År 1660 ställdes ryttaren Jacob Olofsson inför rätta åtalad för att ha våldtagit en tiggarpiga. Trots sitt nekande dömdes han till döden av häradsrätten. Byborna som anmält våldtäkten vädjade om att hans liv skulle skonas, men hovrätten fastställde dödsdomen. Drygt ett hundra år senare berättade fabrikspigan Anna att hon våldtagits av fyra drängar utanför Uppsala. Det fanns vittnen till övergreppen och drängarna erkände att de lägrat pigan. Samtidigt framhöll drängarna att Anna varit tillsammans med dem på krogen, supit sig redlöst berusad och själv visat sig intresserad av umgänge med drängarna. Rätterna ansåg inte drängarna skyldiga till våldtäkt utan både de och Anna straffades för osedlighet.

Ryttaren Jacob och fabrikspigan Anna är några av huvudpersonerna i avhandlingen. Protokoll från ungefär tvåhundra våldtäktsmål från 1600- och 1700-talet ligger till grund för Karin Hassan Janssons studie av synen på våldtäkt i det tidigmoderna Sverige. Utifrån ett könsmedvetet socialhistoriskt perspektiv har hon i detalj studerat berättelser om våldtäkt – kvinnornas anklagelser, männens försvar och rätternas diskussioner. Karin Hassan Jansson har sökt visa efter vilka normer människor agerade, vilka föreställningar de byggde sina argument på och varför rätterna dömde som de gjorde.

Under 1600-talet bestraffades våldtäkt med grund i de medeltida fridslagarna. Våldtäkt betraktades som ett brott mot ordningen och friden i samhället, kvinnofriden skyddade äktenskapet och värnade reglerna kring äktenskapsbildning. När kvinnor anmälde våldtäkt och när brotten rannsakades inför rätta framhävdes ofta våldtäkternas karaktär av ordnings- och våldsbrott samtidigt som man lyfte fram de anklagade männens svek mot sin samhällsposition – som soldater, husbönder eller drängar.

Ryttaren Jacob straffades sannolikt med lagens strängaste straff just för att han var soldat och därmed representerade en grupp män som kring mitten av 1600-talet kunde uppfattas som ett hot mot den samhälleliga ordningen. Att den kvinna som Jacob förgripit sig på inte var en respekterad hustru eller kysk dotter var inte så betydelsefullt då brottet inte främst uppfattades som ett brott mot kvinnan utan som ett brott mot den patriarkaliska samhällsordningen.

Mot slutet av 1700-talet börjar synen på våldtäkt förändras. Kvinnor hade alltmer börjat betraktas som subjekt i rättsliga sammanhang och i 1734 års lag gjordes en klar tudelning mellan kvinnor med subjektsstatus och andra. Det innebar å ena sidan att samlag med minderåriga flickor och mentalt otillräkneliga kvinnor skulle betraktas som våldtäkt även om mannen inte brukat våld. Å andra sidan avkrävdes andra kvinnor ett oklanderligt agerande för att kunna betraktas som våldtäktsoffer. Större intresse riktades vid rannsakningar om våldtäkt mot kvinnans rykte och agerande. Fabrikspigan Anna hade inte agerat som en ärbar kvinna eftersom hon varit på krogen, druckit sig full och inte visat sig tillräckligt mån om sitt sexuella rykte. Följaktligen straffades inte de män som förgrep sig på henne för våldtäkt.

Förändringen i synen på kvinnan från objekt till subjekt – och i synen på våldtäkt från att ha setts som ett vålds- och ordningsbrott till att mer betraktas som ett sexualbrott – ledde paradoxalt nog ofta till att kvinnans möjligheter att få en våldtäktsman fälld begränsades.

Karin Hassan Jansson disputerar på avhandlingen ”Kvinnofrid. Synen på våldtäkt och konstruktionen av kön i Sverige 1600-1800” lördagen 16 november kl. 13.15 i Hörsal 2, Ekonomikum, Uppsala universitet.

Kontaktinformation
Karin Hassan Jansson kan nås på telefon 073 039 34 81 eller via e-post karin.jansson@hist.uu.se

Kunskap är ett av de viktigaste konkurrensmedlen i många organisationer. Problemet är att organisationens samlade kunskap är utspridd. Det finns således ett stort behov av att finna strukturer och stöd för att dela och integrera kunskapen – företrädesvis med någon form av datorstöd.

Kunskapskodifiering
Ulrika Lundh Snis har koncentrerat sitt arbete på att studera själva kodifieringen av kunskap. Arbetet har fokuserats på hur IT-stöd ska utformas för kunskapsprocesser inom företag och organisationer. Ju längre Ulrika Lundh Snis kom i sitt arbete, desto tydligare blev det för henne att för mycket fokus i detta utvecklingsarbete läggs på att hitta tekniska lösningar, samtidigt som för lite hänsyn tas till den mänskliga kommunikationen på arbetsplatsen.
– Datorstöd ska stötta den mänskliga kommunikationen, inte styra den. Kunskapsutveckling kan inte ses skild från mänskliga relationer. Det intressanta är ju vad teknik kan användas till och hur människor påverkas av den, säger Ulrika Lundh Snis och fortsätter:
– Förutsättningarna för att etablera en medveten vilja till kunskapsdelning och samarbete måste skapas i samband med att nytt datorstöd designas. Dessa sociala aspekter får inte utelämnas till tekniken i sig, utan bör samverka med engagemang och insatser från medarbetarna i organisationen. Min erfarenhet är att det måste finnas ett ”bottom-up-perspektiv”.

Ungt forskningsområde
Ulrika Lundh Snis tycker sig på senare tid dock ha märkt en breddning i diskussionerna om processen att kodifiera kunskap. Allt oftare tas nu både tekniska och sociala hänsyn. Informationsteknologi är ju, påpekar hon, ett ungt forskningsområde.

Fotnot
Ulrika Lundh Snis avhandling: ”Codifying Knowledge” lades fram den 11 oktober vid Institutionen för Informatik, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Ulrika Lundh Snis tel 0522- 65 60 38 , e-post ulrika.snis@htu.se

Kan datorn och internet stärka demokratin? Är den nya tekniken en teknik för medborgaren? Och om den är det: är den det i lika hög utsträckning bland olika grupper av användare? Det här är några av de frågor som Tobias Olssons behandlar i sin avhandling och, som bygger på en intervjustudie i femton svenska arbetarhushåll.

Det finns två kontrasterande bilder. Å ena sidan bilden av datorn och internet som en teknik för medborgaren och för demokratin, som den framträder i den allmänna debatten och till och från i den samhällsvetenskapliga forskningen. Å andra sidan den bild av tekniken som växer fram ur Tobias Olssons studie, som tvärtemot den förra, innebär att datorn och internet har lite, eller inget med användarnas roll och identitet som medborgare att göra.

Bland annat visar sig den nya informations- och kommunikationstekniken vara en marginell företeelse: den används knappt i de studerade hushållen. Den nya tekniken inordnas inte heller i vardagslivets rutiner, till skillnad från traditionella medier som TV, radio, och tidningar.

Till yttermera skillnad från de traditionella medierna uppfattar man inte att datorn och internet bidrar till utblickar mot samtiden och tankar om samhället, något som man i stället upplever att teven gör. Och när datorn och internet väl används handlar det oftast om informationssökning som bara med stor svårighet kan påstås rymma medborgerliga dimensioner.

Tobias Olsson disputerade på avhandlingen ”Mycket väsen om ingenting: hur datorn och internet undgår att formas till medborgarens tekniker” fredagen den 8 november.

Kontaktinformation
Tobias Olsson kan nås på telefon 018-471 63 41 eller via e-post tobias.olsson@dis.uu.se

Ett av huvudresultaten är jämställdhet i stor utsträckning betyder olika saker för aktivister och politiker och att en central del i deras synsätt är vad man anser att kön ”betyder”. Politikerna ser i större utsträckning kön som något ”fast” eller biologiskt medan aktivisterna är mer upptagna med den olikhet i villkor som finns mellan kvinnor och män i samhället.

Dessa olika uppfattningar om kön, om kvinnors och om mäns platser i samhället, kan till en del förklara varför kvinnors organisering ofta möter motstånd när de försöker föra fram sina intressen i relation till politiker och tjänstemän på lokal nivå. Ju större glapp mellan aktivisters och politikers uppfattningar, desto mer motstånd mot kvinnors separata organisering.

De kommuner där kvinnogrupperna är verksamma – Berg, Kiruna och Robertsfors – präglas alla i olika utsträckning av problem kopplade till Norrlands glesbygd och inland, exempelvis utflyttning. De exempel på kvinnors organisering som studeras i avhandlingen visar alla på hur kvinnor i glesbygd eller periferi har slutit sig samman i syfte att göra samhället bättre att leva i, för kvinnor men även för män. Organiseringen tar sin utgångspunkt i den lokala miljön, och i avhandlingen konstateras att dessa kvinnor framför allt organiserar sig av nödvändighet. Om man ska ha möjlighet att bo kvar i bygden gäller det att ta problemen i egna händer. Få av dessa kvinnor betraktar den etablerade politiken som en möjlig väg för förändring. För dem är ”vanlig politik” fortfarande männens sfär där kvinnor har svårt att få tillträde på sina egna villkor.

Fredagen den 15 november försvarar Malin Rönnblom, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Ett eget rum? Kvinnors organisering möter etablerad politik.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Norra Beteendevetarhusets hörsal.
Fakultetsopponent är professor Birte Siim, Aalborgs Universitet, Danmark

Kontaktinformation
Malin Rönnblom
Kvinnovetenskapligt forum, Umeå universitet
Tel: 090 – 786 96 74
E-post: malin.ronnblom@cws.umu.se

Göran Bexell, född 1943, har en lång och bred erfarenhet från Lunds universitet. 1975 blev han teologie doktor och framtill 1996 arbetade han som universitetslektor, docent och sedan 1990 som professor vid Teologiska fakulteten.

Åren 1995 till 1999 var han dekanus för Teologiska fakulteten och sedan 2000 är han områdesordförande i styrelsen för humaniora och teologi.
Han har arbetat mycket för att öppna upp fakulteten mot omvärlden och under sin tid som dekan drev han ett större forskningsprojekt kring bl a värde-traditioner, som finansierades av Riksbankens Jubileumsfond.

Som områdesordförande för i styrelsen för humaniora och teologi arbetar han bland annat med förnyelse av HT-områdets organisation och genomförande av Språk och Litteraturcentrum.

Bland övriga uppdrag kan nämnas att Göran Bexell sitter med i Lunds universitets kulturforum och han är ledamot i universitetets ledningsgrupp för näringslivssamverkan. Dessutom är han ordförande i svenska kyrkans teologiska kommitté och ledamot i styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond.
– Det är en enig styrelse som stödjer rekryteringsgruppens beslut att föreslå Göran Bexell som rektor. Beslutet har föregåtts av ett omfattande beredningsarbete,
säger universitetsstyrelsens ordförande Lennart Nilsson, som också har lett rekryteringsgruppens arbete.

Kontaktinformation
För mer information ring universitetsstyrelsens ordförande Lennart Nilsson
0705-12 32 95, eller bostaden 046-12 32 05

Avtalet innebär att man samfinansierar stipendierna inom medicin, natur- och teknikvetenskap under åren 2003 – 2005. Sammanlagt handlar det om 60 miljoner kronor, där STINT står för minst 25 miljoner kronor och Vetenskapsrådet bidrar med sammanlagt minst 35 milj kr. Efter 2005 övertar Vetenskapsrådet hela ansvaret för stipendier inom medicin, natur- och teknikvetenskap.
STINT kommer, som tidigare aviserats, att inom programmet för internationalisering av kulturvetenskaperna erbjuda postdoc-stipendier för yngre forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, juridik samt teologi. Under 2003 – 2005 kommer STINT att i en särskild satsning avsätta minst 15 milj kr för stipendier inom kulturvetenskaperna.

Ansökningar, hantering och datum
Yngre forskare kan söka stipendier för läsåret 2003/04. Alla ansökningar skall lämnas via STINT:s elektroniska ansökningssystem senast den 15 december 2002. Bedömningen av ansökningarna inom medicin, natur- och teknikvetenskap görs av Vetenskapsrådet, medan bedömningen av ansökningar inom humaniora och samhällsvetenskap, juridik samt teologi görs av STINT. Från och med nästa år övertar Vetenskapsrådet ansvaret för hela ansökningsprocessen inom medicin, natur- och teknikvetenskap.

Bakgrund
Postdoc-stipendier är en viktig ingrediens i forskningssystemet. Dessa stipendier erbjuder unga forskare möjligheter att vid ett utländskt lärosäte fortsätta sin forskning, eller välja en ny inriktning, utvidga
sina internationella kontaktnät, men också att bli mer självständiga forskare.
I samband med statens budgetnedskärning i slutet av 90-talet övertog STINT ansvaret för de dåvarande forskningsrådens postdoc-program. STINT har årligen beviljat mellan 50 och 80 stipendier. Genom den nu slutna överenskommelsen flyttas successivt ansvaret för postdoc-stipendier inom medicin, natur- och teknikvetenskap till Vetenskapsrådet.

Kommentarer
Pär Omling, generaldirektör Vetenskapsrådet: 08-546 44 185 / Par.Omling@vr.se
Roger Svensson, verkställande direktör STINT: 08-671 19 94 / Roger.Svensson@stint.se

Mer information:
Information om ansökningsförfarandet kommer inom kort att finnas på STINT:s webbplats: www.stint.se.

Kontaktinformation
Humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi
Mattias Löwhagen, STINT: 08-671 19 92 /Mattias.Lowhagen@stint.se
Natur- och teknikvetenskap
Margareta Eliasson, Vetenskapsrådet: 08-546 44 179 / Margareta.Eliasson@vr.se
Medicin
Agneta Axelsson, Vetenskapsrådet: 08-546 44 275 / Agneta.Axelsson@vr.se

Utbildningen är tvärvetenskaplig och genomförs i samarbete mellan institutioner på Samhällsvetenskapliga fakulteten, Humanistiska fakulteten och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Utbildningen leder till en breddad magisterexamen med inriktning mot Mänskliga rättigheter. Personer med en universitetsexamen om minst 120 universitetspoäng är behöriga att söka kursen.

-Tanken på att starta den nya utbildningen sprang ur samarbetet kring universitetskursen ”Mänskliga rättigheter och humanitära katastrofer”, som under tre år gavs av Museion, universitetets organisation för att initiera tvärvetenskaplig utbildning och forskning, i samarbete med Världskulturmuseet, berättar Elisabeth Abiri från Institutionen för freds- och utvecklingsforskning, som är en av initiativtagarna till den nya utbildningen. När denna tillfälliga satsning led mot sitt slut påbörjades ett arbete för att skapa förutsättningar för en permanent utbildning i Mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet.

Genom att erbjuda mänskliga rättigheter som en breddningskurs på magisternivå för studenter från olika ämnen, garanteras ämnets tvärvetenskapliga karaktär samtidigt som grunden läggs för att mänskliga rättigheter skall kunna bli ett mer högprioriterat område inom de olika deltagande ämnena.

Initiativtagare till den nya kursen är en forskargrupp som arbetar med studier av mänskliga rättigheter. Personerna kommer från institutionerna för freds- och utvecklingsforskning, idéhistoria och vetenskapsteori, juridik, socialantropologi samt statsvetenskap.

Utbildning i mänskliga rättigheter ges redan på flera platser i landet. Detta blir dock den första påbyggnadsutbildningen som leder fram till en magisterexamen med ämnesbredd.

Satsningen ligger även i linje med regeringens nyligen presenterade handlingsplan för mänskliga rättigheter. Planen efterlyser en betydligt utökad utbildning och fortbildning kring ämnet mänskliga rättigheter.

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940

Detta är några frågor om utvecklingen i ett av Europas största länder som kommer att diskuteras av svenska, tyska och internationella forskare på Södertörns högskola den 15 november.

Arrangör är högskolans nystartade Centrum för tysklandsstudier i samarbete med en rad andra institutioner, bl a Goethe institutet.

Bland föreläsarna återfinns Tysklands sverigeambassadör Berndt von Waldow, professor György Szell, universitetet i Osnabrück, professor Hildegard Maria Nickel från Humboldt universitetet i Berlin tillsammans med en rad forskare och tysklandskännare från Södertörns högskola.

Plats: Södertörns högskola, Moas båge sal Ma 624. Pendeltåg till Flemingsberg.
Tid: Fredag 15 november klockan 09.00 – 18.00
För utförligt program se www.sh.se

Samtliga seminarier kommer att hållas på engelska.

Kontaktinformation
För ytterligare information om seminarierna, det nya Tysklandscentret och högskolans nya tysklandsprogram kontakta:
Lektor Mai-Brith Schartau, mai-brith.schartau@sh.se, tel 08- 608 4203

Den genomgripande samhällsomvandlingen från socialistisk planekonomi till kapitalistisk marknadsekonomin med hjälp av ”chockterapi” i Polen 1989 innebar en chock för hela samhället, inklusive statliga, regionala och lokala myndigheter, och många institutioner, som t.ex. arbetsförmedlingar.
Iwona Sobis analyserar i sin studie Employment Service In Transition en av dessa institutioner, arbetsförmedlingen i Lodz, och hur dess personal upplevde och hanterade en ökande arbetslöshet i ljuset av en ny arbetsmarknadspolicy som var i linje med marknadsekonomin. Vad gjorde personalen när 86 000 arbetslösa stormade kontoret för att söka hjälp och medel för att överleva? Frågor som ställs i avhandlingen är: Vilka problem upplevde arbetsförmedlingens personal som de svåraste att lösa? Vilka frågor var av lokal karaktär och vilka problem var ett resultat av nya statliga arbetsmarknadsåtgärder? Varifrån häm-t-ade personalen inspiration, pragmatiska idéer eller modeller för att anpassa arbetsförmedlingen till marknadsekonomin? Vilka krafter visade sig mest inflytelserika för att skapa en modern arbetsförmedling i västerländsk mening? Vilken modern arbetsförmedlingmodell var det möjligt att åstadkomma åren 1997/98? Sobis belyser också vad som hände med den formella organisationen under omvandlingsproces-sen, och på vilket sätt Europeiska Unionen och andra västerländska organisationer bidrog till att anpassa den polska arbetsmarknadspolitiken och arbetsförmedlingen i Lodz till marknadsekonomin och EU:s institutionella och organisatoriska standard.
I avhandlingen beskriver Iwona Sobis omvandlingsprocessens ursprung och dess förankring i antikommunistiska sociala rörelser under Solidaritets banér, rundabordsförhandlingar mellan opposition och regimen, de första demokratiska valen och chockterapins införande, vilket Solidaritets ledare och anhängare uppfattade som en väg ut ur den politiska och socioekonomiska krisen och återkomst till Europa.
Ur studien framkommer att det inte bara var den polska regeringen som hade föreställningar om landets återkomst till Europa. Många västerländska organisationer hade också egna idéer om Europas integration. EU:s ”PHARE”-program visade sig vara en inflytelserik kraft bakom olika ampassningsstrategier på en makrostrukturell nivå i Polen och på arbetsförmedlingen i Lodz. Emellertid visar studien också att den västerländska teorin inte alltid var anpassad till den socioekonomiska verkligheten som rådde i ett land som bygger en liberal marknadsekonomi utan kapital. Nära samarbete mellan västerländska konsulter och polska statliga, regionala och lokala myndigheter var nödvändigt och bidrog till att arbetsmarknads-politiken och ett nätverk av arbetsförmedlingar i Polen anpassades till EU-standard.
Iwona Sobis avhandling är idag speciellt aktuell. Orsaken är att EU nu har bekräftat att flera postkom-munistiska stater ska bli medlemmar i Unionen år 2004. Dessutom stimulerar hennes avhandling till re-flektioner runt de verkliga maktrelationerna i Europa och anpassningsstrategier till EU:s krav, inte bara i det postkommunistiska blocket utan också inom EU:s nuvarande medlemsstater. Vi kan nu höra allt fler kritiska åsikter i den svenska pressen angående Jacques Chiracs förslag att omvandla EU till ett Europas förenta stater i anslutning till EU:s utvidgning.

Avhandlingens titel: Employment service in transition: Adaption of a socialist employment agency to a market economy. A case study of Lodz, Poland, 1989-1998.
Avhandlingsförfattare: Iwona Sobis, tel. 031-41 57 48(bost.), 031-773 4092 (arb.)
e-post: Iwona.Sobis@hem.utfors.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Göran Ahrne, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 29 november 2002, kl. 13.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Christer Silfverberg, finansrätt.
Hans intresse är i första hand riktat mot skattefrågor angående generationsskiften. Hans avhandling handlade om gåvobeskattningen i ett nordiskt perspektiv. Därefter har han publicerat ett antal artiklar, läroböcker och handböcker om arvs- och gåvobeskattning och generationsskiften. Under senare tid har Christer Silfverberg ägnat sig allt mer åt internationella, frågor inom detta område. Ett annat ämnesområde för hans forskning är inkomstbeskattningen av fysiska personer och socialavgifter.

Milan Bily, slaviska språk, med språkvetenskaplig inriktning
Han har sysslat med en rad forskningsområden inom både allmän lingvistik och slaviska språk, särskilt ryska och tjeckiska. På sistone har han bland annat forskat inom kasusproblematiken och sökt svaret på frågor som: Hur ska man avgöra vad som är resp. inte är kasus i ett språk? Hur skiljer sig språk som verkligen har kasus som grammatisk kategori från kasuslösa språk? Hur fastställer man kasusuppsättningen i ett genuint kasusspråk? Går det, trots allt, att upptäcka en gemensam, föränderlig betydelse hos alla användningar av ett kasus i ett givet språk?
Ett annat stort intresseområde är fonologi, om språkljuden som funktionellt system.