lillemor Svärdh fann ett mycket starkt samband – musslor strax före lek hade låga glykogenhalter medan musslor i den reproduktiva viloperioden (innan nya ägg och spermier bildas) hade höga glykogenhalter. Resultaten visar att glykogenhalten i musslor skulle kunna användas som ett mått på, dels reproduktiv mognad, dels tillgången på föda i vattnet, eftersom mängden glykogen är kopplad till denna. Detta betyder att musselodlarna, genom att mäta glykogenhalt skulle kunna pricka in både optimal skördeperiod och den för tillfället optimala placeringen av odlingen. Vidare studier ska nu påbörjas med syftet att utveckla en enkel provtagningsmetod för odlare.
—
Lillemor Svärdh, Institutionen för marin ekologi, Tjärnö marinbiologiska laboratorium, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i vid Göteborgs universitet med avhandlingen ”Histological and parasitological studies of the blue mussel Mytilus edulis L.” torsdagen den 17 april 2003.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/lillemor_svardh.shtml
Lillemor Svärdh
Göteborgs universitet
Institutionen för marin ekologi
Tjärnö marinbiologiska laboratorium
Telefon: 0526-687 03
E-post: Lillemor.Svardh@tmbl.gu.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
En angelägen uppgift för att förbättra barns situation i världen är att utveckla alternativ till den destruktiva institutionsvården. Staterna måste satsa mer på förebyggande åtgärder och stöd till familjerna, stödprogram i mer öppna former behöver utvecklas ytterligare och de kvarvarande barnhemmen behöver förbättras både när det gäller vårdens kvalitet och den allmänna standarden.
Fler än 500 politiker, regeringstjänstemän, yrkespraktiker, representanter från frivilligorganisationer och forskare från fler än 75 olika länder kommer till konferensen i Stockholm för att diskutera dessa frågor på Children and Residential Care – New Strategies for a New Millennium
2nd International Conference
Tid: 12 – 15 maj
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet, Frescati
Konferensen öppnas av Hennes Majestät Drottning Silvia och företrädare för den svenska regeringen.
Konferensen genomförs av Institutionen för socialt arbete-Socialhögskolan vid Stockholms universitet i samarbete med den svenska Unicef-kommittén och den svenska ICSW-kommittén och med ekonomiskt stöd av utrikesdepartementet och Sida.
Det preliminära programmet bifogas.
Media som önskar bevaka konferensen skall anmäla sig i receptionen. Giltig presslegitimation krävs.
Ytterligare information finns på www.children-strategies.org
Det går också bra att kontakta professor Sven Hessle, tfn 070-642 70 99 eller Ronald Penton, tfn 070-777 43 98.
Internets arkitektur bygger på ett enkelt och effektivt tekniskt nätverk som vilken användare som helst kan få tillträde till. Nackdelen är att det är inflexibelt, dåligt utnyttjat och känsligt för störningar. Detta gör det svårt att få hög teknisk kvalitet, vilket blir extra tydligt vid mer avancerad användning av nätet, som exempelvis telebildsändningar. Så fort antalet linjer som kommunikationen tekniskt vilar på minskar, blir bilden suddig, rörelser fördröjda och ljudet blir stötigt och försvinner. Stanislav Belenkis forskning handlar om att förbättra kvaliteten och att komma till rätta med dessa tekniska brister. Utmaningarna är stora eftersom Internet är ett globalt system.
Stanislav Belenki har studerat systemets svaga länk, den s.k. åtkomstkontrollen för att se om det går att få fram en garanterad, eller förutsägbar tjänstekvalitet (även benämnd quality of service). Lösningen han presenterar i sin avhandling är en heuristisk algoritm.
– Åtkomstkontrollen är något som alla globalt kan enas kring. Om min algoritm används i nätverken skulle kvaliteten förbättras, samtidigt som nätet skulle kunna användas på ett mer effektivt sätt, säger Stanislav Belenki. Helt plötsligt blir det enkelt för telekombolagen att öka sin kapacitet och därmed försäljningen till användarna. Vinstmöjligheterna är uppenbara.
Industrin har, inte oväntat, redan visat intresse för Stanislav Belenkis forskningsresultat. Än är det dock för tidigt att börja använda algoritmen i kommersiellt syfte. Nästa steg för Stanislav Belenki är att ta fram en prototyp som han kan fortsätta att utveckla tillsammans med industrin. Han gör själv bedömningen att en prototyp kan finnas färdig i slutet av året. Patentet har han redan säkrat.
Fotnot
Stanislav Belenkis avhandling ”On Connection Admission Control in Computer Networks” är framlagd vid Chalmers tekniska högskola.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Stanislav Belenki tel 0520-47 53 41, e-post
stanislav.belenki@htu.se
Resultat
Friårsvikarierna tycks ha en relativt stark position på arbetsmarknaden redan innan de påbörjar vikariaten. De har i genomsnitt varit inskrivna vid en arbetsförmedling betydligt kortare tid än övriga arbetssökande. Om vikarierna inte hade påbörjat något friårsvikariat skulle de uppskattningsvis ha varit arbetslösa endast hälften av de tio månader som en friårsledighet i genomsnitt varar. Detta medför en direkt kostnad av friåret eftersom de ledigas ersättning överstiger det man sparar i vikariernas uteblivna a-kasseersättning. Den direkta kostnaden blir dock lägre ju längre tid vikarierna varit inskrivna vid arbetsförmedlingen.
Tidigare studier av liknande program tyder på att vikarierna kommer att stärka sin ställning på arbetsmarknaden som ett resultat av friåret. Slutsatserna från grundläggande arbetsmarknadsekonomi tyder dock på att ett nationellt friårsprogram kan leda till en minskning av den totala sysselsättningen.
Bland de friårslediga är kvinnor, offentliganställda och personer utan högskoleutbildning överrepresenterade i förhållande till övriga sysselsatta. Dessa grupper tycks enligt tidigare studier vara de som har ekonomiskt minst att förlora på förvärvsavbrott. Personer inom bristyrken tycks sällan ta friårsledigt. Efterfrågan på friårsledighet har varit stor. Enligt några arbetsförmedlare har en ökad arbetsbelastning i samband med friårsförsöket gjort det svårt att få tid över till att övertyga arbetsgivarna att anställa långtidsinskrivna som vikarier.
Bakgrund
Under perioden februari 2002 till och med december 2004 pågår i tolv kommuner försöksverksverksamhet med friår. Friår innebär att en arbetstagare får vara ledig från sitt arbete under högst ett år, givet att en arbetssökande inskriven vid arbetsförmedlingen vikarierar för denne. Den ledige ersätts med 85 % av den a-kassa arbetstagaren skulle ha fått vid arbetslöshet. Rapporten, som är en uppföljning av försökets åtta första månader, bygger på intervjuer med arbetsförmedlare från de tolv försökskommunerna och på statistik från Ams över samtliga deltagare i friårsförsöket under perioden februari till september 2002. Rapporten är skriven av Daniela Fröberg, Linus Lindqvist, Laura Larsson, Oskar Nordström Skans och Susanne Ackum Agell.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Linus Lindqvist, tel: 018-471 70 97, e-post: linus.lindqvist@ifau.uu.se, Daniela Fröberg, tel: 018-471 70 92, e-post: daniela.froberg@ifau.uu.se eller Laura Larsson, tel: 018-471 70 82, e-post: laura.larsson@ifau.uu.se
Mer än hälften av alla fornlämningar i skogen skadas av skogsbruket. Det visar en undersökning som Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen gjort. De som orsakat skadorna kände oftast inte till att det fanns fornlämningar där de arbetade. Men ett nytt hjälpmedel kan förbättra situationen.
Undersökningen visar också att kunskapen och utbildningen ofta brister hos skogsägare och hos de planläggare och skogsmaskinförare som utför skogsarbetet.
Men nu har Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och forskningsinstitutet Skogforsk släppt hjälpmedel som kan råda bot på de dystra siffrorna. I projektet ”Skogens kulturarv” har kulturvården och skogsbruket gemensamt tagit fram ett utbildningsmaterial, bestående av en handledning och en film.
Handledningen och filmen riktar sig främst till skogsägare och yrkesverksamma inom skogsbruket. Men alla som rör sig i skogen kan ha glädje av boken och filmen – fornminnen och kulturlämningar ligger tätt och man upptäcker många spännande lämningar på en vanlig skogspromenad. Fast först måste man lära sig hur de ser ut!
Handledningen och filmen kan beställas på http://www.skogforsk.se.
Kontaktinformation
Sverker Johansson, Skogforsk, sverker.johansson@skogforsk.se.
Tel: 018-18 85 00, 070-638 10 78.
Malin von Essen, pressansvarig, malin.vonessen@skogforsk.se.
Tel: 018-18 85 00, 070-630 68 67.
Borrelia, en infektion som överförs via fästingbett, drabbar människor olika. En del blir helt friska efter antibiotikabehandling, andra får kroniska besvär. Sjukdomen karaktäriseras av flera stadier och kan angripa flera organ. I det första stadiet uppstår en lokal hudinfektion. Stadium två angriper nervsystemet, leder eller hjärta. I det tredje stadiet har sjukdomen blivit kronisk. Vad som avgör om sjukdomen läker ut eller går vidare till nästa stadium är till stora delar okänt hos människan, men djurstudier visar att olika immunologiska reaktioner kan ha betydelse för sjukdomsutgången.
Mona Widhe, biolog vid Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Linköpings universitet, har i sin avhandling undersökt om typen av immunsvar hos människor har någon betydelse för hur borreliainfektionen utvecklas, det vill säga om den läker ut eller om den utvecklas till en kronisk sjukdom.
Hon har hittat tecken på att vissa patienter som får den kroniska varianten – kronisk neuroborrelios – har en annan typ av immunsvar jämfört med patienter som blir friska efter att ha använt antibiotika. Samma mönster kan man också se hos patienter med en kronisk infektion i huden orsakad av borrelia, jämfört med de personer som enbart får det klassiska cirkelformade hudutslaget.
Avhandlingens resultat visar att typen av immunsvar är en viktig faktor som påverkar borreliainfektionens benägenhet att utvecklas till en kronisk sjukdom. Den kunskapen kan i bästa fall ligga till grund för att man i framtiden genom s.k. immunmodulerande behandling ska kunna förhindra kroniska symptom.
Kontaktinformation
Mona Widhe disputerade den 4 april 2003.
Avhandlingen heter: Immune responses in human Lyme borreliosis – cytokines and IgG subclasses in relation to clinical outcome.
Opponent var professor Anders Örn, Karolinska Institutet.
Mona Widhe träffas efter den 23 april på tel: 013-2218 56, e-post: mona.widhe@imk.liu.se
Att bli förälder förändrar livet för de flesta. Att bli förälder till en dotter med en könskromosomavvikelse som Turner syndrom, innebär ytterligare förändringar. Föräldrarna måste skapa sitt föräldraskap med hänsyn till den nya situation som föräldraskapet innebär och till att deras dotter har speciella behov.
Att ha Turner syndrom påverkar inte alla flickor på samma sätt. Även om flertalet flickor är kortväxta, inte kommer i puberteten och är infertila, så finns det en stor variation när det gäller medicinska komplikationer samt psykosociala och kognitiva svårigheter. Detta betyder att föräldrar trots diagnosen, sällan vet vad tillståndet kommer att innebära för deras dotter. För att få reda på hur föräldrarna uppfattade föräldraskapet och vardagslivet genomfördes intervjuer med föräldrar vars dotter hade fått diagnosen Turner syndrom och behandlades på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Intervjuerna visade på olika problemområden: svårigheter att få diagnosen fastställd, bristande information om diagnosen samt att föräldrarna beskrev spädbarns- och tonårsperioden som påfrestande.
Att tillståndet tar sig olika fysiska uttryck kan vara en förklaring till varför c:a 40 % av föräldrarna beskrev att det var de som tog initiativet till att dottern skulle utredas. I samband med diagnosen tyckte flertalet föräldrar att de inte fick tillräcklig och/eller begriplig information om syndromet av läkaren. Detta var ett av motiven till att föräldrar själva sökte efter ytterligare information och kunskap om syndromet. Spädbarnsperioden beskrevs som en tuff period av flertalet föräldrar. Många av föräldrarna hade svårigheter med att få dottern att äta och det förekom att dottern hade skrikperioder som kunde pågå i många timmar. Många föräldrar beskrev detta som ”den värsta tiden”. Men även när flickorna hade blivit äldre fanns det problem som föräldrarna tyckte var påfrestande, framförallt påverkades föräldrarna av flickornas kognitiva, emotionella och sociala svårigheter. Tonårsperioden framstod som extra påfrestande och anledningen till detta kan vara att konsekvenserna av tillståndet framträder som tydligast under tonårsperioden. Flickorna utvecklas inte fysiskt som sina jämnåriga och de kan ha svårigheter att etablera kamratrelationer. I föräldrarnas beskrivningar av tonårstiden fanns det liknande resonemang inom de olika familjerna. I några familjer försökte mödrarna och fäderna förstå och förklara dotterns beteende och svårigheter genom att använda sin kunskap om syndromet. Förståelsen av dottern hjälpte föräldrarna att göra vardagslivet begripligt. I andra familjer fokuserade mödrarna och fäderna på det normala och vanliga hos dottern. De omtolkade och bortförklarade sådant som skulle kunna vara ett resultat av syndromet och de var oroliga för att dottern skulle betraktas som annorlunda. Men det förekom även skillnader mellan mödrar och fäder. Bland annat fokuserade mödrarna, i större utsträckning än fäderna, på döttrarnas förhållanden till jämnåriga.
Sammanfattningsvis kan det här föräldraskapet vara extra krävande även om svårigheterna på-verkar föräldrarna på olika sätt. Men oavsett hur föräldrarna påverkas, måste de skapa strategier i vardagslivet där både det vanliga och det speciella får utrymme. Utöver det vanliga föräldraska-pet kan föräldrarna behöva vara pådrivande för att t ex dottern skall utredas. De kan behöva söka kunskap om syndromet på egen hand och de behöver ordna vardagen för att hantera dotterns svårigheter. Det innebär att föräldrarna måste vara aktiva och ta hänsyn till olika situationer och omständigheter som andra föräldrar inte behöver ta hänsyn till: a different parenthood!
Avhandlingens titel: A different parenthood?
Avhandlingsförfattare: Mikaela Starke, tel. 073-738 25 71(mobil), 031-773 18 87(arb.)
e-post: mikaela.starke@socwork.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Lars Dahlgren, Umeå
Tid och plats för disputation: Fredagen den 25 april 2003, kl. 09.15, Aulan, Handelshögskolan,
Vasagatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Detta framkommer i en doktorsavhandling i informatik av Kai Simon, som presenteras på Handelshögskolan i Göteborg den 11 april. I avhandlingen studeras ett BPR-projekt (Business Process Reengineering) på Astra Hässle, där man genom att använda ett webb-baserat system för insamlingen av kliniska data, drastiskt kunnat reducera ledtiden i insamlingen.
Framtagningen av ett nytt läkemedel kan ta upp till 12 år och kosta miljardbelopp. Samtidigt minskar långa utvecklingcykler patentskyddstiden. Under de senaste åren har därför många läkemedelsföretag genomfört stora förändringsprojekt med syfte att korta ledtider i FoU-processen. I detta sammanhang spelar informationstekniken en viktig roll för att stödja och utveckla processerna.
Standardiserade processer och gemensamma system ger inte alltid de förbättringar man förväntat. Detta hade Astra Hässle erfarenhet av från tidigare projekt. I samband med att det webb-baserade systemet togs fram, förändrade man därför även processen, så att den inte längre på samma sätt föreskrev hur och av dem olika arbetsuppgifter skulle utföras.
– När man använder sig av webb-baserade lösningar måste samtidigt det gängse organisatoriska tankesättet överges. Forskningsverksamheten måste betraktas i termer av processer, kompetenscentra och projekt, istället för i organisatoriska enheter med olika funktioner, säger Kai Simon.
Tid för disputation: fredag 11 april kl 15
Plats: Institutionen för informatik, Viktoriagatan 13, Göteborg
Avhandlingens författare: Kai Simon
Avhandlingens titel: ”BPR in the Pharmaceutical Industry”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta: Kai Simon, e-post kai.simon@img.com, telefon +41-(0)79-2015943
Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
När affärssystem införs i större företag och organisationer är förväntningarna höga på att verksamheten ska påverkas positivt på olika sätt. I en stor verksamhet finns en rad olika funktioner, och informationssystemen förväntas täcka in alla dessa delar, däribland ekonomi, logistik, marknad, försäljning, personalförsörjning och ledningsadministration.
Men det är inte ovanligt att dessa system brister på väsentliga punkter. Detta kan få stora konsekvenser, inte minst ekonomiska, för företaget eller organisationen. Det kan till exempel handla om att beställda produkter hamnar hos fel kund, att fakturor försenas eller att löner inte blir korrekt utbetalda.
Klas Gäre vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet, har i sin avhandling studerat skillnaden mellan förväntning och förändring när ett affärssystem införs. Det vill säga vad förväntar sig företaget av systemet, och vad blir sedan det konkreta resultatet av införandet? Han har studerat införandet och användningen av ett affärssystem i ett större svenskt industri- och tjänsteföretag med omfattande internationell verksamhet.
Varför fungerar inte systemen alltid som det var tänkt? Vad är det aktörerna missar när systemen byggs upp? Vilka är skälen till oväntade och oplanerade konsekvenser? är exempel på frågor han sökt svar på.
– Systemen berör många och det finns stora skillnader i synsätt. Arbetar man inom produktionen har man ett perspektiv, jobbar man med marknadsföring eller försäljning har man ett annat. De olika synsätten ska samsas i ett och samma system, säger Klas Gäre.
Resultaten av hans arbete visar att människors föreställningar om till exempel sina arbetsuppgifter och om verksamheten som helhet, har en avgörande betydelse för vilka konsekvenser införandet och användandet av ett affärssystem får. Klas Gäre visar också att det finns stora skillnader mellan människors föreställningar. Skillnaden i föreställningarna kan också förklara oväntade förändringar och konsekvenser i verksamheten.
– Det är viktigt att de som utformar och inför systemen är medvetna om det här. Beroende på var i organisationen man befinner sig har man olika föreställningar om hur systemet ska användas.
Studien visar också att det tar längre tid att förankra beslutet hos personalen om införandet av ett system, än att sedan införa själva systemet.
– Det är en insikt företagen och organisationerna bör ta till sig. Förankringen är viktig och tar lång tid. Dessutom förändras de anställdas förväntningar på systemet vartefter det införs och används.
Kontaktinformation
Klas Gäre disputerar fredagen den 11 april.
Avhandlingen heter ”Tre perspektiv på förväntningar och förändringar i samband med införande av informationssystem”.
Opponent är professor Per Flensburg, Växjö universitet.
Klas Gäre träffas på tel 070-601 36 86 e-post: klas.gare@ida.liu.se
När stora komplexa system utvecklas, till exempel tredje generationens mobilsystem, krävs en noggrann samordning. Ofta handlar det om att en mängd delprojekt ska samordnas till ett större. Denna samordning, eller koordination, kan innebära avsevärda svårigheter för de inblandade företagen, inte minst om de är spridda över världen. Projekten är ofta väldigt stora och utsatta för en föränderlig omvärld som påverkar planeringen och uppföljningen av dem. Dessutom är det många deltagare i projekten – ofta flera tusen – som har hårda krav på leveranstider.
De här omständigheterna ställer stora krav på samordning av de olika utvecklingsstegen. Dessa steg kan ses som små mini-projekt, som alla är beroende av varandra. Samordningen försvåras ibland av att det råder olika meningar om vad som egentligen ska koordineras och hur.
Lars Taxén vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet, och industridoktorand, har i sin avhandling tagit fram en metod för att stödja samordningen av den här typen av komplexa system. Det handlar om produkter som bland annat finns inom tele- och bilindustrin. Den metod han arbetat fram har använts under flera år på Ericsson i mer än 140 huvud- och delprojekt som rör tredje generationens mobilsystem. I arbetet på Ericsson har det s.k. PDM- (Product Data Management) systemet eMatrix från Matrix-One använts.
Resultatet av arbetet med metoden presenteras i avhandlingen.
– Ett huvudresultat är att de mest komplexa delarna i mobilsystemet – vissa noder i mobilnätet – inte hade varit möjliga att utveckla utan det här stödet. Komplexiteten i produkterna är så stor så att systemet inte går att utveckla utan speciella metoder, säger Lars Taxén.
Problemen med samordningen kan se ut på olika sätt. Det handlar dels om rent tekniska lösningar, som utveckling av processer och informationssystem, men inte minst om kulturella och sociala frågor.
– Hur uppnår man en gemensam begreppsapparat för vad som ska koordineras? Hur förstår människor varandra när de talar olika språk, har olika traditioner och arbetssätt? Sådana frågor tar tid att diskutera och kostar stora pengar, säger Lars Taxén.
I avhandlingen finns angreppssätt för att komma tillrätta med även sådana problem.
– Ett grundläggande synsätt i metoden är att koordinering i sig ska uppfattas som en egen verksamhet, påpekar Lars Taxén.
Erfarenheterna från Ericsson visar att metoden har haft en positiv påverkan på hur utvecklingsprojekt samordnas där. Lars Taxén drar i sin avhandling slutsatsen att metoden bör kunna användas i andra verksamheter med liknande karaktär, däribland bilindustrin, flygindustrin och andra telekommunikationsföretag.
Kontaktinformation
Lars Taxén disputerade den 25 mars 2003.
Hans avhandling heter ”A Framework for the Coordination of Complex Systems’ Development”.
Opponent var Peter Axel Nielsen, Aalborgs Universitet.
Lars Taxén träffas på tel 073 09 77864 eller e-post: lars.taxen@telia.com
Victoria blir den tredje regerande drottningen efter Kristina (1632-1654) och Ulrika Eleonora (1719-1720) sedan Sverige blev en ärftlig monarki under Gustav Vasas regering. Det är också Victorias kvinnliga föregångare på den svenska tronen som står i fokus i avhandlingen Kungen är en kvinna: Retorik och praktik kring kvinnliga monarker under tidigmodern tid.
Kristina och Ulrika Eleonora var ur ett europeiskt perspektiv inte unika som kvinnliga monarker vid den här tiden. Det var också en anledning till att frågan började debatteras. I studien problematiseras relationen mellan retorik och praktik kring regerande drottningar. Hur argumenterade man å ena sidan för och mot en kvinnlig monark och hur förhöll man sig å andra sidan till henne i det praktiska livet där frågor som rörde de specifika drottningarna behandlades? Kristina och Ulrika Eleonora jämförs både med varandra, med andra regerande drottningar samt manliga monarker. Avhandlingens övergripande kronologi löper från 1544 till 1720 med särskild tonvikt på perioden mellan ca 1600 och 1720.
Debatten om kvinnliga monarker var sammansatt. Frågor som debatterades var till exempel om det var rätt att en kvinna, som enligt både Gud, naturen, lagen och traditionen skulle vara den underordnade parten, styrde ett rike? Kunde en kvinna vara lika duglig som en man på att regera? Kunde en kvinna väljas till monark eller enbart ärva tronen? Hur skulle en regerande drottnings auktoritet påverkas av att både vara monark och hustru? De argument som användes mot kvinnliga härskare tog i första hand fasta på principen om kön och framställde kvinnan/kvinnligt som motsats till mannen/manligt. Detta ansluter till ett traditionellt sätt att argumentera också i frågor som inte specifikt rör kvinnliga monarker. Det handlar framförallt om att upprätthålla hierarkin mellan män och kvinnor. De argument som användes för kvinnliga monarker försökte i gengäld tona ned betydelsen av att monarken var kvinna.
Frågan om monarkens kön diskuterades istället i förhållande till andra viktiga principer för monarkin som institution, såsom kunglig börd, dynastisk kontinuitet och legitim tronföljd. Det handlade alltså mer om att förbinda en regerande drottning med en patriarkalisk ordning än om att uppvärdera kvinnans förmåga som sådan.
Två principer som varit vägledande för tronföljden har fram till nu gällande successionsordning varit kön och släktskap. De bestämmelser som reglerade kvinnlig arvsrätt under 1600-talet i Sverige gjorde i motsats till idag en tydlig skillnad mellan könen. Nu ärver äldsta barn oavsett kön tronen, då kunde en kvinna komma ifråga först när det inte längre fanns någon manlig arvinge kvar. Principen om släktskap är fortfarande densamma, det är blodsbandet till ättens huvudman som är avgör ordningen i tronföljden. Det förefaller också som att flera av de frågor som ställdes i Kristinas och Ulrika Eleonoras samtid fortfarande lever kvar. Det kommer bland annat till uttryck i den debatt som föregick införandet av nu gällande successionsordning. Avhandlingen avslutas också med ett kortare nedslag i denna debatt.
Lördagen den 12 april försvarar Karin Tegenborg Falkdalen, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Kungen är en kvinna: Retorik och praktik kring kvinnliga monarker under tidigmodern tid.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Fil dr. Jan Samuelson, Mitthögskolan Härnösand.
Kontaktinformation
Karin Tegenborg Falkdalen är uppvuxen i Huddinge utanför Stockholm och bor för närvarande i Örnsköldsviks kommun.
Hon nås på:
Tel:090-786 98 06
0660-22 90 98 (hem)
E-post: karin.tegenborg.falkdalen@histstud.umu.se
Det framgår av den avhandling om smärta och smärtbehandling som sjuksköterskan och universitetsadjunkten Barbro Boström disputerat på. Hon har studerat smärtupplevelser hos en grupp nyligen opererade patienter och en grupp cancerpatienter inom den palliativa, lindrande, vården.
Resultatet är nedslående. Av de 100 nyopererade patienterna kände 29 vid intervjutillfället medelsvår eller svår smärta, och 79 hade haft sådan smärta inom det senaste dygnet. Motsvarande siffror för de 75 cancerpatienterna var 22 respektive 47. Mer än en tredjedel av alla patienter hade alltså ordentligt ont, eller hade nyligen haft det.
– Så ska det inte behöva vara! Smärta utgör mycket sällan ett nödvändigt ont, menar Barbro Boström
Tvärtom är det viktigt att lindra smärta så fort som möjligt, eftersom den annars riskerar att permanentas och bli värre. Det var vad som hänt med många av cancerpatienterna. De var nöjda med behandlingen i den palliativa vården, men den tidigare dåliga smärtlindringen inom den vanliga vården hade gett upphov till smärtmönster som blivit svåra att bryta. Med palliativ vård menas lindrande vård till patienter med obotbara sjukdomar, oftast med en kort förväntad överlevnad. Målet är att minska obehag och lidande och hjälpa patienten att leva så aktivt och normalt som möjligt även i livets slutskede.
– Det borde bli lika självklart att undersöka patienternas smärta som att undersöka puls, temperatur och blodtryck. Läkarna bör fråga om patientens nuvarande och tidigare smärtupplevelser, och sjuksköterskorna bör resonera med patienten om smärta och smärtbehandling, menar Barbro Boström.
Avhandlingen heter Acute and cancer related pain management. Disputationen ägde vid Högskolan i Halmstad 4 april.
Kontaktinformation
universitetsadjunkt Barbro Boström, tfn.035-16 74 05,
barbro.bostrom@hos.hh.se
Det finns många studier av mäns allmänna hälsa, men få motsvarande studier av kvinnor. Det är en bakgrund till Jonas Lidfeldts undersökning, som omfattar nära 7 000 kvinnor mellan 50 och 59 år.
Undersökningen visade att många av kvinnorna hade dittills okända hälsoproblem. Mer än 27 procent av dem ansågs till exempel ha högt blodtryck, men bara hälften behandlades för detta – den andra hälften kände inte till sitt höga blodtryck. 14 procent av kvinnorna hade nedsatt sockertolerans (ett förstadium till diabetes) och 6.4 procent hade diabetes. Av de senare hade merparten, 4.8 procent, inte känt till sin sjukdom.
– Andelen kvinnor med diabetes stämmer med internationella undersökningar. Enligt dessa brukar fler kvinnor än män ha typ 2-diabetes. Däremot stämmer den inte med sjukvårdsstatistiken från bland annat Skåne, där män oftare får behandling för diabetes. Resultaten tyder alltså på att det finns ett stort oupptäckt behov av vård för kvinnor med åldersdiabetes, säger Jonas Lidfeldt.
Av de 7 000 kvinnorna kallades ungefär hälften tillbaka för en förnyad undersökning. Det var de kvinnor som hade övervikt, högt blodtryck, diabetes i familjen och andra riskfaktorer för diabetes. Alla fick en s k sockerbelastning utförd samt ungefär en timmas läkarrådgivning. Testresultaten diskuterades, och Jonas Lidfeldt gav råd om kost, motion, rökning och alkohol.
Rådgivningen gav goda resultat. När man efter drygt två år följde upp de nära 500 kvinnor som haft nedsatt sockertolerans, så hade 12 procent av dem utvecklat diabetes men 40 procent hade lyckats nå en normal sockeromsättning. Det är ett nästan lika bra resultat som det som åstadkommits i två internationella projekt med regelbundna träffar, gruppundervisning och andra mer kostnadskrävande insatser.
– Att en läkare tar sig tid att sitta i en hel timme och diskutera en persons hälsa verkar ge budskapet tyngd, så att personen i fråga verkligen tar det till sig, menar Jonas Lidfeldt.
Han har velat prova en metod för hälsoundersökning och rådgivning som det är realistiskt att kunna tillämpa i dagens svenska sjukvård. De mätningar som ingår är inte dyra eller komplicerade, och tiden som läkaren lägger ner på rådgivning bör ganska snabbt kunna sparas in på ett minskat antal diabetesfall.
Jonas Lidfeldt disputerar den 11 april på avhandlingen Health in middle-aged women, with emphasis on features of the metabolic syndrome and related markers for diabetes. Jonas Lidfeldt träffas på tel 046-16 30 39 eller 070-54 371 54, jonas.lidfeldt@smi.mas.lu.se.
Bertil Sundqvist och hans forskargrupp vid institutionen för fysik studerar kolbaserade material, i första hand molekylärt kol, s k fullerener och nanorör. En stor del av de material som undersöks framställdes först nyligen på syntetisk väg och är ännu bara kartlagda till viss del. Svepprobmikroskopet är i högsta grad nödvändigt för att kunna studera materialens struktur; den vibrerande spetsen känner av materialets yta och kan i bästa fall ge en upplösning ned till enskilda atomer. Materialens egenskaper är av stort intresse för den grundläggande forskningen och i framtiden även för den kommersiella marknaden. IBM och andra företag försöker t ex bygga supersnabba datorer med hjälp av kolnanorör.
För två år sedan upptäckte Bertil Sundqvist och kollegan Tatiana Makarova magnetism hos molekylärt kol. Resultaten publicerades i tidskriften Nature och väckte stor internationell uppmärksamhet. Än så länge saknas teoretisk kunskap om varför denna typ av kol blir magnetisk, men med ett svepprobmikroskop skulle det vara möjligt att samtidigt studera struktur och magnetism hos molekylärt kol för att hitta ledtrådar.
Inom ett annat projekt undersöker forskarna kolnanorör, som består av hoprullad grafit i nanometerstorlek. Bland annat utreds hur nya material med unika mekaniska egenskaper kan skapas genom att skarva kolnanorör med varandra. Kolnanorören har starkare bindningar än diamant och har många möjliga tillämpningar, bl a som superstarka kablar, transistorer i datorer, eller elektronkanoner i bildskärmar. Tyvärr är det svårt att binda samman kolnanorör, men forskargruppen planerar nu att undersöka olika metoder för att få kolnanorören att reagera med andra kolbaserade material. Ett svepprobmikroskop skulle vara till väldigt stor hjälp i detta arbete.
Mikroskopet kommer även att kunna nyttjas av andra forskargrupper, både vid institutionen för fysik och inom de kemiska och biologiska institutionerna.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Bertil Sundqvist, professor vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 74 88
E-post: bertil.sundqvist@physics.umu.se
Ett sådant område är svensk högre utbildning och forskning: ju högre upp i den akademiska hierarkien, desto fler män och desto färre kvinnor.
Paula Mählcks avhandling handlar om hur nya forskare förstår brist på jämställdhet baserat på kön vid svenska universitet. Avhandlingen som är gjord vid sociologiska institutionen, Umeå universitetet ,behandlar hur forskares vardagliga arbetsliv är organiserat efter kön. Detta innefattar studier av hur forskare i sin akademiska vardag upplever, förstår och reproducerar diskriminerande strukturer. Resultaten visar att trots att det formellt inte längre är tillåtet att uttala kränkningar baserat på kön så tenderar både kvinnliga och manliga forskare i olika åldrar att reproducera diskriminering men på mer subtila sätt. Avhandlingen belyser också att jämställdhetsfrågan fortfarande är en känslig fråga inom universitetsvärlden. Resultaten pekar på att det finns en rädsla att själv bli uppfattad som ett problem, eller en ’’mindre lyckad forskare’’ om man påpekar brister i det akademiska systemet.
Avhandlingen baserar sig på bibliometriska studier av fyra universitetsinstitutioner vid två svenska universitet. Institutionerna finns inom medicin, naturvetenskap och samhällsvetenskap. De bibliometriska analyserna innefattar studier av forskarnas interna samförfattarskapsnätverk samt citeringsbeteende under en 10 års period. 20 forskare vid de fyra institutionerna har djupintervjuats. Forskarnas ålder och positioner i karriärsystemet har varierat men fokus har legat på att få en ökad förståelse av hur nya forskare upplever sitt vardagliga arbetsliv. I denna studien är en ny forskare en forskare som befinner sig i slutet av sina doktorsstudier eller nyligen har avlagt doktorsexamen.
Fredagen den 11 April 2003 försvarar Paula Mählck, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Mapping Gender in Academic workplaces: Ways of reproducing gender inequality within the discourse of equality. Svensk titel : Akademiskt arbetsliv och kön: hur brist på jämställdhet reproduceras inom jämställdhetsdiskursen.
Disputation äger rum kl 10.15 i Humanist huset hörsal E. Fakultetsopponent är Dr. Lis Höjgaard Köpenhamns Universitet, Statsvetenskapliga Institutionen.
Kontaktinformation
Paula Mählck nås på:
Tel arb: 08 698 54 71
Tel hem: 08 668 19 11
Mobil: 073 65 56 870
E-post: paula.mahlck@sida.se
– Med årets humanistdagar vill vi markera att världen faktiskt har förändrats under de senaste decennierna också på den högre utbildningens område, säger professor Jan Svensson, ordförande för området för Humaniora och Teologi vid Lunds universitet. – Öresundsbron har skapat möjligheter för ett ökat samarbete och en tätare integration i hela Öresundsregionen. I denna process spelar humanistisk forskning en viktig roll, både genom att förmedla kulturella värderingar och genom att tillhandahålla analysverktyg för att förstå den nya situationen.
I Lund är det den Språk- och litteraturvetenskapliga sektionen som står för programmet med det övergripande temat Språk och litteratur i den moderna kulturen.
En föreläsare kommer till exempel att behandla den nya svenskan som har en mångspråkig grund, den så kallade ”Rinkebysvenskan”, en annan tar sig an det vikande intresset för språkkunskaper och en tredje har tittat närmare på vilken roll förebråelser spelar när man diskuterar.
Under fredagen tar fem olika föreläsare sig an det övergripande temat. För att belysa att ämnena är komplexa och kan angripas från olika håll har de bjudit in en kommentator till var och en av föreläsningarna. Fredagen avslutas med en paneldiskussion i ”Fråga-Lund-stil” där olika forskare diskuterar och svarar på frågor om språk och litteratur.
Under både fredagen och lördagen håller dessutom studenter, doktorander och forskare parallella föreläsningar. Till skillnad från förr då föredragen har ägt rum vid de olika institutionerna kommer årets arrangemang att vara samlat till lokaler runt universitetsplatsen.
Lunds program avslutas i vanlig ordning på lördagen med Rausingföreläsningen i universitetshusets aula. Årets Rausingska humanistpris går till en kulturpersonlighet och den här gången har man valt att ge det till filmregissören Lukas Moodysson. Enligt prismotiveringen har han kommit att bli en av de viktigaste personligheterna i den moderna svenska kulturen.
– Moodysson har gett viktiga bidrag till samhällsdebatten genom att i sina filmer behandla grundläggande existensiella och samhällspolitiska frågor, står det i prismotiveringen.
I Köpenhamn firar Det Humanistiske Fakultet (KUA) invigningen av fakultetens nya byggnader med mer än 60 arrangemang i form av föreläsningar, utställningar, debatter, högläsningsbrunch och en historisk middag.
I Malmö ligger uppmärksamheten på frågor som tvingar humanisten att ta ett steg utanför humaniora och att söka samband med andra vetenskapsområden. Det är till exempel frågor om hur språkforskning och politik har gripit in i vartannat hos några ryktbara individer eller om hur den visuella kulturen påverkar och påverkas av ekonomi och teknologi. Även Malmö högskola har en expertpanel som svarar på frågor om Malmös historia och sedan bjuds publiken på rundvandring i staden.
Humanistdagar anordnades vid Lunds universitet för första gången 1985 och då var det övergripande temat Humaniora över gränserna. Liksom i år hade man valt att visa på bredden inom humaniora genom ett svensk-danskt samarbete. Tanken med årets satsning är dock att det gränsöverskridande samarbetet ska fortsätta.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan Svensson, ordförande för HT-området i Lund tel 046/ 222 87 12
Ole Krarup Jensen, områdesledare för den humanistiska fakulteten vid Köpenhamns universitet, tel 0045- 353 28089
Peter Luthersson, områdesprefekt för K3, Malmö högskola, tel 040 – 6657524,
0708 – 655291
Programmen finns på följande webbadresser www.lu.se/info/humanistdag, www.mah.se/kalendarium/ eller www.humaniorafestival.dk
