Hur gick det egentligen till när det lokala prästerskapet i Sverige tillsattes? Hade församlingsborna något att säga till om i sammanhanget, eller var det överheten som avgjorde vilka präster som utsågs? Vilka människor i lokalsamhället engagerade sig i frågan om prästtillsättningar – alla församlingsbor eller bara några? Var det bara män som deltog i besluten, eller kunde också kvinnorna deltaga? Skedde någon förändring över tid? Detta är frågor som behandlas i Peter Lindströms avhandling (Umeå universitet, institutionen för historiska studier). I blickpunkten står prästtillsättningarna på landsbygden i Hälsingland under perioden 1650-1800.
När det gäller frågan om församlingarnas inflytande, visar avhandlingen att församlingarna verkligen hävdade sina erkända rättigheter i samband med prästtillsättingarna. Avhandlingen visar också att församlingarna hade ett visst inflytande i fråga om vilka präster som skulle befordras, men att detta inflytande tycks ha begränsats till de villkor som överheten dikterade.
Prästvalsreformer som genomfördes under 1730-talet innebar en stor förändring för den lokala politiska kulturen. Tidigare lagstiftning förutsatte enhälliga beslut. I och med 1730-talets prästvalsreformer infördes istället majoritetsprincipen som valsätt och därmed kom varje röstägande församlingsmedlem att betraktas som en självständig aktör. Avhandlingen visar att det i första hand den lokala elitens åsikt som kom till uttryck i de enhälliga församlingskrav som restes före 1730-talets reformer. Reformerna skapade dock – genom att själva beslutsprocessen formaliserades – förutsättningar för ett bredare deltagande i beslutsprocessen.
Rösträtt i prästvalen hade alla som ägde ett hemman. Därmed hade också kvinnor som ägde hemman – i första hand änkor – rösträtt. Avhandlingen visar dock att den lokala politiska kulturen inte var lika könsneutral som lagstiftningen. Änkorna röstade nämligen i betydligt högre grad än männen genom ombud.
Fredagen den 7 mars försvarar Peter Lindström, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Prästval och politisk kultur 1650-1800.
Disputationen äger rum fredagen den 7 mars kl. 10.15 i Humanisthuset, hörsal E.
Fakultetsopponent är professor Peter Aronsson, institutionen för tematisk utbildning och forskning, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Peter Lindström nås på:
Tel: 090 – 786 63 27 (jobbet)
Tel: 090 – 17 85 03 (hem)
E-post: peter.lindström@histstud.umu.se
Ungdomars intresse för naturvetenskaplig utbildning har under senare år minskat. Särskilt har antalet studenter som sökt till kemi- och kemiteknikrelaterade program i landet minskat, vilket kommer att medföra en tydlig brist av kemitekniker inom en snar framtid. Chalmers Lindholmen i Göteborg erbjuder därför en ny inriktning med co-op inom kemiteknikutbildningen med start redan till hösten.
Co-op står för Cooperative Education, arbetsintegrerat lärande, och innebär att studenten varvar teoretiska studier med avlönat arbete i industriföretag. Det är ett inslag som klart har ökat attraktionskraften inom andra utbildningsprogram med Co-op. Dels ser studenten fördelar med att redan under studietiden knyta kontakt med företag som är intresserade av kemiingenjörer, dels upplevs det positivt att få kortare avbrott i de teoretiska studierna.
– Co-op är också ett bra sätt för näringslivet att lära känna blivande kemiingenjörer, säger Krister Ström, prefekt och programledare på Institutionen för Kemiteknik på Chalmers Lindholmen. Dessutom skapas bättre kontakt mellan näringsliv och högskola som leder till att utbildningen kan hållas aktuell och att lärarna får ett kontaktnät inom ingenjörsyrkeslivet, menar han.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Krister Ström, prefekt och programledare, Institutionen för kemiteknik vid Chalmers Lindholmen,tel: 031-772 5708, mail: krister@chl.chalmers.se
Byggbranschen i Skaraborg har haft svårt att rekrytera färdigutbildade byggingenjörer. Eftersom byggämnena inom ingenjörsvetenskap inte ges vid Högskolan i Skövde, har skolan hittills inte haft någon byggingenjörsutbildning i sitt programutbud. Därför har studenter från Skaraborgstrakten som vill läsa till byggingenjör fått söka sig till andra högskolor i landet, framför allt till Chalmers Lindholmen i Göteborg och sedan har de till stor del blivit kvar i Göteborg.
– Genom den här gemensamma satsningen tror vi att vi får behålla de [03022färdigutbildade byggingenjörerna inom vår region i större utsträckning. De flyttar inte och hinner inte rota sig på annan ort som annars lätt blir fallet, säger Leif Larsson, rektor på Högskolan i Skövde. Under den treåriga utbildningen läser studenterna basämnena i Skövde och pendlar till Göteborg för att läsa sina byggämnen.
Delegationen för regional samverkan om högre utbildning har tilldelat de västsvenska högskolorna 3 miljoner kronor för ökat samarbete i uppgiften att kompetensförsörja västsvenskt näringsliv. Pengarna ska i första hand användas för att utveckla och stärka organisationen för ett gränsöverskridande samspel med regionens näringsliv, både avseende utbildning och forskning.
– De västsvenska högskolorna måste tillsammans skapa en gemensam kunskapsbas med ett utbud av kurser som ska vara enkelt tillgängliga vid rätt tid och plats och styrda av de utbildningsbehov som finns i regionen, säger Bernt Rönnäng, rektor på Chalmers Lindholmen. Samarbetet mellan Chalmers Lindholmen, Högskolan i Skövde och näringslivet i Skaraborg kring utbildningen av byggingenjörer är ett viktigt genombrott i detta arbete, menar han.
15 studenter i Skaraborg erbjuds den nya byggutbildningen som startar till hösten 2003.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Bernt Rönnäng, rektor Chalmers Lindholmen, tel 031-772 2730
Sven Lyngfelt, prefekt Institutionen för byggteknik, Chalmers Lindholmen, tel 031-772 1138
eller
Leif Larsson, rektor Högskolan i Skövde, tfn 0500-44 81 43
Hans Johansson, prefekt institutionen för ingenjörsvetenskap, tfn 0500-44 85 01.
– Industrins behov av kompetens inom Design kommer att öka avsevärt, säger Hans Folkesson, senior vice president, Research and Development på Volvo Cars. Att integrera ingenjörskunnandet med industridesign och ge produkterna en attraktiv och funktionell utformning blir allt viktigare för att vinna kunderna, menar han.
Utbildningen i Design och produktutveckling är bred och tvärvetenskaplig och integrerar kurser i naturvetenskap och maskinteknik med design. Designprogrammet utvecklas i samverkan med industrin och genomförs med närhet till utvecklingsföretagen i Lindholmen Science Park på Norra Älvstranden i Göteborg. På Lindholmen finns till exempel Caran som invigde sitt Total Design Center förra året och Arbetslivsinstitutet, där diskussioner om samverkan redan pågår.
– Ett nytt tillämpningsorienterat utbildningsprogram mot Designingenjör med klara inslag av färdighetsträning är ett bra komplement till vårt befintliga maskiningenjörsprogram och ger nya möjliga kombinationer till de inriktningar som finns idag inom konstruktion, produktion och teknisk utveckling, säger Dan Carlsson, prefekt och tekniklektor på Institutionen för Maskinteknik vid Chalmers Lindholmen. Det behövs fler ingenjörer som förstår design och fler industridesigners som förstår ingenjörskonsten. Vi tror att den här utbildningen ska leda till en attraktiv kompetens för näringslivet, menar Dan Carlsson.
Utbildningen är treårig och startar med 30 platser till hösten 2003.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Dan Carlsson, prefekt på Institutionen för Maskinteknik, Chalmers Lindholmen
Tel 031-772 2685, mobil 073-034 6285, mail daca@chl.chalmers.se
Olof Wranne, programledare Designingenjörsprogrammet, Institutionen för Maskinteknik, Chalmers Lindholmen
Tel 031-772 2738, mail olof.wranne@chl.chalmers.se
Cellulosa utgör den största beståndsdelen i ved och i de flesta landväxter och är därmed en av våra viktigaste naturresurser. Den årliga produktionen av biomassa på land är över 170 miljarder ton, varav mer än hälften är cellulosa. Cellulosa ingår i produkter av papper, plast och textilier samt i hygienartiklar och farmaceutiska produkter. I många tillämpningar är cellulosamaterialets ytegenskaper helt avgörande för egenskaperna hos produkten. Utveckling av nya miljövänliga metoder för att modifiera och styra sammansättning och egenskaper hos cellulosaytor är därför mycket viktigt för utveckling av nya och förbättrade material och produkter.
Åsa Linder har studerat hur man kan använda andra polymera komponenter i ved, så kallade hemicellulosor, för att modifiera sammansättning och struktur hos cellulosaytor. Hemicellulosor, till exempel, xylaner, bildar starka interaktioner med cellulosa och kan därför adsorberas på ytor av cellulosafibrer. Arbetet har fokuserats på vilka faktorer som påverkar adsorptionen och hur processen kan styras för att skapa cellulosaytor med önskade egenskaper. En möjlig tillämpning av resultaten är i kommersiella massakokningsprocesser för att förbättra massaegenskaper som vätning och fiberstyrka hos pappersprodukter.
Avhandlingen ”On the Mechanism of Assembly of Xylans onto Cellulose Surfaces”, försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 6 mars 2003 kl 10.15 i sal KB, Kemigården 4, Chalmers, Göteborg.
Åsa Linder är från Kinna i Västergötland.
Kontaktinformation
Mer information:
Åsa Linder, Material- och ytkemi, Chalmers tekniska högskola, tel:031-772 3404, e-post: ahe@pol.chalmers.se
Magnus Söderström är docent i pedagogik och har närmast tjänstgjort som rektor vid Växjö universitet sedan 1999. Dessförinnan innehade Magnus Söderström posten som VD vid Institutet för Personal- och Företagsutveckling i Uppsala.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Magnus Söderström, Växjö universitet, tel 0470-70 80 00 vx.
Att ny teknik ibland har barnsjukdomar är ett känt faktum. Så även IP-telefonin. Stefan Alfredsson, doktorand i datakommunikation vid Karlstads universitet, har funnit allvarliga brister i den IP-telefonitjänst som erbjuds hos en av våra svenska bredbandsoperatörer.
– När jag undersökte de meddelanden som används för att ringa ett samtal, såg jag bland annat att telefonnumret skickades med. Jag funderade på hur det såg ut när numret är skyddat och bad därför en släkting med skyddat nummer att ringa upp mig, berättar Stefan Alfredsson.
Skyddat nummer används av personer som inte vill att deras telefonnummer ska synas i en nummerpresentatör. Offentliga personer och personer som är utsatta för trakasserier kan vara beroende av att ingen får veta vilket telefonnummer de har. Personer som ringer till tipstelefoner kan också vara måna om sin anonymitet.
– Det visade sig att ett halvhjärtat försök att dölja numret görs. Det är tillräckligt för att numret inte ska vidarebefordras till en nummerpresentatör, men hela numret skickas i klartext i signaleringstrafiken. Har man en dator inkopplad på samma nätverksuttag är det relativt enkelt att se alla nummer, oavsett om man abonnerar på nummerpresentationstjänsten eller om det är ett hemligt nummer som ringer, säger Stefan Alfredsson.
En person med vanligt telefonabonnemang och hemligt nummer, som ringer en abonnent med IP-telefoni kan således inte vara säker på att numret är skyddat.
Idag finns tre varianter av skydd:
– hemligt nummer, numret finns ej med i telefonkatalogen och visas ej på nummerpresentatör
– permanent skyddat nummer, numret är med i telefonkatalogen men syns ej på nummerpresentatör
– tillfälligt skyddat nummer, numret är med i telefonkatalogen och visas normalt på nummerpresentatör, men kan blockeras med #31# innan numret slås.
Alla tre varianter har testats och alla släpper igenom det hemliga numret. Problemet tros ligga i den maskin som översätter samtal mellan det vanliga telefonnätet och internet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Stefan Alfredsson, tfn 054-700 16 68, e-post Stefan.Alfredsson@kau.se.
Detta beskriver David Gonzalez Delgados i sin doktorsavhandling vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet. Avhandlingen är inriktad på stjärnvindens egenskaper, och syftet är att identifiera och förstå ”bantningskuren” samt dess inverkan på sol-liknande stjärnors sista livsfas. Delvis nya metoder har utvecklats för att ta bilder av stjärnor som visat sig genomgå en period av mycket eruptiv massförlust.
Stjärnor lever tveklöst ett mycket aktivt liv på ålderns höst. Detta beror på att de förtvivlat försöker upprätthålla en jämvikt trots att bränslet ebbar ut. En normal stjärna, som solen av idag, lever på frisläppt kärnenergi genom vätefusion i den centrala delen så länge
detta är möjligt. Sol-liknande stjärnor gör ett sista försök där istället helium utnyttjas som bränsle, men efter detta återstår endast dödskampen.
En stjärna, liknande solen, genomgår då en omvandling där den utvecklas från en normal stjärna, via en röd jätte, till en död stjärnrest. I avsaknad av bränsle i den centrala delen, delar den upp sig i två komponenter: en central, kompakt kärna och ett uppsvällt, mycket tunt yttre hölje. Under dödskampen kommer det sistnämnda att successivt kastas ut från stjärnan tills endast den förstnämnda finns kvar. Utvecklingen är då över och endast den döda stjärnresten, en vit dvärg, återstår. I dödsögonblicket skapas ett spektakulärt astronomiskt fenomen, en planetarisk nebulosa.
Dödskampens exakta förlopp är mycket komplicerat, men den process som bestämmer utvecklingen och slutresultatet är den förlust av materia som sker från stjärnans yta, massförlusten. Den sker genom en intensiv stjärnvind där uppemot en tiotusendels solmassa kastas ut per år (motsvarande värde för solvinden är ca en miljard ggr lägre) med en hastighet av ca 50 000 km/h. Vinden är så tät att mot slutet kan det bli svårt att se den döende stjärnan.
I solens fall kommer ungefär hälften av massan att förloras på detta sätt, dvs. en imponerande period av ”bantning”. Dödskampen kommer att inträda om ca 6 miljarder år och sträcka sig över ca 1,5 miljarder år, men det är framförallt under den sista årmiljonen som utvecklingen kommer att gå mycket snabbt.
Doktorsavhandlingens titel: The circumstellar medium of AGB stars
Disputationen äger rum tisdag 4 mars kl. 10.00 i föreläsningssal FB42, AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21.
Kontaktperson är Davids handledare, Hans Olofsson, som kan nås på telefon 08-5537 85 16, mobil: 070-281 55 59, e-post hans@astro.su.se OBS! Spännande bildmaterial finns!
– Testkörningen blev lyckosam och vi har på vår hemsida en kurva utlagd där det framgår hur min puls var den första timmen i spåret. Efter testet fick vi chans att säkerställa teknikens förutsättningar ytterligare inför det riktiga Vasaloppet på söndag.
I Öppet spår deltog kollegan Lars-Erik Persson, professor i matematik vid Luleå tekniska universitet. Det var hans 30:e vasalopp – om man räknar samman hans 29 tidigare lopp och ett Öppet spår. Men redan på söndag åker han sitt 31:a lopp. Då är det möjligt att via Internet ”live”, i realtid, följa pulsen under tiden som han kämpar sig de 9 milen från Sälen till Mora.
– Jag är faktiskt den tredje från Norrbotten med så många lopp, och jag vet inte om det finns några fler i universitetsvärlden, säger Lars-Erik Persson.
Och tiden 5 tim. 48 min. skäms inte för sig. Efter loppet blev han dels kontaktad av Vasaloppets Veteranklubb, som utsett honom till den senaste medlemmen, dels kontaktad av kollegan Jerker Delsing som bad honom att förmedla sin puls över Internet.
Tekniken handlar om nya system för att trådlöst via Internet kunna styra eller övervaka olika system. Inte minst inom vården kan tekniken bli mycket användbar. I framtiden skapas också en rad möjligheter att mer aktivt ta del av sportevenemang och att öka den spännande upplevelsen – oberoende av distans och sport. Hur är pulsen hos golfare, Formel 1-förare eller schackspelare?
NÄR?
Vasaloppet: Söndag 2 mars. Pulsen på Lars-Erik Persson, veteranåkare och professor i matematik vid Luleå tekniska universitet, mäts från Vasaloppet. Information och aktuell puls finns under News på: www.eislab.sm.luth.se
Kontaktinformation
Upplysningar: Jerker Delsing, professor vid EISLAB, Luleå tekniska universitet, 070-626 19 31 eller Lena Olsson, informatör, 070-539 12 53.
Martin Friis har studerat en process för beläggning av tunna skikt som kallas plasmasprutning. Material i form av finkornigt pulver injiceras i en plasmalåga som accelererar och smälter partiklarna. Vid kollision med ytan som ska skiktbeläggas stelnar partiklarna och ett skikt byggs upp. Tekniken används exempelvis av Volvo Aero Corporation i Trollhättan i de värmeisolerande skikten i JAS-planets motorer. Processen är komplex och påverkas av ett stort antal variabler, dels sådana som karaktäriserar plasmalågan och därmed påverkar partiklarnas egenskaper, dels sådana som har direkt inverkan på skiktet. Det är just de många parametrarna som styr processen som gör att det är svårt att hålla kvaliteten. Ofta måste produktionen stoppas för att man ska hitta rätt inställningar. Dessa stopp är kostsamma för företagen.
Martin Friis har i sin forskning kartlagt den här processen i avsikt att kunna förbättra styrningen och öka produktionskvaliteten. Han har utvärderat skiktens mikrostruktur och undersökt hur den påverkas av variabler som partikelhastighet och temperatur. Resultatet av hans forskning visar att det går att styra partiklarna. Det betyder att det går att styra mikrostrukturen i skikten via partikelegenskaperna. Utifrån detta resultat har Martin Friis tagit fram processkartor och skapat en metodik för att styra mikrostrukturen. Med sin forskning har Martin Friis lagt grunden för ett processkontrollverktyg med vilket skiktegenskaper kan styras och optimeras on-line i industriell produktion.
– Att kunna styra mikrostrukturerna är viktigt för att få ”rätt” defekter i skiktet, säger Martin Friis. Med min metod förbättras styrningen av processen, samtidigt som produktionskvaliteten ökar. För tillverkarna betyder det att de slipper onödig provning och väntetider utan att kvaliteten riskeras.
Fotnot
Martin Friis ingår i HTU:s forskargrupp ”Simulering och styrning av uthålliga verkstadsindustriprocesser”. Plasmasprutning är gruppens största forskningsområde. Gruppen, som bl.a. stöds av KK-stiftelsen och EU:s strukturfonder, förfogar under perioden 2001 – 2003 över forskningsmedel om drygt 40 mkr. Martin Friis avhandling: ”A Methodology to Control the Microstructure of Plasma Sprayed Coatings” är framlagd vid Lunds tekniska högskola, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Martin Friis, tel 0520-47 51 18, e-post martin.friis@htu.se
Forskningen om sjuka hus har hittills dominerats av ett tekniskt och naturvetenskapligt tänkande och av så kallad epidemiologisk metodik. Genom att koppla olika symtom som huvudvärk, trötthet och irritation i ögonen till tänkbara orsaker som fukt, dålig ventilation och kemikalier ville forskarna ta reda på vad som låg bakom sjuka hus-syndromet. Men forskningen har hittills inte givit några entydiga svar. Olika studier motsäger varandra och det har varit svårt att hitta säkra samband mellan besvär och undersökta exponeringar.
Enligt Åke Thörn, läkare och forskare i miljömedicin, som skrivit ett av kapitlen i boken beror det på att sjuka hus-symtomen är påfallande diffusa. Det går inte att mäta huvudvärk på samma sätt som det går att mäta koncentrationen av antigen hos en allergisk patient. Samtidigt är de tänkbara orsakerna många och svårmätbara.
– Traditionell forskning om sjuka hus-syndromet använder sig nästan bara av epidemiologiska metoder. När man studerar tillstånd som helt består av diffusa symtom är dessa metoder olämpliga. De belastas nämligen med alltför stora systematiska felkällor för att kunna ge någon speciellt användbar kunskap. Därför ska man inte förvänta sig att vetenskapen i sådana fall ska spela en avgörande och förlösande roll, skriver Åke Thörn.
De forskare som menar att epidemiologiska metoder trots allt fungerar hävdar att vi måste nyansera problematiken. Det handlar inte enbart om diffusa symtom, menar innemiljöforskaren Carl-Gustaf Bornehag. Även allergier kan kopplas till inomhusmiljön.
– En lång rad faktorer i inomhusmiljön har man överhuvudtaget inte forskat om ännu, till exempel betydelsen av låg ventilation i bostäder och exponering av andra ämnen än dem vi hittills har mätt. För att epidemiologisk metodik ska bli fruktbar är det också viktigt att utveckla objektiva mätmetoder för både hälsoeffekter och exponeringar, säger han.
Detta är ett exempel på en av många konfliktpunkter som kommer fram i antologin Människan inomhus . Boken spänner över discipliner som idéhistoria, medicinsk antropologi, arkitektur, sociologi, yrkes- och miljömedicin, innemiljöforskning, vårdforskning och filosofi.
Läs boken så får du veta vad forskarna vet – men också vad de inte vet.
Kontaktinformation
Boken ges ut av Formas förlag och kostar 318 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution tel 08-6900522, fax 08-6909550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se
Pressbilder för fri användning finns på: http://www.formas.se/docs/pressmeddelanden/pressbilder/pressbilder.htm
Recentionsexemplar kan beställas från Maria Guminski tel 08 775 4008,
e-post: maria.guminski@formas.se
Anneli Megner, pressansvarig Formas, 08-7754009, 073-6423288
Effektiv kommunikation har länge betraktats som en grundläggande källa till förändring och utveckling. Många forskare menar att en hållbar utveckling i världens fattigaste regioner endast kan åstadkommas med hjälp av effektiva kommunikationssystem. I detta sammanhang är informationsteknologin ett oslagbart redskap. Men för att lyckas krävs nya sätt att tänka och använda den nya teknologin.
Tillsammans med Ericsson Forsight och Ericssons program ”Communication for All”, har Centrum för HumanIT vid Karlstads universitet initierat forskningsprojektet ”Bridging the Digital Divide”. Projektet sjösattes den 1 januari i år. Syftet är att undersöka hur IT kan bidra till hållbar utveckling och minskad fattigdom i världens fattigaste länder. Fokus ligger på landsbygdsområden, som är de mest eftersatta när det gäller kommunikationsmöjligheter och tillgång till information.
– Nyttoeffekterna som vi kan uppnå med hjälp av IT är många, allt från utbildningsmöjligheter och interaktiv hälsovård till att stödja lokala producenters möjlighet att nå nya kunder. Det viktigaste är att vi låter användarna styra behovet. Tekniken måste anpassas till deras förutsättningar, levnadsförhållanden och traditioner, säger Susanne Sundén, koordinator för projektet vid Centrum för HumanIT.
Tillsammans med karlstaddoktoranden Gudrun Wicander har hon vid ett par tillfällen besökt Zambia för att studera IT-situationen och befintliga kommunikationsmönstret på landsbygden. Fler resor väntar inom ramen för det nya projektet.
– Syftet är att samla fakta för att kunna ge befolkningen i tredje världen vad de behöver. På detta sätt kan vi skapa hållbara IT-lösningar, som kan bidra till att situationen förbättras för de allra fattigaste. Effektiv användning av modern IT kan dessutom göra det möjligt för utvecklingsländer att hoppa över vissa stadier i sin strävan att modernisera samhället.
Centrum för HumanIT (Human Values of Information Technology) vid Karlstads universitet är en forskningsplattform där samspelet mellan människa och informationsteknologi står i fokus. Ericsson Forsight är den grupp inom Ericsson som undersöker framtida marknader och behov av informationsteknologi. Ericssons program ”Communication for All” är speciellt riktat mot länder i tredje världen och syftar till att skapa nya kommunikationsmöjligheter i världens fattigaste regioner.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Susanne Sundén, tfn 054-700 12 67 eller 070-62 70 920, e-post Susanne.Sunden@kau.se.
För mer information om HumanIT, kontakta föreståndaren John Sören Pettersson, tfn 054-700 25 53, e-post John_Soren.Pettersson@kau.se.
Klonala organismer har lämnat hanar och sex bakom sig. Honorna sköter reproduktionen själva, resultat blir döttrar som är identiska kopior av mödrarna. Deras antal och framgång är ett stort evolutionärt diskussionsämne. Frågan är hur de kan vara så vanliga och varför de inte bara dör ut efter några få generationer?
80 ryggradsdjur (som fiskar och ödlor) och ungefär 900 arter av insekter har hittills funnits vara helt asexuella. Fler och fler upptäcks hela tiden. Vissa djur har inte bara överlevt utan sex i miljontals år, de har dessutom under denna tid bildat hundratals arter som lever i alla möjliga typer av miljöer världen över. En av de största fördelarna med sex har länge antagits vara den variation som sex skapar. Den naturliga selektionen kan sedan verka på denna variation och gynna de bästa individerna så att arten hela tiden utvecklas och blir bättre anpassad till sin omgivning (evolution).
Asexuella organismer producerar på egen hand identisk avkomma genom kloning. De är evolutionärt intressanta och döljer antagligen många viktiga ledtrådar till varför sexuell reproduktion är så vanligt i naturen. Faktum är att vi fortfarande inte kan peka på fler fördelar än nackdelar med sexuell reproduktion. Det som just nu behövs är fler experimentella resultat och studier av naturliga populationer.
Per Stenbergs avhandling representerar en djupgående studie av olika former av vivlar , skalbaggar, där vissa former förökar sig klonalt och vissa sexuellt. Klonala former av vivlar har nästan uteslutande en mycket större utbredning än sina sexuella släktingar. I Europa har kloner av Otiorhynchus scaber spritt sig till alla granskogar medan de sexuella bara återfinns i några små områden i norra Slovenien och i de östra delarna av de Österrikiska alperna. Den sexuella formen har de senaste decennierna minskat i antal och det är fullt möjligt att de inom kort kommer att dö ut.
Stenberg som är verksam vid institutionen för molekylär biologi, Umeå universitet, har haft som mål att förklara hur de klonala formerna har uppkommit och varför de är så vanliga. Resultaten visar att de viktigaste faktorerna, som gör klonerna så framgångsrika, är deras högre antal kromosomer och deras överlägsna spridningsförmåga.
Fredagen den 7:e mars försvarar Per Stenberg, institutionen för molekylär biologi, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Origin and evolution in parthenogenetic weevils. Svensk titel: Ursprung och evolution av klonala vivlar.
Disputationen äger rum kl. 10.00 på institutionen för Molekylär Biologi (hus 6K) i Major Groove.
Fakultetsopponent är Dr. Ben Normark, Dept. of Entomology, Univ. of Massachusetts, Amherst, Massachusetts, USA.
Kontaktinformation
Per Stenberg uppvuxen i Umeå men bor i Ratan, Robertsfors kommun.
Per Stenberg nås på:
Tel. arb: 090-785 4344
Tel. hem: 0934-31213
Mobil: 073-9827903
E-post: Per.Stenberg@molbiol.umu.se
– Vi hade inte vågat drömma om det här intresset när vi drog igång utbildningen. Redan nu har vi tre gånger fler studenter som kan bli ämneslärare jämfört med vad som utbildades tidigare, säger initiativtagaren Anders Nordström.
Kombinationsutbildningen kom till för att lösa bristen på gymnasielärare i framför allt naturvetenskapliga ämnen och språk. Möjligheten att skjuta upp valet att arbeta i eller utanför skolan till studiernas slut samt friheten att senare kunna byta arbete tror Anders Nordström varit viktigt för intresset.
– Många av studenterna säger att de aldrig skulle gå en renodlad lärarutbildning. På det här sättet känner de sig trygga med att även få en magisterexamen.
Utbildningen har dessutom efterintagning där tidigare eller pågående ämnesstudier tillgodoräknas, vilket nära hundra studenter kunde utnyttja under terminen i höstas.
De första studenterna går ut redan efter höstterminen 2003 och universitetet har fått en miljon kronor från Utbildningsdepartementet för att utforma de avslutande verksamhetsförlagda utbildningsdelarna.
– Tanken är att skapa ett lärarlag där gymnasielärare i särskilt utvalda skolor, ämnesrepresentanter från universitetet och didaktiklärare från Lärarhögskolan samarbetar. Det är ett helt nytt arbetssätt som vi hoppas ska gynna studenterna men även kontakten mellan universitetet och gymnasieskolan.
Kombination ger nya lärare
Utbildningen på 180 poäng ordnas i samarbete med Lärarhögskolan där studenterna läser 50 poäng. Den ger både magisterexamen i ett huvudämne och lärarexamen med undervisningsrätt i detta samt ytterligare ett fritt valt skolämne. Totalt finns 26 olika ämnesingångar.
Närmare upplysningar lämnas av universitetslektor Anders Nordström på tfn 16 48 05, e-post anders.nordstrom@eks.su.se
När det gäller svenskspråkiga barn brukar personalen på barnavårdscentralen uppmärksamma om barnets språk inte utvecklats normalt, och skicka barnet på remiss till logoped. Men när det gäller tvåspråkiga barn sker detta mera sällan.
– Antingen finner man det naturligt att barn med två språk kommer efter i språkutvecklingen. Eller också ser man så många andra problem hos dessa tvåspråkiga familjer att barnets språk inte bedöms som det mest akuta, tror Eva-Kristina Salameh.
Hon har i sin avhandling jämfört enspråkiga och tvåspråkiga barn som remitterats till logopedmottagningen vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Hon arbetar själv på logopedmottagningen, där man nu med anledning av forskningsresultaten vill börja ett aktivt samarbete med barnavårdscentralerna i Malmö. I första hand gäller det de invandrartäta områdena Rosengård och Möllevången, där logopederna från UMAS ska börja göra besök på barnavårdscentralerna.
Man vill också undersöka varför det, som Eva-Kristina Salamehs studier visar, är en större andel av de tvåspråkiga barnen och deras familjer som antingen inte alls kommer till sin första logopedtid eller som avbryter en behandlingsserie i förtid.
– För en mamma som kanske har flera småbarn, dåliga kunskaper i svenska och dålig kännedom om Malmö kan det vara ett alltför stort företag att ta sig från Rosengård till UMAS, gissar Eva-Kristina Salameh.
En annan möjlig förklaring är att föräldrarnas förväntningar på logopederna inte stämt med verkligheten. Svenska logopeder lägger mycket ansvar på föräldrarna för att barnet ska få språklig stimulans i hemmet, en syn som inte självklart delas av andra kulturer. Eva-Kristina Salameh ser det som viktigt att utreda saken närmare, eftersom barn med grava språkstörningar samlar på sig många andra problem så länge inga hjälpåtgärder sätts in.
Avhandlingen heter Language impairment in Swedish bilingual children – epidemiological and linguistic studies. Disputationen äger rum den 8 mars. Eva-Kristina Salameh träffas på tel 040-33 10 24 (logopedmottagningen) eller Eva-Kristina.Salameh@skane.se. Mer info finns också på http://www.lub.lu.se/dissdb/, klicka på ”Medicine”.
Redan för 2000 år sedan i Mesopotamien, ett område ungefär motsvarande nuvarande Irak, beskrev läkare prickar på huden hos det nyfödda barnet som godartade och övergående. Men inte förrän nu har läkare kunnat förklara vad dessa prickar beror på.
Nu vet man att prickarna med stor sannolikhet är ett tecken på ett immunologiskt försvar som utvecklas redan i fosterstadiet och som aktiveras vid förlossningen. Detta medfödda försvar utgörs av vita blodkroppar och verkar blixtsnabbt, inom loppet av ett fåtal minuter. Redan fostret förbereder sig för att möta den omedelbara och massiva exponeringen för främmande mikrober som omställningen till världen utanför livmodern innebär.
Giovanna Marchinis forskargrupp samarbetar med forskare på Karolinska Institutet och Universitet i Aarhus, Danmark. Man har hittat antibiotika-liknande ämnen i fosterfettet, det vita fettlager som täcker det nyfödda barnets hud. Dessa kroppsegna antibiotika-liknande ämnen finns även i huden och visar på en medfödd förmåga hos barnet att klara sig från infektioner.
– Våra studier visar vilken enorm kapacitet det nyfödda barnet har för att skydda sig mot bakterieangrepp. Reaktionen är så kraftfull att vi ser den med blotta ögat. De röda prickarna är ett immunologiskt svar som aktiveras då mikroberna kommer i direkt kontakt med hudens celler. Detta ökar hudens förmåga att motstå bakterieangrepp. Det medfödda immunsystemet bidrar även till att upprätthålla en mikrobiell balans mellan barnet och de naturligt förekommande mikroberna på hud och slemhinnor, säger Giovanna Marchini.
Kontaktinformation
För mer information:
Giovanna Marchini, docent och överläkare vid nyföddhetsavdelningen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus samt FRH laboratoriet vid Kvinnokliniken, Karolinska Sjukhuset.
Telefon 08-517 738 17
Mobil 070-771 20 99
E-post: giovanna.marchini@ks.se
Referenser:
British Journal of Dermatologi, 2002 Dec.
Pediatric Research, 2003, Feb.
Pediatric Dermatology, 2003.
För bilder kontakta KS Presstjänst, telefon 08-517 740 10.
