Lena Klasén har ett förflutet hos Försvarets Materialverk och Statens Kriminaltekniska Laboratorium, och arbetar nu vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI i Linköping. Snart lägger hon också fram en avhandling vid institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet.
Grunden till avhandlingsarbetet är en metod som Lena Klasén var med att utveckla, och som gick ut på att mäta längden på en bankrånare utifrån bilder tagna av en övervakningskamera. Metoden vidareutvecklades sedan till att karaktärisera både form och rörelse hos den avbildade individen. De data som framkommer kan jämföras med data från en eventuellt misstänkt person. En del av avhandlingen handlar om nya sensorer som kan förbättra övervakningstekniken, medan en annan del handlar om hur man kan hitta och följa föremål i bildsekvenser.
Lena Klasén har flera gånger anlitats som expert i internationella sammanhang. Hon har för Interpols räkning gjort genomgångar av de bildanalysmetoder som används av världens olika kriminaltekniska institut. För tre år sedan blev hon också ombedd av en amerikansk myndighet att analysera videofilmerna från Waco i Texas, där federala styrkor år 1993 belägrade den s k David-sekten som förskansat sig i ett byggnadskomplex. Hennes uppgift var att studera om de ”blixtar” som syntes på en av filmerna orsakades av att FBI beskjutit de belägrade, eller om det handlade om solreflexer. Delar av dessa undersökningar ingår i avhandlingen.
För närvarande arbetar Lena Klasén med bildanalyssystem som ska identifiera stridsvagnar i det nätverksbaserade svenska försvaret. Nästa år kommer hon också att studera system som ska kunna identifiera människor som befinner sig på ställen där ingen förväntas uppehålla sig, eller som rör sig på ett misstänkt sätt.
– Sådana system kan användas t ex för att upptäcka och identifiera terrorister. Det kan också handla om att identifiera fientliga styrkor i en stadsmiljö, säger hon.
Avhandlingen heter Image sequence analysis of complex objects – law enforcement and defence applications. Disputationen äger rum den 4 december med professor Pierre Margot från Lausanne som opponent. Lena Klasén träffas på tel 013-37 80 00, lena@foi.se. Via hennes officiella hemsida www.icg.isy.liu.se/staff kan man komma till hennes privata hemsida där delar av avhandlingen finns utlagd.
När man förädlar rosor har man mest inriktat sig på att förbättra yttre kvaliteter som blommans utseende och doft. Motsvarande förbättringar har inte gjorts med avseende på inre egenskaper, som vinterhärdighet och motståndskraft mot exempelvis svartfläcksjuka.
Ulrika Carlson-Nilsson har i sitt doktorsarbete vid institutionen för växtvetenskap, tagit fram mer information om dessa inre egenskaper bland annat genom att studera variationen mellan olika sorter och arter av rosor. Dessutom har variationen hos svampen som orsakar svartfläcksjuka (Marssonina rosae) undersökts.
Tio genotyper med bra motståndskraft mot svartfläcksjuka kombinerat med god vinterhärdighet har identifieras genom identiska fältförsök med rotäkta plantor vid två klimatmässigt olika lokaler – Balsgård i Skåne och Morden i Kanada. Motståndskraften mot svartfläcksjuka bedömdes dessutom genom att plantor i växthus infekterades med svampen. De utvalda genotyperna var Rosa carolina, R. helenae, R. multiflora, R. pisocarpa, R. rugosa, R. woodsii var. fendleri, ’Président de Sèze’, ’Officinalis’ och två R. multiflora-hybrider.
Totalt sett hade plantorna i Morden sämre motståndskraft mot svartfläcksjuka jämfört med plantorna på Balsgård. Ett antal R. multiflora-hybrider, speciellt framtagna som resistenskälla för svartfläcksjuka, var så gott som helt oinfekterade två av tre säsonger på Balsgård medan de var infekterade samtliga år i Morden. Troligtvis beror detta på förekomst av olika raser av svampen vid de två lokalerna. DNA från svampen Marssonina rosae insamlades från flera olika lokaler, bland annat Balsgård och Morden. Vid en jämförelse kunde en omfattande genetisk variation observeras.
Trots kallare vintrar i Morden jämfört med på Balsgård var andelen överlevande plantor markant lägre vid den svenska lokalen efter den första vintern. Bland de i försöket ingående sorterna, såg man större skillnader i överlevnad mellan lokalerna för sorter som räknas till rosgrupperna Floribunda och Polyantha, t ex ‘Chinatown’, ‘Orange Triumph’ och ‘The Fairy’, jämfört med sorter som tillhör gammaldags rosgrupper som Gallica- och Alba-rosor samt rena arter.
Dock drabbades plantorna vid den svenska lokalen i lägre grad av vinterskador, under varje i försöket ingående vinter, jämfört med Morden. Till största del beror dessa skillnader i överlevnad och mängd vinterskador troligen på klimatskillnader mellan lokalerna. Exempelvis skyddar det tjockare snötäcket i Morden plantorna och bidrar till en högre överlevnad. Dock kan den del av plantan som sticker upp ovanför snön drabbas av vinterskador i hög grad. Fluktuerande temperaturer under höst och vår på Balsgård bidrar till försenad invintring och för tidig avhärdning vilket medför sämre överlevnad.
De plantor, som var kraftigt angripna av svartfläcksjuka, visade sig i högre grad drabbas av vinterskador under den följande vintern än mindre infekterade plantor.
Genom förädlingsarbete har Ulrika Carlson-Nilsson även producerat fyra nya, rotäkta, härdiga och motståndskraftiga rossorter och lanserat dem på den svenska marknaden. Två av sorterna är döpta efter Ulrika Carlson-Nilssons farmor respektive mormor; ‘Anna’ och ‘Irma’, medan de övriga två väntar på sina namnskydd och än så länge får gå under nummerbeteckningarna BRo8733P och BRo8752P.
FK Ulrika Carlson Nilsson, institutionen för växtvetenskap, SLU, försvarar fredagen den 29 november klockan 10.00 sin avhandling för filosofie doktorsexamen.
Plats: Biblioteket, Balsgård
Titel: Variation in Rosa with Emphasis on the Improvement of Winter Hardiness and Resistance to Marssonina rosea (blackspot).
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulrika Carlson Nilsson, 044-755 19, 0451-365 75. E-post: Ulrika.Carlson@vv.slu.se
Pressbilder: http://www.slu.se/aktuellt/pressbilder/ulrika_carlson_nilsson/index.html
Forskargruppen är knuten till avdelningen för obstetrik och gynekologi. Två av dess forskare disputerar inom kort: Yvonne Wyon som studerat akupunktur mot kvinnliga klimakteriebesvär, och Anna-Clara Spetz som studerat liknande besvär hos män.
Båda avhandlingarna innehåller också studier av en kärlvidgande peptid kallad CGRP. Denna tycks vara inblandad i uppkomsten av svettningar och värmevallningar hos kvinnor, och kanske också hos män. Yvonne Wyon och hennes handledare professor Mats Hammar var bland de första i världen som gjorde detta fynd, som kan komma att leda till ett nytt sätt att behandla klimakteriebesvär.
I Anna-Clara Spetz’ avhandling ingår bl a en enkät som skickats till drygt 1800 män över 55 år. Enkäten visar att en tredjedel av männen hade svettningar och värmevallningar, och att hälften av dessa män tyckte de var besvärande. Hon fann också ett samband mellan svettningar-värmevallningar och symtom som anses hänga samman med låga testosteronhalter i blodet, t ex lägre muskelstyrka, lägre uthållighet, sänkt livskvalitet och nedstämdhet.
Anna-Clara Spetz har också jämfört två olika kastrationsmetoder för män med prostatacancer: östrogenbehandling respektive kirurgisk eller annan typ av medicinsk potent kastrationsbehandling. Östrogenbehandlingen ledde till betydligt mindre problem med svettningar och värmevallningar. Metoden fungerar lika bra när det gäller överlevnad och effekt på prostatacancern, medan eventuella biverkningar fortfarande undersöks.
Den andra linköpingsdoktoranden, Yvonne Wyon, har studerat akupunktur för behandling av kvinnliga klimakterieproblem. Ungefär en femtedel av de studerade kvinnorna svarade inte alls på akupunkturen, men de övriga minskade sina besvär med ca 75 procent. Det är en lägre siffra än för östrogenbehandling, som minskade besvären med ca 90 procent, men hög nog för att vara ett bra alternativ för de kvinnor som inte vill eller inte bör använda östrogen (t ex kvinnor som haft bröstcancer eller har ärftlig risk för bröstcancer).
Yvonne Wyons avhandling heter Vasomotor symptoms in postmenopausal women – the role of acupuncture and calcitonin gene-related peptide. Yvonne Wyon disputerar den 29 november med professor Britt-Marie Landgren som opponent. Yvonne Wyon har tel 013-22 20 00, yvonne.wyon@lio.se.
Anna-Clara Spetz avhandling heter Vasomotor symptoms in men and the role of calcitonin gene-related peptide. Anna-Clara Spetz disputerar den 6 december med professor Jan-Erik Damber som opponent. Anna-Clara Spetz har tel 013-22 31 24, anna-clara.spetz@lio.se.
Patienter som transplanteras, t ex de som får ett nytt hjärta, är med dagens teknik beroende av att ta immunhämmande läkemedel livet ut för att inte kroppen ska stöta bort det nya organet. Medicineringen har flera allvarliga biverkningar, bl.a. infektionskänslighet och ökad risk för tumörsjukdomar. Patienterna har också lättare att utveckla högt blodtryck och höga blodfetter som i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
När det gäller den omdiskuterade möjligheten att transplantera vävnad från andra arter, t.ex. från gris till människa, är avstötningsreaktionen så aggressiv att dagens immunhämmande läkemedel är otillräckliga.
T-cellerna i kroppen har huvudrollen i avstötningen. Det har utvecklats en strategi att inaktivera dem genom att blockera signaler från celler i immunförsvaret. Blockeringen har riktats mot två molekyler vilka är viktiga för att aktiva T-cellerna. Tekniken har varit effektiv på en mus-stam men inte på en annan. Matthias Corbascio har prövat en kombination där även en tredje molekyl har blockerats med en antikropp. Denna trippelblockad visade sig vara effektiv. Både hjärttransplantat och transplanterade nervceller från gris överlevde hos möss. Forskargruppen gick sedan vidare och klarlade mekanismen för detta. De visade att det uppkom en annan typ av T-celler som förmår kroppen att acceptera transplantatet och därigenom förhindras avstötningen.
Resultaten visar också att det är möjligt att hämma och omprogrammera sådana reaktioner i kroppens immunsystem som ger upphov till andra sjukdomar.
Matthias Corbascio lägger fram sin avhandling den 25 november. Som opponent har institutionen lyckats engagera en världsauktoritet på området: Katherine Woods, professor i immunologi vid Oxfords universitet och tillträdande president i International Society for transplantation
Mer om avhandlingen på nätet
http://www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl?db=global&fname=med_735.html
Matthias Corbascio har mobiltel 0730 66 19 04.
e-post: Matthias.Corbascio.226@student.lu.se
Hans handledare prof Henrik Ekberg har tel 040/33 37 41
Disputationen äger rum 25/11 kl 9.15, Kirurgens föreläsningssal UMAS, Malmö
Närmare hälften av pengarna, drygt två miljoner kronor, har tilldelats Ellen Moons för ett forskningsprojekt där nya kombinationer av material för elektroniska komponenter studeras. Ett särskilt lovande material är halvledande polymerer. Genom att lägga en elektrisk spänning över ett sådant polymerskikt kan man få skiktet att lysa. Detta kan användas bland annat i de nya tunna färgskärmarna i mobiltelefoner. Sådana polymerer kan också absorbera ljus och är därför användbara i tillverkningen av en ny typ av solceller.
Ellen Moons studerar blandningar av olika polymerer samt kombinationer av polymerer och så kallade nanopartiklar, som har visat sig vara användbara i ljusdioder inom det infraröda området. Detta område utgör basen för dagens telekommunikation.
Ellen Moons kom till Karlstads universitet för två år sedan, efter att ha tackat ja till en forskarassistenttjänst vid Institutionen för ingenjörsvetenskap, fysik och matematik. Hon kommer ursprungligen från Belgien och har tidigare varit verksam vid flera universitet i bland annat Israel, Schweiz och England. Projektet är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet. Internationellt samarbetar hon även med forskare i England, Polen och Portugal.
Lars Johansson, professor i materialfysik, har erhållit drygt 1,8 miljoner kronor för projektet ”Karakterisering, växt och syntes av ytstrukturer”. Lars Johansson studerar ytornas struktur, hur de förändras tillsammans med andra material, hur kemiska reaktioner påverkar dem och hur de växer, atomlager för atomlager. I det aktuella projektet studeras även nanometerstora strukturer med inriktning mot nya tekniska tillämpningar, till exempel material för nya typer av ljusdioder och snabba transistorer.
Forskningsbidraget är en fortsättning av ett tidigare projekt som finansierats av Vetenskapsrådet. Denna gång har bidragit höjts med närmare 340 000 kronor per år under en treårsperiod.
– Experimentell materialfysikalisk forskning är mycket kostnadskrävande. Större delen av bidraget går åt till löpande kostnader som prover, kemikalier, underhåll, resor och mindre experimentutrustning. Troligen kommer vi även att använda en del av pengarna till att bjuda in gästforskare, berättar Lars Johansson.
Stephen Hwang, professor i fysik, har tilldelats totalt 630 000 kronor för ett forskningsprojekt inom området teoretisk elementarpartikelfysik. Liksom i de andra två projekten avser pengarna forskning under den närmaste treårsperioden. Projektet syftar till att teoretiskt undersöka modeller för de allra minsta byggstenarna i materia. Dessa modeller bygger på antagandet att de minsta byggstenarna utgörs av små stränglika objekt, så kallade supersträngar. Dessa strängar är så små att atomer är gigantiskt stora i jämförelse.
– I de allra första ögonblicken efter Big Bang tror man att vårt universum var fyllt av strängar. Egenskaperna som de har är därför viktiga för att vi ska kunna förstå hur universum utvecklades efter Big Bang och varför vårt universum ser ut som det gör. Man kan bland annat studera svarta håls egenskaper utifrån antagandet att strängmaterien utgör massan i det svarta hålet, säger Stephen Hwang.
Även detta forskningsprojekt är en fortsättning av ett projekt som Vetenskapsrådet under många år har finansierat.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ellen Moons, tfn 054-700 19 03, e-post Ellen.Moons@kau.se
Lars Johansson, tfn 054-700 16 77, e-post Lars.Johansson@kau.se
Stephen Hwang, tfn 054-700 11 24, e-post Stephen.Hwang@kau.se
Forskningen, som baseras på kartläggning av arvsanlagen hos nutida hundraser och vargstammar, visar på slående genetiska likheter mellan vitt skilda hundraser. Dessutom finns en stor överensstämmelse med arvsmassan hos vissa vargstammar. Sammantaget pekar detta mot att tamhunden har sitt ursprung i Östasien. Tidigare har man antagit att vargen tämjts till hund i Mellanöstern eftersom ursprunget för många andra tamdjur finns där.
– Våra resultat visar att det var i Östasien, säger Peter Savolainen. Ett antagande vi gör är att det skedde för ungefär 15 000 år sedan, det stämmer också bra med uppskattningar man gjort av åldern på arkeologiska fynd.
Peter Savolainen och hans kollegor räknar med att minst fem varghonor finns med i ursprunget för flertalet nu existerande hundraser. Det antagandet baseras på likheterna i arvsmassa mellan olika hundraser över stora delar av världen. En möjlighet är att några honor korsats in i tamhundraser efter det att hundarna spritt sig från sitt ursprung i Östasien.
Underlaget för forskningen är DNA från 654 tamhundar från Europa, Afrika, Asien och Nordamerika och 38 vargar från Europa och Asien. Arbetet innebär att man jämför en DNA-bit från en hund med motsvarande DNA-bit från andra hundar samt vargar och tittar på likheter och olikheter. Antalet skillnader säger inte bara något om släktskapet utan ger också information om hur lång tid det gått sedan en viss ras skildes från huvudstammen.
Det är dock bara på mödernet man har kartlagt sambanden mellan varg och tamhund. Skälet till det är att man använder sig av mitokondrie-DNA, arvsmassa i en liten cellstruktur utanför cellkärnan. Sådant DNA är mer lämpat än kärn-DNA för studier av det här slaget, men ärvs bara på mödernet.
Bakgrunden till det något udda forskningsområdet på en teknisk högskola är att Peter Savolainen och kollegan Joakim Lundeberg hittade intressanta likheter mellan vitt skilda hundraser i ett arbete de gjorde åt statens kriminaltekniska laboratorium för ett antal år sedan. Det ledde till kontakt med en grupp amerikanska vargforskare och vidareutvecklingen av det arbetet har lett fram till dagens rön.
Kontaktinformation
Peter Savolainen, institutionen för biokemi, KTH
08-55378335, e-post: savo@biochem.kth.se
I den långtidsarbetslösa gruppen finns det däremot tecken på att många kan uppleva den lediga tiden som ett problem. En jämförelsevis stor andel av de långtidsarbetslösa har t.ex. ofta svårt att sysselsätta sig med saker de tycker är meningsfulla, vilket bl.a. kan bero på att de har ett relativt lågt fritidsdeltagande och ägnar förhållandevis lite tid till att söka arbete.
Undersökningen visar vidare att ett engagemang i olika aktiviteter kan hjälpa individen att hantera sin situation. Ju fler metoder de arbetslösa använde för att söka arbete, desto större var sannolikheten att de skulle få en ny anställning. Ett engagemang i flera fritidsaktiviteter, men även delvis att aktivt söka arbete, förefaller därtill kunna hjälpa de arbetslösa att upprätthålla en strukturerad och meningsfull tillvaro. Hushållsarbete tycks däremot mer vara ett sätt att få tiden att gå i brist på annan sysselsättning.
Doktorsavhandlingens titel: Att göra eller inte göra… Arbetslösas fritidsdeltagande, sökaktivitet, anställningsmöjligheter och tidsstruktur
Disputationen äger rum fredag 6 december kl. 13.00 i hörsal 5, hus B, Södra Huset, Frescati. Opponent är professor Knut Halvorsen, Senter for sosial forskning og dokumentasjon ved Högskolen i Oslo, Norge.
Charlotte Samuelsson kan nås på telefon 08-527 334 48, e-post charlotte.samuelsson@skolverket.se
Ex-jobbet vid Luleå tekniska universitet handlar om den teknik som gör det möjligt att positionera mobiltelefoner med hjälp av information i GSM-nätet.
De drivande krafterna inom mobilposi-tionering är den amerikanska statens påbud att alla mobiltelefoner ska kunna positioneras vid alarm-samtal (E911) och att operatörerna ser tjänster som använder positionering som en ny inkomstkälla.
Men hur kan tjänsterna som bygger på positionering se ut?
En tjänst som Lennart har utvecklat är Finder. Tjänsten används på en handdator (PDA) som är kopplad till en mobiltelefon. Med Finder kan man se var ens kompisar är på en karta. En intressant funktion är att man även kan få väderrapporter som är baserad på ens position.
Handdatorer har i dag bra skärmar och därför blir kartbilderna detaljerade och tydliga. Det går även att beräkna snabbaste vägen mellan dig och vännen. Syftet är att visa att man kan spara kartdata på handdatorn för att kunna göra intelligentare och snyggare mobila tjänster än till exempel dagens WAP-lösningar.
Det är mycket svårt att säga vilka tjänster som blir populära i framtiden. Lösningar som riktar sig till ungdomar, underhållningsbranschen och navigering och spårning av fordon ser dock mycket intressanta ut. Det är troligt att positionering blir en liten del i många framtida mobila tjänster.
Examensarbetet har utförts på Cellpoint och titeln är ”A study of Location-Based Services including design and implementation of an enhanced Friend Finder Client with mapping capabilities”.
Fredagen den 22 november blir det prisutdelning och gala i Karlskrona, där Lennart Östman presenterar sitt arbete och mottar stipendiet. Konferencier för kvällen är Martin Timell och cirka 300 gäster väntas närvara.
Examensarbetet finns publicerat digitalt på Luleå tekniska universitets bibliotek: http://epubl.luth.se/1402-1617/2001/254/index.html
TelecomCity Prize (http://www.telecomcity.org) har arrangerats årligen sedan 1999 som en nationell tävling inom IT/telekom, och är riktad till landets studenter.
Kontaktinformation
Upplysningar: Lennart Östman, tel 08-633 27 35, lennart.ostman@cellpoint.com eller informatör Jan Nyberg, tel 0920-49 16 21, 070-672 01 11
Arbetet som presenteras i Rikard Gustavsons doktorsavhandling har genomförts inom CHARMEC, kompetenscentret för järnvägsmekanik vid Chalmers. Abetong Teknik AB har varit industrirepresentant i projektet. I avhandlingen presenteras resultat från analyser där en global spårmodell har kopplats till en lokal slipermodell. Analyserna möjliggör studier av en slipers respons då ett tåg passerar. Resultaten visar att oregelbundheter hos hjul eller räl kan skapa överlaster som kan ge upphov till sprickor i sliprarna. De eventuella sprickorna har emellertid endast en mindre inverkan på hela spårstrukturen.
Risken för sprickor i betongsliprar minimeras genom att man använder förspända linor som armering. Tekniken med att använda förspänning innebär att man bygger in tryckspänningar längs slipern, vilket ökar kapaciteten för att ta hand om eventuella dragpåkänningar. Förspänningstekniken kräver stor kunskap om spännlinors vidhäftningsförmåga. I avhandlingen presenteras resultat, både från experimentella test och finita element analyser, som klargör vilka mekanismer som styr vidhäftningen samt de parameterar som har stor inverkan på de olika mekanismerna.
Kunskaperna från analyserna av hela spåret och vidhäftningen av spännlinor ökar förståelsen för hur förspända betongsliprar kan användas i spårstrukturen för att säkerställa komforten och säkerheten i dagens och morgondagens järnvägstrafik.
Avhandlingen ”Structural Behaviour of Concrete Railway Sleepers” försvarades vid en offentlig disputation under hösten på Chalmers, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Rikard Gustavson, Konstruktionsteknik, Chalmers tekniska högskola, tel: 031-772 2247,
e-post: rikard.gustavson@ste.chalmers.se
European Laboratory Medicine är organisationen för samordning av vetenskapliga, professionella och kliniska aktiviteter inom de europeiska föreningarna för immunologi, genetik, kemi, mikrobiologi, mykologi, parasitologi, patologi, virologi och biomedicinska vetenskaper.
Kontaktinformation
Gudrun Rafi, Karolinska Institutet
Tel: 08 585 878 35, e-mail:gudrun.rafi@impi.ki.se
Omvandling mellan isomererna kan genomföras fram och tillbaka ett obegränsat antal gånger.
Azobensenerna kan användas för att skapa speciella funktioner hos plastmaterial. Tillsätts azobensener i en plastfilm får man en film vars egenskaper kan förändras beroende på om och hur den belyses. Genom att variera ljusets egenskaper såsom våglängd, polarisering och ljusstrålens storlek kan materialets egenskaper påverkas på olika sätt. Om man t ex använder en tunn ljusstråle såsom en laser, kan man med denna ”rita in” mönster i materialet. Placerar man azobensenerna på ytan av en plastfilm kan ytegenskaperna sedan modifieras med hjälp av ljus, o.s.v.
Plastmaterial med azobensener har många spännande framtida användningsområden, ett exempel är som material i så kallade optiska dataminnen. Eftersom materialet är förhållandevis nytt, finns det ett behov av att studera hur det fungerar. Det finns både olika typer av azobensener och olika polymerer (som är de stora molekyler som utgör huvudbeståndsdelen i plastmaterial) att välja bland. Egenskaperna hos azobensenmaterialet beror på vilken kombination av azobensener och polymer som används. I ett doktorsarbete har Viktora Skeppstedt utvecklat och studerat några olika polymerer innehållande azobensengrupper. Hennes avhandling fokuserar på hur omvandlingen mellan de två isomererna påverkas av egenskaperna hos den polymer som används. Studien är ett led i arbetet att skapa ökad kunskap om polymerer med azobensen-grupper.
Avhandlingen ”Thermal Isomerization of Azobenzene Side Chain Copolymers”, försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers under hösten.
Kontaktinformation
Mer information:
Viktoria Skeppstedt, Material- och ytkemi, Chalmers tekniska högskola,
tel: 031-772 3411, e-post: vb@pol.Chalmers.se
En PUUR-molekyl består av sk hårda och mjuka segment. De mjuka segmenten består ofta av polyetrar eller polyestrar, medan de hårda segmenten består av stela uretan- och ureastrukturer. Egenskaperna hos PUUR-systemen beror på deras kemiska struktur och kemisk växelverkan mellan olika delar av molekylen. I PUUR-lösningar och fasta material bildas nätverk av fysikaliska tvärbindningar genom vätebindningar. Avståndet mellan vätebindningarna och mängden vätebindningar, tvärbindningsdensiteten, men också vätebindningarnas styrka påverkar processbarheten såväl som den färdiga produktens egenskaper. Om detta beteende inte kan hanteras är det svårt att praktisk använda dessa polymerer.
I detta arbete undersökte Katrin Gisselfält hur små strukturförändringar påverkar vätebindningsförmågan. Olika metoder användes för att förhindra bildning av vätebindningar och för att bryta redan bildade vätebindningar. Faktorer hos molekylerna som mobilitet och steriska hinder i det hårda segmentet påverkar vätebindningsförmågan och kan sålunda vara instrument för att styra tvärbindningsdensiteten. Ett annat sätt att påverka vätebindningarna mellan polymerkedjorna är att använda olika salter.
Eftersom PUUR anses vara bra biomaterial utfördes initiala in vivo och in vitro studier på en av polymererna för att undersöka dess biokompatibilitet. Implantationstudier av PUUR-fibrer visar god kompatibilitet med vävnaden. Dessutom visar in vitro studier lika bra cell-materialrespons som polystyren, ett känt cellodlingsmaterial, och titan, ett länge använt vävnadsvänligt material.
Resultaten visar på vikten av att förstå strukturberoende växelverkningar för att kunna utveckla och tillverka nya PUUR-material med skräddarsydda kemiska och fysikaliska egenskaper. Denna kunskap kan även vara viktig för att kunna tolka skillnader i biologisk respons för dessa material.
Avhandlingen ”Structure Dependent Chemical and Biological Interactions of Poly(urethane urea)s”, försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 22 november kl 10.00 i sal KB, Kemigården 4, Chalmers, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Katrin Gisselfält, Material- och ytkemi, Chalmers tekniska högskola och Artimplant AB, tel: 031-746 56 12, e-post: katrin.gisselfalt@artimplant.se
– Jag bjuder på champagne, sade en glad Mats Viberg, som forskar kring teori och metoder för temporal och spatial signalbehandling.
Björn Jonson forskar på exotiska atomkärnor vid ISOLDE-anläggningen i CERN i Genève och Eleanor Campbell arbetar med fullerener som byggblock för nanoelektronik.
Olle Häggströms projekt heter ”Perkolation och fasövergångar i statistisk mekanik”. Olle Häggström är nyutnämnd professor på Chalmers och en intervju med honom finns i skriften ”Ny kunskap”. http://www.chalmers.se/HyperText/Prof-S/Haggstrom-S.html
Pengarna är ett extra tillskott till övriga projektbidrag för att forskarna skall kunna utveckla sin forskning. Urvalet har gjorts bland årets ansökningar om projektmedel. Av de 26 forskarna kommer 14 från naturvetenskap och teknik, 7 från medicin och 5 från humaniora och samhällsvetenskap.
Läs mer på http://www.vr.se/fileserver/index.asp?fil=A4PHRXQE1L0I
Kontaktinformation
Kontakt:
Professor Björn Jonson, Experimentell fysik, Chalmers och Göteborgs universitet, tel: 031-772 3262, e-post: bjn@fy.chalmers.se
Professor Eleanor Campbell, Experimentell fysik, Chalmers och Göteborgs universitet, tel: 031-772 3272, e-post: f3aec@fy.chalmers.se
Professor Olle Häggström, Matematisk statistik, Chalmers och Göteborgs universitet, tel: 031-772 5311, e-post: olleh@math.chalmers.se
Professor Mats Viberg, Signaler och system, Chalmers tel: 031-772 1773,
e-post: viberg@s2.chalmers.se
Modellen kan användas vid exempelvis struktur- och funktionsstudier av proteiner i en miljö snarlik deras naturliga omgivning. Den mätmetod som används kallas tidsupplöst fluorescensspektroskopi och innebär att fluorescensintensitetens avklingning med tiden studeras. I mätdata finns information om molekylrörelser och andra dynamiska förlopp. Den modell som anpassas till mätdata beskriver rörelsen hos ett protein märkt med två identiska fluorescerande molekyler (fluoroforer), samt hur snabbt elektronisk energi rör sig mellan dessa. Hastigheten med vilken energin migrerar, förflyttar sig, mellan fluoroforerna är relaterad till deras inbördes avstånd och genom att använda modellen kan avstånd inom proteiner bestämmas. Förutom en grundlig genomgång av modellen visas även ett exempel där strukturen av ett proteinkomplex, som har betydelse vid blodkoagulering, undersökts.
Vidare har parvis aggregation, hopklumpning, mellan identiska fluorescerande molekyler undersökts, och två nya dimerer (= två molekyler som bildar ett aggregat) upptäckts. Kunskap om dessa dimerformers absorptions- och fluorescensegenskaper kan användas för att studera proteiners struktur, såväl som hur proteiner interagerar med membranytor i celler. En utförlig utredning av de nyupptäckta dimerernas struktur och fotofysikaliska egenskaper presenteras, och exempel på användningsområden ges.
Fredagen den 29 November försvarar Fredrik Bergström, kemiska institutionen, Biofysikalisk kemi, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Electronic Energy Interactions between Identical Fluorophores with Applications in Biosciences. Svensk titel: Elektroniska Energiinteraktioner mellan Identiska Fluoroforer med Biovetenskapliga Applikationer.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i KBC-huset, sal KB3A9. Fakultetsopponent är Professor Martin Hof, J. Heyrovsky Institute of Physical Chemistry Academy of Sciences of the Czech Republic, Prag, Tjeckien.
Kontaktinformation
Fredrik Bergström nås på:
Tel: 090-786 63 46
Mobil: 070-673 34 27
E-post: fredrik.bergstrom@chem.umu.se
I dag svarar den avancerade hemsjukvården för omkring fem procent av all sjukvård i Sverige. De flesta av patienterna är cancersjuka som får palliativ vård i livets slutskede, men den avancerade hemsjukvården används också för att förkorta sjukhustiden efter operationer och vid olika slags rehabilitering.
Den avancerade hemsjukvårdens kraftiga ökning anses bland annat bero på att det funnits en föreställning om att den ger lägre vårdskostnader. Men genom att göra en samhällsekonomisk kalkyl, där även kostnaden för de anhörigas insats beräknas ,visar Agneta Andersson på tema Hälsa och samhälle vid Linköpings universitet att hemsjukvård i många fall kan bli dyrare än traditionell sjukhusvård.
– I regel har hemsjukvården undersökts ur vårdgivarens perspektiv, konstaterar Agneta Andersson i sin avhandling. Genom att delvis ersätta yrkesutbildad vårdpersonal med obetalda anhörigvårdare kan det tyckas logiskt att anta att sjukvårdskostnaden sjunker. Men undersöker man kostnaderna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv måste man ta hänsyn till konsekvenserna för alla inblandade.
I den avancerade hemsjukvården är de anhörigas insats betydelsefull, och för många patienter en förutsättning för att de ska kunna vårdas i hemmet.
I avhandlingen presenteras även en studie som jämför rehabilitering i hemmet efter stroke med motsvarande rehabilitering på sjukhus. Den visar att rehabiliteringen i hemmet medför kostnadsökningar för kommunen eftersom den bekostar bland annat hemtjänst och särskilt boende som inte behövs när patienten är inlagd på sjukhus.
– Internationella studier hävdar ofta att hemrehabilitering och sjukhusrehabilitering är likvärdiga alternativ. Då är sällan den informella vården medräknad eller värderad, säger Agneta Andersson. Samtidigt påpekar hon att flera studier visar att både patienter och anhöriga är mer nöjda med hembaserade vårdalternativ.
I avhandlingen har hon slutligen jämfört två olika slags syrgasbehandlingar i hemsjukvården.
– Ofta jämförs en teknologi inom hemsjukvården med en motsvarande som används vid sjukhusvård. Men det finns också stora skillnader i hur vården kan bedrivas inom hemsjukvården, som också påverkar både kostnader och behandlingseffekt.
Agneta Anderssons studier är gjorda i bland annat Östergötland, som sedan 70-talet varit en föregångare när det gäller svensk hemsjukvård.
Avhandlingen heter Health economic studies on advanced home care. Disputationen sker den 22 november. Opponent är professor Per Gunnar Edebalk vid Lunds universitet.
Kontaktinformation
Agneta Andersson går att nå per telefon 013-28 44 65 och e-post agnan@ihs.liu.se.
Arkeologiska fynd visar att det funnits hundar i Nordamerika i mer än 9 000 år. Hundar är det enda tamdjur som funnits spritt i både den Gamla och den Nya världen redan före Columbus tid. Hundar tämjdes från gråvarg och därför skulle den logiska förklaringen till att det funnits hundar i Syd- och Nordamerika under så lång tid vara att vargar tämjts av infödda amerikaner oberoende av den Gamla världen.
För att testa om den hypotesen kunde vara riktig har Carles Vilá och hans forskarkollegor studerat arkeologiska fynd av ben från hundar från tiden före de europeiska erövrarna, fynd som är geografiskt spridda från Sydamerika till Alaska. För att fastställa släktskapsförhållanden har forskarna analyserat den del av arvsmassan som kallas mitokondriellt DNA.
Resultaten visar – tvärt emot hypotesen – att de äldsta kända hundarna i Amerika är genetiskt mer lika hundar från den Gamla världen än de liknar Nordamerikas gråvargar. Resultaten tyder därför på att redan när små grupper av nomadiserande jägare och samlare korsade Berings sund från Asien till Nordamerika för mer än 12 000 år sedan, hade de hundar med sig. Den genetiska spridningen hos de äldsta amerikanska hundfynden talar också för att de hundar som då fördes in representerade flera olika släktskapslinjer.
Analyserna visar dessutom att de moderna amerikanska hundraserna inte bär några genetiska spår av de tidigaste amerikanska hundarna. Det betyder alltså att européernas ankomst till den Nya världen efter Columbus också hade dramatiska konsekvenser för de infödda hundarna: de gamla hundraserna ersattes med nya av europeisk härstamning.
Att det ursprungligen var små nomadgrupper som förde med sig hundarna ställer en rad frågor. Eftersom hunden uppträder som tamdjur flera årtusenden före andra djur, vilken betydelse och vilket värde kan hunden ha haft i dessa tidiga samhällen? Bidrog hundarna möjligen till människans snabba etablering i den Nya världen?
Kring dessa frågor kan man ännu bara spekulera, men man vet att olika släktskapslinjer , eller raser om man så vill, hade utvecklats redan innan hundar fördes till den Nya världen. Man vet också att hunden då fanns spridd på minst tre kontinenter. Sammantaget tyder det på en samexistens mellan människa och hund flera tiotusental år tillbaka. Hunden har funnits nära människan längre än något annat djur eller någon odlad växt. Det äldsta hos människan är hunden.
Jennnifer A.Leonard, Robert K. Wayne, Jane Wheeler, Raúl Valadez, Sonia Guillen, Carles Vilà, Ancient DNA Evidence for Old World Origin of New World Dogs, Science 22 November 2002.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Carles Vilà, forskare vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet, telefon 018-471 64 64, e-post carles.vila@ebc.uu.se Bilder och grafiskt material kan erhållas efter hänvändelse till scipak@aaas.org, telefon 0001 202 326 6440.
