Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos svenska män och sjukdomen drabbar ca 7 000 män varje år. Medelåldern vid diagnostillfället är relativt hög, ca 74 år, men mikroskopiskt små tumörer finns i prostatakörteln hos var tredje man redan i 50-årsåldern och vid 80 års ålder har mer än hälften av alla män en s.k. ”tyst” (latent) prostatacancer.
Små lokaliserade tumörer kan botas med kirurgi eller strålning, men när sjukdomen spritt sig utanför prostatan finns ingen bot. I dessa fall går behandlingen ut på att minska det manliga könshormonet testosteron genom bl.a. behandling med GnRH-lika ämnen. GnRH (gonadotropin- releasing hormone) är ett överordnat hormon från hjärnan som har en central roll inom reproduktionsbiologin då det i första hand styr produktionen av könshormoner hos både män och kvinnor. S.k. ”medicinsk kastrering” med GnRH leder till en hämning av testiklarnas hormonproduktion och utan testosteronet slutar tumören växa. Eftersom nya studier visar att GnRH-receptorer finns på flera ställen i kroppen, förutom hypofysen, är det viktigt att utreda om hormonet GnRH, som ges till ett stort antal prostatacancerpatienter, i sig har direkta effekter på prostatatumörer.
Avhandlingen visar att receptorer för GnRH finns i relativt högt antal i både normal prostatavävnad och i prostatatumörer. Uttrycket av receptorerna regleras av testosteron: När testosteronet försvinner ökar nivåerna av GnRH-receptorer. Det tyder på att GnRH-behandling förutom att minska testosteronhalten också kan ha direkta effekter på prostatatumörer – men det är ännu okänt om dessa lokala effekter är stimulerande eller hämmande. Resultaten i avhandlingen antyder dock att den lokala effekten i prostata förstärker kastrationseffekten, dvs. leder till ytterligare minskning av prostatacellernas tillväxtförmåga.
Sammantaget visar avhandlingen att ökad kunskap om GnRH och dess effekter i olika vävnader kan ge bättre behandlingsmetoder för spridd prostatacancer.
Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap samt Institutionen för medicinsk biovetenskap och har titeln ”Gonadotropin-releasing hormone receptors in normal and malignant prostate tissue”. Svensk titel: ”Gonadotropin-releasing hormon-receptorer i normal samt malign prostatavävnad”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal E04 (sout.), by 6E, NUS.
Fakultetsopponent är docent Anders Bjartell, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.
Kontaktinformation
Åse Tieva är född och uppvuxen i Arvidsjaur. Hon kan nås på tel. 090- 785 2198, e-post: ase.tieva@urologi.umu.se
Riskbedömning handlar om att utifrån vetenskapliga data bedöma hur sannolikt det är att olika slags exponeringar orsakar skador på människor och på miljön. Just nu är stora förändringar på gång inom riskbedömningen. I EU pågår arbetet med en ny lagstiftning där det krävs riskbedömningar av ett stort antal kemikalier som har använts i decennier utan att man har genomfört de tester och bedömningar som idag krävs för nya ämnen. Samtidigt utvecklas nya internationella harmoniserade system för riskbedömningar.
Riskbedömning är en svår uppgift eftersom viktig information ofta saknas eller är svårtolkad. En av svårigheterna är t ex att bedöma relevansen för människa av effekter som setts i experiment på djur. Det är väl känt att experter ofta är oeniga om hur allvarliga olika miljö- och hälsorisker är, men få försök har gjorts att beskriva dessa skillnader och förstå hur de uppkommer. I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet redovisar Christina Rudén resultaten från en detaljerad jämförelse av 30 olika cancerriskbedömningar som gjorts av ett och samma ämne, nämligen lösningsmedlet trikloretylen.
Resultaten visar att riskbedömarna kommer till vitt skilda slutsatser om trikloretylens cancerframkallande förmåga. Skillnaderna är stora i vilka undersökningar som har använts som underlag för riskbedömningen och i många fall har ett ofullständigt underlag använts. Det finns en betydande tolkningsbredd som avspeglas i att olika riskbedömare många gånger tolkar vetenskapliga undersökningar på olika sätt.
Studierna visar också att oenigheten bland riskbedömare inte sällan gäller policyrelaterade frågor som inte på något enkelt sätt kan lösas med fler vetenskapliga undersökningar utan har att göra med var man vill lägga bevisbördan och vilken grad av försiktighet som är befogad. Dock diskuteras dessa frågor ofta i vetenskapliga termer och beslutas av vetenskapliga experter.
Även om ett stort antal vetenskapliga undersökningar finns tillgängliga om enskilda kemikaliers egenskaper, så kan osäkerheten om deras effekter på människa och på miljön fortfarande vara betydande. Förutom testning av kemikalier krävs även att nya metoder utvecklas för att göra preliminära riskbedömningar på basis av inkompletta dataunderlag.
Avhandlingens titel:
From data to decision: A case study of controversies in cancer risk assessment
Författare:
Christina Rudén, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet,
tel 08 790 9587, mobil 070 493 3101 eller mail cr@infra.kth.se.
Disputation:
Fredag 22 november 2002, kl. 13.00, föreläsningssalen, Nanna Svartz väg 2,
Karolinska Institutet, Solna campus, Solnavägen 1.
Forskningsprojektet Ung i Värmland har under 14 år studerat alkohol- och narkotikavanor bland niondeklassare i Värmland. Bakom studien står forskaren Curt Hagquist och forskningsassistent Tony Nilsson, båda verksamma vid enheten för folkhälsovetenskap med ungdomsfokus vid Karlstads universitet.
– Den uppåtgående trenden i ungdomars alkoholkonsumtion förefaller ha brutits, vilket är mycket positivt. Men frekvensen av drickandet ligger ändå på en mycket högre nivå idag än när vi påbörjade studien 1988, säger Curt Hagquist, forskningsledare för projektet.
Studien visar att andelen niondeklassare som regelbundet druckit starköl, vin eller sprit ökade med 50 procent mellan 1988 och 1998. Mellan 1998 och 2002 har dock siffran minskat. Även den regelbundna konsumtionen av folköl och framför allt hembränt har minskat sedan slutet av 1990-talet, liksom andelen ungdomar som någon gång har provat narkotika.
– Vad gäller den minskade konsumtionen av hembränt tror jag att vi har en attitydförändring på gång. Vi är på väg bort från den naiva och aningslösa inställningen till hembränt som fanns på 90-talet, menar Curt Hagquist.
Undersökning visar att könsskillnaderna beträffande alkoholvanor är små, med undantag för konsumtion av folköl, där pojkar dricker mer än flickor. Däremot är skillnaderna i alkoholvanor mycket stora mellan elever som sökt teoretiska gymnasieprogram och de som sökt icke-teoretiska program. Andelen elever som regelbundet intensivkonsumerar alkohol är närmare dubbelt så stor i den senare gruppen. Även andelen elever som någon gång använt narkotika är större bland sökande till icke-teoretiska gymnasieprogram, framför allt bland flickor.
Ett slående resultat är också att var tredje elev uppger att de dricker stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle.
– Studien har gett oss en ny bild av intensivkonsumtionen. Var tredje niondeklassare har minst en gång i månaden druckit alkohol motsvarande en helflaska vin eller fyra burkar starköl vid samma tillfälle, säger Curt Hagquist.
Syftet med projektet Ung i Värmland är att studera ungdomars sociala och hälsomässiga förhållanden. Datainsamlingar har genomförts 1988, 1991, 1995, 1998 och 2002 bland niondeklassare från samtliga skolor i de 16 värmländska kommunerna, med undantag för Kristinehamns och Säffle kommuner som inte deltog 1995. Nästa undersökning planeras till år 2005. Forskningsprojektet finansieras av Länsstyrelsen i Värmland, Landstinget i Värmland samt de värmländska kommunerna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Curt Hagquist, tfn 054-700 25 36 alt. 070-610 25 36, e-post Curt.Hagquist@kau.se.
Fördelningen mellan ämnesområden av de 1,7 miljarderna är 970 miljoner till naturvetenskap och teknikvetenskap, 405 miljoner till medicinsk forskning och 219 miljoner till humaniora och samhällsvetenskap. Sedan tidigare har 137 miljoner beviljats till utbildningsvetenskap. Under december kommer dessutom beslut om stöd till dyrbar vetenskaplig utrustning.
Totalt kom nära 3 800 projektansökningarna in till Vetenskapsrådet i våras. Dessa har granskats och rangordnats av ett 50-tal bedömningsgrupper inom de tre ämnesområdena.
Excellenta forskare premieras
Vetenskapsrådet belönar också 26 excellenta forskare inom allt från språkforskning till bioteknik med 1,3 miljoner under de kommande två åren. Pengarna är ett extra tillskott till övriga projektbidrag för att forskarna ska kunna utveckla sin forskning. Urvalet har gjorts bland årets ansökningar om projektmedel. Förslag på forskare har sammanställts ämnesrådsvis och en grupp bestående av biträdande generaldirektör och huvudsekreterarna har valt ut de excellenta forskarna utan inbördes rangordning. Av de 26 forskarna kommer 14 från naturvetenskap och teknik, 7 från medicin och 5 från humaniora och samhällsvetenskap. Se även relaterat dokument nedan.
Sökbar databas med alla beslut
För att underlätta informationen kring alla beslut om finansiering av forskningsprojekt och forskaranställningar finns en sökbar databas hos Vetenskapsrådet på adressen http://vrproj.vr.se/. Här kan du fritextsöka i alla projekt som beviljas bidrag av Vetenskapsrådet.
Under avancerad sökning går det till exempel att se hur mycket pengar olika lärosäten fått. Skriv in akronymen för det lärosäte du är intresserad av, till exempel SU för Stockholms universitet (en lista över alla akronymer finns om du klickar på Lärosäten). För att göra sökningar endast i årets beslut får du ange 2002-01-01- 2002-12-31 i fältet Beslutsperiod.
Ytterligare kommentarer
Pär Omling, generaldirektör Vetenskapsrådet
Par.Omling@vr.se / 08-546 44 185
Kåre Bremer, huvudsekreterare naturvetenskap och teknikvetenskap
Kare.Bremer@vr.se / 08-546 44 201
Håkan Billig, biträdande huvudsekreterare medicin
Hakan.Billig@vr.se / 08-546 44 294
Bengt Hansson, huvudsekreterare humaniora och samhällsvetenskap
Bengt.Hansson@vr.se / 08-546 44 228
En tillgänglig kollektivtrafik syftar både till att personer med funktionshinder ska kunna vara delaktiga i samhällslivet på lika villkor som personer utan funktionshinder och till att reducera färdtjänstkostnaderna. Detta innebär att miljön måste vara utformad på ett sådant sätt hela vägen, från t.ex. hemmet till affären, att även personer med reducerad kapacitet kan ta sig fram. Ett enda tillgänglighetsproblem kan omintetgöra hela resan. I Gunilla Carlssons studier, framgick det t.ex. att en person med kraftig synedsättning inte kunde korsa vägen till busshållplatsen eftersom det signalreglerade övergångsstället saknade ljudsignal.
För att undersöka tillgänglighetsproblem i verkliga reskedjor reste Gunilla Carlsson i några skånska kommuner tillsammans med bl.a. färdtjänstberättigade personer till resmål som resenärerna själva valde. Resorna gjordes med låggolvbuss i den vanliga kollektivtrafiken, med servicelinjebuss eller med taxi. Hon registrerade de problem som resenärerna rapporterade och som hon själv observerade. När sedan tänkbara miljöhinder ,som kan orsaka tillgänglighetsproblem, bedömdes objektivt av andra forskare på samma resor, visade det sig att resenärerna delvis hade upplevt andra tillgänglighetsproblem. Dynamiken i miljön var en av anledningarna, dvs problemen skiftade från tillfälle till tillfälle i en och samma reskedja.
Upplevda problem undersöktes vidare i en annan brukargrupp, nämligen bland servicelinjeresenärer. Det blev då tydligt att faktorer vid resmålet också har betydelse för hur resenärerna upplever tillgängligheten. En kvinna rapporterade till exempel att hon kunde åka buss till affären men inte hem, eftersom hon inte orkade gå från hållplatsen till hemmet när hon bar kassar och hon klarade då inte heller av trappstegen i gångvägen.
Många åtgärder görs idag för att öka tillgängligheten, men de sker ganska slumpartat utan någon systematisk och tillförlitlig kartläggning. Det är komplicerat att bedöma tillgänglighet och användbarhet utifrån ett samhällsperspektiv, men nödvändigt för att utforma en tillgänglig kollektivtrafik. I avhandlingen presenteras ett första utkast till en teoretisk modell för tillgänglighet som kan vara till stöd för datainsamling och tolkning av resultat. Genom att systematiskt samla in kunskap på individnivå skapas successivt kunskap på samhällsnivå.
Avhandlingens titel:
Catching the Bus in Old Age – Methodological Aspects of Accessibility Assessments in Public Transport.
Författare:
Gunilla Carlsson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Avdelningen för arbetsterapi
Verksam vid Institutionen för teknik och samhälle, tel 046 – 222 33 86 eller e-mail: gunilla.carlsson@tft.lth.se
Disputation:
21 november 2002, kl 9.15 Hörsal V:A, Lunds Tekniska Högskola, Lund
Pincus har studerat män i ledande positioner på politisk och tjänstemannanivå i tre svenska kommuner under en 15-20 års period. Två kategorier män finns när det gäller genomförande av jämställdshetspolitik. En grupp som arbetar för att öka jämställdheten och en andra grupp som, medvetet eller omedvetet, arbetar för att motverka jämställdhet. Flertalet män återfinns i den senare gruppen. Det vanligaste sättet att motarbeta är att inte göra något alls – att förhålla sig passiv när det kommer till genomförande av jämställdhetspolitiken. Andra sätt är att inte avsätta resurser till jämställdhetsarbetet, förhindra jämställdhetsarbetare med kompetens att arbeta med dessa frågor eller flytta ansvaret för jämställdhetfrågorna från intresserade individer/grupper till de som är ointresserade. Det finns också mer direkta former att motarbeta jämställdhetssträvanden. De som arbetar med jämställdhet brännmärks och trakasseras och deras personliga och professionella legitimitet undermineras.
Foto på Ingrid Pincus finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats på adressen http://www.oru.se/massmedia/bild.html#pincus.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingrid Pincus på telefon 019-30 30 57.
Projektet har haft som mål att utveckla bättre idrottsspecifika tester, s.k. fälttester. Syreupptag och pulsfrekvens har sedan tidigare varit möjliga att mäta under fälttester med hjälp av en bärbar s.k. ergospirometer. Då har det emellertid varit svårt att veta var idrottaren har befunnit sig och hur snabbt han/hon har rört sig, t.ex. i skogen.
En bärbar satellitnavigator (GPS) är inte är större än en mobiltelefon och kan mäta både hastighet och position. För att öka precisionen på mätningarna finns ett markbundet korrigeringssystem, s.k. differentierat GPS (dGPS). Det övergripande målet med avhandlingen var att studera om dGPS-data om hastighet och position i kombination med ergospirometerdata om syreupptag och puls kan användas för mer detaljerad analys av de fysiska krav som ställs på orienterare och längdskidåkare under idrottsutövandet.
Med kombinationen ergospirometer och dGPS kunde hastighet, syreupptag och hjärtfrekvens studeras i detalj under olika delar av en orienteringsbana, eller ett längdskidåkningsspår. Tekniken gjorde också att man kunde se var en orienterare sprungit i terrängen och därigenom också analysera ev. misstag i orienteringen.
I förlängningen kan den här kombinerade tekniken kanske också användas för studier av prestationsförmåga utanför idrotten. Exempelvis borde prestationsförmåga vid fysisk aktivitet hos patienter med exempelvis lungsjukdom eller hjärt-kärlsjukdom vara av intresse.
Avhandlingen har titeln ”Metabolic Gas Measurements and dGPS in Orienteering and Cross-Country Skiing”. Svenk titel: ”Ergospirometri och dGPS i orientering och längdskidåkning”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Bengt Saltin, Copenhagen Muscle Research Center, Köpenhamn.
Kontaktinformation
Peter Larsson kommer från Skellefteå och flyttade 1990 till Umeå, där han utbildat sig till läkare. Han kan nås på enheten för idrottsmedicin, tel. 090-785 35 79, eller via e-post peter.larsson@idrott.umu.se
Seminarierna äger rum på Naturhistoriska riksmuseet och börjar kl 13:30 och inleds av Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi och dekanus för Naturvetenskapliga fakulteten, som berättar om svensk forskning kring det asiatiska stoftmolnet.
Därefter talar Åke Bergman, professor i miljökemi om hormonstörande ämnen och dess effekter i miljön.
Efter en kort paus presenterar fyra doktorander pågående forskning vid ITM:s fyra laboratorier.
På förmiddagen kl. 10.30 blir det visning av ITM:s lokaler på Frescativägen 50, nära Riksmuseet.
Mer information om dagen finns på www.itm.su.se
Ytterligare information lämnas av professor Dag Broman, föreståndare på ITM, tfn 08-16 40 18.
Den del av immunsystemet som kallas komplementsystemet är främst till för att skydda individen mot infektioner. Forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet visar för första gången att genetiskt modifierade möss som saknar vissa faktorer av komplementsystemet inte utvecklar reumatism.
Ett ingrepp i immunsystemet kan dock ha stora konsekvenser för olika mekanismer vid andra sjukdomar och forskarna gjorde en upptäckt att komplementsystemet verkar skyddande, inte bara vid infektioner, utan även vid stroke. De genetiskt modifierade mössen fick 25 procent större
infarktvolym än de vanliga mössen. Troligen beror det på att
komplementsystemet på något sätt stimulerar att stamceller vandrar in i området för infarkten och börjar reparera skadan. Detta är en tidigare okänd funktion hos komplementsystemet som ligger utanför dess vanliga
funktioner inom immunförsvaret och som ingen tidigare vetat om.
För att studera komplementsystemet gjorde forskarna två olika gen-knockout möss. En mus som helt saknar proteinet C3 och en mus som saknar faktor B. Reumatism hos mössen studerades med hjälp av antingen-injektioner av kollagen, eller injektion med antikroppar. Det visade sig att mössen med ett overksamt komplementsystem inte utvecklade
reumatism i någon större utsträckning. Det borde alltså vara möjligt att minska symptomen vid reumatism hos människor genom att hämma komplementsystemet och särskilt proteinet C3.
Leg läkare Max Albert Hietala, tel 031-773 35 81, fax 031-416 108, mobil, 0733-128 256, e-post max.albert.hietala@medkem.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi. Avhandlingens titel: The role of the complement system in arthritis and stroke.
Avhandlingen försvaras den 22 november 2002, kl. 09.00, i
föreläsningssal Ragnar Sandberg, Medicinaregatan 7, Göteborgs universitet
FOTO se www.sahlgrenska.gu.se/nyheter/hietala.html
Kontaktinformation
Carina Elmäng
informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400
405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
fax 031-773 33 99
mobil 0708-77 33 57
Fettalkoholetoxilat används i rengöringsmedel, tvättmedel, schampon och hudkrämer. Tidigare har bland annat formaldehyd, ett välkänt kontaktallergen, identifierats i dessa tensider efter luftoxidation. Anna Bodin påvisar i sitt arbete att det även bildas andra aldehyder samt hydroperoxider, ämnen kända för att vara mycket reaktiva, i de luftoxiderade tensiderna. Både hydroperoxider och aldehyder visades ha allergiframkallande egenskaper. Detta är första gången som enskilda tensidhydroperoxider kunnat påvisas och renframställas. Den här typen av föreningar har tidigare endast diskuterats teoretiskt. Anna Bodin visar också att den studerade tensiden ger en ökad hudirritation när den oxiderats genom luftexponering, jämfört med i sin rena form.
Kunskapen att kontakten med syre förändrar produkter som i sig själva inte innehåller allergiframkallande ämnen är viktig för att man ska kunna förebygga allergier. Ofta saknas de allergiframkallande ämnena i produkternas innehållsdeklaration, eftersom de bildas först vid kontakt med luft. Minskning av exponeringen för syre vid hanteringen, liksom tillsats av antioxidationsmedel, skulle kunna minska bildandet av de skadliga oxidationsprodukterna. Förebyggande åtgärder i form av krav på datum- och innehållsmärkning kan också diskuteras.
Kontakteksem på händerna är den vanligaste yrkeshudsjukdomen i Sverige. Hälften av alla kontakteksem orsakas av våtarbete, det vill säga arbete med vatten och rengöringsmedel. Ofta drabbas unga för övrigt friska personer, framförallt kvinnor, eftersom våtarbete är vanligt i många kvinnoyrken. Eksemet påverkar både arbetslivet, med sjukskrivningar och arbetsbyte som följd, och det sociala livet.
—
Anna Bodin, Institutionen för kemi, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i kemi, med inriktning mot läkemedelskemi med avhandlingen ”Contact Allergy and Irritation from Autoxidized Ethoxylated Non-Ionic Surfactants – Chemical Analysis, Synthesis and Predictive Testing” måndagen den 25 november 2002.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2002/anna_bodin.shtml
Anna Bodin
Göteborgs universitet
Institutionen för kemi
Telefon: 08-7309762
E-post: Anna.Bodin@niwl.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Avhandlingen inkluderar en studie av 161 elevers arbete med tillämpade matematikuppgifter. Studien visar att många elever i årskurs fem, precis som i andra länder runt om i världen, har starka tendenser att utesluta sin vardagskunskap när de ska lösa matematiska problem. De ger svar som inte stämmer överens med de verkliga situationer som beskrivs i uppgifterna. Eleverna fick bland annat svara på hur lång tid de skulle ta för en person att springa en mil. De fick veta att personen sprang 100 meter på tio sekunder. De flesta elever räknade med att löparen skulle springa lika fort hela tiden trots att de flesta känner till att en löpare inte orka hålla ett hundrameterstempo i en mil. Studien visar att en större verklighetstrogenhet i uppgifterna kan öka elevernas tendenser att ta realistiska hänsyn.
De två vanligaste orsakerna till att realistiska hänsyn utesluts verkar vara elevernas inställning till matematik och användandet av ytliga lösningsstrategier. De inställningar som påverkar elevernas handlande i dessa situationer inbegriper bland annat tankar som att matematikuppgifter alltid har ett enda entydigt svar. Eleverna reflekterar inte i tillräcklig utsträckning över den praktiska tillämpbarheten av sina lösningsmetoder och svar, och är därför inte medvetna om att deras svar är orimliga.
De identifierade lösningsstrategierna liknar de som i andra undersökningar vid matematiska institutionen vid Umeå universitet indikerats vara en bidragande orsak till studenters matematiksvårigheter på universitetsnivå. Resultaten i avhandlingen tyder på att en matematikundervisning som på alla stadier inkluderar en större andel uppgifter där dessa lösningsstrategier och föreställningar om matematik inte är effektiva, skulle vara befrämjande för utvecklingen av elevernas generella matematikkunskaper. Resultaten tyder också på att en ökad verklighetstrogenhet i de tillämpade matematikuppgifterna skulle kunna bidra till denna utveckling.
Torulf Palm har tillsammans med en forskargrupp vid Umeå universitet fått pengar från Vetenskapsrådet för att studera elevers svårigheter i matematik och komma med förslag hur dessa svårigheter kan motverkas.
Fredagen den 22 november försvarar Torulf Palm, matematiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln The realism of mathematical school tasks – features and consequences. Svensk titel: Verklighetsanknytningen av matematikuppgifter i skolan – egenskaper och konsekvenser.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i MIT-huset, hörsal MA121.
Fakultetsopponent är Professor Rudolf Straesser, matematiska institutionen, Luleå Tekniska universitet.
Kontaktinformation
Torulf Palm nås på:
Tel: 090-786 57 57
E-post: Torulf.Palm@math.umu.se
Nu har en grupp nordiska forskare under ledning av professor Robin Room från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet (SoRAD) samlat in detta digra material och åter analyserat det man vet om erfarenheter och effekter av samhälleliga beslut och händelser som påverkat drickandet.
Materialet, som redovisas i boken The Effects of Nordic Alcohol Policies – what happens to drinking and harm when alcohol controls change, presenteras av författarna
Tid: fredag 22 november kl. 11.00
Plats: SoRAD:s lunchrum, plan 3, Sveavägen 160 (f.d. Sveaplans gymnasium)
Frågor man ställt sig är bl.a.
Vem var det som började dricka mer och i vilka sammanhang då mellanölet fick säljas fritt och också landsbygden fick sina alkoholbutiker i 1968/1969 års Finland?
Hur var det med borttagandet av mellanölet ur de svenska livsmedelsaffärernas varusortiment 1977? Påverkade detta ungdomars och andra gruppers drickande?
Vad hände 1999 i Reykjavik när restaurangerna tilläts hålla öppet dygnet runt?
Hade strejken i de norska monopolbutikerna någon betydelse för alkoholskador?
Vilka effekter har dessa och liknande åtgärder och händelser haft på olika människors drickande?
Resultaten visar att alkoholpolitiska åtgärder har större effekter på storkonsumenters drickande och på de alkoholrelaterade skadorna än på den generella nivån av befolkningens alkoholkonsumtion.
Alkoholkontrollens syfte är ju att motverka skador och det är därför av vital betydelse att kunna påverka sådan konsumtion som med stor sannolikhet kan leda till skador.
Resultaten visar dock att det ingalunda är mera effektivt att rikta in sig på storkonsu-menterna utan på alla konsumenter, men mest på storkonsumenterna
Bokens ges ut av Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD) och redaktör är Robin Room, professor i alkohol- och drogforskning vid SoRAD.
Närmare information lämnas av professor Börje Olsson, tfn 674 70 50, borje.olsson@sorad.su.se
Ytterligare information om boken finns att hämta på www.kaapeli.fi/nad
Inom ramen för forskningsprogrammet Strategiska Nätverk bedrivs forskning på Mitthögskolan om hur strategiska nätverk skapas, utvecklas och bibehålls. Tidigare har forskare inom området ofta skyllt misslyckade nätverksbyggen på kulturkrockar eller dålig personkemi.
Mitthögskolans forskare har en annan syn på saken. De menar att det främst är relationen mellan det strategiska nätverkets aktörer och utomstående aktörer som hindrar nätverkets utveckling.
Vid Företagsekonomiskt forskningsforum, där de nya forskningsrönen presenteras, medverkar professor Jan Johansson, Mitthögskolan, som är en förgrundsfigur inom den internationella forskningen om affärsnätverk. Dessutom kommer ekonomie doktorerna Mats Klint och Eva Sandberg att visa på goda exempel på strategiska nätverk.
– Forskningen kring strategiska nätverk kommer att resultera i att regionens företag får ta del av världsunik kunskap, säger Tommy Roxenhall.
Seminariet i Sundsvall 20 november hålls i Rum M 108, Åkroken, Mitthögskolan, kl. 11.30-14.00
Seminariet i Östersund 3 december hålls i Rum G 1352, Centrumhuset, Mitthögskolan, kl. 11.30-14.00
Företagsekonomiskt forskningsforum genomförs av Mitthögskolan i samarbete med EU:s strukturfonder Mål1- Södra Skogslänsregionen, Föreningssparbanken, FRY, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Nordea, Norrporten, SCA, Sundsvalls Tidning, Sundsvalls kommun, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Deloitte & Touche, Länsförsäkringar, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Persson Invest, Trånviksbolaget, Sparbankstiftelsen och Östersunds kommun.
Kontaktinformation
För mer information om Företagsekonomiskt forskningsforum kontakta: Edith Andresen, Mitthögskolan Tfn: 060-14 88 21, 070-307 21 00 eller Tommy Roxenhall, Mitthögskolan Tfn: 060-14 86 89, 070-814 86 89
De mest positiva upplevelserna redovisas i de situationer där eleven får arbeta praktiskt och aktivt, motsatsen noteras för kärnämnen och yrkesteori. Av resultaten kan slutsatser dras som tyder på att en verklighetsnära undervisning inom yrkesförberedande utbildning kräver att eleverna även får en viss företagsekonomisk insikt för att vara bättre förberedda på den verklighet de de facto möter som anställd eller i de fall de själva startar egen produktion efter avslutad utbildning. En viss inskolning i Gnosjöandan skulle kunna tänkas införas under utbildningstiden.
Undersökningens syfte, att beskriva och analysera uppfattningar om effekterna av en konstruktivistisk lärmiljö ( eleverna konstruerar själva sitt lärande) i yrkesförberedande utbildning, har genomförts genom att insamla data med hjälp av enkäter, intervjuer och videoinspelningar men också genom att registrera spontana lärarsynpunkter. 55 elever i industriprogrammet årskurs 1-3 vid Östra Gymnasieskolan i Umeå har ingått i undersökningen.
Fredagen den 22 november försvarar Bert Sällström, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Studerandes uppfattningar om konstruktivistiskt lärande i yrkesförberedande utbildning.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Humanisthuset, hörsal E.
Fakultetsopponent är professor Kjell Ohlsson, industriell arbetsvetenskap, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Bert Sällström nås på:
Tel: 090 – 320 60
Hur går det till när bakterier och andra mikroorganismer gör oss sjuka? Avhandlingen söker svaret på den frågan genom att studera s.k. virulensassocierade gener. Dessa gener styr produktionen av proteiner som är mycket viktiga för växelspelet mellan mikroorganism och värd.
Bakteriers sjukdomsframkallande egenskaper ligger i deras förmåga att framställa giftiga ämnen, toxiner. I avhandlingen studeras ett sådant exempel: det celldödande ClyA-proteinet. Det kan förstöra vissa av kroppens celler, t.ex. röda blodkroppar, genom att ”borra hål” i deras membran. De viktigaste upptäckterna i avhandlingen är:
– att den gen som som kodar för ClyA återfinns hos de flesta kolibakterier (Escherichia coli), även i de stammar som inte är sjukdomsframkallande. Bakterierna producerar dock mycket små mängder av ClyA.
– att H-NS, ett DNA-bindande protein som finns i många bakterier, förhindrar bildningen av ClyA hos kolibakterierna. Dessutom utpekas fler proteiner som påverkar mängden producerat ClyA och
– att ClyA-proteinet dessutom bildas i de Salmonella-bakterier som orsakar tyfoidfeber.
Dessa grundforskningsresultat kommer på lång sikt hjälpa oss att bättre förstå hur mikrober interagerar med sin värd och vad som styr bakteriers förmåga till kolonisation och tillväxt.
Avhandlingen har titeln ”Global regulators involved in silencing and expression of the ClyA cytotoxic protein in Escherichia coli”. Svensk titel: ”Globala regulatorer inblandade i repression och uttryck av det cytotoxiska ClyA-proteinet i Escherichia coli”.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Major Groove, byggnad 6L, NUS.
Fakultetsopponent är professor Karin Schnetz, Universitetet i Köln, Tyskland.
Kontaktinformation
Marie Westermark är uppvuxen i Skellefteå och finns vid Inst. för molekylärbiologi, tel. arb 090-7856734. E-post: marie.westermark@molbiol.umu.se
Metoden som användes då barnen blev till kallas ICSI (intracytoplasmic sperm injection) och innebär att läkaren injicerar en enda spermie in i ett ägg, detta för att undvika de tidigare så vanliga tvillingfödslarna
vid provrörsinsemination. Denna första internationella studie som gjorts om ICSI barn är ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Weill Medical College i New York samt AZ Vrije Universiteit
i Bryssel.
Barnen undersöktes av en barnläkare och en psykolog som tog hänsyn till deras fysiska, motoriska och psykologiska utveckling. Mödrarna fick också fylla i ett skriftligt formulär för att kunna utreda mammans stressnivå i relation till barnens utveckling.
Den genomsnittliga födelsevikten för ICSI-barnen var något lägre än normalt och det hade funnits komplikationer på grund av att provrörsbarnen något oftare var för tidigt födda, men man fann inte några följdeffekter av detta såsom kroniska sjukdomar eller att kirurgiska ingrepp varit nödvändiga. Sjukgymnastik och talträning hade utnyttjats något oftare av ICSI-barn än av andra barn.
Sedan 1978 har drygt en miljon provrörsbarn fötts i världen, varav över 100 000 kommit till genom metoden ICSI. Forskningsledare från Sahlgrenska akademin har varit professor Lars Hamberger.
För mer information kontakta:
Lars Hamberger
telefon: 031 – 741 17 03
mobil: 0708 – 22 80 27
e-post: lars.hamberger@obgyn.gu.se
Fax: +46-31-82 92 48
eller
Markus Leutert
Bertarelli Foundation tel 0041-22 840 51 78
e-post markus.leutert@bertarelli.edu
Kontaktinformation
Carina Elmäng
informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400
405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
fax 031-773 33 99
mobil 0708-77 33 57
