Ungefär 70 procent av svenska tonåringar äter mer socker än vad som rekommenderas, visar en studie. Ett högt intag av socker kopplas även till ett lägre intag av viktiga näringsämnen.
Hur mycket socker svenska ungdomar faktiskt får i sig har man tidigare inte vetat. En avhandling från Göteborgs universitet undersökte detta genom att utveckla en metod för att uppskatta sockerinnehållet i livsmedel.
Metoden användes sedan på data från Livsmedelsverkets nationella kostundersökning, Riksmaten ungdom, mellan åren 2016–2017.
Resultaten visar att det bara är 30 procent av ungdomarna som håller sig under det rekommenderade maxintaget av socker.
Fritt och tillsatt socker
Studien handlar om fritt och tillsatt socker, som är kopplat till en rad negativa hälsoeffekter. Tillsatt socker är det som läggs till vid tillverkning eller matlagning – till exempel socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor.
Fritt socker är både tillsatt socker och det socker som naturligt finns i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.
– Eftersom det finns råd kring intaget av både tillsatt socker, och sedan 2023 även fritt socker, är det viktigt att kunna följa upp hur väl dessa följs för att ha underlag för att kunna främja en god folkhälsa med olika hälsofrämjande insatser, säger Julia Wanselius, doktorand i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Vuxna rekommenderas att äta mellan 50-75 gram socker om dagen. Bild: Photorista, Depositphotos
Rådet om socker
Gränserna för det rekommenderade maxintaget av socker sätts i relation till hur mycket kalorier man konsumerar och uttrycks i energiprocent (E%).
Intaget av både tillsatt och fritt socker rekommenderas att begränsas till max 10 energiprocent, men gärna lägre, det vill säga max 10 procent av alla kalorier man äter. För vuxna motsvarar det ca 50-75 gram socker per dag. Ett glas juice (200 milliliter) innehåller cirka 15 gram fritt socker, ett glas läsk (200 milliliter) innehåller cirka 20 gram fritt socker och en tallrik sötad fruktyoghurt (200 gram) innehåller cirka 20 gram fritt socker.
Lägre intag av viktiga näringsämnen
Läsk, godis, kakor och bakverk är de största källorna till socker i ungdomars kost och står för cirka 70 procent av allt tillsatt socker som de äter, visar studien. Det är mest hemma under helgerna som de äter sockret och det äts oftast utanför huvudmåltiderna.
Studien visar också att ett högt intag av socker är kopplat till ett lägre intag av viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och fullkorn.
– De flesta ungdomar äter för mycket socker. Även om genomsnittsintaget ligger nära den rekommenderade maxgränsen är det fortfarande en betydande andel som överskrider den, säger Julia Wanselius.
Kostråd behöver formuleras om
Informationen om sockerintaget behöver förändras för att få unga att äta mindre socker, kommer studien fram till. Istället för att fokusera på att rekommendera mindre socker föreslår Julia Wanselius att försöka få unga att äta och dricka mindre av vissa specifika livsmedel, exempelvis läsk och godis.
– Vi vet nu att några få näringsfattiga livsmedel står för den största delen av det socker ungdomar konsumerar. Det skulle vara mer effektivt att rikta kostråd mot dessa specifika produkter, istället för att prata om socker i allmänhet.
Socker som naturligt finns i exempelvis frukt räknas varken som fritt eller tillsatt socker. Bild: Shelley Pauls, Unsplash
Frukt har varken tillsatt eller fritt socker
Tillsatt socker är socker som har lagts till i livsmedel vid tillverkning eller matlagning, till exempel socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor.
Fritt socker är både tillsatt socker och det socker som naturligt finns i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.
Socker som finns naturligt i hela frukter, grönsaker och mjölk räknas inte som fritt socker. Det är livsmedel som bidrar med näringsämnen och är viktiga i vår kost.
Högt intag av tillsatt och fritt socker kan öka risken för karies, övervikt, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det tar också plats från annan mat och bidrar med kalorier men lite näring. Därför rekommenderar Livsmedelsverket och Världshälsoorganisationen att socker ska utgöra max 10 procent av det dagliga energiintaget – och helst under 5 procent för ytterligare hälsovinster.
Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste formerna av cancer. Nu har forskare upptäckt celler som kan bli viktiga i forskningen om nya behandlingar av sjukdomen.
Varje år får omkring 1 300 svenskar cancer i bukspottkörteln. Det är en av de dödligaste cancerformerna, vilket beror på att den ofta upptäcks sent och svarar dåligt på cellgiftsbehandlingar.
Nu har forskare vid Umeå universitet upptäckt en tidigare okänd typ av celler som omger cancercellerna vid tumörer i bukspottkörteln. Cellerna som upptäckts motverkar att tumören växer.
– Vi är ännu långt ifrån någon botande behandling, men detta kan visa på en framkomlig väg för fortsatt forskning, säger Daniel Öhlund, docent i onkologi vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Underlättar för kroppens egna immunförsvar
Forskarna undersökte bindvävsceller som omger cancerceller. De kallas cancerassocierade fibroblaster (CAF) och spelar en viktig roll för hur cancern utvecklas. Vissa av dessa bindvävsceller stimulerar cancercellernas tillväxt och bidrar till att de är motståndskraftiga mot cellgifter. De gör alltså cancern aggressivare och svårare att behandla.
Men i sitt arbete hittade forskarna en undergrupp av CAF som beter sig tvärtom. De kan istället hålla tillbaka cancern och därmed underlätta för kroppens egna immunceller att angripa cancercellerna.
Nästa steg: Hjälpa cellerna att hålla tillbaka cancern
Den nyupptäckta gruppen celler heter ifCAF (interferonrespons cancerassocierade fibroblaster). Trots att de är få tror forskarna att de kan bli viktiga för framtida forskning.
– Den öppning vi ser är om man skulle kunna stimulera bildandet av denna nyupptäckta och snällare typ av bindvävsceller runt cancercellerna, och då på bekostnad av de andra typerna av bindvävsceller som gör cancern aggressiv, säger Daniel Öhlund.
Nu ska forskarna studera olika läkemedel som skulle kunna främja bildandet av ifCAF-celler, så att de ökar i antal och därmed bromsar sjukdomsutvecklingen. Det kan bli ett mål för framtida läkemedel.
Betydligt fler män än kvinnor får cancer i struphuvudet, trots att rökning är ungefär lika vanligt bland båda könen i dag. Forskare tror att piprökning kan vara en orsak.
I en studie från Umeå universitet undersökte forskarna förekomsten av cancer i struphuvudet bland svenska män och kvinnor under perioden 1970–2021, utifrån data i det svenska cancerregistret. Det är ungefär 180 svenskar som får cancersorten varje år och fyra av fem drabbade är män.
Samtidigt visar studien att könsskillnaderna blir allt större ju högre upp i ålder man kommer. I åldern 50–74 år drabbas tre till fyra gånger så många män som kvinnor, medan det i åldern 80–84 år är tio gånger vanligare bland män.
Lika många kvinnor som män röker
Anledningen till att cancer i struphuvudet främst drabbar äldre anses bero på tobaksrökning. På 1960-talet rökte nästan varannan man, medan kvinnorna rökte betydligt mindre. Till exempel rökte varannan man i åldern 50-69 dagligen år 1963, medan bara var tionde kvinna i samma ålder gjorde det.
Men med tiden har det jämnats ut och i dag är är det ungefär lika många män som kvinnor som är eller har varit rökare. Trots det är cancer i struphuvudet fortfarande mycket vanligare bland män.
Att röka pipa vanligare bland män
Något som enligt forskarna skulle kunna förklara de stora skillnaderna mellan män och kvinnor är att betydligt fler män röker pipa. Vid piprökning finns inget filter som tar bort stora partiklar och det sker en kraftig bildning av tjärämnen vid förbränningen av tobak i pipan. Vissa tjärämnen är cancerframkallande.
Tobaksrök innehåller många olika ämnen och sammansättning och halt i röken kan variera beroende på om man röker cigaretter, pipa, vattenpipa, typen av tobak, filter och tillsatser till tobaken.
– Det är absolut ingen bra idé att istället gå över till cigaretter, då går man ur askan rakt in i elden och ökar risken för lungcancer. Att sluta röka helt är det enda som verkligen fungerar, även om det tar tid innan risken för olika cancerformer är nere på icke-rökares nivå, säger Bengt Järvholm professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa på Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Inte säkert att cancerrisken snabbt minskar
Tidigare studier har visat att risken att drabbas av cancer i struphuvudet minskar snabbt efter man slutar att röka. Ett WHO-organ har sagt att risken tio år efter man slutat röka skulle vara densamma som för en icke-rökare. Studien från Umeå universitet tyder på att risken inte alls minskar lika snabbt, särskilt bland äldre.
– Även om det tycks ta längre tid än man tidigare trott att minska risken för olika cancerformer, är det alltid klokt att sluta röka så snart som möjligt. Helst ska man förstås aldrig börja, säger Bengt Järvholm.
Enkla textmeddelanden i mobilen med råd om hälsa och sunda levnadsvanor. Det kan göra skillnad för patienter med högt blodtryck och därmed bidra till bättre kärlhälsa, enligt en studie från Lunds universitet.
Högt blodtryck är den vanligaste diagnosen inom svensk primärvård. Ungefär hälften av alla över 65 år beräknas ha för högt blodtryck, något som ökar risken hjärt-kärlsjukdom.
I Australien har livsstilsråd via sms visat goda resultat och förbättrat levnadsvanor bland patienter som haft en hjärtinfarkt. Nu har forskare vid Lunds universitet testat om samma metod fungerar för personer med högt blodtryck i Sverige.
– Vårdpersonal har ofta tidsbrist och under ett besök är det svårt att hinna ge patienten all information om blodtryck, medicinering och livsstilsförändringar. Det gjorde att vi – som ett tillägg till den vanliga behandlingen – ville prova om det genom en enkel digital intervention, gick att ge patienter fler verktyg att förbättra sin kärlhälsa, säger Susanna Calling, forskare vid Lunds universitet och specialist i allmänmedicin, i ett pressmeddelande.
Hälsoråd direkt i mobilen
I studien deltog drygt 400 patienter med högt blodtryck från vårdcentraler i Skåne, Kronoberg, Västra Götaland och Stockholm. Deltagarna, i åldrarna 40 till 85 år, delades in i två grupper. En av grupperna fick fyra sms i veckan med råd om fysisk aktivitet, kost, alkohol, tobak och hjärt-kärlhälsa.
Forskarna såg signifikant skillnad mellan sms-gruppen och kontrollgruppen när det gäller deltagare som hade låg självskattad hälsa och var stillasittande. Dessa patienter sänkte sitt diastoliska blodtryck (undertrycket) med 5 mmHg – vilket motsvarar effekten av blodtryckssänkande läkemedel. För övriga forskningsdeltagare sågs ingen signifikant skillnad mellan grupperna.
Totalt sett ökade deltagarna i SMS-gruppen sin fysiska aktivitet med i snitt 25 minuter i veckan. De drack också betydligt mindre alkohol.
– Eftersom patienter med dålig självskattad hälsa ofta är svåra att nå med livsstilsinterventioner, är detta extra glädjande. Man behöver inte göra jättestora förändringar när det gäller hjärt- och kärlhälsa, utan även små justeringar gör skillnad, säger Hanna Glock, doktorand vid Lunds universitet och specialist i allmänmedicin.
– Att försöka få till en hälsosam rutin i vardagen, ta en lunchpromenad, använda trapporna istället för hissen eller ställa bilen längre bort ger effekt, fortsätter hon.
Långsiktigt arbete behövs
Studien pågick i sex månader, vilket är en ganska kort period för att etablera nya levnadsvanor. Forskarna menar därför att vården behöver arbeta mer långsiktigt och systematiskt för att ge livsstilsråd som en del av behandlingen för patienter med högt blodtryck.
– Slutsatsen är att sms har potential att ha en positiv effekt på blodtryck och livsstil, men skulle kunna vidareutvecklas och individanpassas mer. På så vis skulle det kunna utgöra ett komplement och till viss del avlasta den ordinarie sjukvården, säger Susanna Calling.
Deltagarna positiva – men vill inte ha pekpinnar
För att få en djupare förståelse av deltagarnas upplevelser gjordes intervjuer med 14 personer som fick hälsoråd via sms. Flera uppgav att de behövde kunskap om högt blodtryck och hur det påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Deltagarna tyckte också att det var positivt att meddelandena gick att läsa när det passade. Samtidigt efterlyste de mer individanpassade råd.
De tyckte också att det var viktigt att tonläget i textmeddelandena kändes peppande och motiverande – inte som pekpinnar.
Hälsoklyftorna i Sverige fortsätter att växa – trots välfärdsreformer under flera decennier. En ny studie visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan hög- och låginkomsttagare mer än tredubblats sedan 1960-talet. En förklaring är förbättrad livsstil bland de rikaste.
Forskare vid Stockholms universitet och Jönköping University har undersökt sambandet mellan inkomst och livslängd i Sverige under perioden 1962–2021.
Resultaten visar att klyftan i förväntad livslängd har ökat markant. För män har skillnaden mellan de med lägst och högst inkomst vuxit från cirka 3,5 år på 1960-talet till nästan elva år på 2010-talet. Bland kvinnor har skillnaden ökat från 3,8 till 8,6 år under samma tidsperiod.
Hälsoklyftor har ökat
Skattningar visar också att det inte finns något tydligt samband mellan inkomst- och hälsojämlikhet. Mellan början av 1960-talet och slutet av 1980-talet minskade inkomstskillnaderna – men trots det fortsatte hälsoskillnaderna att öka under samma period.
– Även välfärdsstatens expansion under samma period, där ökade offentliga utgifter i högre grad gynnade de med lägre inkomster, sammanföll med en ökad hälsoojämlikhet, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi vid Jönköping University, i ett pressmeddelande.
Studien ifrågasätter den så kallade absoluta inkomsthypotesen, det vill säga idén att ökade ekonomiska resurser i sig leder till bättre hälsa.
– Livslängden i den övre delen av inkomstfördelningen har ökat snabbare än vad man skulle förvänta sig baserat på tvärsnittskillnader i förväntad livslängd mellan grupper med olika hög inkomst, säger Lisa Laun, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Livsstil spelar roll
I stället lyfter forskarna fram livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation som viktiga faktorer.
Studier har till exempel visat att personer med högre inkomster konsumerade betydligt mer tobak och alkohol än låginkomstgrupper på 1960-talet. Med tiden har detta mönster förändrats, och i dag är rökning vanligare bland personer som tjänar mindre pengar.
Det innebär att höginkomstgrupper inte bara haft bättre ekonomiska resurser, utan också snabbare tagit till sig hälsosammare vanor – något som i sin tur har lett till längre livslängd.
– Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas genom preventiva åtgärder. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Studien bygger på registerdata för alla svenska invånare över 40 år mellan 1960 och 2021.
Nya arkeologiska fynd från medeltidens Gotska Sandön utmanar bilden av ön som en enslig plats för sälfångst. Nu framträder i stället en dramatisk historia kantad av handel, sjöfart och sjöröveri.
Gotska Sandön har under flera tusen år spelat en roll som mötesplats och korsväg för sjöfarare i Östersjön. Ön har fungerat som en plats för att söka skydd eller fylla på proviant, och kanske även för handel och varuutbyte.
– Det finns också starka skäl att tro att öns långa historia även handlat om sjöröveri och plundring, säger Johan Rönnby, professor i arkeologi vid Södertörns högskola, i ett pressmeddelande.
Arkeologiska undersökningar på Gotska Sandön har pågått under flera år. Målet har varit att studera mänskliga aktiviteter på ön ur ett längre perspektiv. Forskarna har också velat få en bättre bild av fynd som gjorts genom åren, men också mer korrekta dateringar av lämningar och platser som upptäckts tidigare.
Isolerad ö med dramatisk historia
Forskarna har kartlagt fynd som visar att Gotska Sandön haft en strategisk betydelse i Östersjön.
Vid Säludden har man hittat spår av medeltida bebyggelse och gravar. Bland de arkeologiska fynden finns också silvermynt och vapen från 1300-talet. Dessa föremål tyder på att sjörövare kan ha varit inblandade. Spår i området tyder dessutom på att en strid eller förlisning kan ha ägt rum i slutet av 1300-talet. Flera skelett har också hittats.
– Det här var en tid då sjöröveri och fartygskapningar var vanligt förekommande på Östersjön. Vi vet till exempel att de ökända och fruktade Vitaliebröderna härjade i Östersjön vid den här tiden, att de använde vapen och hade mynt av den typ vi har hittat, säger Johan Rönnby.
– Vi har också påträffat rester av ett medeltida skepp, en kogg, kanske en förlisning som har samband med vad som hände på platsen, fortsätter han.
Arkeologen Johan Rönnby undersöker rester från skeppsvrak längs Gotska Sandöns stränder. Bild: Susanne Rönnby
Tydligare bild av historien
Gotska Sandön ligger 40 kilometer norr om Fårö och är cirka 3600 hektar stor med långa stränder, höga dyner och tallskog. Landskapet har formats av hav, vind och mänsklig närvaro på ön. Det geografiska läget stärker forskarnas bild av platsen som en historisk korsväg.
– Ur marint perspektiv så framstår inte ön som särskilt ensligt, tvärtom är den snarare centralt placerad i det stora Östersjöområdet. Söker man efter kortast möjliga väg över öppet hav så är passagen mellan Fårö och Sandön den mest naturliga vägen förbi Gotland. Dessutom är Östersjön känd för sina korta, krabba och höga vågor som kan vara besvärliga för mindre båtar och stärker att ön var en plats för att söka skydd, säger Johan Rönnby.
Undersökningarna, som nu mynnat ut i en rapport, har gjorts av Södertörns högskola i samarbete med Uppsala universitet, Gotlands Museum och Västerviks museum.
Att blockera befruktning på äggets yta med hjälp av antikroppar kan bli ett alternativ till hormonella preventivmedel. Nu har forskare gjort en upptäckt som gör att det är ett steg närmare verklighet.
En studie från Karolinska institutet visar hur ett fragment av antikroppen IE-3 kan blockera befruktning genom att rikta sig mot ett protein på äggets yta.
– Vår studie visar hur ett litet antikroppsfragment kan blockera befruktning genom att rikta sig mot ZP2, ett nyckelprotein i äggets yttre lager, säger Luca Jovine, professor i strukturell biologi vid institutionen för medicin Huddinge, i ett pressmeddelande.
Tester på möss lyckade
Antikroppen IE-3 är känd för att förhindra befruktning hos möss och under studien visade det sig att en mindre del av antikroppen var lika effektiv. Den blockerade befruktning i 100 procent av alla tester på möss.
De flesta preventivmedel i dag bygger på hormoner. De kan ge biverkningar som humörförändringar, huvudvärk eller ökad risk för blodproppar.
Att blockera befruktning på äggets yta har föreslagits som ett alternativ till hormoner, men antikroppar som IE-3 har bedömts som olämplig eftersom de kan trigga immunförsvaret. Att bara använda ett fragment av IE-3 tar bort den del av antikroppen som kan vara immunförsvarsutösande, vilket minimerar potentiella biverkningar.
– Trots sin lilla storlek förblev fragmentet effektivt, vilket minskar potentiella biverkningar. Dessa fynd ger en grund för en riktad, reversibel* preventivmetod som undviker hormonrelaterade risker, säger Luca Jovine.
*som går att sluta med
Forskarna ska utveckla en antikropp för människor
Nu ska forskarna utveckla en liknande antikropp som fungerar på mänskliga ägg. Först ska de testa om den kan förhindra befruktning i IVF-experiment (provrörsbefruktning, alltså när ägg plockas ut och befruktas av spermier utanför kroppen).
Om metoden fungerar är nästa steg att undersöka hur säker och stabil den är – och hur en behandling för människor skulle kunna utformas.
Snabb behandling med blodfettssänkande medicin efter en hjärtinfarkt kan minska risken för nya infarkter, stroke och dödsfall. Det visar en studie vid Lunds universitet.
Varje år drabbas omkring 21 400 svenskar av hjärtinfarkt – och en av fem avlider. Risken för nya infarkter är som störst det första året, eftersom blodkärlen då är extra känsliga och lättare bildar blodproppar. För att stabilisera blodkärlen måste det skadliga kolesterolet sänkas snabbt.
Idag får patienter ofta kolesterolsänkande statiner direkt efter infarkten, men tre av fyra når ändå inte sina behandlingsmål. För många krävs därför en tilläggsbehandling för att kolesterolnivån ska bli tillräckligt låg.
– Dagens riktlinjer förespråkar stegvist tillägg av blodfettssänkande läkemedel. Men inte sällan drar upptrappningen ut på tiden, det blir ineffektivt och patienter tappas bort, säger Margrét Leósdóttir, forskare vid Lunds universitet och överläkare i kardiologi vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Liv kan räddas
En ny studie har undersökt patienters prognos beroende på när de får tilläggsbehandling med det blodfettsänkande läkemedlet ezetimib. Forskarna jämförde utfallet om patienterna fick kombinerad behandling tidigt, alltså inom 12 veckor efter infarkten, senare (efter 13 veckor), eller inte alls.
Resultatet visar att patienter som får både statin och ezetimib tidigt, och snabbt når sitt mål för kolesterol, har en bättre prognos och lägre risk för nya hjärtinfarkter och död än de som får behandlingen senare eller inte alls.
Baserat på resultaten skulle 100–200 nya hjärtinfarkter, stroke och dödsfall kunna förhindras i Sverige varje år, menar Margrét Leósdóttir.
Riktlinjer ses över
Skälet till att tilläggsbehandling inte sätts in tidigare beror på att tydliga rekommendationer saknas i dagens riktlinjer. Dessutom finns en försiktighetsprincip för att undvika biverkningar och övermedicinering.
– Men det finns positiva effekter med att sätta in båda medicinerna i så nära anslutning till hjärtinfarkten som möjligt. Att inte göra det är förenat med ökad risk. Läkemedlet som vi har undersökt i studien är dessutom lättillgängligt, billigt och ger få biverkningar, säger Margrét Leósdóttir.
De europeiska riktlinjerna för blodfettsbehandling håller just nu på att uppdateras, och Margrét Leosdottir hoppas att forskningsresultaten kan ge stöd för ändrade rekommendationer.
Fler nådde behandlingsmål
Skånes universitetssjukhus i Malmö har infört en behandlingsalgoritm som hjälper läkare att ge rätt blodfettsänkande behandling efter hjärtinfarkt. Det har resulterat i att dubbelt så många patienter fått ner sitt farliga kolesterol två månader efter infarkten, jämfört med tidigare.
– Flera andra sjukhus i landet har också anammat algoritmen och vår förhoppning är att ännu fler ser över sina rutiner, för att fler patienter ska få rätt behandling i tid och vi därmed kan förhindra onödigt lidande och rädda liv, avslutar Margrét Leósdóttir.
Hur kan en liten parasit ta sig in i kroppens mest skyddade område – hjärnan? Det har länge varit ett mysterium. Men nu har forskare vid Stockholms universitet avslöjat hur den vanliga parasiten Toxoplasma gondii lyckas ta sig in i det centrala nervsystemet.
Tidigare forskning har visat att parasiten Toxoplasma gondii kan ta kontroll över immunceller och styra deras rörelser, vilket gör det möjligt för den att sprida sig i kroppen.
Men hur parasiten tar sig från blodet och genom den svårgenomträngliga blod-hjärnbarriären, som normalt skyddar hjärnan från skadliga ämnen och mikroorganismer, har varit okänt – fram till nu.
– Det som möjliggjorde fynden är att vi har utvecklat en ny metod för att spruta in och spåra parasiter i hjärnan hos möss, säger forskaren Matias Rodriguez vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Parasiten kan snabbt nå hjärnan
Studien visar att parasiten manipulerar infekterade immunceller så att de klibbar fast i hjärnans kärlväggar. Det görs med hjälp av de klisterliknande molekylerna ICAM-1 och CD18. Parasiten kan sedan ta sig in i hjärnan på bara några timmar.
– Det är en mycket fiffig strategi av parasiten att manipulera immunceller så att de klibbar fast i hjärnans blodkärl och på så sätt enkelt kunna nå hjärnvävnaden, säger Antonio Barragan som är professor vid Stockholms universitet.
Resultaten kan på längre sikt hjälpa forskarna att utveckla riktade förebyggande behandlingar mot infektionen.
Vanlig parasit som orsakar infektion
Toxoplasma gondii orsakar sjukdomen toxoplasmos som sannolikt är världens vanligaste parasitinfektion. Uppskattningsvis är minst 30 procent av jordens befolkning och cirka 15 – 20 procent av Sveriges befolkning bärare av parasiten.
Toxoplasma sprids främst via kattavföring, otillagat kött och dålig livsmedelshygien. De flesta smittade får inga symtom. Hos personer med nedsatt immunförsvar till följd av exempelvis hiv, organtransplantationer eller cellgiftbehandling kan dock toxoplasma ge livshotande hjärninfektion, encefalit. Parasiten kan även vara farlig för foster.
Trädens biologiska klocka styr när de växer och får löv. Nu visar en studie från Umeå universitet att justering av den inre klockan kan hjälpa träden att anpassa sig till ett förändrat klimat – något som kan få betydelse för framtidens skogsbruk.
Träd har, liksom människor, en biologisk klocka som styr deras dygns- och årstidsrytm. Tidigare forskning har visat att klockan är viktig för att träden ska växa, men också för att de ska kunna bilda knoppar på hösten och få löv under våren.
Det mesta av forskningen har dock utförts i kontrollerade växthusmiljöer. Ute i naturen utsätts träden för verkliga förhållanden som temperaturväxlingar och angrepp från insekter. Det här kan påverka klockans funktion.
Vissa gener styr dygnsrytmen
I en ny studie har data från växthus- och fältstudier kombinerats för att visa hur det biologiska klocksystemet påverkar trädens tillväxt och tidpunkt för olika händelser under året.
– Genom att tillämpa statistisk modellering på dessa dataset kunde vi fastställa vilka gener kopplade till dygnsrytmen som påverkar trädtillväxten eller till exempel tidpunkten då löven börjar växa fram eller ändrar färg, säger Bertold Mariën, postdoktor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Poppel och ask följdes
Forskarna har studerat 68 genetiskt förändrade poppel- och asplinjer under flera år. Studien visar hur träden använder sin biologiska klocka för att anpassa tillväxten efter omgivningen.
Vissa förändringar i trädens så kallade ”klockgener” gjorde till exempel att de uppfattade dagslängden annorlunda och kunde fortsätta växa längre under säsongen.
– Den här studien är ett bevis på att träd som är anpassade till en viss dagslängd på en viss latitud kan anpassas till en ny latitud, vilket effektivt förlänger deras växtsäsong, säger Maria Eriksson, forskare inom fysiologisk botanik vid Umeå universitet, i pressmeddelandet.
– Detta är särskilt användbart på nordligare breddgrader som i norra Sverige där korta växtsäsonger begränsar timmerproduktionen, fortsätter hon.
Ta fram tåligare trädsorter
Vissa genetiska förändringar gjorde att träden växte bättre än andra träd på samma plats. Genom att rikta in sig på just dessa gener kan det bli möjligt att utveckla trädsorter som klarar snabba lokala klimatförändringar bättre. De skulle också kunna anpassa sig till nya platser på andra breddgrader.
– I framtiden skulle skogsbruket kunna förbättras genom att integrera trädens biologiska klockor, som styr deras naturliga tillväxtcykler, med traditionella skogsbruksmetoder. På så sätt kan man optimera trädens tillväxt och motståndskraft i en föränderlig värld, säger Maria Eriksson.
Havsvatten som tränger in i vägtunnlar kan leda till att en biofilm bildas på betongen – något som snabbar på nedbrytningen och ökar risken för skador. En studie från Chalmers tekniska högskola visar att skador i tunnlar kan uppstå snabbt.
När tunnlar byggs i berg sprejas väggar och tak med betong. Det gör ytan jämn och hindrar sten från att falla ner på vägen. Men när tunnlar omges av havsvatten, till exempel i Oslofjorden, kan vatten tränga in och föra med sig bakterier. De bildar en biofilm på betongens yta, livnär sig på ämnen i den och skadar ytan som blir porös.
I en studie kan forskare visa att den här nedbrytningen går ganska snabbt.
– Vi har gjort mätningar i Oslofjordtunneln sedan 2014 och vi kan se att bakterierna äter sig in uppemot en centimeter om året. Där det finns saltvatteninträngning kommer det att bildas biofilm, och betongen som är täckt av biofilmen kommer gradvis att lösas upp, säger Frank Persson, docent i molekylärbiologi och mikrobiell ekologi vid Chalmers, i ett pressmeddelande.
Studien har undersökt de mikrobiologiska processerna i Oslofjordtunneln, men enligt forskarna uppstår fenomenet troligtvis i liknande miljöer även i Sverige.
Biofilm en varningssignal
Ny betong som sprutas på väggar och tak i tunnlar har ett högt pH-värde som gör det svårt för bakterier att leva där. Men med tiden sjunker pH-värdet, vilket gör betongen mer mottaglig. Bakterierna bryter då ner betongen snabbare genom att använda ämnen som järn, mangan, svavel och kväve.
I extrema fall kan bakterier tränga in upp till tio centimeter på bara fem år.
– Den här typen av biofilm är en rätt tydlig varningssignal. Man behöver övervaka vattenflödet och biofilmens utbredning och lokalisera lös och skadad betong för att vid behov spreja på ny, säger Britt-Marie Wilén som är professor i miljö- och avloppsteknik vid Chalmers.
Havsvatten ger större problem
Liknande nedbrytning av betong kan troligen ske även i tunnlar där sötvatten tränger in, enligt Britt-Marie Wilén.
– Emellertid är problemet troligtvis större i miljöer där havsvatten tränger in, dels för att havsvatten är gynnsamt för bakterietillväxten, men också eftersom saltet påskyndar korrosionen i armeringen. Klimatförändringarna gör dessutom haven varmare, och med varmare vatten sjunker pH-värdet ytterligare, vilket skulle kunna öka hastigheten i korrosionen, säger hon.
Vägtunnlar är säkra
Sprutbetong har använts i vägtunnlar sedan 1990-talet, och sedan dess har forskare sett att biofilm kan bildas på ytan. Trots detta finns få studier om så kallad biokorrosion i tunnlar i marin miljö.
Forskarna understryker att vägtunnlar i allmänhet är säkra, trots att biofilm kan växa på betongen. De rekommenderar dock regelbundna mätningar av betongens pH-värde. Det är också viktigt att följa grundvattenflödet genom berget och övervaka biofilmens spridning.
Lågt grundvattenflöde gynnar biofilmtillväxt och ger lägre pH-värde i biofilmen, vilket snabbar på nedbrytningen av betongen. Högre flöde kan däremot neutralisera syran i biofilmen.
När kriget bröt ut tvingades chefer inom Ukrainas offentliga förvaltning tänka om. De gick från toppstyrning till ett mer delat och samarbetsinriktat ledarskap. Enligt en studie från Södertörns högskola har det varit en nyckel till landets motståndskraft.
Trots Rysslands fullskaliga invasion har Ukraina lyckats upprätthålla en fungerande offentlig förvaltning. En ny studie undersöker hur landet har kunnat vara så motståndskraftigt.
Resultaten visar att ledarskapet i Ukraina har förändrats över tid – från en toppstyrd och auktoritär stil före 2014 till mer inkluderande och samarbetsinriktade arbetssätt. Det här blev särskilt tydligt efter invasionen 2022.
– Vi ser hur offentligt ledarskap i Ukraina gått från att vara toppstyrt till något som delas mellan kollegor, myndigheter och medborgare. Det var inte en nödlösning, det var en utveckling som hade börjat långt tidigare, säger Olena Shevtsova, forskare i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola, i ett pressmeddelande.
Tre nivåer av ledarskap
Studien bygger på 15 djupintervjuer med offentliga chefer i Ukraina, på både lokal och nationell nivå. Frågorna handlade om hur de ser på sitt arbete mitt i krisen och hur de får saker att fungera.
De intervjuade cheferna berättar att kriget har tvingat fram ett mer delat ledarskap, där ansvaret nu delas både inom och mellan olika organisationer och sektorer.
Forskarna identifierade tre nivåer av ledarskap där nya former för samarbete vuxit fram:
1
Inom organisationer: Här bytte personer roller beroende på vad som behövdes för stunden.
2
Mellan myndigheter: Bättre samarbete mellan till exempel migrationsmyndigheten och utrikesdepartementet behövdes för att ordna pass till ukrainska medborgare utomlands.
3
Mellan sektorer: I vissa fall fick förslag från civilsamhället stor betydelse. Till exempel lyssnade tjänstemän på medborgarna när namn på gator ändrades.
– Vi såg fall där civilsamhället inte bara blev lyssnat på – utan där deras förslag faktiskt avgjorde. Till exempel vid namnbyten på gator valde myndigheterna i många fall helt enkelt det som medborgarna föreslog. Det var ett sätt att hantera alla de kriser som följde i krigets spår. De agerade lokalt, situationsanpassat och tillsammans. Det är vad vi kallar “leadership as practice”, säger Olena Shevtsova.
Ny syn på ledarskap i kris
Även om varje kris är unik, menar Olena Shevtsova att resultaten från studien är relevanta långt utanför Ukrainas gränser.
– Mycket tidigare forskning om krisledarskap utgår från idén om den starka, ensamma ledaren. Här visar vi att samverkan, delat ansvar och flexibilitet kan vara minst lika avgörande – särskilt i offentlig sektor, säger hon.
Hon understryker samtidigt att det ukrainska exemplet inte uppstod i ett vakuum. Förutsättningar fanns redan på plats.
– Vi såg den här utvecklingen redan innan kriget. Vi vet inte om ett land utan kollektivistiska ledarskapsideal skulle kunna göra samma förflyttning, säger Olena Shevtsova.
När unga laxar utsätts för rester från läkemedel ändrar de sitt beteende. Bland annat tar de större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav.
Föroreningar av läkemedelsrester är ett välkänt problem och ett växande hot mot djurlivet i hela världen, enligt forskare.
För att få mer kunskap om konsekvenserna för djur undersökte forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå laxar.
Genom att medicinera unga laxar med halter av läkemedel som motsvarar vad man hittat i miljön tidigare upptäckte man att laxarna inte betedde sig som vanligt.
Simmade hellre ensamma än i stim
Ett av läkemedlen som laxarna fick var det ångestdämpande och lugnande klobazam. Med hjälp av sändare kunde forskarna sedan följa laxarna under deras 28 kilometer långa vandring från Dalälven till Östersjön.
För att ta sig till havet måste laxarna passera två kraftverksdammar. I dammarna finns det ofta många rovfiskar. Därför är det säkrare för laxarna att passera hindret tillsammans i stim. I vanliga fall stannar laxarna upp och tvekar när de kommer fram till dammarna, men de medicinerade laxarna betedde sig annorlunda.
– De som fått det ångestdämpande preparatet passerade kraftverksdammarna på kortare tid än de andra laxarna. Det gjorde också att fler av de medicinerade laxarna till slut nådde Östersjön. I uppföljande labbexperiment kunde vi se att laxar som fått klobazam blivit mer asociala och risktagande. Det är en förklaring till att de valde att själva snabbt simma förbi hindret i stället för att vänta på andra, säger Jack Brand, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå, i ett pressmeddelande.
Kan förändra laxarnas vandringsprocess
Att laxarna som fick läkemedel nådde Östersjön snabbare låter positivt, men varje förändring av en arts naturliga beteende och ekologi får stora konsekvenser, både för arten och omgivande djur- och växtliv.
Nyligen klassades atlantlaxen som utrotningshotad i delar av Europa av Internationella naturvårdsunionen.
– Vandringen till havet är viktig för unga laxar. De äter och växer upp i det öppna vattnet innan de återvänder till älvarna för att leka. Våra resultat visar att exponering för vanliga läkemedelsrester kan förändra denna process, vilket kan få konsekvenser för populationernas fortlevnad. Ytterligare forskning krävs för att ta reda på vilka de långsiktiga konsekvenserna blir, säger Michael Bertram, biträdande universitetslektor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå.
Läkemedelsrester ett växande hot
Rester från läkemedel hamnar i vattendrag både när medicinen tillverkas och när vi människor använder den. Nästan 1000 olika substanser har upptäckts i sjöar, älvar och hav över hela världen. Forskarna beskriver det som ett snabbt ökande hot mot djurlivet och ekosystemen.
– Antidepressiva och smärtstillande läkemedel är särskilt oroande på grund av deras förmåga att påverka hjärnans funktion och förändra beteendet hos vilda djur, säger Michael Bertram.
Det finns metoder för att rena avloppsvatten men nästan inga länder har den infrastruktur som krävs för att göra det.
– Det finns flera potentiella lösningar för att ta itu med problemet med läkemedelsföroreningar, bland annat genom att ändra lagstiftningen och uppgradera tekniken för avloppsrening, säger Tomas Brodin, professor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå.
279 laxar medicinerades
I studien utrustade forskarna 279 unga laxar, så kallad smolt, med implantat som medicinerade fiskarna. De halter av läkemedel som laxarna fick motsvarade vad som hittas i miljön. Bland annat medicinerades de med klobazam, ett ångestdämpande och lugnande läkemedel.
Klobazam och andra lugnande läkemedel når vattendrag och ekosystem via avlopp runt om i världen. Forskarna valde att göra de fältbaserade experimenten i Dalälven eftersom det inte fanns några bakgrundsnivåer av klobazam i älven. Det gjorde det möjligt att exponera fiskar med nivåer som är vanliga i vattenmiljöer över hela världen och se hur det påverkade beteendet och vandringen hos vild fisk.
Förutom forskare vid SLU har en forskare från Umeå universitet deltagit i studien.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett batteri där konsistensen kan liknas vid tandkräm – och anta vilken form som helst. Tack vare böjligheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik.
Inom tio år väntas över en biljon prylar vara uppkopplade – från mobiltelefoner och smarta klockor till medicinska hjälpmedel som hörapparater. På sikt kan det även handla om e-textilier, mjuk robotik och uppkopplade nervimplantat.
För att tekniken inte ska bli ett hinder krävs nya batterilösningar. Nu har forskare vid Linköpings universitet tagit fram ett mjukt, formbart batteri som kan integreras i framtidens prylar.
– Batterier är den största komponenten i all elektronik. Idag är de solida och ganska klumpiga. Men med ett mjukt och formbart batteri finns det inga begränsningar i utformningen. Det kan integreras elektronik på ett helt annat sätt och anpassas efter användaren, säger Aiman Rahmanudin, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Elektroder i flytande form
Nyckeln till det formbara batteriet har varit ett nytt angreppsätt, där elektroderna har omvandlats från fast till flytande form. Elektroder i flytande form har testats tidigare men utan större framgång.
Tidigare försök att tillverka mjuka och töjbara batterier har byggt på olika typer av mekaniska funktioner med till exempel gummikomposit som kan dras ut. Men det kommer inte åt kärnan i problemet. Ett stort batteri har högre kapacitet, men mer aktiva material leder samtidigt till tjockare elektroder och blir därmed stelare.
– Här har vi löst det problemet och vi är de första att visa att kapaciteten är oberoende av styvheten, säger Aiman Rahmanudin.
Han beskriver att konsistensen i det nya batteriet kan liknas vid tandkräm.
– Materialet kan till exempel användas i en 3D-skrivare för att utforma batteriet som man vill. Det öppnar för en ny typ av teknik, säger Aiman Rahmanudin.
Batteriet kan laddas över 500 gånger
Forskarna vid Linköpings universitet har baserat sitt mjuka batteri på ledande plaster och lignin, som är en restprodukt från papperstillverkning. Batteriet kan laddas över 500 gånger och fortfarande behålla sin prestanda. Dessutom kan det sträckas ut till dubbla längden och fortfarande fungera lika bra.
– Materialen i batteriet är konjugerade polymerer och lignin, båda baserade på råmaterial som finns i överflöd. Och genom att använda en biprodukt som batterimaterial bidrar vi till en mer cirkulär modell. Så det är ett hållbart alternativ, säger Mohsen Mohammadi, postdoktor vid Linköpings universitet.
Prestandan behöver bli bättre
I dagsläget finns dock en del begränsningar med forskarnas nya batteri.
– Batteriet är inte fulländat. Vi har visat att konceptet fungerar men prestandan behöver bli bättre. Just nu ligger spänningen på 0,9 volt. Så nu ska vi se om vi kan använda andra kemiska sammansättningar för att öka spänningen. Ett alternativ som vi utforskar kan vara användningen av zink eller mangan, två metaller som är vanliga i jordskorpan, säger Aiman Rahmanudin.
När forskare mätte metanutsläpp från Siljan blev de överraskade. På flera platser var utsläppen oväntat kraftiga. Så långvariga och koncentrerade utsläpp har aldrig tidigare upptäckts vid en sjö.
Siljan är den största av flera sjöar i området Siljansringen – en nedslagskrater i mellersta Sverige som bildades när en meteorit träffade jorden för cirka 370 miljoner år sedan.
I en studie från Chalmers mätte forskare metanutsläpp från Siljansringens sjöar under två perioder 2023 och 2024. På flera ställen hittade de så kallade hotspots: tydliga utsläppsplatser med kraftiga metanläckage som bildade gasplymer i luften.
Att naturliga metanutsläpp förekommer från sjöar i området har man vetat sedan innan, men inte att utsläppen är så kraftiga som studien visade.
Nästan 300 gånger högre utsläpp än normalt
Ett halvår efter att flera hotspots hittades gjordes nya mätningar på samma platser. De kraftiga utsläppen var då kvar och beräknades till cirka 3,5 ton metan per år. Det motsvarar 85 ton koldioxidekvivalenter*.
– De naturliga metanutsläppen från Siljansringen verkar vara betydligt mer omfattande än vad som tidigare varit känt. På vissa platser mätte vi utsläpp som var upp emot 300 gånger högre än vad som normalt brukar förekomma i sjöar, säger Johan Mellqvist, professor i optisk fjärranalys vid Chalmers, i ett pressmeddelande.
*Koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att påverka klimatet på samma sätt. Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar 28 ton koldioxidekvivalenter.
Viktig insikt i Sveriges växthusgaser
Metan är en stark växthusgas med en betydligt högre global uppvärmningspotential än koldioxid.
– Att metanutsläppen vid Siljan är så omfattande ger viktiga insikter om Sveriges naturliga växthusgasbudget och metanutsläppskällor, säger Johan Mellqvist.
Utsläppen som forskarna hittat har visserligen har en liten påverkan på Sveriges totala växhusgasbudget, enligt honom. Samtidigt vet de inte om det finns fler stora utsläpp, eller hur de varierar över tid.
– Om ytterligare studier visar att omfattningen av utsläppen är ännu större kan det vara motiverat att försöka minska dem.
Lokalbefolkningen vid Siljan har vittnat om ihållande isvakar som uppstår på samma ställen år efter år. Studien bekräftar att det är metanutsläpp som orsakar vakarna. Bild: Chalmers tekniska högskola, Mats Budh
Mätningarna gjordes med ny metod
För att göra mätningarna använde forskarna delvis en helt ny metod som tagits fram på Chalmers. Den innebär bland annat att spårgas används för att förstå metangasens spridning i luften och hur mycket som flödar ut.
– Metoden gör det möjligt att mäta koncentrerade utsläpp betydligt bättre än traditionella metoder som exempelvis flytkamrar, som är byggda för ytmätningar av homogena gasutsläpp över en utspridd yta. En fråga vi ställer oss är om den här typen av lokaliserade utsläpp även kan finnas vid fler sjöar, men att dessa hittills inte har upptäckts eftersom metoderna för att fånga upp dem har varit otillräckliga, säger Johan Mellqvist, professor i optisk fjärranalys vid Chalmers.
Nu ska forskarna, med hjälp av den nya metoden, undersöka om utsläppen är unika för Siljan – eller ett fenomen som kan förekomma i sjöar över hela världen.
Kan vara toppen på ett isberg
När det läcker metan från sjöar brukar det i vanliga fall handla om så kallade bubbelutsläpp. Det är sporadiska och utspridda läckage som kan poppa upp lite här och där över vattenytan. Bubbelutsläpp kommer från sediment i sjöbottnen, vilket beror på att organiskt material sjunker ner till bottnen, ruttnar och bildar metan som bubblar upp till ytan.
Forskarna förvånades över att metanläckagen var betydligt mer samlade än vanliga bubbelutsläpp.
– Det är otypiskt och ganska märkligt att utsläppen var så ofantligt koncentrerade. Vad vi vet har den här typen av väldigt lokaliserade utsläpp aldrig tidigare uppmätts vid sjöar. Samtidigt har vi enbart granskat en liten del av Siljanringens sjöar. Så det är möjligt att vi bara har sett toppen på ett isberg, och att det finns betydligt fler hotspots, säger Johan Mellqvist.
Oklart vad som orsakar metanutsläppen
Nu vill forskarna ta reda på var utsläppen kommer från.
Ett alternativ är att utsläppen är djupgas från underjorden: en konsekvens av att meteoritnedslaget vid Siljan drog med sig organiskt material djupt ner i marken som fortfarande bildar metangas.
Ett annat alternativ är att utsläppen kommer från metanfickor: fickor av sediment en bit ned i sjöbottnen som läcker metan.
– Om det är djupgas från underjorden är detta unikt för Siljansringen och den krater som bildades vid meteoritnedslaget. Men om det handlar om mer ytliga metanfickor kan den här typen av utsläpp finnas på fler ställen, säger Johan Mellqvist.
Nu ska mer av Siljan, och närliggande sjöar, kartläggas på ett större djup.
– Vi behöver förstå hur många hotspots området har och identifiera källan till utsläppen, och vi vill även utforska möjliga strategier för att begränsa utsläppen. Resultaten kan få bäring på betydligt fler sjösystem än i Siljansområdet, och få konsekvenser för hur naturgasläckage bedöms i geologiska formationer över hela världen.
Fem hotspots hittades
I studien kartlades aktiva utsläppsplatser vid Siljan, Orsasjön, Fudalsviken och Vikarbyn under två tillfällen 2023 och 2024, med sju månaders mellanrum. Forskarna identifierade fem distinkta hotspots för metanläckage, främst på grunt vatten (2–5 meter djupt), som bildade gasplymer i luften, så kallad ebullition.
De årliga metanutsläppen från dessa hotspots uppskattades till cirka 3,5 ton per år med ytterligare diffusa utsläpp som bidrog med 50 kg/år. Var utsläppen kommer från är fortfarande oklart.
Att låta skogen på egen hand sopa igen spår efter människor, så kallat återförvildande, leder till bättre ekosystem och gynnar samspelet mellan natur och samhälle. Nu vill forskare att skogsbruk ska inspireras mer av metoden.
När skogen får sköta sig själv kan djur och växter som försvunnit från ett område komma tillbaka – det är ett av målen med återförvildande.
Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur återförvildande påverkar skogar genom att studera skogar som i olika utsträckning fick sköta sig själva fram till avverkning. De jämfördes sedan med skogar som sköttes som vanligt.
Studien visar att ekosystemens motståndskraft blir bättre av återförvildande. De vildare skogarna hade ökad koldioxidlagring och rikare biologiska mångfald. Dessutom gynnades samspelet mellan natur och samhälle.
Skogsbruk bör inspireras av återförvildande
Forskarna tycker att resultatet utmanar det nuvarande skogsbruket som fokuserar på kortsiktiga ekonomiska vinster och förenklade skogsekosystem.
– Vi utforskar begränsningarna med konventionella skogsbruksmetoder, såsom intensiv skötsel av monokulturella plantager* där bara en trädart odlas, säger Lanhui Wang, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
I stället tycker forskarna att skogsbruk ska ha en strategi som är inspirerad av återförvildande.
– Genom att främja skogar som är mer anpassningsbara till klimatförändringar kan återförvildande-inspirerat skogsbruk bli en väg för att bevara naturen och stödja människans välbefinnande i antropocen**.
*Stora områden där bara en art odlas
**Människans tidsålder, den tidsperiod när människor har haft – och fortfarande har – en stor roll i förändringen av jordens geologi, klimat och ekosystem.
Riktlinjer för mer hållbara ekosystem
Studien kan vara viktig för både beslutsfattare, markförvaltare och naturvårdande organisationer, menar forskarna. De pekar ut flera riktlinjer till den som vill göra ekosystemen mer hållbara. Bland annat att jobba för naturlig återväxt och hjälpa utrotningshotade arter. En annan riktlinje är att återinföra så kallade nyckelarter, alltså växt- eller djurarter som är viktiga för andra arters överlevnad i ett ekosystem.
– Genom att gå från produktivitetscentrerade metoder till ekologisk hållbarhet kan samhället uppnå varaktiga miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar. Vår studie hjälper samhällen och beslutsfattare att ta informerade beslut för en hållbar framtid, säger Lanhui Wang.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten deltagit i arbetet: Chinese Academy of Sciences, University of Copenhagen, University of Augsburg och Aarhus University.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
