Patienter som drabbats av postcovid lider ofta av intensiv trötthet och andningssvårigheter. En ny studie visar även att högt blodtryck kan vara en riskfaktor för postcovid.
I en nordisk studie har forskare undersökt olika faktorer som kan kopplas till postcovid-syndrom, eller PCS. Det skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Forskarna har analyserat data från över en miljon människor som insjuknade i covid-19 under perioden februari 2020 till maj 2021 i Sverige. Drygt 16 000 personer fick diagnosen postcovid-syndrom efter infektionen. Det motsvarar 1,5 procent av samtliga fall i studien, som baseras på flera nationella register.
Trötthet och sjukdomskänsla
Forskarna har tittat närmare på symtomen hos personer som behövt fortsatt vård tre månader efter covid-infektionen. De fann att de vanligaste symtomen var andningssvårigheter, sjukdomskänsla, trötthet och onormala resultat från lungundersökningar.
– Resultaten är ett viktigt steg för att bättre förstå postcovidsyndrom. Genom att identifiera nyckelfaktorer kan vi förbättra diagnostiken, anpassa vården och bana väg för forskning om effektivare behandlingar, säger forskaren Anne-Marie Fors Connolly vid Umeå universitet i pressmeddelandet.
Studien visar också att patienter med postcovid oftare hade högt blodtryck jämfört med personer som genomgått en covid 19-infektion, men inte drabbats av postcovid efteråt. Högt blodtryck var också vanligare i jämförelse med personer som inte hade fått infektionen alls.
Högt blodtryck en riskfaktor
Det här tyder på en sårbarhet hos personer med högt blodtryck, enligt forskarna. Även andningssvårigheter var ett nytt symtom för majoriteten av dem som diagnostiserats med postcovid.
När forskarna undersökte postcovid-diagnoserna sågs ett starkt samband med sjukdomens svårighetsgrad. I synnerhet personer som behövde mekanisk ventilation för andningshjälp löpte hög risk att senare diagnostiseras med PCS.
Studiens resultat är viktiga för förbättrad behandling, enligt forskarna.
– Att förstå de kliniska och demografiska egenskaperna hos PCS är avgörande för att utveckla riktade vårdstrategier för dem som lider av långtidseffekter av covid-19, säger forskaren Hanna Ollila vid Helsingfors universitet i pressmeddelandet.
Under pandemin ökade övervikt och fetma bland förskolebarn, men trenden tycks ha varit tillfällig. Det visar en studie från Göteborgs universitet och Uppsala universitet.
Forskning har tidigare visat att övervikt och fetma ökade hos barn mellan tre och fyra år i samband med coronapandemin. Nu visar en ny studie att barnens vikt är tillbaka på ungefär samma nivåer som före pandemin, skriver Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Fetma och övervikt minskar
Före pandemin var andelen treåringar med fetma 2,4 procent. Under pandemins första år skedde en ökning till 3,4 procent. Nu har en minskning skett till 2,6 procent. Utvecklingen för övervikt bland treåringar följer samma mönster och är nu cirka tolv procent. Det är ungefär samma nivå som före pandemin.
Bland fyraåringar förändrades BMI, kroppsmasseindex, också tydligt. I gruppen märktes en ökning av både fetma och övervikt i samband med pandemin. Även här ses nu en nedgång.
– Att andelen tre- och fyraåringar med övervikt och fetma sjunkit tyder på att viktökningarna hade med just pandemin att göra, och att ohälsosam viktstatus kan backa tillbaka. Det gäller även på individnivå, en betydande andel av de barn där vi hade upprepade mätningar sjönk till en lägre BMI-klass efter pandemin, säger Anton Holmgren, barnläkare på Hallands sjukhus och forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Treåringar
I gruppen treåringar steg andelen med fetma från 2,4 procent före pandemin till 3,4 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 2,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen treåringar med fetma 2,6 procent.
Utvecklingen för övervikt hos treåringar följer samma mönster. Andelen med övervikt gick från 11,6 till 13,2 procent, följt av en nedgång till 11,3 under sen pandemi. Efter pandemin var andelen treåringar med övervikt 11,9 procent.
Fyraåringar
Andelen fyraåringar med fetma steg från 2,6 procent före pandemin till 3,7 under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 3,1 procent under sen pandemi och till 2,5 procent efter pandemin.
Andelen med övervikt steg från 10,3 procent före pandemin till 11,7 under tidig pandemi, och sjönk sedan till 9,9 procent under sen pandemi och efter pandemin.
De studerade tidsperioderna är före covid-19-pandemin (till och med april 2020), tidig pandemi (maj 2020-maj 2021), sen pandemi (juni 2021-mars 2022) och efter pandemin (från april 2022).
Bland femåringar noterades inga viktförändringar under pandemin.
Minskad fysisk aktivitet
Viktökning hos små barn under pandemin har globalt förklarats med ändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet i samband med sociala restriktioner och stängda förskolor. I Sverige var förskolorna öppna, men även här ökade barnen alltså i vikt. Enligt forskarna kan det bero på att många barn uteblev från förskolan och gick miste om näringsrik mat och regelbunden utomhusaktivitet.
Att den negativa vikttrenden nu är bruten har stor betydelse även på sikt. Barnfetma ökar sannolikheten för fortsatt fetma i vuxen ålder, med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och lägre livskvalitet.
Studien bygger på uppgifter om över 50 000 barn mellan tre och fem år. Hälsodata om barnen kommer från kontroller på BVC i regionerna Dalarna, Jönköpings län och Sörmland.
Prostatacancervården i Sverige är ojämlik, på flera sätt. Män med högre utbildning och högre inkomst får mer av viss vård och behandling för prostatacancer. Deras risk att dö av sjukdomen är dessutom lägre än för andra, visar en studie vid Göteborgs universitet.
Bakom studien står forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Umeå universitet, skriver Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande.
Hög inkomst, mer behandling
Studien innehåller uppgifter om totalt drygt 32 000 män. Den visar att utbildning och inkomst påverkar utredningar och behandlingar för män med misstänkt, eller nyligen diagnostiserad, prostatacancer.
Med lång utbildning och högre inkomst följde ökad sannolikhet för att bli utredd med magnetkamera vid misstänkt prostatacancer. Andelen som genomgick denna undersökning var 47 procent i gruppen med lång utbildning och högre inkomst, jämfört med 35 procent i gruppen med kort utbildning och lägre inkomst.
Mer botande behandling
Vid lång utbildning och högre inkomst var sannolikheten också större att få botande behandling för en allvarlig prostatacancer utan spridning. Här låg andelarna på mellan 89 och 75 procent i de olika grupperna.
Liknande skillnader syntes för upprepad förskrivning av erektionsförbättrande tabletter efter en operation för prostatacancer. Andelen män som fick denna rehabilitering varierade mellan 44 och 52 procent, beroende på utbildning och inkomst.
Låg inkomst, högre dödlighet
Andelen män med dödlig utgång av en allvarlig prostatacancer utan spridning var klart högre för män med kort utbildning och lägre inkomst än för män med lång utbildning och högre inkomst.
För hög jämfört med låg inkomst var andelarna som dog 8,5 och 12,5 procent. Skillnaderna berodde främst på att män med kort utbildning och lägre inkomst hade en allvarligare sjukdom när de fick sin diagnos, inte på att de fick sämre vård efter diagnosen.
– Trots att Sverige är förhållandevis socioekonomiskt jämlikt visar resultaten på skillnader i cancersjukvården beroende på inkomst och utbildning. I en internationell jämförelse är skillnaderna ganska små, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi på Göteborgs universitet och överläkare i urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Önskar organiserad testning
Forskarna ser organiserad prostatacancertestning som en möjlig väg till ökad jämlikhet.
– Mycket talar för att insatser för att öka jämlikheten främst behövs i diagnostiken så att prostatacancer kan upptäckas i ett tidigare skede hos män i socioekonomiskt utsatta grupper, säger Ulf Strömberg, adjungerad professor i epidemiologisk metodik på Göteborgs universitet och epidemiolog inom Region Kronoberg.
Biodiesel kan användas som ingrediens i ett nytt miljövänligt recept för att rena och återvinna metaller, till exempel gamla guldsmycken. Enligt forskare vid Chalmers tekniska högskola är upptäckten viktig för att minska användningen av fossil olja.
Guld är inte bara en värdefull metall som blivit en symbol för rikedom i till exempel smycken och guldtackor. Metallen finns också i små mängder i smartphones och annan vardagselektronik, men även som viktiga komponenter i flyg- och rymdindustrin.
För många tillämpningar blandas guld med andra metaller, som sedan behöver tas bort när det värdefulla guldskrotet ska återvinnas. Då används organiska lösningsmedel, som fossil diesel.
− Även om dieseln som används vid produktion och återvinning av metaller inte förbränns, finns många goda anledningar att övergå till fossilfria alternativ. Vid produktion av olja läcker till exempel ofta metan, som är en värre växthusgas än koldioxid, ut i atmosfären, säger Mark Foreman i ett pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola.
− Mycket råolja innehåller dessutom giftiga aromatiska kolväten, som skadar nervsystemet och därför är farliga för människor och djur att andas in, fortsätter han.
Guldskrotet blev helt rent med biobränsle
När metaller bryts eller återvinns behövs ofta stora mängder fossila lösningsmedel. Men Mark Foreman och hans forskarkollegor har nu hittat ett sätt att rena guld genom att i stället använda biodiesel, HVO100, som kan tillverkas av restprodukter från skogs- och massaindustri.
I forskarnas recept löses guldskrot i en blandning av saltsyra och salpetersyra. Forskarna kan sedan få ut rent guld genom att tillsätta biodiesel och kemikalien malonamid i lösningen, se faktaruta.
− Vårt recept innebär ett miljövänligt sätt att extrahera rent guld ur en blandning av många metaller. Liknande studier har genomförts tidigare, men har inte uppnått en lika hög renhet på guldet, säger Mark Foreman och fortsätter:
− Kombinationen av biodiesel och malanomid är också speciell, eftersom den ersätter både fossil diesel och andra problematiska kemikalier. HVO100 är dessutom mycket rent och fungerar utmärkt i ett laboratorium, man behöver inte specialbeställa utan det är bara att gå till närmsta station och fylla på sin dunk, säger Mark Foreman.
Så återvinner forskarna guldet
Biodiesel säljs som fordonsbränsle under varunamnet HVO100. Det innehåller nästan inga aromatiska kolväten alls.
Forskarna löste guldskrot − oftast i form av små örhängen som köpts på en pantbank i Göteborg – i en blandning av saltsyra och salpetersyra (kungsvatten).
Guld i smycken är en legering med andra metaller, bland annat silver, som då fälls ut i fast form som silverklorid. Forskarna extraherade rent guld ur lösningen genom att först tillsätta HVO100 och kemikalien malonamid, och sedan skaka hela blandningen med vanligt saltvatten.
Även malanomid kan tillverkas av biomassa, och ersätter i Chalmersforskarnas recept giftigare och cancerframkallande kemikalier som traditionellt används för att rena guldskrot.
Enligt Chalmersforskarna kan metoden användas för fler metaller än guld, till exempel koppar som är mycket vanlig som ledare i elektronikkomponenter.
Fler metaller kan renas
Samma metod kan även användas för att rena och återvinna många andra samhällsviktiga metaller. Några exempel är platina som används i katalysatorer, nickel och kobolt som finns i batterier, men också uran och plutonium till kärnenergiindustrin liksom sällsynta jordartsmetaller.
Jordartsmetaller är en förutsättning för den snabba utvecklingen av vardagselektronik som smarta mobiler och surfplattor. De är även viktiga för modern grön teknik som vindkraftverk och elfordon.
− Vår studie är också den första som kan visa att metoden vi har utvecklat är generell och kan appliceras på en mängd metaller. Hittills har jag inte hittat en enda metall som inte går att rena med miljövänlig biodiesel istället för fossila lösningsmedel. Metallindustrin är konservativ men här kan vi visa på en enkel och effektiv metod för att åstadkomma ett grönt skifte för branschen, säger Mark Foreman.
Forskarna bakom studien är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Forskare från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, i samarbete med bland annat Danderyds sjukhus, har visat att AI-modellen Chat GPT kan skriva medicinska anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare, utan att kvaliteten blir sämre.
Administrativa sysslor tar upp en stor del av läkares arbetstid. Det minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation.
I en ny studie bedömdes kvaliteten och effektiviteten i AI-tjänsten Chat GPT i skapandet av medicinska journalanteckningar, skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande. Forskarna utgick från sex tänkta patientfall som efterliknade verkliga fall, både i struktur och innehåll.
Kvalitet och tid bedömdes
Ett medicinskt dokument för varje fall genererades av ortopedläkare. Sedan uppmanades Chat GPT-4 att generera samma anteckningar. Kvalitetsbedömningen utfördes av en expertpanel på 15 personer som var omedvetna om källan till dokumenten. De jämförde också tiden som gick åt till att skapa dokumenten.
Resultatet, enligt forskarna: ChatGPT-4 och mänskligt genererade anteckningar är överlag jämförbara i kvalitet. Men AI-tjänsten producerade dokumenten tio gånger snabbare än läkarna.
– Vår tolkning är att avancerade stora språkmodeller som Chat GPT-4 har potential att förändra hur vi jobbar med administrativa uppgifter inom vården. Jag tror att generativ AI kommer få ett stort genomslag inom sjukvården och att detta kan vara början på en mycket spännande utveckling, säger Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
Riktiga journaler ska hämtas
Forskarna planerar en uppföljande studie där de ska samla in 1000 medicinska patientjournaler. Även här är syftet att använda Chat GPT för att framställa liknande administrativa anteckningar i journalerna.
Vid Akademiska sjukhuset pågår även ett annat projekt som syftar till att förenkla och förbättra administrationen och därmed frigöra tid till det mer patientnära arbetet. Det handlar om införande av AI-baserad taligenkänning, tal till text. Diktaten från all sjukvårdspersonal blir journalförda omedelbart. Det, skriver Akademiska sjukhuset, förenklar administrationen och ökar patientsäkerheten i och med att anteckningen genast blir synlig för nästa aktör i patientens vård.
Genom att armera betong med textil i stället för stål är det möjligt att använda mindre material och skapa lätta konstruktioner med betydligt lägre miljöpåverkan. Det skulle kunna gå att skala upp denna teknik och därmed få miljövänligare broar, tunnlar och byggnader, enligt forskare från Chalmers.
Cement är bindemedel i betong och dess tillverkning från kalksten har stor klimatpåverkan. Vid tillverkningen frigörs bland annat stora mängder koldioxid som varit bunden i kalkstenen.
Åtta procent av utsläppen
Varje år tillverkas cirka 4,5 miljarder ton cement i världen och cementindustrin står för cirka åtta procent av de globala koldioxidutsläppen, skriver Chalmers tekniska högskola i ett pressmeddelande.
Samtidigt räknar FN:s miljöprogram med att den totala golvytan i världen kommer att fördubblas under de kommande 40 åren. Det kommer med andra ord att byggas mycket.
– Vi måste göra allt vi kan för att bygga så resurseffektivt som möjligt för att klara klimatutmaningen, säger Karin Lundgren, professor i betongbyggnad vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.
Minskar betongbehov
Mycket av den betong som används idag har funktionen av ett skyddande lager för att förhindra att stålarmeringen rostar. Med textilarmering behöver inte lika mycket cement och betong användas.
I en ny studie beskriver Karin Lundgren och forskarkollegor en ny modelleringsteknik som har visat sig vara tillförlitlig för att räkna på hur textilarmering samverkar med betongen.
− Det vi har gjort är att ta fram en metod som underlättar beräkningsarbetet vid komplexa konstruktioner och minskar behovet av provning av bärförmågan, säger Karin Lundgren.
Bygge av en paviljong i Aachen, Tyskland. Den skalformade takkonstruktionen har armerats med kolfibertextil och är bara sex centimeter tjock. Bild: Robert Mehl.
Välvda bjälklag i fokus
Ett område där tekniken med textilarmering skulle kunna minska miljöpåverkan påtagligt är vid konstruktion av välvda bjälklag.
Eftersom huvuddelen av byggnaders klimatpåverkan vid produktion kommer från bjälklagen är detta ett effektivt sätt att bygga mer hållbart, enligt forskarna. Tidigare forskningar har visat att textilarmering kan minska koldioxidutsläppen med upp till 65 procent jämfört med traditionella massiva bjälklag.
Denna gång- och cykelbro i Albstadt, Tyskland, är ett exempel på en konstruktion med textilarmerad betong. Bild: Udo Jandrey.
Tusentals tunna trådar
Ett textilarmeringsnät består av trådar där varje tråd består av tusentals tunna filament, det vill säga långa kontinuerliga fibrer. Armeringsnätet gjuts in i betong. När den textilarmerade betongen belastas glider filamenten såväl mot betongen som mot varandra inne i tråden.
En textiltråd i betong uppför sig alltså inte som en enhet vilket har betydelse när man vill förstå det sammansatta materialets förmåga att bära laster. Modelleringstekniken som Chalmersforskarna utvecklat beskriver dessa effekter.
– I försök kunde vi visa att vårt sätt att räkna blir tillförlitligt nog även för komplexa konstruktioner, säger Karin Lundgren.
Forskningsarbetet fortsätter nu med att ta fram optimeringsmetoder för större konstruktioner.
Varmare klimat har bidragit till att svenska snokar blivit både längre och fetare. Men samtidigt överlever färre vintern. Enligt forskare vid SLU kan orsaken vara tunnare snötäcken.
Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. Forskare har nu undersökt hur klimatförändringar påverkar dem. Studien ger en blandad bild av effekterna, skriver Sveriges lantbruksuniversitet i ett pressmeddelande.
Forskningen, som utgått från över 60 års snokdata från Nackareservatet i Stockholmsområdet, visar att hanarna i genomsnitt blivit fem centimeter längre. Honornas längd har ökat med sju centimeter. Ormarna har dessutom fått mer kroppshull. En trolig förklaring är att sommaren har förlängts i det varmare klimatet. Snokarna kommer numera ut från sin vinterdvala cirka10 dagar tidigare och hinner därmed äta mer.
Tunnare isolerande snötäcke
Studien visar däremot att vinteröverlevnaden minskat, särskilt under de senaste decennierna. Forskarna tror att detta kan kopplas till mildare vintrar med mindre isolerande snötäcke.
Ett snötäcke som är mindre än 15 centimeter tycks kunna påverka snokarna negativt, enligt studien.
– Det är alarmerande att vinteröverlevnaden över åren har minskat. Särskilt som snokarna generellt sett var i bättre form efter sommaren och därför borde haft större chans att klara vintern. Vår tolkning är att de negativa effekterna av ett ändrat klimat numera överväger de positiva effekterna av bättre kroppskondition och överlevnad från sommarsäsongen, säger Simon Kärvemo, forskare vid SLU, i pressmeddelandet.
Fakta om Sveriges snokar
Snoken kan bli 60–120 cm lång och syns oftast till intill vatten eller fuktiga marker. Den äter framför allt grodor, paddor och fisk, men kan även ta sorkar och andra smådjur. I Sverige finns snokar i Götaland, större delen av Svealand och södra Norrlandskusten.
Snoken är den enda ormen i Sverige som lägger ägg, vanligtvis i gödselstackar som utvecklar värme när de förmultnar. Det är ett problem eftersom gödselstackarna i jordbruket har blivit färre. Komposter kan vara ett alternativ om de är tillräckligt varma.
Källa: SLU/Artdatabanken
Snokar fångades in under många år
Studien bygger på en ovanligt lång serie med data som samlats in av intendent Carl Edelstam vid Naturhistoriska riksmuseet.
Varje år mellan 1942 och 2009 fångade han in snokar, märkte dem och noterade längd, unika bukmönster och beteende innan de släpptes ut igen. Eftersom varje snokindivid kan kännas igen på bukmönstret om den återfångas går det att uppskatta överlevnaden, men också hur stor populationen är.
När Carl Edelstam började sin studie på 1940-talet var inte klimatfrågan aktuell. De nya rönen om snokarna belyser hur viktiga långa tidsserier är, även för att kunna svara på nya frågeställningar som dyker upp, menar forskarna.
– Reptiler är särskilt lämpliga när man undersöker effekter av ett varmare klimat eftersom såväl fortplantning, utseende som beteende påverkas mycket av temperaturen. Därför kan de ge oss tidiga signaler på hur ett varmare klimat kommer att påverka faunan. Såvitt vi vet finns det ingen tidigare studie av en reptil i ett tempererat klimat som visar ett så tydligt samband mellan överlevnad och övervintring, än mindre en studie som visar ett kritiskt tröskelvärde för skyddande snödjup, säger Simon Kärvemo.
Studien är ett samarbete mellan SLU, Högskolan Kristianstad och Naturhistoriska riksmuseet.
* Den översta bilden i artikeln visar en snok som lever i Nackareservatet. Bild: Simon Kärvemo/SLU.
Finland är ständig etta i en välkänd internationell ”lycko-rankning”. Sverige och övriga nordiska brukar också hamna högt. Men skulle människor världen över svara annorlunda om sin lycka om frågan ställdes på lite, lite, annat sätt? Mycket möjligt, enligt forskare vid Lunds universitet.
Hur lyckliga är människor i olika länder? Det är ingen enkel fråga att besvara. Men det är en frågeställning som står i centrum för rapporten World Happiness Report som görs av bland annat universitetet i Oxford i Storbritannien.
Mätinstrumentet som används i rapporten kallas Cantril-stegen och formuleras så här:
”Tänk dig en stege med steg numrerade från 0 längst ner till 10 högst upp. Toppen på stegen, 10, motsvarar det bästa liv du kan tänka dig och botten på stegen, 0, det sämsta liv du kan tänka dig. Om du tänker på ditt liv i största allmänhet, var tycker du att du står just nu?”
Finland etta i sju år
Den och ytterligare några relaterade frågor som ställs till invånare i olika länder avgör hur högt ett land hamnar på listan över “världens lyckligaste länder”. Finland har nu har knipit förstaplatsen sju år i rad. Sverige hamnar i senaste rapporten på plats nummer fyra.
Men vad tänker människor egentligen på när de får den här frågan? Det har forskare från bland annat Lunds universitet undersökt.
Forskarna gjorde ett försök med 1 500 personer i Storbritannien. Det visade sig i försöket att frågan om ”bästa liv”, som den ställs idag, ofta för tankarna till rikedom och makt. Och det är kanske inte är så som alla definierar lycka och välbefinnande.
Kan bli snäv bild av lycka
– Risken är att vi mäter en snäv rikedoms- och maktorienterad form av välbefinnande, snarare än en bredare definition av lycka, säger August Nilsson, doktorand vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Frågan som den ställs idag inbjuder också sannolikt lätt till “sociala jämförelser”, alltså att man jämför sig med andra människors tillgång till makt och pengar, menar forskarna.
Små förändringar, nya svar
I sitt experiment testade forskarna att justera frågeställningen en smula. De tog till att börja med bort den visuella ”stege” som frågan innehåller. Genast blev människors associationer lite annorlunda och de kopplade ”lyckofrågan” i lägre grad till makt och pengar.
När forskarna nämnde graderingen ett till tio men tog bort ord som ”botten” och ”toppen” minskade penga- och makt-associationerna ytterligare.
Istället för att fråga människor om de levde sitt ”bästa möjliga liv” frågade forskarna sedan om försökspersonerna levde sitt ”mest harmoniska liv”. Då fokuserade personerna i studien i sina svar ännu mindre på makt och rikedom, visade det sig.
Rankningen kan bli annorlunda
När människor fick frågor om ”harmoni” i livet, blev de då också mer ”lyckliga” på en skala? Hade Finland till exempel hypotetiskt kunnat halka ned till plats 20 i rankningen om man hade ställt frågan på det sättet? Just det har forskarna inte undersökt, men det kan vara så, säger Oscar Kjell, forskare i psykologi vid Lunds universitet.
– Jag tror att det skulle ändra en del. Den här rapporten antyder väl det. Bara när vi tog bort den här ”stegen” i frågeställningen ändrades människors tolkningar av frågan lite grann. Exakt hur man ställer en fråga är viktigt. Det här vill vi gärna undersöka vidare.
Ett annat fynd i samma studie är att människor inte nödvändigtvis önskar att hamna högst upp på en lycko-skala.
– Även när vi frågade om sådant som harmoni och lycka i livet var det inte alla som ville vara på tio av tio. Och det är intressant, eftersom forskningen hittills har antagit att nästan alla vill vara på tio, säger Oscar Kjell.
Varför vill de inte vara högst upp?
– Det har vi inte undersökt, så jag kan bara spekulera. Men man kanske tänker sig att det kan bli bättre i framtiden. Så då vill man lämna utrymme för det. Och står man högst upp, kan det vara ensamt där. Det skulle man också kunna tänka sig. Men det vet vi inte.
Tidigare forskning har visat att Cantril-stegen återspeglar människors inkomstnivåer och sociala status i högre grad än vad andra mått på välbefinnande gör. Forskarna vill nu undersöka ämnet vidare i andra länder.
De 20 lyckligaste länderna
Finland
Danmark
Island
Sverige
Israel
Nederländerna
Norge
Luxemburg
Schweiz
Australien
Nya Zeeland
Costa Rica
Kuwait
Österrike
Kanada
Belgien
Irland
Tjeckien
Litauen
Storbritannien
Källa: World Happiness Report 2024. Siffrorna avser hur människor graderat ”lyckan” i sina liv under åren 2021-2023, enligt den så kallade Cantrilstegen.
– Vår forskning gjordes bara i Storbritannien, så det är viktigt att också göra liknande studier i andra länder, eftersom ämnet är globalt, säger August Nilsson.
Oscar Kjell instämmer:
– Vi får den här effekten i västvärlden, att människor får olika associationer beroende på om frågan handlar om ”bästa möjliga liv” eller om ”harmoni i livet”. Vi tror att skillnaden skulle bli ännu större i en del andra kulturella sammanhang. Kanske för att man har en annan syn på begreppet harmoni, att man uppskattar det mer. Det är viktigt att vi förstår hur människor själva definierar lycka och välbefinnande.
Vill du vara klimatsmart bör sedlar och mynt inte användas när kaffet eller glassen ska betalas. Det bästa för miljön är digitala betalningar, visar en studie där forskare vid KTH kartlagt hur olika transaktioner påverkar klimatet.
Varje dag gör svenskar i snitt två betaltransaktioner. Oavsett om köpet handlar om ett nytt kylskåp eller en kaffe kan vi oftast välja att betala via appar, e-fakturor, kort eller kontanter.
Men kanske tänker ganska få på hur dessa transaktioner påverkar miljön, eller att våra digitala betalningar kräver stora datasystem som ska drivas dygnet runt, ha hög säkerhet och bra backupsystem. Det här är funktioner som slukar en hel del energi.
Kartläggning av betalningssätt
Niklas Arvidsson, professor vid Kungliga tekniska högskolan, har tillsammans med ett forskarlag kartlagt hur olika betalningssätt påverkar klimatet. Studien har gjorts på uppdrag av Riksbanken.
Bakgrunden är att Riksbanken funderar på att införa en e-krona, och man vill försäkra sig om att den inte blir samma miljöbov som bitcoin.
– Kryptovalutor som bitcoin är stora energiförbrukare eftersom systemen är designade så att alla led i en transaktion måste verifieras för att kontrollera att det är en äkta. Och i kryptovalutor är de många. Det innebär otroliga krav på data och internetkapacitet, säger Niklas Arvidsson i en artikel på KTH:s webbplats.
Kontanter största miljöboven
Studien jämför betalningar via appar, kort, gireringar och kontanter. Inte helt oväntat är det kontanterna som lämnar störst miljöavtryck. Det beror bland annat på att sedlar mestadels består av bomull, som behöver stora mängder vatten och kemikalier för att trivas. Sedlarna har dessutom metallbaserade säkerhetsdetaljer och myntens metaller ska utvinnas.
Den allra största miljöposten för kontanterna handlar dock om transporterna. Alla resor med tunga värdetransportfordon genom Sverige står för en hel del utsläpp.
– Men vi har också räknat på effekten om man använde biobränsle i stället för diesel, och elfordon där det funkar och ser att det skulle minska utsläppen betydligt, säger Niklas Arvidsson.
Betalsätten med högst utsläpp:
Kontanter
Betalappar
Kort
Swish
Girobetalningar (e-faktura)
Om kontanterna utgör en klass för sig är de övriga betalslagen relativt lika. Betalkort är tillverkade av plastmaterial, innehåller metalldelar och kräver transporter. Dessutom behövs kortavläsare som drar energi.
– Med betalapparna är tanken att du ska slippa plastkort. Att de ändå har ett större klimatavtryck än kort beror på att om du använder till exempel Apple pay har bankerna haft som rutin att skicka ut plastkort, men detta kommer gradvis att fasas ut.
Gireringar mest klimatsmart
Minst avtryck på miljön gör swish och e-fakturor, det vill säga gireringar. Men trots att det finns vissa skillnader mellan olika typer av transaktioner, är det faktiska klimatavtrycket av svenskarnas betalningar förhållandevis litet.
– Det som överraskade oss mest i studien var att de hade så liten klimatpåverkan. Totalt stod de för runt 0,01 procent av alla utsläpp i Sverige, säger Niklas Arvidsson.
Kontanter bra under kris
Även om kontanterna verkar vara den största boven ur ett klimatperspektiv har sedlar och mynt andra förtjänster, menar Niklas Arvidsson. Om Sverige skulle bli indraget i konflikter och betalningssystem går ner, kommer kontanter vara det betalningsmedel som fungerar.
– Med pandemin och kriget i Ukraina har man kunnat se ett nytt mönster hos svenskarna: Vi betalar fortsatt allt mer digitalt, men kontanthanteringen har ökat. Troligen har svenskarna lyssnat på MSB och tagit ut reservpengar och gömt i byrålådan, säger han.
Vad händer i hjärnan när vi talar? Och när vi lyssnar på någon? Aktiveras samma områden i hjärnan? Det har forskare vid Stockholms universitet undersökt. Resultaten kan på sikt kasta ljus över hur hjärnan fungerar vid exempelvis autism och adhd.
Människors samtal är en komplex process där språkliga och sociala förmågor sätts på prov. Under lång tid har forskare debatterat huruvida tal och förståelse av tal engagerar samma delar av hjärnan. Tidigare studier har främst fokuserat på kontrollerade experiment där deltagare antingen talade eller lyssnade ensamma. Nu har forskare istället undersökt hjärnaktiviteten hos deltagare under riktiga samtalssituationer.
Forskarna analyserade hur hjärnan reagerade hos människor som deltog i samtal med en experimentledare medan de låg i en hjärnkamera. Det visade sig bland annat att talare och lyssnare aktiverar samma hjärnregioner, vilket stöder idén om ett gemensamt ”språknätverk”.
Forskarna såg också skillnader i hjärnaktivitet mellan talande och lyssnande. Vissa regioner i det språkliga nätverket visade sig vara mer engagerade under tal än under lyssnande, vilket tyder på unika processer för varje aktivitet.
Mer än bara överföring
Dessutom såg forskarna att hjärnregioner som kopplas till social interaktion var mer aktiva under tal än under lyssnande. Det, menar forskarna, visar att språkligt samspel inte bara handlar om att överföra information utan också om att förstå och anpassa sig till sin samtalspartners perspektiv.
– Det här är en förmåga som vi i andra studier visat utvecklas under ungdomsåren, säger Caroline Arvidsson, doktorand vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.
Autism och adhd i fokus
Via fler experiment hoppas forskarna kunna fördjupa kunskapen om hur hjärnan beter sig språkliga och sociala utbyten. Förhoppningen är att forskningen ska bidra till djupare förståelse för diagnoser som autism och adhd.
– Vi kommer att testa hjärnans utveckling hos ungdomar med adhd, säger Julia Uddén, universitetslektor och docent vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.
– Vi jämför den vuxna hjärnan med ungdomshjärnan samt adhd-ungdomshjärnan när hjärnan ”läser mellan raderna” av det som sägs, vid samtal.
Utgångspunkten, säger Julia Uddén, är att personer med adhd och autism kan ha svårare att greppa budskap som inte tydligt uttalas. I synnerhet gäller det personer med autism men kanske i viss mån även personer med adhd. Därför är det av intresse att få reda på mer om hur hjärnorna hos personer med de diagnoserna beter sig vid samtal.
Bensköra patienter som drabbas av frakturer kan få problem med implantat. Men om ett material, som stimulerar ny benbildning, tillsätts vid en operation kan resultatet förbättras.
Ungefär 200 miljoner människor i världen bedöms lida av benskörhet, eller osteoporos. Risken att drabbas ökar med hög ålder. Bara i Sverige inträffar årligen runt 124 000 frakturer som kan kopplas till benskörhet.
Försämrad benkvalitet medför även att implantat, som används för att fixera en fraktur, fäster sämre.
– Skruvar kan lossna eller skära igenom den försvagade benvävnaden. Upp till sju procent av patienter med höftfraktur måste därför opereras om, vilket påtagligt ökar risken för allvarliga komplikationer hos en redan skör patientgrupp, säger Magnus Tägil, professor i ortopedi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Benersättningsmedel sprutades in vid operation
I en studie har forskare vid Lunds universitet undersökt en ny metod för bensköra patienter med höftfraktur.
I stället för en traditionell operation – med endast skruv och metallplatta – fick patienter även ett keramiskt benersättningsmedel insprutat runt implantatet.
Materialet som användes, hydroxylapatit, finns naturligt i benvävnaden. Det hjälper normalt till att bygga upp och reparera skelettet, men bryts ner vid osteoporos.
– Materialet stelnar omedelbart vilket förbättrar hållfastheten i förankringen. Som ett andra steg, får patienten dessutom en spruta med ett bisfosfonat läkemedel, som via blodbanan söker sig till benmineralet och aktiverar en biologisk utveckling av nytt ben i det spröda skelettet runt implantatet, säger Deepak Rai, forskare inom experimentell ortopedi vid Lunds universitet.
Bisfosfonater är en grupp läkemedel som är vanliga vid behandling av osteoporos. De bromsar nedbrytningen av ben och minskar risken för frakturer. Studien visade att det är viktigt att ge läkemedlet tidigt – helst tre till sju dagar efter operationen för att få bäst effekt.
– Både hydroxylapatit och bisfosfonat, är väletablerade och godkända preparat för människor. Det vi har gjort är att kombinera dem vilket ger materialet liv så att patienten med benskörhet kan bilda ny benvävnad, säger Deepak Raina.
Benmassan ökade
Sex månader efter operationen genomgick patienterna en undersökning som visade att benmassan hade ökat tio procent kring skruvhuvudet, jämfört med en kontrollgrupp.
Nästa steg är en större studie om frakturer hos bensköra patienter i Sverige, men även en ryggfrakturstudie i Tyskland.
Studien är ett samarbete med forskare från Litauen, Tyskland och Kina.
Skogssorkar i Skåne bär på ett virus som kan orsaka sorkfeber hos människor. Det visar en ny studie.
Flera fall av sorkfeber har tidigare upptäckts i områden norr om Uppsala. Men vid två tillfällen, 2018 och 2020, har även personer i Skåne insjuknat. De som drabbats har smittats på hemmaplan och inte under resor.
För att förstå hur detta varit möjligt fångades skogssorkar in i närheten av patienternas bostäder. Djuren analyserade sedan för att se förekomst av så kallat hantavirus som kan orsaka sorkfeber, se faktaruta.
Det visade sig att nio av över 70 infångade skogssorkar bar på gener från hantavirus.
Ny variant av viruset
Genetiska studier har nu visat att viruset skiljer sig påtagligt från virusvarianter som cirkulerar i norra Sverige och i Danmark. Det var i stället närmast besläktat med virus från Finland och Karelen, skriver Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
– Vi blev överraskade av att det var en så pass hög andel av de relativt få sorkar som vi fångade in, som faktiskt bar på ett hantavirus som gör människor sjuka. Dessutom i ett område som ligger mer än 50 mil söder om tidigare känt utbredningsområde för viruset, säger Elin Economou Lundeberg som är infektionsläkare på Centralsjukhuset Kristianstad och en av forskarna bakom studien.
Hantavirus är en grupp virus som finns naturligt hos framför allt olika gnagare som möss, råttor och sorkar. Vissa hantavirus har förmågan att infektera människor och orsaka två huvudgrupper av sjukdom: hemorragisk feber med renalt syndrom, HFRS, och hantavirusorsakat lungsyndrom, HPS.
Enligt smittskyddslagen är båda sjukdomarna anmälningspliktiga. Det beror på att de kan orsaka stora problem och även dödlighet för människor.
I norra och centrala Europa orsakar en variant av viruset, Puumala hantavirus, en mildare form av sjukdomen HRFS, som i dagligt tal kallas sorkfeber. Studier har dock visat att detta hantavirus också kan orsaka mycket svår HFRS, i värsta fall med dödlig utgång.
Sverige har årligen 100–450 sjukhusvårdade fall av sorkfeber i norra delen av landet.
Viktigt att veta mer om spridning
Nästa steg i forskningen är att ta reda på varifrån viruset kommer och hur spridningen ser ut i södra Sverige. Flera obesvarade frågor finns, till exempel varför inte fler blivit sjuka om viruset funnits länge i området.
– Eller har det nyligen etablerat sig i Skåne och alldeles nyss börjat spridas? Och hur har det kommit dit? Tyvärr kom covid-19-pandemin emellan, vilket har fördröjt färdigställandet av den här studien en hel del. Det här är mycket intressant och visar hur viktigt det är att så snabbt som möjligt undersöka orsakerna till varför vi ser en infektionssjukdom i ett nytt geografiskt område, säger Åke Lundkvist, professor vid Uppsala universitet.
*Bild på skogssork: B.Niklasson/Uppsala universitet
De senaste åren har flera vulkanutbrott skett på Reykjaneshalvön på Islands sydvästra spets. Här är skälen till att det blir så många utbrott just på Island, enligt Valentin Troll, vulkanforskare vid Uppsala universitet.
På Reykjaneshalvön finns fem vulkansystem. Fagradalfjallsystemet och Svartsengisystemet är de två som har haft utbrott sedan 2021, säger Valentin Troll.
Han är professor i petrologi och geokemi vid Uppsala universitet och har noga följt händelseutvecklingen på Island under de senaste åren – och månaderna. Valentin Troll berättade i slutet av 2023 för forskning.se om läget på Reykjaneshalvön. Han var då i färd med att bege sig till området för att ta prover och titta ned i lavan – eller ”lavamonstret”, som han uttryckte det.
Bild: Valentin Troll, Uppsala universitet.
Att det ofta blir vulkanutbrott på Island har sina geologiska skäl, konstaterar Valentin Troll. Island ligger på den mittatlantiska spridningsryggen. Där glider de nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattorna isär med en hastighet på ungefär två centimeter om året – med vulkanutbrott på havets botten som följd.
Hett material strömmar uppåt
Och den främsta anledningen till att Island har uppstått är en så kallade mantelplym som finns direkt under ön. Den för med sig hett material djupt inifrån jorden upp mot jordytan, där vulkaner bildas.
– Gränsen mellan jordens kärna och manteln ligger på 2 900 kilometers djup. Härifrån strömmar mantelplymen upp och för med sig hett mantel material från jordens inre, säger Valentin Troll.
Bild: Valentin Troll, Uppsala universitet.
Mycket tyder på att den nu pågående vulkaniska aktiviteten kommer att fortsätta. För att kunna säga något om framtiden är det viktigt att förstå hur det ser ut djupt under jordens yta där magman samlas.
Flera vulkaner aktiva samtidigt
– Vi är inte helt säkra på vad som händer under Reykjaneshalvön. Enligt en tidig modell kommer allt material upp direkt från den övre manteln. Men det är lite problematiskt. Det är svårt att förstå varför flera vulkaner är aktiva samtidigt. Eventuellt delar sig magmaströmmen, säger Valentin Troll.
En annan modell som har föreslagits är att det finns flera mindre magmakammare och att det finns förgreningar från dem. Det skulle i så fall kunna förklara varför flera system är aktiva.
Bild: Valentin Troll, Uppsala universitet.
– En tredje möjlighet är att det finns en stor magmakammare i jordskorpan som genom ett nätverk av kanaler förser flera vulkaner med magma. Om det stämmer kan vi förvänta oss många små vulkanutbrott, eventuellt flera samtidigt, under de kommande veckorna, månaderna och åren, säger Valentin Troll.
Text: Uppsala universitet och forskning.se
En mobilapp som använder AI kan med stor precision ställa rätt diagnos vid malignt melanom. Det visar en studie där appen testats på vårdcentraler.
Tidig upptäckt av cancerformen malignt melanom är viktig. Men denna allvarliga form av hudcancer kan vara svår att skilja från andra hudförändringar, även för erfarna läkare.
I en studie har forskare testat att använda en AI-baserad mobilapp inom primärvården för att underlätta läkarnas bedömningar av hudförändringar, skriver Linköpings universitet i ett pressmeddelande.
– Väldigt många studier har gjorts på redan insamlade bilder av hudförändringar och de studierna är relativt överens om att AI är bra på att skilja farligt från ofarligt. Vi blev nästan tagna på sängen av att ingen gjort en studie på patienter som kommer till en mottagning i primärvården, säger Magnus Falk som är specialistläkare i allmänmedicin och forskare vid Linköpings universitet.
Stöd för läkare
I dag innebär ofta begränsade resurser att ett överflöd av remisser skickas till specialistläkare eller att många hudförändringar, som i många fall visar sig ofarliga, tas bort.
– Vi ville se om AI-stödet i appen kunde prestera bättre än läkare på vårdcentral när det gäller att identifiera pigmenterade hudförändringar som farliga eller inte, i jämförelse med slutdiagnos, säger Panos Papachristou, specialistläkare och forskare vid Karolinska institutet.
Bild: AI Medical Technology.
Så gjordes studien
I studien följde läkarna på vårdcentraler gängse rutiner vid misstänkta hudtumörer. Om läkarna misstänkte melanom, remitterades patienten till en hudläkare som ställde diagnos, eller så skars hudförändringen bort för vävnadsanalys och diagnos.
Först efter att läkaren bestämt hur ett misstänkt melanom skulle handläggas användes den AI-baserade appen.
Den används genom att läkaren tar en bild av hudförändringen med en mobiltelefon försedd med en förstoringslins som kallas dermatoskop. Appen analyserar bilden och ger vägledning om huruvida hudförändringen verkar vara melanom eller inte.
Missade inga melanom
För att ta reda på hur bra den AI-baserade appen fungerar som beslutstöd jämförde forskarna appens svar med diagnoserna som sjukvården ställde.
Av drygt 250 hudförändringar som undersöktes hittade läkarna elva melanom och tio förstadier till cancer. Appen hittade alla melanom och missade bara ett förstadium.
Enligt Magnus Falk är studiens resultat lovande.
– För det första missade appen inga melanom. Sjukdomen är så farlig att det är grundläggande att absolut inte missa att upptäcka den. Men nästan lika viktigt är att AI-beslutstödet kunde frikänna många misstänkta hudförändringar och avgöra att de var ofarliga, säger han.
Mer forskning behövs
I studien fick dock läkarna inte låta sitt beslut påverkas av appens svar. Forskarna behöver därför veta mer om hur det AI-baserade stödet fungerar i praktiken.
– Så även om det här är ett väldigt positivt resultat finns det en osäkerhet och vi behöver fortsätta utvärdera verktygets användbarhet med vetenskapliga studier, säger Magnus Falk.
Sociala medier spelar en central roll i nyhetsflödet från kriget i Ukraina – inte minst plattformen Telegram som har blivit som ett slags supermedium i Ukraina. Kruxet är att källorna kan vara både osäkra och okända. Och när svenska medier hänvisar till osäker information riskerar de att undergräva sitt eget förtroende. Det säger medieforskaren Gunnar Nygren.
I Ukraina har sociala medier och framför allt plattformen Telegram blivit den viktigaste källan till information för många människor.
– Där finns alla ukrainska medier, statliga och lokala myndigheter men också rena fejkhistorier och rysk propaganda, säger Gunnar Nygren, professor emeritus i journalistik vid Södertörns högskola.
Osäkra eller okända källor
Han är en författarna till en ny bok som ger en inblick i det nyhetsflöde som ukrainare och svenskar möter och som slåss om deras uppmärksamhet. Det skriver Södertörns högskola i ett pressmeddelande.
Via plattformar som Telegram och Twitter/X sprids dagligen ögonvittnesskildringar, bilder och videor från kriget. I vissa fall är varken ursprungskällan eller avsändaren känd. I andra fall är informationen officiell myndighetsinformation.
– I Ukraina är Telegram större än tv som informationskälla. Det funkar överallt och är ocensurerat, säger Gunnar Nygren.
Ett slags supermedium
Plattformen används av alla nyhetsmedier och även av myndigheter och militären.
– Plattformen har ur vissa perspektiv smält samman med mer traditionell rapportering och informationsflöden till ett slags supermedium.
Viktig för Ryssland
Det går också att se Telegram är viktig för Ryssland, säger Gunnar Nygren. I början av invasionen dök proryska kanaler upp i takt med att Ryssland tog över områden i östra Ukraina.
– De kom så snabbt att de måste varit noga förberedda och haft konton färdiga. När ryssarna drog sig tillbaka stängde vissa konton, säger Gunnar Nygren.
Utmaning även i Sverige
I Sverige finns överlag ett högt förtroende för medier. Mediekonsumenter är vana vid att medier verifierar information och är transparanta. Men den uppgiften sätts allt mer på prov. Svenska traditionella medier anger exempelvis återkommande sociala medier som källor till information om kriget i Ukraina. Det ställer höga krav på läsarna att använda sig av sådant som källkritik, menar Gunnar Nygren.
– Den här hybridjournalistiken och det informationskrig som pågår är en stor utmaning.
Boken är ett resultat av ett samarbete mellan svenska och ukrainska forskare som studerat nyhetsflödet från kriget i Ukraina, men också människors medieanvändning och förtroende för den information de möter genom olika typer av medier. Studierna omfattar även analyser av svenska alternativmedier med koppling till ytterhögern samt en genomgång av innehållet från de 15 största Telegram-kontona som vänder sig till ukrainare.
Luften i svenska städer har blivit betydligt bättre under de senaste 20 åren. Forskare bedömer att minskade föroreningar har bidragit till flera tusen färre dödsfall varje år.
Forskare kan i en datamodell visa hur nivåerna av luftföroreningar förändrats över tid i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Uppsala och Umeå. Studien visar att utsläpp från trafik, industrier och vedeldning har minskat kraftigt i Sverige sedan år 2000.
Förtida dödsfall kan undvikas
Små partiklar i luften har minskat med hela 56 procent och grövre partiklar med 23 procent. Kvävedioxider har minskat med 33 procent. Förklaringen till den förbättrade luftkvaliteten kopplas till minskade utsläpp i både Sverige och övriga Europa. Renare luft påverkar även människors hälsa.
– Vi uppskattar att nästan 3000 förtida dödsfall undvikits per år mellan åren 2000 och 2018 i de sex städer som modellerats i vår studie. Ännu fler dödsfall kan undvikas genom fortsatt arbete för ytterligare förbättra luftkvaliteten, säger Karl Kilbo Edlund, doktorand vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitetet, i ett pressmeddelande.
Bild: Luft- och bullerkartor för SCAPIS-miljö.
Forskarna har studerat utsläpp av fina partiklar (PM2,5), grövre partiklar (PM10) och kväveoxider (NOx) från lokala, regionala och internationella källor. Störst minskning av fina partiklar noterades i Göteborg, se bild. Grova partiklar och kväveoxider minskade mest i Uppsala och Stockholm.
Föroreningar och kroniska sjukdomar
Trots renare luft utsätts fortfarande 65 procent av invånarna i de sex städerna för halter av fina partiklar som överskrider WHO:s gränsvärden. De högsta exponeringarna finns i Malmö.
Luftföroreningsmodellen kommer nu att användas för att studera vilken roll föroreningar och andra faktorer i miljön spelar i tidiga stadier av sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, metabolt syndrom och njursvikt.
Forskningen baseras på data från den stora svenska SCAPIS-studien, där 30 000 medelålders svenskar har undersökts. I studien har även forskare från samtliga sex universitet som medverkar i SCAPIS-studien medverkat. Även luftkvalitetsexperter från SMHI, Stockholms Luft- och Bulleranalys och Miljöförvaltningen i Malmö stad har bidragit till studien.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
