Medan många övriga industrier går på sparlåga, så har solcellstillverkarna i det närmaste guldrush. Det är främst Japan och Tyskland som genom framsynt subventioneringspolitik nu köper upp majoriteten av världens solcellsproduktion. Nyligen kom också den positiva nyheten att svenska staten går in och stödjer en pilotproduktionsanläggning av svenska tunnfilmssolceller.
I sin avhandling analyserar Björn Lindgren inledningsvis en 6,6 kW solcellsanläggning, belägen i Sankt Jörgens park, norr om Göteborg. Designmetoderna som brukar användas i denna typ av anläggning har utvecklats för sydligare länder än Sverige. I Sverige befinner sig solen oftare nära horisonten vilket resulterar i mer skuggning. Den undersökta solcellsanläggningen visade sig vara hårt drabbad av skuggning. Självklart förväntas energiproduktionen minska med ökad skuggning men inte så mycket som 60-80 % när endast 5 % av solpanelytan skuggas, vilket här var fallet. Flera åtgärder föreslås i avhandlingen för att förbättra energiytbytet, bl.a. att anläggningen delas upp i flera mindre oberoende enheter (decentralisering) med varsin växelriktare.
För ett decentraliserat system är en huvudfråga om delsystemen skall kopplas samman via växelström eller likström. Denna fråga belyses först teoretiskt och sedan praktiskt. Valet faller på ett system med lågspännings växelströms-buss. Ett sådant system av växelriktare har tagits fram och redovisas tillsammans med mätningar i avhandlingen. En experimentiell studie av vad ett system med likströms-buss har för prestanda jämfört med växelströmssystemet har också genomförts. Resultatet är att likström är billigare och något mer effektivt men har sämre tillförlitlighet än växelströmssystemet. Växelströmssystemet är också mer fördelaktigt då andelen högfrekvensstörningar som växelriktare alstrar, minskar med antalet växelriktare.
Slutligen har en framtidsstudie av ett elnät gjorts. Genom att anta att alla kunder på ett elnät ansluter solpaneler (med dagens teknologi) motsvarande ett normalstort södertak visas genom simulering att stora spänningsvariationer uppstår. En nätspänning som en solig dag blir 270 Volt istället för 230 Volt, gör att andra apparater, till exempel TV-apparater, datorer och videor går sönder. Genom att utnyttja den elektronik som ändå måste anslutas mellan solceller och nät (d.v.s. växelriktare) föreslås i avhandlingen en styrningsmetod som avsevärt minskar dessa överspänningar så att nätspänningen fortfarande hålls inom tillåtna gränser.
Avhandlingen ”Power-generation, Power-electronics and Power-systems Issues of Power Converters for Photovoltaic Applications” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers under hösten 2002.
Kontaktinformation
Mer information:
Björn Lindgren, Elteknik, Chalmers tekniska högskola, tel: 031-772 1641,
e-post: bjorn.lindgren@elkraft.Chalmers.se
Rytm som betydelsefull faktor inom musik och diktning är relativt väl
vetenskapligt dokumenterad. Inom skulptur och arkitektur däremot är rytm
ett tämligen outforskat område, kanske beroende på ämnets komplexa
karaktär, och inom den visuella konsten får man kunskap om rytmens
betydelse främst genom att studera enskilda konstnärer och arkitekter.
Mot den bakgrunden växte avhandlingsarbetet, Rytmens estetik, fram, en
undersökning av den visuellt och kroppsligt upplevda rytmen. Att kunna
gestalta, men också att på ett klart och tydligt sätt kunna tala om
gestaltandet är viktiga komponenter i en konstnärlig teoribildning. De
ligger till grund för utvecklandet av det egna konstnärliga språket.
Ett syfte med undersökningen har varit att studera designprocessen där
vägen fram till formen snarare än formen själv varit det centrala. I
uppsatsen studeras grundläggande rytmbegrepp såsom betoning, pausering, kontrast och upprepning. Dessa begrepp, som har sin grund i antikens poetik och retorik, har visat sig vara goda redskap också när det gäller att tala om och att analysera rytm inom arkitektur och skulptur. De är tydliga och effektiva och Lena Hopsch har i sin undersökning åskådliggjort vart och ett av dem enskilt för att visa deras särart men också påvisat hur de samverkar i ett flöde och sålunda åstadkommer rytm.
I det laborativa arbete som Lena Hopsch, i egenskap av skulptör, har
utfört tillsammans med en lindansare och en koreograf har steget, fotens
kontakt med golvet och kroppens rörelse i rummet varit en viktig
utgångspunkt.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lena Hopsch, tel 031-772 23 61,
hopsch@arch.chalmers.se
Ingenjörens uppgift i byggprocessen består till stor del i att optimera utnyttjandet av ingående material och produktionsmetoder med målet att uppföra en byggnad till minimal kostnad som uppfyller de på förhand uppställda kraven. I planeringen av till exempel kontorslokaler eftersträvas ofta en flexibel planlösning med så stor användbar golvarea som möjligt. I detta avseende är det av stor betydelse om antalet pelare kan minskas och/eller deras dimension kan reduceras. Traditionellt sett utförs pelare antingen som rena stålpelare eller som armerade betongpelare. Dessa har båda sina för och nackdelar. Genom att förena dessa i många avseende olika världar kan man kombinera betongens och stålets respektive fördelar och erhålla en ”samverkanspelare” som utnyttjar respektive material på ett så optimalt sätt som möjligt. Som benämningen antyder så bygger detta på att betongen och stålet tvingas att samverka i att bära lasten från ovanliggande del av konstruktionen. Genom att använda höghållfast betong ökar potentialen för denna typ av pelare ytterligare eftersom man då utnyttjar den relativt billiga betongen mer effektivt och därmed kan minska mängden av det dyrare stålet – samtidigt som pelarens tvärsnitt kan minskas.
Att använda samverkanspelare – betongfyllda stålrör – i stället för traditionella stålpelare eller armerade betongpelare medför både ekonomiska och konstruktiva fördelar. Betongkärnan i samverkanspelaren är idealisk för att bära stora tryckkrafter samtidigt som spröda brott – vilket ofta associeras med höghållfast betong – kan undvikas eftersom betongen är helt omsluten av stålröret. Då stålröret både utgör gjutform under själva betonggjutningen och slutligen även verkar som armering av den härdade betongkärnan kan stora besparingar göras, både i material och arbetstid.
Avhandlingen ”Composite Action and Confinement Effects in Turbular Steel-Concrete Columns”, försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers i december 2002.
Kontaktinformation
Mer information:
Mathias Johansson, Konstruktionsteknik, Chalmers tekniska högskola,
tel: 031-772 2250, e-post: mathias.johansson@ste.Chalmers.se
Med marin miljöforskning avses här forskning som belyser hur de hav som omger Sverige påverkas av mänsklig verksamhet och hur denna kan utvecklas mot hållbarhet. Forskningen kan också avse havets indirekta betydelse för olika aktuella miljöproblem. Forskningen skall vara av hög vetenskaplig kvalitet och av relevans för Formas ansvarsområden.
– Ekosystemens struktur och funktion, biologisk mångfald, miljökemi och toxikologi, samt klimatfrågor är de för Formas centrala aspekterna inom området, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Medel kan sökas för:
§ 1-åriga forskningsprojekt
§ 1-årig post-doc
§ Utländsk gästforskare
§ Dyr forskningsutrustning
Sista ansökningsdag är 10 mars 2003
Kontaktinformation
Mera information finns på Formas hemsida www.formas.se
Bartosz Mielczarek presenterar sin forskning i en doktorsavhandling. Avhandlingen handlar om turbokoder och deras användning i trådlösa kommunikationsystem. Turbokoder upptäcktes 1993 och blev omedelbart ett av de viktigaste forskningsämnena inom informationsteori. I korthet – turbokoder kan användas för pålitlig kommunikation även om sig-nalen är väldigt svag eller sändningskanalen har mycket brus. Det finns två viktiga applikationer för turbokoder. Den första är rymdsonder, där mottagen signal är väldigt svag på grund av stort avstånd från jorden. Den andra applikationen är trådlösa system (3G, 4G) där batterikapaciteten är begrän-sad och sändareffekten bör reduceras så mycket som möjligt.
Förutom själva kodningen finns det också andra problem när det är mycket brus i sändings-kanalen. Ett sådant problem är så kallad kanalestimering vilket innebär att en mottagare måste följa de förändringar i sig-nalen som orsakas av sändningskanalen, till exempel när mobilanvändaren promenerar eller åker bil. Eftersom mottagen signal från rymdsonder eller mobiltelefoner kan vara bara en hundradel så stark som brus, kan det hända att mottagaren skapar en felaktigt uppfattning om kanalen. Detta kan resultera i att mycket information är inkorrekt när det når användaren (se bifogad bild).
Avhandlingen försöker ge svar på hur man kan använda turbokoder i vanliga mobiltelefonisystem så att antalet felaktiga bitar på mottagarsida blir så litet som möjligt. Den presenterar nya algoritmer som kan användas att följa kanalförändringar på bättre sätt än existerande lösningar. Dessutom innehåller avhandlingen teoretiska modeller för konstruktion av turbokoder i extremt brusiga sändn-ingskanaler. Detta kan användas för att skapa system som är lättare att adaptera till olika sändning-skanaler och hastigheter och har mycket bättre prestanda än existerande mobiltelefonisystem.
Avhandlingen ”Turbo Codes and Channel Estimation in Wireless Systems”, försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers i december 2002.
Kontaktinformation
Mer information:
Bartosz Mielczarek, Signaler och system, Chalmers tekniska högskola, tel: 031-772 1763, eller 70 778 11 44, e-post: bartosz@s2.chalmers.se
– Kattallergen, allergiframkallande ämnen från katt, sprids från hem med katt via kläder och skolmiljö till hem utan katt, säger läkare Catarina Almqvist vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa och Institutionen för miljömedicin, KI. Barn med redan etablerad astma och kattallergi förefaller försämras om de går i klasser med många kattägare jämfört med de som går i klasser med få kattägare.
I avhandlingen ingår bl a studier från BAMSE-projektet (Barn Allergi Miljö i Stockholm – en Epidemiologisk undersökning) som drivits från Miljömedicinska enheten i Stockholms läns landsting sedan 1994. Fyratusen barn har följts sedan födelsen. Föräldrarna har regelbundet fått fylla i enkäter, och vid fyra års ålder har blodprover tagits från mer än tvåtusen barn. Vid fyra års ålder har 260 barn utvecklat astma, och 400 barn har någon form av allergi.
– Bland barn utan allergisk sjukdom i familjen förefaller nära kontakt med katt eller hund under det första levnadsåret inte öka risken för astma, säger Catarina Almqvist. Hur barn i familjer med svår allergi påverkas kan vi däremot inte uttala oss om. Våra data tyder på att sådana familjer inte har pälsdjur hemma, sannolikt eftersom föräldrar eller syskon själva får besvär av djur. Samtidigt är ju även barnen med allergisk sjukdom passivt exponerade för katt, vilket gör det extra svårt att studera samband mellan pälsdjursinnehav och sjukdomsutveckling.
Avhandlingens titel:
Cat and dog allergens: Dispersal, exposure and health effects in childhood
Författare:
Catarina Almqvist, Institutionen för kvinnors och barns hälsa och Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet,
tel. 0733 747205 eller mail: catarina.almqvist@kbh.ki.se
– Vi visar att barn av olika skäl kan ha svårt att minnas, men också att de kan välja att inte berätta om ett otäckt övergrepp. En av studierna i avhandlingen visar att dessa företeelser existerar, säger Rickard Sjöberg, som idag disputerade vid Karolinska Institutet.
Rickard Sjöberg har i denna studie undersökt vittnesmål från ett sexualbrottsmål. Förövaren hade spelat in sina övergrepp på video och tio barn som drabbats förhördes av polisen. Resultaten visar att barnen signifikant tenderar att undervärdera övergreppen som mindre allvarliga än vad de i själva verket var. Hälften av barnen sade sig inte alls ha varit med om något övergrepp.
Yngre barn känsligare
Rickard Sjöberg var även intresserad av vilka faktorer som kan försvåra för ett barn att berätta om ett övergrepp eller brott som begåtts mot det. I en annan studie baserad på 47 domar från sexualbrott där förövaren erkänt brottet, visade Rickard Sjöberg att anmälan om brottet dröjde längre tid ju yngre barnet var när övergreppet skedde och ju mer närstående förövaren var till offret.
I avhandlingen ingår också två studier som baseras på vittnesmaterial från en häxprocess i Rättvik på 1600-talet. En kyrkoherde har intervjuat 588 barn som misstänks ha kidnappats av en sekt och flugits iväg till ett satanistmöte. Resultatet visade att ju yngre barnen var, ju större sannolikhet att de gick med på att de varit med om den osannolika händelsen. Men Rickard Sjöberg tycker inte att man ska undvika att använda yngre barn om vittnen, tvärtom.
– Andra studier har visat att även förskolebarn kan fungera bra som vittnen om utfrågningen görs på rätt sätt. Men det är viktigt att vara medveten om att de är känsligare för påverkan än äldre barn och vuxna, säger Rickard Sjöberg.
Avhandlingens titel:
Children´s testimony
Författare:
Rickard Sjöberg, Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet,
tel. 08-7286972 / 0739-80 23 05 eller mail: rickard.sjoberg@ipm.ki.se
Människans konsumtion av energi orsakar många stora miljöproblem, t ex växthuseffekt, surt regn och smog. Dessutom förutspås en dramatisk ökning av energikonsumtionen de närmaste 20 åren, dels på grund av U-ländernas industrialisering, dels på grund av västvärldens ovilja att minska sin energikonsumtion. Samtidigt uppskattas jordens olje- och gasreserver endast räcka ytterligare 50-100 år. Därför finns ett stort behov av alternativa miljövänliga energikällor. De mest lovande av de långsiktigt hållbara alternativen är vindkraft och solenergi, som redan är i bruk i liten skala. Ett storskaligt bruk kräver emellertid effektivare sätt att lagra energi. Ett lovande koncept för energilagring är energitäta litiumbatterier.
Josefina Adebahrs doktorsavhandling behandlar struktur, dynamik och växelverkan på molekylär nivå i litiumjonledande elektrolyter för batteriapplikationer. Syftet är att ge en mikroskopisk bild av makroskopiska egenskaper, t ex konduktivitet, hos materialen. Tre olika typer av elektrolyter har studerats, fasta polymerelektrolyter, polymera gelelektrolyter samt plastiska kristaller. Ramanspektroskopi har använts för att studera växelverkan mellan polymeren och katjonerna i olika system. Denna teknik har också använts för att undersöka hur tillsats av nanometerstora keramiska partiklar påverkar elektrolyternas struktur och dynamik. Rörligheten hos de olika komponenterna i elektrolyterna samt andelen av konduktiviteten som beror på katjonerna är av yttersta vikt för elektrolytens prestanda i ett batteri. Dessa egenskaper har studerats med NMR.
Plastiska kristaller som elektrolyter i litiumbatterier är en relativt ny idé. I avhandligen presenteras en grundläggande studie av dessa system.
Avhandlingen ”Molecular Interactions and Dynamics in Lithium Conducting Electrolytes”, försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers i december 2002.
Kontaktinformation
Mer information:
Josefina Adebahr, Experimentell fysik, Chalmers tekniska högskola,
tel: 031-772 3635, e-post: josefina@fy.chalmers.se
Det var under sin FN-tjänstgöring i Bosnien-Hercegovina 1995 som Andreas Andersson började fundera över varför stater skickar ut personal till FN-uppdrag. Hur påverkar staternas grad av demokrati deras deltagande i FN-inventioner? Och vilken roll spelar den internationella rätten i sammanhanget? Svaren levereras i doktorsavhandlingen ”Democracy and UN-interventions. A study of state commitment to UN-interventions 1991-1999” vid Karlstads universitet.
Resultaten vilar på en totalundersökning av alla FN-stater och deras individuella reaktion på varje konflikt som ägt rum mellan 1991 och 1999. Under avhandlingsarbetet har Andreas Andersson gjort sammanlagt 107 000 observationer. Han har bland annat tittat närmare på hur många interventioner respektive FN-stat har deltagit i, hur mycket personal de har bidragit med och hur längre deras deltagande i konflikten har varat. Detta för att vi ska få en bättre förståelse för FN-interventionernas roll i ett större och långsiktigt sammanhang.
Resultaten visar på att demokratiska stater uppvisar en större tendens att ingripa i konflikter som omfattar odemokratiska stater än de som omfattar demokratiska stater. Geografisk närhet ökar också sannolikheten för deltagande. Studien bekräftar också att demokratiska stater i större omfattning deltar i FN-operationer än vad mindre demokratiska stater gör. Detta hänger samman med vad som uppfattas som önskvärt i den internationella rätten.
Internationell rätt har under århundraden uttryckt ett generellt förbud mot våldsanvändning mellan stater samt strävat efter den enskilda statens suveränitet och rätt att själv forma sin politiska regim. Men liksom annan lagstiftning förändras även den internationella rätten med tiden. Sedan andra världskriget har många nya värden som anses vara specifikt demokratiska vuxit fram, till exempel de mänskliga rättigheterna, rätten till nationellt självbestämmande och förekomsten av fria och rättvisa val.
– Mindre demokratiska regimer har mindre att vinna på en sådan utveckling, då en demokratisering skulle innebära avskaffandet av just dessa regimer. Gamla och nya värden ställs därmed emot varandra, säger Andreas Andersson.
Andreas Andersson menar att de mer långtgående konsekvenserna av den internationella rättens utveckling kan innefatta att staters suveränitet underordnas människors suveränitet, och att en kollektiv våldsanvändning kan anses vara rättfärdigad om demokratiska värden kan försvaras eller spridas. I framtiden kan vi därför vänta oss fler multilaterala ingripanden med FN-stöd.
– Man kan likna det hela vid sällskapsspelet Othello, där de olikfärgade brickorna representerar demokratiska och odemokratiska stater. De demokratiska staterna söker målmedvetet vända de andra till egen sort.
Andreas Andersson har varit anställd vid Karlstads universitet sedan hösten 2001. Om knappt ett år åker han ut som FN-observatör till Kongo och på sikt lutar det åt en anställning vid FN-högkvarteret i New York eller Geneve. Hans avhandling går att beställa från Avdelningen för statsvetenskap vid Karlstads universitet. Tfn 054-700 13 18 alt 054-700 13 19.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andreas Andersson, tfn 0140-320 46 alt 0733-97 08 27.
Ett digitalt radiokommunikationssystem är vanligen organiserat i en hierarki, där nivåerna(eller skikten) ansvarar för skilda funktioner i systemet. Den lägsta nivån utgörs av det så kallade fysiska skiktet, vars funktion är att transportera en ström av binära siffror (bitar) mellan en datakälla och en datamottagare. I mobiltelefonisystemet GSM sker denna transport över en radiokanal med både tids- och frekvensdelning. Frekvensdelning innebär att frekvensspektrum indelas i ett antal kanaler som var och en transporterar endast en dataström. Frekvensavståndet mellan kanalerna väljs oftast så att störningen mellan kanalerna begränsas. Därmed kan en enkel mottagare användas som bara försöker detektera den egna dataströmmen eller användaren.
Stora kapacitetsvinster kan emellertid erhållas genom att frekvensavståndet mellan radiokanalerna minskas. Eftersom detta leder till ökade störningar mellan kanalerna, måste en ny mottagarstruktur användas som tar hänsyn till användare i grannkanalerna. En sådan fleranvändardetektor är beräkningsmässigt mer komplicerad än den enanvändardetektor som används i t.ex. GSM. Pär Moqvist har i sitt doktorsarbete studerat effekterna av fleranvändardetektering i ett generellt radiosystem med frekvensdelning. Genom att vidareutveckla existerande analysmetoder för detta problem, visar han att det är möjligt att minska frekvensavståndet till hälften eller en tredjedel med ingen eller endast marginell försämring av detekteringsprestanda. Således finns det en stor förbättringspotential i många befintliga frekvensdelningssystem som t.ex. GSM, och eftersom denna förbättring huvudsakligen påverkar det fysiska skiktet är den också förhållandevis enkel att införa jämfört med andra metoder. Vinsten kan användas antingen till högre nätkapacitet (fler användare), högre datahastighet per användare, eller både och.
Avhandlingen ”Multiuser Serially Concatenated Continuous Phase Modulation”, försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers i december2002.
Pär Moqvist är från Vetlanda.
Kontaktinformation
Mer information:
Pär Moqvist, Datorteknik, Chalmers tekniska högskola, tel: 031-772 5224,
e-post: pmoqvist@ce.Chalmers.se
Resultat som visar trender i mängden vattenånga i atmosfären, uppmätta med GPS-mottagare i Sverige sedan 1993 presenteras i en doktorsavhandling på Chalmers av Lubomir Gradinarsky.
Den tid det tar för radiosignaler att färdas från GPS-satelliter till mottagare på marken påverkas av atmosfären. Mätningar av radiosignalens ankomsttid kan med hjälp av matematiska modeller och kännedom om lufttrycket användas för att bestämma mängden vattenånga i atmosfären ovanför GPS-mottagaren. Denna information är viktig både för väderprognoser och klimatforskning. Dessutom medför kännedom om mängden vattenånga att själva GPS-tekniken närmar sig noggrannheter på millimeternivå när den används för positionsbestämning.
Data har samlats in från 20 GPS-stationer i Sverige under de senaste nio åren och indikerar en långsam ökning av mängden vattenånga i atmosfären. Trenderna är dock inte lika i alla delar av landet, och det skiljer sig också mellan sommar och vinter.
Metoden ger en bättre information i både tid och rum jämfört med vad som idag är tillgängligt från vädertjänsternas observationer. Forskning pågår också för att utveckla metoden ytterligare då det gäller att ta fram information om vattenångans tredimensionella fördelning i atmosfären.
Avhandlingen ”Sensing Atmospheric Water Vapor Using Radio Waves”, försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers i december 2002.
Kontaktinformation
Mer information:
Lubomir Gradinarsky, Radio- och rymdvetenskap, Chalmers tekniska högskola, tel: 031-772 5575, e-post: lbg@oso.chalmers.se
Dessa fem journalister får vardera 10 000 kronor av Vetenskapsrådet för att bevaka AAAS (American Association for the Advancement of Science´s) årliga konferens i Denver 2003.
AAAS årliga möte är världens största vetenskapskonferens, som samlar över 5000 deltagare; forskare, journalister, beslutfattare och lärare i ett tvärvetenskapligt idéutbyte och presentation av spjutspetsforskning. En europeisk motsvarighet planeras äga rum för första gången år 2004 i Stockholm (EuroScience Open Forum 2004).
På grund av det stora intresset från media har Vetenskapsrådet utökat antalet stipendier till fem (mot tidigare tre) för att göra det möjligt för fler svenska journalister att delta i denna uppmärksammade konferens.
Genom stipendierna vill Vetenskapsrådet också bidraga till att förstärka och befästa intresset för forskningsbevakning i svenska medier.
Utlysning och urval har skett i samarbete mellan mediatjänsten ExpertSvar och SFVJ, Svenska föreningen för vetenskapsjournalistik.
Kontaktinformation
För närmare upplysningar: kontakta Tina Zethraeus
08-546 44 123.
Beräkningsmetoderna har använts i ett projekt finansierat av Banverket. På platser med dåliga markförhållanden (lera, gyttja) har man iakttagit skadligt stora deformationer av spåret när höghastighetståg har passerat. Dessa deformationer har sin förklaring i att chockvågor liknade de som uppträder runt flygplan som passerar ljudvallen uppträder då tågets hastighet sammanfaller med eller överstiger vågutbredningshastigheten för den sammansatta spårstrukturen (kritisk hastighet). Modeller baserade på Finita Element Metoden, FEM, har tagits fram och speciella randelement har utvecklats för att undvika reflektioner och begränsa modellernas utsträckning. Resultaten tydliggör principiella skillnader mellan responsen för tåghastigheter som ligger under respektive över den kritiska hastigheten hos spårstrukturen. Med hjälp av modellerna är det också möjligt att studera effekten av och utvärdera olika förstärkningsåtgärder.
En tydlig trend inom industrin är önskan att minska antalet prototyper vid utveckling av nya produkter och istället förlita sig mer på datormodeller och beräkningar. Inom byggbranschen där varje produkt är unik har detta arbetssätt under lång tid tillämpats. Att bedöma resultatens kvalitet och riktighet för modeller av komplicerade fysikaliska problem ställer stora krav på den som utför beräkningen. Därför är det mycket viktigt att utveckla beräkningsmetoder som automatiskt kontrollerar lösningarnas kvalitet. För vågutbredningsproblem presenteras i avhandlingen så kallade adaptiva metoder för felkontroll och lösningsstrategier för de ekvationer som den numeriska metoden ger upphov till.
Finita Element Metoden, FEM, är idag den helt dominerande numeriska metoden för att utföra simuleringar med industritillämpning. Genom att göra uppskattningar av storleken på de beräkningsfel som kan uppstå och lokalisera de områden där felet som den numeriska metoden ger upphov till är stort, kan beräkningsnätet anpassas så att det följer vågornas utbredning. För FEM är lösning av stora linjära ekvationssystem centralt och snabba lösningsmetoder är därför helt avgörande för effektiviteten. Genom att använda flera kopplade beräkningsnät i lösningsprocessen har en effektiv metod för att utföra beräkningar tillämpade på vågutbrednings problem utvecklats.
Avhandlingen ”Computational Solid Wave propagation. Numerical Techniques and Industrial Applications”, försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 18 december kl 10.00 i sal VG, Sven Hultins gata 6, Chalmers, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Torbjörn Ekevid, Byggnadsmekanik, Chalmers tekniska högskola, tel: 031-772 8566, e-post: torekr@sm.Chalmers.se
Stabiliteten uttrycks i form av så kallade reaktivitetskoefficienter. Dessa anger hur reaktorn reagerar på ändringar av olika driftparametrar. En sådan koefficient i tryckvattenreaktorer är den så kallade moderatortemperaturkoefficienten, MTK. Den anger hur mycket reaktorn försöker minska reaktoreffekten vid en höjning av temperaturen hos moderatorn, vanligen vatten. Denna koefficient bör vara negativ, annars blir en temperaturhöjning i härden självförstärkande genom att den leder till förhöjd reaktoreffekt, som i sin tur leder till ytterligare temperaturhöjningar. I ett sådant fall kan reaktorn skena. Emellertid är en alldeles för stor negativ MTK inte heller tillåten, eftersom en plötsligt nedkylning i moderatorvattnet skulle leda till en stor, om än tillfällig, effekthöjning.
Av den anledningen bör MTK kontrolleras genom beräkningar, men även genom mätningar under varje reaktorcykel. Den traditionella mätningen är dock ganska krävande och långsam; under mätningen, som tar ungefär ett dygn, bör reaktorn gå med minskad effekt. Därför görs vanligen enbart två mätningar per bränslecykel.
Brusdiagnostiska metoder, det vill säga metoder baserade på mätning av små naturliga fluktuationer av temperatur och reaktoreffekt har därför förslagits för att bestämma MTK utan störning av driften. Brusdiagnostik är en allmänt använd metod för bestämning av olika reaktorparametrar och har länge använts i både svenska och utländska kärnreaktorer. När det gäller MTK har dock metoden gett ett alldeles oacceptabelt lågt värde, 2 till 5 gånger lägre än det sanna värdet av MTK.
Christophe Demazière har i sitt doktorsarbete utvecklat en brusbaserad metod för beröringsfri och noggrann bestämning av MTK. I första delen av avhandlingen, ges en förklaring, baserad på reaktorfysikaliska principer, till varför den tidigare använda brusmetoden gett felaktigt värde på MTK. Utgående ifrån detta, föreslår han en ny, avancerad metod, fortfarande baserad på brusmätningar men med nya instrument och avancerad signalbehandling. Den nya metoden har testats i härdsimuleringar, samt vid mätningar utförda vid Ringhals. Mätningarna har bekräftat att den nya metoden ger ett korrekt värde för MTK.
Avhandlingen ”Development of a Noise-Based Method for the Determination of the Moderator Temperature Coefficient of Reactivity (MTC) in Pressurized Water Reactors (PWRs)” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 20 december kl 10.00 i sal Vasa A, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Christophe Demazière, Reaktorfysik, Chalmers tekniska högskola, tel: 031-772 3082 eller 070-5730324, e-post: demaz@nephy.Chalmers.se
En fungerade omställningsorganisation kan uppnås genom att kontinuerligt fokusera på att utveckla arbetsmetoder, kompetensnivån hos medarbetarna och tillverkningssystemets stödfunktioner. För att åstadkomma detta föreslår Kaiser en ny metod för analys och effektivisering av omställningsprocesser i tillverkningssystem. Metoden som beskrivs i avhandlingen bygger på ett antal procedurer för strukturerad analys av arbetsmetoder, arbetsorganisation samt effekter på tillverkningssystemets lönsamhet. Omställningseffektivisering och strävan efter korta omställningstider i hela tillverkningskedjan framhävs som ett långsiktigt förbättringsarbete som kan bli den avgörande faktorn för framgångsrik produktion.
Avhandlingen ”Evaluation of resetting performance in cellular manufacturing systems – A structured approach to sustainable improvement of resetting performance ”, försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 20 december kl 13.00 i sal HA2, Hörsalsvägen 4, Chalmers, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Jürgen Kaiser, produkt- och produktionsutveckling, Chalmers tekniska högskola, tel SKF: 031-337 1009, e-post: Juergen.Kaiser@skf.com
Under puberteten har det kvinnliga könshormonet östrogen avgörande effekter för längdtillväxten. Östrogen påskyndar mognaden av skelettets tillväxtzoner och påskyndar även avslutningen av tillväxten.
För att kunna förstå östrogeners olika effekter på tillväxt har Ola Nilsson studerat förekomsten av östrogeners mottagarmolekyler, de så kallade östrogenreceptorerna, i tillväxtzonerna. Resultaten visar att östrogenreceptorerna förekom i tillväxtzonerna under hela puberteten. Detta innebär att nya typer av syntetiska östrogener skulle kunna användas för att specifikt styra tillväxten. Dessa östrogener har östrogenliknande effekter i vissa vävnader men motverkar östrogenets effekter i andra vävnader, vilket betyder att negativa effekter som t ex en ökad risk för bröstcancer, kunde undvikas.
Vidare undersökningar för att studera effekterna av en av dessa nya östrogener, raloxifene, på tillväxt har också gjorts. Detta läkemedel används framför allt för att behandla benskörhet och bröstcancer. Resultaten visar att raloxifene, på samma sätt som östrogen, minskar tillväxten genom att påskynda tillväxtzonernas mognad.
Detta innebär att denna nya typ av östrogen skulle kunna användas för att minska tillväxten hos flickor med hotande extrem långvuxenhet samtidigt som man undviker de risker som är förknippade med tidig östrogenbehandling. Fortsatta studier är dock nödvändiga innan denna behandling kan komma till användning inom sjukvården som en säker behandling för att minska tillväxten hos extremt långvuxna ungdomar.
Avhandlingens titel:
The role of estrogen in growth plate chondrogenesis
Författare:
Ola Nilsson, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet,
tel. 08-517 723 82, mobil 073 650 3616 eller mail: ola.nilson@kbh.ki.se.
Disputation:
Fredag 20 december 2002, kl. 9.00,
Skandiasalen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Sjukhuset, Solna.
