Projektet har som mål att synliggöra och underlätta användandet av vetenskapliga ”open access”-tidskrifter och genom detta öka deras användning och genomslag. Tjänsten kommer att vara heltäckande och innehålla tidskrifter som använder någon form av kvalitetskontroll. Den blir inte begränsad till något särskilt språk eller ämne.
DOAJ kommer att genomföras i två steg. I första steget skapas katalogen med fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter. Den andra delen innehåller utveckling av ett söksystem på artikelnivå och kommer att påbörjas senare under våren 2003.
Open Society Institute är en stiftelse, grundad av finansmannen George
Soros, som stödjer utveckling inom rad olika frågor, t.ex. kultur,
utbildning, hälsofrågor och mänskliga rättigheter, i flera länder främst i
östeuropa
För att försäkra sig om en vid spridning av tjänsten kommer Open Society Institute att arbeta tillsammans med eIFL Network som är en paraplyorganisation för nationella bibliotekskonsortier i nästan 50 länder. Därmed blir tjänsten tillgänglig för mer än 3000 bibliotek i tredje världen.
– ”Open access”-tidskrifter kan konkurrera med traditionella prenumerationsbaserade tidskrifter ifall bibliotekarier och användare blir uppmärksammade på dessa titlar. DOAJ-projektet är ett sätt att uppmärksamma deras existens, säger Melissa Hagemann, Program Manager för Open Acces programmet vid Open Society Institute. – Vi tror att tjänsten kommer att bli ett viktigt referensverktyg för den vetenskapliga kommunikationen, och vi är stolta över att samarbeta med Lunds universitet och SPARC för att stödja utvecklingen av ett så viktigt projekt.
– Projektet i Lund är en mycket viktig insats när det gäller att försäkra sig om att ”open access”- tidskrifter integreras i bibliotekens tjänster och att de uppfyller de löften om ökad tillgänglighet och därmed större genomslag i den vetenskapliga kommunikationen som ligger i ”open access”- tanken, säger Rick Johnson, SPARC Enterprise Director. Det dyker ständigt upp nya ”open access”- titlar on-line SPARC är stolta över att samarbeta med Lunds universitets bibliotek i denna banbrytande utvecklingsinsats.”
– Lunds universitets bibliotek tror på utvecklingen mot ”open access” för vetenskaplig information,” säger Lars Björnshauge, universitetsbibliotekarie vid Lunds universitets bibliotek.
– Samarbetet med Open Society Institute och SPARC kommer att göra de många tidskrifter som håller hög kvalitet och är fritt tillgängliga mer lättåtkomliga, och därmed föra den vetenskapliga kommunikationen vidare till nästa fas.
För mer information kontakta:
Lars Björnshauge, lars.bjornshauge@lub.lu.se, mobilnr 070-217 70 28
Mer informationomDOAJ finns på projektets hemsida: http://www.doaj.org
eIFL Network (http://www.eifl.net)
Thomas Denk, doktor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, står bakom undersökningen, som troligen är den första i sitt slag i Värmland. Studier om regionala elektorat och studier inför val är annars tämligen ovanliga.
Studien består av två enkätundersökningar som genomfördes drygt en månad före valet i september 2002. Den ena undersökningen riktades mot värmländska väljare i allmänhet, den andra specifikt mot förstagångsväljare. Syftet var att studera de värmländska väljarnas intentioner och politiska förhållningssätt inför valet. Närmare 700 personer mellan 18-80 år deltog i studien.
Resultatet visar att över 80 procent av väljarna, en månad före valet, hade bestämt sig för att rösta. Bland förstagångsväljarna var motsvarande siffra drygt 60 procent. Ett mer överraskande resultat var den höga andelen väljare som uppgav att de saknade primära partisympatier. Över 50 procent av väljarna visste ännu inte vilket parti de skulle rösta på i landstingsvalet. Samma osäkerhet återfanns hos förstagångsväljarna. En månad före valet saknade hela 60 procent av dem partisympatier i landstingsvalet. I båda grupperna var motsvarande siffra i riksdagsvalet cirka 40 procent.
Sammantaget innebär detta att väljarna inför valet 2002 alltså var säkra på sitt valdeltagande, men osäkra på vilket parti de skulle välja att rösta på.
– Jämför man undersökningens resultat med valets utgång kan man konstatera att valrörelsen inte lyckades mobilisera väljarna till ökat valdeltagande. Däremot lyckades de att uppbåda stöd till partierna, säger Thomas Denk.
I undersökningen ingick även frågor om politiskt förtroende och engagemang. Det visade sig att det politiska förtroendet var större hos förstagångsväljarna än hos väljarna i allmänhet. Däremot var det politiska engagemanget högre bland de senare. Studien visar också att det politiska förtroendet och engagemanget var större hos säkra väljare än hos osäkra väljare. Ett annat intressant resultat avser Sjukvårdspartiets framgångar i landstingsvalet.
– Det har visat sig att man delvis kan förklara partiets framgångar med att det fanns ett stort missnöje specifikt riktat mot politiker i landstinget. Sedan fanns det också ett stort intresse för sjukvårdsfrågor. Detta kombinerat med att väljarna var osäkra i valet av parti gav goda förutsättningar för ett nytt landstingsparti, anser Thomas Denk.
Kontaktinformation
Forskningsrapporten ”Inför valet och kvalet” går att beställa från Institutionen för Samhällsvetenskap vid Karlstads universitet. Kontakta institutionssekreterare Ingrid M Hansson, tfn 054-700 13 18, e-post Ingrid-M.Hansson@kau.se.
För mer information kontakta Thomas Denk, tfn 054-21 66 37, e-post Thomas.Denk@kau.se.
– Läkemedelsindustrin har för närvarande ett stort behov av kvalificerade organiska kemister som kan framställa de molekyler och substanser som vi behöver i vår forskning. I gen- och proteinforskningens spår kommer detta behov att öka under de kommande åren, säger docent Jan-Erik Nyström, kemichef för forskningen vid Discovery vid AstraZeneca Södertälje.
Den nya linjen har gjort att kemi har blivit populärt vid Stockholms universitet. Antalet förstagångsansökningarna till universitetets kemiprogram ökade med 160 % hösten 2002 jämfört med året innan. De nya läkemedelskemisterna får landets mest omfattande utbildning i organisk kemi och blir ”superbyggmästare i molekylernas värld”. Dessutom ägnar de en halv termin åt hur läkemedel fungerar och verkar i människokroppen. Den nya linjen är fyraårig och leder fram till en magisterexamen.
Närmare information lämnas av professor Jan Erling Bäckvall, tfn 674 71 78 (jeb@organ.su.se) eller universitetslektor Per Unger, tfn 16 29 23 (pu@organ.su.se)
Barn med leukemier, blodsjukdomar, medfödda immunbrister och vissa ämnesomsättnings-sjukdomar kan botas med stamcellstransplantation. De får då blodbildande stamceller från en annan individs benmärg efter att de egna sjuka stamcellerna slagits ut med strålning eller cytostatika. Tidigare har i stort sett alla givare varit syskon till det sjuka barnet. Under 1990-talet har en omsvängning skett så att andelen obesläktade givare idag är över 50 procent.
I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet presenterar Åsa Gustafsson Jernberg vilka faktorer som påverkar komplikationer och överlevnad efter en stamcellstransplantation. Studierna har utförts på Barnens sjukhus vid Huddinge Universitetssjukhus.
Vid transplantation från en obesläktad givare är risken för komplikationer av typen transplantat- kontra värd-reaktion större. Detta innebär att givarens celler reagerar mot patientens vävnad. Ändå är överlevnaden med vävnadstypsidentisk obesläktad givare över 50 procent, vilket är mycket gynnsamt även i ett internationellt perspektiv. Vid akut lymfatisk leukemi uppnåddes en överlevnad på 77 procent vilket var på samma nivå som med syskongivare. Allra bäst går det för barn som transplanterats pga medfödda sjukdomar eller med leukemi i tidiga stadier där överlevnaden efter fem år var upp till 90 procent.
Obesläktad donator ingen riskfaktor
Studierna visar också att en obesläktad donator inte var en riskfaktor i sig för barn som transplanterats pga leukemi. Istället fann man att andra donatoregenskaper hade större betydelse för överlevnaden, t ex vävnadstypsolikhet, kvinnlig givare till manlig patient, antalet genomgångna virusinfektioner mm. En slutsats av detta kan vara att val av donator mer borde baseras på dessa riskfaktorer än huruvida donatorn är besläktad eller ej.
Avstötning även av leukemiceller
Att det går så bra för just barn med leukemi som transplanteras med en obesläktad donator beror sannolikt på att donatorns immunsystem även angriper eventuellt kvarvarande leukemiceller, en sk graft-versus-leukemia effekt (GVL). Analyser visade att kroniska transplantat- kontra värd-reaktioner mer än halverade risken både för återfall och död vilket stöder teorin om en GVL-effekt hos barn.
Skydd mot virusutlöst följdsjukdom
En virusutlöst lymfkörtelcancer uppkommer efter cirka en tredjedel av de transplantationer som sker med vävnadstypsolikhet och kraftig immunsuppression. Studier visar att donatorns vita blodkroppar kan användas för att förhindra detta. Immunitet och skydd mot dessa lymfom framställdes i laboratoriet i form av virusdödande vita blodkroppar, vilka överfördes till patienter efter transplantationen. De virusdödande cellerna tolererades väl av patienterna och minskade tydligt de kraftigt ökade virusmängderna och förhindrade därmed utveckling av lymfom. Samma teknik har potential att även användas mot flera virus och mot leukemiceller.
Avhandlingens titel:
Allogeneic stem cell transplantation in children: Identification and prevention of complications: adoptive transfer of EBV-immunity
Författare:
Åsa Gustafsson Jernberg, Institutionen för klinisk vetenskap,
Enheten för pediatrik, Karolinska Institutet, tel 08 652 7526 eller
mail: asa.gustafsson@klinvet.ki.se
Disputation:
Fredag 14 februari 2003, kl 9.00, Föreläsningssal B64,
Huddinge Universitetssjukhus.
Till listan över anslagsmottagare hör forskare från topprankade universitet som Columbia, Harvard, Yale och Oxford. Angela Cenci Nilsson är tillsammans med sin samarbetspartner Gilberto Fisone från Karolinska Institutet de enda två svenska forskarna. Deras projekt rör ofrivilliga rörelser, s k dyskinesier, i samband med Parkinsons sjukdom.
En lätt rytmisk skakning i bland annat händerna tillhör själva sjukdomen. Men de ofrivilliga rörelserna är inte en följd av sjukdomen i sig utan av dess behandling. Ungefär 80 procent av alla patienter får denna biverkning inom 5-10 år efter det att medicineringen påbörjats. I vissa fall kan dyskinesierna vara mer obehagliga för patienterna än sjukdomens ursprungliga symtom. Rörelserna kan ta sig uttryck i att ben eller armar rycker och sprätter till på ett okontrollerat och besvärande sätt.
Angela Cenci Nilsson har kunnat visa att de ofrivilliga rörelserna sätts igång av en del av hjärnan som kallas striatum. En av striatums uppgifter i hjärnan är att sätta igång inlärningen av normala rörelseföljder. Hos de patienter som behandlas med Parkinsonmedicinen L-dopa har normalt lågaktiva gener i striatum aktiverats på ett sätt som leder till en sjuklig inlärning av felaktiga rörelseföljder.
Lundaforskaren har hittills studerat sjukdomen i djurförsök på råtta. Nu ska hon och Gilberto Fisone med hjälp av det amerikanska anslaget på 125 000 dollar utveckla en djurmodell med transgena (genetiskt förändrade) möss för sin vidare forskning.
Detta är inte första gången som forskare från Lunds universitet fått anslag av Michael J Fox Foundation. Förra året tillhörde lundaforskarna Anders Björklund och Olle Lindvall dess anslagsmottagare.
Angela Cenci Nilsson träffas på tel 046-222 05 55, angela.cenci_nilsson@mphy.lu.se.
Information om Michael J Fox Foundation och om Michael J Fox själv finns på www.michaeljfox.org.
Neuroblastom är en tumör som främst drabbar små barn och som uppkommer i binjurarna eller i nervvävnad bredvid ryggraden. Tumören kan ibland gå bort av sig själv, men är annars den mest svårbotade barntumören och uppvisar dålig prognos trots intensiv behandling med cytostatika, kirurgi och strålning.
A-vitamin och dess varianter, retinoider, är ämnen som är viktiga för bildandet av många olika vävnader under fosterutvecklingen. Tidigare studier på celler som ”odlats” i cellflaskor har visat att behandling med retinoider kan vara verksamt mot flera typer av cancerceller genom att få cellerna att bete sig normalt igen eller att dö.
I Frida Ponthans avhandling utvärderas framför allt behandlingseffekter av retinoider in vivo. Studierna har skett genom att råttor, som har neuroblastomtumörer av mänskligt ursprung, behandlats med retinoider. Djurförsök är ett viktigt steg mellan cellflaskan och barnen för att utvärdera behandlingseffekter, men framför allt för att utesluta behandlingar som kan ge svåra biverkningar hos barnen.
Flera olika retinoider och deras tumörhämmande effekter utvärderades. Experimenten visade att retinoiden Ro 13-6307 skulle kunna användas för oral behandling av barn med neuroblastom. Denna retinoid kunde minska tumörväxten i råttor utan svåra toxiska biverkningar och den var minst lika effektiv som den redan etablerade retinoiden 13-cis RA. Däremot visade det sig att retinoiderna 9-cis RA och fenretinid var olämpliga som oral behandling av barn med neuroblastom. Studierna visade också att proton-NMR-spektroskopi skulle kunna användas för att tidigt upptäcka behandlingseffekter i neuroblastomtumörer hos barnen, utan att man behöver göra några kirurgiska ingrepp.
Sammanfattningsvis visar studierna att retinoider kan hämma tillväxten av neuroblastomtumörer in vivo, men effekten beror på vilken retinoid som används. Tumörkänslighet, dosering och toxiska biverkningar är viktiga faktorer som avgör om retinoider är användbara mot neuroblastom. Retinoiden Ro 13-6307 kan vara ett alternativ för neuroblastombehandling i framtiden.
Avhandlingens titel:
Retinoids in experimental neuroblastoma therapy
Författare:
Frida Ponthan, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet,
tel 08-517 77515, mobil: 070-7748754 eller mail: frida.ponthan@ks.se
Disputation:
Fredag 14 februari 9.30 i Skandiasalen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska sjukhuset
Läkaren Petru Liuba visar i sin nyligen framlagda avhandling från Lunds universitet att barn som legat på sjukhus för svåra urin- och luftvägsinfektioner fick förtjockningar i ådrornas inre väggar en tid efter sjukdomen. Studien är den första i världen som med hjälp av ultraljud visar att akuta infektioner hos barn kan följas av sådana tidiga tecken på ateroskleros.
Åderförfettning är en sjukdom som hänger samman med många faktorer, bl a högt blodtryck, hög kolesterolhalt i blodet, diabetes, inflammationssjukdomar som reumatism och en ärftlig benägenhet för hjärt-kärlsjukdomar. Men dessa riskfaktorer förklarar mindre än hälften av alla sjukdomsfall, och infektioner anses nu vara en ytterligare delförklaring.
De infektioner det gäller är framför allt sådana som ger en s k inflammationsrespons i hela kroppen, alltså feber och en allmän sjukdomskänsla. Inflammationen i samverkan med de bakterier som orsakat infektionen anses orsaka skador på kärlväggarna, skador som förvärras och leder till förträngningar om senare infektioner kommer till. Hypotesen stämmer med många djurstudier som visat en ökad risk för åderförfettning hos djur med upprepade infektioner.
Många forskare runtom i världen arbetar nu med att ta fram vaccin mot några av de vanligaste luftvägs- och magbakterierna. Det är bakterier som Chlamydia pneumoniae och Helicobacter pylori, som en stor del av befolkningen bär på och som ibland flammar upp till kännbara infektioner.
– Ett sådant samlingsvaccin vore mycket värdefullt, säger Petru Liuba.
– Men tills det kommer, så bör sjukvården bekämpa allmänna akuta infektioner på alla sätt. Man bör till exempel ge antibiotika till barn med kraftiga infektioner. Vår studie visar att antibiotikabehandlade barn får lägre förtjockning av sina blodkärl efter en infektion.
Petru Liuba vill dock inte väcka alltför stor oro bland föräldrarna till lättinfekterade barn. Eftersom många faktorer spelar in i sjukdomens uppkomst, så finns det inget hundraprocentigt samband mellan infektioner och ateroskleros.
Mer information Petru Liuba, tel 046-17 82 67 eller 0746-21 29 93, e-post petru.liuba@pedi.lu.se.
Möt våra specialister:
· Presentation: Oddvar Bakos, divisionschef för kvinnors hälsa
· Barnlöshet: Gabriel Fried, professor
· P-piller och blodpropp: Marianne van Rooijen, läkare
· Könsstympning: Birgitta Mörlin, läkare
· Ätstörningar: Angelica Hirschberg, överläkare och docent
· Förlossningssmärta: Gunvor Ekman-Ordeberg, professor
· Gynekologiska tumörer: Barbro Larson, överläkare
· Könshormoner: Bo von Schoultz, professor
· Aborter och nya preventivmetoder: Kristina Gemzell-Danielsson, överläkare och docent
· Amning: Kristin Svensson, barnmorska
En bland många nyheter som divisionen för Kvinnors Hälsa presenterar vid presseminariet:
Nu kan man bli med barn efter livmodershalscancer
En metod med skonsammare kirurgi vid livmodershalscancer har tagits upp på gynekologiska sektionen vid Karolinska Sjukhuset. Den innebär att man bara tar bort en liten del av livmodern och då kan en del av dessa patienter bli gravida och få barn. Tidigare togs hela livmodern bort.
Vid seminariet berättar vi bland annat också om en studie som visar att nästan en fjärdedel av kvinnor med ätstörningar fick återfall vid graviditeten och att det aldrig är för sent att börja amma.
Ta del av några av de mest intressanta projekten vid Karolinska Sjukhusets kvinnoklinik (gynekologi, obstetrik och reproduktionsmedicinskt centrum), enheten för sexuell hälsa (SESAM) och andrologiskt centrum (mottagning för utredning och behandling av män vid barnlöshet).
Vi bjuder på en lättare lunch.
Välkomna!
Kontaktinformation
Anmäl gärna om du kommer till
Sabina Bossi, Pressekreterare Karolinska Sjukhuset
Tfn 08-517 798 24, mobil 073-682 59 71
E-post: sabina.bossi@ks.se
Barnlöshet är månadens tema på vår hemsida: www.ks.se
Arbetslivsminister Hans Karlsson ägnar hela dagen i Östersund åt att få information om det forsknings- och utvecklingsarbete som CSF bedriver.
– Dessutom får han konkreta förslag på åtgärder och insatser för att förbättra rehabiliteringsverksamheten i Sverige, berättar Alf Bergroth.
CSF har sin formella hemvist vid Mitthögskolan, vid Institutionen för vård- och hälsovetenskap, men CSF:s forskning och utveckling bedrivs inom ett nätverk av forskare från Mitthögskolan, Stockholms universitet, Karolinska institutet, Karlstads universitet, Göteborgs universitet och Arbetslivsinstitutet, Östersund.
Begreppsförvirring
Lotta Vahlne Westerhäll, professor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, pekar på den regelförvirring som råder inom rehabiliteringsområdet. Det har i modern tid duggat tätt mellan lagändringarna.
– Under 1990-talet genomfördes hela 566 regeländringar. Vissa av dessa regler är lagar beslutade av riksdagen, medan andra är en följd av riksförsäkringsverkets normgivnings- och tillsynsmakt. De flesta av de senare är inte bindande, men behandlas av försäkringskassorna som om så vore fallet, konstaterar hon.
Det finns också en begreppsförvirring. Till exempel nämner Lotta Vahlne Westerhäll begreppen sjukdom och arbetsoförmåga som är de mest centrala villkoren för rätt till ersättning vid sjukskrivning.
– Motstridande uttalanden i lagförarbetena kan förklara en del av den oro som utmärker handläggningen på kassanivå, när det gäller tolkningen av dessa villkor, säger hon.
En kompletterande arbetsmarknad
Professor Jan Ekholm vid Karolinska Institutet i Stockholm presenterar under ministerns besök bland annat en tänkbar åtgärd för att få tillbaka människor, som är över 55 år med starkt nedsatt ”anställbarhet” , i arbetslivet.
– En kompletterande särskild arbetsmarknad med till exempel ett utökat antal ”lönebidragsliknande” former skulle kunna ersätta den mycket höga förekomsten av förtidspensionering i den här åldersgruppen, säger han.
Jan Ekholm tar också upp problemet med att träffa rätt kategori av långtidssjukskrivna med rätt typ av rehabiliteringsinsatser. Han konstaterar att om rehabiliteringsinsatsen ges åt de ”tyngsta” fallen tenderar man ofta att misslyckas trots en omfattande insats.
– Ger man däremot omfattande rehabiliteringsinsatser till de lättare fallen lyckas man oftare, men av dessa skulle en stor andel ha klarat sig tillbaka till arbetslivet ändå och i den meningen har man kanske slösat insatsresurser, säger Jan Ekholm och konstaterar att man här måste få igång en diskussion kring etiska överväganden.
Behov av forsknings- och utvecklingscenter
Professor Alf Bergroth menar att det finns ett stort behov av att skapa ett forsknings- och utvecklingscentrum med syfte att aktivt söka efter nya kunskaper i samarbete mellan vetenskap, samhälle och det praktiska arbetet.
– Försäkringskassor och arbetsförmedlingar som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering måste få tillgång till en mer aktiv forsknings- och utvecklingsverksamhet, konstaterar Alf Bergroth.
Ett stort problem i dag är att forskningsresultat i stor utsträckning inte används i det praktiska arbetet. Ett forskningscentra skulle både kunna förmedla resultat som tas fram inom centrat och på annat håll.
– Det måste till en kompetensutveckling av dem som handlägger rehabiliteringsärenden för att öka professionaliteten. Det kan ske med stöd av centrat, säger Alf Bergroth.
Han konstaterar att liknande centra redan finns inom socialtjänsten och landstingens verksamhet och att det är hög tid att detta också blir verklighet när det gäller den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
CSF:s forsknings och utvecklingsarbete har hittills resulterat i tre doktorsavhandlingar och två licentiatavhandlingar. Inom CSF har man utvärderat flera samverkansprojekt mellan rehabiliteringsaktörer.
– Resultaten visar klart att en organisation där svåra ärenden handläggs av en särskild rehabiliteringsgrupp ger bättre resultat än traditionell handläggning. Genom att arbeta på detta sätt undviks den annars så vanliga rundgången av klienter mellan olika myndigheter, avslutar Alf Bergroth.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Alf Bergroth, 070-5228388, alf.bergroth@mh.se
Det är en av slutsatserna i en doktorsavhandling av Christer Berglund, Avdelningen för national-ekonomi vid Luleå tekniska universitet. Avhandlingen består av fyra studier om olika ekonomiska aspekter på avfallshantering och återvinning. Några av studierna visar att flexibiliteten i möjligheten att påverka de vanligast återvinningsgraderna − nyttjandegrad och insamlingsgrad − är begränsad.
Nyttjandegraden mäter andelen returpapper i produktionen av nytt papper. Måttet tar inte hänsyn till den inhemska tillgången på returpapper. Ett land med stor nettoexport av papper − som Sverige − kan ofta inte uppnå en hög nyttjandegrad utan att importera stora mängder returpapper. En internationell harmonisering av andelen returpapper leder därmed till ökad handel av returpapper, vilket i sin tur leder till oönskade följder för miljön.
Insamlingsgraden mäter hur mycket av det konsumerade pappret vi samlar in. Graden bestäms till stor del av faktorer som exempelvis befolkningstäthet och urbaniseringsgrad. Medel att förändra dessa faktorer är kostsamma för samhället. Därför är alternativa återvinningsmål att föredra.
En slutsats är att politiken behöver ändras. Om avfallshanteringen står i fokus för miljöstrategin bör insatserna styras till tätbefolkade områden och kraftigt minskas i t ex Norrbottens inland. För att få bättre miljö- och ekonomiska effekter i samhället bör harmoniserande lagar slopas.
En annan studie visar att moraliska motiv till återvinning också spelar roll, både för hushållens sorterings- och rengöringskostnader och för effektiviteten av införande av ekonomiska styrmedel. Detta leder till att vissa system blir ineffektiva.
Dessa motiv skiljer sig även mellan generationer. Yngre personer svarar påtagligare på ekonomiska signaler än äldre. I framtiden kan ekonomiska incitament komma att fungera effektivare än i dag.
Christer Berglund, född och uppvuxen i Piteå, försvarar sin doktorsavhandling Ekonomisk effektivitet i avfallshantering och återvinning fredagen den 14 februari kl. 13.00 i sal A 117, Alfa-huset. Fakultetsopponent är Dr. Karen Palmer, Resources for the Future, Washington DC.
Kontaktinformation
Upplysningar: Christer Berglund, tel 0920-49 29 77, 070-219 80 67, eller pressansvarig Jan Nyberg, tel 0920-49 16 21, 070-672 01 11 (jan.nyberg@adm.luth.se)
Ftalater är mest kända som mjukgörare i PVC-plast. Men samma ämnen finns också i bland annat parfymer, hudkrämer, färger, lim och klister. De är så vanliga att människan kan få i sig ganska stora mängder under sin livstid. Därför har Susanne Jonsson på tema Vatten i natur och samhälle undersökt hur ftalaterna bryts ned när de hamnat på soptippen.
Eftersom ftalaterna finns överallt omkring oss är de svåra att analysera, särskilt om det gäller mycket låga halter. Själva ftalaterna och nedbrytningsprodukterna som Susanne Jonsson har studerat uppför sig olika. Det gör att traditionella analyser i regel tappar bort nedbrytningsprodukterna. Nu har Susanne Jonsson, som är kemist, utvecklat en analysmetod som tar hänsyn till detta.
I soptippens olika faser är olika slags bakterier verksamma. Ftalaternas nedbrytning börjar när bakterierna i soptippen producerar metan. Först då är de så verkningsfulla att ftalaterna kan brytas ned effektivt.
Susanne Jonsson har analyserat prover från soptippar utanför Stockholm och Malmö, men även från tippar i Danmark, Tyskland och Italien och kommer fram till att nedbrytningen är ungefär densamma oavsett var tippen ligger. Hon har också följt ftalaternas väg från en soptipp som läcker lakvatten ner till grundvattnet. Läckaget kunde spåras omkring 200 meter från soptippen, men ftalaterna försvann redan efter 50 meter.
– Man vet inte så mycket om ftalaternas effekter på lång sikt, även om man tror att vissa av dem kan störa reproduktionen. Min undersökning om vad som händer på kort tid visar att nedbrytningsprodukterna verkar vara mindre akut giftiga än de ursprungliga ftalaterna.
Susanne Jonsson testade giftigheten på en alg, en bakterie och ett litet vattendjur som alla är akvatiska organismer.
Avhandlingen heter Phthalates in landfill leachates – a signature of their degradation. Analytical aspects and toxicological considerations. Opponent var professor Morton A. Barlaz, North Carolina State University.
Kontaktinformation
Susanne Jonsson kan nås på tel 013-28 29 63, e-post susjo@tema.liu.se.
KK-stiftelsen satsar hårt på forskning. Tidigare har stiftelsen årligen delat ut drygt 30 miljoner kronor till forskningsprojekt. Men i år blev det en fördubbling.
De drygt 18 miljoner kronor som Mitthögskolan får från KK-stiftelsen fördelas mellan nio olika forskningsprojekt.
– Eftersom näringslivet också går in med motsvarande summa innebär det för oss ett totalt anslag på nära 37 miljoner kronor, förklarar Gunnar Svedberg.
De projekt på Mitthögskolan som 2003 får pengar från KK-stiftelsen är:
– Strukturdesign av erbium- och thuliumkluster för effektiv optisk förstärkning i specialfiber. 4,9 miljoner kronor
– Development of a computational concept for strength predictions of corrugated board packages. 3,9 miljoner kronor
– Development of numerical simulation models for change transport in advanced semiconductor materials and devices. 3,7 miljoner kronor
– Årsväxter som råvara vid framställning av fiberkompositer. 1,5 miljoner kronor
– NIR-instrument för on-line processkontroll i MDF-process. 1,3 miljoner kronor
– Digital print finishing- intensified research. 1,1 miljoner kronor
– Nyheter 2020-II. 800 000 kronor
– Komplexa industrisystems tekniska livslängd. 700 000 kronor
– Dagspressen mellan marknad och mångfald. 500 000 kronor
För ytterligare kommentarer:
Rektor Gunnar Svedberg 070-593 36 37
Den svenska psykiatrireformen trädde i kraft 1995. Reformen syftade till att förbättra livssituationen för psykiskt funktionshindrade genom effektivare insatser och ett förtydligat kommunalt ansvar för boende och sysselsättning för målgruppen.
Urban Markström, institutionen för socialt arbete, studerar i sin avhandling planeringen och genomförandet av reformen samt den historiska utvecklingen på psykiatriområdet. I avhandlingen beskrivs en långsam process där frågan om gränsen mellan socialtjänstens och psykiatrins ansvarsområden utretts under flera decennier men där kommunerna i praktiken erbjudit få insatser till de psykiskt funktionshindrade, trots ett lagstiftat ansvar. Osäkerheten om hur man skulle gå tillväga vid genomförandet av reformen har varit stor. Reformarbetet har till stor del handlat om att försöka överföra psykiatrins kunskaper till socialtjänsten, via utbildning av kommunens personal eller rekrytering av psykiatrins mentalskötare.
Resultaten visar att arbetet burits upp av ett fåtal nyckelpersoner inom kommunerna, som haft ett stort eget handlingsutrymme. Den politiska nivån och stora delar av förvaltningen har inte involverats. Ambitionen att börja betrakta målgruppens problem i termer av handikapp och funktionshinder tycks inte heller ha förverkligats i någon stor utsträckning.
Trots många problem i genomförandet är en slutsats i avhandlingen att reformen inte kan ses som ett misslyckande. Nya fungerande arbetssätt har utvecklats inom socialtjänsten, fler insatser ges psykiskt funktionshindrade ute i samhället och brukarna och de anhörigas organisationer har flyttat fram sina positioner. Emellertid måste många av framstegen tillskrivas de treåriga stimulanspengar som staten betalade ut i samband med reformen. Det långsiktiga utfallet avgörs tills stor del av hur uthålliga de tidiga initiativen visar sig vara.
Avhandlingen består av studier av ett antal svenska kommuner och ett enskilt reformprojekt samt av en granskning av statliga dokument och tidigare forskning på området.
Fredagen den 21 februari försvarar Urban Markström, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Den svenska psykiatrireformen – bland brukare, eldsjälar och byråkrater.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i Humanisthuset, hörsal G.
Fakultetsopponent är professor Bengt Börjeson, Stockholm.
Kontaktinformation
Urban Marskström är uppvuxen i Skellefteå.
Urban nås på:
Tel: 090-16 37 07
Mobil: 070-583 89 71
E-post: urban.markstrom@umea.se
Sten Söderman, företagsekonomi
Hans forskning fokuserar på två områden: “Internationell affärsutveckling” med betoning på Asien samt den s.k. “upplevelseindustrin”. Han har studerat hur man identifierar motiv, beskriver beslutsprocesser och entreprenörskap samt beräknar effekter av (europeiska och främst svenska) satsningar i snabbväxande ekonomier som de i Kina och Sydostasien.
I samarbete med forskare från Kungl Tekniska Högskolan och Södertörns högskola driver han ett program för att stimulera gemensam forskning inom upplevelseindustrin och turism. Själv är han i slutfasen på ett “textbook”projekt inom just “sports management”, en del av upplevelseindustrin, som kommer att resultera i boken Fotboll och management.
Tom Britton, matematisk statistik med inriktning mot biostatistik och bioinformatik
Han forskar om sannolikhetsmodeller för olika fenomen inom medicin och biologi, samt statistiska analysmetoder för dessa modeller. Hans största forskningsområde har hittills rört modeller för smittsamma sjukdomars utbredning i en befolkning, där han bl a studerar effekter av människors heterogeniteter på en epidemis slutstorlek, och hur många och vilka som bör vaccineras för att undvika framtida utbrott. Inom biologin har Britton bl a samarbetat med botanister för att, baserat på olika växtarters gensekvenser, utveckla metoder som rekonstruerar växternas evolutionära träd.
Marie Sandström, rättshistoria
Hennes forskning gäller huvudsakligen den juridiska metodlärans utveckling från 1700-talet till nutid. Det gäller rättens pågående internationalisering, harmoniseringen av den europeiska privaträtten, kritiken av rättspositivismen och den juridiska doktrinens roll i rättskälleläran. För närvarande är sår metodlärans förhållande till sociala faktorer – främst kön och klass – i fokus för hennes forskning.
Lars Svensson fokuserar i sin forskning på distansutbildning som socialt fenomen. Intresset för de studiesociala aspekterna väcktes när han själv 1998 var med om att starta Sveriges första utbildning i systemvetenskap på distans.
– Jag blev förvånad över att distansstudenterna klarade sig så bra genom utbildningen och ville ta reda på mer om de bakomliggande faktorerna, förklarar han.
Lars Svensson har studerat hur distansstudenter interagerar med varandra i de studiesociala miljöer de oftast befinner sig i: på lärcentrat i hemkommunen, i telebildsändningen och i det särskilt avsatta Internet-verktyget. Resultatet av hans forskning visar att studenternas motivation inte bara hämtas från själva lärandet. Även studiesociala aspekter är av betydelse för att lyckas i utbildningen. Kommunikationen mellan studenterna handlar minst lika ofta om frågor av social karaktär som om frågor som rör utbildningen. En fungerande studiegrupp visar sig vara särskilt viktig för distansstudenter.
– Gruppens känsla av samhörighet är avgörande för studenternas förmåga att kommunicera med varandra. Det går inte att koppla ihop grupper som inte känner varandra hur som helst. Det visar sig också att grupper med stark ”vi-känsla” har färre avhopp från utbildningen, säger Lars Svensson.
Han tycker sig också ha funnit att distansstudenterna har ett mognare och mer självständigt förhållningssätt till sina studier än dem som studerar på traditionellt sätt.
– Distansutbildning skapar en särskild utbildningskultur. Det måste vi komma ihåg när vi utvecklar IT-systemen som de här studenterna är beroende av, avslutar Lars Svensson.
Fotnot
Lars Svenssons doktorsavhandling: ” Communities of Distance Education” är framlagd i informatik vid Göteborgs universitet. Forskningen bedrivs vid HTU:s Laboratorium för interaktionsteknologi vars verksamhet bl.a. stöds av KK-stiftelsen och EU:s strukturfonder, Mål 2 Västra.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Lars Svensson tel 0522-65 60 20, e-post lars.svensson@htu.se
Alla celler har sin genetiska information lagrad som DNA, en spiralformad molekyl med fyra byggstenar, s.k. deoxyribonukleotider. Dessa är nödvändiga för att cellen ska kunna nytillverka och laga skadat DNA. Tillverkningen av deoxyribonukleotiderna sker i flera delsteg, bl.a. med hjälp av enzymet ribonukleotidreduktas.
Hos eukaryoter (celler med membranavgränsade kärnor, dvs. i bl.a. djur och växter) ger DNA-skador upphov till en komplicerad reaktion som innebär att cellcykeln avstannar, att särskilda reparationsgener aktiveras och även – hos flercelliga mekanismer – en programmerad celldöd. Artikeln visar hos jästtypen Saccharomyces cerevisiae att DNA-skador medför 6-8 gånger högre nivåer av deoxyribonukleotider, analyserar osakerna till detta och visar att just denna ökning är avgörande för cellens överlevnad. Samtidigt ökar emellertid också risken för mutationer. Rönen har stor betydelse t.ex. för att förstå varför cancer utvecklas olika hos olika människor.
Medförfattare från Thelanders forskargrupp är Vladimir Domkin i Umeå och Andrei Chabes, tidigare Umeå, numera vid Cold Spring Harbor Laboratory, USA. Övriga författare finns vid Columbia University, New York.
Andrei Chabes, Bilyana Georgieva, Vladimir Domkin, Xiaolan Zhao, Rodney Rothstein, Lars Thelander. Survival of DNA Damage in Yeast Directly Depends on Increased dNTP Levels Allowed by Relaxed Feedback Inhibition of Ribonucleotide Reductase Cell, Vol. 112, 1-20, February 7, 2003.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar kan fås från professor Lars Thelander, tel. 090- 786 67 42, e-post: lars.thelander@medchem.umu.se
Mer om Thelanders forskning finns på
http://www.medchem.umu.se/cell/index.html
