Ifjol fick Luleå tekniska universitet 2 miljoner kronor i mål 1-bidrag för att utveckla Luleå som centrum för mätningar av grundämnen och isotoper. Ytterligare 3 miljoner kronor i år kan ses som en fortsättning.
Hjärtat i forskningsverksamheten är det avancerade instrumentet för isotopanalys som avdelningarna för tillämpad geologi och kemi fick från Kempestiftelsen för två år sedan, värt 7,2 miljoner kronor. Isotoper är atomer av samma grundämne men med olika atommassa (se faktaruta längst ner).
Det hypermoderna instrumentet finns nu i företaget Analyticas lokaler, ett nybyggt trevåningshus på Aurorum, och utgör där, tillsammans med andra instrument och provbearbetning, en unik forskningsmiljö – det modernaste laboratoriet i Europa inom grundämnesanalys. Analytica utför bestämningar av grundämnen, isotop-analyser samt partikel- och materialanalyser för kunder från hela världen.
– Analytica sköter all service och har erfarenhet av den här typen av instrument. Företaget har inget kommersiellt intresse av instrumentet nu, men på sikt inom områden som miljö, teknik och medicin, säger Willis Forsling.
I det nya instrumentet för isotop-analys bildas en plasma genom en elektrisk urladdning som är hetare än solens yta, det vill säga omkring 7 000 grader. I plasman omvandlas provet till atomer och framför allt joner. Jonerna dras ut ur plasman och accelereras av en pålagd potential på 10 000 volt vilket förklarar varför instrumentet omges av ett skal. Därefter passerar jonerna förbi en kraftig magnet där lättare joner böjs av mer än de tyngre. Följden är att isotoper som är olika tunga hamnar på olika ställen, detektorer, längst bort i instrumentet.
– Största vinsten är att kunna mäta flera olika isotoper samtidigt, upp till nio stycken, säger Douglas Baxter som är forskare i kemi.
Forskning kring analys av grundämnen och isotoper har traditionellt tillämpats i huvudsak inom geologin, men nu är andra tillämpningsområden möjliga för isotopmätning.
Bland växter ses inga stora förändringar i isotop-kvoter. Däremot får de som äter växterna en förändring i isotopsammansättningen och de som äter växtätarna får ytterligare en annan sammansättning, och så kan förändringen i näringskedjan studeras.
– Vi befinner oss i forskningsfronten på det här området. Forskarna har inte hela bilden klar för sig vad som orsakar fraktioneringen (förändringarna i isotopsammansättningarna). Skulle man kunna spåra sjukdomar med hjälp av isotopanalys så vore det fantastiskt.
– Intressant är också om det är så att den kost vi äter, eller de mediciner vi tar, påverkar isotopsammansättningen. Vi skulle kunna titta på blodgivare, hur de reagerar, säger Willis Forsling, som tillsammans med professorerna Björn Öhlander och Johan Ingri vid Avdelningen för tillämpad geologi och Analyticas vd Christer Pontér, ingår i styrgruppen för projektet att utveckla Luleå till ett centrum för mätning av isotoper och grundämnen.
– Vi har kontakt med forskare vid Umeå universitet. Tanken är att mäta isotopsystem och se om de har samband med vissa sjukdomar. Vi funderar också på att ta kontakt med läkemedelsföretag för att informera dem om vad vi håller på med, för att se om det finns intresse, säger Douglas Baxter.
Forskarna i Luleå ska också samarbeta med Karsten Pedersen, professor i mikrobiologi från Göteborgs universitet.
– Han har tittat på en intressant tillämpning inom kärnkraftavfall. Kärnavfall kommer att förvaras 500 meter under jord. Karsten Pedersen studerar bakterier som finns där nere och hur de påverkar kärnbränslet. Vi ska titta på isotopfraktionering orsakad av mikrobiell aktivitet, säger Willis Forsling.
Både kemi och tillämpad geologi ser fram emot det ökande samarbetet kring isotoper som det nya instrumentet medfört. Forskarna har just fått växtprover från södra Sverige.
– Vi ska titta på upptaget av kadmium i växterna. Vi vill veta om det kommer från berggrunden eller från konstgödsel. Har kadmium i konstgödsel en annan isotopsammansättning än kadmium i berggrunden så kan ämnet spåras i växterna, säger Douglas Baxter.
Fakta om isotoper:
Isotoper är atomer med olika massa av ett och samma grundämne. Ett visst grundämne innehåller atomer med samma kärnladdning medan antalet neutroner i atomkärnan kan variera. Detta innebär att ett visst grundämne kan innehålla atomer med olika massa och dessa varianter kallas isotoper.
I naturen uppträder de flesta grundämnen som en blandning av flera så kallade stabila isotoper i mer eller mindre konstanta mängdförhållanden.
Kontaktinformation
Willis Forsling, professor i kemi, tel 0920-49 12 94
Björn Öhlander, professor i tillämpad geologi, tel 0920-49 14 78
Johan Ingri, professor i miljögeokemi, tel 0920-49 18 43
Jan Nyberg, pressansvarig, tel 0920-49 16 21, 070-672 01 11 (jan.nyberg@adm.luth.se)
– Vi har forskat på detta område under många år och anser oss nu ha bra metoder att delge andra som vill få hjälp med sådana undersökningar t ex inför en nybyggnad eller en ombyggnad, säger professor Rikard Küller.
Ett område kan i viss mån utvärderas redan innan det är byggt, som datasimulerad miljö. Vid symposiet presenteras flera olika metoder. Här återges också exempel på hur metoderna tillämpats i Bo01 i Malmö och H99 i Helsingborg samt i Mölndals centrum.
Deltagaravgiften för deltagare från fastighets/bostadsföretag är 2.000 kronor. Intresserade journalister kan kontakta enheten via mpe@mpe.lth.se eller telefon 046-222 76 04. Anmälan bör vara gjord senast i slutet av april.
Symposiet kallas ”Hur trivs du där du bor?” och äger rum i Ingvar Kamprad Designcentrum den 21 maj.
Program:
9.00 rektor Gunilla Jönson hälsar välkommen.
9.15 professor Rikard Küller, LTH: Brukarvärdering eller expertvärdering?
10.00 professor Klas Tham, LTH: Idéerna bakom Bo01.
10.45 designer Lisa Tucker Cross, USA: Utvärdering av Bo01 och H99.
11.30 frågestund med kaffe.
12.00 docent Jan Janssens, LTH: Utvärdering av datorsimulerad miljö.
12.45 lunch.
13.45 tekn dr Maria Johansson, LTH: Boendes upplevelse av trygghet och säkerhet.
14.30 planarkitekt Leif Fred, Mölndal: Visionsarbete för Mölndals centrum.
15.15 professor Rikard Küller, LTH: Utvärdering av Mölndals centrum.
16.00 frågestund med kaffe
16.30 symposiet avslutas.
Kontaktinformation
Mer informattion via: www.ahus.lth.se/mpe/
E-mail: mpe@mpe.lth.se, Tel: 046-222 7604, Fax: 046-222 7603.
Dagvatten från vägar innehåller ofta betydande mängder metaller och andra föroreningar som bör avlägsnas före infiltration i marken eller utsläpp till recipienten. Ökade krav på vattenrening har lett till en utveckling av filtreringstekniker för dagvatten. Många nya behandlingsmetoder som har prövats under senare år är baserade på dammar och våtmarker.
Det finns ett behov av att sammanställa den kunskap som finns på området. Olika filtermaterial behöver testas för att mäta deras effektivitet att avskilja metaller. Man vill även veta vilka aspekter som är viktiga vid val av reningsteknik för dagvatten. Det finns även ett behov av att öka kunskapen om vatten- och sedimentkvalitet i dammar för dagvatten.
Avhandlingen består av tre delar. Första delen är en litteraturstudie av dagvattenkvalitet och reningstekniker för dagvatten samt en matematisk bakgrund till filtrering av förorenat vatten genom ett poröst filtermaterial.
Den andra delen i avhandlingen redovisar undersökningar av filtersystem för dagvatten och experimentella studier av olika filtermaterial utförda genom laboratorie- och fältförsök. Olika filtermaterial testades i syfte att studera reningseffekten av metaller i vatten.
I laboratorieförsöken filtrerades metallösningar genom kolonner fyllda med olika material, bestående av kombinationer av kalciumsilikat (opoka), zeolit, torv, och genom skakförsök med furubarkflis.
Fältförsöken innebar filtrering av dagvatten genom kolonner fyllda med materialblandningar av naturlig och bränd kalciumsilikat samt furubarkflis. Furubarkflis tycks vara det material som är mest fördelaktigt, bland annat vad gäller kostnader och behandling av använt material. Furubarkflisen har under sex månader även testats i brunnsfilterinsatser i dagvattenbrunnar för rening av metaller från dagvatten. Dessa resultat visade på mycket lågt metallupptag i materialen, vilket troligen beror på konstruktionen av brunnsfilterinsatserna och dålig vattengenomströmning i filtermaterialet. Tekniken behöver därför utvecklas ytterligare.
Den tredje delen av avhandlingen redovisar en uppföljning av en fullskaleanläggning för rening av vägdagvatten. Reningsanläggningen består av tre delar: en damm för sedimentation av partiklar, ett filtersystem och i det tredje reningssteget öppna diken och ytterligare en damm anlagda på en golfbana. I sedimenteringsdammen undersöktes ackumulerat sediment och vattenkvaliteten, med hjälp av kemiska och fysikaliska analyser samt toxicitetstester.
Avhandlingen försvaras torsdagen den 20 mars kl 10.00 i sal Gamma, Mälardalens högskola, Västerås. Handledare är Prof Erik Dahlquist och fakultetsopponent är Prof John J. Sansalone från Louisiana State University, USA.
Kontaktinformation
Carina Färm nås på carina.farm@mdh.se eller telefon 021-10 15 67 (arbete), 0708- 35 48 08.
Undervisningen i matematik i grundskolans senare delar analyseras i avhandlingen. Över 500 slumpvis valda lärare har medverkat. Detta förhållandevis stora antal gör det möjligt att uttala sig om matematiklärare generellt i dessa årskurser.
Tio principiellt skilda sätt att bedriva undervisning kunde särskiljas. Dessa fördelades på tre huvudkategorier, helklassundervisning, smågruppsundervisning samt handledd undervisning. Gemensamma genomgångar är karakteristiskt för helklassundervisning. I den typiska helklassundervisningen arbetar eleverna enskilt med i stort sett samma uppgifter. Dock finns fem olika varianter av denna undervisning. I smågruppsundervisning är en klass indelad i grupper om fyra till fem elever. Läraren undervisar en grupp åt gången. Eleverna arbetar sedan enskilt i respektive grupp men stöder och hjälper varandra. Det finns två varianter av smågruppsundervisning. I handledd undervisning studerar eleverna enskilt och i egen takt. Läraren har en handledande roll och svarar på elevernas frågor. Denna form av undervisning finns i tre varianter.
Klasstorlek, lärarnas utbildning och erfarenheter samt ekonomiska resurser är faktorer som har undersökts. Oberoende av hur lärarna bedriver undervisningen så är den variation av dessa faktorer som lärarna möter i stort sett densamma.
Beroende på undervisningssätt så påverkas olika delar av undervisningsprocessen av faktorerna i olika grad.
Exempel: Att ta reda på de kunskaper som eleverna har och som skall utgöra grund för ett nytt moment har en central roll i helklassundervisning med fördjupningsindividualisering. Ju fler elever läraren undervisar desto svårare är det att ta reda på elevernas förkunskaper. I handledd undervisning emellertid saknas ett sådant samband, då ju lärarna endast svarar på elevernas frågor. Därför har systematisk undersökning av elevernas förkunskaper inte någon central roll i detta sätt att undervisa.
Studiens resultat kan vara vägledande för hur framtida satsningar på skolan ska utformas för att ge bäst effekt. För att bättre kunna möta de skiftande förutsättningar som finns i den svenska skolan behöver lärare behärska en repertoar av olika undervisningssätt.
_________________________________________________________
Fil mag Per-Olof Bentley, 031-7732212, mobil: 070-7461245 tel hem 031-948640,
e-post: Per-Olof.Bentley@ped.gu.se
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Avhandlingens titel: ’Mathematics Teachers and Their Teaching. A Survey Study’
Avhandlingen försvaras fredagen den 4 april 2003, klockan 09.15, i sal D3 50, Pedagogen.
Opponent: Prof Ole Björkqvist, Åbo Akademi, Vasa
Handledare: Prof Claes-Göran Wenestam och prof Jan-Eric Gustafsson, IPD, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Britt Tellow
Kansliet för utbildningsvetenskap
Box 300
405 30 Göteborg
Sweden
Tel +46 31 773 2268
Fax +46 31 773 2100
Utgångspunkten för Emma Liwengas doktorsavhandling är att förhållanden i torrområden kan förbättras om vi bättre förstår hur hushållen hanterar sina resurser under livsmedelskriser. Hon har studerat hur folk i Tanzanias torrområden, trots livsmedelskriser och hotande hungersnöd, försöker bygga långsiktigt hållbara levebrödsstrategier.
Liwenga har gjort sina undersökningar bland Gogo-folket i centrala Tanzania. Där har livsmedelsbrist återkommit flera gånger under historiens lopp. Befolkningen har utvecklat lokal kunskap både i hur man odlar jorden och i hur man överlever under torka och missväxt. Liwenga visar att befolkningen i byarna inte alls är homogen utan består av olika sociala grupper med helt olika strategier. Det är framförallt kontroll över arbetskraft – egen och andras, som gör att de olika grupperna har olika förutsättningar att klara säsongsvariationerna under jordbruksåret. De rika hushållen har mycket större möjligheter att mobilisera arbetskraft och kan därmed ackumulera ett överskott. Hushåll i mellangruppen är flexibla i sitt utnyttjande av hushållets egen arbetskraft och kan därför följa säsongernas växlingar. Men för de fattigaste hushållen har flexibiliteten bara den innebörden att de kan sälja sin arbetskraft – oberoende av jordbruksåret. De olika sociala grupperna har alltså olika möjligheter att gå från kortsiktig överlevnad till mer uthålliga levebrödsstrategier. Författaren har studerat fem olika aktiviteter som folk i ökande utsträckning tar till idag: ölbryggning, biskötsel, kolning, saltsjudning och tomatodling.
Emma Liwenga är forskare vid Institute of Resource Assessment i Dar es Salaam, Tanzania, men har bedrivit sina forskarstudier vid Kulturgeografiska institutionen, vid Stockholms universitet. De senaste fyra åren har hon växlat mellan fältarbeten i Tanzania och avhandlingsskrivande i Stockholm.
Doktorsavhandlingens titel: Food Insecurity and Coping Strategies in Semiarid Areas: The Case of Mvumi in Central Tanzania.
Disputationen äger rum fredag 21 mars kl 13.15 i William-Olsson-salen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är dr Tor Arve Benjaminsen, Norges Landbrukshögskole.
Emma Liwenga kan nås på telefon 08-16 48 65, e-post emma.liwenga@humangeo.su.se (Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Olavi Hemmilä har i sin doktorsavhandling som han lade fram i höstas vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet studerat intresset för indiska religioner inom svensk skönlitteratur. Delar av receptionen har kartlagts av tidigare forskning, men en samlad framställning saknas.
Inledningsvis skildras intresset för Indien från medeltiden och framåt. Från 1600-talet finns vittnesmål från enstaka svenska resenärer. Under 1700-talet kom handeln med Indien igång, och samtidigt introducerades det vetenskapliga studiet av den indiska kulturen. I slutet av 1800-talet etablerades sedan den teosofiska rörelsen i västvärlden. Den kan sägas förebåda senare tiders New Age genom sitt sätt att blanda influenser från olika håll, inte minst från indiska religioner. Teosofin fick ett brett genomslag även i Sverige och intresserade författare som Strindberg, Fröding och Lagerlöf.
Den senare delen av avhandlingen ägnas Dan Anderssons författarskap. Han är ett exempel på en författare som stod på tröskeln till det moderna samhället och som rörde sig till synes fritt mellan olika ideologiska positioner. Olavi Hemmilä analyserar i tur och ordning Dan Anderssons intresse för viktiga impulsgivare som Arthur Schopenhauer, Rudyard Kipling, Bhagavadgita, teosofin, Rabindranath Tagore (nobelpristagare i litteratur 1913) samt den indiske filosofen Sri Ananda Acharya, den förste indiske vishetslärare som var verksam i Norden. Diskussionen kring dessa influenser i författarskapet vidgas till att gälla periodens intresse för Indien och indisk religiositet i stort.
I ett avslutande avsnitt ger Olavi Hemmilä konturerna av det fortsatta intresset för Indien i svensk skönlitteratur på väg in i 2000-talet. Medvetandet om politiska realiteter i omvärlden har ökat, samtidigt som intresset för indiska religioner är oförminskat stort.
Doktorsavhandlingens titel: En yogi kommer till stan. Indisk religiositet i svensk skönlitteratur med särskild tonvikt på Dan Anderssons författarskap.
Olavi Hemmilä kan nås på telefon 023-778 337 (Institutionen för humaniora och språk, Högskolan Dalarna, 791 88 FALUN), e-post ohe@du.se
Författaren Sirkku Holmberg har i sin avhandling karaktäriserat askans sammansättning, behandling, lakningsegenskaper och mineralogi. Holmberg har totalt analyserat ett trettiotal grundämnen i askan, av vilka kalcium, kalium, magnesium och svavel är de huvudsakliga ämnena. Arsenik, kadmium, nickel och borhalterna i askan tillhör de ämnen, förutom PAH, som ibland överskrider gränsvärdena.
Resultaten visar också att pellets av aska och dolomitsten löser sig långsammare än aska som självhärdat. Detta påverkar på sikt näringstillförseln till skogsmarken. Sirkku Holmberg visar också att kalium löses ut snabbt från alla typer av agglomerat.
Askpellets måste torkas innan de är färdiga för lagring och spridning. I dag torkas de med varm luft som värmts upp med olja som bränsle. Vid förbränning av träpulver på fjärrvärmeverket bildas det varma rökgaser. Testtorkning av granuler med rökgaserna visade att utnyttjande av rökgaser för torkning kan vara ett bra alternativ till torkning med varmluft. Då sparar man på olja. Rökgaser finns på alla värmeverk och kan betraktas som en outnyttjad resurs.
Fjärrvärmeverket i Kalmar producerar ca 380 ton vedaska per år.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/sirkku_holmberg.shtml
Sirkku Holmberg
Göteborgs universitet
Institutionen för geovetenskaper
Telefon: 0480-44 62 19 (arbete) eller 0480 – 663 91 (hem)
E-post: sirkku.holmberg@hik.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Föredraget, som är på engelska, följs upp av en kommentar från docent Håkan Gäbel från socialstyrelsen. Därefter följer en fri debatt.
Professor Radcliffe-Richards är en framstående internationell bioetiker, verksam vid Kings College i London. Hon underkastar i sitt föredrag föreställningen att en marknad för organ för transplantationsändamål skulle vara moraliskt förkastligt en kritisk prövning.
Föreläsningen är öppen för alla och det är fri entré.
Tid: Måndag 17 mars kl. 18.00
Plats: Hörsal 7, hus D, Södra huset, Frescati
Närmare upplysningar lämnas av professor Torbjörn Tännsjö vid Filosofiska institutionen, e-post torbjorn.tannsjo@philosophy.su.se
Regeringen satsar idag 3,5 miljarder på Vinnovas stödprogram Vinnitel som ska stödja uppbyggnaden av ett antal testplatser för mobila tjänster runt om i landet.
Men verksamheten på de nya testplatserna går trögt. En kartläggning gjord av tidningen Ny Teknik visar att av åtta testplatser är det bara Testplats Botnia vid Luleå tekniska universitet som kommit igång med testerna.
Testplats Botnia har varit igång sedan november 2002. Ett unikt nätverk med 3 100 testpiloter har byggts upp.
Inom Testplats Botnia utvecklas och testas nya mobila tjänster bl a inom trafik- och tandvårdsområdet,
t ex sms med påminnelser om bokade tandläkartider, en tjänst som tandläkarmottagningarna sparar massor av pengar på. I startgroparna ligger också ett omfattande samarbete med israeliska företag. De israeliska företagen vill använda Testplats Botnia bl a för att testa röstfunktioner som karaokee i olika mobila spel.
Forsknings- och utvecklingscentrat Mäkitalo Research Centre vid Luleå tekniska universitet började redan 1999 att ta testpiloter till hjälp för att kunna bedöma en ny tjänsts framtid på marknaden.
I e-Streetprojektet, Sveriges första elektroniska shoppinggata, anlitades luleåborna bl a för att testa
olika tjänster kopplade till Luleås nöjes- och affärsliv.
Forskning, utveckling och tester av mobila tjänster bedrivs även i projektet Needfinding som sker i samarbete med Vodafone. I projektet anlitas studenter vid Luleå tekniska universitet för att kartlägga vilka tjänster ungdomar vill ha i sin mobil, utveckla tjänsterna samt testa dessa på ungdomarna.
Testplats Botnia är ett samarbetsprojekt mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Frontec, Telia,
Teracom, Ericsson, Vägverket m fl.
Kontaktinformation
Upplysningar:
Testplats Botnia, e-Street-projektet:
Mats Eriksson, Centrum för distansöverbryggande teknik, Luleå tekniska universitet, 070 – 655 36 22,
0920 – 49 18 21.
Needfindingprojektet: Åsa Svedjeholm, informatör, Luleå tekniska universitet, 070 -339 16 28,
Alla vet att somliga delar av jorden är mycket artrikare än andra – tropiska regnskogar hyser t ex många gånger fler arter än Sverige. Variationen i antalet arter som är endemiska, d v s unika för ett område, är ännu större. Sverige har t ex mycket få endemiska arter; nästan alla Sveriges arter finns även i flera andra länder. Andra områden, särskilt i tropikerna, hyser mängder med endemiska arter med små utbredningsområden. Bra förklaringar till dessa skillnader har tidigare saknats, förutom det självklara i att områden som var täckta med inlandsis för bara 10 000 år sedan har mycket få endemiska arter. Tiden för nya arter att bildas har helt enkelt varit för kort. In en ny studie visar nu Roland Jansson, forskarassistent vid Umeå universitet, att antalet endemiska arter i ett geografiskt område kan förklaras utifrån graden av klimatförändringar i det förgångna. Jansson har i sin studie jämfört antalet endemiska arter i de flesta av jordens länder med uppskattningar av hur temperaturen har förändrats sedan istiden. Till hjälp har han haft avancerade datormodeller som kan förutsäga gångna tiders klimat, producerade av klimatforskare.
Ju mer temperaturen har förändrats sedan den senaste istidens maximum för ungefär 21 000 år sedan, desto färre endemiska arter finns där. Detta samband gäller för såväl däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur som kärlväxter, oberoende av områdenas storlek, grad av nedisning och avstånd från ekvatorn. Orsaken är troligen att stora klimatförändringar gör att arter med små utbredningsområden riskerar att dö ut, eftersom deras livsmiljö förflyttas. Kraftiga klimatförändringar gör också att nya arter på väg att bildas riskerar att dö ut eller korsa sig med arten den knoppats av från innan artbildningen är fullgången.
Temperaturförändringen sedan den senaste istiden fungerar även som ett mått på hur mycket temperaturen har varierat under den senaste miljonen år. Klimatförändringar på tidsskalan tiotusentals till miljontals år orsakas främst av variationer i jordens omloppsbana runt solen. Det är dragningskraften från de andra planeterna i solsystemet, främst Jupiter och Venus, som påverkar jordens bana runt solen. Klimatförändringarnas storlek varierar geografiskt, och är t ex större nära polerna än vid ekvatorn. Ytterst bestäms alltså mönster i jordens biologiska mångfald av solsystemets andra planeter!
Kan det här sambandet lära oss något om hur framtida klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser kommer att påverka den biologiska mångfalden? Enligt prognoser över jordens klimat om 100 år kommer de områden som hyser mest endemer att värmas upp mindre än endemfattiga områden. Om utsläppen inte minskar drastiskt kommer dock även dessa områden att bli 3-5 grader varmare, vilket skulle leda till att många arter dör ut.
Studien publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften ”Proceedings of the Royal Society, Biological Sciences”, och heter ”Global patterns in endemism explained by past climatic change”.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Roland Jansson, forskarassistent vid institutionen för ekologi och geovetenskap
Telefon: 090-786 95 73
Mobil: 070-368 66 05
E-post: roland@eg.umu.se
Detta visar en doktorsavhandling som läggs fram av Birgitta Rydén, statsvetare vid Örebro universitet/Försvarshögskolan. Hon har bland annat undersökt den offentliga förvaltningen och hur de genomfört principen om den anpassningsbara försvarsförmågan. En princip som försvaret av Sverige baseras på.
– Risken för att det skall bli krig i Sverige är enligt politikerna minimal, säger Birgitta Rydén. Den offentliga förvaltningen skall ändå planera för att kunna möta ett krig vilket gör att den offentliga förvaltningen ställs inför ett dilemma. Samtidigt som man anpassar sin verksamhet till ett bättre säkerhetspolitiskt läge skall man planera för ett sämre läge.
I avhandlingen konstateras att endast 26 aktörer eller fem procent av 490 tillfrågade aktörer inom civila och militära myndigheter samt kommuner, gjort en plan för att försvarsförmågan skall kunna höjas inom en ettårsperiod.
– Man pratade visserligen om principen, både på politisk nivå och på tjänstemannanivå men den var svår att konkretisera i särskilda planer, säger Birgitta Rydén. Från tjänstemannahåll framförs att man inte ger principen särskilt hög trovärdighet och att man inte har tid för att verkställa den här typen av politiskt beslut. Man upplever att man varken kan, vill eller förstår i någon särskilt stor utsträckning. Principen om den anpassningsbara försvarsförmågan, som försvaret av Sverige baseras på, var i praktiken inte var mer än en svävande symbol.
Rydéns undersökning är gjord under perioden 1997-2001, en period då riksdagens nuvarande talman Björn von Sydow var försvarsminister. von Sydow är också opponent på avhandlingen när den läggs fram fredagen den 14 mars klockan 13.00 i Aulan, Örebro universitet. Avhandlingen har titeln ”Principen om den anpassningsbara försvarsförmågan – Ett implementeringsperspektiv på svensk försvarspolitik under försvarsbeslutsperioden 1997-2001.”
För mer information kontakta Birgitta Rydén 08-788 97 78, 0733-38 10 61
eller e-post: birgitta.ryden@fhs.mil.se.
Fotografi på Birgitta Rydén finns att hämta i pressrummets bildarkiv på adressen
http://www.oru.se/massmedia/bild.html#ryden
Kontaktinformation
För mer information kontakta Birgitta Rydén 08-788 97 78, 0733-38 10 61
eller e-post: birgitta.ryden@fhs.mil.se.
Ett drygt hundratal personer i Sverige drabbas årligen av sjukdomen. Långtidsöverlevnaden har varit mycket låg, och behandlingsmetoderna har sett ungefär likadana ut sedan 1950-talet. GIST är en tumör som kan växa sig stor och uppta en stor del av buken. Det finns exempel på
GIST-tumörer som väger över fem kilo.
Professor Håkan Ahlman och docent Bengt Nilsson från institutionen för de kirurgiska disciplinerna, har i 17 långtidsuppföljda fall kombinerat medicinering med kirurgi. Behandlingsmetoden är i detta skede mycket lovande.
Medicinering sker av tre olika anledningar:
I palliativt syfte, då tumören sitter så illa till att den inte går att operera och man endast kan medicinera för att den inte ska fortsätta växa. I adjuvant syfte, då man opererat bort tumören och ger medicin för att inte nya tumörer och metastaser ska börja växa. I neo-adjuvant syfte, då tumören är mycket stor och man ger medicin för
få den att krympa och göra det möjligt att operera bort den.
Det är framför allt i det sistnämnda fallet som Håkan Ahlman och Bengt Nilsson har varit unika i världen och nu har längst uppföljning på sina patienter.
Artiklar om den nya behandlingsmetoden för GIST publiceras inom kort i British Journal of Cancer och i Läkartidningen.
För mer information kontakta:
Professor Håkan Ahlman, e-post: Hakan.Ahlman@surgery.gu.se
tel 031-342 17 78
Docent Bengt Nilsson, e-post: bengt.e.nilsson@vgregion.se
sökare: 031-342 1000 ange: 87537
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
Kring sekelskiftet 1900 växte sig kritiken mot det moderna industrisamhället allt starkare. Kritiken tog ofta sitt uttryck i sociala rörelser och deras visioner om ett annat samhälle, där människan skulle leva i samspel med sina medmänniskor och med naturen.
Martin Stolare, universitetsadjunkt och blivande doktor i historia vid Karlstads universitet, har granskat fyra moderniseringskritiska rörelser verksamma under 1900-talets två första decennier: den georgistiska jordreformrörelsen, den värmländska ungdomsrörelsen, den vegetariska rörelsen och småbrukarrörelsen kring tidningen Odlaren. Den 15 mars 2003 disputerar han med doktorsavhandlingen ”Kultur och natur. Moderniseringskritiska rörelser i Sverige 1900-1920”.
Avhandlingen tar sin utgångspunkt i paret Jenny Bergqvist och Johan Hansson, som i början av 1900-talet var jordreformrörelsens främsta företrädare. De grundade även bokförlaget Natur och kultur. Under flera år var paret bosatt i Värmland och engagerade sig bland annat i den värmländska ungdomsrörelsen och den värmländska nykterhetsrörelsen.
– Värmland var på denna tid en viktig bas för de moderniseringskritiska rörelserna. Den värmländska ungdomsrörelsen var särskilt långlivad och samlade ända fram till mitten av 1900-talet flera tusen människor till sina möten, berättar Martin Stolare.
Rörelsernas kritik riktades dels mot det moderna industriella livet, som hade avlägsnat människan från naturen, dels mot den klasskampsmentalitet och egoism som genomsyrade samhället. Martin Stolare betonar samtidigt att reformrörelserna inte var antimodernistiska. De förespråkade snarare en alternativ modernisering där basen för allt var jordbruket och där människan levde i gemenskap med varandra och med naturen. Tankar som påminner om dagens miljörörelser.
Till skillnad från mycket annan forskning inom detta område har Martin Stolare velat visa på den mångfald som karaktäriserar moderniseringskritiken i början av 1900-talet.
– De sociala rörelserna var inte bara bakåtsträvande. De var även positiva till mycket i det moderna samhället. De engagerade sig såväl politiskt som fackligt, på nationell och på regional nivå. Jag brukar likna det vid en kör av olika stämmor som sjunger samma sång.
Idag är många av de gamla reformrörelserna bortglömda. Några större anhängarskaror erövrade de aldrig. Deras kritik mot samhället är emellertid långt ifrån unik. Det har alltid funnits, och kommer alltid att finnas, de som tänker annorlunda om hur framtidens samhälle bör se ut. Martin Stolare menar därför att det är för tidigt att döma ut de gamla rörelserna som historiens förlorare. De tankar som rörelserna grundade sig på har under de senaste decennierna vunnit ett allt större stöd och fått allt fler anhängare. Kanske bör man snarare benämna dem som framtidens vinnare?
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Martin Stolare, tfn 054- 700 14 28 alt. 070-229 70 43, e-post Martin.Stolare@kau.se.
Genom en ”kunskapsresa” undersöks temat utifrån två perspektiv det individfokuserade- och det relationsfokuserade perspektivet. Ljunggrens utgångspunkt är att entreprenörskap anses vara ett viktigt element i samhällets ”wealth creation”, tillväxtbygge, men att det finns få entreprenörer i Norge och Sverige. Då andelen kvinnliga entreprenörer är låg, är kvinnor en speciellt intressant grupp att studera därför att de utgör en stort potential av entreprenörer i samhället.
Avhandlingen visar bland annat att det i entreprenörskapsprocessen sker ett visst frånfall av kvinnliga entreprenörer i övergången från önskan om att starta eget företag är formulerad till att de konkreta förberedelserna till företagsstarten sker. Men det är färre kvinnor än män som faller ifrån i fasen från förberedelse till start av företaget. Kvinnor är alltså inte ”sämre” entreprenörer än män. Skillnaden i antalet kvinnliga och mannliga entreprenörer uppstår alltså i stadiet innan entreprenörskapsprocessen.
Avhandlingen består av tre kvantitative studier där de olika faserna i entreprenörskapsprocessen undersöks, samt en kvalitativ studie där entreprenören är placerad i ett större sammanhang; både som medlem av ett hushåll och som en som driver ett företag. Genom den kvalitative studien visar Ljunggren att hushållets ”liv” och företagsetableringen är tätt sammanvävd, vilket innebär att entreprenörerna ofta handlar utifrån andra kriterier än de strikt ekonomiskt rationella. Dessutom tydliggör hushållsanknytningen att entreprenörens kön har betydelse i entreprenörskap, till exempel kan etablering av ett företag ses som en möjlighet till flexibla lösningar för hushållet när det gäller barnomsorg.
Avhandlingen, med sin utgångspunkt i olika perspektiv och tillämpningar, bidrar till en mer mångsidig förståelse av entreprenörskap. Betydelsen av kön i entreprenörskap visar sig bland annat genom de roller kvinnor och män har i familje- och omsorgsliv. Dessa roller har betydelse för de val som tas i samband med etablering av företag. Denna kunskap är viktig för hur det offentligas initiativ för att främja entreprenörskap i samhället bör utformas.
Fredagen den 14 mars 2003 försvarar Elisabet C. Ljunggren, Handelshögskolan, Umeå universitet och Nordlandsforskning, Bodø, Norge, sin doktorsavhandling med titeln Entrepreneurship and gender. A journey of learning: From the individual perspective to the relational perspective. Norsk titel:”Entreprenørskap og kjønn. En kunnskapsreise mellom to perspektiver: Fra individ til relasjon.”
Disputationen äger rum klockan 13.15 i Humanisthuset, hörsal G.
Fakultetsopponent är professor Anne Kovolainen, Turku School of Business and Economics, Turku, Finland.
Kontaktinformation
Ljunggren är född och uppvuxen i Narvik, Norge. Hon bor i Bodø och har sedan 1991 arbetat vid forskningsinstitutet Nordlandsforskning.
Elisabet nås på:
Tel: +47 75 51 76 00 (arbete)
eller +47 75 51 84 26 (hem)
Mobil: +47 909 99 609.
E-post: : elisabet.ljunggren@nforsk.no
Avhandlingens registerbaserade studier följer sjuklighet och dödlighet bland ungefär 700 000 mödrar och fäder och nära en miljon barn under 1990-talet. Resultaten tyder på att ensamförälderskap innebär högre risker för svår ohälsa (som kräver sjukhusvård) och förtida dödlighet, både bland mödrar, fäder och barn. Ensamstående mödrar hade förhöjda sådana risker jämfört med sammanboende mödrar. Ensamstående fäder, med vårdnad om sina barn hade också förhöjda dödlighetsrisker men det var framförallt ensamstående fäder som inte bodde tillsammans med sina barn samt ensamstående barnlösa män som hade de högsta dödsriskerna. De mest förhöjda riskerna bland både män och kvinnor fanns när det gällde psykisk ohälsa, självmord och missbruk. Att växa upp i ett ensamförälderhushåll verkar innebära mer än fördubblad risk för psykisk sjukdom, självmord/självmordsförsök och missbruk, och även ha ett samband med en lägre utbildningsnivå som vuxen.
En betydande del av dessa överrisker verkar bero på att ensamstående föräldrar i genomsnitt har sämre ekonomiska och sociala förhållanden och på att en större andel människor med sämre hälsa ingår i gruppen. Med andra ord kan det vara den sämre hälsan som leder till ensamståendet snarare än tvärtom. När analysen tog hänsyn till socioekonomiska faktorer och tidigare sjukhusvård minskade överriskerna i samtliga grupper. Socialbidrag och boende (hyrande istället för ägande) verkade ha en stor betydelse för sambanden.
Tolkningen av resultaten måste beakta att dödlighet och svårare sjuklighet (som kräver vård på sjukhus) är ovanliga företeelser och att de flesta inte drabbas. Mindre studier, baserade på urval i befolkningen har visat att även mer vanliga utfall, som lättare psykisk ohälsa, förekommer oftare bland barn och föräldrar i enförälderhushåll. Sådana data på befolkningsnivå skulle med större säkerhet kunna besvara den mer allmänna frågan om ensamförälderskap i sig innebär en större utsatthet som allmänt leder till ohälsa bland barn och föräldrar, eller om det i denna grupp finns en ansamling av rejält utsatta människor som står för hela överrepresentationen av ohälsa.
Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, samt Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen, och har titeln ”Lone parenting, socioeconomic conditions and severe ill-health”. Svensk titel: ”Ensamförälderskap, socioekonomiska förhållanden och svårare ohälsa”.
Disputationen äger rum kl 09:00 i Rosa salen (Sal B), 9 tr., Tandläkarhögskolan i Umeå.
Fakultetsopponent är professor Denny Vågerö, Chess – Centre for Health Equity Studies, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
Gunilla Ringbäck Weitoft kommer ursprungligen från Lycksele men bor numera i Stockholm och arbetar vid Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen. Hon finns på tel. 08-55 55 3669
E-post: gunilla.ringback@sos.se
Dessutom ska metoder för nätverksuppbyggnad mellan universitet, företag, forskningsinstitut och organisationer i olika länder i Asien studeras och analyseras för att så småningom kunna appliceras på svenska universitet och högskolor.
Universitet och forskningsinstitutioner i främst USA, Kanada, Japan – och inte minst i Australien – rekryterar systematiskt och framgångsrikt forskare och duktiga studenter från Sydostasien och Indien. Dessa sätts in i forsknings- och utvecklingsprojekt som både ger kunskapstillförsel och pengar, vilket på lång sikt gynnar inte bara universitetet utan även regionen och nationen.
I Sverige finns ingen sådan verksamhet eller motsvarande satsningar.
Anders Törnvall är sedan 1999 professor i interkulturell kommunikation vid Mälardalens högskola och ansvarig för flera Asienprogram samt för den magisterutbildning med inriktning mot interkulturell kommunikation som startar vid högskolan hösten 2003. Han är även ansvarig för Center for Asian European Studies and Research, (CAESAR) som är ett samarbete mellan Mälardalens högskola och Linköpings universitet gällande forskar-, student- och doktorandutbyten samt gemensamma forskningsprojekt.
Han är också docent vid Linköpings universitet och har bland annat forskat om personalutveckling vid japanska företag samt värderingsmönsters betydelse för demokratiutveckling och mänskliga rättigheter i Asien.
Under många år har Anders Törnvall arbetat i Asien, främst med utbildningsfrågor och nätverksbyggande och har bland annat varit gästprofessor vid Meiji University i Tokyo.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Törnvall, professor i interkulturell kommunikation, tel 0708-37 04 30, 013-28 15 16.
