Mediernas rapportering om svenska miljardärer ifrågasätter sällan den ekonomiska ojämlikheten. Det framgår av en avhandling vid Örebro universitet.
Axel Vikström, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, har i en avhandling studerat hur superrika svenskar porträtteras i landets största tidningar.
– Antalet miljardärer per capita i Sverige sticker ut internationellt. Jag ville utforska hur sättet som medierna rapporterar om dem kan tänkas bidra till att normalisera förmögenhetskoncentrationen i den absoluta toppen, säger Axel Vikström i ett pressmeddelande från Örebro universitet.
Enligt avhandlingen är mediebilden av miljardärer övervägande positiv, även om skildringar av miljardärer som giriga utsugare också förekommer.
Politiken ifrågasätts inte
– Det jag ser är att rapporteringen oftast begränsas till ett ifrågasättande av enskilda miljardärer eller affärsmodeller. Det kan handla om ifall ägare till kredit- och spelbolag förtjänar sina förmögenheter, om dessa bygger på att vanliga svenskar skuldsätter sig. Däremot ifrågasätter man inte den ekonomiska ojämlikheten i sig själv, säger Axel Vikström.
Miljardärernas ökade förmögenheter förklaras sällan mot bakgrund av den ekonomiska politik som förts under de senaste decennierna.
– Medierna upprätthåller sig gärna vid ojämlikhetens ”spelregler”, alltså vad som är ”rätt” eller ”fel” sätt att bli rik på. Men det är sällan som strålkastarljuset riktas mot själva spelet.
Superrika skyr uppmärksamhet
Tidigare forskning har visat att extremt rika människor ofta försöker undvika offentligheten, något som Axel Vikström lyfter fram som ett demokratiskt problem.
– De med störst ekonomisk makt riskerar att få verka utan att synas. I mitt material slogs jag av hur miljardärernas ovilja att figurera i media utgjorde ett återkommande inslag i kvällstidningen Expressens artiklar.
Axel Vikström visar att Expressen återkommande beskriver miljardärerna som anonyma och okända, och att man betonar hur få intervjuer som finns med dem. Artiklarna beskriver även i detalj hur reportrar misslyckats med att få tag på en viss miljardär.
– På detta sätt används miljardärernas hemlighetsfullhet som en krydda för att framställa stora förmögenheter som ett moraliskt känsligt ämne. Men jag hävdar att Expressen främst sammankopplar miljardärernas hemlighetsfullhet med deras ovilja att prata om hur de spenderar sin rikedom.
Samma associationer görs inte till strategier som de superrika använder sig av för att skydda och öka sina förmögenheter, enligt Axel Vikström. Det handlar till exempel om lobbying och slussande av tillgångar utomlands. Det innebär att den konkreta roll som hemlighetsfullhet spelar för upprätthållandet av ekonomisk ojämlikhet inte belyses.
Normaliserar ojämlikt samhälle
Axel Vikström hoppas att avhandlingen ska få allmänhet och journalister att reflektera över varför vissa berättelser om de superrika är vanliga i media, och hur detta kan bidra till att normalisera ett alltmer ojämlikt samhälle.
– Forskningen bidrar till att öka förståelsen för språkets och mediernas roll i att göra förmögenhetskoncentration till något normalt. Samma gäller för den nyliberala formen av kapitalism som under de senaste decennierna präglat Sverige, säger han.
Svenska miljardärer
Hur många är de?
Det finns ingen konsensus kring hur många miljardärer som finns i Sverige. Det beror delvis på bristande faktaunderlag (statistiken har försämrats sedan förmögenhetsskatten togs bort 2007), delvis på svårigheten i att värdera olika tillgångar och delvis på huruvida utlandssvenskar ska tas med i beräkningen. I boken Girig-Sverige beräknade ekonomijournalisten Andreas Cervenka att det år 2021 fanns 542 svenska miljardärer, en betydande ökning från de 110 som skulle funnits år 2010.
Hur rika är de?
Miljardärernas andel av den samlade förmögenheten har ökat under de senaste decennierna. I en rapport från tankesmedjan SNS från 2018 beräknades det att de 40 rikaste familjernas andel av den totala förmögenheten ökade från en procent till sex procent mellan 1981 och 2016. Samma rapport beräknade även att de 154 miljardärerna år 2016 kontrollerade tillgångar på 2 200 miljarder kronor, en summa som då var nästan lika stor som statens nettoförmögenhet plus värdet av den samlade socialförsäkringssektorn.
Hur ter sig Sverige i jämförelse?
De svenska miljardärernas förmögenheter sticker ut även i internationell bemärkelse. Nationalekonomen Jesper Roine menar, med utgångspunkt från siffror i magasinet Forbes, att det bortsett från rena skatteparadis inte finns något land som har lika många dollarmiljardärer per capita som Sverige har. Samma sak gäller för dollarmiljardärernas förmögenhet i relation till BNP.
Personer som lider av postcovid har avråtts från att motionera för att inte riskera att symtom förvärras. Men nu kan forskare från Karolinska institutet visa att måttlig träning inte behöver vara skadligt.
Personer som drabbats av postcovid upplever ofta symtom som extrem trötthet, andfåddhet, hög vilopuls och muskelsvaghet. Symtomen förvärras ofta av ansträngning. Det här har lett till att postcovid-patienter avråtts från att motionera.
– Världshälsoorganisationen, WHO, och andra tunga instanser har sagt att personer med post-covid bör undvika intensiv träning, säger Andrea Tryfonos, som är forskare vid Karolinska institutet i en nyhetsartikel på KI.se.
Men en studie visar nu att det här sannolikt är en för strikt rekommendation. Forskare vid Karolinska institutet har låtit personer med postcovid – och en kontrollgrupp utan symtom – genomföra tre olika träningspass.
De fick ägna sig åt högintensiv intervallträning, medelintensiv träning samt styrketräning i en slumpartad ordning med några veckors mellanrum.
Forskarna rekryterade 31 patienter med postcovid. De var mellan 18 och 64 år gamla. De hade haft symtom på post-covid i mer än tre månader, hade inte varit inlagda på sjukhus för covid och hade inga andra diagnoser.
För att kunna jämföra deltog 31 personer utan postcovid i studien.
Träningspassen bestod av:
Högintensiv intervallträning: 5 x 1 min cykling på 90 procent av maxbelastning med en minut vila mellan intervallerna. Medelintensiv kontinuerlig träning: 30 min cykling på 50 procent av maxbelastning.
Styrketräning med marklyft, armhävningar och benspark i maskin, 3 x 10 repetitioner av varje med tre minuter vila mellan övningarna. Källa: Studien och Andrea Tryfonos.
Symtom förvärrades inte
I samband med träningspassen kontrollerades deltagarnas symtomnivåer. De fick även lämna blodprov, göra ultraljud av hjärtat samt undersöka lungkapacitet och muskelstyrka. Motionärerna fick också genomgå neurofysiologiska tester och muskelbiopsier.
– Vad vi generellt kan se så klarar postcovid-patienterna träningspassen lika bra som kontrollerna, även om de hade mer symtom från start. Med lika bra menar jag att de inte förvärrade sina symtom eller påverkade något i kroppen negativt under de 48 timmar som vi följde dem, säger Andrea Tryfonos.
Förändringar i muskelvävnad
Studien visade dock att vissa skillnader fanns. Deltagarna med postcovid hade generellt sett sämre kondition och muskelstyrka. Det skulle kunna bero på både infektionen och en lägre fysisk aktivitet, enligt Andrea Tryfonos.
– Efter två år där du har haft långdragna besvär och avråtts från motion så är det inte konstigt om du har tappat i arbetsförmåga, säger hon.
Studien visar också att 62 procent av deltagarna med postcovid led av myopati. Det är en förändring i muskelvävnaden som försämrar musklernas förmåga.
– Det är en alldeles för hög andel för att kunna bero enbart på lägre aktivitet. Därför håller vi just nu på att analysera biopsierna för att se om vi kan förklara orsaken bakom dessa muskelförändringar, säger Andrea Tryfonos.
Uppmuntras till lugn träning
Hon menar dock att rekommendationerna kring motion vid postcovid bör förändras redan nu.
– Personer med post-covid ska inte avrådas från att motionera generellt. Istället bör de under övervakade förhållanden uppmuntras att börja med någon träning de tycker om, naturligtvis på en lämplig nivå, för att sedan långsamt öka intensiteten, säger Andrea Tryfonos
Hon vill dock klargöra att studiens resultat inte innebär att alla patienter klarar av träning lika bra.
Fick pandemin rådjuren att hålla sig i skogen eller fortsatte de mumsa på växter i trädgårdar? Covid-19 förändrade människors beteenden, men även vilda djur påverkades av restriktionerna. Det visar en studie.
Vilda djur anpassar sig hela tiden för att överleva. Vissa djur uppfattar människan som ett hot, medan andra söker skydd och mat i vår närhet. Hur olika djur reagerar på mänsklig närvaro påverkas även av om kontakten sker ute i naturen eller i stadsmiljö.
Eftersom vilda djur tvingas anpassa sig till mänsklig aktivitet ville forskare se hur de reagerade på den förändring i beteende som covid 19-pandemin innebar.
Pandemin påverkade djuren
I en studie har ett stort antal forskare analyserat viltkamerabilder från över hundra olika forskningsprojekt i 21 länder. Forskarna undersökte djurens aktivitet under perioder med låg och hög mänsklig aktivitet i samband med pandemin.
Resultatet visar att när samhällen stängde ner och människor sökte sig ut i naturen blev djuren där mindre aktiva. Stora rovdjur var känsligast och anpassade sig mest för att undvika människor.
Men när restriktionerna hävdes och städer öppnade upp igen återvände också vissa djur dit, särskilt på natten.
– Att lära oss mer om hur olika djur reagerar på mänsklig aktivitet kan hjälpa oss samexistera, säger Tim Hofmeester som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.
Viltkameror i Umeå
Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till studien genom data från ett medborgarforskningsprojekt som pågick under pandemin. Över 100 deltagare i Umeå kommun fick låna viltkameror för att ta reda på vilka djur de hade på besök i sina trädgårdar.
I analysen ingick skogshare, rådjur, älg, rödräv och grävling. Bland dessa djur var skogshare och rådjur mer synliga under perioder av pandemin när mänsklig aktivitet var högst. De andra arterna visade inga tydliga mönster.
– Resultaten stämmer bra med de genomsnittliga mönster vi såg världen över där vi såg att många vilda djur, särskilt växtätare som hjortar och älgar, var mer aktiva under perioder med mer mänsklig aktivitet. Stora rovdjur däremot var mindre aktiva under samma perioder, säger Tim Hofmeester.
Forskare vet nu hur det fästingburna viruset som orsakar Krim-Kongo blödarfeber tar sig in i kroppens celler. Det här är betydelsefullt för att kunna utveckla läkemedel mot den dödliga sjukdomen.
Krim-Kongo blödarfebervirus, eller CCHF-virus, sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber. Sjukdomen är allvarlig och idag saknas effektiva behandlingar.
I takt med klimatförändringar har sjukdomen spridit sig från Afrika och Mellanöstern till länder i Europa. Fästingarten som sprider sjukdomen har även observerats i Sverige.
Tar sig in via receptorer på celler
I en ny studie kan forskare visa att viruset tar sig in i kroppens celler via ett protein på cellytan, de så kallade LDL-receptorerna som reglerar kolesterolnivåer i blodet. Det skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Fakta om Krim-Kongo blödarfeber
Sjukdomen förekommer i ett 40-tal länder i bland annat Centralasien, Mellanöstern och delar av Afrika.
På senare år har sjukdomen även börjat sprida sig till nya geografiska områden, bland annat till Spanien och Frankrike. Den fästingart, Hyaloma, som bär på viruset och kan sprida sjukdomen, har även observerats i Tyskland och Sverige.
Sjukdomen har en dödlighet på upp till 40 procent beroende på hälsostatus hos personen som infekteras.
Vanliga symtom är feber, muskelvärk, magont, ledsmärtor, kräkningar och blödningar som kan leda till organsvikt.
Resultaten har även bekräftats i tester på möss. De möss som saknade LDL-receptorn blev inte lika sjuka som andra.
Upptäckten är ett viktigt steg på vägen mot utveckling av läkemedel mot Krim-Kongo blödarfeber, menar forskare bakom studien.
– När vi känner till vilken receptor viruset använder sig av kan vi producera receptorn i provrör och ge som läkemedel. Då kan vi lura viruset att binda till de receptorerna i stället för till cellerna och därmed stoppa viruset från att sprida sig i våra kroppar, säger Ali Mirazimi som är professor vid Karolinska Institutet i pressmeddelandet.
Fästingar sprids med flyttfåglar
Normalt tar det många år att utveckla ett läkemedel, men forskarna menar att covid-pandemin och vaccin mot sars-cov-2 visar att det kan gå betydligt snabbare.
– Det här är ett viktigt steg i vår beredskap mot sjukdomen. Krim-Kongo blödarfeber är en sjukdom vi helst inte vill ha. Fästingarna sprids med flyttfåglar och har redan hittats i Sverige. Om sjukdomen börjar dyka upp på fler platser kanske vi redan kan ha ett läkemedel som vi kan ta in i kliniska prövningar, säger Ali Mirazimi.
Störningar i bakteriefloran i tarmen under ett barns första levnadsår är kopplat till neuropsykiatriska diagnoser senare i livet. Enligt en studie kan ett samband med antibiotikabehandling finnas.
Forskare vid University of Florida och Linköpings universitet har undersökt tarmflorans sammansättning hos spädbarn.
I studien hittade forskarna biologiska markörer som tycks vara kopplade till neuropsykiatriska störningar.
– Det anmärkningsvärda är att dessa biomarkörer finns redan i navelsträngsblod vid födseln eller i barnets avföring vid ett års ålder, mer än ett decennium innan diagnos, säger Eric Triplett, professor vid University of Florida i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Barn i Sverige följdes under 20 år
I studien ingick drygt 16 000 barn i Sverige. De föddes åren 1997–1999 och har följts i mer än 20 år. Drygt sju procent av barnen har diagnosticerats med autismspektrumstörning, adhd, kommunikationsstörning eller intellektuell funktionsnedsättning.
Under barnens uppväxt har en stor mängd livsstils- och miljöfaktorer kartlagts genom enkäter vid flera tillfällen. För en del av barnen har forskarna analyserat ämnen i navelsträngsblod och bakterier i avföringen vid ett års ålder.
Forskarna kunde se tydliga skillnader i tarmfloran redan under första levnadsåret hos barn som utvecklar autism eller adhd.
– Vi har funnit samband med en del faktorer som påverkar bakterierna i tarmen, som antibiotikabehandling under barnets första år, som är kopplat till en ökad risk för de här diagnoserna, säger Johnny Ludvigsson som är professor vid Linköpings universitet.
Barn som hade upprepade öroninflammationer under sitt första levnadsår hade en ökad risk att senare i livet diagnosticeras med en utvecklingsneurologisk störning. Forskarna tror dock inte att infektionen i sig är problemet. Snarare misstänker de en koppling till antibiotikabehandling.
Antibiotika kan rubba tarmfloran
En möjlig förklaring kan vara att behandling med antibiotika rubbat tarmflorans sammansättning på ett sätt som bidrar till utvecklingsneurologiska störningar, menar forskarna.
De fann att förekomst av Citrobacter-bakterier eller frånvaro av Coprococcus-bakterier ökade risken för en framtida diagnos.
– Coprococcus och Akkermansia muciniphila har potentiellt skyddande effekter. Dessa bakterier var korrelerade med viktiga ämnen i avföringen, som vitamin B och förstadier till signalsubstanser som spelar en viktig roll i att reglera signaleringen i hjärnan. Över lag såg vi underskott av dessa bakterier hos barn som senare fick en utvecklingsneurologisk diagnos, säger forskaren Angelica Ahrens vid University of Florida.
Den aktuella studien visar även att risken för utvecklingsneurologisk diagnos hos barnet ökar om föräldrarna röker. Däremot har amning en skyddande effekt.
Mer om studiens resultat
Forskarna har använt navelsträngsblod som tagits vid barnens födsel för att analysera mängderna av olika ämnen från kroppens ämnesomsättning, som fettsyror och aminosyror. De mätte också en del skadliga ämnen som nikotin och miljögifter.
Det visade sig att barn som senare fick en diagnos hade låga nivåer i navelsträngsblodet av flera viktiga fetter. En av dessa var linolensyra, som behövs för bildning av omega 3-fettsyror som är inflammationsdämpande och har flera andra effekter i hjärnan. Samma grupp hade också högre nivåer av en PFAS-substans.
PFAS är en grupp ämnen som används i bland annat flamskyddsmedel och som kan påverka immunförsvaret negativt.
Forskningen befinner sig i ett tidigt skede och fler studier behövs. En fråga som återstår att besvara är till exempel om obalansen i tarmfloran är en utlösande faktor, eller om den uppstått av bakomliggande faktorer som kost och antibiotika.
Men att många biomarkörer för framtida utvecklingsneurologiska störningar kan observeras redan i tidig ålder kan på sikt öppna för att utveckla screeningsprotokoll och förebyggande åtgärder, menar forskarna.
I naturen kan det löna sig att vara lite försiktig. Havsanemoner som reagerar långsammare på förändring klarar en värmebölja bättre än artfränder som snabbt ändrar sitt beteende. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
Tidvatten, stormar och snabba temperaturförändringar är vardag för marina arter som lever längs atlantkusterna i Europa. Det innebär att de utsätts för tvära kast i livsmiljön.
I takt med klimatförändringarna väntas värmeböljor bli vanligare, och forskare har velat ta reda på hur kustnära marina arter hanterar extrema temperaturer i vattnet.
I en studie har havsanemonen Actinia equina undersökts. Det är en art som kan ha olika individuella beteenden baserat på personlighetsdrag.
– Vi kallar det djurpersonligheter. Det handlar om olika livsstrategier i beteendet som finns i en och samma art. De undersökta anemonerna har två personlighetsdrag, modiga och blyga, och vid extrema värmeböljor klarar de blyga anemonerna sig bättre, säger Lynne Sneddon, zoofysiolog vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Olika beteenden ger fördelar
Om en anemon är blyg eller modig spelar roll för riskbenägenhet, men bägge beteenden har fördelar som gjort anemoner till vinnare i evolutionen.
Modiga anemoner reagerar snabbare på förändringar i livsmiljön. De är kvickare på att öppna sina tentakler för att söka föda efter en förändring och får då en konkurrensfördel. Men samtidigt är modiga anemoner mer utsatta vid extrema förhållanden, som till exempel värmeböljor.
Forskarnas studie visar att när det blir extremt varmt i vattnet är det en bättre överlevnadsstrategi att vara en blyg individ.
– Vi mätte ämnesomsättningen på anemonerna och kunde se att när vattentemperaturen var hög skenade ämnesomsättningen i de modiga anemonerna. Det gjorde att de behövde öka sitt näringsintag så mycket att de riskerade att duka under. De blyga anemonernas ämnesomsättning ökade mindre vilket gjorde att de klarade värmestressen bättre, säger Lynne Sneddon.
Snabb uppvärmning vid ebb
Vid kuster med stora tidvattenskillnader samlas vatten i så kallade hällkar. De värms snabbt upp om det är varmt väder vid ebb innan nästa flod sköljer in med kallare havsvatten. Anemoner som lever i dessa hällkar blir därför extra utsatta för stora temperaturskillnader.
– Värmeböljor kommer att bli allt vanligare framöver och kallblodiga djur kan få svårt att hantera det. Vi studerade anemoner, men vi har anledning att tro att fenomenet gäller för andra arter också. Om djuren inte klarar sig blir det en störning i ekosystemen och det kan få betydelse i hela näringsväven, säger Lynne Sneddon.
Nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva för att identifiera tidiga språksvårigheter hos barn. Det visar två studier där 6 000 barn ingick.
Forskare vid Uppsala universitet har i två studier undersökt olika tester som ger en bild av små barns språkutveckling.
Forskarna har tittat på journaler från över 6 000 barn i Region Gotland under åren 2016–2022. Resultatet visar att nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva när det gäller att identifiera tidiga språk- och kommunikationssvårigheter hos barn.
– Dessa studier understryker den avgörande roll som tidig screening spelar för att identifiera barn som kan dra nytta av logopediska insatser, säger forskaren och specialistlogopeden Anna Fäldt i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.
Remisser till logoped ökade
Den första studien har utvärderat effekter av den så kallade Språkfyran, som är ett screeningtest för fyraåringar. Testet görs av en sjuksköterska och går ut på att barnet får härma och peka på bilder.
Studien visade att antalet remisser till logopeder ökade markant efter införandet av Språkfyran – från 0,4 till 6,9 procent.
– Detta pekar på att Språkfyran tidigt kan identifiera barn i behov av logopedinsatser, vilket är mycket viktigt i barnhälsovården, säger Anna Levin, barnläkare och samordnare för barnhälsovården på Gotland.
I den andra studien utvärderades ett formulär, Infant-Toddler Checklist, ITC, som används vid 18-månaderskontrollen på BVC. Det innebär att föräldrar får svara på frågor om hur barnet leker, uttrycker sig och förstår språk. Forskarna kunde se att införandet av ITC ledde till fler remisser till barnlogopeder.
Screening kan göra skillnad
Enligt forskarna är screeningverktygen effektiva för att tidigt upptäcka barn med kommunikations- och språkstörningar.
– Genom att införa effektiva screeningverktyg kan vi göra stor skillnad när det gäller att ge barn med tal- och språkförseningar det stöd de behöver, säger forskaren Anton Dahlberg vid Uppsala universitet.
Forskarna lyfter dock fram att barnens språkförmåga behöver undersökas under längre tid.
Trendig design och unika prylar lockar när konsumenter handlar begagnade eller återvunna produkter. Men det främsta skälet att bege sig till en second hand-butik är hänsyn till miljön, visar en studie.
I en ny rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt varför konsumenter väljer att handla begagnade prylar och kläder. Enkätstudier och intervjuer, som gjorts i Stockholm och Göteborg, visar att miljön lyfts fram som den främsta drivkraften. Ekonomiska hänsyn kommer på andra plats.
– Det är positivt att miljö rankas så högt bland dem som handlar begagnat. Många svarade även att de vill handla mer begagnat, men faktorer som pris, utbud och tillgänglighet hindrar dem från att göra det, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
Gärna unika produkter men inte underkläder
Andra skäl bakom viljan att handla second hand är möjligheten att hitta trendiga designkläder och unika produkter. Rapporten visar också att det är vanligare att köpa begagnade kläder och skor än möbler, inredning och hemelektronik. Underkläder, strumpor, skor och badkläder väljs däremot bort av hygieniska skäl.
Studien visar dock att begagnade produkterna inte alltid ersätter köp av nya produkter.
– En majoritet av dem som deltog i studien svarade att de begagnade produkterna hade ersatt ett nyköp, vilket är positivt. Men det finns även en risk att personer ökar sin totala konsumtion av saker, i tron om att det är miljövänligt. Vi behöver minska vår totala konsumtion, och att välja en begagnad sak framför en ny är ett bra val i rätt riktning, säger Maja Dahlbom, som är expert inom textil och återbruk på IVL.
Utbudet på nätet ökar
De senaste åren har marknadsplatser på nätet där man kan sälja och köpa begagnade saker ökat. Många butiker testar även att samla in och sälja sina egna märken i begagnat skick eller samarbetar med second hand-butiker. Det har också blivit vanligt att återvinningscentraler har samarbeten för återanvändning, till exempel kvartersnära återvinningscentraler och butiker, där saker kan skänkas eller hämtas gratis.
– Det pågår många initiativ för återanvändning men det behövs fler aktörer och större utbud så att det blir enklare för konsumenterna att handla begagnat. Därför är det så viktigt att kolla vilka drivkrafter och hinder som finns, för att se vad som krävs för att återanvändning ska bli norm och på sikt lika enkelt som nyköp är idag, säger Annelise de Jong vid IVL.
Rapporten från IVL Svenska Miljöinstitutet ingår i projektet UseReuse. Studien har gjorts i samarbete med ett antal second hand-butiker, återbruksaktörer och kommunala avfallsbolag i Stockholm och Göteborg.
Studien genomfördes som en enkätstudie och en intervjustudie. 438 personer besvarade enkäterna och intervjustudien gav 361 svar.
Kvinnor med fetma behöver inte gå upp minst fem kilo i samband med graviditet, som föreslås i ifrågasatta riktlinjer. Tvärtom kan utebliven viktökning kopplas till minskade hälsorisker, visar en studie.
Enligt internationella riktlinjer rekommenderas kvinnor med obesitas, fetma, att gå upp totalt 5–9 kilo under graviditeten. Det kan jämföras med 11,5–16 kilo för normalviktiga. De här riktlinjerna har dock länge varit ifrågasatta, men vetenskapligt stöd har saknats för att ändra dem.
Nu visar en studie att det inte finns några ökade hälsorisker – varken för mamma eller barn – om gravida med obesitas inte går upp i vikt. För kvinnor med ett BMI, kroppsmasseindex, över 40 kan utebliven viktuppgång tvärtom kopplas till minskade risker, skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger KI-forskaren Karin Johansson i pressmeddelandet.
Risker med viktuppgång
Forskarna har studerat tio kända risker som förknippas med viktuppgång under graviditet. De undersökte havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos mamman, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd.
Bland kvinnor med obesitas, och ett BMI mellan 30 och 40, sågs inga ökade hälsorisker vid lägre viktuppgång än nuvarande rekommendation.
För kvinnor som har över 40 i BMI minskade tvärtom riskerna. Utan någon viktökning alls minskade riskerna med cirka 20 procent.
– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de fem kilo som dagens riktlinjer anger, säger Karin Johansson.
Kan leda till nya riktlinjer
Hon menar att studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka, eller ta bort, rekommendationen om en viktuppgång på minst fem kilo. Det kan också finnas anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3, det vill säga med ett BMI över 40.
– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson.
Studien har skett i samarbete med University of British Columbia i Kanada och University of Pittsburgh samt University of California i USA.
Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland. 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015.
Klass 1 och 2 innebär ett BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9. Klass 3 innebär ett BMI över 40.
Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.
Nuvarande internationella riktlinjer om viktuppgång i samband med graviditet har tagits fram av amerikanska Institute of Medicine (IOM).
Trots att många har slutat röka cigaretter minskar inte antalet fall av lungcancer lika mycket som förväntat. Bland kvinnor har i stället antalet drabbade ökat. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.
Allt färre röker numera i Sverige. Idag uppger cirka fem procent bland män och kvinnor att de röker dagligen.
Enligt tidigare forskning ska risken att utveckla lungcancer minska kraftigt och snabbt efter valet att sluta röka. Enligt en brittisk studie sjönk antalet som hade fått lungcancer före 75 års ålder från 16 procent till tre procent bland personer som slutade röka innan de fyllde 50 år.
En ny studie har nu jämfört förändringen av rökvanor i Sverige från 1950-talet med insjuknande i lungcancer mellan 1970 och 2021. I studien ingick män och kvinnor mellan 40 och 84 år. Det skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Lika vanligt i äldre åldersgrupp
Tidigare studier har visat att skivepitelcancer är den form av lungcancer som har starkast samband med rökning. Resultaten från den nya studien visade att risken att drabbas varierade kraftigt beroende på typ av lungcancer, ålder och kön.
Baserat på tidigare studier fanns en förväntan att cancerrisken skulle ha minskat bland äldre. Men bland män mellan 75–79 år var lungcancer dock lika vanligt 1970 som 2021.
Risken för skivepitelcancer hade dock sjunkit kraftigt. Däremot hade istället risken för den andra cancerformen, adenocarcinom, ökat sex gånger.
Bland kvinnor i samma åldersgrupp hade risken för skivepitelcancer 2021 ökat till samma nivå som bland män. För adenocarcinom var risken liknande för kvinnor och män – trots stora skillnader i rökvanor, se faktaruta.
– Rökning är tveklöst den viktigaste riskfaktorn för lungcancer. Därför är det förvånande att det minskande rökandet ännu inte märks mer i statistiken. Det behövs mer forskning för att ta reda på vad det beror på, säger Bengt Järvholm, professor inom folkhälsa vid Umeå universitet, i pressmeddelandet.
Flera förklaringar kan finnas
Studien ger inte svar på varför cancerutvecklingen stämmer så dåligt med förväntningarna, men enligt forskarna finns några tänkbara förklaringar.
En förklaring kan vara att människor eventuellt underrapporterar sin rökning, och att minskningen av rökning därför inte är lika stor som uppgetts i undersökningar.
Det kan också vara så att antaganden om hur snabbt risken minskar att drabbas av cancer efter rökstopp kan ha varit överdrivna. En tredje förklaring är att andra miljö- eller livsstilsfaktorer kan spela in. Även personer som aldrig har rökt kan få lungcancer, även om det är mindre vanligt.
– Resultaten ska absolut inte tolkas som att det är lönlöst att sluta röka. Tvärtom understryker studien vikten av att man slutar tidigt, helst att man aldrig börjar, eftersom det kan vara så att risken för lungcancer är förhöjd längre än vi tidigare trott, säger Bengt Järvholm.
Studien bygger på data från Socialstyrelsens cancerregister som jämförts med statistik över tobaksrökning från enkäter samt försäljning av cigaretter.
Mer om svenska rökvanor och siffror över lungcancer
På 1960-talet rökte ungefär varannan svensk man i ålder 18–69 år. Kvinnorna började i allmänhet röka senare i historien än männen. I en stor studie 1963 rökte bara drygt var tionde kvinna, elva procent, i åldern 50–69 år, medan 46 procent av männen var rökare. Bland kvinnorna var det främst yngre som rökte på 1960-talet.
Studien från Umeå universitet visar att om risken att drabbas av lungcancer 2021 var lika stor som risken 1970 hos män och kvinnor 40–84 år skulle cirka 2 250 män ha drabbats av lungcancer 2021 i stället för 1695 fall, det vill säga en minskning med 555 fall.
Bland kvinnor skulle 544 fall funnits i stället för som nu 2181 fall. Det har alltså skett en ökning med 1 637 fall av lungcancer.
Patienter med autoimmuna sjukdomar kan få individuellt anpassad medicinering genom att behandla deras digitala tvillingar med tusentals läkemedel. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Ett stort problem för sjukvården är att många patienter inte blir bra av sina mediciner, något som både leder till ökat lidande och höga kostnader. En av orsakerna är att de flesta sjukdomar är mycket komplicerade.
– Tusentals gener kan ändra aktivitet i miljarder celler i olika organ hos samma patient. Det är oerhört svårt att bota så komplicerade förändringar med mediciner, säger forskaren Mikael Benson vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
– Dessutom kan två patienter med samma diagnos ha mycket olika förändringar, och därmed behöva olika mediciner. Den kliniska nyttan med databehandling av digitala tvillingar, kan bli att varje patient får rätt medicin vid första försöket, istället för att som nu pröva olika mediciner tills man i bästa fall finner rätt medicin, fortsätter han.
Digital tvilling mäter genernas aktivitet
En digital tvilling är en datamodell som konstrueras genom att mäta tusentals olika geners aktivitet i var och en av tusentals celler i den sjuka vävnaden.
I en internationell studie har forskare vid Karolinska institutet botat möss med inflammerade leder med mediciner som valts genom att databehandla deras digitala tvillingar.
– Dessutom har vi konstruerat och databehandlat digitala tvillingar av enskilda patienters inflammatoriska tarmsjukdom utifrån ett vävnadsprov. Vi fann att effekterna av de mediciner som patienterna rutinmässigt fått stämde med databehandlingen av deras tvillingar, säger Mikael Benson.
Tvillingarna ska utvecklas
Forskarna planerar nu studier för att kunna skräddarsy medicinering till patienter med inflammatorisk tarmsjukdom med hjälp av digitala tvillingar.
– Vi arbetar nu med att utveckla tvillingarna för att tidigt förutsäga och förhindra sjukdom. Målet är att varje villig individ ska ha en egen tvilling från tidig ålder för att tidigt förutsäga och förhindra sjukdom. Dessutom vill vi utveckla metoder för att kontinuerligt uppdatera varje individs tvilling med ny information från individen och omvärlden, till exempel nya behandlingsmetoder, säger Mikael Benson.
Forskarna konstruerade först digitala tvillingar av möss med inflammerade leder med en teknik som analyserar 22 000 geners aktivitet i var och en av tusentals celler. Databehandlingen tydde på att flera nya mediciner skulle vara effektiva. Samma metod användes sedan på människor med olika autoimmuna sjukdomar.
Eftersom det fanns stora skillnader mellan patienter med samma diagnos konstruerades, och databehandlades, tvillingar av enskilda patienter. Forskarna jämförde sedan resultaten av de mediciner som patienterna fått och de som databehandlingen av deras tvillingarna föreslagit. De fann att förslagen stämde väl med resultaten av de kliniska behandlingarna.
Vad är inflation, ränta och riskdiversifiering? De ekonomiska begreppen vållar huvudbry bland många unga vuxna, visar en studie. Samtidigt blir många ungdomar allt mer skuldsatta. Situationen är bekymmersam, menar forskare.
Det finns en stark koppling mellan ekonomiska problem och psykisk ohälsa. I en studie har forskare låtit 2050 unga vuxna mellan 18 och 29 år svara på frågor om sitt psykiska mående och sin ekonomiska situation. De fick också svara på frågor om ekonomiska begrepp för att se hur rustade de är att hantera sin privatekonomi.
– Financial literacy heter det på engelska, en grundläggande färdighet som varje människa bör ha för att klara sig och må bra i samhället, säger psykologiforskaren Henrik Levinsson vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Dålig kunskap om grundläggande ekonomi
I enkätstudien fick deltagarna svara på tre snabba och grundläggande frågor om inflation, ränta och riskdiversifiering, det vill säga företeelser som är bra att ha koll på för en god hushållsekonomi.
– Trots att frågorna var mycket grundläggande svarade endast 20 procent rätt på samtliga. Drygt 20 procent svarade fel på alla. Endast en tredjedel svarade rätt på frågan om inflation, säger Henrik Levinsson.
Har du koll på ränta, inflation och riskdiversifiering? Frågorna som forskarna använde i studien kallas The Big Three*. Rätt svar ses längst ner.
Fråga 1: Anta att du hade 100 svenska kronor på ett sparkonto och räntan var 2 procent per år. Efter fem år, hur mycket tror du att du skulle ha på kontot om du lät pengarna växa?
a) Mer än 102 svenska kronor
b) Exakt 102 svenska kronor
c) Mindre än 102 svenska kronor
d) Vet inte
Fråga 2: Tänk dig att räntan på ditt sparkonto var 1 procent per år och inflationen var 2 procent per år. Efter ett år, hur mycket skulle du kunna köpa för pengarna på det här kontot?
a) Mer än idag
b) Exakt samma
c) Mindre än idag
d) Vet inte
Fråga 3: Är följande påstående sant eller falskt? ”Att köpa aktier hos ett enskilt företag ger vanligtvis en säkrare avkastning än en aktiefond.”
a) Sant
b) Falskt
c) Vet inte
*Frågorna används internationellt för att mäta finansiell förmåga. De används till exempel av OECD och Finansinspektionen.
Rätt svar: 1=a, 2=c, 3=b
Utbildning spelade en viss roll för hur väl ungdomarna kunde svara på frågorna och kvinnor hade över lag färre antal rätt. Jämfört med män var också fler kvinnor osäkra i sina svar.
Hälften hade problem med ekonomin
Hälften av de unga vuxna i studien uppgav att de hade ekonomiska svårigheter och en fjärdedel hade konsumtionslån. Tio procent av de tillfrågade uppgav dessutom att de vänt sig till den kommunala budget- och skuldrådgivningen för att få hjälp.
– Kunskapen har varit låg under en ganska lång tid, vilket också statistik från Finansinspektionen visar. Men bristen blir mer alarmerande idag med tanke på hur lätt det är i dag att ta SMS-lån och blanco-lån, säger Henrik Levinsson och fortsätter:
– Det är högst angeläget att vi börjar prata mer om den ”ekonomiska hälsan” samt om hur risken för överskuldsättning tidigt i livet kan minska. Inte minst har skolan en central roll i att få in mer undervisning om privatekonomi. Frågan är högaktuell och något som lyfts både nationellt och internationellt.
I nästa steg vill forskarna följa personer över tid för att bättre förstå sambanden mellan finansiell förmåga, privatekonomisk situation och psykisk hälsa.
Undervattensbuller kan påverka djurlivet i havet på många sätt. Djur kan till exempel få svårare att kommunicera med varandra. Forskare från FOI har därför mätt ljudnivåerna i Nordsjön och gjort ”bullerkartor”.
Transporter, fiske och oljeutvinning är mänskliga aktiviteter som leder till undervattensbuller, som i sin tur kan ha negativ inverkan på livet i havet. Det skriver FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, i ett pressmeddelande. Bullret kan påverka djurens parningsbeteende och störa både kommunikation och migrationsmönster.
Dessutom försvårar bullret möjligheten av att upptäcka undervattensfarkoster, vilket har betydelse ur ett försvarsperspektiv.
Fartygens buller uppmätt
För att får reda på mer om vilket buller som finns under vattenytan och hur det sprider sig har forskare från bland annat FOI kartlagt undervattensbuller från kommersiella fartyg i Nordsjön.
— Vi tog fram en standard för hur mätningarna skulle genomföras, eftersom det saknas en sådan, så att det var möjligt att jämföra data från flera länder, säger Mathias Andersson, forskningsledare på enheten för undervattensforskning på FOI.
Kan visa riskzoner
Genom att mäta ljudet från 18 stationer runtom i Nordsjön kunde forskarna ta fram regionala ljudkartor över området. Dessa kan sedan användas för att beräkna skalan av påverkan på marina djur, det vill säga vilka områden med höga ljudnivåer som sammanfaller med för djuren viktiga områden, som fisklekområden.
Från svenskt håll mättes ljudet med hjälp av en kabelansluten hydrofonstation som sjösattes väster om ön Vinga utanför Göteborg, på ett djup av 45 meter.
— Stationen vid Vinga gav oss en möjlighet att studera enskilda fartygs utstrålade buller i detalj då flertalet fartyg passerade stationen många gånger, säger Mathias Andersson.
Svårt för djur att kommunicera
Det ökade undervattensbullret är något som har följts av forskare under flera decennier. Hur långt ljudet sprider från en ljudkälla som fartyg beror i sin tur på bland annat bottentyp, djup, vattentemperatur och salthalt.
— När fartygsbullret ökar i havet, minskar även möjligheten för marina djur att kommunicera. Man kan jämföra det med när vi människor är på en bullrig restaurang där man måste luta sig närmare eller höja rösten för att kunna prata med varandra. Djuren måste göra samma sak vilket påverkar dem negativt både på kort och lång sikt, säger Mathias Andersson.
Plantering av inhemska lövträd kan gynna Borneos träproduktion – utan att regnskogen behöver huggas ner. Det visar en studie där forskare beräknat lönsamheten hos träd som planterats i ett projekt.
På Borneo i Malaysia har miljontals hektar naturskog försvunnit efter avverkning av värdefulla virkesträd, bränder och etablering av plantage med palmträd till olja. Flera olika projekt pågår nu för att återställa regnskog genom att satsa på trädplantering.
Men vilka träd som är mest lämpliga att plantera är inte helt uppenbart. I en studie valdes därför 22 olika inhemska trädarter ut för ett skogsplanteringsförsök under 2008.
I en artikel från Sveriges lantbruksuniversitet berättar nu forskare, som deltagit i studien, om resultatet.
Fick växa i tio år
De små plantorna sattes ut i en delvis avverkad och brunnen skog. Där fick de växa till sig i tio år. Därefter utvärderades en del av arterna utifrån tillväxt och andra egenskaper. Forskarna utvecklade även en modell för att bedöma vilka arter som lyckats växa bäst.
– Modellerna vi tagit fram används framför allt för att visa på sambandet mellan egenskaper, till exempel veddensitet och bladegenskaper, och finansiellt värde. Borneo har runt 3000 trädarter och vi kan inte undersöka alla dessa, så därför är en sådan modell mer relevant, säger Arvid Lindh, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Borneo har unika arter av orangutanger som lever i regnskogens träd. Deras livsmiljöer hotas av skogsavverkningen.
Oväntad fördel för långsamma träd
I studien har forskarna räknat in faktorer som överlevnadsgrad, tillväxthastighet och virkespriser. De tittade också på trädens egenskaper, till exempel motståndskraft mot insekter och koncentration av näringsämnen i bladen. Slutsatsen blev oväntad. De träd som växte snabbast var i slutändan inte mest lönsamma.
– I försöket var det exempelvis några av de 22 undersökta arterna som växte väldigt fort, men hade en överlevnadsgrad på endast 15 procent. Av den art som fick allra högst lönsamhetsvärde, Shorea macrophylla, överlevde 70 procent av plantorna, samtidigt som den fortfarande växte relativt fort, säger Arvid Lindh.
Hållbart men inte lika lönsamt som oljepalm
Det tycks alltså vara möjligt att plantera träd som kan avverkas med lönsamhet, konstaterar forskarna. Men i jämförelse med exempelvis oljepalmsplantager är skogsplantering än så länge ett mindre lönsamt alternativ. Däremot finns tydliga vinster för den biologiska mångfalden.
– Nu har vi kommit en bit på vägen mot att förstå vilka av alla inhemska arter på Borneo man kan välja om man vill ha ett lönsamt skogsbruk som samtidigt är ett mycket bättre alternativ för miljön. Med mer forskning om metoder som kan öka arternas överlevnad och tillväxt finns det även potential för ännu högre lönsamhet, säger skogsforskaren Ulrik Ilstedt vid SLU.
Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att dagens jaktkvoter riskerar gråsälens överlevnad i Östersjön på sikt. Slutsatsen utgår från en studie som undersökt effekter av jaktkvoter, tillgång på föda och ett varmare klimat.
I slutet av 1970-talet fanns bara 5000 gråsälar kvar i hela Östersjön. Nedgången i stammen berodde på ett sekel av hård jakt och miljögifter. Men sälarna har därefter återhämtat sig och uppgår i dag till cirka 55 000 djur.
Men ett allt varmare klimat och sämre tillgång på bytesfisk i rätt storlek innebär att sälarna står inför nya utmaningar. Dessutom höjer forskare nu ett varningens finger för att ökad säljakt kan få stammen att minska igen, enligt ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
I dagsläget dödas cirka 1 500 sälar runt om i Östersjön. Jaktkvoten är 3000 djur per år.
Jaktkvoten ohållbar menar forskare
Forskarna har i en matematisk modell för gråsälens möjliga tillväxt undersökt flera olika scenarier för framtiden. De testade effekten av olika jakttryck, olika tillgång på föda och även konsekvenserna av mindre havsis som är viktig för sälungarnas överlevnad.
– Vi såg att 3 000 dödade sälar varje år alltid ledde till en minskad sälstam, även i de mest positiva scenarierna för klimat och havsmiljö. Vår slutsats är att dagens jaktkvot i Östersjön är ohållbar, säger Daire Carroll, biologiforskare vid Göteborgs universitet, i pressmeddelandet.
– Om sälstammen ska fortsätta att återhämta sig är det maximala antalet som får jagas 1 900 djur. Men skulle det bli andra miljöförändringar som påverkar sälen negativt, måste även den siffran justeras ner, fortsätter Daire Carroll.
Gråsälen i Östersjön påverkas av klimatförändringarna. En minskad havsis försämrar förutsättningarna för gråsälens ungar att klara sig. Bild: Darie Carroll
Gråsälarna i Östersjön
Den genetiskt isolerade gråsälen har anpassat sig till unika förhållandena i Östersjön. De är något mindre och kan föda ungar på drivisen i norra Östersjön.
Kutar som föds på vårvintern har en större chans att överleva om de föds och lever sin första tid på havsisen i stället för på land. På isflaken kan honorna sprida ut sig över en större yta. Sälungarna blir inte heller lika hotade av andra rovdjur, människor eller smittor som lättare sprids i täta sälkolonier på landnära holmar och skär.
Länderna runt Östersjön har kommit överens om att stammen av gråsäl ska få återhämta sig efter att nästan ha utrotats under 1900-talet på grund av jakt och miljögifter.
Konflikten med fiskare gjorde att det fanns skottpengar på säl under första halvan av förra seklet. Det innebär att det numera finns detaljerad statistik över hur många sälar som dödas varje år.
Sälarna förstör fiskeredskap
I takt med att sälstammen har vuxit till har även konflikten med yrkesfiskare ökat, och 2020 kompletterades skyddsjakten med en licensjakt i Finland och Sverige. Det innebär att jaktkvoten nu är uppe i 3000 sälar per år.
– Skyddsjakten på enstaka sälar som besöker eller förstör fiskeredskap har alltid varit tillåten och är inte problematisk för beståndets överlevnad. Det handlade om några hundra individer per år och påverkade inte hela grupper av sälar. Men med den nya licensjakten är det annorlunda, den riskerar att slå hårt mot gråsälens överlevnad, säger Karin Hårding, medförfattare till studien, som har forskat på sälar sedan slutet av 1980-talet.
Forskarna på Göteborgs universitet har fått hjälp av kolleger på Naturhistoriska riksmuseet för att ta fram data om gråsälens utveckling under modern tid. Eftersom sälarna nu används i miljöövervakningen av Östersjön finns bra data på sälarnas antal, ålder, fertilitet och hälsa.
En känsla av att man är ”yngre än sin faktiska ålder” kan kopplas till ett längre och friskare liv. Och känslan av att vara yngre kan i sin tur kopplas till sömnen man får. Att känna sig sömnig kan öka ens upplevda ålder med tio år, enligt forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Att känna sig yngre än man faktiskt är förknippas i forskning med ett längre och friskare liv. Det finns till och med forskningsstöd för att upplevd ålder kan förutsäga faktisk hjärnålder, där de som känner sig yngre också har yngre hjärnor. Det skriver Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Sömn en viktig faktor
Sömn är avgörande för hjärnans funktion och för det allmänna välbefinnandet. Därför bestämde sig forskare vid Stockholms universitet för att undersöka om sömn kan påverka hur gammal man känner sig.
I en första studie fick deltagare svara på frågor om hur gamla de kände sig, hur många dagar under den senaste månaden som de inte hade fått tillräckligt med sömn, och hur sömniga de var.
Det visade sig att för varje natt med otillräcklig sömn under den senaste månaden kände sig deltagarna i genomsnitt 0,23 år äldre.
Sex år äldre efter kass natt
I en andra studie fick deltagarna minska sin sömn till endast fyra timmar per natt, under två nätter. Vid ett annat tillfälle fick de sova ut ordentligt under två nätter, med nio timmar i sängen varje natt.
Efter sömnbristen kände sig deltagarna i genomsnitt 4,4 år äldre jämfört med när de hade sovit ut. Sömnbristens effekt på den subjektiva, alltså upplevda, åldern var starkt kopplad till hur sömniga deltagarna kände sig.
Att känna sig extremt alert var relaterat till att känna sig fyra år yngre än den faktiska åldern, medan extrem sömnighet var relaterat till att känna sig sex år äldre än den faktiska åldern.
– Det innebär att om man går från att känna sig alert till att känna sig sömnig så ökar ens subjektiva ålder med hela tio år, säger Leonie Balter, forskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Sömnen livsviktig
Konsekvenserna för vårt dagliga liv är tydliga, menar Leonie Balter.
– Sömnen är viktig om man vill känna sig ung. Att sova bra och känna sig ung främjar en mer aktiv livsstil och gör det lättare att engagera sig i beteenden som främjar en god hälsa, eftersom känslan att vara ung och pigg är viktig för vår motivation och vilja att vara aktiva.
I den första studien fick 429 personer mellan 18 och 70 år svara på frågor om hur gamla de kände sig, hur många dagar under den senaste månaden som de inte hade fått tillräckligt med sömn, och hur sömniga de var.
I den andra studien undersökte forskarna hur sömnbrist påverkade upplevd ålder. Här deltog 186 personer i åldrarna 18 till 46 år.
Källa: Stockholms universitet
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
