Detta är den dokumentära utgångspunkten i den docentföreläsning som Monica Loeb, docent i engelska vid Mälardalens högskola, ger på måndag den 13 januari kl 14.45-15.30 i Sal Gamma, Mälardalens högskola, Högskoleplan, Rosenhill, Västerås.

Föreläsningen har titeln ”Chappaquiddick engendered: Joyce Carol Oates lends a voice to the dead”.

I sex år har Monica Loeb forskat om den amerikanska författarinnan Joyce Carol Oates och i sin föreläsning koncentrerar hon sig på boken ”Black Water” utgiven 1992 (Förlag: Duttom, NY, USA), som handlar om olyckan vid Chappaquiddick sett ur kvinnans perspektiv.

I ”Black Water” ger Joyce Carol Oates kvinnan – offret – en röst. Boken är skriven så att det ska ta exakt lika lång tid att läsa den, som det tog för kvinnan att dö.

Vid olyckan var senator Edward Kennedy starkt alkoholpåvekad. Han lämnade olycksplatsen medan Mary Jo Kopechne fortfarande levde, fastklämd i bilen. Först nio timmar senare rapporterade senatorn om olyckan till polisen. När räddningspersonal kom till platsen var Mary Jo Kopechne död, drunknad i bilen i det vattendrag där bilen hamnat vid olyckan.

Monica Loeb gör en stilistisk analys av Joyce Carol Oates sätt att berätta i boken ”Black Water”. Hon har även tittat på sambandet mellan sex och makt, tesen att unga kvinnor dras till män med makt och hon ger även exempel på medias makt.

– Tack vare media har vi fått en falsk bild av senator Edward Kennedy, menar Monica Loeb, och visar som exempel när senatorn deltog i Mary Jo Kopechnes begravning tillsammans med sin hustru iförd en vit stödkrage – trots att han inte var skadad. Han använde sig av media på ett falskt sätt, något som inte avslöjats förrän på senare år, vilket upprörde Joyce Carol Oates så till den grad att hon kände sig tvingad att skriva boken ”Black Water”, säger Monica Loeb.

Docentföreläsningen är på engelska.

Kontaktinformation
För mer information kontakta
Monica Loeb, docent, Mälardalens högskola, tel 021-10 15 56, 019-57 30 11.

Flottningen är en företeelse som är starkt förknippat med den norrländska historien och det på många sätt. Främst handlade flottningen om transporter av virke, från skogsavverkningarna i inlandet och ner till skogsindustrin vid älvmynningarna efter norrlandskusten. Men flottningen var mer än så. Den omgärdades också av historier och mytbildning.

Flottningen kom att upphöra genom att den konkurrerades ut av lastbilar efter tiden för andra världskriget. Först avvecklades flottningen efter bäckar och åar, den s k bäckflottningen, och något senare den efter själva älvarna. Från mitten av 1960-talet upphörde den efter älv efter älv, och 1980 var det dags för den sista flottningen efter Umeälven. Fyra år tidigare hade den upphört efter dess största bivattendrag, Vindelälven. En nära 150-årig epok var över.

Erik Törnlund, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, har studerat bäckflottningens avveckling närmare. Undersökningsområdet är bivattendragen efter Ume- och Vindelälven. Bäckflottningen kan nämligen ses som början på slutet för den definitiva nedläggningen av flottningen. En central drivkraft till att överge bäckflottningen till förmån för lastbilstransporter var ökade arbetskraftskostnader. Under efterkrigstiden steg dessa kraftigt, vilket gjorde flottningen allt dyrare. En annan drivkraft var att det flottade virket blev allt klenare, virkesdimensionerna minskade nämligen successivt under hela flottningsepoken som följd av skogsexploateringen, vilket gjorde att en allt större andel virke sjönk. Även detta fördyrade bäckflottningen.

Förutom att flottningsavvecklingen kan studeras utifrån ett traditionellt transporthistoriskt perspektiv, där ett transportsätt avvecklas till förmån för ett annat, handlar det samtidigt om en förändring av den norrländska skogsbygden. En anledning till att arbetskostnaderna steg var att det under efterkrigstiden första årtionden blev svårare att lokalt rekrytera arbetare till bäckflottningen. Nya arbeten, exempelvis vid vattenkraftsutbyggnaden, där lönen var betydligt bättre, uppstod under samma tid, liksom att utflyttningen från dessa trakter tog sin början.

Bäckflottningens avveckling handlar också om miljöhistoria eftersom skogslandskapets förändring fick direkta konsekvenser på flottningen i och med det allt klenare virket. En annan miljöhistorisk aspekt, vilken gör sig gällande än i dag, är de ekologiska konsekvenserna av att bivattendragen rensades hårt och effektivt av bulldozers under 1950-talet. Detta påverkade livsbetingelserna för bl a öringsfisken. Sett till dagens mått var det frågan om stora ingrepp på olika naturvärden. Detta gjordes för att effektivisera och höja produktiviteten i bäckflottningen eftersom arbetskostnaderna steg. Nu, några årtionden senare, är dessa vattendrag föremål för restaureringsarbeten för att förbättra de ekologiska förutsättningarna.

Fredagen den 17 januari försvarar Erik Törnlund, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet sin avhandling: ”Flottningen dör aldrig” – Bäckflottningen avveckling efter Ume- och Vindelälven 1944-70.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Samhällsvetarhuset, hörsal S213.
Fakultetsopponent är professor Maths Isacsson, ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.

Kontaktinformation
Erik Törnlund är född och uppvuxen i Vindeln, Vindelns kommun, Västerbotten.
Han nås på:
Tel: 090 – 786 71 51.
E-post: erik.tornlund@ekhist.umu.se.

Verkligheten är emellertid, att en rad beslut och domar om beviljade insatser åsidosätter lagen genom sk fördröjd verkställighet. Den funktionshindrade har givits en rättighet på papperet, men det är i alltför många fall en skenrättighet. Att den enskildes rättssäkerhet blir lidande är ställt utom allt rimligt tvivel. De sociala rättigheternas vara eller icke vara studeras i en doktorsavhandling av Håkan Gustafsson som presenteras på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 11 januari.

En orsak till bristerna i rättssäkerheten är bl a den syn på sociala rättigheter som råder. I studien analyseras de föreställningar som omgärdar synen på sociala rättigheter. En åsikt uttrycker t ex att sociala rättigheter inte är ’äkta’ rättigheter och att de därför inte behöver prioriteras. Mot detta framför arbetet att sociala rättigheter är reella sk kravrättigheter och att de därför måste effektueras. Rättssäkerhet måste innebära att tillämparna och kommunerna tar ett socialt ansvar för att existerande rättighetslagar också tillfaller dem som är i behov av dem. Studien vill ta sociala rättigheter på allvar – taking social rights seriously.

Håkan Gustafsson är verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Tid för disputation: lördagen den 11 januari kl 11.00
Plats: Sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Håkan Gustafsson
Avhandlingens titel: ”Rättens polyvalens. En rättsvetenskaplig studie av sociala rättigheter och rättssäkerhet”

Välkommen!

För ytterligare information kontakta: Håkan Gustafsson, tel 031-773 4980, mobil 0733-24 12 85, e-post hakan.gustafsson@law.gu.se

Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

Synen på hur man kan arbeta med hälsa i samhället har förändrats. Bl.a. diskuteras i allt större utsträckning förebyggande insatser och alternativa behandlingsmetoder. Som en följd härav har antalet utbildningar inom området hälsopromotion, eller hälsofrämjande arbete som det också kallas, ökat markant. Vid HTU finns t.ex. ett treårigt utbildningsprogram som förbereder för arbete inom hälsopromotion.

Vagt begrepp
Peter Korps avhandling studerar institutionaliseringen av hälsopromotion. Nyckelfrågan har varit att utröna vad hälsopromotion egentligen är. Hans forskning visar att hälsopromotion som begrepp växt fram som ett resultat av både en hälsopolitisk reform ovanifrån och som en oppositionell kraft underifrån. Begreppet som sådant är däremot ännu vagt och otydligt. Det är inte heller definierat vilken kompetens eller vilka kunskaper som är unika för området, eller vilka strategiska och begreppsliga referensramar som ska gälla.

Brett perspektiv och helhetssyn
– Även om folkhälsoarbete har förekommit länge i vårt land är hälsopromotion inget självklart begrepp hos oss, säger Peter Korp.
– Sverige vill framstå som ett välfärdssamhälle, fortsätter han. Jag ser dock en risk i att individen, i takt med att hälsa blivit kommersiellt lukrativt, i allt större utsträckning förväntas ta ansvar för sin egen hälsa. Denna syn kommer enligt min uppfattning inte att få bukt med ohälsan i samhället. Tvärtom behövs ett brett perspektiv och en helhetssyn.

Yrkesverksamma stärker bilden
I avhandlingen finns också en studie redovisad om hur det dagliga arbetet ser ut för högskoleutbildade hälsovetare. Resultatet av den studien stärker bilden av hälsopromotion som ett kompetensområde som ännu inte blivit en självklar och inflytelserik kraft i samhället. Även de yrkesverksamma hälsovetarna upplevde att bilden av deras profession är spretig och otydlig.

Fotnot
Peter Korps avhandling: ”Hälsopromotion – en sociologisk studie av hälsofrämjandets institutionalisering” är framlagd vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Peter Korp är universitetsadjunkt vid HTU och undervisar i sociologi med inriktning mot hälsopromotion.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Peter Korp, tel 0521- 26 42 74, e-post peter.korp@htu.se

På http://www.swedia.nu finns dialektprover från 107 orter över hela Sverige och svensktalande Finland på nätet. På varje ort kan man lyssna på inspelningar av både äldre och yngre, kvinnliga och manliga talare. Alla ortnamn finns på internet-sidan. Dialektdatabasen har tagits fram inom Swedia 2000, ett samarbetsprojekt mellan fonetikforskare vid universiteten i Stockholm, Lund och Umeå.

Det är delar av dessa inspelningar som nu gjorts tillgängliga på nätet. På varje ort finns inspelningar, vanligen korta berättelser, av en äldre kvinna, en äldre man, en yngre kvinna och en yngre man. Till varje dialektprov finns också en översättning och en transkription som återger uttalet i skrift.

I databasen finns dessutom annan information – bl a om dialekter rent allmänt, man får veta hur inspelningarna gick till och man får fakta om de orter som ingår i undersökningarna. Så småningom ska informationen också utökas med korta beskrivningar av de karaktäristiska uttalsdragen i varje dialekt.

Avsikten med dialektdatabasen är att göra kunskp om våra nutida dialekter tillgänglig för allmänheten men också i andra sammanhang, inte minst inom skolan och annan typ av utbildning.

Arbetet med databasen ingår som en del i Swedia 2000, som också har forskning kring nutida svenskt uttal som mål. Projektet med den fullständiga titeln Swedia 2000, De svenska dialekternas fonetik och fonologi runt år 2000 finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

För ytterligare information, kontakta

i Umeå:
Eva Strangert
eva.strangert@ling.umu.se
http://www.ling.umu.se/hem

i Stockholm:
Olle Engstrand
olle@ling.su.se
eller
Anders Eriksson
anders@ling.su.se
http://www.ling.su.se/fon/index.html

i Lund:
Gösta Bruce
gosta.bruce@ling.lu.se
http://www.ling.lu.se

Åtta av tio patienter som gått i psykoterapi mår bättre efteråt. Resultaten från fem studier, som genomförts av Suzanna Lundblad, psykolog och doktorand vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, visar på komplexiteten i den psykoterapeutiska behandlingsmetoden. Den påverkar inte bara patienten utan även psykoterapeuten.
– De flesta patienter vill att det ska vara billigt, att det inte ska göra ont och att det ska gå fort. Men i verkligheten är det precis tvärt om, säger Suzanna Lundblad.

En av studierna visar hur patienter med svåra depressionstillstånd förbättrades genom psykoanalytisk långtidspsykoterapi (1,5-4 år). Denna förändring kvarstod åtminstone efter ett år. Patienternas stämningsläge förbättrades och de fick lättare att hantera sina känslor. De utvecklades i sina relationer till andra och förbättrade sin arbetskapacitet.

En studie handlar om hur vanligt det är för psykologer att känna sexuell attraktion för patienter under psykoterapeutisk behandling och hur de hanterar dessa känslor. Ett frågeformulär skickades till 226 psykologer i Göteborg. Svarsfrekvensen var 82 procent. De flesta, 75 procent, svarade att de känt sexuell attraktion till en patient. Psykologerna tillfrågades också om rädsla för patienterna. 70 procent uppgav att de känt sig rädda för en patient under psykoterapeutisk behandling. De vanligaste sätten att hantera känslorna är att reflektera över dem inombords eller att diskutera med kolleger. Ett annat sätt att bearbeta känslorna på är att analysera dem under handledning.

En annan studie visar att patienternas upplevelse av starka känslor, positiva som negativa, korrelerade positivt med graden av personlig utveckling. Detta gällde den första och sista delen av psykoterapin, men inte mittfasen. En fallstudie visar dock att patienten var dålig på att minnas sina känslor.

Avhandlingens titel: Aspects of psychotherapy. Emotional experiences and personal development
Avhandlingsförfattare: Suzanna Lundblad, tel. 031-29 79 80(bost.), 031-3436451 (arb.)
e-post: suzanna.lundblad@vgregion.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Olof Rydén, Lund
Tid och plats för disputation: Fredagen den 31 januari 2003, kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen,
Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Mral har bred ämnesbakgrund men har ägnat en stor del av sin forskning åt retorik och då främst analyser av opinionsbildning och propaganda samt enskilda talares retoriska strategier. Hon är en av de mest framstående forskarna på området kvinnor och retorik och har bland annat gett ut boken ”Talande kvinnor. Kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key”, som är den första europeiska studien om kvinnors retorikhistoria.

Eftersom retorikämnet har stor relevans för demokratiforskning kommer hennes framtida forskning att handla om allmänna demokratifrågor som etiska aspekter på opinionsbildning och människors förmåga att yttra sig.

Som professor kommer hon att arbeta för att fördjupa ett internationellt samarbete med övriga Europa och framförallt med USA där mycket forskning kring retorikämnet bedrivs. Hon kommer även att jobba med uppbyggandet av en bred forskningsprofil vid Örebro universitet genom att föra in forskning från både klassiska teman, politik och modern opinionsbildning i forskarutbildningen.

För mer information kontakta Brigitte Mral, tel 019-30 34 81, mobil 0703-30 35 95.

Foto på Brigitte Mral finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats på adressen http://www.oru.se/massmedia/bild.html#mral.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Brigitte Mral, tel 019-30 34 81, mobil 0703-30 35 95.